Hållands Folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållands Folkhögskola"

Transkript

1 Hållands Folkhögskola Årsredovisning 2013 Den blå färgen i årsredovisningen symboliserar vatten, fjäll och himmel viktiga närheter i Hållands Folkhögskolas arbete.

2

3 Hållands Folkhögskola Org. nr: Styrelsen för föreningen Hållands Folkhögskola avger härmed följande årsredovisning över det 75:e verksamhetsåret; Innehåll sida 1) Förvaltningsberättelse 1 Inledning 1 Syfte och mål 2 Medlemmar 2 Styrelsens sammansättning 2 Styrelsens arbete 3 Verksamheten; kurser, internat, fastighet 4 Personal 6 Ekonomi 7 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 8 Utvecklings- och profileringsarbete 8 Systematiskt kvalitetsarbete 9 Framtid 11 Avslutning 12 2) Ekonomisk redovisning 13 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Revisionsberättelse 19 Budgetsammanställning 21 3) Verksamhetsinformation ) Måldokument - Verksamhetsplan Statens stöd till folkhögskolorna 43 Föreningen Hållands Folkhögskola 43 Huvudmannarörelsen EFS 44 Hållands Folkhögskola

4

5 1) Förvaltningsberättelse Inledning Att syssla med folkbildning och driva folkhögskola är en spännande upplevelse. Att utveckla densamma är en än mer utmanande situation. Och att dessutom lyckas bibehålla fokus och en framträdande position under 75 år är få förunnat. Nyckelfaktor i en sådan process är inte skrivna dokument utan människor. Finns det varken personal, kursdeltagare eller styrelse som bär upp verksamheten riskerar folkhögskolan att gå samma öde till möte som forntidens dinosaurier. Stora och mäktiga i historiens ljus, men utdöda på grund av oförmågan att anpassa sig till en ny verklighet. Här bör nämnas skolans tre rektorer ( de tre vise männen ) som var för sig under många, långa och bitvis svåra år förmådde leda skolan vidare i riktning mot framtiden. Eftersom Hållands Folkhögskola inte tänker bli en parentes i svensk folkbildning har den fortsatt att bedriva en relevant verksamhet med ambitionen att utveckla alla inblandade och att locka nya samarbetspartners med samma mål och värderingar. Hur väl vi lyckas i de olika aspekterna får framtiden utvisa, men skolan arbetar vidare! Så när skolan under hösten inledde sitt 75:e läsår var det utan typiska, åldersrelaterade krämpor. Den kan anses smidig i rörelserna med god flexibilitet. Dessutom har skolan god syn, både på kort och lång sikt. Därför klarar den både att hantera det som händer här och nu men också förändringar på längre sikt. Flera konkreta exempel på det står längre fram i årsredovisningen, men här några axplock. Två av höstens frågor var förberedelserna inför att köket från årsskiftet skulle drivas av en fristående köksentreprenör samt kommande rektorsrekrytering. Viktiga frågor om marknadsföring och PR förstärktes genom bland annat beslutet om en ny hemsida. Ett beslut som kopplades samman med tankar på ett namnbyte av skolan, en fundering som funnits med under lång tid. Allt eftersom besluten fattades startades olika processer, som även inkluderade kursdeltagarna. Tankar om nya chanser för utökade studiemöjligheter för ungdomar fick en ny möjlighet genom att behandlingsföretaget Cean under hösten flyttade in i ett av skolans hus. Med sin långa erfarenhet av att hjälpa ungdomar till nystart i livet så gav de tydliga signaler om ett önskat framtida samarbete. Skolan är alltså fortsatt vital och arbetet för att göra Hela Hålland hållbart gäller fortfarande. Att det handlar om mer än bara miljöfrågor blev tydligt när Jesper Tottie besökte skolans hållbarhetsdagar i oktober och belyste begreppet utifrån människosyn och värderingar. Då, i samband med en offentlig kvällssamling, höll före detta kommunalrådet och tillika kursdeltagaren Elsa Danielsson ett hyllningstal till skolan för dess första 75 år. Avslutningsvis kan sägas att inom ramen av det spännande samarbetet som funnits under året mellan kursdeltagare, personal och styrelse så fortsätter skolan att erbjuda ett lärande för livet med öppenhet mot världen. Allt under stor personlig frihet. 1

