Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010

Transkript

1 Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010 Norrbottens läns landsting Revisionsrapport Februari 2011 Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor Fredrik Markstedt Revisionskonsult

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag Revisionsfråga Metod Beredningarnas uppdrag Resultat Fullmäktigeberedningarnas verksamhetsrapportering Ekonomi och arbetade dagar Gemensamma erfarenheter från hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedning Syd Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedning Öst Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Programberedningen Regionala beredningen Bedömningar och kommentarer Bilaga 1 Landstingsfullmäktiges beredningars grunduppdrag 2

3 1 Inledning 1.1 Uppdrag Landstingets revisorer har gett Komrev inom PwC uppdraget att granska landstingsfullmäktiges sex beredningars ansvarsutövande för Granskningen omfattar: Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, Mitt, Öst och Nord Programberedningen Regionala beredningen Grunduppdraget till beredningarna från fullmäktige är att öka kunskapen om medborgares, patienters och närståendes behov samt att verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. I sina verksamhetsrapporter ska beredningarna lämna underlag till styrelsens beredning av landstingsplanen. Beredningarna rapporterar om sin verksamhet till fullmäktige. Landstingsfullmäktige ger årligen beredningarna specificerade uppdrag som ska återrapporteras till fullmäktige i november. I verksamhetsrapporterna ska redovisas resultat av genomförda utvärderingar och aktiviteter under året, underlag för styrelsens beredning av landstingsplanen samt ekonomiskt utfall i förhållande till beredningens budget. 1.2 Revisionsfråga Revisorerna granskar årligen landstingsfullmäktiges beredningar. Revisionsfrågan för granskningen är om landstingsfullmäktiges beredningar för 2010 på ett ändamålsenligt sätt utfört sina uppdrag från landstingsfullmäktige samt om de har på ett tillfredsställande rapporterat till fullmäktige? 1.3 Metod Granskningen har genomförts via dokumentgenomgångar avseende främst verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter. Information har även inhämtats via sekretariatet vid landstingsdirektörens stab som lämnar tjänstemannastöd till beredningarna under deras arbete. 2 Beredningarnas uppdrag Landstingsfullmäktiges beredningars grunduppdrag enligt arbetsordningen framgår av bilaga 1. Landstingsfullmäktige har fastställt beredningarnas uppdrag för 2010 enligt följande: Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag: Egenvård avgränsat till vilket behov medborgarna har av stöd från hälso- och sjukvården i ansvaret för sin egen hälsa. 3

4 Programberedningens uppdrag: Etik i vården avgränsat till bemötande frågor. Beredningen ska beskriva patienternas möte med vården och vad ett gott bemötande betyder för patienterna i Norrbotten. Regionala beredningens uppdrag för åren 2009 och 2010: Norrbottens tillväxtbranscher 2020 och för 2010 avgränsat till test- och övningsverksamhet. 3 Resultat 3.1 Fullmäktigeberedningarnas verksamhetsrapportering Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, Mitt, Öst och Nord rapporterar sina uppdrag till fullmäktige i en gemensam rapport som är uppdelad på en gemensam redovisning samt en redovisning från varje beredning där specifika erfarenheter från respektive berednings geografiska verksamhetsområde rapporteras. Programberedningen och Regionala beredningen har avlämnat var sin verksamhetsrapport. Beredningarna arbetar med olika typer av metoder i sin dialog med medborgarna. Det kan t ex ske via intervjuer med enskilda och grupper. En del beredningarna deltar vid olika typer av mässor och marknader för att där möta befolkningen och föra en dialog. Exempel på detta är mässan Stora Nolia i Piteå eller sommarmarknaderna i Överkalix och Arvidsjaur. Beredningarna bjuder ibland in till möten eller låter sig bjudas in till andras möten med syfte att föra en dialog kring sina respektive uppdrag Ekonomi och arbetade dagar Beredningarnas budget, utfall och resultat för 2010 samt antal arbetade dagar i genomsnitt per ledamot framgår av följande sammanställning. Beredning Årsbudget totalt Arvode budget Arvode resultat Omkostnad budget Omkostnad resultat Resultat årsbudget Beredning Syd Beredning Mitt Beredning Öst Beredning Nord Program beredningen Regionala beredningen Beredningarnas kostnader består av arvoden/övriga personalkostnader samt omkostnader (möten, information, återkopplingar mm). Beredningarnas verksamhetsår är mellan Redovisningen ovan avser utfallet för hela verksam- 4

