Mål och budget 2016 med planeringsramar för för Knivsta kommun komplettering KS-2015/132
|
|
- Håkan Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2015/16 Ekonomichef Kommunstyrelsen Mål och budget 2016 med planeringsramar för för Knivsta kommun komplettering KS-2015/132 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2016 och planperiod att finansiera en oförändrad skattsats med ett sänkt överskottsmål i motsvarande grad. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog mål och budget 2016 med planeringsramar för den 17 juni. Budgeten innehöll en förändrad skattesats med 20 öre och ger budgeten en ökad skatteintäkt i storleksordningen 7,8 miljoner kronor. Genom denna komplettering önskas skattesatsen lämnas oförändrad på 20:91 kronor per skattekrona och det ska finansieras genom ett minskat överskottsmål i motsvarande grad som den höjda skattesatsen annars hade medfört. En oförändrad skattesats får på kort sikt inga stora ekonomiska konsekvenser, år 2017 blir budgetmarginalen mycket låg. På längre sikt skulle ett ökat skatteuttag, om det oavkortat går till att stärka överskottsmålet, innebära stärkta finanser. Överskottsmålet i de båda förslagen ligger under den normerande nivån om 2 procent av skatter och bidrag, vilket dock följer den allmänna kommunala trenden för finansiella mål. Knivsta kommunens finansiella ställning bedöms till sin helhet vara god och gynnas av en stark befolkningstillväxt trots stora investeringar och nyupptagning av lån. I en tillväxtfas som Knivsta kommun befinner sig i är det dock viktigt att fortsatt fatta kloka investeringsbeslut och när tillväxten går in i en ny fas då bör en strategi upprättas för en minskning av låneskulden.
2 Bakgrund 2 Kommunfullmäktige antog mål och budget 2016 med planeringsramar för den 17 juni. Budgeten innehöll en skatteförändring med 20 öre, från 20:91 kronor till 21:11 kronor per skattekrona. Denna förändring skulle ge cirka 7,8 miljoner i ökade skatteintäkter per år enligt de underlag som fanns tillgängliga i april En oförändrad skattesats innebär då att 7,8 miljoner kronor måste finansieras, och förslaget är att det ska ske genom en reducering av överskottsmålet motsvarande grad. God ekonomisk hushållning Många kommuner och landsting befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar. De måste även leva upp till lagreglerna för god ekonomisk hushållning, så att inte finansieringen av välfärden skjuts till kommande generationer. God ekonomisk hushållning regleras i kommunallagen och bestämmelserna började gälla från Från 2013 kompletterades kommunallagen med bestämmelser om resultatutjämningsreserv. Därför behövs positiva resultat (överskott) För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Några skäl till varför positivt resultat behövs för att nå god ekonomisk hushållning: Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar görs avskrivningar. Avskrivningar görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts vilket ofta innebär att den är dyrare. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom ökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Beakta samtliga pensionsåtaganden I många kommuner och landsting är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats för dessa pensionsåtaganden innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen, vilket gör att många redovisar för låga pensionskostnader. Detta bör kompenseras med överskott. Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar Om inte pengar sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta ianspråk allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Redan idag använder vissa kommuner och landsting överskott till att bygga finansiella tillgångar för finansiering av kommande pensionsutbetalningar. Sysselsättning och skatteunderlag påverkar ekonomin Konjunkturen påverkar skatteunderlaget. Många har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Det finns alltid en viss osäkerhet om vad utfallet för skatter och statsbidrag blir. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter. Via överskott får man en buffert som gör att man bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingsåtgärder.
