Åredalens folkhögskola Årsredovisning 2016

Transkript

1 Åredalens folkhögskola Årsredovisning 2016 Org. nr:

2 Styrelsen för föreningen Åredalens folkhögskola avger härmed följande årsredovisning över det 77:e verksamhetsåret; Innehåll sida 1) Förvaltningsberättelse 2 Inledning 1 Syfte och mål 3 Medlemmar 3 Styrelsens sammansättning 3 Verksamheten 4 Ekonomi 5 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 6 Personal 6 Utvecklings- och profileringsarbete 6 Systematiskt kvalitetsarbete 7 Framtid 7 Avslutning 8 2) Ekonomisk redovisning 9 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Revisionsberättelse 15 Budgetsammanställning 17 3) Verksamhetsinformation ) Verksamhetsplan Bilaga 1 Deltagarveckor 31 1

3 Styrelsen för föreningen Åredalens folkhögskola avger härmed följande årsredovisning över det 77:e verksamhetsåret; Förvaltningsberättelse Inledning Åredalens folkhögskola har under 2016 karakteriserats av förändring och till viss del expansion. Några axplock av det som har gjorts: Omfattande renoveringar har genomförts på olika delar av fastigheten t.ex. personalrum, lärarrum, hemnästet, utökning parkeringar mm Genom den nya satsningen Svenska från dag ett fick vi möjlighet att starta undervisning för asylsökande i kommunen. Mer än 180 deltagare har nåtts och flera olika former av kurser att genomförts med bl.a. Fjällsätra, Sunda Hus och Åre kommun som samarbetspartners. Uppdragsutbildning till Åre kommun under våren för personal på boende för ensamkommande flyktingar. Köket har blivit mer ekologiskt och som första matservering i länet fick vi i december 2 av 3 KRAV-stämplar. Uppstart av en ny distansutbildning Människa och Integration Genom regeringens satsning på extraplatser till folkhögskolorna kunde vi utöka omfattningen av vår verksamhet. 2

4 Syfte och mål Syfte Föreningen Åredalens folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-luthersk grund och i anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet. Medlemmar Mål Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål: - att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor - att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning - att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande - att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället - att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper - att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande Vid årets slut hade vi 68 (79) medlemmar i Föreningen Åredalens folkhögskola, varav 53 är enskilda medlemmar och 12 (14) är EFS-föreningar och 3 (4) är andra föreningar. Styrelsens sammansättning Skolföreningens årsmöte ägde rum den 24 april på Åredalens folkhögskola. Styrelsen fick efter årsmötet följande utseende: EFS Mittnorrland Ordinarie ledamöter Ordf. Jan-Olof Hemmingsson Ås 2017 Hjördis Höglund Undersåker 2019 Johannes Wiklander Järpen 2017 David Eklöv Järpen 2018 Ersättare Staffan Moberg Laxsjö 2017 Björn Sylvén Åre 2019 Per Nilsson Undersåker 2018 Skolföreningen Ordinarie ledamöter Hans Lindström Krokom 2017 Gunilla Weinéus Järpen 2018 Ersättare Anders Silfverdal Oviken 2017 Ingemar Hedlund Undersåker 2018 Härnösands stift Ordinarie ledamot Ann-Christin Alexius Järpen 2018 Ersättare Carina Göransson Åre 2018 Representanter Ordinarie ledamöter Personal Hans Bolin Anders Nicolausson Hålland Hålland 3

5 Ersättare Arna Rydberg Järpen Matthias Bengtsson Kall Kursdeltagare Tor Paulsson Hålland Frida Eriksson Hålland Åre kommun Andreas Sihvonen Åre Utsedd hösten-14 Ersättare Peter Jonsson Åre Utsedd hösten-14 Hedersledamot Anders Andersson Revisorer Ordinarie Mattias Eriksson, aukt. rev. Ivar Hansander Ersättare Krister Pålstam, aukt. rev. Eric Jonsson Järpen Östersund Järpen Östersund Järpen Verksamheten Allmänna kurser De allmänna kurserna ska främst vända sig till deltagare som saknar grundläggande behörighet för högskolestudier. Folkhögskolan uppfyller kravet på att minst 15 % av den totala verksamheten ska utgöras av allmän kurs. Under året har det i huvudsak funnits två linjer för Allmän kurs Natur och Livsstil samt Fjäll och Friluftsliv. Det finns dock alltid möjlighet för kursdeltagare att göra individuella val bland annat inom de fristående kurserna så att deras studieupplägg motsvarar allmän kurs. Detta möjliggör att dessa kursdeltagare kan begära att få ut ett omdöme och om omfattnings- och innehållskravet uppnås bli behöriga att söka till högskola och universitet. Profilkurser På folkhögskolan finns det ett stort utbud av profilkurser. De profilutbildningar som erbjudits har varit: Bibellinjen, Indien väntar, Karibu Tanzania, Fjäll och friluftsliv ledarskap, Konstskola åk 1 och 2, Konstskola i Provence, Team Jesus Generation, Pastoralteologiska året samt KRIK-linjen. Hög flexibilitet finns kring att forma individuella studieupplägg bl.a. genom skolans modell med fristående kurser tors-fre under 4 perioder. Distanskurser Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att öka den digitala delaktigheten. Detta möjliggörs bland annat i kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Exempel på distanskurser som erbjudits är samtidskonst, Människa och integration, swahili och Indien väntar. Korta kurser Vår sommarkursvecka genomfördes 2016 med strax över 100 deltagare. Genom de korta kurserna når vi en bredare målgrupp; seniorer, deltagare med funktionsnedsättning, deltagare som vill pröva på att studera, andra ungdomsgrupper etc. Kurserna synliggör folkhögskolan och gör det också möjligt att samverka med andra organisationer. Vi ser att våra korta kurser ger deltagare till långa kurser och vi önskar att detta kommer att öka. 4

