Programberedningens verksamhetsrapport 2010

Transkript

1 Programberedningens verksamhetsrapport 2010 Programberedningen Programberedningens uppdrag som omfattar hela länet, är att öka kunskapen om patienters och närståendes behov och att förmedla dessa till landstingsfullmäktige. Programberedningen verkar även för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. Verksamhetsrapporten 2010 är ett underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen Programberedningen har 11 ledamöter: Anders Öberg (S) ordförande Elisabeth Lindberg (S) Lennart Synnergren (S) Camilla Wallin (S) Ove Haarala (V) Marie Nyberg (MP) Birgitta Pounu (NS) Anna Scott (NS) Rolf Wessel (M) Ingrid Larsson (C) Katarina Morin (FP) Jenny Grönberg, utredare På följande sätt är innehållet i rapporten disponerat: Uppdraget 2010 Metod Mötet med patienter och anhöriga: Medborgarnas behovsbild Enkäten: Programberedningens enkät om upplevelser av mötet med vården Möte med patientnämnden Möte med verksamheten: Sammanfattning av de synpunkter som framkommit i dialog med verksamheten och programberedningens analys av dessa. Analys och slutsatser: Resultatet av beredningens analys. Slutsatserna beskriver de områden som programberedningen särskilt vill lyfta till landstingsfullmäktige samt frågor som beredningen vill ha besvarade av fullmäktige. Utvärdering och ekonomisk redovisning Uppdraget 2010 I arbetet med de tidigare uppdragen konstaterade beredningen att man under hela mandatperioden, på ett eller annat sätt, hade stött på frågor kring bemötande och etik i dialogen med patienter och anhöriga Bemötande är och har alltid varit en viktig del av vården i länet. Med anledning av detta har pro- 1

2 gramberedningen under 2010 arbetat med bemötandefrågor i vården (etik i vården). Grundtanken har varit att försöka beskriva mötet med vården och vad ett gott bemötande betyder för patienterna i Norrbotten. Metod Programberedningen har arbetat med olika metoder och i olika sammanhang för att få en ökad kunskap och få en uppfattning om vad patienter och anhöriga anser vara ett gott bemötande och hur representanter för vården resonerar kring bemötande i vården. Dessa synpunkter har sedan använts i diskussion och analys. Programberedningen har även använt sig av foldern Berikande möten (som även använts av hälso- och sjukvårdsberedningarna) och vykortet som fanns på sista sidan har använts flitigt av patienter och anhöriga för att skriva in åsikter till beredningen. Beredningen har i dialog med patienter och anhöriga sett det som en stor fördel att kunna hänvisa till Patientnämnden i mötet med patienter när detta känts aktuellt. Programberedningen har arbetat tillsammans med verksamheten genom tandvården och akutvårdsenheten. Följande metoder har använts: Programberedningens ledamöter har deltagit i föreläsningar, seminarier och konferenser för att bygga upp en kunskapsbas. Programberedningen har ordnat egna möten med patienter och anhöriga samt deltagit på möten som ordnats runt om i länet. Programberedningen har under 2010 återupprättat sin kontakt med de föreningar och organisationer man arbetat med tidigare under mandatperioden och med dessa patient- och anhöriggrupper diskuterat bemötande i vården. Programberedningen har utfört en enkätundersökning som en del av dialogen med patienter och anhöriga. Enkäten har använts av beredningsledamöterna som ett underlag för samtal med patienter och anhöriga. Programberedningen har haft ett erfarenhetsutbyte med Patientnämndens ledamöter och tjänstemän. Programberedningen har deltagit på Noliamässan i Piteå tillsammans med bröst- och prostatacancerföreningarna. Under mässdagarna anordnade beredningen tillsammans med bröstcancerföreningen en teaterkväll med föreställning och fika. Möte med patienter och anhöriga Samtal Programberedningen har genomfört samtal med medborgare runt om i länet för att på detta sätt lyssna på deras berättelser om hur de anser att de bemöts i vården. Under samtalen har frågor om bemötande, information, kommunikation varit i centrum. Diskussionen har varit lärorik och utvecklande. Ned- 2

