Åredalens folkhögskola Årsredovisning 2017

Transkript

1 Åredalens folkhögskola Årsredovisning 2017 Org. nr:

2 Styrelsen för föreningen Åredalens folkhögskola avger härmed följande årsredovisning över det 77:e verksamhetsåret; Innehåll sida 1) Förvaltningsberättelse 1 Inledning 1 Syfte och mål 2 Medlemmar 2 Styrelsens sammansättning 2 Verksamheten 3 Ekonomi 4 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 5 Personal 5 Utvecklings- och profileringsarbete 6 Systematiskt kvalitetsarbete 7 Framtid 8 Avslutning 8 2) Ekonomisk redovisning 9 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Revisionsberättelse 16 Budgetsammanställning 18 3) Verksamhetsinformation ) Verksamhetsplan Bilaga 1 Deltagarveckor 32 0

3 Styrelsen för föreningen Åredalens folkhögskola avger härmed följande årsredovisning över det 77:e verksamhetsåret; ) Förvaltningsberättelse Inledning Åredalens folkhögskola har under 2017 har på flera sätt varit ett år av framtidstro. Några axplock av det som har gjorts: Allmän kurs har utökats under hösten. Ökningen bestod framförallt av nyanlända ungdomar som inte är svenskfödda. Ett omfattande renoveringsprojekt har projekterats och påbörjats på det äldsta av skolans elevhem Jämteborg. Tack vare resurser i form av extra utbildningsplatser och behöriga lärare kunde en yrkessvenskakurs med inriktning hotellstäd genomföras under hösten. Kursen var ett samarrangemang med Länsstyrelsen, Åre kommun, Migrationsverket, Fjällsätra och Holiday Club. Tack vare regeringens satsning på extraplatser inom folkhögskolan har vi kunnat planera för nya utbildningsidéer Ett profileringsarbete av vår konstutbildning har genomförts i samarbete med Länskulturen samt en projektgrupp av konstnärer i länet. Ett relativt stort antal nyrekryteringar av personal har gjorts vilket är viktigt inför framtiden. Personaldagar vid vår filial i Frankrike var en unik satsning under

4 Syfte och mål Syfte Föreningen Åredalens folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-luthersk grund och i anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet. Medlemmar Mål Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål: - att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor - att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning - att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande - att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället - att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper - att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande Vid årets slut hade vi 68 (79) medlemmar i Föreningen Åredalens folkhögskola, varav 53 är enskilda medlemmar och 12 (14) är EFS-föreningar och 3 (4) är andra föreningar. Styrelsens sammansättning Skolföreningens årsmöte ägde rum den 24 april på Åredalens folkhögskola. Styrelsen fick efter årsmötet följande utseende: EFS Mittnorrland Ordinarie ledamöter Ordf. Jan-Olof Hemmingsson Ås 2017 Hjördis Höglund Undersåker 2019 David Eklöv Järpen 2018 Per Nilsson Undersåker 2020 Ersättare Staffan Moberg Laxsjö 2020 Thomas Markusson Brunflo 2018 Skolföreningen Ordinarie ledamöter Hans Lindström Krokom 2019 Gunilla Weinéus Järpen 2018 Ersättare Helene Sjöström Åre 2019 Ingemar Hedlund Undersåker 2018 Härnösands stift Ordinarie ledamot Ann-Christin Alexius Järpen 2018 Ersättare Carina Göransson Åre 2018 Representanter Ordinarie ledamöter Personal 2

5 Hans Bolin Anders Nicolausson Ersättare Arna Rydberg Matthias Bengtsson Kursdeltagare River Blom Johanna Sühl Hålland Hålland Järpen Kall Hålland Hålland Åre kommun Andreas Sihvonen Åre Utsedd hösten-14 Ersättare Peter Jonsson Åre Utsedd hösten-14 Hedersledamot Anders Andersson Revisorer Ordinarie Mattias Eriksson, aukt. rev. Ivar Hansander Ersättare Krister Pålstam, aukt. rev. Eric Jonsson Järpen Östersund Järpen Östersund Järpen Verksamheten Allmänna kurser De allmänna kurserna ska främst vända sig till deltagare som saknar grundläggande behörighet för högskolestudier. Folkhögskolan uppfyller kravet på att minst 15 % av den totala verksamheten ska utgöras av allmän kurs. Under året gick vi ut med betydligt fler inriktningar på vår Allmänna kurs i syfte att kunna rekrytera fler deltagare. Ökningen blev omkring 30 % och bestod framförallt av deltagare som är nyanlända till Sverige. Särskilda kurser På folkhögskolan finns det ett stort utbud av särskilda kurser. De utbildningar som erbjudits har varit: Bibellinjen, Karibu Tanzania, Fjäll och friluftsliv guide, Konstskola åk 1 och 2, Konstskola i Provence, Teamlinjen, Pastoralteologiska året samt KRIK-linjen. Hög flexibilitet finns kring att forma individuella studieupplägg bl.a. genom skolans modell med fristående kurser tors-fre under 4 perioder. Distanskurser Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att öka den digitala delaktigheten. Detta möjliggörs bland annat i kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Exempel på distanskurser som erbjudits är samtidskonst, swahili och Karibu distans. Korta kurser Vår sommarkursvecka genomfördes 2017 med strax över 100 deltagare. Genom de korta kurserna når vi en bredare målgrupp; seniorer, deltagare med funktionsnedsättning, deltagare som vill pröva på att studera, andra ungdomsgrupper etc. Kurserna synliggör folkhögskolan och gör det också möjligt att samverka med andra organisationer. Vi ser att våra korta kurser ger deltagare till långa kurser och vi önskar att detta kommer att öka. Kulturarrangemang 3