6 Kulturarrangemang Vi samarbetar med vår huvudman när det gäller utställningar, konserter mm. Med denna satsning vill vi nå nya personer som besöker länet. Under året har vi även erbjudit föreläsningar och konserter. Våra deltagare har också bjudit in till offentliga redovisningar av sina projekt. Öppen folkbildning Genom att använda oss av verksamhetsformen Öppen folkbildning kan vi bl.a. tillsammans med huvudmannen genomföra retreater och teologiska samtal. Etableringskurs och Svenska från dag ett Under 2016 genomförde vi den andra Etableringskursen för nyanlända i samarbete med Arbetsförmedlingen. Utvärderingarna är positiva och vi ser genom betygsrätten i SFI att fler möjligheter kommer att öppnas. Sommaren 2016 gav regeringen ett nytt uppdrag till folkhögskolorna. Resurser tillskapades för att vi skulle skapa verksamhet för de som var asylsökande. Hösten 2016 genomförde vi flera varianter av detta och totalt över 180 deltagare var med i vår verksamhet. I denna verksamhet testade vi nya samarbetsformer med bl.a. olika företag för att skapa kombinationer av svenska och yrkesintroduktion. Internat Underhållet av internaten sköts löpande under året, såsom målning, byte av tvättmaskiner etc. En del möbelinvesteringar har gjorts samt kompletteringar till köken i borgarna efter de boendes önskemål. Vi har även ett internat i Frankrike för vår konst- och språkkurs. Det omfattar sex rum varav fyra är dubbelrum. Kurser - sammanfattning Den statsbidragsberättigade verksamheten uttrycks i deltagarveckar. Denna volym bestämdes av Folkbildningsrådet till deltagarveckor (=dv) för För att erhålla fullt statsbidrag måste vi bl.a. genomföra denna volym samt att minst 15 % skall vara allmänna kurser. För att säkerställa volymkravet planerar vi för en något högre volym ifall något förändras som vi inte kan påverka (t ex en inställd kortkurs) För 2016 blev summan dv på ordinarie statsbidrag. Extra statsbidrag i olika former gjorde att vi totalt genomförde dv (6 129 dv för 2015), En uppställning på antal deltagare mm finns som bilaga Ekonomi Det ekonomiska resultatet framgår av resultat- och balansräkningen. Extra bidrag i olika former och med olika villkor innebar att statsbidragen blev över 12 milj kr (10,5 milj kr för 2015). Omsättningen blev över 20 milj kr och personalkostnaderna ökade till 12,7 milj kr. Köket var i egen regi under hela 2016 jämfört med tidigare år. Fastighetskostnaderna steg till över 3 milj varav underhållskostnaderna blev 1,4 milj kr. Utöver dessa kostnader har vi även investerat i värmepump och parkeringsplatser. Den största enskilda underhållkostnaden blev målningen av för Rödbläran Personalkostnaderna i förhållande till omsättningen är följande: 2010:67% 2011:66% 2012:62,2% 2013:63,1% 2014:56,2% 2015: 58,3% 2016: 62,1% Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond redovisas i not 12 och 17. 5

7 Styrelsen för skolan beslutar om hur många och vilka som får ett stipendium. Enligt villkoren skall stipendiaten gått en långkurs (ca 34 veckor) och gjort en kulturell gärning i vid mening. t ex inom musiken och konsten, för ungdomar, engagemang i bygd och kultur etc. Stipendiet delades ut till konstnärerna Anna och Ida Norlén från Östersund i samband öppethusdagen den 16 april. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Personal Folkbildningsrådet har beslutat att vi får kronor i statsbidrag för 2017 under förutsättning att vi bland annat genomför deltagarveckor. Där ingår extra platser för allmänna och särskilda kurser samt förstärkningsbidrag och språkschablon. Dessutom har vi fått beslut om 30 platser för Etableringskurs. Ingemar Forss har arbetat som rektor under året. Ledningsgruppen har förutom rektor bestått av Torsten Halvarsson, Ingegärd Hägglund, Martin Boström och Elna Bolin. Ledningsgruppen har träffats 1-2 gånger per månad. På grund av sjukskrivningar har en del tillfälliga anställningar gjorts för att föra verksamheten framåt. Fyra personalträffar har genomförts där det getts tillfälle att dela information mellan styrelse, ledning, olika arbetsenheter och fack. Förutom de mer formella personalträffarna träffas personalen till morgonmöten varje måndag samt till ett gemensamt personalfika på onsdagar. I augusti hölls en personaldag för att se över det kommande läsåret. Utvecklings- och profileringsarbete Utvecklingsarbete pågår ständigt inom olika delar av skolan. Här är några områden som vi arbetet med under 2016: Nätverksbyggande gör vi på olika sätt. Samverkan sker till exempel genom träffar med andra folkhögskolor, organisationer, föreningar och kommuner. Rektor har under året mött många representanter för samhällets institutioner som t.ex. regionförbundet, Arbetsförmedlingen, Åre kommun m.fl. i syfte att informera om skolan och lyssna in behov i samhället. Profilarbetet har fortsatt även i år. Vi vill finnas nära huvudmannen och vara med på deras mötesplatser. Samarbetet med SALT (barn- och ungdomsverksamhet inom EFS) och KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt Johannelunds Teologiska Högskola fortsätter. Vi är även föreningen Svenskkyrkliga folkhögskolor för att vara en sammanhållande länk mellan Svenska kyrkan och folkbildningens organ. I mars 2016 var vi värd för EFS folkhögskoledagar då personal från EFS folkhögskolor samt från EFS ledning var med på två intensiva dagar med gemenskap, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Vi genomförde en personaldag i november med fokus på hållbarhet. En översikt av vårt arbete gjordes inom olika verksamheter. Under hösten tog köket steg mot mer ekologisk mat och i december fick vi som första maservering i Jämtland två KRAV-stämplar. Ett viktigt steg var också att vi under hösten fick betygsrätt i SFI, det ger nya möjligheter för rekrytering av deltagare. Under året har vi deltagit i projektet Fjällkunskap som samordnas av organisationen Naboer. Många samhällsinstitutioner är med i detta och vår del har bl.a. varit information till nyanlända, högstadielever och medverkan vid Jamtli julmarknad. Vid träffarna för den pedagogiska personalen har vi vid flera tillfällen fokuserat på statens fyra syften för folkhögskolan. 6

