Emulator EMX-11 Handledning
|
|
- Christer Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Emulator EMX-11 Handledning MICRONYM
2 2 Emulator EMX-11
3 Innehåll 1 Allmänt Emulering Beskrivning av emulatorn Emulatorkortet Emuleringskontakten Anslutningar Emulatorns funktion Minnesarkitektur Emulering av PORTB och PORTC Automatisk start av användarprogram Utveckling av konstruktioner i expanderad mod...16 Emulator EMX-11 3
4 1 Allmänt 1 Allmänt EMX-11 är ett utvecklingssystem för konstruktion med enkapseldatorn MC68HC11. Systemet är en vidareutveckling av den populära skolemulatorn EM-11. Det består av en ICE (In Circuit Emulator) med nödvändiga program för att testa den egna konstruktionen. I en emulator är alla provkörningar helt verklighetstrogna, vilket innebär att alla tester sker i full fart och med den egna kretskonstruktionen inkopplad. Förutom testning (eller sk avlusning) kan man även programmera in det färdiga programmet i flera typer av 68HC11. Denna handledning beskriver hur emulatorn är uppbyggd och hur den kan användas. Vid konstruktionsarbetet bör man ha tillgång till någon av de manualer som finns för 68HC11. Den mest användbara är databoken 'MC68HC11 E SERIES, Technical Data' som innehåller all teknisk information man behöver. Behöver man djupare insikter eller utförliga beskrivningar av assemblyspråket, kan man använda 'M68HC11 REFERENCE MANUAL'. För den vane kan 'PROGRAMMING REFERENCE GUIDE' räcka; det är en liten bok i fickformat som innehåller allt väsentligt i kortfattad form. Den finns liksom databoken i en speciell upplaga för varje HC11-typ. EMX-11 kan användas på 2 olika sätt: Med monitorprogrammet Bug-11: EMX-11 direkt. Med hjälp av endast terminal eller terminalemuleringsprogram kan emulatorn användas för fullständig programutveckling och testning. Dock blir editeringsmöjligheterna primitiva och begränsade till enklare assemblerprogram. En av de viktigare användningarna här är att programmera HC11:s EEPROM eller EPROM. Med programmet HC11PDS (freeware) har man ett enkelt och pedagogiskt hjälpmedel för grundläggande assemblerprogrammering och naturligtvis direktkontakt med emulatorn. Med monitorprogrammet C-SPY: C-SPY, högnivådebugger utvecklad av uppsalaföretaget IAR. Används för testning och felsökning när man också behöver programmera i C. Med en switch ställer man enkelt om vilket monitorprogram som ska användas. 4 Emulator EMX-11
5 2.1 Beskrivning av emulatorn 2 Emulering 2.1 Beskrivning av emulatorn En emulator är en anordning som via en emuleringskabel exakt kan uppföra sig som en mikroprocessor eller annan avancerad krets i en konstruktion. Emulera betyder härma. Utan att ha den färdiga kretsen med dess program, ska man kunna manipulera med kretsens in- och utsignaler och laborera med programmet. Vidare ska det finnas stöd för mer eller mindre avancerad felsökning i konstruktion och program. Ett viktigt krav är att emulatorn ska uppföra sig helt verklighetstroget; dvs köra med full klockfrekvens och ge de rätta logiska nivåerna till kringkonstruktionen. I denna emulator, som emulerar 68HC11, utförs emuleringen av just en 68HC11. I emulatorn arbetar HC11:an med externa minnen och vissa andra komponenter. Därför måste den använda två portar (PORTB och PORTC) och två kontrollsignaler för att kunna använda extern data- och adressbuss. De förlorade portarna återskapas i en speciell emuleringskrets, TK68HC24, som har konstruerats speciellt för att uppföra sig som en HC11. Därmed kommer signalerna på emuleringskontakten att bete sig som en enchipsdator. Eftersom HC11:an kan användas med externa minnen, kan man egentligen använda den som en vanlig mikroprocessor, ovanligt rikt utrustad med inbyggda periferienheter. I sådana konstruktioner kan man emellertid inte emulera det externa minnet via emuleringskontakten, utan får göra sin utveckling i emulatorns minne. EMX-11 emulerar alla HC11-typer kapslade i 52-pinnars PLCC: MC68HC11A1 (utgående typ, ersätts av E1) MC68HC811E2 MC68HC11E1 MC68HC11E9 MC68HC711E9 MC68HC711E20 Emulator EMX-11 5