6 Syfte och mål Medlemmar Syfte Föreningen Hållands Folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-lutersk grund och i anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet. Mål Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål: - att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor - att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning - att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande - att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället - att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper - att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande Vid årets slut hade vi 77 (83) medlemmar i Föreningen Hållands Folkhögskola, varav 59 (65) är enskilda medlemmar och 14 (16) är EFS-föreningar och 4 (2) är andra föreningar. Ny medlem är KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt 4 privatpersoner. Vid genomgång av medlemsförteckningen hade 10 medlemmar avlidit, en EFS förening upphört och en EFS förening blivit en annan förening. Styrelsens sammansättning Skolföreningens årsmöte ägde rum den 5 maj på Hållands Folkhögskola. Styrelsen fick efter årsmötet följande utseende: EFS Mittnorrland Ordinarie ledamöter Ordf. Johannes Tirén Östersund 2014 Jenny Edström Frösön 2016 Anders Nordvall Östersund 2014 Jan-Olof Hemmingsson Ås 2015 Ersättare vakant 2016 vakant 2014 Anders Jerresand Hålland 2015 Skolföreningen Ordinarie ledamöter Hans Lindström Krokom 2015 Susanne Moänge Hålland 2014 Ersättare Staffan Moberg Laxsjö 2015 Sandra Lund Hålland 2014 Härnösands stift Ordinarie ledamot Ann-Christin Alexius Järpen 2014 Ersättare Hans Mikaelsson Frösön

7 Representanter Ordinarie ledamöter Personal Hans Bolin Elisabeth Öhman Ersättare Beathe Legind Elisabeth Sjölander Kursdeltagare Emmanuel Hellgren Anders Thersthol Åre kommun Elisabeth Rolandsson Ersättare Karl-Erik de Faire Hedersledamot Anders Andersson Revisorer Ordinarie Mattias Eriksson aukt. rev. Camilla Arvidsson Ersättare Krister Pålstam aukt. rev. Eric Jonsson Hålland Undersåker Ottsjö Semlan Hålland Hålland Järpen Undersåker Hålland Östersund Järpen Östersund Järpen Styrelsens arbete Styrelseåret 2013 har innehållit en rad olika saker. Cici Wennberg tjänstgjorde under våren förtjänstfullt som tillförordnande rektor under Erik Sjöbergs sjukskrivningsperiod. Då Erik Sjöberg sedan valde att avsluta sin anställning efter 19 händelserika och betydelsefulla år som rektor kom frågan om rekrytering av ersättare att spela en stor roll. En god lösning för hösten (och våren 2014) kom i och med att Olof Holmgren rekryterades på en halvtidstjänst som verksamhetsledare. Under året har konstskolan fått en ny samarbetspartner - Studieförbundet Vuxenskolan. Vi hoppas på ett gott samarbete under kommande år! Beslut togs under året att varsla samtlig personal i köket. Istället för den tidigare lösningen med kök i egen regi kom vi under hösten att söka reda på en entreprenör som kan ta ansvar för verksamhet i köket. Under året har också ett arbete inletts om att enhetligöra skolans grafiska profil. I samband med detta kom också frågan om skolans namn upp på dagordningen. Ett spännande samarbete som inletts under året är med företaget Cean som med Stockholmsområdet som bas arbetar med ungdomar och vuxna med olika slags problematik. För närvarande hyr Cean en av skolans villor där man har ett antal ungdomar/unga vuxna boende. Styrelsen har haft fem sammanträden och dessutom traditionsenligt ett styrelsedygn utan beslutspunkter för visionsarbete. Styrelsen och AU har sammanträtt i Östersund och på folkhögskolan. 3

8 Verksamheten Kurser - sammanfattning Den statsbidragsberättigade verksamheten uttrycks i deltagarveckar. Denna volym bestämdes av Folkbildningsrådet till deltagarveckor (=dv) för För att erhålla fullt statsbidrag måste vi bland annat genomföra denna volym samt att 15% skall vara allmänna kurser. För att säkerställa volymkravet planerar vi för en något högre volym ifall något förändras som vi inte kan påverka (till exempel en inställd kortkurs). Antalet deltagarveckor fördelar sig på följande sätt under de senaste åren: Långa kurser - allmänna Långa kurser - särskilda Korta kurser Kulturarrangemang Öppen folkbildning Summa Antal deltagare på de långa kurserna följer nedan. Det är ett sammandrag och avser respektive hösttermin. Kursnamnet är det som gäller hösten Jämförelsen mot tidigare år avser motsvarande kurs. Allmänna kurser 13/14 12/13 11/12 10/11 09/10 Natur o Samhälle Fjäll o friluft Textil Turism o Service U-linjen Notera att några deltagare går individuella kursupplägg på särskilda kurser som gör att de uppfyller villkoren för allmän kurs. I denna uppställning redovisas de under särskilda kurser. Särskilda kurser Textil Fjäll o friluft, ledarskap Turism o Service U-linjen 6 Bibellinjen Pastoralteologisk kurs 9 16 Exodus/Teamträning Lärjungaskolan Ecole d art du Mont Cotton Konstkurs Projekt, tillämpning konst Distanskurser Broderi Karibu Tanzania Norra Indien väntar Samtidskonst Introduktionskurs i Swahili Antal deltagare på dessa distanskurser avser kalenderåret. Kursen kan genomföras både på vår- och/eller höstterminen. Allmänna kurser De allmänna kurserna ska främst vända sig till deltagare som saknar grundläggande behörighet för högskolestudier. Under många år har det funnits tre allmänna kurser på folkhögskolan; Natur och Samhälle, Fjäll och Friluftsluftsliv samt U-linjen. Folkhögskolan 4