8 Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med kvalitetsarbetet på folkhögskolan är att ständigt förbättra verksamheten på skolan. Genom det systematiska kvalitetsarbetet får vi syn på våra förbättringsområden och kan skapa handlingsplaner som utvecklar skolan. Samtal, utvärderingar och analys är de vanligaste metoderna som vi använder för att under året samla in underlag till kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet kan beskrivas i följande årscykel: Vi har under 2016 gjort om verksamhetsplanen för att det mer skall utgå från statens fyra syften med folkbildningen. Framtid Det av yttersta vikt för skolan att vara uppdaterad på vad som händer både i det omgivande samhället och i det som rör skol- och utbildningsfrågor. Eftersom vår spelplan är folkbildning måste stort fokus läggas på att säkerställa den skolformens pedagogiska fördelar och möjligheter samtidigt som skolans vision, dess värdegrund och profilering ges högsta prioritet. Att vi förmår innesluta nya människor från andra kulturer blir avgörande för framtiden. Eftersom den avlägsna omvärlden inte längre är avlägsen utan istället våra grannar måste arbetet med att göra skolan till en mångkulturell mötesplats initieras och förtydligas. En av de viktigaste framtidsfrågorna för skolan är hur väl vi lyckas rekrytera och stödja deltagare på de behörighetsgivande allmänna kurserna. Vi ser att vi behöver öka andelen deltagare på dessa kurser och det kan vi göra genom ett nära samarbete med t.ex. länets lärcentra, arbetsförmedlingen m.fl. samt naturligtvis genom att skapa en utbildning som håller mycket hög kvalitet och ger goda förutsättningar för deltagarna att nå sina mål. Dialogen med kommunen för 7

9 att ännu fler av t.ex. ensamkommande ungdomar skall upptäcka folkhögskolan är igång och formerna kommer utvecklas under året. Avslutning Att vara en skola med kristen profil och samtidigt välkomna och respektera alla former av livsstilar, religioner och livsåskådningar är en viktig uppgift för skolan. Verksamheten på Åredalens folkhögskola är något som vi skapar tillsammans och har all anledning att vara ytterst stolta för. Personal, deltagare, föreningsmedlemmar, styrelse men också staten och Region Jämtland Härjedalen möjliggör denna unika pedagogiska miljö. För Åredalens folkhögskola Ingemar Forss Rektor 8

10 Ekonomisk redovisning 9

11 10

12 11

13 12

14 13

15 14

16 15

17 16

18 Budgetsammanställning Res Resultat Budget Budget Intäkter Statsbidrag Övriga bidrag Internatet Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Undervisningsmaterial Hushållet Fastigheten Övriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsresultat Ränteintäkter Räntekostnader Bokslutsdispositioner Resultat Budgetram % användandet av statsbidraget dvs minst 5580 deltagarveckor Ett resultatmål på 5% av volymintäkter (=volymbidrag+uppdrag+internat). 17

19 3) Verksamhetsinformation 2016 Pedagogiskt utvecklingsarbete Under året har den pedagogiska personalen mötts i gemensamma planeringsdagar och vid pedagogiska träffar för att utveckla verksamheten. Områden som har behandlats är t.ex: - Information och erfarenhetsutbyte om skolans olika utbildningar - Upplägget med fristående kurser - Utveckling av Allmän kurs - Pedagogik och metodik Under 2016 har det både skett individuell och gemensam fortbildning. Deltagarinflytande Under våren 2016 var kårföreningen aktiv med flera utskott och en aktiv styrelse. Inför läsåret 16/17 gjorde vi några förändringar för att möjliggöra ett mer brett deltagarinflytande. Vi införde ett skolråd med representanter från både personalen och deltagarna samt ett antal andra råd får möjlighet till dialog och på verkan. Dessa råd har varit: jämställdhet, marknadsföring och hållbarhet. Råden har träffats ungefär en gång per månad. Intressanta samtal om skolan har förts och konkreta förslag har behandlats. Kårföreningen har underläsåret 16/17 inte varit aktiv. Om den kommer väckas till liv igen är en fråga för nästa läsårs deltagare. Gemensam kurstid En vinterdag ute i Edsåsdalen med sportinriktning och kökets goda mat serverad ute i stor trätkåta. En utemiljödag innebar ansiktslyftning av gräsmattor och trädgård tillsammans alla och med gemensam fika ute. Dagsresa till Vålådalen - Nulltjärnen blev inledningen av kursåret med de nya kursgrupperna med betoning på att lära känna varandra och en del av bygden. Och så en dag med vedhuggning, förrådsinventering och bärplockning samt en halvdag kring förebyggande av idrotts-, friluftsskador och demokrati-, delaktighetsfrågor. Allmän kurs Natur & Livsstil På kursen Natur & Livsstil ligger fokus på att motivera till att lära för livet. Att lära är också att öva på att bli en engagerad samhällsmedborgare genom att hänga med i vad som sker i samhället, att diskutera, debattera och ifrågasätta. Med en blandad studiegrupp lär vi mycket av varandra. deltagarna får arbeta med både natur- och samhällskunskap i kombination med andra behörighetsgivande ämnen som ges inom ramen för de fristående kurserna. Jämtlandsfjällens område ger deltagarna mycket goda möjligheter att uppleva friluftsliv, natur och samisk kultur. Vi möter människor som verkar och lever här och delar med sig av sin livsstil och kunskaper. Gruppen har varit liten vilket ger förutsättningar för individualiserade upplägg. Inför läsåret 16/17 såg vi ett behov av mer undervisningstid i svenska, engelska och matte för de kursdeltagare som har kort skolbakgrund från andra länder. 18