3 3 Konjunkturanpassat resultat Det innebär att under goda tider ha ett större positivt resultat, och under sämre tider ett mindre positivt resultat. Detta skapar utrymme för att undvika neddragningar vid lågkonjunktur. Resurser för utveckling En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan en välskött ekonomi och en bra verksamhet. För att även genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs att man har en ekonomi som tillåter detta. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ett ständigt ekonomiskt gnetande. Detta arbete tar ofta en så stor kraft från organisationen att man inte orkar med en mer strategiskt och långsiktig planering. Genom att ta ställning till ambitionerna för ovanstående faktorer kan man räkna fram vilket överskott som krävs i resultaträkningen. I en enskild kommun eller landsting finns naturligtvis ofta även andra förhållanden som också måste beaktas vid en sådan beräkning. Offentligt sparande överskottsmål Sedan år 2000 gäller enligt beslut av riksdagen att den offentliga sektorn ska ha ett överskottsmål på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet motiverades ursprungligen med behovet av att minska den offentliga sektorns nettoskuld. Redan 2004 upphörde emellertid Sverige att ha en nettoskuld. Sedan dess har de finansiella tillgångarna överstigit skulderna. Ett annat motiv till överskottsmålet var att minska den offentliga skuldsättningen för att kunna möta en åldrande befolkning. Även skuldsättningen har minskat markant. Den konsoliderade bruttoskulden var cirka 70 procent av BNP på talet, att jämföras med dagens nivå på cirka 40 procent. Både nuvarande och tidigare regeringar har påpekat behovet av överskott som skapar en säkerhetsmarginal för framtida konjunkturnedgångar. Sverige har också som EU-medlem förbundit sig att följa reglerna inom Stabilitets- och tillväxtpakten om att underskott, i normala fall, inte får överstiga 3 procent av BNP. Konjunkturinstitutet anser att det är dags att ompröva överskottsmålet. De anser att det med den låga skuldsättning Sverige har är svårt att hävda att det behövs ett fortsatt sparbeting för att säkra trovärdigheten för finanspolitiken. Dessutom har de offentliga finanserna blivit mindre konjunkturkänsliga. Därtill anser de att det tilltagande demografiska utgiftstrycket snarast talar för en sänkning av målet eftersom ett av de ursprungliga argumenten var att överskottsmålet skulle skapa en buffert inför ett sådant utgiftstryck.
4 Praxis kring utformning av finansiella mål Utformning av finansiella mål är inte lagreglerat utan varje kommun har ett ansvar att själva välja rimliga finansiella mål för sin ekonomi. Dock har det utvecklats en praxis kring hur målen utformas och därmed skapat en normerande grund som blivit utgångspunkt för ett ställningstagande. De finansiella mål som på ett märkbart sätt har påverkats av praxis är resultatrelaterade mål. De resultatrelaterade målen som omfattas av praxisen är tumregeln på 98 procent som nettokostnadsandel eller 2 procent i resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skälen bakom nämnda målnivåer beskrivs inte ha några djuplodande analyser, men den etablerade uppfattningen är att om dessa nivåer uppnås kan kommunen anses ha god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Ett resultat på 2 procent anses skapa möjligheter för utveckling i kommunen och minska risken för att behöva balansera på marginalen. Det anses även ge utrymme för skattefinansiering av investeringar. 4 Trend finansiellt mål Trenden bland kommuner under senare år är en minskning av överskottsmålet mot 1 procent, vilket enligt SKL beror på ett demografiskt kostnadstryck på kommunera (precis som konjunkturinstitutet argumenterar mot för höga överskottsmål ovan). En åldrande befolkning kräver helt enkelt mer omsorg som behöver finansieras på något sätt, och eftersom statsbidragen under senaste 5 åren inte ökat i motsvarande grad har ett minskat överskottsmål blivit en utväg istället för avgifts- och skattehöjningar. Ett annat skäl är att många kommuner under många år byggt upp ett kapital efter 90-talets ekonomiska kris och nu anser att det uppbyggda kapitalet är tillräckligt för att möta framtida utmaningar. Omvänt finns det fortsatt många kommuner som på grund av urbaniseringen haft en negativ befolkningsutveckling som försämrat kommunens ekonomiska ställning under många år, men inte klarar ett överskottsmål på minst 1 procent av skatter och bidrag.