5 hetsåret för samtliga beredningar. Sammantaget gör beredningarna ett överskott på 2,4 miljoner kronor varav 2,2 ligger på arvodesdelen medan man för omkostnadsdelen har ett utfall närmare budget. På samma sätt som tidigare år kan överskottet avseende arvoden förklaras med att vissa beredningsledamöter, t ex pensionärer, inte tar ut någon ersättning för de dagar de deltar i beredningsarbetet. Noteras kan att beredningarnas budget för omkostnader har legat på samma nivå, kr, sedan Beredning Beredning Syd Beredning Mitt Beredning Öst Beredning Nord Genomsnitt arbetade dagar per ledamot 9,0 11,5 9,0 8,5 Program beredningen 10 Regionala 11,5 beredningen Ledamöter har 15 dagar med ersättning per år till förfogande för beredningsarbetet. Även här varierar det mellan beredningarna och ledamöterna hur många dagar som i genomsnitt används. Beräknar man ett medelvärde på genomsnittet för antal arbetade dagar per ledamot och jämför 2009 med 2010 så har det arbetats cirka en dag mindre per ledamot Arbetade dagar ingår här även för ledamöter som eventuellt inte tar ut någon ersättning Gemensamma erfarenheter från hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag: Egenvård avgränsat till vilket behov medborgarna har av stöd från hälso- och sjukvården i ansvaret för sin egen hälsa. Verksamhetsrapporteringen från de fyra hälso- och sjukvårdberedningarna är uppdelad på en gemensam redovisning samt en redovisning från varje beredning där specifika erfarenheter från respektive berednings geografiska verksamhetsområde rapporteras. Nedan ges en sammanfattning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma erfarenheter. För att belysa medborgarnas behov arbetar hälso- och sjukvårdsberedningarna främst med att träffa och föra en dialog med befolkningen i upptagningsområdet. De områden för frågor och dialog avseende hälsa som riktats till medborgarna har varit: - Att ta ansvar för sin egen hälsa. - Hur mycket kan medborgarna respektive landstinget begära av varandra. - Behov av stöd. - Accepteras frågor från vårdcentralen om medborgarnas livsstil. 5

6 Beredningarna framhåller att man i sitt arbete utgått från Socialstyrelsens definition av egenvård; Som egenvård det vill säga icke sjukvård, räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om. Beredningarna konstaterar att medborgarna har ett omfattande behov av information om egenvård. Men informationsutbytet på landstingets webbsidor avser främst utbudet av sjukvård. Information om hälsofrågor är svårare att hitta fram till om man inte redan är patient och via den kontakten får information om t ex egenvård. Detta menar beredningarna är ineffektivt. Utvecklingsarbeten pågår dock inom landstinget för att öka informationstillgängligheten och därmed kunskaperna hos befolkningen, t ex via Vården på webben. Olika projekt, kampanjer mm redovisas även som pågår inom landstinget för att minska ohälsan. Beredningarna lyfter fram boken Egenvårdsguiden som man sett efterfrågas stort bland befolkningen. Därför anser beredningarna, bör landstinget satsa mer på denna typ av information med hög tillförlitlighet. Enligt beredningarna tycker medborgarna det är svårt att hos landstinget hitta information om egenvård samt förbättrade levnadsvanor, och de söker inte heller vanligtvis inte denna typ av information. Beredningarna noterar att vårdcentralerna inte alltid förväntar sig att medborgare tar kontakt för att få information hur de kan förändra sina levnadsvanor. Det finns en efterfrågan på hälsoundersökningar som en del i stödet att ta ansvar för sin egen hälsa. Det nämns i rapporten att det inte är självklart att vårdcentralerna erbjuder hälsoundersökningar vid förfrågningar från befolkningen. Synen på formerna för hälsoundersökningar varierar bland medborgarna. Sett ur ett egenvårdsperspektiv anser beredningarna att det är viktigt att verksamheternas patientbemötande, även i egenvårds- och livsstilsfrågor, utgår från individens förmåga. Uppfattningen är att landstinget behöver därför i ökad omfattning arbeta vidare med bemötandefrågorna. Beredningarnas erfarenhet är att befolkningen anser att var och en har ett eget ansvar för sin hälsa. Men det behövs mer kunskap via information och utbildning samt stöd till medborgarna hur de praktiskt kan agera för att ta detta hälsoansvar. Däremot anser medborgarna att landstinget i princip inte kan begära någonting av dem avseende att ta ansvar för sin egen hälsa. I vissa fall avseende viktminskning och rökning är det acceptabelt att landstinget kan ställa krav t ex före och efter ingrepp/behandlingar. Landstinget kan ge riktlinjer och rekommendationer samt kräva att ordinationer följs. Det är en allmän uppfattning att de som är motiverade och vill ha hjälp ska erbjudas detta från landstinget. Landstinget behöver utveckla sina metoder för detta menar beredningarna och ger som exempel sluta-röka-grupper, kost- och motionsstöd, viktminskning. Stödet till egenvård från landstinget kräver hög kontinuitet, att man får möta samma vårdpersonal i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Medborgarna nämner här särskilt läkarna men även distriktssköterskor och dietister. Man efterlyser att det ska vara enkelt att få tillgång till dessa kompetenser. Hälso- och sjukvårdsberedningarna pekar på vikten av en god uppföljning av patienterna efter rekommenderad egenvård. 6