20 Allmän kurs Fjäll & Friluftsliv Mångsidigheten i gruppens individsammansättning består sedan tidigare år. Alla vill och har bedrivit friluftsliv. För någon är friluftsliv att lyssna på skogens och fjällets ljud med spraket från en eld vid sidan. För någon annan är det att cykla snabbt fram i terrängen. För vissa är det att lägga sig att sova på marken helt naturligt medan vissa vill snart hem till en dusch efter några timmar vid älven. Lika många olikheter har funnits i synen på läsoch skrivarbete eller sätt att ingå i möten med grupparbete. Året har innehållit vintertur i Stensdalsfjällen-Vålådalen, fjällsäkerhetsövningar, natur- och kulturfakta från stenålder till nutid. Det årliga inslaget med fjäll- och fjordfriluftsliv i Norge vid Mardalsforsen där den första miljöaktionen hölls 1975 med Arne Naess och Sigmund Kvalöy i förgrunden med sina tankar om människans ansvar i samspel med omgivningen i natur och samhälle. Viktiga dagar var också i Ånnsjöns fågelskyddsområde med Handöl som kulturminnesplats kring Karolinerkatastrofen. Vandring till Storsylen vid norska gränsen var också ett moment som gav många tankar om människa och natur som vi vill fortsätta med i kommande kurser. Flera deltagare uppnådde målet att göra klart behörighetsstudier och det är en viktigt steg som vi vill fortsätta stödja genom kursen. En faktor som verkar stödja är träningen i att föra ihop sånt som traditionellt kallas teori och praktik. Det är också positivt att många efter kursen kan hävda sig i friluftrelaterade jobb i fjällverksamhet eller handel. Indien väntar/karibu Tanzania Under januari 2016 avslutade vi undervisningen i utvecklingskunskap och religionskunskap (afrikanska stamreligioner och indiska religioner) innan studieresorna till Indien och Tanzania påbörjades. Karibu Tanzania med 4 deltagare inledde sin resa slutet av januari till Tanzania. Från Dar reste gruppen med tåg via Makambako till Ilembula sjukhus. Resan gick sedan vidare till vår vänskola Katumba FDC i Kondedalen där kursdeltagarna kombinerade swahilistudier med studiebesök i närområdet. En längre resa gjordes i samband med vistelsen på Katumba till Matema (världens vackraste plats?) vid Nyassasjöns norra spets där tiden användes för reflektion och vila. Från Katumba fortsatte resan via Ruaha National Park till Dar es Salaam. Efter några dagar i Tanzanias största stad fortsatte gruppen till Lushoto i Usambarabergen där kursdeltagarna under några dagar var gäster i den lutherska kyrkans nordöstra stift. En deltagare sin gjorde praktik i Moshi, övriga tre stannade kvar för praktik i den lutherska kyrkans regi. Den sista veckan följde kursdeltagarna ett eget uppgjort program efter godkännande av Hans. Samtliga valde att förlägga denna vecka till Zanzibar. I slutet av januari månad reste 8 deltagare till Sydindien. Studieresan börjades i Trivandrum i Kerala med Thomas David som reseledare. Från Kerala gick studieresan vidare med tåg via Goa till Indiens näst största stad Mumbai. Från Mumbai gick vidare till Madhya Pradesh och Dehli. Under John Anands lednining reste gruppen vidare till Dehra Dun, Mussorie och Haridwar. Efter att ha upplevt delar av Nordindien fortsatte resan till Padhar i Madya Pradesh där kursdeltagarna studerade hindi under en vecka. Praktiken var förlagd till Junnardeo, Padhar och Pancheel Home i Maharashtra. 19

21 Hans Bolin och Pernilla Högberg bytte klass då utvärdringarna tydligt visade att kursedeltagarna på de internationella linjerna inte var nöjda med Hans som lärare. Väl hemma från resan skrev kursdeltagarna två reserapporter och deltog i en tre dagars fjälltur samt skrev var sitt specialarbete. Under maj månad ansvarade de för en Tanzania- respektive Indienkväll. Höstterminen startade med 7 deltagare Indien väntar. Anledningen till detta var att minska arbetsbelastningen för kursansvarig samt att höja kvalitén på undervisningen. Likt tidigare år innehöll studierna fjälltur, indologi hindi samt utvecklingskunskap. Kursdeltagarna deltog i två fristående kurser under höstterminen. Terminen avslutades i sedvanlig ordning med julfest. Bibellinjen När vi tar emot ansökningar till Bibellinjen så framhåller många att det som lockar är den unika kombination av bibelstudier och friluftsliv som vi erbjuder. Under läsåret 2016 har vi i bibellinjen fortsatt att hjälpa deltagarna att bearbeta tro och livsfrågor i vår fantastiska fjällmiljö. Naturen har under retreater och fjällvandringar erbjudit stillhet och utrymme för reflektion kring djupa och personliga frågor. Undervisningen kryper också närmare när man är utomhus. Skapelsesyn, miljöansvar och livsstilsfrågor är ämnesområden som blir mer konkreta när man är mitt i naturen. Vi har under detta år haft retreater och fjällturer i Hotagen, på Norderön samt i skolans närområde. Lina Sjörén som är kursansvarig för KRIK-linjen har blivit ett gott tillskott som lärare även på bibellinjen. Hon har bland annat undervisat i följande ämnen; bibelkunskap, kommunikation och ledarskap. En del kursmoment har genomförts tillsammans med KRIK-linjen, exempelvis temadagar om lärjungaskap, Ordspråksboken och läran om treenigheten. Denna samverkan har bidragit till den pedagogiska variation som vi under året har strävat efter. Undervisningen har oftast bedrivits i bibelklassen men även i samverkan med andra klasser. Dessutom har deltagarna återkommande mötts i mindre grupper för studier och samtal. Dessa minde studiegemenskaper har för många deltagare haft stor betydelse i den personliga utvecklingen. Något som jag skulle vilja utveckla framöver är fler övningar där deltagarna både enskilt och i grupp - får träna sig i att själva söka teologisk kunskap och bearbeta teologiska frågor. Jag ser en risk att vi lärare ibland ger för mycket färdigtuggad undervisning istället för att ge redskap som hjälper deltagarna att äta själva. Vidare vill jag försöka skapa ett ännu bättre och varmare samtalsklimat där även de tystare och försiktiga deltagarna kan komma till tals och kan ge sitt bidrag i gruppen. Teamlinjen Under verksamhetsåret 2016 har totalt 27 deltagare gått Teamlinjen. 13 på vårterminen och 14 på höstterminen. De har varit fördelade i olika team som varit på följande platser: EFS Ängelholm, Carlskyrkan i Umeå, EFS i Östersund, KRIK i Uppsala, Kornhillskyrkan i Halmstad, Noltorpskyrkan och EFS Alingsås, Sörbykyrkan i Örebro och Brickebergskyrkan i Örebro. Från våren 2016 har vi också en elev i London och den nystartade EFS-föreningen som finns där. 20