6 2 Emulering Man bör utnyttja den unika möjligheten att emulera med just den HC11-typ man senare ska ha i sin konstruktion; dock kan man vara försiktig med att använda en dyr HC11 om man experimenterar mycket. Ett önskemål är att en emulator helt ska lämna alla kretsens funktioner ifred och inte heller inkräkta på kretsens egen minnesarea. EMX-11 uppfyller detta önskemål med ett undantag: 9 byte av stackarean måste reserveras. Denna area används vid programbrytning för att kunna avläsa CPU:s interna register. Denna inskränkning har sällan någon praktisk betydelse. FFFF F000 E000 Emuleringsminne Emuleringsminne D000 C000 B000 A I/O eller RAM Figur 1. Plan över emulatorns adressarea. Figuren ovan visar den del av den totala minnesarean som är tillgänglig för emulering. Som synes kan mer än 20 kbyte stora program emuleras och både I/O-arean och RAM-minnet kan ges alternativa basadresser. 6 Emulator EMX-11
7 2.1.1 Emulatorkortet Emulatorkortet + 5V i mitten Kontakt för seriekanal MAX203 XR-88C681 PAL16L8 CSPY Bug11 Sockel för EEPROM Emuleringsminne MONITOR-program EXT-X-INT PROG 68HC24 68HC11 EMUL EXTXIRQ +5V OUT Emuleringskontakt Resetknapp --> Figur 2: Plan över emulatorn EMX-11 Figur 2 visar en schematisk bild av emulatorn. I den stora nollkraftsockeln sitter en 68HC11. Kretsen 68HC24 är en emuleringskrets, som återskapar de portar, B och C, som i emulatorn tjänstgör som adress- och databuss. Tack vare denna krets kommer emuleringskontakten att se ut som en HC11 enchipsdator. Emulator EMX-11 7
8 2 Emulering Kretsarna XR88C681 och MAX203 sköter kommunikationen med terminal eller arbetsstation. Vidare finns minneskretsar för systemprogram och arbetsminne. Emulatorn innehåller ett antal switchar. På fronten sitter en reset-knapp som återstartar emulatorn på samma sätt som vid spänningspåslag. Nerladdad kod försvinner dock inte. Tre skjutomkopplare är viktiga för emulatorns funktion: EMUL Denna omkopplare bestämmer om emulatorn ska användas med något av monitorprogrammen eller köras som en fristående enkortsdator. Se kap. 3.3 EXT-X-INT Man kan välja mellan att köra med den interna kristallen eller den man har på sitt målsystem. Har man inget yttre målsystem med fungerande kristall ska läget INT väljas. CSPY- - Bug11 Används IAR:s debugger, ska läget CSPY väljas. Vill man ha direktkontakt med emulatorn via terminalprogram, väljs Bug11. Två byglingar för emuleringskabeln sitter i kortets främre vänstra kant. 5V_OUT ger en möjlighet att stänga av spänningsmatningen genom emuleringskabeln. Den är praktisk att ha i när man använder enkla laborationskort som inte kräver egen spänningsmatning. Vid mer omfattande målsystem, är det olämpligt att spänningsmata via den relativt klena emuleringskabeln. Speciellt bör ej emulatorn spänningsmatas genom denna. EXTXIRQ gör det möjligt att använda XIRQ på målsystemet. Eftersom detta är den enda signal som både målsystemet och emulatorn använder, kan det ibland finnas önskemål att bryta målsystemets inverkan på den. 8 Emulator EMX-11
9 2.1.2 Emuleringskontakten Emuleringskontakten Emuleringskontakten ersätter HC11:an under utvecklingsarbetet. Målsystemet, den egna konstruktionen, ska fungera som om det satt en färdigprogrammerad HC11:a på kontaktens plats. Vissa signaler har dock en något begränsad funktion. Anledningen är att kunna säkerställa emulatorns funktion, även om målsystemet konstruerats felaktigt. Emuleringskontakten som den ser ut i emulatorn: *5 PA7 PA6 PA5 PA4 PA3 PA2 PA1 PA0 PB7 PB6 PB5 PB4 PB3 PB2 PB1 PB0 PE0 PE1 PE2 PE3 VRL VRH VSS MODB PE4 PE5 PE6 PE7 VDD PD5 PD4 PD3 PD2 PD1 PD0 IRQ XIRQ RESET PC7 PC6 PC5 PC4 