6 Vi samarbetar med vår huvudman när det gäller utställningar, konserter mm. Med denna satsning vill vi nå nya personer som besöker länet. Under året har vi även erbjudit föreläsningar och konserter. Våra deltagare har också bjudit in till offentliga redovisningar av sina projekt. Etableringskurs och Svenska från dag ett Under 2017 genomförde vi den tredje Etableringskursen för nyanlända i samarbete med Arbetsförmedlingen. Utvärderingarna är positiva och vi ser genom betygsrätten i SFI att fler möjligheter kommer att öppnas. Genom satsningen Svenska från dag ett kunde vi även under 2017 bedriva utbildning för asylsökande. Under våren hade vi veckovisa lektioner i svenska på Continental Inn. Internat Underhållet av internaten sköts löpande under året, såsom målning, byte av tvättmaskiner etc. En del möbelinvesteringar har gjorts samt kompletteringar till köken i borgarna efter de boendes önskemål. Vi har även ett internat i Frankrike för vår konst- och språkkurs. Det omfattar sex rum varav fyra är dubbelrum. Kurser - sammanfattning Den statsbidragsberättigade verksamheten uttrycks i deltagarveckar. Denna volym bestämdes av Folkbildningsrådet till deltagarveckor (=dv) för För att erhålla fullt statsbidrag måste vi bl.a. genomföra denna volym samt att minst 15 % skall vara allmänna kurser. För att säkerställa volymkravet planerar vi för en något högre volym ifall något förändras som vi inte kan påverka (t ex en inställd kortkurs) För 2017 blev summan dv på ordinarie statsbidrag. Extra statsbidrag i olika former gjorde att vi totalt genomförde dv (6 655 dv för 2016), En uppställning på antal deltagare mm finns som bilaga Ekonomi Det ekonomiska resultatet framgår av resultat- och balansräkningen. Flerårsöversikt (tkr) Nettoomsättning inkl. Anslag och bidrag Resultat efter finansiella poster Soliditet 32% 38% 38% 35% Extra bidrag i olika former tillsammans med bidrag för SMF, Etablering och SFI gjorde att statsbidraget blev över 11 milj kr (2016: 12 milj kr). Nettoomsättningen inkl. anslag och bidrag blev 19 milj kr. Soliditet är justerat eget kapital i procent av balansomslutning. Den visar andelen eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Under hösten 2017 påbörjades renoveringen av Jämteborg, ett av våra internat. Arbetet som utfördes under 2017 uppgick till 1,5 milj kr. Personalkostnaderna i förhållande till omsättningen är följande: 2014:56,2% 2015: 58,3% 2016: 62,1% 2017:67,5%. 4

7 Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond redovisas i not 9 och 13. Styrelsen för skolan beslutar om hur många och vilka som får ett stipendium. Enligt villkoren skall stipendiaten gått en långkurs (ca 34 veckor) och gjort en kulturell gärning i vid mening. t ex inom musiken och konsten, för ungdomar, engagemang i bygd och kultur etc. Stipendiet delades ut till Gudmar Söderin i samband med skolans årsmöte i 15 april. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Folkbildningsrådet har beslutat att vi får kronor i statsbidrag för 2018 under förutsättning att vi bland annat genomför deltagarveckor plus de utökade deltagarveckor som vi blivit tilldelade. Där ingår också förstärkningsbidrag, bidrag för kortidsutbildade samt språkligt stöd. Renoveringen av jämteborg beräknas pågå till och med april Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att tillförfogande stående vinstmedel (kr) Eget kapital Resultat Totalt Personal Ingemar Forss har arbetat som rektor under året. Ledningsgruppen har förutom rektor bestått av Torsten Halvarsson, Ingegärd Hägglund, Lina Sjörén och Elna Bolin. Ledningsgruppen har träffats 1-2 gånger per månad. Fyra personalträffar har genomförts där det getts tillfälle att dela information mellan styrelse, ledning, olika arbetsenheter och fack. Förutom de mer formella personalträffarna träffas personalen till morgonmöten varje måndag samt till ett gemensamt personalfika på onsdagar. Personaldagarna i juni förlades till vår filial i södra Frankrike. Där togs vi bl.a. emot av stadens borgmästare. 5

8 I augusti hölls en personaldag för att se över det kommande läsåret. Vid mitten av höstterminen genomförde vi en personaldag på Wången i Alsen. Bl.a. med hjälp av Spilloteket hjälptes vi åt att vara kreativa med hållbarhetsfrågor i fokus. Utvecklings- och profileringsarbete Utvecklingsarbete pågår ständigt inom olika delar av skolan. Här är några områden som vi arbetet med under 2017: Nätverksbyggande gör vi på olika sätt. Samverkan sker till exempel genom träffar med andra folkhögskolor, organisationer, föreningar och kommuner. Rektor har under året mött många representanter för samhällets institutioner som t.ex. regionförbundet, Arbetsförmedlingen, Åre kommun m.fl. i syfte att informera om skolan och lyssna in behov i samhället. Vårt samarbete med gymnasiet har under året blivit tydligare och under våren genomförde vi tillsammans med gymnasiet och Arbetsförmedlingen en framtidsmässa på Racklöfska. I rekryteringen ser vi att detta ger resultat. Profilarbetet har fortsatt även i år. Vi vill finnas nära huvudmannen och vara med på deras mötesplatser. Samarbetet med SALT (barn- och ungdomsverksamhet inom EFS) och KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt Johannelunds Teologiska Högskola fortsätter. Vi är även med i föreningen Svenskkyrkliga folkhögskolor som är en sammanhållande länk mellan Svenska kyrkan och folkbildningens organ. Under året har vi fortsatt deltagit i projektet Fjällkunskap som samordnas av organisationen Naboer. Många samhällsinstitutioner är med i detta och vår del har bl.a. varit information till nyanlända, högstadielever och medverkan vid Jamtli vårmarknad. Under 2017 gjordes ett arbete för att profilera vår konstutbildning och särskilt fördjupningsåret. Med stöd från Länskulturen i Region Jämtland Härjedalen engagerades en projektgrupp med konstnärer för att mejsla fram en profil på utbildningen. Den nya inriktningen Landart startade under hösten med 7 deltagare och vi ser att profilen redan fått en hel del spridning i landet. En kvarstående utmaning är att få ekonomisk bärighet på den här typen av utbildning. 6

9 Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med kvalitetsarbetet på folkhögskolan är att ständigt förbättra verksamheten på skolan. Genom det systematiska kvalitetsarbetet får vi syn på våra förbättringsområden och kan skapa handlingsplaner som utvecklar skolan. Samtal, utvärderingar och analys är de vanligaste metoderna som vi använder för att under året samla in underlag till kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet kan beskrivas i följande årscykel: 7

