Minnesanteckning från träff i Piteälvens Vattenrådsområde Storforsen

Transkript

1 Datum Minnesanteckning från träff i Piteälvens Vattenrådsområde Storforsen Närvarande: Se bifogad lista Den nya vattenförvaltningen och Vattensamverkan Norr Johanna Alm redogjorde för vad EU:s vattendirektiv, den 6-åriga vattencykeln och den nya vattenförvaltningen innebär och hur organisation och nuvarande arbete ser ut. Johanna berättade även lite kort om projektet Vattensamverkan Norrs uppdrag och organisation. Se bifogad OH-presentation. Väsentliga frågor för Kalixälven Johanna Alm presenterade karakteriseringsarbetet och förutsättningarna i Piteälven, Lillpiteälven, Rokån, Jävreån, bl a hot/mijöproblem och framgångsfaktorer. För mer detaljer, se bifogad OH-presentation. Vattensamverkan Norrs förslag Anna-Karin Lundberg presenterade utgångspunkterna för och förslag till geografisk indelning av vattenrådsområden. Hon berättade om syftet med vattenråd och vilka kriterier som ska uppfyllas för att vattenrådet ska godkännas av vattenmyndigheten och gick i korthet igenom förslag på organisation och arbetssätt. Det kommer även att produceras en handbok och rubrikerna för denna presenterades. Se även bifogad OH-presentation eller hämta mer information på - klicka projekt och välj sedan Vattensamverkan Norr. Information om VISS Anna-Karin Lundberg informerar om och visade hur VISS VattenInformationsSystem Sverige är upplagt och vilken information som så småningom kommer att finnas där. På vatenförekomstnivå kommer allmänna uppgifter, typindelning, miljöpåverkan, riskbedömning, miljökvalitetsnorm mm att finnas tillgängligt. Adressen är: Ytterligare en karttjänst finns som är bredare och det är Vattenkartan med adress: Diskussion! Frågan om resurser kom upp hur finansieras detta arbete? Svar: Det finns ännu lite oklarheter kring finansieringsbiten. När det gäller åtgärderna är grunden principen att förorenaren betalar. Det kan dock uppstå problem när man inte kan peka ut en förorenare eller om det är gamla synder där förorenaren inte längre är verksam. Den penningpolitik som ska utformas kommer främst att inriktas på att prissätta diffusa utsläpp. Detta eftersom man redan idag har mer krav på punktutsläpp. Det finns också möjligheter att söka medel till åtgärder, t ex via Life + (för riktigt stora projekt), från Naturvårdsverket och kanske också från länsstyrelsen. Vattenråden får kr i uppstartsmedel från vattenmyndigheten.! Frågan kom även upp om hur långt fram Sverige ligger i arbetet och om våra miljöbedömningar jämförs med andra länder, samt hur man avgör vad som är normalt tillstånd. Svar: Sverige har börjat sent, men nu rullar arbetet på. När det gäller klassificeringarna och miljöbedömningarna jämförs Sverige med liknande länder som bland annat Norge

2 Datum och Finland. Vid klissificeringen utgår man från vad som anses vara det naturliga tillståndet utan mänsklig påverkan. Detta får man fram genom att jämföra med referensvatten och långa dataserier bakåt i tiden.! Viss oro fanns för hur kommuner med flera VRO kommer att klara av sitt åtagande. Svar: Projektledarnas förslag är att kommunen är med i alla nätverk så att kommunen får all information, men välja var man lägger mest energi och överenskomma med närliggande kommuner om hur man fördelar arbetet.! Sportfiskarna m fl anser att kommunerna har en viktig roll och bör ta taktpinnen.! Styrgruppen bör inte vara för stor utan en liten aktivt arbetande grupp.! Flera uttalade sig positivt till förmån för arbetet med vattenråd. En person menade att Sverige är föreningstätt, vi har vana av denna typ av arbete. Det bör gå att få engagemang för deltagande i en interimistisk arbetsgrupp. Kommunerna hur långt har de kommit?! Älvsbyn är just nu på gång med översiktsplanearbetet. Där kommer vattenfrågorna att tas in. Åtagandet och samverkan inom kommunen kring vattenfrågor kommer att ingå i de vanliga tjänsterna och i det vanliga jobbet.! Piteå tittar på förutsättningarna för mark och vattenanvändningen och kan ta en roll i uppstartarbetet.! Arjeplog kommer troligen att engagera sig mer i Skellefteälvens vattenrådsområde, men vill vara del i nätverket för Piteälvens vattenrådsområde Dessa ställer sig positiva till att ingå i en interimistisk arbetsgrupp Sveaskog via Marlene Vidén och Skellefteälvens vattenföretag via Peter Lindström (dessa var inte på mötet), Piteå kommun, troligen via Lennart Lindelöf, Älvsbyns kommun, återkommer med namn, Sportfiskarna via Mikael Dalman och Pite älv ekonomisk förening är intresserade av att ingå i en interimistisk arbetsgrupp. Utöver dessa föreslås att projektledarna kontaktar näringslivet, t ex företagarorganisationen samt att Arvidsjaurs kommun vidtalas om sitt engagemang. Antecknat av Johanna Alm Efter mötet har Bo Wiberg, LRF Kommungrupp i Piteå hört av sig och meddelat att man vill vara med i uppstartarbetet Lars-Ivar Pettersson, Långnäs, hörde av sig och meddelar att Bo Andersson, Långnäs och Lars-Ivar är beredda att ingå i en interimistisk arbetsgrupp för Norra Skogsägarna.

