Verksamhetsrapport Programberedningen 2004
|
|
- Sten Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsrapport Programberedningen 2004 Programberedningen ska utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll; Öka kunskapen om patienters/närståendes behov. Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. I samverkan med verksamhetsföreträdare belysa ett programområde. Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik och prioriteringsfrågor. Uppdrag Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till det aktuella programområdet. År 2004 ska programområdet hjärt-/kärlsjukdomar; kärlkramp och hjärtinfarkt belysas. Bakgrundsfakta Var femte patient som söker vård vid akutmottagningarna i Sverige har symtom på kranskärlssjukdom (ca årligen). Av dessa läggs in på hjärtintensivavdelning varav en tredjedel har hjärtinfarkt och en tredjedel hotande hjärtinfarkt. Två tredjedelar av patienterna är män. Kvinnor som drabbas är i genomsnitt tio år äldre än männen. Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i vårt land och svarar för 30 procent av alla dödsfall. MONICA -data visar att insjuknandet i akut hjärtinfarkt har minskat med 50 procent hos män i Norra Sverige (Norr- och Västerbotten). Hos kvinnor ses också ett minskat insjuknande dock i lägre omfattning än hos männen. I Norrbotten uppskattas ca 5000 personer lida av kärlkramp dvs 2 procent av befolkningen. Slutsatser Verksamhetsgruppen har genom intervjuer med företrädare för både slutenoch primärvården kartlagt vårdprocessen för patienter med kärlkramp och hjärtinfarkt. De förtroendevalda har träffat patienter och närstående i fokusgrupper för att få deras syn på hur vården möter deras förväntningar. PROGRAMBEREDNINGEN 1
2 Hjärtinfarktvården håller hög kvalitet och det akuta omhändertagandet fungerar bra är en av verksamhetens synpunkter vilket även bekräftas av patienterna. Sammanfattningsvis konstateras att det finns områden där både verksamheten och patienterna tycker att förbättringar kan göras. Beredningens svar på uppdragen i Landstingsplanen 2004 Som underlag har vi utgått från Slutrapporten hjärt kärlsjukdomar (bilaga1) samt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004; Beslutsstöd för prioriteringar. Programberedningen har valt att lyfta frågor inom de områden där det finns möjlighet att göra vården ännu bättre. Prevention Utredning och behandling Rehabilitering Information Transporter Kvalitetssäkring Prevention Hjärt- kärlsjukdomar orsakar en mycket stor del av dödligheten och sjukligheten i vårt land. Miljö och livsbetingade riskfaktorer är viktiga för dessa sjukdomars uppkomst och utveckling. Förebyggande insatser är framgångsrika och kostnadseffektiva men dessa används inte fullt ut. Mycket kan göras inom denna sektor genom förbättrad kunskapsförmedling, väl utvecklade behandlingsstrategier och samarbete mellan olika instanser inom hälso- och sjukvården. De individinriktade insatserna är hälso- och sjukvårdens ansvar, till skillnad från åtgärder som riktas mot hela befolkningen. 1 Verksamhetsgruppen rapporterar att det förebyggande folkhälsoarbetet i form av kostråd, fysisk aktivitet, rökstopp mm bedrivs olika i länets kommuner. Från att på vissa håll saknas helt finns goda exempel på sådant arbete från Boden, Jokkmokk, Pajala Haparanda, Kalix, där många av projekten vänder sig till skolorna där fysisk aktivitet och kostens betydelse för hälsan betonas. Patienterna beskriver i sina möten med de förtroendevalda att vissa har fått råd som att minska i vikt och att röra mer på sig, men de säger att det är svårt att ta till sig sådan råd innan sjukdomen var ett faktum. Detta är ett pedagogiskt problem att få individen att förstå och ta till sig sambandet mellan livstilsfaktorernas betydelse för att bevara sin hälsa. Verksamhetsgruppen kan inte nog betona vikten av primär och sekundär prevention (när sjukdom redan är konstaterad) för att motverka sjukdomen åderförkalkning. Att arbeta preventivt på olika nivåer är något som även programberedningens ledamöter anser har stor betydelse. Vilka satsningar görs inom området sekundär prevention av hjärtsjukdom i landstingets verksamheter? 1 Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004;beslutsstöd för prioriteringar PROGRAMBEREDNINGEN 2