10 Framtid Det av yttersta vikt för skolan att vara uppdaterad på vad som händer både i det omgivande samhället och i det som rör skol- och utbildningsfrågor. Avslutning Eftersom vår spelplan är folkbildning måste stort fokus läggas på att säkerställa den skolformens pedagogiska fördelar och möjligheter samtidigt som skolans vision, dess värdegrund och profilering ges högsta prioritet. Vi har under året fått se den ökning av allmän kurs som vi hade önskat. En stor del av ökningen består i nyanlända som behöver läsa in sina behörighetsämnen. En viktig framtidsfråga blir nu att förvalta detta förtroende och fortsätta utveckla verksamheten för att möta dessa deltagares behov. Att vara en skola med kristen profil och samtidigt välkomna och respektera alla former av livsstilar, religioner och livsåskådningar är och kommer vara en viktig uppgift för skolan. Verksamheten på Åredalens folkhögskola är något som vi skapar tillsammans och har all anledning att vara ytterst stolta för. Personal, deltagare, föreningsmedlemmar, styrelse men också staten och Region Jämtland Härjedalen möjliggör denna unika pedagogiska miljö. För Åredalens folkhögskola Ingemar Forss Rektor 8

11 2) Ekonomisk redovisning ÅREDALENS FOLKHÖGSKOLA org RESULTATRÄKNING Rörelseintäkter not Anslag och bidrag Statsbidrag , ,00 Mobilitetsstöd , ,50 Övriga bidrag , ,00 Nettoomsättning , ,65 Summa rörelseintäckter , ,15 Rörelsekostnader Personalkostnader , ,63 Övriga externa kostnader , ,85 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar , ,00 Summa rörelsekostnader , ,48 Rörelseresultat , ,67 Finansiella poster Ränteintäkter 46,00 467,00 Räntekostnader , ,00 Summa finansiella poster , ,00 Resultat efter finansiell int/kostn , ,67 Resultat , ,67 9

12 ÅREDALENS FOLKHÖGSKOLA org BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR not Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark , ,00 Inventarier , ,00 Summa materiella anläggningstillgångar , ,00 Omsättningstillgångar Varulager textil , ,00 Kortfristiga fodringar Kundfordringar , ,00 Övriga fordringar , ,00 Förutbetalda kostn och upplupna intäkter , ,60 Kassa och bank , ,63 Förvaltade fonder mm , ,24 Summa omsättningstillgångar , ,23 Summa tillgångar , ,47 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital , ,06 Resultat , ,67 Engångsavgifter , ,00 Reservfond , ,00 Summa eget kapital , ,73 Långfristiga skulder Kreditinstitut , ,00 Övriga skulder , ,00 Summa långfristiga skulder , ,00 Kortfristiga skulder Övriga skulder till kredit institut , ,00 Leverantörsskulder , ,00 Skatteskuld , ,00 Övriga skulder , ,50 Upplupna kostn o förutbetalda intäkter , ,00 Förvaltade fonder mm , ,24 Summa kortfristiga skulder , ,74 10

13 Summa eget kapital och skulder , ,47 NOTER MED REDOVISNINGSPRINSIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER Belopp i kr om inget annat anges Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag för första gången. Förändringen bedöms inte ha påverkat redovisningsprinciperna väsentligt. Värderingsprinciper som har tillämpats: Tillgångar, avsättning och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fodringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Redovisning av intäkter Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 intäkter Som inkomst redovisas föreningen det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. STÄLLDA PANTER Fastighetsinteckningar i Nyland 2:34 o 2:38 i Åre , ,00 Företagsinteckningar , ,00 Tax värde på personalbostäder , ,00 FÖRKLARING TILL NOTER Not 1 - Statsbidrag Basbidrag (Bas och Organisationsbidrag) , ,00 Bidrag för utveckling- o profileringsinsatser , ,00 Volymbidrag , ,00 Extra platser Allmän kurs och Särskild kurs , ,00 Studiemotiverade folkhögskolekurs (SMF) , ,00 Etableringskurs ,00 * ,00 Svenska från dag ett , ,00 Förstärkningsbidrag, grundschablon , ,00 Språkschablon, ordinarie och extraplattser , ,00 Extra statsbidrag , , , ,00 * Hela bidraget är på för hela kursen, varav motsvarar genomförd utbildning 2017, 11

14 resten genomförs Här finns också kr som betalades ut hösten 2016 för genomförannde Not 2 - Mobilitetsstöd Region Jämtland Härjedalen , ,00 Övriga landsting/regioner , , , ,50 För vår egen region har vi ett avtal. För övriga regioner sker fakturering som grundar sig på var deltagaren är folkbokförd vid kursstart. Not 3 - Övriga bidrag Länsarbetsnämnden , ,00 EFS Mittnorrlands Missionsfond, projekt , ,00 Andra projektbidrag , ,00 Övriga bidrag , ,00 Summa - Övriga bidrag , ,00 Not 4 - Nettoomsättning Uppdragsutbildning , ,00 Undervisningsmaterial , ,60 Hushållet , ,00 Fastigheten , ,00 Övriga intäkter , ,05 Summa - Nettoomsättning , ,65 Under hushåll och fastighet finns vår konferensverksamhet bokförd. Hit räknar vi möten, träffar, läger som inte avser statsbidragsberättigad verksamhet eller uppdragsutbildning. Konferensverksamhet , ,00 Not 5 - Personalkostnader Löner Undervisning , ,30 Administrativ , ,37 Fastighet , ,20 Hushållet , ,63 Övriga , ,33 Sociala kostnader , ,20 Övriga personalkostnader , ,60 S:a personalkostnader , ,63 Vid årets slut fanns det 33 (31) anställda varav 21 (18) kvinnor. I övriga personalkostnader ingår ,75 kr som avser personer med annan arbetsgivare (2016: kr). Årsanställda uttryckt i heltidstjänster inkl timanställda och föreläsare blev 26,4 (22,1) varav kvinnor 14,1 (11,6). Med heltid avses 1920 timmar. 12

15 Not 6 - Övriga externa kostnader Undervisningsmaterial , ,71 Hushållet , ,62 Fastigheten , ,73 Renovering Jämteborg ,00 * 0,00 Administration , ,15 Övriga kostnader , ,64 S:a övriga externa kostnader , ,85 * Renovering av fastigehten Jämteborg påbörjades hösten 2017 och beräknas pågår t o m april Arbetet som utfördes under 2017 räknas som underhåll enligt BFNR2016:10 och belastar därmed resultaträkningen. Not 7 - Byggnader och mark Ingående värde , ,29 Årets investering , ,00 Summa värde , ,29 Ackumulerad avskrivning , ,29 Årets avskrivning , ,00 Utgående värde , ,00 Not 8 - Inventarier Anskaffningsvärde , ,50 Inköp för äldre än 10 år räknas bort , ,00 Årets inköp ,00 0,00 Summa anskaffningsvärde , ,50 Ackumulerad avskrivning , ,50 Avskr motsv inventarier äldre än 10 år , ,00 Årets avskrivning , ,00 Totala avskrivningar , ,50 Utgående värde , ,00 Not 9 - Förvaltade fonder mm Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond TILLGÅNGAR Bankkonto , ,92 Akelius, likvidkonto , ,49 Akelius, investeringskonto , ,83 Upplupna intäkter 0,00 0,00 Summa tillgångar , ,24 Summa förvaltade fonder mm , ,24 13