7 Beredningarna tar i sin rapportering även upp FaR(Fysisk aktivitet på Recept) 1. Arbetet med FaR har bedrivits framgångrikt vid Björknäs vårdcentral med inriktning på livsstilsförändringar bland hjärt-/kärlpatienter. De goda resultaten visar, enligt beredningarna, på att dessa erfarenheter bör utnyttjas mer inom sjukvården i länet. Den gemensamma delen av hälso- och sjukvårdsberedningarnas rapportering avslutas med att de konstaterar att medborgarna i de flesta fall inte har något emot att man vid vårdcentralerna frågar om patientens livsstil om det sker respektfullt. Integritet och sekretess i dessa situationer betonas. Hälso- och sjukvårdsberedningarna föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningarna gemensamt uppmärksammat Hälso- och sjukvårdsberedning Syd Beredningens geografiska område är kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur samt Arjeplog. Arbetssättet har bedrivits kommunvis och inom beredningen individuellt till stor del. Ledamöterna har kommunicerat elektroniskt och tagit del av varandras dokumentation från dialoger som förts. På detta sätt har ledamöterna hållit sig informerade om beredningens samlade aktiviteter under årets arbete. Beredningen skiljer på före-egenvård och efter-egenvård. Den förstnämnda syftar till att må bra och att få vara sjukdomsfri och den andra avser egenvård för att kunna leva så bra som möjligt efter t ex en sjukdom. De som har ett behov av före-egenvård tar troligast kontakt med vårdcentralen medan de med behov av efter-egenvård söker kontakt med den sjukhusklinik man fått vård vid. Beredningen anser därför att sjukhuskliniker har ett ansvar att ge stöd till egenvård. Beredningen pekar på att ensamma personer behöver mer stöd i sin egenvård, t ex på grund av att det är svårare att som ensam hålla motivationen upp. Det kan handla om tätare kontakter med personen från sjukvårdens sida, t ex avseende uppföljning av egenvården. Men även de multisjuka bör uppmärksammas i sammanhanget menar beredning Syd. Här behöver den som ger egenvårdsstödet kunna se hela patientens problembild och kunna ge klar och korrekt information om egenvården. Ett antal andra utvecklingsområden som beredningen lyfter fram är: - Att landstinget utreder hur dietister kan bidra till information och stöd vid egenvård. - Att det finns ett behov av att hälsoundersökningar ska ingå i landstingets utbud. - Att patienterna vid besök inom hälso- och sjukvården får tydlig och skriftlig information med sig hem om egenvården. - Att landstinget ska öka samarbetet med föreningslivet avseende t ex erfarenhets- och kunskapsutbyte. 1 FaR innebär att distriktsläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, dietist eller arbetsterapeut skriver ett recept med en anpassad ordination av fysisk aktivitet till patienten. 7