5 5 Knivsta kommuns ekonomiska ställning Knivsta kommuns ekonomiska ställning är god, även inkluderat den dolda pensionsskulden. Det geografiska läget är en nyckel till fortsatt god ekonomi, många kommuner har ett minskat befolkningsunderlag och Knivsta finns i regionen som där befolkningsunderlaget växer starkt och därmed uppstår ekonomiska fördelar genom att fler betalar skatt i Knivsta kommun. Soliditet Soliditeten den 31/12-14 var inklusive pensionsskulden 50,3 procent. I jämförelse med Uppsala län är den mycket god, där medelvärdet är 4,3 procent och för riket är genomsnittet 6,6 procent. Om kommunkoncernen vägs in i jämförelsen blir soliditeten 19,1 procent i Knivsta och för Uppsala län 6,0 procent och i riket 8,8 procent. Trenden är dock en försvagning av soliditen vilket beror på att en stor del av investeringarna är lånefinansierade (det vill säga att andelen eget kapital i förhållande till tillgångarna krymper). Detta är naturligt och rimligt eftersom strategin är tillväxt. Låneskuld Knivsta kommun har ett mindre lån för inköp av vindkraftverk, kommunkoncernen har däremot större skulder som uppgick till ca 700 miljoner kronor den 31/ Prognosen är att skulden kommer växa kraftigt den närmaste 5 åren och lånens syfte är framförallt att finansiera nya lokaler. När antalet invånare ökar blir skuldbördan per invånare något lägre, så skulden behöver relateras till invånarantalet. Värdesäkra tillgångar Investeringar i nya tillgångar och utbyte/förbättringar i befintliga tillgångar i kommunen, har skett i huvudsak genom egna medel. Detta har varit möjligt de senaste åren men från 2016 kommer det ske till stor del genom upptagning av lån. För kommunens helägda bolag har utvecklingen varit genom lån, vilket beror på Kommunfastigheter i Knivsta AB enligt ägardirektiven bara ska ta ut hyra enligt självkostnadsprincipen (det vill säga inga överskott skapas för framtida investeringar), vilket genom en hög investeringstakt innebär att exempelvis soliditeten sjunker. Både bolagen och kommunen värdesäkrar sina tillgångar genom att succesivt byta eller renovera tillgångar, det leder ofta till en förhöjd kostnadsnivå. För bolagen innebär det att hyresgästen, kommunen, ofta får betala en högre lokalhyra om investeringen inte samtidigt ger exempelvis en energieffektivisering. I kommunen innebär det att verksamheten behöver signalera ökat resursbehov till politiken vid förändrad lokalhyra eller vid utbyte av anläggningstillgångar, alternativt hitta andra effektivare arbetsmetoder för att parera förändringar i kostnadsläget Investeringar som medför någon form av ökad driftkostnad måste hanteras i resurstilldelningen, men är heller inte en självklarhet att det ska ge automatiskt ökade resurser. I budgeten och planeringsramarna finns höjd taget för ökade driftkostnader för ett flertal investeringar, men det kan likväl vara så att investeringar inte genomförs om det uppdagas att driftmedel inte finns för att hantera en ny eller ökad driftkostnad. Bedömningen är att detta till stora delar har beaktats i beslutad budget. När vägledningen om god ekonomisk hushållning togs fram, var detta skäl något som anpassats från en normalkommuns tillväxtfas. Knivsta kommun befinner sig nu i en kraftig expension och tillväxt, då blir denna målsättning svår att uppnå och står delvis i konflikt med tillväxtstrategin. Det är dock viktigt att väga in detta perspektiv när kommunen väljer att sänka tillväxttakten och det är fortsatt viktigt att prioritetara rätt investeringar.
6 6 Pensionsåtaganden Kommunens pensionsåtaganden, det vill säga det som anställda intjänat före 1998 redovisas idag utanför balansräkningen enligt blandmodellens principer (enligt kommunal redovisningslag anvisningar/rekommendationer). Pensionsåtagandet uppgår till 170 miljoner kronor den 31/12-14 och sjunker nu succesivt, kostnaden uppgår till cirka 6-7 miljoner kronor per år och ökar något de närmaste åren. Det som kan påverka åtagandet framöver, är RIPS räntan, en minskad RIPS ränta leder till ett större åtagande på balansdagen och tvärtom. Eventuella förändringar i pensionsåtagande har bara en mindre påverkan på utbetalningens storlek de närmaste 4 åren och således ingen risk som behöver beaktas utöver redan avsatta medel för pensionsutbetalningar. Pensionsskuld Knivsta kommun försäkrar all nyintjäning av pensionen, det vill säga att kommunen betalar en premie till försäkringsbolag som hanterar/förvaltar pensionsmedlen för varje anställd. Vid förändringar av RIPS räntan påverkas kommunen därför bara av en högre premieinbetalning för årets pensionsavgifter. Kostnaden för pensionsavgiften är relaterad till bruttolönen, när årslönesumman överstiger 7,5 inkomstprisbasbelopp inträder förmånsbestämd inkomstpension. Förändringar i beräkningen av den statliga inkomstpensionen planeras av staten och kommer vältra över kostnader på arbetsgivarna i större omfattning än tidigare vilket påverkar kommunerna negativt, någon beräkning av framtida kostnadsökningar är idag inte möjlig att göra men