16 Not 10 - Eget kapital Ingående värde , ,06 Resultat , ,67 Utgående värde , ,73 Not 11 - Engångsavgifter Ingående summa , ,00 Nya medlemmar 0,00 0,00 Avförda engångsavgifter 0, ,00 Utgående summa , ,00 Not 12 - Reservfond Ingående summa , ,00 Engångsavgifter som avförts 0, ,00 Utgående summa , ,00 Not 13 - Förvaltade fonder mm - kapital Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond: Avräkning, skolan , ,00 Kapital , ,45 Resultat 431, ,79 Summa skulder o eget kapital , ,24 Avkastning 6 606, ,79 Stipendium , ,00 Akelius, administration -175,00-175,00 Resultat 431, ,79 Summa förvaltade fonder mm - kapital , ,24 14

17 15

18 Revisionsberättelse 16

19 Revisionsberättelse 17

20 Budgetsammanställning Rörelseintäkter Resultat 2017 Budget 2017 Anslag och bidrag Statsbidrag , ,00 Mobilitetsstöd , ,00 Övriga bidrag , ,00 Nettoomsättning , ,00 Summa rörelseintäckter , ,00 Rörelsekostnader Personalkostnader , ,00 Övriga externa kostnader ,49 * ,00 Avskrivning av materiella anläggningstillg , ,00 Summa rörelsekostnader , ,00 Rörelseresultat , ,00 Finansiella poster Ränteintäkter 46,00 Räntekostnader , ,00 Summa finansiella poster , ,00 Resultat efter finansiell int/kostn , ,00 Resultat , ,00 *Renovering av fastigheten Jämteborg påbörjades hösten 2017 och beräknas pågå t o m april Arbetet som utfördes under 2017 räknas som underhåll enligt BFNR2016:10 och belastar därmed RR med kr. Kostnaderna för renovering av Jämteborg är inte med i budgeten för

21 2) Verksamhetsinformation 2017 Pedagogiskt utvecklingsarbete Under året har den pedagogiska personalen mötts i gemensamma planeringsdagar och vid pedagogiska träffar för att utveckla verksamheten. Områden som har behandlats är t.ex: - Information och erfarenhetsutbyte om skolans olika utbildningar - Upplägget med fristående kurser - Utveckling av Allmän kurs - Pedagogik och metodik Under 2017 har det både skett individuell och gemensam fortbildning. Deltagarinflytande Vi införde ett skolråd med representanter från både personalen och deltagarna samt ett antal andra råd får möjlighet till dialog och på verkan. Skolrådet har haft engagerade samtal om angelägna frågor för skolan. De har också ansvarat för genomförande av gemensamma aktiviteter på skolan. Kårföreningen har under läsåret 17/18 inte varit aktiv. Om den kommer väckas till liv igen är en fråga för nästa läsårs deltagare. Gemensam kurstid En vinterdag ute i Edsåsdalen med sportinriktning och kökets goda mat serverad ute i stor träkåta. En utemiljödag innebar ansiktslyftning av gräsmattor och trädgård tillsammans alla och med gemensam fika ute. En utedag med olika samarbetsövningar i närheten av skolan blev inledningen av kursåret med de nya kursgrupperna med betoning på att lära känna varandra. Allmän kurs Allmän kurs- Hållbar livsstil: Kursdeltagarnas olika livshistorier sätter färg på gruppens liv. Deras mod och motivation till att dela med sig och ta emot stöd från varandra och oss i personalen varierar från grupp till grupp. Denna vår verkade förutsättningarna goda att göra en fjälltur med några övernattningar. Så under April for vi till Enaforsholm och genomförde fjällturer i Storulvån och studiebesök på karolinermuseet i Handöl. Utöver våra temaarbeten med olika exkursioner och studiebesök i närområdet så upplevde vi en nycirkusföreställning på Storsjöteatern. Vi hade innan bekantat oss med Nycirkus genom en prövapådag med Nordcirkus tillsammans med KRIK. Spännande att väva in nya upplevelser av kultur som kombinerar fysik aktivitet, mental skärpa och en berättelse som vill beröra på olika plan. En av kursdeltagarna som suttit med keps och jacka på under hela året utan att säga speciellt mycket skrev så här under en skrivövning; Till slut hamnade jag på Åredalens folkhögskola och i nuläget kan jag äntligen säga att jag gillar mig själv som person och har lärt mig så otroligt mycket under dessa månader på folkhögskolan. Jag har nya vänner som bara sprider positivitet och motivation till att leva ett så bra liv som möjligt. Hösten 2017 startade vi upp fler profiler på Allmän kurs. Bas,Textilprofil, färg och form profil samt Hållbar livsstil. Målsättningen var att växla upp i volym. Tre nya gymnasielärare med folkhögskoleerfarenhet rekryterades för att kunna erbjuda fler deltagare plats. Efter några veckor på höstterminen var sammanlagt 24 deltagare antagna. Av dessa var tre deltagare asylsökande.10 kursdeltagare har varit i stort behov av språkstöd. 19