22 Efter tre veckors utbildning på folkhögskolan har eleverna fortsatt utbildningen på sina teamorter. Det mesta av utbildningen sker i de olika församlingarnas barn- och ungdomsverksamhet. En del fungerar också som kamratstödjare på olika högstadieskolor. Detta kombineras med handledning, teoretisk utbildning och fältstudier. KRIK-linjen Vi har under året även haft gemensamma fördjupningsveckor i Uppsala och Alingsås. Dessa har varit uppskattade och gjort mycket för samanhållningen och det gemensamma lärandet. Teamlinjen drivs i samarbete med Salt barn och unga i EFS. Vincent Ihlberg (kursansvarig) håller i utbildningen tillsammans med Martin Boström och Sven-Erik Jönsson. KRIK-linjen startades för första gången läsåret 15/16, vårterminen -16 var därmed första vårterminen i KRIK-linjens historia. Idrott, friluftsliv, bibelkunskap och ledarskap är de ämnen som det är huvudfokus på för linjen. Kursen var ute på två vinterturer med övernattning, en till Hållfjällets turiststation och en till Sylarna. Deltagarna fortsatte med sina praktikplatser ute i olika verksamheter kopplat till kyrka-, idrott- eller integrationsarbete. Under sportloven arrangerades eventet Så ute tillsammans med Svenska kyrkan Åre och Åredalens pingstförsamling. Ett event i Duveds skidbacke som riktar sig till sportlovsläger. Under påskhelgen var deltagarna för KRIKlinjen med som ledare på KRIKs stora skidläger i Järpen/Åre. Terminen avslutades med en tur till Norge. Under april och maj gjordes antagningsarbetet för läsåret 16/17. Det var 32 sökande och beslutet togs då att utöka KRIK-linjen från 12 till 16 platser. I augusti kom 16 förväntansfulla deltagare till skolan och läsåret 16/17 startade. I början av termin låg fokus på att lära känna varandra och fokusera på uteaktiviteter som hör sommaren och hösten till. Snart började planeringsarbetet för KRIK-arena som blev ett stort aktivitets-event i Järpens ishall med bumberball-turnering, café och andra prova-på aktiviteter. Eventet gjordes i samarbete med Åre kommun och Föreningsmässan. Fjäll & Friluftsliv - Ledarutbildning Vinterns och vårens kursmoment kännetecknades av att dels slutföra utbildning på inledande nivå till skidlärare samt friluftssäkerhet i vinter- och fjällförhållanden. Extra tyngdpunkt har lagts på lavinutbildning och kajakpaddling i havs och fjordmiljö. Sommarens yrkesförlagda utbildningsveckor hade stor spridning över landet och inom olika områden. De moment som genomfördes kring säkerhet vid strömmande vatten, högfjällsvandring och issäkerhet följer fjälledarnormen och naturguidenormen. På hösten lades mer tid och fokus på ledarskap. Annars är det en kontinuerlig handledning kring olika uppdrag under året. De olika kursmomenten har fungerat bra, men för några saknas det tillräcklig praktisk erfarenhet. Inför kommande antagningar kan vi vara tydligare med att praktisk erfarenhet krävs. Det vore önskvärt att först gå Fjäll och friluftsliv 1 år eller ha motsvarande erfarenhet 21

23 Etableringskursen Etableringskursen på Åredalens folkhögskola, där nyanlända får möjlighet att lära sig svenska. Dessutom får de en introduktion i det svenska samhället och arbetsmarknaden. Kursen har varit indelad i teman, t ex Bo i Sverige, Vardagsliv, Hälsa, Kulturliv, Arbetsmarknad, Jämställdhet, Att söka arbete, Demokrati, Mänskliga rättigheter. Svenskan har varit grunden för undervisningen vilket emellanåt har varit en stor utmaning. Träslöjd och stickning har varit välkomna inslag i veckan, liksom idrott. Vi har även gjort några studiebesök bl a på Jamtli och Naturum. Det är en styrka att jobba i team, vi har på så sätt kunnat erbjuda olika arbetssätt och metoder. Det har varit bra att vi har hittat gemensam planeringstid. En stor utmaning har varit antalet analfabeter, särskilt då ett par av dem inte hade någon landsman i gruppen som kunde hjälpa till att tolka. Om en liknande situation uppstår bör vi nog ta hjälp av språkstöd några gånger under kursen. Läsplattor till alla deltagare har varit till stor hjälp, både för möjligheten till tolkning, och individualisering. Dessvärre finns det inte möjlighet att lyssna på alla språk, vilket skapar problem för analfabeter. Konstskolan Konstskolan utvecklas mer och mer som en självklar del av vår skolmiljö. Förutom den dagliga verksamheten har vi i en parallell process arbetat tillsammans med externa konstnärer för att profilera skolan. Här är ett axplock av årets verksamhet: v.2 Teckning, tema människa. Vi hade barnmodeller 4. Workshop Animation. Härke Krokistudier 5. Gästlärare Gideonsson/Londré 6. Krokistudier, skulptur 7-8 Praktisk konsthistoria/ Ismer. 9. Platsspecifik offentlig konst 11. Tredimensionella metoder som mongolisk papier-maché, al ginat m.m. 12 Grafiska metoder Härke åk Inför Öppet hus utställningar Eget idébaserat fördjupningsarbete 16. Skidfärd till Blåhammaren med övernattning 18 Konstresa till Trondheim, två övernattningar 20 Slututställning åk 1 kulturhuset Järpen 21. Slututställning åk 2 Härke Hösten 2016 v.35 Skolstart. Startade upp ett projekt med ÖFK Östersunds fotbollsklubb 36. Workshop tillsammans med Ecole. Inbjudna till Galaföreställning med ÖFK, eleverna gjorde bakgrundsbilderna till sceneriet Fjälltur Vallbo med övernattning tillsammans med Natur och livsstil 37. Akvarellmålning 22