måste beaktas i framtida budgetarbete. Kommuneras pensionsåtagande och pensionsskulden var när SKL tog fram vägledningen om god ekonomisk hushållning, något som var mycket angeläget att hantera i början av 2000-talet eftersom det då stod klart att 40-talist generationen cirka 15 år senare skulle gå i pension och generera stora pensionsutbetalningar. Detta har många kommuner redan hanterat och årskullarna framöver som genererar pensionsutbetalningar kommer vara mindre, kulmen för pensionskostnaden bedöms ske mellan åren (olika mellan kommuner). För Knivsta kommun är det en kostnad som hanterats i budgeten och tidigare beslutade budgethandlingar, en ökad kostnad kan skönjas men får som alla andra driftkostnader hanteras i den normala budgetprocessen när förändringar sker. Resurser för utveckling Resurser för utveckling är något varje styrelse/nämnd eller verksamhet måste avsätta medel för, i de beslutade ekonomiska ramar som kommunfullmäktige tilldelar. Den allmänna uppfattningen i genomförda budgetdialoger är att detta är något som är svårt att tillgodose när de ekonomiska resurserna fördelats till det uppdrag som ska genomföras, å andra sidan kan budskapet tolkas att tilldelade resurser aldrig är tillräckliga. Prioriteringar av utvecklingsområden görs inför framtagande av varje budget, men det är inte alltid ekonomiska resurser som krävs för utveckling utan det kan vara förändrat arbetssätt som leder till utveckling. Emellertid visar jämförande nyckeltal exempelvis personaltäthet i förskola eller lärartäthet i grundskolan bland de lägsta i kommunsverige vilket indikerar att verksamheterna lever på marginalen. Att vrida och vända på kommunala skattemedel är en del av uppdraget att hushålla med resurserna, att leverera mesta möjliga verksamhet för varje skattekrona. Det stämmer också att det tar kraft och energi från organisationen att hantera ekonomiska frågor när resurserna är begränsade, men det skapar också kreativitet för att möjliggöra smarta resurseffektiva lösningar. Ekonomin för kommunen som helhet måste ändå anses som välskött då inget underskott sedan 2004 finns att återställa. Den största utmaningen som kommunen har är snarare att hantera tillväxten och fatta kloka investeringsbeslut i en takt som organisationen mäktar att hantera.
7 7 Sammanfattning Gemensamt för alla ovanstående faktorer är tillväxten, tillväxten skapar ökade skatteintäkter men skapar också stora investeringar som finansieras av lån. Investeringarna som genomförs är långsiktiga och genomförs för både denna generation och framtida generationer att nyttja. En avbetalning av dessa lån bör därför ses över en lång planeringshorisont. Om skattesatsen förändras med 20 öre ger det en resursförstärkning med cirka 7,8 miljoner kronor med nuvarande folkmängd och kortsiktigt påverkar det vare sig nyupptagning av lån eller framtida räntekostnaden nämnvärt i dagens lågräntemiljö. Ser man det på 10 års sikt innebär det 78 miljoner kronor i ökade intäkter och om det kapitalet används för amortering blir summan intressant. Om räntan förändrar sig mot den historiska nivån om 5 procent innebär det en minskad räntebelastning på nära 3,1 miljoner kronor om året (dagens räntenivå är cirka 1 procent). En oförändrad skattesats och allt annat lika i budget för 2016 och planperioden innebär att det finansiella målet om 1 procent av skatter och bidrag inte uppnås förrän år Det är bekymmersamt eftersom marginalen för oförutsägbara kostnader då blir låg och framförallt under I sammanhanget måste det också påpekas att verksamheterna erhållit en rejäl resursförstärkning från 2016, vilket bör minska risken för underskott i verksamheterna. Konjunkturen under perioden bedöms från SKL vara fortsatt god vilket borde medföra att skatteintäkterna fortsättningsvis kommer ligga på en stabil och hög nivå, å andra sidan är det just under goda år som SKL brukar anföra att resultatet bör vara högre för att istället stimulera tillväxten under dåliga år (det vill säga bromsa under goda år och gasa i lågkonjunktur). En minskad skatteunderlagstillväxt för exempelvis 2017 kan resultera i att kommunstyrelsen tvingas genomföra kostnadsminskningar, avgiftshöjningar eller skjuta på önskade politiska prioriteringar som en konsekvens av ett för lågt överskottsmål. Om ett negativt resultat inträffar ska underskottet återställas inom 3 år och en handlingsplan för återställandet upprättas. Det betyder ett minskat manöverutrymme (det vill säga mindre resurser till verksamheten) om medel ska reserveras för att återställa underskottet budget plan plan plan ÅRETS RESULTAT skattesats 20: ÅRETS RESULTAT skattesats 21: överskott i procent skattesats 20:91 0,5% 0,1% 0,6% 1,1% överskott i procent skattesats 21:11 1,4% 0,9% 1,4% 1,8% Analysen är begränsad till motiven för god ekonomisk hushållning och kopplat till förslagets konsekvenser för överskottsmålet. Det ska därför poängteras att det finns andra parametrar att väga in när beslut om lämplig nivå för skatteuttag fattas. Kommunstyrelsens ordförande Klas Bergström Expedieras till Ekonomichef Akten