22 Under hösten tog vi emot våa första två SMF deltagare. Vi är glada att vårt arbete tillsammans med Arbetsförmedlingen ger resultat. Under hösten har vi arbetat med ny organisation där lärarteamet för allmän kurs format fram nya rutiner och arbetssätt för att kunna erbjuda denna mångfald av deltagare folkhögskolebildning. Nu är vi på god väg att möta det behov av bättre möjlighet att träna engelska, svenska och matte som vi såg Några inslag vi speciellt vill lyfta är höstens fjälltur i Vålådalen, samverkan med Åre Sustainability Summit och arbete med kreativa redovisningsformer under temat Hälsa. Allmän kurs Fjäll & Friluftsliv Vintern 2017 innebar ett klimat som liknar det nere i Central-Europas bergstrakter. Snö uppe i fjällterrängen och av och till barmark i dalgångarna. Deltagarna i Fjäll- och friluftsliv allmän kurs har fått träna anpassning till väder på ett mycket tydligt sätt. Då övriga kommunen haft mycket hårt och isigt underlag så var sänkan vid Storulvån Handölan den plats där träning av turteknik på vintern fungerade i januari-februari. Förändring i form av att ännu mer välja plats och tidpunkt blev ett så tydligt inslag i kursen att ingen kunde bortse ifrån Människa Natur Miljö som sammanhang och som är grundtemat. Då hösten 2017 började övergå till vinter så blev det stabilt vinterklimat direkt i november med kallsnö att vandra och åka skidor på. Förändringar i omvärlden har gjort det nödvändigt att ytterligare förtydliga delmoment i friluftsliv som egentligen är av helt grundläggande karaktär. Mat, skydd, värme och orientering har fått fler övningstillfällen med tydliga uppföljningar i både allmän kurs, fristående/valbara kurser och övrig friluftsutbildning. Förändring som innebär att fler fjällräddningsuppdrag genomförs per år i svenska fjällkedjan gör att vi behöver reagera allt tydligare med incidentkopplade kursmoment. Intresset för relativt avancerat friluftsliv verkar öka bland en del av våra kursdeltagare såväl som hos allmänheten och därför söker vi sätt att förtydliga riskförutsättningar och annat förebyggande arbete. Den fristående kursen Snöland gjorde fältövning i Ullådalen i februari med tältning/bivackering och matlagning och visade att det är möjligt att öva naturförståelse och säkerhetsinsikt med människor som har olika bakgrund och intresseinriktning. På hösten gjorde vi med valbara kursen Friluftsliv, fjällsport och pilgrimsvandring en hösttur över norska gränsen på St Olavsleden med tält och orientering fjällterräng med avslut i Sul (Ådalsvollen) känt sedan medeltiden. Att bygga säkerhetsinsikt och kulturkunskap samtidigt visade sig möjligt. Det mångåriga samarbetet med Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen fortsätter och där är Fjällkunskapsprojektet en del i övrig friluftsutbildning som vi är involverade i. Målgrupperna här är alltifrån skolungdomar till alla åldrar vid enskilda lägerskolarrangemang till deltagande vi Jamtlis Vårmarknad eller ledarutbildning. Avsikten att skapa folkbildning genom kunskapsspridning på temat Människa Natur Miljö och samtidigt ge möjligheter till behörighet för vidarestudier är en utmaning. Det här året går några ut med behörighet och många är mer allmänbildade. Utmaningen är att bibehålla både bredd och djup i lärandet. Det som förenar är intresset för friluftsliv men också det med vitt skilda erfarenheter och inriktningar. Det bildas ett slags tryck i gruppen som under våren lättar då fler verkar finna sig till rätta med gruppen och de samspelsförutsättningar som där finns. Det sker något då vi är tillsammans och det sker något i det som synes ske som verkar behöva tid att mogna. År det mindre bra att det tar tid, ibland lång tid? Eller, är det med tid och uthållighet som något blir starkt? Vi tappar någon deltagare längs vägen, ibland av personliga skäl som det visar sig vi inte når men ibland då vi inte klarar att möta allas förväntningar. Bra/mindre bra? En sak som verkar gemensam för alla ändå är att självinsikt och självbild har förstärkts både hos lärare och deltagare. Utmaningen framåt kan vara att satsa igen och igen helhjärtat för att visa att den goda viljan gör mycket för att kursen ska bli bra. Många visar tydligt också på ökat intresse för natur och kultur. Det vill vi uppnå även framåt. Strävan att genomföra 20

23 fler moment i mindre grupper både i fält och inne på skolan är ett grepp som verkar kunna ge intrssanta effekter. Internationell linje - Karibu Tanzania Under januari 2017 avslutade vi undervisningen i utvecklingskunskap och religionskunskap( indiska religioner) innan studieresorna till Indien påbörjades. I slutet av samma månad reste 6 deltagare heltid och 2 kursdeltagare distans till Sydindien. Studieresan börjades i Trivandrum i Kerala med Thomas David och Hans Bolin som reseledare. Från Kerala (Indiens mest välfungerande delstat?) gick studieresan vidare med tåg via Goa till Indiens näst största stad Mumbai där vår kontaktperson och vän Felix Ambrose ordnade ett intressant program. Från Mumbai gick resan vidare till Madhya Pradesh och Dehli. Under John Anands ledning reste heltidsgruppen vidare till Dehra Dun, Mussorie och Haridwar medan distansarna återvände till Sverige. Efter att ha upplevt delar av Nordindien fortsatte resan till Padhar i Madya Pradesh där våra kursdeltagarna studerade hindi under en vecka. Praktiken var förlagd till,padhar och PancheelHomei Maharashtra. Väl hemma från resan skrev kursdeltagarna en reserapport och deltog i en tre dagars fjälltur samt gjorde en studieresa till Stockholm där UD, UNHCR med flera organisationer besöktes. Under maj månad ansvarade de för en indienkväll. Höstterminen startade med 6 deltagare på heltidskursen Karibu Tanzania (Välkommen till Tanzania). Likt tidigare årinnehöll studierna fjälltur, kulturförståelse, swahili, landkunskap Tanzania samt utvecklingskunskap. Kursdeltagarna deltog i två valbara kurser. Karibu Tanzania distans har i år 5 deltagare. Terminen avslutades i sedvanlig ordning med julfest. Bibellinjen Under 2017 har vi på bibellinjen jobbat med ett tvådelat mål för ögonen, att varje deltagare ska på ett bättre grepp om Bibeln och få möjlighet att bearbeta och fördjupa sin tro. Vi har ännu mer än tidigare strävat efter att studierna ska vara en övning i att själv och tillsammans fördjupa sig teologiskt. Därför har vi haft grupparbeten och enskilda övningar där deltagarna fått träna sig i att använda olika redskap som till exempel bibelkommentarer, kartor och hemsidor på internet. Var och en har också gjort ett större fördjupningsarbete i valfritt ämne som sedan presenterats för klassen. Exempel på ämnen under detta år: Sångens betydelse i kyrkan, Nya testamentets trovärdighet och Träd i Bibeln. Under de flesta veckor har deltagarna mötts i samtalsgrupper som gett tid till samtal, bön och gemensam läsning. Här sker en kontinuerlig bearbetning av livsfrågorna. Vi har sökt att skapa pedagogisk variation genom att växla mellan studier i helklass, mindre grupper och enskilt. Huvudlärare har varit Martin Boström, Sven-Erik Jönsson och Lina Sjörén. Några av gästlärarna: Hans Weichbrodt, Göran Schmidt och David Eklöv. Marie-Louise Nilsson har blivit en uppskattad återkommande lärare som talat om församlingen och hållbar andlighet. En ny gästlärare detta år var Göran Lennartsson som med sin stora kunskap om den judiska bakgrunden öppnade upp evangelierna. Förutom de teoretiska studierna har deltagarna löpande haft praktikuppgifter. Det har bland annat inneburit konfirmandverksamhet i Duved, lovsångskvällar i missionshuset i Nyland, aktiviteter i idrottshallen för personer med utvecklingsstörning samt språkcafé i Åre. Denna praktik har genomförts i samarbete med församlingar och föreningar i bygden. Jag hoppas kunna utöka och utveckla den typen av samarbetsprojekt under kommande läsår. 21