24 38 Arbetade med inför Konstensvecka som Konstföreningarna i Sverige arrangerar. Under temat Mångfald 39 Deltog i konstens vecka med installationer i Undersåker 40. Måleri, färglära, stilleben Gästlärare Christina Langert 42. Torrnål och linoleum introduktion inför Härke 43. Härke grafikverkstad åk Lov 45. Krokistudier, teckning 46. Härke åk 1. Grafiska metoder 47. Inför utställning på kulturhuset Järpen, tema vänner 48. Kroki studier, måleri. Tema utställning i på kulturhuset Järpen gästlärare Gideonsson, Londré Samt en del egna utställningar i skolans galleri och resor till kulturhuset i Järpen. Ecole d art du Mont Cutton - Konst- och språkutbildning i Frankrike Våren 2016 markerades av skolans medverkan i större nationella konstsammanhang samt att fyra av fem deltagare som sökt till konsthögskolor kom in och började sina studier hösten Skolan medverkade bland annat i biennalen i Laudun samt på La nuit Blanche i Paris i oktober. La nuit Blanche är den största konsthändelsen i Paris numer : under en natt fylls staden med internationella konstnärer och konst. Kommissarien i år var Jean De Loisy och temat var kärlek inspirerad av en bok från 1500-talet, Poliphiles dröm. Vi blev inbjudna av Ferrari fd. rektor på konsthögskolan i Avignon som Ecole samarbetat med På pont d Arcole under Eiffeltornet stod Ecoles deltagare hela natten och lyssnade på människors kärlekshistorier för att illustrera dessa och trycka ut en monotyp på pressen som vi haft med oss i bil. Det var kallt men ingen märkte det riktigt, alla var så upptagna med att samla in berättelser och trycka bilder. La nuit blanche blev utgångspunkt för många i skapandet men även i gruppdynamiken. I utvärderingen kom det fram att många faktiskt känt att de kom i gång med ett skapande fritt från prestation även om det kändes pirrigt att vara med i någonting så stort. Anders Weberg, känd för Ambiancé (the longest film) var en av gästlärarna på skolan som hade workshop i video både på vårterminen och höstterminen. Ett möte som på vårterminen gav kickar till många i det personliga arbetet och på höstterminen en fin diskussion kring det personliga i skapandet. Samarbetet med andra konstskolor fortsätter och konsthögskolan i Dunkerque skickade även detta år två studenter för att leda en workshop med deltagarna på Ecole, det resulterade i en utställning i form ev en promenad där vi hade satt upp konst runt om i staden. Vernissagen med promenaden höll på långt in på kvällen då det var långa avstånd och en videoprojektion krävde mörker för att ses på en vägg. Samarbetet är viktigt för våra deltagare bland annat för att träffa konsthögskolestuderande och få inblick i vad konsthögskolestudier är men även för språket och för att knyta kontakter med jämnåriga. Workshopen hette In situ och inspirerade till platsrelaterad konst. 23

25 Fristående kurser Valbara behörighetskurser under fristående kursperioder Matematik, Historia, Svenska, Engelska, Religion Övrigt kursutbud Keramisk form, Snöland, Fjäll, skog och vatten, Självhushåll vårens arbete Friluftsliv fjällsport Friluftsliv i nygamla spår S:t Olavsleden Alpha Vävning Världsreligioner, Islamologi Självhushåll höstens arbete Vad är konst? Ledarskap Kursdeltagarna är mycket nöjda med möjligheten att kunna välja olika kurser i kortare perioder, där deltagare från allmänna och profilkurser kan mötas i ett gemensamt intresse. Ett problem för deltagarna, som lyftes förra året, kan vara att hinna med de behörighetsgivande kurserna under den givna perioden. Färdighetsämnen såsom svenska, engelska och matematik är svåra att klara på 6 veckor, såvida man inte redan har gått hela eller delar av kurserna på gymnasiet. Under hösten har det funnits möjlighet att få extra stöd/lektioner i dessa ämnen några timmar varje vecka, vilket har gett ett positivt resultat. Korta kurser Definitionen av en kortkurs är en kurs som är 1 14 dagar. Det innefattar då även vissa distanskurser men de beskrivs på annan plats. Genom denna verksamhet når vi andra grupper till exempel seniorer, deltagare med funktionsnedsättning och unga ledare. Bland våra samarbetspartners kan vi nämna vår huvudman (EFS både lokalt och distrikt), Friluftsfrämjandet med flera. På senare år har vi arrangerat en sommarkursvecka veckan efter midsommar. I år blev det sju kurser samt GALET ett samlingsnamn för barnaktiviteter. Förstärkning Uttrycket "förstärkningsbidrag" används i samband med kursdeltagare som är i behov av och har rätt till särskilt pedagogiskt stöd. Som tidigare år vid skolstart fyller deltagarna i ett dokument som vi kallar "Min hälsa". En sammanställning görs av ansvarig för förstärkningsverksamheten. Här framkommer vilka som är i behov av särskilt stöd och en preliminär plan för omfattning tas fram. Dessa kursdeltagare informeras om att de har rätt till stöd i studiesituationen, en pedagogisk plan har skapats i dialog mellan kursdeltagare och linjeansvarig. I den framkommer hur man konstaterat behov och funktionsnedsättning samt hur de pedagogiska insatserna ska utformas. Planerna är kända för personal som möter dessa kursdeltagare i olika sammanhang och behandlas under sekretess. Uppföljning och återkoppling av handlingsplanerna görs ungefär mitt i skolåret eller när behov finns. Under året förekommer träffar där pedagogisk personal deltar. Fem sådana träffar genomfördes under året. Innehållet har handlat om förutsättningar och rutiner, olika deltagares behov, erfarenhetsutbyte, litteraturtips med mera. 24