PC3 PC2 PC1 PC0 XTAL EXTAL STRB E STRA *1 *2 *3 *4 *6 Vid emulering bör man lägga märke till följande: *1 Spänningsmatningen +5V bör helst ske separat. Emulatorns funktion kan ej garanteras om den strömförsörjs utifrån via emuleringskabeln. Å andra sidan kan enkla inkopplingar strömförsörjas från emulatorn. En bygling i emulatorn kan bryta förbindelsen. *2 Signalen XIRQ kan kopplas ur om man ej behöver den på målsystemet. Se byglingen 'EXT XIRQ' under beskrivningen av emulatorkortet. *3 Resetsignalen i emuleringskabeln är enkelriktad: Reset kan inte fås att verka från målsystemet in till emulatorn; däremot släpps HC11:ans egen reset ut till målsystemet. *4 Med en omkopplare kan man välja mellan att driva HC11:an med emulatorns kristall eller med den på målsystemet. Har man en speciell kristall på sitt målsystem så bör man tänka på att använda den. Funktioner som är relaterade till kristallfrekvensen blir annars helt felaktiga. *5 MODB-signalen bestämmer om HC11:ans 'bootstrap'-mode eller normala 'single chip'-mode ska emuleras. Det går naturligtvis att utveckla program också i bootstrap mode. *6 Signalen MODA är inte alls utdragen till emuleringskontakten. Med den väljer man ju om HC11:n ska arbeta i Single Chip eller Expanded Mode och processorn i emulatorn arbetar egentligen alltid i expanderad mode; medan den emulerar enchipsmod. På målsystemet ska alltid denna signal vara ansluten till GND. Emulator EMX-11 9
10 2 Emulering På målsystemet har man i regel en kontakt som passar en PLCC-sockel men man kan också använda en 48-polig emuleringskontakt. Emuleringskontakten på målsystemet: 1 EMX-11 PLCC pod micronym 2000 Emuleringskontakten för HC11 i 52-pinnarskapsel. Var noga med att orientera kontakten rätt! 10 Emulator EMX-11
11 2.2 Anslutningar 2.2 Anslutningar Spänningsmatning sker med +5 volt på emulatorns baksida med ett switchat spänningsaggregat (batterieliminator ELFA) som medföljer emulatorn. Om annan spänningsmatning väljs, observera att kontakten är av typ plus i mitten. Den medföljande eliminatorn ger 1 A vilket räcker för både emulator (strömförbrukning 160 ma) och ev. labbkort. Den medföljande batterieliminatorn är i första hand avsedd för utbildningsändamål; för krävande konstruktionsarbete bör ett bättre spänningsaggregat väljas. Emulatorn är överströmsskyddad vilket hindrar större strömförbrukning än 700 ma. Detta skyddar emulatorn ifall felaktig spänning har använts eller en kortslutning har uppträtt på målsystemet. På baksidan finns också en kontakt för seriekommunikation med PC. Använder man enkel terminalkommunikation, exempelvis hyperterminal, med Bug-11, får man direkt ett meddelande: Bug-11 v.x11 HC711E9 Om så inte sker, trycker man på emulatorns resetknapp. Händer fortfarande inget kan det finnas en del förklaringar: Är omkopplaren C-SPY Bug11 i läge Bug11? Är seriekanalen rätt inställd? Den ska stå på 9600 baud, 8 bitar XON- XOFF. Är spänningen OK? (lyser lysdioden på framsidan?) Är kristallomkopplaren i läge INT? Är omkopplaren EMUL i läge EMUL? Sitter HC11:an i?! Normalt får man alltså ett meddelande som talar om att programmet Bug-11 är igång. Programmet Bug-11 beskrivs i en separat manual Använder man HC11PDS eller C-SPY får man besked direkt efter start av debugprogrammet att kommunikationen är OK. Emulator EMX-11 11
12 3 Emulatorns funktion 3 Emulatorns funktion 3.1 Minnesarkitektur FFFF EMULERING FFFF UPPSTART F000 E000 Emuleringsminne F000 E D000 D000 C000 B000 A000 Emuleringsminne C000 B000 A000 Systemprogram Systemprogram När man startar emulatorn, hämtas resetvektor på adress BFFE. Därför måste en bit av systemprogrammet finnas på dessa adresser. Att resetvektorn hämtas på denna adress, styrs av att man låter den starta i 'Special Test Mode' och detta bestäms av omkopplaren 'EMUL'. Med omkopplaren i frånläge, sker start i normal mod, d.v.s. resetvektor hämtas på adress FFFE. Då kan man använda ett externt minne eller minnet ombord på HC11:an för uppstart. Man låter då emulatorn exekvera det färdiga programmet från spänningspåslag. Se kapitel Emulator EMX-11