9 uppfyller kravet på att minst 15 % av den totala verksamheten ska utgöras av allmän kurs. Inför läsåret 2013/2014 övergick U-linjen till att bli en särskild kurs. Det finns dock alltid möjlighet för kursdeltagare som studerar på U-linjen, Bibellinjen och Fjäll & Friluftsliv ledarutbildning att göra individuella val bland annat inom de fristående kurserna så att deras studieupplägg motsvarar allmän kurs. Detta möjliggör att dessa kursdeltagare kan begära att få ut ett omdöme och om omfattnings- och innehållskravet uppnås bli behöriga att söka till högskola och universitet. Allmän kurs kan med fördel bli större. Särskilda kurser På folkhögskolan finns det sju särskilda kurser. Den nyaste är Exodus - Team Jesus generation som delvis samläses med Exodus. Konstkurserna genomfördes tidigare i samverkan med Sensus studieförbund. Från och med 1 juli 2013 är ny samverkanspartner studieförbundet Vuxenskolan. Konstskolans lokaler i Östersund blev uppsagda 30 juni 2014 och under 2013/2014 har en plan vuxit fram angående lokaler för kursen. Mest troligt kommer Konstskolan år 1 att flytta till Hålland och år 2 bli kvar i Östersund under läsåret 2014/2015. Ecole fortsätter att vara förlagd till Frankrike. Hög flexibilitet råder kring att forma individuella studieupplägg, vilket bland annat innebär att inom ämnesområdet textil är det möjligt att kombinera distanskurser med fristående kurser och egen fördjupning/projekt och på så sätt få till ett kursupplägg på en högre studietakt. Under 2013 har även nya framtida kurser diskuterats. Distanskurser Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att öka den digitala delaktigheten. Detta möjliggörs bland annat i kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Redovisningen ovan avser det senare alternativet. Efterfrågan på kurser kring Indien gjorde att vi även kunde genomföra en höstkurs i ämnet. Söktrycket på Swahilikursen ökade enormt vilket fick till följd att flera genomförde kursen. Samtidskonst genomfördes efter några års uppehåll. Det ettåriga pilotprojektet inom broderi från 2012 övergick 2013 till att bli en permanent distanskurs. En ny kurs med en annorlunda inriktning planerades vid sista kurstillfället. Kursstart bestämdes till 13 januari Fler distanskurser är under utveckling. Korta kurser Vår sommarkursvecka genomfördes i vanlig ordning, denna gång med 77 deltagare. Nya kursinslag var bland annat byggnadsvård och sy kläder. Ledarkurser, livsåskådning, vävning och Jämtland är andra ämnen som samlat kursdeltagare. Vi prövar oss även fram mot bygden inom det vi kallar fristående kurser. Där fick vi några deltagare på kurserna matematik och naturkunskap, snökurs samt kursen Sol, vind o vatten. Genom de korta kurserna når vi en bredare målgrupp; seniorer, deltagare med funktionsnedsättning, deltagare som vill pröva på att studera, andra ungdomsgrupper etcetera. Kurserna synliggör folkhögskolan och gör det också möjligt att samverka med andra organisationer. Vi ser att våra korta kurser ger deltagare till långa kurser och vi önskar att detta kommer att öka. 5

10 Kulturarrangemang Vi samarbetar mycket med vår huvudman när det gäller utställningar, konserter, med mera under sommaren. Med denna satsning vill vi nå nya personer som besöker länet. Under året har vi även erbjudit föreläsningar inom missionskunskap som medfört flera arrangemang både i bygden och vidare i regionen. Våra deltagare har bjudit in till offentliga redovisningar av sina projekt. Vi har uppmärksammat fjällsäkerhet, samer etcetera. Under några veckor under sommaren genomfördes olika arrangemang i en grannby där vi fanns med. Öppen folkbildning Vi använder denna verksamhetsform för genomförande av samtalsgrupper kring retreat och teologiska frågor, de senare även tillsammans med huvudmannen. Några arrangemang har även handlat om bygdefrågor. Internat Som tidigare år har vi försökt att hyra ut internatet till personer som inte går på skolan i mån av plats och lediga rum. Det är oftast kortare uthyrningar och det har fungerat bra. Underhållet av internaten sköts löpande under året, såsom målning, byte av tvättmaskiner och så vidare. En del möbelinvesteringar har gjorts samt kompletteringar till köken i borgarna efter de boendes önskemål. Som en del av vår hållbarhetsprofil och det växande intresset för återbruk så blir ibland loppisar/second hand-butiker och gåvor bra alternativ till nyinvesteringar på skolan. Miljöavdelningen i kåren har börjat att ha små komposthinkar i internatköken och en utvärdering av detta kommer i slutet av läsåret. En del problem och skadegörelser har förekommit, men det mesta har gått att lösa efter samtal med de berörda kursdeltagarna. Det mesta fungerar bra, och trivseln bland de boende känns bra. Vi har även ett internat i Frankrike för vår konst- och språkkurs. Det omfattar sex rum varav fyra är dubbelrum. Fastighet Två av fyra kompressorer i värmepumpen havererade, vilket resulterade i en högre oljeförbrukning än vanligt. Vid byte utfördes även genomgående service för att få ut lite mer effekt ur pumpen. Villan Renfanan fick ett nytt kök och Smörblomman en nyrenoverad tvättstuga. Elevhemmet Rödbläran fick ett nytt kök och badrum på entréplan på grund av vattenskada. Personal Fyra personalträffar har genomförts där det getts tillfälle att dela information mellan styrelse, samordningsgrupp (idag kallat verksamhetsutskott), olika arbetsenheter och fack. Under 2013 har några ur styrelsen varit särskilt delaktiga vid dessa träffar. Det har uppskattats av personalen. Under våren genomfördes lönesamtal tillsammans med samtliga medarbetare. Åtta nya lönekriterier framtagna i samverkan med de lokala arbetstagarorganisationerna var utgångspunkt för de individuella lönesättande samtalen. 6