8 Beredning Syd har även haft en dialog RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa). Från dessa kontakter redovisas att ungdomar med psykiska problem inte främst är i behov av livsstilsråd i sina kontakter med vården. Den psykiska hälsan, menar man, är då så dålig att egenvård och livsstil har låg prioritet för dessa ungdomar men att det kan vara ett alternativ i ett senare skede. Beredning Syd rapporterar vidare att man återkopplat till delar av medborgare och verksamheter man mötte under 2009 års uppdrag om Barn och ungdomars hälsa via besök, telefon och brev. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Beredningens geografiska område är kommunerna Luleå och Boden. Beredningen har i sitt arbete under året träffat ett stort antal medborgare i olika forum för att få en bild av vilka behov medborgarna har av stöd från hälso- och sjukvården för ansvaret för sin egen hälsa. Beredningen gör bedömningen att de synpunkter som framförts i årets rapport är väl förankrade och sammantaget ger en rättvisande bild av situationen inom beredningens verksamhetsområde. Beredningens iakttagelser och bedömningar överensstämmer i allt väsentligt med de erfarenheter som lyfts fram från övriga beredningar. Behov och utvecklingsområden beredningen särskilt väljer att betona från sitt upptagningsområde är: - Att landstingets information om vad som främjar en god hälsa kan och bör utvecklas ytterligare. - Att ett utvecklat och bra samarbete med kommunerna via exempelvis folkhälsoråden är en förutsättning för att lyckas nå de mål och ambitioner som finns inom hälsoområdet. - Att medborgarna utöver förbättrad information inom området ser behov av mer hjälp till självhjälp samt en förbättrad tillgänglighet. - Att antalet medborgare som blir föremål för samtal om livsstilsfrågor måste öka. Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat samt återrapporterar genomförda åtgärder till beredningen Hälso- och sjukvårdsberedning Öst Beredningens geografiska område är kommunerna Kalix, Överkalix, Övertorneå och Haparanda. Ledamöterna har, på samma sätt som beredning Syd, kommunicerat elektroniskt och därigenom tagit del av varandras dokumentation och kunnat hålla sig informerade om beredningens samlade arbete under året. Detta arbetssätt har upplevts mycket positivt och bidragit till att hålla nere antalet sammanträden. Från sitt beredningsområde lyfter beredning Öst fram metoden självhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper är inte så vanliga i landet men beredningen anser att landstinget bör pröva och utvärdera metoden mer. Beredningen redovisar att en självhjälpsgrupp finns i Haparanda med kvinnor som opererats för bröstcancer. Gruppen har ingen 8

9 ledare utan tanken är att gruppdeltagarna stöttar varandra. Metoden kan även användas vid drogproblem, rökavvänjning m m. När det gäller information till befolkningen om hälsa och egenvård framför beredningen frågeställningen om det finns effektivare sätt att nå ut med landstingets information än som nu sker via annonseringen Ditt landsting. Beredningen ser även att patientbemötandet kan förbättras. Man nämner att unga tycks få sämre bemötande om de inte har föräldrarna med. Kvinnor anser sig även få sämre bemötande och då i jämförelse med männen. I kontakter med sjukvården rekommenderas kvinnor oftare att avstå från att söka vård/läkare medan männen oftare ombeds att komma till vården. Många som beredningen mött i sin dialog är mycket nöjda med landstingets hälso- och sjukvård. Här nämns t ex vaccineringar, diabetesvården samt verksamheterna vid MVC och BVC. Hälso- och sjukvårdsberedning Öst föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Beredningens geografiska område är kommunerna Jokkmokk, Gällivare, Kiruna och Pajala. Specifikt från beredning Nords område rapporteras följande. Inledningsvis konstateras att den nationella folkhälsopolitiken med sina målområden ger förutsättningar för en jämlik och jämställdhälsa. Landstinget har tillsammans med kommunerna tagit fram en folkhälsopolitisk strategi som ger en grund för huvudmännens folkhälsoarbete. I beredningens arbete med området egenvård finns kopplingar till folkhälsomålen. Det är beredningens erfarenhet att de flesta medborgare anser att det finns ett personligt ansvar för den egna hälsan. Det gäller t ex fysisk och mental aktivitet/motion, kost, tillräckligt med sömn, alkohol, rökning, social samvaro. Beredning anser att det är ett rimligt antagande att landstingets information och bemötande i förhållande till medborgarna inte är tillräckligt tydligt, informativt och kontinuerligt avseende hälsofrågor. Avskräckande exempel ser beredningen som ett möjligt alternativ för att uppnå en förändrad livsstil. I sammanhanget ser beredningen att medborgarna anser att skulden ligger på avsändaren av informationen inte på mottagaren när det gäller svårigheter att ändra på ett ohälsosamt liv. När det gäller MVC och BVC rapporterar beredningen att befolkningen är både positiva men även missnöjda med dessa verksamheter. Beredningen lämnar inte någon mer information avseende vad missnöjet avser. Kontinuitet gör det lättare att mötas i konstruktiva motiverande samtal i syfte att förbättra levnadsvanor och minska risken för sjukdomar säger beredning Nord. Hur förbättrad kontinuitet kan minska risken för sjukdomar utvecklar dock inte beredningen. 9