13 3.2 Emulering av PORTB och PORTC 3.2 Emulering av PORTB och PORTC IRQ XIRQ RESET Interrupt Logic ROM 12 kbyte EXTAL XTAL E MODA MODB Periodic Interrupt Watchdog EEPROM 512 byte Clock Logic Mode Control Pulse Accumulator Output Compare OC1 Input Capture IC RAM 512 byte CPU Address/Data Bus R/W AS Serial Peripheral Interface SPI Serial Communication Interface A/D Converter SCI DDRD PORTA A15 A8 A7 A0 / D7-D0 PORTD PORTE Strobe and Handshake Parallel I/O STRB STRA PORTB DDRC PORTC HC24 Emulatorn innehåller ju en mängd kretsar såsom minnen för programutveckling och andra kretsar som behövs för att den ska kunna kommunicera med terminal eller arbetsstation. HC11:an använder således yttre komponenter som måste kopplas in på adress- och databuss. 16 anslutningar som annars används som port B och C, fungerar som emulatorns interna adress- och databuss. Signalerna STRA och STRB används i emulatorn som adresstrob (AS) och läs/skrivsignal (R/W). För att kunna använda PORTB och PORTC även i konstruktioner där HC11:an måste använda yttre minnen, har Motorola konstruerat en speciell Emulator EMX-11 13
14 3 Emulatorns funktion emuleringskrets, 68HC24, som återskapar dessa portar och de register som har någon anknytning till dem. I emulatorns emuleringskabel är det HC24:an som genererar alla signaler som har med PORTB och PORTC att göra. Följande register är implementerade i 68HC24: PIOC PORTC PORTB PORTCL DDRC HPRIO: Enbart kontrollbitarna SMOD och IRV. INIT: De fyra lägsta bitarna REG3 - REG0 Det finns några marginella skillnader mellan HC24:s register och motsvarande i HC11: Eftersom HC24 ej har tillgång till kristallfrekvensen direkt, utan klockas av E-signalen från HC11, skiljer sig tidsspecifikationerna något för STRA och STRB. Normalt behöver man inte bry sig om detta. I en HC11 är registret INIT skrivskyddat efter 64 klockcykler; i HC24 skrivskyddas det först efter en skrivning. Den som vill veta mer om funktionen hos 68HC24, kan läsa i 'MC68HC24 PRU Technical Data' 14 Emulator EMX-11
15 3.3 Automatisk start av användarprogram 3.3 Automatisk start av användarprogram Ett intressant sätt att använda emulatorn är att låta det egna programmet helt överta kontrollen från start. Detta sker med hjälp av omkopplaren EMUL. Med omkopplaren i läge EMUL startar emulatorn i Special Test Mode och ett av monitorprogrammen går igång. I det andra läget startar HC11:an i Expanded Mode, varvid man kan få sitt eget applikationsprogram att köra igång. Maskinkod i HC11:an: Om man programmerar en HC11:a (HC811 eller HC711) och låter den sitta kvar i emulatorn, kan man få detta program att starta när man sätter igång emulatorn. Man måste då sätta biten EEON eller ROMON i CONFIGregistret. Programmering kan ske med kommandot PROG i Bug-11. Maskinkod i EEPROM: Låter man HC11:ans interna minne vara bortkopplat, läses resetvektor från område 3 i det externa EEPROMet. Med kommandot PUT (i Bug-11) kan man överföra maskinkoden hit från emuleringsminnet. Emulator EMX-11 15
16 4 Utveckling av konstruktioner i expanderad mod 4 Utveckling av konstruktioner i expanderad mod IRQ XIRQ RESET Interrupt Logic ROM 12 kbyte EXTAL XTAL E MODA MODB Periodic Interrupt Watchdog EEPROM 512 byte Clock Logic Mode Control Pulse Accumulator Output Compare OC1 Input Capture IC RAM 512 byte CPU Address/Data Bus R/W AS Serial Peripheral Interface SPI Serial Communication Interface A/D Converter SCI DDRD PORTA A15 A8 A7 A0 / D7-D0 PORTD PORTE 74HC573 CS A15 A8 A7 A0 D7 D0 WE OE Kopplingsförslag för externa minnen. Fastän EMX-11 inte kan emulera HC11 i expanderad mod, kan man lätt utveckla program för att köras expanderat. Inkoppling görs då enligt figuren ovan. Från adressledningarna A15 och A14 kan en enkel avkodning göras, som placerar programminnet i området C000 - FFFF. Ett ev. skrivminne kan också avkodas direkt från en adressledning (t.ex. A15). 16 Emulator EMX-11