11 Förhandlingar med fack har genomförts i olika frågor som berört kökets organisation och det som tidigare kallades för beredskap. Även här har styrelsen funnits med utifrån sina specialkompetenser. Personaldagarna omarbetades och fick ett lite nytt upplägg under totalt tre dagar. En dag i juni tog programmet utgångspunkt i kultur, statens fjärde syfte för folkbildningen. Dagen tillbringades på Jamtli och berörde kultur och utbildning. Sommaren kom att innehålla en del planering inför det kommande läsåret eftersom det då stod klart att Erik Sjöberg skulle avsluta sin anställning efter 19 år som rektor. Istället för att inleda en snabb rekryteringsprocess efter en ny rektor valde styrelsen en annan lösning för läsåret som innebar visstidsanställning av Olof Holmgren som verksamhetsledare på 50% och Cici Wennberg som studieledare med huvudansvar för det pedagogiska arbetet. Dessa har tillsammans med Torsten Halvarsson och Ingegärd Hägglund (vikarierande husfru) kommit att utgöra VU (verksamhetsutskottet), en form av ledningsgrupp. När all personal var på plats inför det nya läsåret hölls två personaldagar bestående av olika workshops: "Livsbalans" med Hilmar Hilmarsson som föreläste om hälsa och arbetsmiljö, "Brand, räddning och säkerhet" med Niklas Brissman, "Ta till vara och förädla på olika sätt" med AnneMarie Somberg, "Lära, dela och informera hållbart" med Helena Bourges Schmidt samt "L-ABC och akuta sjukdomstillstånd" med Niclas Brissman. Det senaste anslaget fick sin uppföljare i juletid genom att all personal som julklapp fick en andningsmask med nyckelring. På grund av den tidigare bestämda inriktningen att uppmuntra individuell kompetensutveckling har det omfördelats en del tid från gemensamma fortbildningsdagar till förmån för enskilda studier utifrån egna önskemål. Skolans övertygelse är att denna inriktning i kombination med gemensam kompetensutveckling gynnar verksamheten i det långa loppet. På personaldagen i juni 2014 kommer återkopplingar att göras till de individuella studierna. När lugnet lägrat sig efter sista skolveckan hölls ett avslutande fika och ett speciellt tack till kökspersonalen som avslutade sina tjänster vid årsskiftet eftersom köket från 1 januari 2014 drivs av en fristående entreprenör. I detta sammanhang bör Karin Jonsson omnämnas för sina smått otroliga 39 år i skolans tjänst, främst inom köket. En annan av skolans trotjänare Ulf Göransson, avslutade sin anställning under hösten efter 38 år på skolan. Även Odd Larsson avslutade sin anställning efter 28 år vid Konstskolan men fortsätter delvis som timlärare en tid framöver. För övrigt har kortare och längre vikariat funnits på grund av sjukskrivningar med mera. Ekonomi Ekonomin speglar det som hänt under året och finns beskrivet på flera andra ställen, till exempel nya hyresavtal för konstskolan, värmepumpen som havererade, personalförändringar med mera. Det positiva är att vi kan redovisa ett litet plusresultat när prognosen i höstas pekade mot minus. Talesättet många bäckar små kan sägas få gälla i år varav intäkter på hushållet var den största bäcken. Styrelsen beslöt också att sälja de aktier vi haft. På kostnadssidan blev fastighetskostnaden den stora ökningen. Personalkostnaderna blev lite mer än budget och vad prognoserna visade. Jämförelsen med tidigare år inom respektive kategori är inte riktigt jämförbara då vi haft olika 7