3 På vilket sätt samarbetar landstinget med kommunerna för att påverka folkhälsan? På vilket sätt är tandvården involverad i folkhälsoarbetet? Utredning och behandling Patienter med stabila kärlkrampsbesvär utreds på alla sjukhus i länet. För vissa undersökningar som ingår i utredningen förekommer fördröjning att få dem utförda. Verksamhetsgruppen pekar på att länets resurser skulle kunna nyttjas bättre genom samordning. Många av de patienter som de förtroendevalda mött är mycket nöjda med den vård och behandling de fått på sjukhuset. De uttrycker dock att brister i omhändertagandet av den oro och ångest som de upplevt bearbetas på ett dåligt sätt både under sjukhusvården och i eftervården. Efter utredningen som oftast sker på sjukhus behandlas och följs dessa patienter upp i primärvården. Vid överföring från slutenvård till primärvård finns brister i informationen till patienter om hur de fortsatta kontrollerna /uppföljningen ska ske. Här är både verksamhetsgruppen och patienter eniga om att den uppföljningen sker på olika sätt. En del av patienterna säger sig inte veta vem som har vårdansvaret. På vissa håll kallas patienterna medan andra patienter uppmanas höra av sig om de får problem. Detta upplevs som en otrygghet för många patienter. För att få en delaktig patient med egenansvar är det en förutsättning att patienten vet vem som har vårdansvaret och hur vårdplaneringen ser ut för den enskilde. Kvinnorna i de flesta grupper de förtroendevalda träffat framhöll att vården inte tog deras besvär på allvar. De fick göra upprepade besök innan de blev utredda. Hur säkras omhändertagandet av krisreaktioner vid hjärtsjukdom i slutenvård och primärvård? Hur kan länets samlade resurser för utredning och behandling av hjärtsjukdom användas bättre, för att undvika fördröjningar och köer? Hur kan rutiner för överföring av patienter mellan vårdnivåer säkras? Hur uppmärksammas att kvinnors och mäns symtom vid hjärtsjukdom ofta skiljer sig åt? Rehabilitering Rehabiliteringen efter genomgången hjärthändelse varierar. På sjukhusorterna fungerar det bra. På de perifera vårdcentralerna är det enligt verksamhetsgruppen ofta trots ett intresse och kunskap hos personalen, inte möjligt att bedriva rehabilitering på grund av för litet patientunderlag. Detta stämmer väl överens med vad patienterna som deltagit i fokusgrupperna säger. I glesbygden får man vänta på rehabilitering tills det finns en till- PROGRAMBEREDNINGEN 3
4 räckligt stor grupp för att starta. Kostnader för resor till rehabilitering är för dyra. Tillgång till lokaler för egenträning / bassäng är något som patienterna tycker att de ansvariga för hälso- och sjukvården bör tillhandahålla. Detta som en åtgärd för att förlänga den besvärsfria perioden. På vilket sätt kan landstinget uppmuntra till egenvårdsinsatser i rehabiliteringsfasen? Hur kan landstingets rehabilitering av dessa patienter säkerställas utanför sjukhusorterna? Information Verksamhetsgruppen beskriver att det kan uppstå informationsbrister i det akuta sjukdomsförloppet med bla helikoptertransport till Umeå. Informationen till patienter och närstående kan vara svår att hinna med eller svår för patienterna att ta till sig i ett kristillstånd. Här framhåller verksamheten vikten av funktionen speciell hjärtsjuksköterska, som med sin speciella kunskap skulle vara ett bra stöd för både patienter och närstående. Socialstyrelsen säger att erfarenheterna av sjuksköterskebaserade mottagningar med läkarstöd är mycket goda. Sådana mottagningar garanterar en mer effektiv läkemedelsanvändning än vad som annars brukar vara fallet enligt undersökningar av rådande behandlingspraxis. Sådana mottagningar har också visat sig kostnadseffektiva, bl a genom att de minskar behovet av inläggning på sjukhus 1 I de förtroendevaldas samtal med patienterna framkom att många patienter tyckte att de fått bra information när infarkten väl var ett faktum. De var också nöjda med den information och det stöd de fått av hjärt- och lungsjukas förening. Vad de däremot var mindre nöjda med, var information om följdeffekter och biverkan vid medicinering. Där bristen på kontinuitet var ett faktum med ständiga läkarbyten, upplevde patienterna att de inte alls fick någon information och att man var totalt utelämnad. Det framhölls även att de närstående hade ett behov av att bli informerade. Programberedningen ser det som angeläget att tillskapa en hjärtsjuksköterskefunktion i primärvården. Denna uppfattning delas även av verksamhet och socialstyrelsen. Kan primärvården tillmötesgå behovet att en kontinuerlig kontakt i form av hjärtsjuksköterska för denna patientkategori? Transporter I dag transporteras en hel del patienter till och från Umeå med komfortbussen. För många upplevs det som otryggt, de är påverkade av sin sjukdom och vid framkomsten finns ingen som tar emot på sjukhuset. De får själv leta sig fram till hjärtenheten. Dessa erfarenheter har förts fram både till verksamheten och de förtroendevalda. Hur kan en ökad trygghet i transporten och mottagandet vid resor till universitetssjukhuset skapas? 1 Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004;beslutsstöd för prioriteringar PROGRAMBEREDNINGEN 4