Emulator EM-11. Handledning
Emulator EM-11 Handledning 1999 2 Innehåll 1 Allmänt...5 2 Emulering...6 2.1 Beskrivning av emulatorn...6 2.1.1 Emulatorkortet...8 2.1.2 Emuleringskontakter...10 2.2 Anslutningar...12 3 Emulatorns funktion...13
Läs merMC11. Enkortsdator. MC11 - Hårdvarubeskrivning. MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf
MC11 Enkortsdator Hårdvarubeskrivning MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf Dokument: MC11 - Hårdvarubeskrivning Id. nummer: 131-xx Denna handbok utgör
Läs merDAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas
Läs merFacit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1
Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1 13.1 a) Minneskapseln har 10 st adressledningar, vilket innebär att den har 2 10 = 1024 adresser, var och med
Läs merAdressrum, programmerarens bild
EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O
Läs merDigital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004
Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004 Erik Brattkull E99 Björn Hilliges E02 INLEDNING 3 Bakgrund 3 Kravspecifikation 3 GENOMFÖRANDE 4 Teoretisk modell 4 Praktisk modell
Läs merFreescale MC9S12DG256B
2011 10 11 Freescale MC9S12DG256B Uppbyggnad och enheter Minnen MC9S12DG256B Processorkärna Portar VR [40] VREGEN [97] V1 [14] V2 [66] MODC/TGHI/BKGD [23] XFC [44] VPLL [45] EXTL [46] XTL [47] RESET [42]
Läs merF9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.
1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
Läs merBygg och programmera med enchipsdatorn 68HC11
Stefan Nyman Bygg och programmera med enchipsdatorn 68HC11 MICRONYM 27 november 22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FIGURER 6 FÖRORD 9 1 HUR EN DATOR FUNGERAR. 11 1.1 CPU. 14 1.2 Programmerarmodellen. 16 1.3 Datorns
Läs merF9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden
Minneskonfiguration F9: Minne Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns
Läs merFelsökning på 6803LAB - ett mikroprocessorkort
DiglabA Namn Datum Handledarens sign. Laboration Felsökning på LAB - ett mikroprocessorkort Varför denna laboration? Avancerade kretskort med mikroprocessor har ofta externa minneskretsar. De datasignaler
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Översikt När flera smoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i en. Övriga adressledningar i bussen
Läs merBDM12 Användarbeskrivning. Introduktion
Versioner/ändringar 1.0 2003-07 1.01 BUGFIX: FLASH unsecure algoritm 1.02 Fördröjning vid flash-prog. Statusutskrift under programmeringen. Programmeringsalgoritmen hanterar nu även 'bankade' minnet. Översättning
Läs merGeneral Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18
F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot
Läs merDigital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas Olika
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit
CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas
Läs merAdressavkodning - busskommunikation
Adressavkodning - busskommunikation Kompendie kapitel 10 Bussystem adressbuss databuss styrbuss Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primär och I/O-enheter
Läs merDatorteknik 1 (AVR 1)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 1 (AVR 1) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Introduktion till datorteknikutrustningen. Laborationens syfte. Syftet med laborationen
Läs merRM = HC11 Reference Manual HiP = HC11 i praktiken (Häfte25) H26 = Häfte nr 26 Datablad IAR# = IAR:s manual kapitelnr...