24 Återkommande har vi tagit hjälp av utemiljön i undervisningen. Som ett exempel kan nämnas en fjälltur i Hotagenfjällen med pilgrimstema. Under vandringen växlade vi mellan tystnad, gemensamma samtal och reflektion. Meditationerna kretsade kring pilgrimens sju nyckelord; Frihet, Enkelhet, Tystnad, Bekymmerslöshet, Långsamhet, Andlighet och Delande. Denna vandringsform blev mycket uppskattad av klassen. Att lägga en större del av studierna utomhus är en av de saker jag vill förstärka framöver. Teamlinjen Teamlinjen har under hösten 2017/ våren 2018 åtta stycken deltagare fördelade på fyra olika utbildningsplatser. Fyra deltagare är teamare för KRIK kontoret i Uppsala, två deltagare är teamare i EFS Ängelholm (Metallgatan), en deltagare teamar i EFS Örnsköldsvik och slutligen en teamare i Lötenkyrkan Upsala. Teamlinjen började en vecka innan resten av skolan och var på skolan i tre veckor innan de åkte ut till sina olika utbildningsplatser. Under uppstartsveckorna hade vi mycket teambuilding, undervisning, andakter tillsammans plus en två dagars retreat och en fjälltur. Det blev en mycket positiv start som gjort att alla deltagarna verkligen känner sig delaktiga på Åredalens Folkhögskola. De olika teamen har fungerat bra på utbildningsplatserna. Vissa mindre detaljer har justerats men överlag trivs alla deltagare bra med meningsfulla uppgifter och studier. Nytt för detta läsår var att vi har lagt alla fördjupningsveckor i Åre. Jag har fått mycket god respons på detta och det har helt klart gjort att teamlinjen känner sig mer inkluderade på skolan. I och med att Jämteborg renoveras så har det varit lite krångligare och dyrare med logi men inget som inte har gått att lösa. De flesta deltagarna på Teamlinjen har hjälpt till med olika nyårsläger vilket också varit en positiv hjälp för Salt. I höstutvärderingen framkom att det var väldigt positivt att få ha några gemensamma lektioner med Bibel och Krik. Sammanfattningsvis så har det varit en mycket positiv höst 2017 och positiv förändring med fördjupningsvecka förlagd till Åredalens Folkhögskola. KRIK-linjen Under vårterminen 2017 bestod KRIK-linjen av 16 individer i 20-årsåldern som valt att gå ett års bibelskola med inriktning mot fjällsport och friluftsliv. Under hela terminen jobbade deltagarna med bibelkunskap, lärjungaskap, ledarskap och idrott på olika sätt, både praktiskt och teoretiskt. Kursen var ute på två vinterturer med övernattning, en till Hållfjällets turiststation och en till Stensdalen. Deltagarna fortsatte med sina praktikplatser ute i olika verksamheter kopplat till kyrka-, idrott- eller integrationsarbete. Under sportloven arrangerades eventet Så ute tillsammans med Svenska kyrkan Åre och Åredalens pingstförsamling. Ett event i Duveds skidbacke som riktar sig till sportlovsläger. Under påskhelgen var deltagarna för KRIK-linjen med som ledare på KRIKs stora skidläger i Järpen/Åre. Terminen avslutades med en tur till Norge. Under april och maj gjordes antagningsarbetet för läsåret 17/18. Det var ca 22 sökande, något färre än året innan. I augusti kom 16 förväntansfulla deltagare till skolan och läsåret 17/18 startade. I början av termin låg fokus på att lära känna varandra och uteaktiviteter som hör sommaren och hösten till. KRIK-linjen hade ett uppstartsdygn med Bibellinjen på Brattlandsgården, där bibelundervisnigen var en viktig del. Under första delen av hösten hade de tillsammans med bibellinjen en delkurs i lärjungaskap. I början av oktober var KRIKlinjen på en fjälltur i Storulvåområdet. Snart började planeringsarbetet för KRIK-arena som blev ett stort aktivitets-event i Järpens sporthall med innebandyturnering, lunch, prisutdeling och kvällsmöte på Tant Annas i Järpen. Terminen avslutades med ett dygn på Bykyrkan där feedbackövningar och klassgenskap var två viktig inslag. 22