8 Finansförvaltning under kommunstyrelsen KF BG Juni budget plan plan plan INTÄKTER Kommunalskatt* Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift/strukturbidrag Lss-utjämning SUMMA skatter och bidrag Fastighetsavgift Statsbidrag maxtaxan Avgifter förskola och skolbarnomsorg Avgifter äldreomsorg Hyresintäkter PO-pålägg (intern) SUMMA avgifter och övrigt SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Kommunbidrag nämnder Volym, vårdnadsbidrag, projekt Ks aktiv personalpolitik Reservation nämnder aktiv personalpolitik åren efter Ks medel för oförutsett Arbetsgivaravgifter Årets intjänade individuella del Pensionsförsäkringsavgifter Övriga pensionskostnader Löneskatt Rehabkostnader Pensionsutbetalningar SUMMA KOSTNADER FINANSIELLA intäkter & kostnader Internränta Utdelning Externa finansiella intäkter Externa finansiella kostnader SUMMA FINANSNETTO ÅRETS RESULTAT % av skatter och bidrag % av skatter och bidrag Överskott i procent 1,4% 0,5% 0,1% 0,6% 1,1%
9 Barnchecklista inför beslut 9 Nämnd Kommunstyrelsen Diarienummer KS-2015/16 Ärenderubrik Datum för sammanträde Handläggare Dan-Erik Pettersson Mål och budget 2016 med planeringsramar för för Knivsta kommun komplettering 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. En förändrad skattesats påverkar kommunens invånare, men budgetposterna som berör barn bedöms inte påverkas av förändringen. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej
10 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Mål och budget 2016 med planeringsramar för för Knivsta kommun skattesats KS-2015/16 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2016 och planperiod , samt att finansiera en oförändrad skattsats med ett sänkt överskottsmål i motsvarande grad. Reservation Claes Litsner (S), Ninel Jansson (S), Lennart Lundberg (KN.NU) samt Rolf Samuelsson (MP) reserverar sig mot beslutet/lämnar en skriftlig reservation (bilaga 1) Särskilt yttrande Christer Johansson (V) lämnar ett särskilt yttrande (bilaga 2) Yrkanden Claes Litsner (S) yrkar i första hand på återremiss av ärendet och i andra hand på avslag till utsänt förslag. Motiveringen till återremissen är att det saknas relevant underlag, i form av en ekonomisk konsekvensanalys i utsänt material. Ninel Jansson (S), Lennart Lundberg (KN.NU) samt Rolf Samuelsson (MP) yrkar bifall till Claes Litsners (S) yrkande om återremiss. Klas Bergström (M) och Björn-Owe Björk (KD) yrkar bifall till utsänt förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Claes Litsners (S) yrkande om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att Kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs och genomförs. Ordföranden ställer proposition på Claes Litsners (S) yrkande om avslag mot det utsända förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifaller det utsända förslaget. Omröstning De ledamöter som bifaller att ärendet ska avgöras idag röstar JA. De ledamöter som bifaller att ärendet ska återemitteras röstar NEJ. Expedieras till Akten Expedierat av Siobhán Górny
11 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Klas Bergström (M), Boo Östberg (C), Jeanette Meland (M), Björn-Owe Björk (KD) och Niclas Uggla (M) röstar JA. Claes Litsner (S), Ninel Jansson (S), Lennart Lundberg (KN.NU) och Rolf Samuelsson (MP) röstar NEJ. Med 5 ja-röster mot 4 nej-röster har kommunstyrelsen beslutat att avgöra ärendet idag. Ärende Tjänsteskrivelse har varit utsänd. Expedieras till Akten Expedierat av Siobhán Górny
12 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2015/16 Ekonomichef Kommunstyrelsen Mål och budget 2016 med planeringsramar för för Knivsta kommun skattesats KS-2015/16 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2016 och planperiod att finansiera en oförändrad skattsats med ett sänkt överskottsmål i motsvarande grad. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog mål och budget 2016 med planeringsramar för den 17 juni. Budgeten innehöll en förändrad skattesats med 20 öre och ger budgeten en ökad skatteintäkt i storleksordningen 7,8 miljoner kronor. Genom denna komplettering önskas skattesatsen lämnas oförändrad på 20:91 kronor per skattekrona och det ska finansieras genom ett minskat överskottsmål i motsvarande grad som den höjda skattesatsen annars hade medfört. Bakgrund Kommunfullmäktige antog mål och budget 2016 med planeringsramar för den 17 juni. Budgeten innehöll en skatteförändring med 20 öre, från 20:91 kronor till 21:11 kronor per skattekrona. Denna förändring skulle ge cirka 7,8 miljoner i ökade skatteintäkter per år enligt de underlag som fanns tillgängliga i april En oförändrad skattesats innebär då att 7,8 miljoner kronor måste finansieras, och förslaget är att det ska ske genom en reducering av överskottsmålet motsvarande grad. Överskottet i kronor sjunker då från 12,3 miljoner kronor till 4,5 miljoner kronor. Det finansiella målet kommer då att vara 0,5 procent av skatter och bidrag vilket är under målet om 1 procent av skatter och bidrag.