10 Medborgarna tycker att det bra att personalen på vårdcentralerna ställer frågor om livsstil och detta är ett område som behöver öka anser beredningen. Medborgarna vill även ha mer och bättre kunskap om kost, motion, egenvård och framhåller beredningen. Det ger även föräldrar bättre möjligheter att hjälpa sina barn hur de kan leva hälsosamt. Distriktssköterskornas samt folktandvårdens information om bättre matvanor och tandhygien får beröm av medborgarna. På samma sätt som beredning Syd uppmärksammar beredning Nord på att psykiskt sjuka har svårt att ta till sig livsstilsråd i sina kontakter med vården. Den psykiska ohälsan gör att man inte orkar eller förmår ta till sig denna typ av information. Hälso- och sjukvårdsberedning Nord föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat Programberedningen Programberedningens uppdrag: Etik i vården avgränsat till bemötandefrågor - att beskriva patienternas möte med vården och vad ett gott bemötande betyder för patienterna i Norrbotten. Programberedningens arbete är länsövergripande och inte geografiskt avgränsat på det sätt som gäller för Hälso- och sjukvårdsberedningarna. Beredningen har vid sin avrapportering till landstingsfullmäktige avlämnat två rapporter. Dels verksamhetsrapporten för 2010 som sammanfattas nedan, dels en återblick på hela mandatperioden med reflexioner och erfarenheter; En mandat period med programberedningen Det sistnämnda dokumentet innehåller en genomgång av de olika årens uppdrag, utvärdering av beredningens arbete, tre specifika projekt som beredningen uppmärksammar samt vilket avtryck i verksamheterna som programberedningens arbete lämnat. Denna återblick kommenteras inte ytterligare här då den faller utanför detta granskningsuppdrag. Med utgångspunkt från sitt uppdrag har beredningen sökt kunskap om vad patienter och anhöriga anser vara ett gott bemötande samt hur representanter för vården ser på bemötandet. Beredningen har på olika sätt tagit del av medborgarnas synpunkter på hur de anser sig bemötta av sjukvården. De verksamhetsområden som beredningen arbetat med är tandvården och akutsjukvården. Det har genomförts möten och enkätundersökningar med patienter och anhöriga, träffar med föreningar och organisationer t ex bröst- och prostatacancerföreningar samt erfarenhetsutbyte med Patientnämnden och dess tjänstemän. Från sina patientkontakter har Programberedningen fått till sig ett flertal åsikter som man anser viktiga i samband med bemötandet. Bland annat att patienterna vill få tillräckligt med tid för besöken och att få bli respekterad, sedd och kunna känna sig trygg. Patienterna vill få träffa samma personal vid sina olika besök och få möjlighet att ställa sina frågor. Information är ett område som nämns ur flera synvinklar. Det gäller information om ändrade besökstider, att språket är sådant att man förstår innebörden samt vad som kommer att hända i vårdprocessen när det gäller åtgärder, provtagningar m m. Patienterna vill ha tydliga och ärliga svar om sin sjukdom och sina provsvar samt om vilka 10