12 lösningar för att klara personalförändringar. Personalkostnaderna i förhållande till omsättningen är följande (för 2012 räknas ej ersättningen från försäkringsbolaget med) 2008: 61% 2009: 64% 2010: 67% 2011: 66% 2012: 62,2% 2013: 63,1% Energikostnaderna forsätter vi att följa. Beloppen är i kkr och absoluta tal (ingen prisomräkning är gjort). Ökningen för 2013 beror på värmepumpen som gick sönder under första halvåret. 2008: : : : : : 872 Styrelsen föreslår årsmötet att: - Fastställa balansräkningen och resultaträkningen - Överskottet på kronor överföres till kapitalbehållningen Fonder mm (not 13 o 18 i balansräkningen) Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond gav kronor i avkastning. Vi har placerat det mesta hos Akelius. Från avkastningen tas stipendiet på kronor samt en administrativ avgift hos Akelius på 175 kronor. Styrelsen beslöt under året att överföra Westlunds Minnesfond på kronor till Stigfonden. Kapitalet vid årets slut är kronor. Styrelsen för Hållands Folkhögskola beslutar om hur många och vilka som får ett stipendium. Enligt villkoren så skall stipendiaten gått en långkurs (cirka 34 veckor) och gjort en kulturell gärning i vid mening, till exempel inom musik och konst, för ungdomar, engagemang i bygd och kultur eller liknande. Stipendiet delades ut till Jörgen Kjellman, Undersåker, vid skolans årsmöte. Kiosken/receptionen säljer lite förbrukningsmaterial och kioskvaror. I noten framgår intäkter och kostnader. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Folkbildningsrådet har beslutat att vi får kronor i statsbidrag för 2014 under förutsättning att vi bland annat genomför deltagarveckor. Vi har även fått medel på kronor för läsfrämjande åtgärder. Förstärkningsbidrag tillkommer via beslut från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Statsbidraget innebär en ökning med kronor (exklusive förstärkningsbidrag och bidrag till läsfrämjande åtgärder) eller 0,8% (för 2013 var det 0,6%). Rekrytering av ny rektor har slutförts. Ingemar Forss, Östersund, är anställd som rektor från och med 4 aug Lokaler för konstskolan blev uppsagda under sommaren och olika scenarier har diskuterats. Nu pekar allt på att utbildningen årskurs 1 förläggs i Hålland och årskurs 2 i Östersund, där vi eventuellt använder Vuxenskolans lokaler. Utvecklings- och profileringsarbete Detta område delar vi upp i följande delar: - Faktakunskap - Nätverksbyggande - Profilarbete - Långsiktigt - Riktade satsningar 8

13 Med faktakunskap menar vi till exempel lönekurs, datakurs, språkkurs. Denna del finns inte med för det riktade bidrag vi får för utvecklings- och profilarbete. Nätverksbyggande gör vi på olika sätt. Samverkan sker på olika sätt, till exempel genom träffar med andra folkhögskolor, organisationer, föreningar och kommuner. Profilarbetet har fortsatt på samma sätt som tidigare år. Vi vill finnas nära huvudmannen och vara med på deras mötesplatser. Samarbetet med SALT (barn- och ungdomsverksamhet inom EFS) och KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt Johannelunds Teologiska Högskola fortsätter. Diskussioner fortsätter med EFS; vad vill EFS med sina folkhögskolor? Vi är även med i ett eventuellt bildande av föreningen Svenskkyrkliga folkhögskolor för att vara en sammanhållande länk mellan Svenska kyrkan och folkbildningens organ. En ny hemsida är under utvecklande. Detta utifrån särskilt två behov, marknadsföring och information samt utifrån att skapa nya pedagogiska möjligheter, se Flexibelt lärande nedan. Långsiktigt blir kompetensutveckling och att ha personal med "rätt" kompetens allt viktigare. Gemensam kompetensutveckling har tidigare prioriterats. En kompetensutvecklingsplan har skapats under 2013 och i den har även individuell kompetensutveckling prioriterats och genomförts bland undervisande personal. Speciella satsningar har gjorts utifrån uppdraget att utveckla Flexibelt lärande som står för varierade lärformer där ny teknik används bland annat för att överbrygga digitala klyftor och utveckla digital delaktighet, en femte basfärdighet 1 samt en demokratifråga. En handlingsplan för att utveckla Flexibelt lärande finns. Den innehåller elva mål, bland annat: skapa ökad kunskap kring digital teknik, göra utbildningarna mer varierade i metod och arbetssätt, ökad kompetensutveckling bland all personal, skapa nya utbildningar/nya möjligheter/nå ut till fler kursdeltagare, utveckla ny hemsida, prioritera utvecklingsresurser för flex-lär samt behålla/utveckla särarten - det folkbildningsmässiga. Handlingsplanen följs och flera av målen har iscensatts. I dagsläget har vi bra förutsättningar utifrån teknik och kompetens. Tiden är vårt största bekymmer. Det tar tid att förändra i vardagsarbetet inom de fysiska kurserna och i distanskurserna. Tid för att öva, testa, misslyckas, lyckas och som bottnar bland annat i prioriteringar, engagemang och vilja. Vi arbetar vidare med att skapa pedagogiska planer tillsammans med samtliga kursdeltagare utifrån deras bakgrund, behov, förutsättningar och framtid. Genom dessa och ett särskilt "hälsapapper" hoppas vi även att tidigt kunna lokalisera kursdeltagare som har behov av och är berättigade till särskilt stöd. Under året har även en pedagogisk plan för särskilt stöd både utifrån grupp och individ prövats. Den berör behov, funktionsnedsättning och särskilda pedagogiska insatser. Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med kvalitetsarbetet på folkhögskolan är att utveckla en kultur där systematiskt kvalitetsarbete ses som en viktig och naturlig process i det vardagliga arbetet för att skapa kvalitet och utveckling. Målet med kvalitetsarbetet och dokumentationen är att skapa en större delaktighet och förståelse i och med att alla parter har insyn i verksamhetens olika delar och därigenom 1 Den digitala kompetensen är idag den femte basfärdigheten. Läsa, skriva, räkna och tala är de andra. 9