3 an redovisas en sammanfattning av de åsikter som framkommit vid samtalen: Som patient och anhörig tycker jag att det är viktigt att jag blir respekterad och sedd. Att mina synpunkter, tankar och behov ska bli tagna på allvar av vårdpersonalen. att tillräckligt med tid måste avsätts för varje besök. Trots att jag som patienten är medveten om att en begränsad tid är avsatt för varje besök, är det viktigt att besöket blir min tid. Jag vill ha tid och möjlighet att ställa de frågor jag har. att jag bör uppmanas av vården att ta med en anhörig vid läkarbesöken. att det är viktigt att jag får träffa samma personal som vid mina tidigare besök, detta gör att jag känner mig trygg. Jag tror och hoppas att vården vill mitt bästa och vill hjälpa mig. att jag ska bli informerad om den tid jag fått inte stämmer (har skjutits upp på grund av någon anledning) och när jag ska få träffa läkaren så att jag slipper bli irriterad. att vården ska vara professionell i sin roll trots att jag kan vara rädd eller arg. Som patient är jag i beroendeställning. att det inte ska vara någon skillnad i bemötandet beroende på mitt kön eller min bakgrund. att vårdpersonalen ska vara ärlig mot mig vad gäller min sjukdom. att det ska finnas skriftlig och tillgänglig information om vilka behandlingar som finns och vilka rättigheter jag har som patient. att det ska finnas kontaktinformation till patientföreningarna redan vid första besöket hos vården. att det måste finnas en bra kontakt mellan de olika vårdinstanserna, denna kommunikation skulle även förbättra min situation som patient. att vården måste vara tydligare i sin information till patienter och anhöriga som inte förstår läkarjargongen till exempel om jag får en remiss; vad innebär det? Vad kommer jag att möta? Vilka undersökningar kommer att göras? Jag som patient vill ha tydlig information om när svar/resultat kan förväntas. att det viktigt att jag blir informerad om vilka eventuella biverkningar min medicin kan ge. Under intervjuer med patienter och anhöriga, konstateras nästa i samtliga fall, en medvetenhet om att den egna inställningen också har en avgörande roll i mötet med vården. Patienter och anhöriga anser att det är en självklarhet att mötet med vården påverkas av hur man är som person och vilket humör man är på. Tidigare personliga erfarenheter påverkar också hur man upplever vården. Patienter och anhöriga upplever att det bemötande man får hos vården ofta är 3

4 avgörande för hur man upplever hela vårdkedjan, får du ett bra bemötande hos exempelvis vårdcentralen eller akuten (det vill säga den första instansen) så påverkar detta dina fortsatta intryck som patient eller anhörig. Enkät Under våren och sommaren lämnades Programberedningens enkät om upplevelser av mötet med vården ut till ett antal av länets medborgare. Enkäten bestod av ett antal påståenden som patienter och anhöriga fick rangordna från viktigast till minst viktigt, på en 10 gradig skala (se bilaga 1). Programberedningens enkät användes vid möten runt om i länet och har fungerat som ett komplement till dialogen. Enkäten användes också som ett samtalsstöd vid mötet med patienter och anhöriga. Beredningen genomförde också enkäten på deltagarna under Nätverkskonferensen i Piteå den februari 2010 (politiker och tjänstemän från kommuner och landsting runt om i landet) för att se om svaren skilde sig från de svar man fått från patienter och anhöriga. Slutresultatet visade att oavsett om man är ledande politiker eller tjänsteman inom kommun eller landsting eller om man är patient och anhörig i Norrbotten så ser siffrorna likadana ut. Det viktigaste för alla är hur jag blir bemött, hur jag får information och hur jag blir behandlad. De faktorer som i enkäten rangordnades som minst viktigt var lokalutformningen samt kommunikationen/transporten till och från vården. Landstinget arbetar för att utformningen av exempelvis receptioner ska främja patienten och att möjligheten finns att kunna prata ostört med personalen. Även vad gäller undersökningsrum arbetar landstinget med att göra lokalerna så trivsamma som möjligt. Väntrumsprojektet som påbörjades 2006 och som nu tillhör ordinarie verksamhet kan vara en orsak till den förbättrade lokalutformningen. När beredningen tittat på kommunikationen/transport till och från vården så kan man konstatera att innehållet i vården är viktigare än det som sker runt omkring. Patienter och anhöriga anser att huvudsaken är att man får bra och rätt vård. Det finns en medvetenhet om avstånden till och från vården, vi lever i ett län med, ibland, stora avstånd till bland annat specialistvård. Resultatet av enkäten är en bekräftelse på vad som speglats i dialogen, under hela mandatperioden. Programberedningen kan konstatera att de flesta svarande är i den åldersgrupp som man mött flest av, även kön och ålder stämmer överens med beredningens generella uppfattning (enkätresultatet finns på Möte med patientnämnden Som en del av årets uppdrag har beredningen diskuterat bemötande i vården med ledamöterna i Patientnämnden. Programberedningens arbete och utgångspunkt gällande årets uppdrag har delvis utgått från Patientnämndens siffror kring bemötandefrågor. Under 2009 har ärendena gällande bemötande och kommunikation ökat (ca 41 % av den totala ärendemängden). Ökningen är generell inom alla divisio- 4

