GRANNSAMVERKAN. - effektivt brottsförebyggande i samverkan. Pia Lindström, v vd SSF Stöldskyddsföreningen

Transkript

1 GRANNSAMVERKAN - effektivt brottsförebyggande i samverkan Pia Lindström, v vd SSF Stöldskyddsföreningen

2 VAD ÄR GRANNSAMVERKAN OCH HUR STARTADE DET? Grannsamverkan är Lokala sociala nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för ökad trivsel och trygghet. Syftet är att göra det mer riskabelt att begå brott, försvåra genomförandet och minska lönsamheten av brott Samverkan mot brott och Grannsamverkan, historik 1970-talet Grannsamverkan startar i USA 1985 Samordningsgruppen för samverkan mot brott startas av RPS, bred verksamhet 1985 Grannsamverkan startar i Sverige (Linköping) 1994 Samverkan mot brott/grannsamverkan blir del av polisens linjeverksamhet talet stark utveckling av Samverkan mot brott i Stockholm 2010 ökat fokus på nationell organisation och geografiskt spridd verksamhet From 2011 totalt fokus på Grannsamverkan

3 VARFÖR GRANNSAMVERKAN? Grannsamverkan är en brottsförebyggande metod som i forskningsstudier visat sig avsevärt minska risken för inbrott och närliggande brottslighet Grannsamverkan skapar säkrare och tryggare boendemiljöer i Sverige såväl i villa/radhusområden som i flerfamiljshus Grannsamverkan höjer kunskapen hos den enskilde om hur man skyddar sig mot brott Ger positiva effekter för de intressenter som står bakom konceptet (Samverkan mot brott)

4 SAMVERKAN MOT BROTT INTRESSENTER/FINANSIÄRER Huvudfinansiärer: Trygg Hansa IF Länsförsäkringar Folksam Moderna Försäkringar DINA Försäkringar Medfinansiärer: SSF Stöldskyddsföreningen SKL, Sveriges Kommuner & Landsting SABO Hyresgästföreningen Villaägarna Övriga intressenter: Polisen Brå, Brottsförebyggande rådet Huvudman: SSF Stöldskyddsföreningen

5 ORGANISATION Organisation: Beslutsgrupp huvudfinansiärer Nationell Grannsamverkan - medfinansiärer Regionala grupperingar Lokal Grannsamverkan lokal polis förutsättning SSF - uppdrag att driva verksamheten Beslutsgrupp Nationell GSV grupp Lokala grupper Regionala grupper

6 NULÄGE Brottsutvecklingen Bostadsinbrotten ökar: +52 % på tio år. Senaste året + 4 % lägenhetsinbrott, oförändrat villa/radhus. Ca 4-5 % av inbrotten klaras upp. Grannsamverkan fungerar Minskar inbrott med i snitt 26% - BRÅ 2008 Minskar inbrott med 37 % respektive 23% - Högskolan Halmstad 2014 (flerfamiljshus) Grannsamverkan ökar Senaste mätning 2014: 8 % (polisen) ökning från 6% ojämn spridning Undersökning 2015: 19 % (Trygg Hansa), aktiv Grannsamverkan Materialbeställningar: i jämförelse mellan 2014 och 2015 är ökningen 15% Andelen flerfamiljshus ökar konstant. Grannsamverkan syns och hörs Medieintresset ökar (print, radio, tv), >500 klipp 2015

7 SYFTE, UPPDRAG OCH MÅL SAMVERKAN MOT BROTT Syfte Samverkan mot brott/nationell Grannsamverkan Skapa en säkrare och tryggare boendemiljö i Sverige genom nationell utveckling och spridning av konceptet Grannsamverkan. Uppdrag och mål: Driva grannsamverkan nationellt registrerat varumärke äger konceptet Finansiera material (skyltar, foldrar, dekaler, informationsfilmer), hemsida etc. Verka för långsiktig, löpande metodutveckling och kvalitetssäkring - utvärderingar Verka för att nå balanserad utbredning av konceptet (län, kommuner, regioner) samt öka utbredningen (via olika målgrupper och kanaler) Erbjuda ett väl utarbetat stöd (information, material, verktyg) för lokal Grannsamverkan Löpande sprida information om konceptet och praktiska brottsförebyggande tips. Verka för att Grannsamverkan bedrivs enligt samma koncept överallt Verka för att >25% av hushållen är aktiva 2020

8 GRANNSAMVERKAN I PRAKTIKEN Lars-Göran Strid, polisen

9 VARFÖR GRANNSAMVERKAN FRÅN POLISENS PERSPEKTIV

10 NÄTVERKET I GRANNSAMVERKAN

11 GRANNSAMVERKAN I PRAKTIKEN Vem initierar Grannsamverkan Hur går man tillväga om man vill starta GSV

12 POLISENS ROLL Polisens roll vid start och bibehållande av aktiv Grannsamverkan är att: Samverka med kommunens brottsförebyggande representanter som ansvarar för att hålla förteckning över kontaktombud med kontaktuppgifter Genomföra utbildning för kontaktombud Beställa material till aktiva områden från SSF (skyltar, dekaler samt ev. foldrar/broschyrer)

13 POLISENS ROLL, FORTS. Löpande informera kontaktombud om brottsaktiviteter i eller i närheten av området samt lämna lokal brottsstatistik (informationen ska kunna vidarebefordras från kontaktombud till boende). Genomföra årliga uppföljningsmöten med kontaktombud I den mån lokal polis har tillgång till märkutrustning erbjuda boende att märka sina värdeföremål.

14 INFORMATIONSMATERIAL, FILMER Filmmaterial med totalt 16 filmer på 4 språk producerat i samarbete mellan polis, SSF genom SAMBO, med syfte att: Nå fler boende, skapa intresse och sprida konceptet grannsamverkan i hela landet Nå fler ej svenskspråkiga invånare Ge gemensam bild med information av konceptet till alla som startar Grannsamverkan Ge stöd till polis/kommun vid uppstart speciellt avseende mekaniska skydd (inga enstaka leverantörer).

15 INFORMATIONSMATERIAL, FILMER Filmer vid utbildningen: Vad är grannsamverkan (länk) Så startar man Grannsamverkan (länk) Kontaktpersonernas roll/övrig rollfördelning Inspiration för aktiviteter/minimikrav Oberoende förebyggande (villa/flerfamiljshus) information/mekaniska skydd/larm

16 INFORMATIONSMATERIAL, FILMER Filmerna finns på på intrapolis och ett urval även på Youtube. Hemsida och folder anpassad till ny struktur och med nya bilder.