14 också en möjlighet för varje individ att ta sitt personliga ansvar för det egna men också för det gemensamma. Angreppssättet/modellen för folkhögskolans kvalitetsutveckling inom samtliga arbetsenheter bygger på PDCA-cykeln (planera, genomföra, utvärdera och lära) samt en dokumentation med gemensam struktur för områdena organisation, utbildning/projekt, service/administration och övrigt. Utvärderingar och kollegiala samtal är de vanligaste metoderna som vi använder för att under året samla in underlag till kvalitetsarbetet. Materialet systematiseras i VIS (verksamhetsinformationssystem). Från VIS kan förslag hämtas utifrån olika syften eller frågeställningar för att diskuteras och bearbetas för beslut vid Lilla kollegiet, pedagogiska möten, arbetsenhetsträffar eller styrelsemöten. Skolans måldokument, verksamhetsplanen, har sin utgångspunkt i VIS. Resultatet av flera års arbete är nu att nästan alla skolans arbetsenheter deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. Förutom det lokala kvalitetsarbetet har skolan deltagit i Folkbildningens (FB) kvalitetsutvärdering. Läsåret valde skolan att inte delta. Dels på grund av att vi i vårt egna kvalitetsarbete och utifrån FB kvalitet 2012 väl kände till vilka frågor som behövde utvecklas samt att frågeställningarna i FB kvalitet ibland inte riktigt synkade med de processer vi stod i vår verksamhet. Vi var också oroliga för att en utvärderingströtthet skulle infinna sig bland kursdeltagarna. Några exempel på områden som under 2013 särskilt utvecklats som en följd av kvalitetsarbetet är Utbildning: Skapat tydligare individuella upplägg för de som är i särskilt behov av extra stöd, öppnat för individuella studieupplägg och personliga planer för kursdeltagare som vill och har behov av det för att nå sina mål, genomfört förändringar i kursplaner där det behövts på grund av den nya gymnasiereformen och nya tillträdesregler till högskola och universitet, aktualiserat behovet av varierade examinationsformer inom olika kurser, satt oss in i och bearbetat de nya omdömeskriterierna, följt handlingsplanen för flexibelt lärande och fastställt en ny plan för 2014 samt infört individuell kompetensutveckling för undervisande personal. Samverkan: Samverkan har skett med arbetsförmedlingen i Järpen angående SMF-kurser, Navigator/Plug in i Östersund och Krokom, SFI/integration i Järpen, Gymnasiesärskolan i Östersund, behandlingsföretaget Cean Stockholm, Regionförbundet, EFS, föreningar och organisationer, Åre kommun med flera. Organisation: Översyn av organisation, delegation, ledning och arbetsroller i köket, ny köksverksamhet utlagd på entreprenad, ny hemsida och ny grafisk profil, varumärkes och namnbytesdiskussioner för folkhögskolan, fortsatta profildiskussioner, utökat fiberkapaciteten samt ordnat trådlösa uppkopplingar för nästan samtliga kursdeltagare. Administration: Skapat en individuell och gemensam kompetensutvecklingsplan, utvecklat nya lönekriterier, ersatt tidigare beredskap med socialpedagogisk tid och andra rutiner för låsning, översyn och förtydliganden av tjänster/anställningar samt utvecklat principen för fördelning av resurs till de olika linjerna. 10

