Förvaltningsberättelse

Transkript

1 Förvaltningsberättelse Inledning Åredalens folkhögskola har varit en viktig mötesplats för folkbildning under många år och är i högsta grad levande i sin ambition att nå nya generationer. Nu som alltid handlar det om formande av människor genom bildning, sociala möten och ett upptäckande av ny kunskap tillsammans. Att vara verksam som folkhögskola är att leva i pågående förändring. Nya tider kräver nya sätt att vara skola och vara kunskapsbärare. Att samtidigt få förvalta skolans stolta arv och var mitt i ett ständigt pågående förändringsarbete är en stor förmån var ett händelserikt år för skolan. Skolan har fått ett nytt namn, ny hemsida, ny grafisk profil, ny rektor samt beslutat om flytt av Konstskolan och uppstart av nya utbildningar. Allt detta skall ses som ett uttryck för skolans ambition att vara en aktuell lärmiljö för framtiden. Folkhögskola som utbildningsform har en unik plats i det svenska skolsystemet. Den unika platsen finns det idag stort förtroende för i svensk riksdag. Utvärderingar som gjorts de sista åren visar också att nöjdhetsgraden bland folkhögskoledeltagare är hög och en stor andel kommer vidare med arbete och fortsatta studier. Motiven till att komma till just Åredalens folkhögskola varierar stort. Några vill fördjupa sina kunskaper i friluftsliv, konst eller bibel medan andra är här för att läsa in sin gymnasiebehörighet. Gemensamt för alla är att utbildningen också blir en tid för formande av hela människan och det är just denna mötesplats som möjliggör detta.

2 Syfte och mål Syfte Föreningen Åredalens folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-luthersk grund och i anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet. Mål Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål: - att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor - att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning - att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande - att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället - att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper - att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande Medlemmar Vid årets slut hade vi 77 (77) medlemmar i Föreningen Åredalens folkhögskola, varav 59 är enskilda medlemmar och 14 (14) är EFS-föreningar och 4 (4) är andra föreningar. Styrelsens sammansättning Skolföreningens årsmöte ägde rum den 18 maj på Åredalens Folkhögskola. Styrelsen fick efter årsmötet följande utseende: EFS Mittnorrland Ordinarie ledamöter Ordf. Jan-Olof Hemmingsson Ås 2017 Jenny Edström Frösön 2016 Johannes Wiklander Järpen 2017 Lina Sjörén Åre 2015 David Eklöv Järpen 2017 Björn Sylvén Åre 2016 Anders Jerresand Järpen 2015 Skolföreningen Ordinarie ledamöter Hans Lindström Krokom 2015 Sandra Lund Järpen 2016 Staffan Moberg Laxsjö 2015 Ingemar Hedlund Undersåker 2016 Härnösands stift Ordinarie ledamot Ann-Christin Alexius Järpen 2018 Carina Göransson Åre 2018 Representanter Ordinarie ledamöter Personal Hans Bolin Anders Nicolausson Hålland Hålland

3 Beathe Legind Ottsjö Elisabeth Sjölander Semlan Kursdeltagare Clara Prada Hellberg Hålland Filip Olsson Hålland Åre kommun Anders Sihvonen Åre Utsedd hösten-14 Peter Jonsson Åre Utsedd hösten-14 Hedersledamot Anders Andersson Hålland Revisorer Ordinarie Mattias Eriksson, aukt. rev. Ivar Hansander Krister Pålstam, aukt. rev. Eric Jonsson Östersund Järpen Östersund Järpen Styrelsens arbete Styrelseåret 2014 har varit innehållsrikt på många sätt. Under våren arbetade styrelsen med rekrytering av ny rektor parallellt med att uppdragen med framtagandet av ny grafisk profil och ny hemsida förverkligades. Efter en rekryteringsprocess blev det i mars klart att Ingemar Forss, Östersund blir skolans fjärde rektor sedan starten Ingemar har bl.a. arbetat som rektor vid grundskolan i Östersund samt som pastor i Betelförsamlingen Östersund. Han tillträdde tjänsten i augusti Under våren var Johannes Tirén ordförande. På årsmötet avgick Johannes och Jan-Olof Hemmingsson valdes till ordförande. Det nya namnet på skolan, Åredalens folkhögskola, antogs vid årsmötet. En viktig fråga för styrelsen under hösten var frågan om Konstskolans framtida placering. Efter en utredning tog styrelsen beslutet i december att även flytta åk 2 till Hålland. Beslutet fick viss medial uppmärksamhet. Andra frågor som behandlades under hösten var bl.a. en ny delegationsordning och en årsplan för styrelsen. Styrelsen har haft fem sammanträden och dessutom traditionsenligt ett styrelsedygn utan beslutspunkter där samtal fördes om styrelsens funktion och skolans profil. Styrelsen och styrelsens arbetsutskott (AU) har sammanträtt i Östersund och på folkhögskolan.