Inlärningsfrågor Datorteknik I RM = HC11 Reference Manual HiP = HC11 i praktiken (Häfte25) H26 = Häfte nr 26 Datablad IAR# = IAR:s manual kapitelnr... A. Mikrodatorsystem 1. Vilka block kan man säga att
Läs merBeskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.
Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012
Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs merFöreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,
Läs merF2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Läs merMinnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas
Läs mer2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION
UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne
Läs merProjektarbete. Nummerpresentatör
Institutionen för Informationsteknologi Lunds Tekniska Högskola Projektarbete Nummerpresentatör Av: Henrik Hall Mattias Larsson Romani Nous 2001-01-15 Abstract For the unexperienced student, designing
Läs merElektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Läs merVäxtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12
Växtviskaren EITF11DigitalaprojektVT15,I12 NathalieLiljebrunn,EbbaRiismark,AnnaNorelius LundsTekniskaHögskola Institutionenförelektro ochinformationsteknik Handledare:BertilLindvall,AndreasJohansson 2015
Läs mer'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ
'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU Program: Elektroteknik, mikrodatorsystem Datum: 99-11-02 Tid: 8:00-9:30 Lokal E448 Hjälpmedel: Bilagor: Examinator: Miniräknare, linjal Datablad för
Läs merFormula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04
Formula Blue Digitala Projekt 8p Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04 Abstract The purpose with this project was to get some understanding how Bluetooth works and how to use it in practical applications. A
Läs merEnchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog
Läs merTemperaturregleringssystem
Temperaturregleringssystem Ett arbete i kursen Digitala Projekt vid LTH vårterminen 2002 Stefan Nilsson d98sn@efd.lth.se Karl Torpel d98kt@efd.lth.se Inledning: 3 Bakgrund: 3 Kravspecifikation: 3 Genomförande:
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merConcept V2.6. Quantum. Programmering via modem 2004-10-21
Concept V2.6 Quantum Programmering via modem 2004-10-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT...3 2 HÅRDVARA OCH KABLAGE...4 2.1 KABLAGE MELLAN MODEM OCH PLC-SYSTEM...4 3 INSTÄLLNINGAR...5 3.1 INSTÄLLNINGAR I
Läs merHW-proj ver 3, ett kortsystem
HW-proj ver 3, ett kortsystem (C) Francis Görmarker 199 Detta dokument beskriver projektet där hårdvara för ett generellt mikrodatorkort och ett bussystem för diverse styrsystem, MIDI mm konstrueras. Korten
Läs merMinnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merEtt minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Läs merLaborationskort - ML4
microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.
Läs merF8: Undantagshantering
F8: Undantagshantering Undantagshantering i 68 Vad är ett undantag? Typer av undantag Att skriva undantagsrutiner Undantagshantering, vad och varför? Exempel: Ett system ska mäta temperatur var :e sekund
Läs merDigitala projekt rapport
Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................
Läs merLaboration i digitalteknik Datablad
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 216 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik, i, I, Ii TDDC75 Diskreta strukturer IT Linköpings
Läs merLäsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Läs merDatakommunikation med IR-ljus.
Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att
Läs merA-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen
Läs mer0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.
0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter
Läs merDigitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Läs merAVRStudio på tre minuter. Micke Josefsson, 2005
AVRStudio på tre minuter Micke Josefsson, 2005 Mycket kort intro till AVRStudio Utvecklingsmiljön AVRStudio innehåller en editor för att mata in programmet, en simulator för att under kontrollerade former
Läs merAVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs merDatorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Läs merDigitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi. Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05
Digitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05 DIGITALA PROJEKT KONSTRUKTION AV TAMAGOCCHI... 1 SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 DESIGN... 3 BYGGE... 3 TESTNING...