25 Vårterminen -17 var andra vårterminen som KRIK-linjen kördes. Vi kunde använda oss av lärdomar och erfarenheter från första året vilket gjorde att terminen flöt på lättare än föregående år. Eventet Så ute är fortfarande en stor utmaning, det är svårt att få läger att komma och svårt att motivera deltagarna att jobba för eventet. I det stora hela blir det väldigt mycket av läsåret som går till event och eventplanering. Deltagarna var ledare på Snow camp, men det blev inte så lyckat denna gången. De hade alldeles för mycket att göra, det var dålig arbetsledning från ledningsgruppen och informationen fungerade inte så bra. Detta har utvärderats både med deltagarna, ledningsgruppen och KRIK-kontoret. Lärjungaskapskursen som hölls under höstterminen -17 gick bättre än tidigare år och har fått bra utvärderingar. Fjäll & Friluftsliv - Guide Året inleds med fortsättning på Skidutbildningen med mer inriktning mot toppturer. Moment i Fjälledarnormen kring säkerhet i högfjäll, som lavin och säkring i brant terräng genomfördes. Längre fram på våren var det mer fokus på tur med kajak vid norska kusten och att hålla ett seminarium kring något deltagarna fördjupat sig i. Sommaren yrkesförlagda utbildningsveckor hade stor spridning över landet och inom olika områden. Gruppen träffades för kursmoment som säkerhet i strömmande vatten och säkerhet i brant terräng. På hösten lades mer tid på ledarskap och handledning kring olika uppdrag. Skidutbildning med den nya gruppen inleds. Att flera av de som började på hösten gick ett år på FoF innan visade sig vara bra. Det ger en god baskunskap i friluftsliv, natur och kultur. De har varit mer självgående och intresserade av nya utmaningar och inte haft fullt upp med sin egen inlärning av allt praktiskt. Vi gjorde ett försök att dubbla antalet deltagare till 16 stycken men landade på 10. Det finns många praktiska fördelar med att vara en mindre grupp. Etableringskursen Etableringskursen på Åredalens folkhögskola, där nyanlända får möjlighet att lära sig svenska. Dessutom får de en introduktion i det svenska samhället och arbetsmarknaden. Kursen har varit indelad i teman, t ex Bo i Sverige, Vardagsliv, Hälsa, Kulturliv, Arbetsmarknad, Jämställdhet, Att söka arbete, Demokrati, Mänskliga rättigheter. Svenskan har varit grunden för undervisningen vilket emellanåt har varit en stor utmaning. Träslöjd och stickning har varit välkomna inslag i veckan, liksom idrott. Vi har även gjort några studiebesök bl a på Jamtli och Naturum. Etableringskursen har även detta år inneburit en stor glädje och utmaning för oss lärare i teamet. Samarbetet med arbetsförmedlingen är gott. Även inflyttarservice bidrar till en positiv bild av Sverige för våra nyanlända. Kursens innehåll är studier i svenska språket men även arbetsförberedande och orienterande insatser. Att vara flera lärare som jobbar i gruppen är en styrka, men under året har det varit lite för många inblandade i kursen. Det behöver finnas en lärare som jobbar lite mer i gruppen och som kan ha helhetsgreppet. 23

26 Konstskolan Våra konstlinjer är en viktig och central del av vår verksamhet som folkhögskola. Som länets enda längre konstutbildning är vi en central faktor för konstens utveckling i regionen. Under 2017 har vi också startat upp ett fördjupningsår med profilen Landart. Utvecklingen har skett i nära dialog med konstnärer i länet samt genom samverkan med Länskulturen i Jämtland. Här är ett axplock av saker som hänt under året på konstskolan: Januari 9-18 jan Gästlärare Mirjam Copp, Organsisk skulptur Februari 23-3 feb Härke grafikverkstad, grafiska metoder 6-7 Kroki Modernismen, parafras Mars Kroki, skulptur Bokbinderi Härke grafikverkstad, grafiska tekniker 29 Vargentinskolans estetiska program på studiebesök 30 Öppethus och utställningar April Gästlärare Gustav Londre, idebserad konst 1-7 Utstäställning åk 2 Kulturhuset Järpen 8-10 Konstresa Prag Utställning kulturhuset Järpen åk Akvarell måleri, friluftsmåleri September 4 utfärd till Fröå, Akvarell 7-8 Gemensamhetsdagar i Vallbo med övernattning Gästlärare Gustav Londre, Landart inspirerat 19 utfärd till Ottfjällsplatån, måleri 22-8 okt Oljemåleri, landskapsmåleri Oktober 9-13 Härke grafikverksstad, Östersund kroki Gästlärare Malin Ståhl, teckning November 6-14 Gästlärare Hans Kvam måleri Samiskt tema Gästlärare Robban Hendriksson, Fotografi December 4-5 Kroki, måleri Härke grafikverkstad, seriegrafi 24

27 Ecole d art du Mont Cutton - Konst- och språkutbildning i Frankrike Ett spännande år med bla Michel Jaffrennou som gästade skolan och arbetade med deltagarna i storyboards och processen i ett gemensamt konstverk. Konstverket finns nu med i samlingen över Michel Jaffrennous konst på Nationella biblioteket i Paris. Två av deltagarna som sökt kom in på konsthögskola och andra har gått vidare på andra vägar inom konsten med arbete på konsthall, utställningar mm. Det är stimulerande att få följa deltagarna efter avslutningen och via mejl har jag fått berättat hur nöjda och glada de är och hur mycket det betytt att gå vid Åredalens folkhögskola. Besöken av före detta deltagare har också betytt mycket för inspirationen. På Ecole får de testa många tekniker men med fokus på det egna skapandet och processen vilket gör att ett resultat aldrig riktigt är ett färdigt resultat utan en del i ett skapande. Vi fortsätter att samarbeta med konsthögskolor och förnyade kontraktet med ESÄ, där två studenter som går ett sjätte år för att läsa pedagogik gör sin praktik hos oss och Utställningar i vanlig ordning för vår lokala publik i Bagnols sur Cèze på Cave Mallet, en slututställning i maj och så fortsätter vi med den sk. halvtidsutställningen i december där man tränar på utställningsteknik och bekantar sig med utställningslokalen innan den slutgiltiga utställningen. Vi hade också en extra utställning med teckningar på mediateket som fick hänga kvar ända tills hela skolan med styrelserepresentant kom och besökte Bagnols, en stor händelse, makalöst och betydande för staden. På hösten hade vi Salomé (studerande på konsthögskola) som gjorde sin praktik på skolan och hade en workshop där hon blandade språket och konsten, det var verkligen en isbrytare i språket för många. Valbara kurser Valbara behörighetskurser har som tidigare år varit Engelska, Historia, Matematik, Religion och Svenska Övrigt kursutbud Alpha, Bas (svenska, engelska, matematik), Dela tro, Friluftsliv-Fjällsport, Friluftsliv i nygamla spår, Fjäll, skog och vatten, Keramisk form, Ledarskap, Måleri, Självhushåll vårens respektive höstens arbete, Snöland, Textil, Vad är konst, Världsreligioner Islamologi, Vävning Nyhet för året Kursen med namnet Bas. Detta är en möjlighet för dem som läser allmän kurs i synnerhet, att kunna fokusera på behörighetsstudier under en längre period än 6 veckor. Detta är framförallt viktigt för de kursdeltagare som ännu inte är klara med grundskolebehörigheten. Valbara kurser är ett bra och uppskattat inslag på skolan. De ger möjlighet att träffa deltagare från andra kursgrupper och att ägna sig lite mer åt ett behov eller intresse. Kursen Bas blev väldigt stor första perioden, vilket kom lite som en överraskning, där behövs det tänkas till i upplägget inför kommande år. 25