5 ner i kategorierna bemötande, information och kommunikation men även bristande empati och bristande samspel med närstående. Patienterna uttrycker i patientnämndens ärenden att vården inte lyssnat på dem eller att man inte visat förståelse. Att patienten varit missnöjd med hur vården informerat om biverkningarna av medicineringen är ett exempel på hur kommunikationen mellan patienten och vården brustit (källa: Patientnämndens verksamhetsrapport 2009). Ledamöterna i Patientnämnden tycker att det är viktigt att anhöriga uppmuntras att följa med vid besök i vården. Det är viktigt att patienterna känner sig respekterade och sedda av vården. Tillräckligt med tid ska avsättas för patienten. Ledamöterna menar att patienter ofta inte är medvetna om vilka rättigheter de har som patient och att det är viktigt att patientnämnden finns tillgängliga så att man kan vända sig hit med synpunkter. Patientnämndens ledamöter tycker att det är viktigt att vårdpersonalen redan i sin utbildning blir medvetna om hur viktigt det är med bemötandefrågor. Det är viktigt att se människan bakom patienten, att vården ser till att patienten förstått, får rätt information. På vilket sätt avser landstingsstyrelsen utveckla sin styrning och använda sig av Patientnämndens verksamhetsrapport för att skapa förbättringar i vården? Möte med verksamheten Programberedningen har under detta uppdrag arbetat med grupper från tandvården och akutsjukvården i länet. Tandvården Hos tandvården är det viktigt med rätt behandling, rätt information och att patienterna känner sig respekterade. Tandvårdspersonalen anser att ett bra bemötande i tandvården innebär att man möter patienten i väntrummet, att man därigenom får en första kontakt med patienten och kan avdramatisera tandläkarbesöket på ett bra sätt. En annan framgångsfaktor är att man ofta träffa samma tandläkare vid varje besök vilket innebär att patienten känner sig trygg. Eftersom tandvården ofta förknippas med smärta och höga kostnader är det viktigt att vara tydlig i sin information till patienterna, att man lyssnar och ser patienten, att man tar sig tid och är närvarande vid besöket. Hos tandvården på Örnäset, Luleå (ett av de besök beredningen gjorde hos tandvården) har man ett särskilt undersökningsrum avsatt för patienter med särskilda behov exempelvis om man är väldigt rädd att gå till tandläkaren, i detta rum får ofta patienten längre tid för besöket. Tandvårdspersonalen tycker att det är viktigt att hålla tiderna för besöken för patientens bästa. Personalen anser att ett bra samarbete mellan varandra i personalen är väldigt viktigt för bemötandet. Det är viktigt att personalen jobbar bra ihop i team och att man tar väl hand om ny personal så de skolas in på rätt sätt och känner sig trygga i sin patientkontakt. Akutvårdsenheten Om tandvården har en ytterst planerad verksamhet med så gott som alla besök planerade så är akutvården en verksamhet som i stort sett bara har akuta 5