15 Miljö: Fortsatt tänka och agera hållbart inom alla arbetsenheter och genomfört fortbildning inom Hälsa, L-ABC, Brand, räddning och säkerhet, Ta till vara och förädla samt Lära, dela och informera hållbart. Hållbarhetsdagar med fokus på värdegrund, mänskliga rättigheter, mathantering, odling, ekonomi, minskat resande, nätbaserade mötesforum med mera. Kvalitetsarbete: Fortsatt arbeta utifrån modellen. Planera,genomföra, utvärdera och lära, inom samtliga verksamhetsområden. Enskilda arbetsenheter beskriver sina verksamheter i punkt 3/Verksamhetsinformation. Inför 2014 ser vi ett stort behov av att komma ikapp med den gemensamma dokumentationen av verksamheten samt att hålla fast vid ovanstående beskrivna processer för skolans systematiska kvalitetsarbete. Framtid Som tidigare påpekats är det av yttersta vikt för skolan att vara uppdaterad på vad som händer både i det omgivande samhället och det som rör skol- och utbildningsfrågor. Eftersom vår spelplan är folkbildning måste stort fokus läggas på att säkerställa den skolformens pedagogiska fördelar och möjligheter. Samtidigt får dock arbetet med att bevara och på samma gång utveckla skolans vision, dess värdegrund och profilering aldrig ta paus utan måste alltid ges högsta prioritet. Skolans kärnverksamhet är undervisning och lärande. För att lyckas väl med det uppdraget behöver vi jobba med olika parametrar, inte minst kombinationen av praktik/erfarenhetsbaserad kunskap och de resultat som aktuell forskning uppvisar. Här finns troligtvis stora, oupptäckta områden som skolan gör klokt i att bevaka vidare. Till detta hör också att den demografiska utmaningen i samhället blir allt större och med det erfarenheten av och önskemålen om stora variationer i upplägg och flexibilitet. Uttrycket Det flexibla lärandet, som ofta hörs numera, kan komma att bli en av de viktigaste framgångsfaktorerna för skolan framöver. Detta gäller inte minst den ökande tillströmningen av människor som kommer från andra kulturer för att finna ett nytt hem i Västjämtland. Ju mer skolan tränar på flera olika former av lärande, desto större möjligheter har vi att lyckas innesluta och ta del av dessa människors berättelser, gåvor och talanger. Flexibilitet är ordet också för det generationsskifte som skolans personalstab är på god väg in i. Troligtvis kommer beteenden, attityder och förhållningssätt som innefattar både praktisk och teoretisk kompetens samt förmågan att välja tillvägagångssätt inför varje enskild situation att väga tungt i framtida rekryteringar. Detta gäller även förmågan att hålla fast vid det goda samtidigt som både enskilda personer och organisationen som helhet vågar utsätta sig för intern och extern bedömning, feedback. Att som anställd jobba på en egen isolerad ö kommer troligtvis inte att vara möjligt framöver. Här bör skolans ledning och styrelse gå före för att aktivt skapa en god arbetsmiljö som byggs på öppenhet och återkoppling. 11

16 Avslutning Om skolan som hel organisation förmår att leva som den lär ökar möjligheten att vi alla, personal och kursdeltagare, som finns här längre eller kortare tid, än mer blir ansvarstagande människor. Inte bara för sitt eget liv och sin närmiljö, utan även i ett större perspektiv vår hela omvärld. Skolans Måldokument - Verksamhetsplan för ger än tydligare bild av skolans olika framtidsfrågor utifrån ledorden utbildning, samverkan, organisation, administration, miljö, kvalitetsarbete och marknadsföring. Ytterligare ett händelserikt och spännande år ska läggas till handlingarna. Många är de organisationer och stödfunktioner som genom sina olika bidrag gett skolan med sin styrelse och personal möjligheten att fullfölja ännu ett verksamhetsår. Var och en är värda ett stort tack. Några av dessa värdefulla sammanhang finns listade längst ner i fotnoten på denna sida. Förra årets redovisning avslutades med uppmaningen Låt vinden fylla seglen. Vi fortsätter utifrån den bilden med följande ord: En seglare ber inte om medvind, utan lär sig att segla. Så oavsett om förutsättningarna är optimala eller kännetecknas av motvind och oklar sikt så kommer vi att försöka hålla rätt kurs. Allt för att uppdraget ska uppfyllas och människorna som påverkas av skolans verksamhet ska kunna växa och utvecklas. För Hållands Folkhögskola, Olof Holmgren Verksamhetsledare 12

17 2) Ekonomisk redovisning 13

18 14

19 15

20 16

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Inledning Åredalens folkhögskola har varit en viktig mötesplats för folkbildning under många år och är i högsta grad levande i sin ambition att nå nya generationer. Nu som alltid

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Delegationsordning vid Hjälmareds folkhögskola

Delegationsordning vid Hjälmareds folkhögskola 1 Delegationsordning vid Hjälmareds folkhögskola Allmänt I delegationsordningen ges anvisningar hur olika beslut och frågor av beslutskaraktär vid Hjälmareds folkhögskola skall handläggas och framför allt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Samtidigt är folkhögskolan

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Du läser ämnen som ger grundläggande