Läs merProgrammera och ladda ny mjukvara till DT-serien. SatEdit V3 laddas ner från www.macab.com/helpdesk Ladda hem.
Programmera och ladda ny mjukvara till DT-serien SatEdit V3 laddas ner från www.macab.com/helpdesk Ladda hem. DT-1000/1400/1470 Med handprogrammerare HP-01. Med programmet SatEdit V3 Programmering och
Läs merInnehåll. 1 Inledning 3
Digitala projekt Tomas Bjerre D04 d04tb@student.lth.se Gustav Reiz D04 d04gr@student.lth.se Roger Schildmeijer D04 d04rp@student.lth.se 26 februari 2008 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Utrustning 3 2.1 ATMega16...............................
Läs merEffektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Läs merPROGRAMMERING AV MCU LABORATION6. Laborationens syfte
PROGRAMMERING AV MCU LABORATION6 Laborationens syfte I denna laboration ska MCUn som konstruerades i laboration 5 programmeras. Instruktionerna som vi har tillgång till är de som implementerades i instruktionsavkodaren
Läs merMinneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Läs merKombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Kombinationskretsar Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Laboration 1 Adderare Konstruktion med minne 3 Laborationsinformation TSEA51/52: Deadline
Läs merMIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
Läs merLV6 LV7. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merDatorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Läs merLABORATION PIC-PROGRAMMERARE
Laborationsansvarig: Examinator: Anders Arvidsson Bengt Magnhagen Utskriftsdatum: 1998-02-13 Laborant: Godkänd den: / - Sign: Abstract This hands-on session aims at giving the student a useful PIC16x84
Läs merSystem S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Läs merDatorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merLaboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C
Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog
Läs merTentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific
Läs merOMRON. PLC till PLC kommunikation (CP1L-E) Ethernet. 22 april 2014 OMRON Corporation
Ethernet 22 april 2014 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare OMRON Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för Omrons produkter. Använd den som en hjälp
Läs merMoment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Läs merLista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar
Läs merStyrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,
Läs merBlue Key Digitala projekt VT
Blue Key Digitala projekt VT 2 2004 Maj 2004 Martin Erikson, E00 Mikael Andersson, E00 Department of Information Technology 0 Lund Institute of Technology Sammanfattning Denna rapport behandlar vårt projekt
Läs merI/O kort för triggsignaler för LogiComm pistoldrivare
Instruktionsblad Swedish I/O kort för triggsignaler för LogiComm pistoldrivare VARNING: Detta I/O kort för triggsignaler är inte direkt kompatibelt med tidigare versioner (P/N 1069804 och 1069805). Se
Läs merLaboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.
ATMega16 Laborationer av Kjell 2 Rev:5 Datum: 29.09.2010 Page 1 of 7 Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. Inledning: Laborationskortet EasyAVR6 har bland annat tryckknappar
Läs merAtt läsa en manual. Exempel Timern ECT_16B8C. Läs den allmänna beskrivningen (Overview) Vi ser att grundfunktionen är en räknare med prescaler
Att läsa en manual Exempel Timern ECT_16B8C Läs den allmänna beskrivningen (Overview) Vi ser att grundfunktionen är en räknare med prescaler 1 Läs om speciella egenskaper (Features) I övrigt har vi Input
Läs merGPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt
Läs merGalaxy Integrerad Fire RIO Med Kvitteringsenhet RS485
Tillgängligheten 3 417 01 Göteborg Tel.nr.031-652285 Fax.nr.031-510706 Utfärdad av: Göran Lövgren Galaxy Integrerad Fire RIO Med Kvitteringsenhet RS485 Reviderad: JJO Datum: 2009-12-08 Antal sid: 10 REV
Läs merMONTERINGSANVISNING & BRUKSANVISNING för CARGARD Portstyrning RDC 30 / RDC 120
MONTERINGSANVISNING & BRUKSANVISNING för CARGARD Portstyrning RDC 30 / RDC 120 CSD AB 2000-05-02 FUNKTIONSBESKRIVNING: GarGard's Portstyrning är avsedd för öppning och stängning av elektriska garageportar,
Läs merLARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall
LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder
Läs merProgram kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Läs merF7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning. Periferikretsar
1 F7: I/O hantering Periferikretsar ADC, DAC, UART, etc. Databussar Seriella bussar I 2 C USB CAN Systembussar PCI VME Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning 1 Periferikretsar ADC/DAC Räknare
Läs merLaboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Läs merHögskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.