6 och oplanerade besök, sett från verksamhetens möjlighet att i någon större utsträckning kunna påverka patientströmmarna. Verksamheten är inriktad på att klara av svåra och många gånger traumatiska händelser där personalen har tränat på att agera på att metodiskt sätt. De har skapat ett arbetssätt där man har rutiner/checklistor för allt som ska göras. Här finns det inte alltid utrymme för att informera patienterna om situationen och vad som ska hända i vården. Akutvården är för många grupper ingången till sjukvården, de har många kontakter med andra vårdnivåer och påverkas av det som händer på exempelvis vårdcentralerna. Personalen upplever själva att det kan uppstå problem i kommunikationen med vårdcentralerna och andra vårdnivåer, vilket gör att patienten kan får ta sin historia flera gånger eller att provtagning sker på flera ställen. På akutvårdsenheten utvärderar de sitt arbete och bearbetar alla synpunkter de får på sitt bemötande för att bli bättre på att organisera verksamheten. Det finns ett stort behov av att se över hur patienter och anhöriga får kontakt med vården och om det är möjligt att undvika besök på akutenheten som kanske kunde ha klarats av på egen hand eller på den lokala vårdcentralen. Personalen anser också att verksamhetens organisation bör ses över för att ha en bättre tillgänglighet fördelat över hela dagen, det uppstår exempelvis långa väntetider kring lunchtid, då många patienter kommer via vårdcentralerna. Personalen upplever att akutmottagningen bör arbeta bredare med etikfrågor, patientnämndens ärenden är ofta en bra diskussionsstart för att lyfta kommunikationsproblem inom enheten och ifrågasätta rutiner så att dessa kan förbättras. Programberedningen kan konstatera att de verksamheter de mött är två ytterligheter. Tandvården har nästan bara planerade besök. Akuten har nästan inga planerade besök utan bara akuta eller patienter som kommer via primärvården, vårdcentralerna. I tandvården har man ofta möjlighet att planera och strukturera verksamheten medan akutsjukvården mer tar hand om trauman och akuta åkommor och kan inte i samma utsträckning förutsäga verksamheten och planeringen. Efter kl tar akuten över hela sjukvården Programberedningen upplever att det varit spännande och väldigt givande att se hur dessa två verksamheter fungerar och vill tacka de avdelningar som tog emot för besök och svarade på frågor. Programberedningens analys och slutsatser Programberedningens intryck av bemötandet i vården är varierande. En del medborgare upplever bemötandet som tillfredställande medan andra vittnar om brister. Baserat på faktamaterial, medborgardialog och övrig kunskapsinhämtning har beredningen valt att lyfta några särskilt viktiga behov till landstingsfullmäktige: Programberedningen upplever att det finns ett stort behov av att få kontakt med vården för rådgivning 6

7 Hur skapas ökade möjligheter att nå vården för rådgivning? Programberedningen upplever att det, i en del verksamheter, finns brister/saknas en tillåtande kultur för att diskutera bemötandefrågor. Hur kan landstinget skapa/uppmuntra en arbetsmiljö där personalen vågar och kan ta tag i de problem som finns inom den egna verksamheten? Vilka rutiner bör införas för att vården ska ha samma fokus på bemötandefrågor i hela länet? Hur säkerställer vi liknande rutiner? Hur kan landstinget påverka vårdpersonalens utbildning för att främja ett bättre bemötande i deras yrkesroll? Hur mycket tid läggs på bemötandefrågor i utbildning och fortbildning av vårdpersonal? Programberedningen har fått flera indikationer på att det i vården saknas en helhetssyn. Många patienter upplever att de inte blir sedda som en hel människa utan som en diagnos, vården ser inte människan och hennes livssituation bakom sjukdomen. Beredningen upplever att primärvården utifrån sin kunskap, allmänmedicinsk kompetens, är bättre på att se och bedöma hela människans situation. De patienter som haft kontakt med specialistvården känner att de inte blir sedda och hörda på samma sätt, de får bra vård men de känner inte att vården ser dem utan bara sjukdomen. Hur kan vården bemöta patienter och anhöriga på rätt sätt och finna tid för dialog? Programberedningen har sett ett behov hos patienter och anhöriga, som även styrks av resultatet i enkäten, att få någon slags vägledning hur man kan förbereda sig för mötet med vården. Många uttrycker en önskan om att få mer handfasta tips om hur man blir en bra patient. Hur jobbar vården med att hitta metoder för att förbereda patienten inför mötet? Programberedningen kan konstatera att det finns en stark koppling mellan bemötande och patientsäkerhet. Ett gott bemötande och en god dialog ökar förutsättningarna för en god och säker vård. Hur kan landstinget kvalitetssäkra mötet mellan patienten och vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv för att höja patientsäkerheten? Förslag Programberedningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen: Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat 7