Du läser ämnen som ger grundläggande Allmän kurs Allmän kurs med extra svenska 2012/2013 Allmän kurs På Allmän kurs på Sigtuna folkhögskola gäller samarbete och du arbetar nära dina lärare och kurskompisar. Den här kursen är ett bra alternativ

Läs mer

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD 1 (5) STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD Karlskoga Folkhögskola antagen 2011-08-01 senast reviderad 2 (5) Karlskoga Folkhögskola har anslutit sig till Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd (FSR). FSR är ett

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Sista ansökningsdag 1 maj 2012

Sista ansökningsdag 1 maj 2012 Kreativ fotografi Kurs i fotografi 9 veckor 2012/2013 Kreativ fotografi Kreativ fotografi utvecklar bildseende och kreativ förmåga Kreativ fotografi är en högskoleförberedande fotokurs för dig som vill

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Stadgar för Nyed Friskola Ekonomisk Förening

Stadgar för Nyed Friskola Ekonomisk Förening Stadgar för Nyed Friskola Ekonomisk Förening Antagna den 2014.03.03 1 Föreningens namn Föreningens namn är Nyed Friskola Ekonomisk Förening. 2 Föreningens säte Föreningens styrelse har sitt säte i Karlstad

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016?

Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016? Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016? Gör din röst hörd! Du kommer väl? Rösta Lär känna nya kompisar Påverka Besluta Propositioner för SKUR 25-26 april 2015 Svenska Kyrkans Ungas rådslag 25-26

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

EKONOMIHANDLINGAR 2013

EKONOMIHANDLINGAR 2013 LILLA ÅRSMÖTET 2014 EKONOMIHANDLINGAR 2013 INNEHÅLL FÖRKLARINGAR TILL SVENSKA KYRKANS UNGAS ÅRSREDOVISNING 2013 (och på sista sidan en jämförelse mellan bokslutet 2013 och den rambudget som Stora

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Velanda skolas fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Mollösunds Samfällighetsförening får härmed avgiva redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2007 05 01-2008 04 30, föreningens 2:a verksamhetsår.

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska

Läs mer

HAMNENS VÄNNER NYHAMNSLÄGE

HAMNENS VÄNNER NYHAMNSLÄGE HAMNENS VÄNNER NYHAMNSLÄGE ÅRSMÖTESHANDLINGAR FRÅN MÖTE 9 MARS 2015. INNEHÅLLER PROTOKOLL FRÅN ÅRSMÖTET SAMT KALLELSE, DAGORDNING, VERKSAMHETSBERÄTTELSE, EKONOMISK REDOVISNING. REVISIONSBERÄTTELSE SAMT

Läs mer

Årsmöte 2012-03-11 på Karlsnäsgården Förslag till dagordning

Årsmöte 2012-03-11 på Karlsnäsgården Förslag till dagordning Årsmöte 2012-03-11 på Karlsnäsgården Förslag till dagordning 1. Mötets öppnande. 2. Godkännande av dagordning. 3. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet. 4. Val av två protokolljusterare, tillika

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper:

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper: Kursplan Globalkurs Östafrika 2013 2014 Kurstider: HT: 20130826 20131220 VT: 20140107 20140605 Översikt höstterminen 2013: Veckor:17 veckor V 35 36 V 37 43 V 44 (distans) V 45 51 Lägerdagar, introduktionsveckor

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer Offertförfrågan Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270 Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer (Förskolelyftet II) Skolverket avser med denna förfrågan

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 Glaseramera Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 2. Projektets syfte Projektets syfte var att ta fram ett fritt och webbaserat undervisningsmaterial om keramikglasyrer.

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911

Verksamhetsplan 2015. TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911 Verksamhetsplan 2015 TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911 Verksamhetsplan Vi erbjuder barn och unga unika möjligheter till utveckling, äventyr och gemenskap. Vi vill att alla ska få

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M 2011-01-01-2011-12-31 Innehåll Sid Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar 5-7 Organisationsnummer:

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

M ÄLARÖARNAS WALDORFSKOLEFÖ RENING Org nr 815201-3010 ÅRSREDOVISNING 2008-07-01 2009-06-30 RÄKEN SKAPSÅRET

M ÄLARÖARNAS WALDORFSKOLEFÖ RENING Org nr 815201-3010 ÅRSREDOVISNING 2008-07-01 2009-06-30 RÄKEN SKAPSÅRET M ÄLARÖARNAS WALDORFSKOLEFÖ RENING Org nr 815201-3010 ÅRSREDOVISNING RÄKEN SKAPSÅRET 2008-07-01 2009-06-30 Styrelsen för Mälaröarnas Waldorfskoleförening avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR 2010 12 08 Innehåll 1. Riktlinjer för medlemsuppdraget FSR 2. Instruktion för FSR 3. Checklista för skolornas studeranderättsliga standard 4. Överenskommelse

Läs mer