11 behandlingsmöjligheter som finns. Informationen om detta ska finnas skriftlig och lätt tillgänglig. Man vill även att det ska finnas bra kommunikation mellan vårdens olika delar som patienten är berörd av. Ett bra inledande bemötande har stor betydelse för hur vårdkedjan upplevs anser patienterna. Den patientenkät som beredningen låtit patienter och anhöriga men även politiker och tjänstemän från kommuner och landsting svara på visar entydigt på att viktigast är hur man blir bemött, får information och att man får bra och rätt vård. Minst viktigt var lokalernas utformning samt kommunikationer/transporter till och från sjukvården. Från beredningens kontakter med patientnämnden rapporteras om att ärenden/klagomål avseende bemötande och kommunikation ökar och ligger på drygt 40 procent av nämndens totala ärendemäng. Specifikt kan det gälla missnöje med att vården in lyssnat på patienterna/ anhöriga eller visat brist på förståelse. Patientnämndens ledamöter framför till beredningen bland annat vikten av att vårdpersonalen på olika sätt blir medvetna om hur viktigt bemötandet av patienterna är. Beredningen har som nämnts ovan arbetat tillsammans med grupper från folktandvården och akutsjukvården i länet. Tandvården framhåller vikten av att patienterna får träffa samma tandläkare vid sina besök och att patienterna vid sina besök möts av personalen redan i väntrummet. Detta för att skapa ökad trygghet. Tydlig information om patientens kostnader för behandlingen samt att väl ta hand om rädda patienter betonas även. Beredningens intryck är att akutsjukvården, pga. verksamhetens karaktär, inte alltid har möjlighet att informera patienterna om situationen och vilka åtgärder som ska vidtas. Det upplevs också att det uppkommer problem i kommunikationen med de övriga vårdnivåerna i organisationen som kan leda till dubbelprovtagning och att patienterna får berätta om sin problembild flera gånger. Akutsjukvården arbetar med att förbättra sitt bemötande med t ex utgångspunkt från patientnämndsärenden. Att se över patientflöden och organisationen ser akutsjukvården som indirekta vägar att även påverka bemötandet av patienterna. I sin analys av det Programberedningen sett lyfter beredningen till landstingsfullmäktige ett antal viktiga behov: - Det finns ett stort behov av att få kontakt med vården för rådgivning. - I en del verksamheter finns brister eller saknas en tillåtande kultur för att diskutera bemötandefrågor. - Många patienter upplever sig inte som sedda som en människa av vården, utan som en diagnos. Primärvården klarar detta bättre än den specialiserade sjukhusvården. - Patienterna vill ha en vägledning för hur de kan förbereda sig inför mötet med sjukvården. - Ett gott bemötande och en god dialog ökar förutsättningarna för en god och säker vård. Avslutningsvis rapporterar beredningen om att den har under 2010 återkopplat till föreningar och deras medlemmar som beredningen samarbetat med under hela mandatperioden. 11