4 Verksamheten Kurser - sammanfattning Den statsbidragsberättigade verksamheten uttrycks i deltagarveckar. Denna volym bestämdes av Folkbildningsrådet till deltagarveckor (=dv) för För att erhålla fullt statsbidrag måste vi bl.a. genomföra denna volym samt att minst 15 % skall vara allmänna kurser. För att säkerställa volymkravet planerar vi för en något högre volym ifall något förändras som vi inte kan påverka (t ex en inställd kortkurs) Antalet deltagarveckor fördelar sig på följande sätt under de senaste åren: Långa kurser allmänna Långa kurser - särskilda Korta kurser Kulturarrangemang Öppen folkbildning Summa Antal deltagare på de långa kurserna följer nedan. Det är ett sammandrag och avser respektive hösttermin. Kursnamnet är det som gäller hösten Jämförelsen mot tidigare år avser motsvarande kurs Allmänna kurser 14/15 13/14 12/13 11/12 10/11 Natur o Samhälle Fjäll o friluftsliv Textil Turism o Service 2 Indien/Tanzania (Ulinjen) (Notera att några deltagare går individuella kursupplägg på särskilda kurser som gör att de uppfyller villkoren för allmän kurs. I denna uppställning redovisas de under särskilda kurser) Profilkurser 14/15 13/14 12/13 11/12 10/11 Textil 2 Fjäll o friluftsliv, ledarskap Turism o Service Indien/Tanzania 15 6 Bibellinjen Pastoralteologisk kurs TJG/Exodus /Teamträning Ecole d art du Mont Cutton Konstkurs Projekt, tillämpning konst Distanskurser Distanskurs Broderi Karibu Tanzania Indien väntar Norra Indien väntar 7 Samtidskonst Swahili Ekologisk Ekonomi 10 Antal deltagare på dessa kurser avser kalenderåret. Kursen kan genomföras både på vår- eller höstterminen

5 Allmänna kurser De allmänna kurserna ska främst vända sig till deltagare som saknar grundläggande behörighet för högskolestudier. Folkhögskolan uppfyller kravet på att minst 15 % av den totala verksamheten ska utgöras av allmän kurs. Under året har det i huvudsak funnits två linjer för Allmän kurs Natur och Samhälle samt Fjäll och Friluftsliv. Det finns dock alltid möjlighet för kursdeltagare att göra individuella val bland annat inom de fristående kurserna så att deras studieupplägg motsvarar allmän kurs. Detta möjliggör att dessa kursdeltagare kan begära att få ut ett omdöme och om omfattnings- och innehållskravet uppnås bli behöriga att söka till högskola och universitet. Vi ser ett behov av att utöka vår Allmänna kurs och gör därför en del förändringar inför nästa läsår med förändrat upplägg och en ny allmän linje: Färg, form och fjäll med koppling till skolans konstutbildning. Profilkurser På folkhögskolan finns det ett stort utbud av profilkurser. De profilutbildningar som erbjudits har varit: Bibellinjen, Indien väntar, Karibu Tanzania, Fjäll och friluftsliv ledarskap, Konstskola åk 1 och 2, Konstskola i Provence, Team Jesus Generation, Pastoralteologiska året. Konstskolans lokaler i Östersund blev uppsagda 30 juni 2014 och fr.o.m. hösten 2014 förlades konstskolans åk 1 i skolans lokaler i Hålland. Vår konstskola i Frankrike, Ecole d art du Mont Cutton, berörs inte av dessa förändringar. Hög flexibilitet finns kring att forma individuella studieupplägg bl.a. genom skolans modell med fristående kurser tors-fre under 4 perioder. Distanskurser Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att öka den digitala delaktigheten. Detta möjliggörs bland annat i kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Redovisningen ovan avser det senare alternativet. Korta kurser Vår sommarkursvecka genomfördes i vanlig ordning. Ledarskap, livsåskådning, vävning och Jämtland är andra ämnen som samlat många kursdeltagare. Genom de korta kurserna når vi en bredare målgrupp; seniorer, deltagare med funktionsnedsättning, deltagare som vill pröva på att studera, andra ungdomsgrupper etc. Kurserna synliggör folkhögskolan och gör det också möjligt att samverka med andra organisationer. Vi ser att våra korta kurser ger deltagare till långa kurser och vi önskar att detta kommer att öka. Kulturarrangemang Vi samarbetar med vår huvudman när det gäller utställningar, konserter mm under sommaren. Med denna satsning vill vi nå nya personer som besöker länet. Under året har vi även erbjudit föreläsningar och konserter. Våra deltagare har också bjudit in till offentliga redovisningar av sina projekt. Öppen folkbildning Genom att använda oss av verksamhetsformen Öppen folkbildning kan vi bl.a. tillsammans med huvudmannen genomföra retreater och teologiska samtal.