13 Ett minskat överskottsmål är i sig ingen önskvärd målsättning med tanke på kommunens stora investeringsbehov framgent och bör hanteras vidare i politiska diskussioner. Kommunstyrelsens ordförande Klas Bergström Expedieras till Ekonomichef Akten
14 Finansförvaltning under kommunstyrelsen KF BG Juni budget plan plan plan INTÄKTER Kommunalskatt* Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift/strukturbidrag Lss-utjämning SUMMA skatter och bidrag Fastighetsavgift Statsbidrag maxtaxan Avgifter förskola och skolbarnomsorg Avgifter äldreomsorg Hyresintäkter PO-pålägg (intern) SUMMA avgifter och övrigt SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Kommunbidrag nämnder Volym, vårdnadsbidrag, projekt Ks aktiv personalpolitik Reservation nämnder aktiv personalpolitik åren efter Ks medel för oförutsett Arbetsgivaravgifter Årets intjänade individuella del Pensionsförsäkringsavgifter Övriga pensionskostnader Löneskatt Rehabkostnader Pensionsutbetalningar SUMMA KOSTNADER FINANSIELLA intäkter & kostnader Internränta Utdelning Externa finansiella intäkter Externa finansiella kostnader SUMMA FINANSNETTO ÅRETS RESULTAT % av skatter och bidrag % av skatter och bidrag Överskott i procent 1,4% 0,5% 0,1% 0,6% 1,1%
15 Barnchecklista inför beslut Nämnd Kommunstyrelsen Diarienummer KS-2015/16 Ärenderubrik Datum för sammanträde Handläggare Dan-Erik Pettersson Mål och budget 2016 med planeringsramar för för Knivsta kommun komplettering 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. En förändrad skattesats påverkar kommunens invånare, men budgetposterna som berör barn bedöms inte påverkas av förändringen. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej
Knivsta~ kommun SAMMANTRADESPROTOKOLL Kommunstyrelsen. Sammanträde med kommunstyrelsen
1 Sammanträde med styrelsen 197-199 Tid och plats: Måndagen 5 oktober kl 8.30-9.00, Sal Kvallsta, Kommunhuset, Knivsta Ledamöter Klas Bergström (M), ordf Claes Litsner (S), 2:e vice ordf Jeanette Meland
Läs merPROTOKOLL Mål och budget 2016 med planeringsramar för för Knivsta kommun skattesats KS-2015/16
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2015-11-02 232 Mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 för Knivsta kommun skattesats KS-2015/16 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merPROTOKOLL att revidera planperioden enligt tabell i tjänsteskrivelse
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL -01-18 3 Revidering av budget och - KS-2015/16 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att revidera budget enligt tabell i tjänsteskrivelse 2015-12-18,
Läs meratt utöka socialnämndens budget för år 2015 med 2 miljoner kronor för ökade volymer inom verksamheten LSS och Lass
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL OJUSTERAT 2015-04-27 92 Begäran från socialnämnden om utökat kommunbidrag KS-2015/256 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att utöka socialnämndens
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv
TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomienheten Vipul Vithlani, Ekonomichef 0171-527 16 Vipul.Vithlani@habo.se Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv
Läs merGod ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv
RIKTLINJER FÖR God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2019-02-25 8 Giltighetstid Dokumentansvarig Fyra år efter antagandet Ekonomichef
Läs merSvar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-15 135 Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna
Läs merTjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv
Läs merRiktlinjer för God ekonomisk hushållning
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta
Läs merArbetsutskottets beslut , 17, tjänsteskrivelse och beslut från kommunfullmäktige har varit utsända.