8 Återkoppling Under året har en fortlöpande återkopplingsverksamhet genomförts genom möten med samtliga föreningar och deras medlemmar som beredningen samarbetat med under hela mandatperioden. Metoden beredningen arbetat med har syftat, både till att skapa dialog för årets uppdrag, såväl som återkoppling till de tidigare uppdragen. Utvärdering av beredningens arbete Programberedningen anser att de under året har lärt sig mycket och att samarbetet i gruppen har fungerat väldigt bra. Beredningen anser själva att gruppen är en väldigt intresserad och engagerad grupp, många allmänna diskussioner kring uppdragen som inte blivit alltför politiskt vinklade. Alla har fått komma till tals och man har haft ett tillåtande klimat med högt i tak. Beredningen upplever att det varit svårare att samla gruppen under detta, sista år, vilket delvis beror på valarbetet under hösten. Samarbetet med de patient- och anhörigföreningar man kommit i kontakt med har varit bra och givande, särskilt eftersom en redan etablerad kontakt har funnits i de allra flesta fall. Beredningen tycker att årets uppdrag varit det svåraste under hela mandatperioden, svårt att greppa om ett så stort område som bemötande och etik. Beredningen tycker sig ändå ha hittat en avgränsning och en metod som fungerat för dem under detta uppdrag och kan konstatera att arbetet har gått väldigt bra. Beredningen anser att uppdraget varit väldigt präglat av patienter och anhörigas känslor, i många samtal har ledamöterna fått lyssna till många svåra och känslomässiga berättelser. Diskussionerna med patienter och anhöriga har varit väldigt givande med många och varierande synpunkter. Många av samtalen har befunnit sig i gränslandet mellan hur norrbottningar tycker och tänker och vad vården tycker och tänker. Beredningen anser att erfarenheten och bakgrunden från tidigare uppdrag har varit en förutsättning för att detta uppdrag skulle kunna genomföras. Synpunkter kring bemötande är något som återkommit under samtliga uppdrag som beredningen haft. Årets uppdrag kändes som en naturlig final och ett bra sätt att knyta ihop säcken och summera mandatperioden. En mandatperiod med Programberedningen Programberedningen har i år sammanställt ett dokument som sammanfattar arbetet under hela mandatperioden. I den första delen har beredningen sammanfattat och dragit slutsatser av det egna arbete, hur man arbetat och hur arbetet kan utvecklas i framtiden. Den andra delen sammanfattar vilka uppdrag man arbetat med under mandatperioden, resultatet av dialogen med patienter och anhöriga, vilka svar styrelsen gav på rapporterna och sista med inte minst vilka avtryck som numera finns i verksamheten vilka resultat kan man se i verksamheten. Dokumentet är tänkt som en sammanfattning av erfarenheter från denna beredning till nästa. Dokumentet ska också användas i återkopplingsarbetet till de föreningar och organisationer beredningen arbetat med under mandatperioden, så att dessa kan se hur deras synpunkter tagits tillvara för att förbättra 8