6 Internat Underhållet av internaten sköts löpande under året, såsom målning, byte av tvättmaskiner etc. En del möbelinvesteringar har gjorts samt kompletteringar till köken i borgarna efter de boendes önskemål. Vissa städrutiner har inte fungerat på några av borgarna samt har skolans alkohol- och drogpolicy inte följts av alla deltagare. Åtgärder har vidtagits för detta. Det mesta fungerar dock mycket bra, och trivseln bland de boende är hög. Vi har även ett internat i Frankrike för vår konst- och språkkurs. Det omfattar sex rum varav fyra är dubbelrum. Fastighet Förutom löpande underhåll av fastigheter och den yttre miljön hade vi några större projekt. Elevhemmet Brunkulla fick ny färg på fasaden och i skolans storkök genomgick en del förbättringar efter inspektion från Kommunens Livsmedelsinspektör. Där fick vi bland annat ett nytt kylrum och en ny platsbyggd fläktkåpa. På Jämteborg helrenoverade vi några elevrum och renoverade en dusch efter en fuktskada. Det blev även en hel del jobb i samband med flytten av Konstskolan från Östersund till Hålland, där även styrelsens ordförande fick hoppa in som extrahjälp. En annan stor punkt vi påbörjade 2014, och kommer att fortsätta jobba med under 2015 är en översyn av brandlarmet och det systematiska brandskyddsarbetet SBA. Installationen av ett nytt trådlöst internet inom skolans område är påbörjat. Personal Under våren tjänstgjorde Olof Holmgren som verksamhetsledare på 50 % och utgjorde tillsammans med Cici Wennberg, Ingegärd Hägglund och Torsten Halvarsson skolans samordningsgrupp. Fr.o.m. augusti tillträdde Ingemar Forss tjänsten som rektor på skolan. Elna Bolin var under hösten vikarie i tjänsten som biträdande rektor. För övrigt har kortare och längre vikariat funnits på grund av sjukskrivningar med mera. Fyra personalträffar har genomförts där det getts tillfälle att dela information mellan styrelse, samordningsgrupp, olika arbetsenheter och fack. Under hösten genomfördes lönesamtal tillsammans med samtliga medarbetare. När all personal var på plats inför det nya läsåret hölls en personaldag för att se över det kommande läsåret. Ekonomi Ekonomin speglar mycket av det som finns beskrivit på andra ställen i denna berättelse inom marknadsföring (ny hemsida, namnbyte), fastigheten (målning av ett elevhem, nytt kylrum mm), undervisning (flytt av konstskolan) etc. Än en gång nådde vi volymkravet för statsbidraget vilket gav oss fullt statsbidrag. Ett positivt resultat blev också utfallet av 2014 I resultaträkningen finns stora avvikelser mot tidigare år när det gäller personal och hushållet. Förklaringen är att köket var på entreprenad under Kökspersonalen var