26 Bibliotek och kultur Biblioteket är en kommunfilial för Åre kommun och bemannas av skolans bibliotekarie på halvtid. Samarbetet med Åre kommunbibliotek, Bibliotekmitt och Libris (nationella biblioteksdatabasen) fortsätter.biblioteket används ofta som ett studierum för deltagarna och är en uppskattad plats för lugn och studiero. Kvinnor från Etableringskursen har det arrangerats Stickträffar på tisdagar efter lunch tillsammans med bibliotekarien. Detta har skett på initiativ av bibliotekarien. Stickträffar har även arrangerats av för övriga deltagare. Exempel på kulturverksamhet under året: - Konstskolan och textilkurserna har haft ett antal utställningar i vår ateljé. - Teater Fjällhumlorna från Järpen har spelat för oss. - Indien- och Tanzaniakvällar genomfördes under våren. - Dylan-kväll med Olle Mobärg och Tobbe Forsberg - Konsert med en grupp från Birka folkhögskola - Föredrag i samband med Öppet Hus under våren Samarbetet med Åre kommunbibliotek, Bibliotekmitt och Libris (nationella biblioteksdatabasen) fortsätter. Data Ett antal nya it-system har tagits i bruk under året: Internatet - Nytt telefonisystem med mobila anknytningar - Nytt trådlöst nät för hela skolan inklusive internatet - Nytt webbaserat tidsrapporteringssystem för personalen - Nytt brandskyddssystem för dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet. - Nytt skoladministrativt system: Schoolsoft. Förutom ovanstående har ett antal inköp av datorer till både deltagare och personal gjorts. Itavdelningen har även arbetat mycket med användarsupport, nätverksfix, användarkonton, uppdateringar mm Internatet har haft hög beläggning men under vårterminen stod några rum tomma. Efter skolslut var det en del småfix som vanligt. Personalrummet blev målat och nya möbler,lampor och gardiner köptes. Det blev ett stort lyft för rummet och trivseln. Kontoret vid nedre entren blev målad och nya möbler,lampor och gardiner köptes in.nu är det ett trevligt konferensrum för mindre grupper. Rummet bredvid bibblan gjordes om till ett konferens rum,det blev också lyckat. Hemnästet på Sveaborg renoverades med målarfärg och tapeter och nytt golv. Möbler byttes ut och det blev en trevligare lokal att sitta och äta i. Lärarrummet på bottenplan målades och det köptes nya möbler.det blev ett trevligt arbetsrum. Kök - Att jag började som ny kökschef i augusti, komma in i gänget, knyta ihop den nya gruppen och att förstå och se min personal. 25

27 - Genomförandet av KRAV-certifieringen, ett spännande projekt som även är framåt drivande och lärorikt, både för mig men framförallt för min personal tror jag. - En personlig aktivetet var att lära sig jobba i en annan verksamhet än restaurang, lite annorlunda ha en skola som arbetsgivare, både för- och nackdelar, men betydligt mest fördelar. Städ Städverksamheten har blivit något mer omfattande eftersom vi nu har hela konstskolan placerad hos oss i Hålland. Bemanningen har under året legat på ca 1,45 tjänst med utökning av extrapersonal efter läsåret. Fastighet och lokaler Vi på vaktmästeriet ser tillbaka på 2016 och mins det som ett intensivt år med många projekt. Att ålderns tand gnager på fastigheterna märktes även detta år då vi hade några mindre vattenskador. Vi har utfört många större projekt där vi behövt anlita extern hjälp. Nytt tak och skorsten på elevhemmet Rödbläran. Nya garageportar ett antal nya balkongdörrar på de tre så kallade gulhusen Ett av de mer utmanande projekten var lagningen av rökröret till oljepannan i stora skorstenen. Vi tömde hela skorstenen på 7m2 lecakulor och hissade upp det 16m långa röret för att svetsa en skarv. Många sömnlösa nätter på vaktmästeriet men vi löste det med bravur. Vi har även bytt de sista stålrören mot plast där köldmediet från jordvärmeslingorna kommer till värmepumpen för att förbygga driftstopp på grund av läckage. Vi har såklart även utfört vanligt fastighetsunderhåll. Till extra hjälp hade vi detta år en tredje vaktmästare under stora delar av året och även flera praktikanter varav två var nyanlända och tre asylsökande. Det känns meningsfullt att kunna hjälpa dessa personer att snabbt komma in i det svenska samhället och ger oss på vaktmästeriet mestadels mycket glädje. Marknadsföring Vi har fortsatt arbetet med att bli mer och mer inriktade på den digitala marknadsföringen även om vi inte helt har lämnat traditionell annonsering. Vår hemsida har upp till unika besökare per månad och den utgör vår huvudkanal för information om skolan. Under året har vi även gjort några Facebookkampanjer vilket vi ser har gett goda resultat. En indirekt marknadsföring som vi också arbetar med är att vara synliga på olika sätt i samarbetsforum och projekt för att knyta kontakter och skapa mötesplatser. Våra sommarkurser och arrangemang som t.ex. Öppet hus ska också ses som en del i det långsiktiga marknadsföringsarbete som vi gör. Vi var i mars 2016 med på Noliamässan i Östersund tillsammans med de andra folkhögskolorna i länet. 26

28 4) Verksamhetsplan Under verksamhetsåret pågår kontinuerligt ett antal utvärderings- och dokumentationsprocesser som en del i underlaget för framtida planering. Åredalens Folkhögskola styrs av dokument på tre nivåer: - Statens stöd till folkhögskolorna - Föreningen Åredalens folkhögskolas stadgar - Huvudmannarörelsen EFS Statens stöd till folkhögskolorna Syftena med statens stöd till folkbildningen är att: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom till exempel politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete) 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället 4. bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet De grundläggande skälen till att stödja folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället (UR prop. 2005/06:192). Föreningen Åredalens folkhögskola Syfte och uppgift enligt stadgarna: Föreningen Åredalens folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-lutersk grund och i anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet. Mål och inriktning: Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål: - att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor, - att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning, - att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande, - att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället, - att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper, - att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande. Huvudmannarörelsen EFS Folkhögskolorna skall utgöra en naturlig och aktiv del av EFS arbete. Detta sker genom: - samarbete med EFS på lokal-, distrikts- och riksplanet - att möta behov inom EFS av ledarutbildning och verksamhetsutveckling - att fungera som mötesplatser för studier och samtal kring EFS evangelisation och mission - att stärka samarbetet med studieförbunden kring kultur och studieverksamhet Folkhögskoleverksamheten skall bedrivas på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund. Detta sker genom att: 1. erbjuda studier i bibelämnen, livsåskådningsfrågor, etik och missionskunskap 2. stimulera deltagarna till formulering av livsfrågor 3. levandegöra kristen tro och livsåskådning 4. erbjuda pedagogisk miljö, med tolerans och respekt för oliktänkande och som främjar bildning och utbildning, skapande och ansvarstagande 5. tillvarata möjligheter till samverkan med Svenska Kyrkan och ekumenisk öppenhet 27