9 sjukvården i länet. Detta dokument finns att hämta och läsa på Programberedningens hemsida. Ekonomisk redovisning Fördelningsområden Budget Utfall Resultat Arvoden och omkostnader Omkostnader för aktiviteter Summa Ekonomiska redovisningen avser perioden Ledamöternas aktiviteter Antalet dagar som de 11 ledamöterna sammanlagt Genomsnitt arbetade dagar/ledamot ägnat åt beredningsarbete 108,00 9,81 Programberedningens tidigare uppdrag 2001 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården 2002 Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar (delprojekt ortopedi) 2003 Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar (delprojekt reumatologi) 2004 Hjärt- och kärlsjukdomar; kärlkramp och hjärtinfarkt 2005 Stroke 2006 Återkoppling 2007 Bröst- och prostatacancer 2008 Barn- och ungdomars psykiska ohälsa; depression, ångestsyndrom och ADHD 2009 Diabetes (typ 1 och 2) 2010 Etik bemötande i vården 9

10 Bilaga 1 Kön Antal % A. Kvinna ,3 B. Man ,7 Total Svarsfrekvens 99,2% (510/514) Kommun Antal % A. Arjeplogs kommun 19 3,7 B. Arvidsjaurs kommun 6 1,2 C. Bodens kommun 95 18,5 D. Gällivare kommun 30 5,8 E. Haparanda kommun 12 2,3 F. Jokkmokks kommun 7 1,4 G. Kalix kommun 33 6,4 H. Kiruna kommun 39 7,6 I. Luleå kommun ,5 J. Pajala kommun 11 2,1 K. Piteå kommun 89 17,3 L. Älvsbyns kommun 18 3,5 M. Överkalix kommun 3 0,6 N. Övertorneå kommun 5 1 Total Svarsfrekvens 99,8% (513/514) 10

11 Ålder Antal % A år 12 2,3 B år 41 8 C år 10 1,9 D år 24 4,7 E år 48 9,4 F år 98 19,1 G år ,4 H år ,7 I år 18 3,5 Total Svarsfrekvens 99,8% (513/514) Vad är viktigt för ett bra bemötande i vården? Totalt Medel av Hur jag blir informerad om min sjukdom och behandlingsalternativ Medel av Hur jag blir medicinskt behandlad Medel av Hur jag blir mottagen i vården? Medel av Hur jag känner mig respekterad som person Data Medel av Hur jag upplever att personalen tar sig tid för mig Medel av Hur mina önskemål och behov respekteras Totalt Medel av Hur jag känner förtroende för vården Medel av Hur kommunikationen/transporten till och från vården fungerar Medel av Hur jag upplever att lokalerna är utformade Medel av Eget förslag: OBS! Då enkätens frågeställningar/ranger var ordnade från 1 till 10, där 1 var mest viktigt och 10 var minst viktigt, ger ett lågt medelvärde en indikation på högre grad av viktighet. Korta staplar visar alltså på en högre grad av viktighet. Alltså ju kortare staplar, desto viktigare. 11

12 Frågeställning/rang Medelrang 1. Hur jag blir informerad om min sjukdom och behandlingsalternativ 1,56 2. Hur jag blir medicinskt behandlad 1,96 3. Hur jag blir mottagen i vården 2,38 4. Hur jag känner mig respekterad som person 3,34 5. Hur jag upplever att personalen tar sig tid för mig 3,54 6. Hur mina önskemål och behov respekteras 4,15 7. Hur jag känner förtroende för vården 4,24 8. Hur kommunikationen/transporten till och från vården fungerar 6,78 9. Hur jag upplever att lokalerna är utformade 7, Eget förslag 8,31 Enkätens frågeställningar/ranger är sammanfattade med medelvärden och sammanställda i ett diagram och en tabell som anger flera alternativ samtidigt. Det viktigaste för ett bra bemötande anses Hur jag blir informerad om min sjukdom och behandlingsalternativ (1,56), tätt följd av Hur jag blir medicinskt behandlad (1,96) Minst viktiga, enligt enkäten, är de egna alternativen (8,31) som alla är olika och därför redovisas separat sist i rapporten. 12