Läs mer2 / 3-axlig joystick med PWM-utgångar
2 / 3-axlig joystick BESKRIVNING JP är en 2 eller 3-axlig joystick, med möjlighet att styra upp till 6st dubbelverkande proportionalmagneter Utgångarna är proportionella mot joystickens rörelser Joystickens
Läs merTemplog / TempControl PC
Templog / TempControl PC Templog är en vidareutveckling av RadioStore där i huvudsak alla funktioner har bibehållits, men där den nya elektronikkonstruktionen medger utrymme för framtida vidareutveckling.
Läs merPNSPO! Tips! Xpectia kommunikation till OMRON PLC via Seriellt. 14 mars 2012 OMRON Corporation
PNSPO! Tips! Xpectia kommunikation till OMRON PLC via Seriellt 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/24 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna
Läs merOm konsolporten. Beskrivning av portarna
Sida 1 / 7 Om konsolporten I detta dokument ges en kort sammanfattande beskrivning om vad och hur konsolportarna fungerar i nya Sun SPARC servrar. Exempel på servrar med den möjligheten är Sun Fire V240,
Läs merInstruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning.
Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning. I/O-kortet har: 8 digitala ingångar. Avsedda för slutande kontakter. Gemensam plus-matning 15Volt. Öppen ingång = 0. 8 digitala utgångar. Utgångskrets typ
Läs merInstallatörs- och användarhandbok CL-153AI
Installatörs- och användarhandbok MINICODE CL-153AI MINICODE CL-153AI 1. INTRODUKTION CL-153AI är bestyckat med ett relä som har en fri växelkontakt. På den jackbara plinten finns ingång för öppningsknapp,
Läs merPAMM Användarmanual
PAMM 2000 Användarmanual 15 4. Översikt 4.1 Programmeringsmeny 14 Innehållsförteckning 3.2 CAN-fel Om ditt system är utrustat med moduler som kommunicerar via CAN (Control Area Network), kan fel uppträda
Läs merAssemblerprogrammering del 3
Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)
Läs merAnvändarmanual BOXEN KONTROLLENHET
Användarmanual BOXEN KONTROLLENHET skapad version reviderad godkänd: 23.04.09 1.4 31.08.09 31.08.09 2 Innehåll 1. FÖRPACKNINGENS INNEHÅLL... 3 2. INTRODUKTION... 3 2.1. VARNING... 3 2.2. TYP C... 3 3.
Läs merProgrammera och ladda ny mjukvara till DT-serien. Information och nerladdning av SatEdit V3 från: Ladda hem.
Programmera och ladda ny mjukvara till DT-serien Information och nerladdning av SatEdit V3 från: www.macab.com/helpdesk Ladda hem. DT-1000/1400/1470 Med handprogrammerare HP-01. Med programmet SatEdit
Läs merDatormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Läs merÖvervakningskamera Digitala projekt 2006
Övervakningskamera Digitala projekt 2006 Tove Henriksson E-02 Fredrik Lindell E-02 Handledare: Bertil Lindvall 24 maj 2006 Abstract Camera supervision is especially important in the society of today when
Läs merAnders Arvidsson 2005-04-26 ROBOTBESKRIVNING. Roboten på bilden är extrautrustad
Anders Arvidsson 2005-04-26 ROBOTBESKRIVNING Roboten på bilden är extrautrustad Abstract This document describes the robot which is used in the third years applied courses at Ingenjörshögskolan i Jönköping.
Läs merTentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
Läs merLösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Läs merDatorprojekt, del 1. Digitala system 15 p
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 1 Projektet består i att skapa en klocka där tiden visas
Läs mer