Kommunstyrelsen PROTOKOLL OJUSTERAT BESLUT 2015-02-23 35 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Ärende Martin Gunnarsson föredrar ärendet muntligt. Arbetsutskottets
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Läs merResultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun
KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och
Läs merLedningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Läs merDnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs merSvar på motion 2014:04 från Christer Johansson (V) om fas 3-fri kommun KS-2014/496
Kommunstyrelsens arbetsutskott 53 Utdrag ur PROTOKOLL - OJUSTERAT 2015-04-13 Svar på motion 2014:04 från Christer Johansson (V) om fas 3-fri kommun KS-2014/496 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen
Läs merRevidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner
Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens
Läs meratt bevilja de satsningar på personalpolitik som beskrivs i tjänsteskrivelsen daterad ,
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-11-21 200 Ansökan av medel ur posten Aktiv personalpolitik 2017 KS-2016/756 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja de satsningar
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Läs merFinansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Läs merKommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv
Läs merEkonomi & strategiberedningen
Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer
Läs merPROTOKOLL Motion 2016:08 från Kenneth Gunnar (KNU) Fullborda Lunsenreservatet KS-2016/351
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2017-12-11 225 Motion 2016:08 från Kenneth Gunnar (KNU) Fullborda Lunsenreservatet KS-2016/351 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad
Läs merPROTOKOLL att göra tillägg till rådande ägardirektiv för Knivstabostäder AB i enlighet med tjänsteskrivelse
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-02-01 19 Tillägg till ägardirektiven för Knivstabostäder AB KS-2016/83 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att göra tillägg till rådande ägardirektiv
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Läs merGodkännande av upplåning för byggnation av brandstationer, Brandkåren Attunda KS-2015/234
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 78 Godkännande av upplåning för byggnation av brandstationer, Brandkåren Attunda KS-2015/234 Beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till
Läs merEkonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar
Läs merbokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merKommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Investeringsmedel Heby KS-2016/266. Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-05-10 94 Investeringsmedel Heby KS-2016/266 Förslag till beslut Kommunsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att utöka investeringsplanen
Läs merBokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Läs merPROTOKOLL 2016-02-01. att godkänna att Knivstabostäder AB får bilda ett dotterbolag för ändamålet nyproduktion av bostäder,
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-02-01 16 Bildande av dotterbolag till Knivstabostäder AB KS-2015/646 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna att Knivstabostäder
Läs merRiktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Läs merHemställan om höjning av borgenstak för Kommunfastigheter i Knivsta AB KS-2017/518
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2017-08-07 109 Hemställan om höjning av borgenstak för Kommunfastigheter i Knivsta AB KS-2017/518 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs meratt lösa vindkraftlån (lånenummer KI 38 371) hos långivaren Kommuninvest AB
Kommunstyrelsens arbetsutskott 144 Utdrag ur PROTOKOLL OJUSTERAT 2015-09-07 Lösen av vindkraftlån samt upptagning av nytt lån KS-2015/496 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merUtbildningsnämndens synpunkter på mål, planeringsramar och investeringsplan inför budget 2017 UN-2016/123
Utbildningsnämnden 39 Utdrag ur PROTOKOLL UNAU 2016-04-04 Utbildningsnämndens synpunkter på mål, planeringsramar och investeringsplan inför budget 2017 UN-2016/123 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden
Läs merFinansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.
Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012
4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt
Läs merPensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder
Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen
Läs merBUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN
ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att
Läs merFörutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet
Läs merLösen vindkraftlån och upptagning av nytt lån KS-2015/496
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum Ekonomichef 2015-10-27 Kommunstyrelsen Lösen vindkraftlån och upptagning av nytt lån Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att
Läs merUppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021
DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag
Läs merKF Ärende 6. Svar på motion om att införa tioåriga investeringsplaner i kommunkoncernen
KF Ärende 6 Svar på motion om att införa tioåriga investeringsplaner i kommunkoncernen Tjänsteskrivelse 1 (4) 2017-12-28 KS 2017.0316 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Christian Westas Kommunfullmäktige
Läs merbokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merFinansförvaltning under kommunstyrelsen
Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER Kommunalskatt* 948 878 1 006 388 1 074 592 1 122 403 Inkomstutjämning 69 997 58 437 48 932 73 614 Kostnadsutjämning 68 612 51 346 66 939 87 082 Regleringsavgift/strukturbidrag
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
Läs merBokslutsprognos 2013-10-31
1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun
'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari
Läs merRevidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner
Kommunfullmäktige 2010 11 29 180 427 Kommunstyrelsen 2010 11 15 210 510 2010 10 18 31 4 Dnr 10.361 04 novkf15 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2011 2013 och komplettering med de kommunala bolagens
Läs merPolicy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1
Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt
Läs merSvar på medborgarförslag 2012:15 om avskjutning av rådjur i området runt gamla vattentornet