12 Programberedningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen; att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat Regionala beredningen Regionala beredningens uppdrag för : Norrbottens tillväxtbranscher 2020, avgränsat till test- och övningsverksamhet. Regionala beredningens arbete är i likhet med Programberedningens länsövergripande och inte geografiskt avgränsat på det sätt som gäller för Hälso- och sjukvårdsberedningarna. Med utgångspunkt från sitt uppdrag har beredningen i sin slutrapport redogjort för de hinder och möjligheter beredningen uppmärksammat i sin dialog med representanter från militär- och biltestverksamhet samt i den dialog som förts med representanter från andra civila verksamheter. Enligt beredningen är gemensamma framgångsfaktorer i länet för bedriven militär- och biltestverksamhet kombinationen av de möjligheter allemansrätten medger och förhållandet mellan glesbygd och tätort tillsammans med en väl utbyggd infrastruktur. I sin analys och samlade erfarenhet från den gångna mandatperioden lyfter beredningen till landstingsfullmäktige följande behov och utvecklingsområden: - Regionalt samordnad ledning inom de tillväxtområden beredningen belyst under mandatperioden. - Att styrelsens återkoppling på beredningens arbete över vidtagna åtgärder utökas till att även omfatta förväntade aktiviteter. - Att beredningen i framtiden ges möjligheten att i större utsträckning fördela antalet dagar mellan beredningens ledamöter utifrån aktivitetsgrad. Beredningens arbete har för respektive område resulterat i en rad debattfrågor till fullmäktige. Frågorna syftar till att skapa en offentlig diskussion där ledamöterna i fullmäktige ges möjlighet att redogöra för olika förslag på lösningar. Utifrån året uppdrag har följande frågor formulerats: - På vilket sätt kan Norrbotten underlätta för biltestnäringens utveckling, regionalt och nationellt? - Vad vill vi med försvaret i allmänhet och den militära test- och övningsverksamheten i synnerhet? - Är det försvarbart att upplåta Norrbottens territorium för militär test- och övningsverksamhet? - Saknas det en mer tydlig försvarspolitisk debatt i Sverige och i Norrbotten? - Är FoU en prioriterad fråga i landstinget och i den politiska debatten i Norrbotten? - Finns det tillräckligt avsatta medel för fristående forskningsinitiativ, inom andra områden, ute i regionerna? 12

13 Vidare har regionala beredningen uppmärksammat några frågeställningar kopplat till årets uppdrag som beredningen önskar få mer utredda: - På vilket sätt kan landstinget underlätta för anställda att bedriva forskning? - Hur ser könsfördelningen ut på de forskningsmedel som fördelas i regionen? Regionala beredningen föreslår att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att besvara de frågeställningar som framförts i årets rapport med konkreta åtgärdsförslag. 4 Bedömningar och kommentarer Revisionsfrågan som denna granskning ska besvara är om landstingsfullmäktiges beredningar för 2010 på ett ändamålsenligt sätt utfört sina uppdrag från landstingsfullmäktige samt att de har på ett tillfredsställande rapporterat till fullmäktige. Vår bedömning är att landstingsfullmäktiges beredningar i allt väsentligt utfört sina uppdrag till fullmäktige på ett ändamålsenligt sätt och på ett tillfredsställande sätt återrapporterat sina resultat. Till vår bedömning vill vi lägga ett antal kommentarer avseende vissa av de förhållanden som beredningarna rapporterat om. När det gäller beredningarnas följsamhet till sina budgetar och det ekonomiska resultatet håller alla beredningar sig inom fastställda budgetramar med god marginal. Så har det sett ut i stort sett under alla år sedan beredningarna bildades för ca 10 år sedan. Budgeten är fastlagd i en arvodesdel och en omkostnadsdel. Resultatet visar att beredningarna till stor del förbrukar sina medel för omkostnader och att överskotten uppstår avseende arvodesdelen. En fråga som kan ställas i sammanhanget är om det skulle öka beredningarnas flexibilitet och frihet i sina arbeten om deras budgetar inte var låsta i dessa två nämnda delar? Genomsnittet för antal arbetade dagar per ledamot på för 2010 ligger på 10 dagar. Det är alltid en variation mellan ledamöterna där t ex en del använder alla sina tillgängliga 15 dagar medan en del använder endast en mindre del. Valet av arbetsformer som respektive beredningen tillämpat kan även påverka behovet av antal arbetsdagar för beredningsledamöterna. T ex har man inom hälso- och sjukvårdsberedning Öst arbetat mer individuellt och med elektronisk kommunikation mellan ledamöterna och därmed kunnat minska antalet sammanträden. Regionala beredningen tar i sin rapport upp förslaget att beredningarna själva ska kunna fördela antalet dagar mellan beredningens ledamöter utifrån aktivitetsgrad. Ett sådant förhållande skulle kunna öka beredningarnas möjligheter att själva styra resursfördelningen. Samtidigt är det viktigt att arbetsuppgifterna i beredningarna fördelas så att alla är delaktiga och tar ansvar för beredningens arbete och resultatet samt att de 15 dagarna och budgetmedlen används effektivt. Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag för året har varit egenvård där beredningarna lyft fram vilka behov och förväntningar medborgarna har på hälso- och sjukvården avseende egenvård. Vi noterar i sammanhanget att beredningarna valt att behandla begreppet egenvård dels avseende tiden före patienten eventuellt behöver vård och dels under och efter genomförd behandling. Vi bedömer att beredningarna i sin 13