28 Korta kurser Definitionen av en kortkurs är en kurs som är 1 14 dagar. Det innefattar då även vissa distanskurser men de beskrivs på annan plats. Genom denna verksamhet når vi andra grupper till exempel seniorer, deltagare med funktionsnedsättning och unga ledare. Bland våra samarbetspartners kan vi nämna vår huvudman (EFS både lokalt och distrikt), Friluftsfrämjandet med flera. På senare år har vi arrangerat en sommarkursvecka veckan efter midsommar. I år blev det sju kurser samt GALET ett samlingsnamn för barnaktiviteter. Stöd och förstärkning Uttrycket "förstärkningsbidrag" används i samband med kursdeltagare som är i behov av och har rätt till särskilt pedagogiskt stöd. Som tidigare år vid skolstart fyller deltagarna i ett dokument som vi kallar "Min hälsa". En sammanställning görs av ansvarig för förstärkningsverksamheten. Här framkommer vilka som är i behov av särskilt stöd och en preliminär plan för omfattning tas fram. Dessa kursdeltagare informeras om att de har rätt till stöd i studiesituationen, en pedagogisk plan har skapats i dialog mellan kursdeltagare och linjeansvarig. I den framkommer hur man konstaterat behov och funktionsnedsättning samt hur de pedagogiska insatserna ska utformas. Planerna är kända för personal som möter dessa kursdeltagare i olika sammanhang och behandlas under sekretess. Uppföljning och återkoppling av handlingsplanerna görs ungefär mitt i skolåret eller när behov finns. Under året förekommer träffar där pedagogisk personal deltar. Fem sådana träffar genomfördes under året. Innehållet har handlat om förutsättningar och rutiner, olika deltagares behov, erfarenhetsutbyte, litteraturtips med mera. Hösten 2017 antog vi 12 kursdeltagare med behov av språkstöd vilket har ställt nya krav på oss. Vi har köpt in mer kurslitteratur och läsplattor för att bättre kunna möta behoven hos dessa deltagare. Några fysiska anpassningar av lokalerna har gjorts i allmänkurssalen för att skapa en miljö som upplevs lugnare. Under hösten åkte allmänkurslärarna Kajsa och Pernilla på en folkhögskolenätverksträff kring psykiska funktionedsättningar. Från hösten arbetar Pernilla Högberg som kurator på skolan. Omfattningen har blivit ca 3 samtal i veckan. Sven Erik Jönsson har fått en förändrad tjänstgöring i församlingen och har därmed inte kunnat erbjuda samtalsstöd som tidigare. Många i personalen bidrar med socialt stöd på olika sätt. Att vi har en bibliotikarie i vårt bibliotek och en internatansvarig med öppen dörr och en soffa precis vid dörren har en viktig betydelse för flera av våra kursdeltagare. Att vara tillgänglig och visa att det finns tid för ett samtal är viktigt. Bibliotek och kultur Biblioteket är en kommunfilial för Åre kommun och bemannas av skolans bibliotekarie på halvtid. Samarbetet med Åre kommunbibliotek, Bibliotekmitt och Libris (nationella biblioteksdatabasen) fortsätter. Biblioteket används ofta som ett studierum för deltagarna och är en uppskattad plats för lugn och studiero. Kvinnor från Etableringskursen har det arrangerats Stickträffar på tisdagar efter lunch tillsammans med bibliotekarien. Detta har skett på initiativ av bibliotekarien. Stickträffar har även arrangerats av för övriga deltagare. Vi har fortsatt göra inköp av litteratur för Unga Vuxna. 26

29 Data Här är några axplock av vad som gjorts under året: - Byte av skrivarserver, - Installation av ny domänserver, - Inköp av bärbara datorer till ett flertal lärare. - Ombyggnation stationär dator receptionen, ett antal nya surfplattor till etab/allm.kurs. - Inledande av samarbete med företag för koppling mot office365 och förberedelse för byte av mailsystem inför Mycket tid lagd på att jaga installatören av wifi-nätet för att komma tillrätta med frekventa avbrott. wifi utökat med radiolänk till renfanan och trådlöst nät i rektorsvillan, utökad täckning i brunkulla, gucku, biblioteket och vandrarhemmet, tekniklösningar till hemsidan - Byte av rasad hårddisk samt reparation av datorer och surfplattor, - Utbyte av mediaenhet till infoskärmen, byte projektor i aulan, - Kontakt inledd med ip-only ang fiber till uthyrningshusen, - Diverse användarsupport till både personal och elever under året, övrig löpande drift och underhåll av datorer, servrar, nätverk, mailsystem och annan teknik. Lokaler och internat Under vårterminen var stod en del rum tomma. Efter skolslut var det en del småfix på internaten som vanligt. De första låsen i vårt nya låssystem monterades i Villan och i Renfanan. Golvet i aulan fick en mjuk matta och det köptes in nya gardiner för fönstren och draperier till scenen. Vilket gjorde att det blev ett bättre ljud där. Inför hösten blev det en del pusslande med rum till deltagarna, eftersom Jämteborg började renoveras men det gick över förväntan bra. Vi behövde använda både Renfanan och Villan till internatboende. Rödbläran blev ateljéplatser för konstskola. Matsalen fick ett ombyggt buffébord som känns mer hanterbart, när antalet deltagare som äter i matsalen har ökat. Akvariet fick en ommöblering och målade väggar. Entredörrarna målades på utsidan och det byggdes en trall på sidan om dörrarna där två soffor och blomkrukor fick plats, det gjorde att det blev mer välkomnande. Marknadsföring Vi har fortsatt arbetet med att bli mer och mer inriktade på den digitala marknadsföringen. Vår hemsida har upp till unika besökare per månad och den utgör vår huvudkanal för information om skolan. Inom sociala medier använder vi oss framför allt av Facebook och Instagram. En indirekt marknadsföring som vi också arbetar med är att vara synliga på olika sätt i samarbetsforum och projekt för att knyta kontakter och skapa mötesplatser. Våra sommarkurser och arrangemang som t.ex. Öppet hus ska också ses som en del i det långsiktiga marknadsföringsarbete som vi gör. De mässor och arrangemang vi var med i under 2017 var Arbetsmarknadsmässor i Åre och Krokom samt en framtidsmässa på gymnasiet i Järpen. 27