5 Kvalitetssäkring. Enligt verksamhetsgruppen sker inte kvalitetssäkring på ett likartat sätt i länet. Kiruna och Kalix är de enda sjukhus som rapporterar till det Nationella Riks-Hia registret. Uppföljning av kranskärlsröntgen och ballongvidgning rapporteras till särskilt register. Att följa sin egen verksamhet utifrån på förhand givna faktorer över tid i form av kvalitetsregister ser programberedningen som ett bra sätt att kvalitetssäkra verksamheten. Det kan också fungera som jämförelse mellan olika vårdgivare och kommer med all sannolikhet att efterfrågas av framtidens vårdkonsument. På vilka sätt ska kvalitén kunna följas i länet för denna patientgrupp? Förslag Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar uppdra åt landstingsstyrelsen; Att återkomma med svar och förslag på åtgärder utifrån ovanstående frågor, samt att utreda följande förutsättningar. Vårdpersonal ges utbildning i genusfrågor för att minska risken för felbehandling. Öka tillgänglighet till lämpliga lokaler för rehabilitering i egen regi. Utforma checklista för att säkra patientinformation. Skapa förutsättningar att boka och ändra tider med hjälp av internet Nyttja distansteknik för att ge god rehabilitering i hela länet. Etik och prioriteringar Etiska frågor är komplicerade och det finns sällan enkla svar. Medvetenheten om vad som är rätt och fel utvecklas i dialog med andra. Den etiska dimensionen har alltid varit aktuell för den som arbetar i vården. Dialogen med patienter och närstående har gett en ökad förståelse om etiska dilemman och prioriteringar. Hjärt- kärlsjukdomar hör huvudsakligen hemma i prioriteringsgrupperna I och III. Kronologisk ålder får ej utgöra grund för prioriteringar men biologisk ålder kan påverka möjligheterna till behandlingsalternativ. Samverkan förtroendevalda/verksamhet Arbetet med programområden har ökat beredningens kännedom om hur verksamheten inom aktuellt sjukdomspanorama fungerar. Dialogen mellan de förtroendevalda och verksamhetsföreträdare har ökat förståelsen för varandras ansvarsområden. Vid beredningsmötena har verksamhetsgruppen och de förtroendevalda diskuterat frågeställningar som de förtroendevalda velat få belysta ur ett verksamhetsperspektiv. De förtroendevalda har rapporterat om hur patienter och närstående upplever att vården fungerar. Verksamhetsföreträdarna har under året bidragit med en kunskapsuppbyggnad inom området hjärt/kärlsjukdomar för de förtroendevalda. PROGRAMBEREDNINGEN 5
6 Utvärdering av beredningens arbete Programberedningen tycker att arbetssättet att möta patienter och närstående som är i behov av den vård de förtroendevalda är med och beslutar om känns tillfredsställande. Som förtroendevald får man en ökad kunskap om de behov dessa patienter/närstående upplever. De synpunkter som kommit fram diskuteras i möte med verksamhetsföreträdare och förhoppningsvis ska dialogen leda till åtgärder som gör att vården utvecklas till att möta dessa behov. Det som fortfarande inte känns tillfredsställande med detta arbetsätt är att debatten i fullmäktige inte får det utrymme beredningen önskar. Detta gäller även arbetet i de politiska partierna. Återföring Under året har år 2003 års arbete delområde - Reumatoid artrit omarbetats och tryckts i en populärversion som skickats till samtliga reumatikerföreningar, vårdcentraler och mottagningar. En sammanfattning av vad som framkommit i studiecirklarna Hur gör jag nu har skickats till samtliga studieförbund som genomfört cirklarna, med ett tack för deras medverkan. Ekonomisk redovisning Programberedningen har under 2004 haft en budget på kronor. Fördelnings områden Budget Utfall Resultat Arvoden och omkostnader ,1 138,9 Omkostnader för aktiviteter 50 52,1 2,1 Information återkoppling ,8 73,2 till medborgare Projekt verksamhet medicin Hjärt/kärlsjukdomar F355 Summa ,0 210 Ledamöternas aktiviteter Antalet dagar som de 15 ledamöterna sammanlagt ägnat åt beredningsarbete Genomsnitt arbetade dagar/ledamot (med eller utan inkomstbortfall) 111,5 10,1 PROGRAMBEREDNINGEN 6
Verksamhetsrapport Programberedningen 2003
Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen
Läs merVerksamhetsrapport 2005 Programberedningen
Verksamhetsrapport 2005 Programberedningen Programberedningens uppgift är att utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll: Öka kunskapen om patienters/närståendes behov. Verka
Läs merVerksamhetsplan 2008
Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar
Läs merVerksamhetsrapport 2001
Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merProgramberedningens verksamhetsrapport 2010
Programberedningens verksamhetsrapport 2010 Programberedningen Programberedningens uppdrag som omfattar hela länet, är att öka kunskapen om patienters och närståendes behov och att förmedla dessa till
Läs merRevisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc Innehåll 1. Inlediting... 2 1.1. Inledande information om organisationsförändring... 2
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merBeredning Nord. Ledamöter
Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning
Läs merRevisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003
Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merMotionssvar - Starta ett hospice i Sörmland
MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merÄnnu bättre vård och hälsa i Norrköping
Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping Förslag från Moderaterna september 2018 Utveckling kräver idéer och ledarskap! I början av 2000-talet var striderna stora om Vrinnevisjukhuset framtid. Förslag om
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merProgramberedningens verksamhetsrapport 2008
Programberedningens verksamhetsrapport 2008 Programberedningen Programberedningens uppgift som omfattar hela länet, är att öka kunskapen om patienters och närståendes behov och att förmedla dessa till
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:75 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:1 av Dag Larsson m fl (s) om införande av trygghetskvitto inom psykiatrin Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet
Läs mer26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Läs merBarn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008
Barn och ungdomars hälsa Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008 1 2 Innehåll Barn och ungdomars hälsa 54 Verksamhetsrapport 2008 54 Inledning 54 Uppdragsbeskrivning
Läs merVi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar
Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.
Läs merVad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merMotion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:
Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26
Läs merRegionfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av fullmäktiges beredningars gemensamma verksamhetsrapport 2016
Regionfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 26 april 2017 34 Styrelsens beredning av fullmäktiges beredningars gemensamma verksamhetsrapport 2016 Dnr 1180-2017 Ärendebeskrivning I enlighet med den av
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merVerksamhetsrapport 2003
Verksamhetsrapport 2003 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2003 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om medborgarnas behov kopplat till
Läs merRevisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo
Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3
Läs merVerksamhetsrapport 2001
Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsberedning Nord har under året besökt samtliga kommuner inom beredningsområdet, dvs Pajala, Jokkmokk, Gällivare
Läs merVerksamhetsrapport 2001
Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Öst Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med 2001 funnits och verkat, enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning, i ett år.
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merModeraternas förslag till Finansplan
Moderaternas förslag till Finansplan 2018-2020 Inledning Regionfullmäktige fastställde i juni 2017 en strategisk plan med budget för åren 2018-2020. Moderaterna föreslog en alternativ strategisk plan som
Läs merMotion 2016:43 av Tuva Lund (S) om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting
Motion 2016:43 av Tuva Lund (S) om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting 29 LS 2016-1572 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Läs merVälkommen till programberedningen
Välkommen till programberedningen hälso- och sjukvården ska styras med utgångspunkt i befolkningens behov (ur Hälso- och sjukvårdslagen) Vem är du? Vem är jag? Jag heter och kommer ifrån Min familj När
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merFramtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs mer13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN
13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN 2018-0329 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0329 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Planeringsenhet
Läs merBilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merFramtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016
Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merÄrende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merVerksamhetsrapport för den regionala beredningen
Verksamhetsrapport för den regionala beredningen Uppdraget Regionala beredningens tilläggsuppdrag enligt Landstingsplan 2002 är att i möten med medborgare kvalitativt utvärdera landstingets satsningar
Läs merPresskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)
Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans
Läs merNärståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen
Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska
Läs merHur styrs landstinget..
Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merBeredning SYD. Piteå. Arjeplog. Arvidsjaur Älvsbyn. Peter Eriksson. Ordförande Ida. Anita Johansson (S) (S) Gustavsson (S) Elisabeth Bramfeldt (v)
Beredning Piteå SYD Arjeplog Ordförande Ida Anita Johansson (S) Gustavsson (S) Peter Eriksson (S) Elisabeth Bramfeldt (v) Marta Berglund (MP) Lage Hortlund (M) Martin Åström (NS) Arvidsjaur Älvsbyn Ulla
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:27 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:9 av Stig Nyman m.fl. (kd) om prioriteringsprinciper för landstingets hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd: Inger Ros
Läs merNära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus
Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus 3 oktober 2018 Emma Spak, Maj Rom och Greger Bengtsson Avdelningen för vård och omsorg 1 Bakgrund behov av förändring Goda resultat, hög medicinsk kvalitet
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merPlaneringsförutsättningar 2016
1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar
Läs merPatientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merMedborgardialog kring målbilden för framtidens hälsa och vård 2035 Information på norrbotten.se om ingångar för dialog med regionens företrädare
Medborgardialog kring målbilden för framtidens hälsa och vård 2035 Information på norrbotten.se om ingångar för dialog med regionens företrädare Staffan Lundberg, kommunikationsdirektör Ulrika Leijon Åhlander,
Läs merUnder 2003 samtalade Hälso- och sjukvårdsberedning Syd med medborgarna om äldres behov. Vad hände med medborgarnas synpunkter?
Under 2003 samtalade Hälso- och sjukvårdsberedning Syd med medborgarna om äldres behov Vad hände med medborgarnas synpunkter? 1 Därför är dina synpunkter viktiga Som förtroendevald behöver vi hela tiden
Läs merVerksamhetsrapport 2003
Verksamhetsrapport 2003 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd Uppdrag 2003 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om medborgarnas behov kopplat till
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merREVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.
REVISIONSRAPPORT Remisshantering Norrbottens läns landsting Juni 2002 Hans Rinander www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod... 3 3. Landstingets remissgaranti...
Läs merFör malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga
För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi
Läs merResultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merDecember November Medborgarpanel 4. Synpunkter och klagomål på vården
December 2012 November 2012 Medborgarpanel 4 Synpunkter och klagomål på vården 1 Medborgarpanel 4 november 2012 Synpunkter och klagomål på vården Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merYTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.
YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael
Läs merNeurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga
Neurorapporten 2019 Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga I AVSNITT 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga? 8 62 Jämlikhet innebär att det inte ska finnas omotiverade skillnader mellan sjukdoms-
Läs merVårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU
Läs merAndel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Läs mer21 NOVEMBER Rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter 2007
Rehabilitering Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter 2007 Hälso- och sjukvårdsberedningarna har valt att redovisa sitt uppdrag med en gemensam inledning och därefter en för varje beredning
Läs merRevisionsplan 2014 Landstinget Dalarna
Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2013-12-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Riskanalys 3
Läs mer14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN
14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 SjukhusLOU-avtal
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merÅterföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom
Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning
Läs merMotion - Den äldre människan på akutmottagningen
ÄRENDE 9 LF februari 2012 Motion - Den äldre människan på akutmottagningen Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Anne Karlsson, SD Yttrande från Hälso-
Läs merSammanträdesprotokoll 1 (5)
1 (5) Plats och tid Landstingshuset Hus 2 Kyrkgatan 12, plan 2, kl 09.00-17.00 Beslutande Owen Laws (mp) Christer Siwertsson (m) Bogna Wojtkiewicz Adolfsson (c ) Inger Jonsson (c ) Eija Dibba (v) Jonny
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs mer