3 Närvarande VRO-möte Namn Organisation E-post Hjördis Häggqvist Nygatan 59, Piteå (Lillpiteälven) Per Nillsson Utvecklingschef Älvsbyn GunInger Wallström ArjeplogLappland BS AB Hans Sundell Utvecklingsledare Arjeplogs kommun Gunnar Fjellström Vidsels Byaförening PRO Haradsv 8, Älvsbyn Hans-Erik Berg SCA Skog AB Nina Frohm Skogsstyrelsen Anders Vikström Skogsstyelsen Sabina Sjöström Jokkmokks kommun, Miljök Leif Öhman Piteå Hamn AB Christer Sjömark Sjulnäs Byamän Lillpitev 70, Roknäs Einar Bergdahl Roknäs Byamän Roknäsv 94, Roknäs Ingrid Karlsson Älvsbyns kommun, Miljö Bo Johansson Pite Älv Ekonomiska Förening Martin Johansson Skellefteå Kraft AB Marcus Sjaggo Jokkmokks kommun Niklas Lundberg Jägareförbundet Norrbotten Kristina Gustafsson Jägareförbundet Norrbotten Jan Isaksson Pite Älv Ekonomiska Förening Lennart Lindelöf Miljö- och Bygg, Piteå kommun Mikael Dahlman Sportfiskarna Ralph Forsberg Älvsbyns kommun Johanna Alm Vattensamverkan Norr Anna-Karin Lundberg Vattensamverkan Norr

4 Piteälvens vattenrådsområde Älvsbyn 8/ Väsentliga frågor Underlag till åtgärdsprogram Beredningssekretariatet Länsstyrelsen Norrbotten

5 VÄSENTLIGA FRÅGOR 2006: Tidtabell och Arbetsprogram 2007: Preliminär översikt av väsentliga frågor 2008: Förslag till Åtgärdsprogram Förslag till Förvaltningsprogram 22 Dec 2009: Beslut Förvaltningsplan

6 2007 VÄSENTLIGA FRÅGOR Preliminär översikt över de väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten av vattenmiljön Konkreta vattenproblem såväl som övergripande frågor Det första steget mot ett åtgärdsprogram Ska antas av vattendelegationen den 27 november Remiss 6 månader från 1 februari 2008

7 VÄSENTLIGA FRÅGOR Underlag till åtgärdsprogram MILJÖPROBLEM ATT IDENTIFIERA Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter, ex bäckröding, kanadaröding Vattenuttag Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar, ex vandringshindrande dammar Morfologiska förändringar, ex flottledsrensning, kanalisering Men: Otillräckliga data Lösning: Modellering av övergödning och försurning ska peka ut ev problemområden. Följs upp med provtagning.

8 Piteälvens VRO Inlandsvatten, kustvatten och grundvatten Piteälvens VRO: Piteälven, Lillpiteälven, Rokån, Jävreån + tre små kustmynnande avrinningsområden. Befolkning ca personer Total yta km 2 Vattenkvaliteten är överlag god med låg bakgrundsbelastning. Lokal påverkan på vissa ställen. Omfattande fysisk påverkan med flottledsrensade vattendrag Vattenkraftproduktion Delvis intensivt och storskaligt skogsbruk Jordbruk Mindre samhälle Skog Öppen mark Våtmark Vatten Övrig mark Berg och glaciäre Tätort Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI

9 Piteälvens VRO Värdefulla vatten ur naturhänseende 22 kända förekomster av flodpärlmussla varav 10 med reproduktion. Utter har observerats i ca 20 vattendrag i Piteälven och Lillpiteälven. Några havsöringförande vattendrag i området Piteälven = Natura 2000

10 Piteälvens VRO Påverkan och risker Övergödning: Försurning: Punktkällor: Förorenad mark: Begränsad påverkan modellering inom kort Troligen endast naturlig förs. modellering inom kort Miljöfarlig verksamhet: 6 anläggningar (alla i Piteälv) Prioriterade områden: * Laver koppargruva (Vistbäcken & Vistträsksjöarna) * Träimpregnering (dioxin) i Moskosel (grundvatten, Moskoselet) Morfologisk påverkan Vattenkraft: Vattenkraft, Sikfors + magasin Flottning: Dammar: I princip alla stora och medelstora vattendrag är rensade, även vissa små Ca 170 inventerade dammar/dammrester - 26 utgör definitiva vandringshinder för fisk

11 Övergödning: Försurning: Punktkällor: Piteälvens VRO Påverkan och risker Enstaka problemsjöar med algblomning. Begränsad jordbruksbygd vid kusten, enskilda avlopp, kommunala reningsverk. Modellering inom kort. Troligen endast naturlig försurning. Modellering inom kort. Miljöfarlig verksamhet: 6 anläggningar (alla i Piteälv) Ca 25 anläggningar som belastar kustvattnen (behandlas av kustrådet). Förorenad mark: 6 objekt. Laver koppargruva (Vistbäcken och Vistträsksjöarna), och träimpregnering (dioxin) i Moskosel (grundvatten, Moskoselet) är prioriterade. 4 objekt belastar kustvattnen (kustrådet). Morfologisk påverkan Vattenkraft: Vattenkraft, Sikfors + magasin Flottning: Har i princip förekommit i alla medelstora och stora vattendrag (även vissa små) mellan Dammar: Ca 170 inventerade dammar/dammrester varav 26 utgör definitiva vandringshinder för fisk.

12 Piteälvens VRO Grundvatten Otillräckliga data för att bedöma påverkan Riskbedömning - Ju fler miljöfarliga verksamheter, förorenade områden och täkter, desto större risk att grundvattnet påverkas. Teckenförklaring KOMMUNGRÄNSER ANTAL EMIR MIFO Täkter Mörk färg = större risk HUVUDAVRINNINGSOMR.

13 Väsentliga frågor för f r Piteälvens VRO? Hot/miljöproblem Vandringshinder för fisk Flottledsrensade vattendrag (fiskbeståndens reproduktionsförmåga) Förorenade områden, Laver o Moskosel Skogsbruk Omfattande dikning Strandnära exploatering/muddringar/utsläpp Periodvis metallbelastning på kustsjöar, grundvatten och kustvatten (urlakning från jordar med högt innehåll av sulfidleror) Övergödning Utsläpp/läckage av prioriterade och förorenande ämnen (kopplingar till folkhälsa) Främmande arter Framtida klimateffekter Översvämning

14 Framgångsfaktorer Väsentliga frågor för f r Piteälvens VRO? Långsiktig regional och kommunal planering Säkerställande av skyddsvärda miljöer (vattenskyddsområden, reservat) Restaureringar av vattendrag (riva ut vandringshinder, återställa lekbottnar), Piteälvs- & Lillpiteälvsprojektet Fungerande verktyg (bedömningsgrunder) Lokalt och regionalt engagemang Kunskapsspridning om miljötillståndet, medvetenhet om områdens värde och känslighet Social och ekonomisk förmåga att uppnå målen Ökad kunskap om prioriterade och förorenande ämnens källor och effekter, främmande arter mm Vad är viktigt att ha med i åtgärdsprogrammet?

15 Kontaktpersoner Sara Elfvendahl (Lst, Sötvatten) Patrik Olofsson (Lst, Sötvatten) Sofia Perä (Lst, Sötvatten) Malin Kronholm (Lst, Kust och hav) Bo Sundström (VM) Lisa Lundstedt (VM) Peter Wihlborg (VM)

16 Aktuell information om arbetet ute i vattendistrikten

17 VISS-VattenInformationsSystem Sverige Nationell databas över alla vattenförekomster Kartor över samtliga vattenförekomster Bedömningar av status görs i realtid över nätet inkluderar motiveringar och historik Innehåller stationsdata från övervakningsprogram kopplade till vattenförekomsterna