29 Åredalens folkhögskolas Verksamhetsplan Statens syfte Skolans mål och inriktning stödja verksamhet som bidrar att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället till att stärka och utveckla demokratin att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning Förbättringsområde Nuläge Åtgärder Ansvarig Tidplan Medvetet arbete med miljö och hållbarhet KRAV-godkänt kök. Utbildning i Agenda 2030 och hållbarhetsgrupp. Ta fram plan för arbetet med hållbarhet och miljö Ingemar tillsammans med hållbarhets-gruppen Plan klar under 2017 Ge goda förutsättningar för dialog och inflytande för deltagarna Under 16/17 har nya former provats Löpande samtal med deltagarna för att utveckla mötesplatser för dialog Ingemar tillsammans med skolrådet Sker kontinuerligt 2 Statens syfte Skolans mål och inriktning bidra till att göra det möjligt att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor, för en ökad mångfald människor att påverka sin att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning, livssituation och skapa engagemang att delta i att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och samhällsutvecklingen ansvarstagande, att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning Förbättringsområde Nuläge Åtgärder Ansvarig Tidplan Stor mångfald En ökning av mångfald har skett de sista två åren. Behov av jämställdhetsplan och plan mot diskriminering. Färdigställa dokumentation kring vårt arbete mot diskriminering Ingemar och Pernilla Form för dokumentation klar under 2017 Medveten och aktiv marknadsföring i digitala medier Vi använder oss mer och mer av digitala medier i marknadsföringen. Ex hemsidan, facebook och instagram Mer frekvent användning av Facebook. Marknadsföringsplan Alla. Lina Kontinuerligt Klar under 2017 Öppenhet mot det lokala samhället Ex: Öppet hus, föreläsningar, konserter. Fortfarande lågfrekvent, kan bli mer. Göra arrangemang där vi bjuder in i området Pågående Fjällkunskap, Integrationsutbildning. Medverkan i projekt Pågående Synliggörande av kristen tro och livsåskådning Synliggörandet av kristen tro sker i andakter och genom våra profilerade utbildningar. Mer av dialog och utbyte skulle behöva ske mellan kursgrupper och deltagare. Skapa mötesplatser för dialog och samtal om tro och livsåskådning Ingemar och ledningsgrupp Kontinuerligt God samman-hållning, hög trivsel och öppen kommunikation Ett kontinuerligt arbete. Medarbetarenkäten visar i huvudsak positiva tendenser. Måndagsmöten Ledningsgrupp Måndagsmail, personalfika, personaldagar mm Ingemar Ingemar Ingemar Pågående 28

30 Moderna verktyg för att stödja verksamheten Många nya it-system är införda: - Schoolsoft - Brandskydd - Tidsrapportering - Telefoni - Wifi Implementering av nytt IT-baserat lärsystem Använda Schoolsoft i ansökningsprocessen Ingemar, Anders N m.fl. Kursansvariga+reception en Under 2017 Våren Statens syfte Skolans mål och inriktning bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning Förbättringsområde Nuläge Åtgärder Ansvarig Tidplan En medveten pedagogisk grundsyn Finns ett utkast som beskriver vår pedagogik. Använt i varierande grad. Framtagande av dokument om folkhögskolans idé Pedagogisk personal Pågående Samtal sker kontinuerligt vid pedagogiska träffar Pedagogiska diskussioner om innehållet i undervisningen Utbildning genomförs som svarar på behov i samhället och hos huvudmannen Etableringskursen fungerar men det finns flera verktyg som inte används t.ex. SMF, Utbildningskontrakt mm Etableringskursen SMF Lärjungakurs Elna Pernilla Martin Pågående Under 2017 Under 2017 Konfirmationsläger är genomfört med gott resultat. Mer gemensamma projekt möjliga. Utökad dialog med EFS för att fånga upp behov i rörelsen Ingemar Pågående Skolan har fått betygsrätt i SFI. Inga deltagare ännu. I samarbete med Åre kommun start SFI på folkhögskolan Ingemar och Elna Under 2017 Större andel deltagare på allmän kurs samt en större andel av dessa som har behov av att läsa in sin gymnasiebehörighet Vi klarar grundkraven idag på minst 15% i Allmän kurs men vi vill öka detta. Alltför många hos oss går Allmän kurs trots att de har sin behörighet klar. Fler inriktningar på Allmän kurs Ett team med flera kompetenser som arbetar för att kunna stödja olika behov Ingemar tillsammans med teamet för Allmän kurs Under 2017 Riktade lokala rekryteringsinsatser 29

31 4 Statens syfte Skolans mål och inriktning bidra till att bredda intresset att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och för och öka delaktigheten i ansvarstagande kulturlivet Förbättringsområde Nuläge Åtgärder Ansvarig Tidplan Konstskolan som resurs Nätverksträffar med kulturmänniskor Nätverket Konstkraft bildat Profilering av konstskolans fördjupningsår. Projektgrupp bildad. Ingemar och Arna Under 2017 Kulturarrangemang på skolan Representation i länets kultursamverkansorgan Sporadiska kulturarrangemang sker på skolan Antalet arrangemang ökar Ingemar, Elisabeth Ö och Arna Pågående 30

32 Deltagarveckor BILAGA Allmänna kurser Särskilda kurser Korta kurser Kulturarrangemang Öppen folkbildning Summa Extra Allmän kurs Extra Särskild kurs Etableringskurs Svenska från dag ett *) Övriga Summa *) för 180 deltagare i både långa och korta kurser Antal deltagare Antal deltagare på de långa kurserna följer nedan. Det är ett sammandrag och avser respektive hösttermin. Kursnamnet är det som gäller hösten Jämförelsen mot tidigare år avser motsvarande kurs Allmänna kurser 1) 16/17 15/16 14/15 13/14 13-dec Natur o Livsstil Fjäll o friluftsliv Konst 2 2 Etableringskurs Indien/Tanzania (U-linjen) Summa Särskilda kurser (profilkurser) 16/17 15/16 14/15 13/14 12/13 Fjäll o friluftsliv, ledarskap KRIK - linjen Internationella Bibellinjen Pastoralteologisk kurs Teamlinjen Konst o språk i Frankrike Konstkurs Summa Distanskurser 2) Distanskurs Broderi Karibu Tanzania Indien Samtidskonst Swahili Ekologisk Ekonomi Människa o Integration Summa ) Notera att några deltagare går individuella kursupplägg på särskilda kurser som gör att de uppfyller villkoren för allmän kurs. I denna uppställning redovisas de under särskilda kurser. 2) Antalet deltagare på dessa kurser avser kalenderåret. Kursen kan genomföras både vår och höst 31