7 då inte anställd av skolan. Personalkostnaderna i förhållande till omsättningen är följande (för 2012 räknas ej ersättningen från försäkringsbolaget med) 2008: 61% 2009: 64% 2010: 67% 2011: 66% 2012: 62,2% 2013: 63,1% 2014: 56,2% Styrelsen föreslår årsmötet att Fastställa balansräkningen och resultaträkningen Överskottet på kr överföres till kapitalbehållningen Fonder mm (not 13 o 18 i balansräkningen) Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond gav kr i avkastning. Vi har placerat det mesta hos Akelius. Från avkastningen tas stipendiet på kr. Kapitalet vid årets slut är kr Styrelsen för Åredalens folkhögskola beslutar om hur många och vilka som får ett stipendium. Enligt villkoren skall stipendiaten gått en långkurs (ca 34 veckor) och gjort en kulturell gärning i vid mening. t ex inom musiken och konsten, för ungdomar, engagemang i bygd och kultur etc. Stipendiet delades ut till Gerda Wendorff, Undersåker vid skolans årsmöte Kiosken/receptionen säljer lite förbrukningsmaterial och kioskvaror. I noten framgår intäkter och kostnader. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Folkbildningsrådet har beslutat att vi får kronor i statsbidrag för 2015 under förutsättning att vi bland annat genomför deltagarveckor. I januari tog skolledningen beslutet att avsluta kontraktet med Ånns Värdshus för driften av skolans kök. Kökstjänsterna utannonserades och en rekryteringsprocess initierades. Målet är att det nya teamet är igång fr.o.m. augusti Utvecklings- och profileringsarbete Utvecklingsarbete pågår ständigt inom olika delar av skolan. Här är några områden som vi arbetet med under 2014: Nätverksbyggande gör vi på olika sätt. Samverkan sker till exempel genom träffar med andra folkhögskolor, organisationer, föreningar och kommuner. Rektor har under året mött många representanter för samhällets institutioner som t.ex. regionförbundet, Arbetsförmedlingen, Åre kommun m.fl. i syfte att informera om skolan och lyssna in behov i samhället. Profilarbetet har fortsatt även i år. Vi vill finnas nära huvudmannen och vara med på deras mötesplatser. Samarbetet med SALT (barn- och ungdomsverksamhet inom EFS) och KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt Johannelunds Teologiska Högskola fortsätter. Vi är även föreningen Svenskkyrkliga folkhögskolor för att vara en sammanhållande länk mellan Svenska kyrkan och folkbildningens organ. I oktober var en stor del av personalen med på EFS-folkhögskolornas träff på Sundsgården. En ny hemsida är igång. Sidan är mer och mer vår primära kanal för marknadsföring. Ca 2500 personer besöker nu sidan varje månad.

8 Fortsatt utveckling av det flexibla lärandet har skett bl.a. genom uppföljningar av den handlingsplan som skola har upprättat. Vi arbetar vidare med att skapa individuella stödplaner tillsammans med samtliga kursdeltagare utifrån deras bakgrund, behov, förutsättningar och framtid. Förändringar i utbildningsutbudet genom ny Allmän linje och uppstart av KRIK-linjen. KRIK-linjen är en profilkurs med idrotts- och bibelinriktning. KRIK (Kristen Idrotts Kontakt) är en nordisk organisation som vi samarbetar med i utformandet av utbildningen. Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med kvalitetsarbetet på folkhögskolan är att ständigt förbättra verksamheten på skolan. Genom det systematiska kvalitetsarbetet får vi syn på våra förbättringsområden och kan skapa handlingsplaner som utvecklar skolan. I kvalitetsarbetet skapar vi insyn och delaktighet i verksamhetens olika delar. Angreppssättet/modellen för folkhögskolans kvalitetsutveckling inom samtliga arbetsenheter bygger på PDCA-cykeln (planera, genomföra, utvärdera och lära). Utvärderingar och kollegiala samtal är de vanligaste metoderna som vi använder för att under året samla in underlag till kvalitetsarbetet. Några exempel områden som utvecklats under 2014: Utbildning: Skapat tydligare individuella upplägg för de som är i särskilt behov av extra stöd, öppnat för individuella studieupplägg och personliga planer för kursdeltagare som vill och har behov av det för att nå sina mål, genomfört förändringar i kursplaner där det behövts. Vi har identifierat behovet av ett bättre system för uppföljning av deltagarnas närvaro. Ett beslut om system för detta behöver komma under Kopplat till detta är behovet av att få en mer enhetlig digital lärplattform för samverkan mellan personalen och med deltagarna. Samverkan: Samverkan har skett med arbetsförmedlingen i Järpen angående bl.a. planering av studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF-kurser) samt etableringskurser för nyanlända. Lärcentra i regionen, behandlingsföretaget Cean Stockholm, Regionförbundet, EFS, KRIK, SALT, föreningar och organisationer, Åre kommun med flera. Under 2014 gjordes flera insatser för att tillsammans med Arbetsförmedlingen komma igång med uppdragsutbildningarna Studiemotiverande Folkhögskolekurs (SMF) och Etableringskurs för nyanlända. Skolan tilldelades platser av Folkbildningsrådet till detta men tyvärr har inga deltagare förmedlats till dessa utbildningar. Organisation: Ny hemsida och ny grafisk profil, förändrad delegationsordning och framtagande av årsplan för styrelsen. Bearbetning av dokumentet Studeranderättslig standard och Policydokumentet för förstärkningsbidrag.