14 återrapportering hade vunnit på att skilja på den egenvård som utförs utanför och inom den egenvård som avses enligt SOSFS 2009:6 om Bedömning av om hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Den efterfrågan och förväntan på att vårdcentralerna ska erbjuda medborgarna hälsoundersökningar bör landstinget ta till sig och tydligöra vårdcentralernas ansvar och vad medborgarna har rätt att förvänta sig avseende servicen. Det kan t ex gälla innehåll, omfattning och väntetider för samt prioritering av hälsoundersökningar. Beredningarna konstaterar att befolkningen anser att alla har ett ansvar för sin egen hälsa och att sjukvården även får ta upp frågor om livsstil med patienterna. Men enligt beredningarna anser samtidigt inte befolkningen att landstinget kan begära att individen ska ta ansvar för sin egen hälsa. Detta är en intressant paradox och samtidigt en grannlaga situation för landstinget att agera utifrån. Ortopedin har t ex infört krav på rökfrihet två månader före och efter operation. Behöver landstinget mer belysa och informera befolkningen om vilka krav som sjukvården kan ställas på patienterna? Hälso- och sjukvårdsberedningen Syd lyfter fram sjukhusvårdens ansvar för förebyggande åtgärder och anser att sjukhuskliniker har ett ansvar att ge patienterna stöd för egenvård till de patienter man vårdar/vårdat. Det framgår inte i rapporteringen om beredningen anser att så inte sker för närvarande eller om denna typ av aktiviteter behöver utökas/förbättras. Revisionens intryck är att sjukhusvården redan sen tidigare har detta ansvar men att det är mera okänt i hur stor utsträckning detta är förankrat och tillämpat vid verksamheterna på sjukhusen. Det är förvånande att beredning Nord för fram att informationssatsningar riktade till befolkningen med avskräckande exempel på vad en dålig livsstil och hälsa kan leda till skulle vara ett pedagogiskt alternativ för landstinget att pröva för att ändra på befolkningens beteende. Vi ifrågasätter om en sådan metod vilar på en evidensbaserad kunskapsgrund. Däremot uppfattar vi att erfarenheten är att positiva målbilder fungerar bättre i dessa sammanhang. Programberedningen ger en väl strukturerad genomgång av medborgarnas och verksamhetens synpunkter på bemötandefrågorna. I flera avseenden sammanfaller beredningens erfarenheter med revisionens granskning av området (revisionsrapport Hälsooch sjukvårdens bemötande av patienter, januari 2011). Programberedningen redovisar till landstingsfullmäktige ett flertal områden som kan utvecklas för att ytterligare bättre tillgodose medborgarnas behov. Jan-Erik Wuolo Projektledare Carina Olausson Uppdragsledare 14

15 Bilaga 1. Landstingsfullmäktiges beredningars grunduppdrag enligt landstingsfullmäktiges arbetsordning: Hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma uppdrag Hälso- och sjukvårdsberedningarnas grunduppgift är att inom sina geografiska ansvarsområden och från ett medborgarperspektiv på utbudet av hälso- och sjukvård: Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av vård i respektive geografiska område. Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sina verksamhetsrapporter lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplan, inkl förslag till beredningarnas uppdrag för nästkommande år. I sitt arbete söka samverkan med länets kommuner. Programberedningens uppdrag Programberedningens grunduppgift är att utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll: Öka kunskapen om patienters och närståendes behov. Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. I samverkan med verksamhetsföreträdare utforma programområden. I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen, inkl förslag till beredningens uppdrag för nästkommande år. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. Särskilt ansvara för att bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor. Regionala beredningens uppdrag Regionala beredningens grunduppgift enligt fullmäktiges arbetsordning är att inom det regionala utvecklingsområdet: Öka kunskapen om medborgarnas behov. Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sin verksamhetsrapport lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen, inkl förslag till beredningens uppdrag för nästkommande år. Beredningarna får även initiera ärenden i fullmäktige inom sina ansvarsområden. 15