Kommunstyrelsen 2013-08-26 142 Svar på medborgarförslag 2012:15 om avskjutning av rådjur i området runt gamla vattentornet Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Läs merKnivsta framtida exploateringsstrategi KS-2013/602
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Anders Carlquist Datum KS-2013/602 2014-07-03 Kommunstyrelsen KS-2013/602 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anse motionen
Läs merBudget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat
Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning
Läs mer30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merHandlingsplan för en ekonomi i balans 2017 KS-2017/411
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2017/411 Ekonomichef 2017-06-05 Kommunstyrelsen Handlingsplan för en ekonomi i balans 2017 KS-2017/411 Förslag till beslut
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning
2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag
Läs merBegäran om investeringsmedel för kommungemensam plattform KS-2016/591
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2016/591 Ekonomichef 2016-09-06 Kommunstyrelsen Begäran om investeringsmedel för kommungemensam plattform KS-2016/591
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2 Kf 38/2017 Dnr KS 2016/319 Reglemente för ekonomistyrning, resultatutjämningsreserv och god ekonomisk hushållning Antagen av kommunfullmäktige 20
Läs merBudgetramar
Dnr KS-2012-701 Dpl 10 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2012-12-17 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Budgetramar 2014-2016 Dnr KS-2012-701
Läs merbokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merBudgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut
1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019
Läs merFINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012
FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010
Läs merUtdelning från Falkenberg Energi AB till Falkenbergs Stadshus AB. (AU 306) KS 2015-113
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-11-10 264 Utdelning från Falkenberg Energi AB till Falkenbergs Stadshus AB. (AU 306) KS 2015-113 KF Beslut Kommunstyrelsen
Läs merMånadsuppföljning januari mars 2018
Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga
Läs merArbetsutskottet lämnar över ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 179 Utdrag ur PROTOKOLL OJUSTERAT 2015-11-23 Uppdrag till förhandlingsperson, yrkande från (KD) KS-2015/614 Beslut Arbetsutskottet lämnar över ärendet till kommunstyrelsen
Läs merÖvergripande ekonomiska mål
BUDGETDIREKTIV OCH PRELIMINÄRA RAMAR 2019-2021 Övergripande ekonomiska mål Överkalix kommun ska ha en stabil ekonomi över tiden. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen ska
Läs mer31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Läs merEkonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Läs merRevidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner
Kommunfullmäktige 2008-11-24 279 661 Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering
Läs merBudgetrapport 2013-2015
1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2
Läs merVision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut
Läs merBokslutskommuniké 2015
Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merPensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun
Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens
Läs merRIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv
RIKTLINJER Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2016-12-19, 155 Diarienummer KS 2016/469
Läs merGod ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT
Läs merPeriodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Läs merSöderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9
Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens
Läs merÖverskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård
Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort
Läs merBoksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Läs merKommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00-16:20. Eva Engström Sekreterare. Åke Bertils (S) och Carina Omsorgsutskottet
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (7) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00-16:20. Beslutande Stig Eng (C) Ordförande Monica Olsson Ulf
Läs merPROTOKOLL Tillägg till den gemensamma lönenämndens reglemente - sammanträden på distans KS-2015/533
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2015-10-19 215 Tillägg till den gemensamma lönenämndens reglemente - sammanträden på distans KS-2015/533 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
Läs merBegäran från socialnämnden om medel för full kostnadstäckning för mottagandet av ensamkommande för 2017 SN-2017/33
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2017-02-02 13 Begäran från socialnämnden om medel för full kostnadstäckning för mottagandet av ensamkommande för 2017 SN-2017/33 Beslut Arbetsutskottet
Läs merBudget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:
1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen
Läs merRevisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun
Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1 Ragunda Kommun 12 juni 2015 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 4 Sammanfattning Resultatet för
Läs merFastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26
Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar
Läs merTabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen
Läs merRevidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner
Kommunstyrelsen 2009-11-16 212 557 Budgetutskottet 2009-10-26 32 2 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 248 540 Dnr 09.408-04 novkf19 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2010-2012 och komplettering
Läs merKommunstyrelsens arbetsutskott. PROTOKOLL - ojusterat Information om utdelning från Alsikebolaget KS-2015/429.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 99 Utdrag ur PROTOKOLL - ojusterat 2015-08-10 Information om utdelning från Alsikebolaget 2015-2019 KS-2015/429 Ärende Simon Granit, ekonomichef för de kommunala bolagen,
Läs merFriare disposition av tidigare års överskott Hemställan till regeringen
PM 2009: RI (Dnr 119-631/2009) Friare disposition av tidigare års överskott Hemställan till regeringen Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande 1. Stockholms stad begär hos
Läs merBudget 2018 och plan
Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren
Läs mer