9 Administration: Fortsatt implementering av de nya lönekriterierna, börjat processerna med nya system för frånvaro, internkommunikation, deltagaradministration samt tidsrapportering. Vi har även initierat en process för att systematisera brandskyddsarbetet. Miljö: Fortsatt tänka och agera hållbart inom alla arbetsenheter och genomfört fortbildning inom Hälsa, Brand, räddning och säkerhet, Hållbarhetsdagar med fokus på värdegrund, mänskliga rättigheter, mathantering, odling, ekonomi, minskat resande, nätbaserade mötesforum med mera. Kvalitetsarbete: Fortsatt arbeta utifrån modellen planera, genomföra, utvärdera och lära, inom samtliga verksamhetsområden. Varje del av verksamheten gör en årlig utvärdering och föreslår utvecklingsåtgärder som vi sammanställer i Verksamhetsplanen. Vi ser ett behov av att förenkla våra processer och dokument för att de tydligare skall bli ett redskap i vårt kontinuerliga förbättringsarbete. En översyn och revidering av kvalitetsarbetet skall därför göras under Marknadsföring: Insatser som gjorts under året: - Implementerat ny hemsida med utbildning för alla i personalen som ansvarar för olika delar av sidan. - Utveckling av skolans synlighet i sociala medier. - Skapat arrangemang som där externa gäster inbjudits till skolan. - Annonsering utifrån den grafiska profilen i regionala och nationella medier. Vi ser att hemsidan alltmer blir den viktigaste marknadsföringskanalen samtidigt som fler och fler hittar dit genom sökmotorer därför behöver vi dels styra om våra resurser för att utveckla hemsidan och dels övervaka hur vi med hjälp av sökmotorer optimerar oss på internet. Framtid Det av yttersta vikt för skolan att vara uppdaterad på vad som händer både i det omgivande samhället och i det som rör skol- och utbildningsfrågor. Eftersom vår spelplan är folkbildning måste stort fokus läggas på att säkerställa den skolformens pedagogiska fördelar och möjligheter samtidigt som skolans vision, dess värdegrund och profilering ges högsta prioritet. Till detta hör också att den demografiska utmaningen i samhället blir allt större och med det erfarenheten av och önskemålen om stora variationer i upplägg och flexibilitet. Uttrycket Det flexibla lärandet, som ofta hörs numera, kan komma att bli en av de viktigaste framgångsfaktorerna för skolan framöver. Inom det begreppet ingår bland annat både digital delaktighet och pedagogisk utveckling med stöd av ny teknik. Att vi förmår innesluta nya människor från andra kulturer blir avgörande för framtiden. Eftersom den avlägsna omvärlden inte längre är avlägsen utan istället våra grannar måste arbetet med att göra skolan till en mångkulturell mötesplats initieras och förtydligas.

10 Avslutning En av de viktigaste framtidsfrågorna för skolan är hur väl vi lyckas rekrytera och stödja deltagare på de behörighetsgivande allmänna kurserna. Vi ser att vi behöver öka andelen deltagare på dessa kurser och det kan vi göra genom ett nära samarbete med t.ex. länets lärcentra, arbetsförmedlingen m.fl. samt naturligtvis genom att skapa en utbildning som håller mycket hög kvalitet och ger goda förutsättningar för deltagarna att nå sina mål. Att vara en skola med kristen profil och samtidigt välkomna och respektera alla former av livsstilar, religioner och livsåskådningar är en viktig uppgift för skolan. Verksamheten på Åredalens folkhögskola är något som vi skapar tillsammans och har all anledning att vara ytterst stolta för. Personal, deltagare, föreningsmedlemmar, styrelse men också staten och Region Jämtland Härjedalen möjliggör denna unika pedagogiska miljö. Professor Tom Stiller från Norge har nyligen gjort en forskningsstudie om folkhögskolor och han konstaterar att folkhögskolan är den bästa skolformen i Norden. Med det menar han att här finns plats för hela människor att utvecklas och bli sedda. Den grunden är det viktigaste för att lärande skall kunna ske. Efter en ganska kort tid på skolan börjar jag mer och mer förstå vad Stiller och många andra har upptäck nämligen att folkhögskolan är en skolform som tar människors växande, d.v.s. bildning på allvar. Detta vill även jag ta fasta på och samtidigt få leda Åredalens folkhögskola framåt och låta den kristna profilen vara synlig i en pluralistisk tid. För Åredalens folkhögskola, Ingemar Forss Rektor