Åredalens folkhögskola. Årsredovisning Org. nr:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åredalens folkhögskola. Årsredovisning 2015. Org. nr: 893202-2661"

Transkript

1 Åredalens folkhögskola Årsredovisning 2015 Org. nr:

2 Styrelsen för föreningen Åredalens folkhögskola avger härmed följande årsredovisning över det 76:e verksamhetsåret; Innehåll sida 1) Förvaltningsberättelse 1 Inledning 1 Syfte och mål 2 Medlemmar 2 Styrelsens sammansättning 2 Styrelsens arbete 3 Verksamheten 3 Personal 6 Ekonomi 6 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 7 Utvecklings- och profileringsarbete 7 Systematiskt kvalitetsarbete 7 Framtid 8 Avslutning 8 2) Ekonomisk redovisning Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Revisionsberättelse 15 Budgetsammanställning 17 3) Verksamhetsinformation ) Verksamhetsplan

3 Förvaltningsberättelse Inledning Åredalens folkhögskola fortsätter att utvecklas var ett år som präglades av flera förändringar i verksamheten. Några exempel är: En ny utbildning startades. I samarbete med organisationen KRIK (Kristen Idrottskontakt) startades en ettårig utbildning som kombinerar idrott och bibelundervisning. En 6-månaders etableringskurs för nyanlända startades. I nära samarbete med Arbetsförmedlingen i Järpen anordnades denna kurs. Ett viktigt bidrag från skolan för att möta de behov som finns i samhället. Även på många andra sätt har skolan varit med och arbetat med integration av nyanlända bl.a. genom att skolans deltagare har engagerat sig i olika mötesplatser för nyanlända. Dialog med kommunens och regionens integrationsansvariga för att möta utbildningsbehov. Som ett resultat av detta blev det klart att vi under 2016 dels startar uppdragsutbildning för Åre kommun men också en ny distansutbildning för människor som vill arbeta med integrationsfrågor. Förändrad organisation med ambitionen att förenkla och förtydliga ansvarsområden och beslutsvägar. Mötesplatserna för personalen sågs över och morgonmöten på måndagar infördes. Vi förtydligade vår studeranderättsliga standard för att skapa en ännu bättre lärmiljö för deltagarna. Köket tog tillbaka i egen regi efter att vi under 1,5 år anlitat ett externt företag. Ett enhetligt trådlöst nätverk har installerats på skolan. Färdigställs under Detta är bara några axplock. För att fortsätta vara en folkhögskola med kristen profil i en tid då behoven i samhället är stora behöver vi hela tiden leva i förändring. 1

4 Syfte och mål Syfte Föreningen Åredalens folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-luthersk grund och i anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet. Medlemmar Mål Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål: - att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor - att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning - att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande - att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället - att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper - att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande Vid årets slut hade vi 79 (77) medlemmar i Föreningen Åredalens folkhögskola, varav 59 är enskilda medlemmar och 14 (14) är EFS-föreningar och 4 (4) är andra föreningar. Styrelsens sammansättning Skolföreningens årsmöte ägde rum den 18 maj på Åredalens Folkhögskola. Styrelsen fick efter årsmötet följande utseende: EFS Mittnorrland Ordinarie ledamöter Ordf. Jan-Olof Hemmingsson Ås 2017 Jenny Edström Frösön 2016 Johannes Wiklander Järpen 2017 David Eklöv Järpen 2018 Ersättare Vakant 2017 Björn Sylvén Åre 2016 Vakant 2018 Skolföreningen Ordinarie ledamöter Vice ordf. Hans Lindström Krokom 2017 Staffan Moberg Laxsjö 2016 Ersättare Hjördis Höglund Undersåker 2017 Ingemar Hedlund Undersåker 2016 Härnösands stift Ordinarie ledamot Ann-Christin Alexius Järpen 2018 Ersättare Carina Göransson Åre 2018 Representanter Ordinarie ledamöter Personal 2

5 Hans Bolin Hålland Anders Nicolausson Hålland Ersättare Arna Rydberg Järpen Matthias Bengtsson Kall Kursdeltagare Lina Karlsson Hålland Marcus Noresjö Hålland Åre kommun Anders Sihvonen Åre Utsedd hösten-14 Ersättare Peter Jonsson Åre Utsedd hösten-14 Hedersledamot Anders Andersson Järpen Revisorer Ordinarie Mattias Eriksson, aukt. rev. Ivar Hansander Ersättare Krister Pålstam, aukt. rev. Eric Jonsson Östersund Järpen Östersund Järpen Styrelsens arbete Styrelsen har samlats regelbundet till styrelsemöten. Förutom reguljära ekonomi och styrfrågor har följande bearbetats under 2015: Skrivelse till Region Jämtland Härjedalen angående osaklig fördelning av skattemedel till folkhögskolorna i länet. De andra skolorna får ca 8 ggr mer än oss från Region Jämtland Härjedalen. Regionen avslog vårt förslag om en mer jämlik fördelning men styrelsen arbetar vidare med frågan och har skickat skrivelsen till RIO (Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation). Revidering av viktiga dokument som t.ex. Studeranderättslig standard, policydokument för förstärkningsbidrag, delegationsordningen, verksamhetsplanen mm. Styrelsen har även gjort en genomgång av det systematiska kvalitetsarbetet och dokumentationen kring detta. Verksamheten Allmänna kurser De allmänna kurserna ska främst vända sig till deltagare som saknar grundläggande behörighet för högskolestudier. Folkhögskolan uppfyller kravet på att minst 15 % av den totala verksamheten ska utgöras av allmän kurs. Under året har det i huvudsak funnits två linjer för Allmän kurs Natur och Livsstil samt Fjäll och Friluftsliv. Det finns dock alltid möjlighet för kursdeltagare att göra individuella val bland annat inom de fristående kurserna så att deras studieupplägg motsvarar allmän kurs. Detta möjliggör att dessa kursdeltagare kan begära att få ut ett omdöme och om omfattnings- och innehållskravet uppnås bli behöriga att söka till högskola och universitet. Profilkurser På folkhögskolan finns det ett stort utbud av profilkurser. De profilutbildningar som erbjudits har varit: 3

6 Bibellinjen, Indien väntar, Karibu Tanzania, Fjäll och friluftsliv ledarskap, Konstskola åk 1 och 2, Konstskola i Provence, Team Jesus Generation, Pastoralteologiska året samt KRIK-linjen. Hög flexibilitet finns kring att forma individuella studieupplägg bl.a. genom skolans modell med fristående kurser tors-fre under 4 perioder. Distanskurser Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att öka den digitala delaktigheten. Detta möjliggörs bland annat i kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Redovisningen ovan avser det senare alternativet. Korta kurser Vår sommarkursvecka genomfördes i även 2015 med strax över 100 deltagare. Genom de korta kurserna når vi en bredare målgrupp; seniorer, deltagare med funktionsnedsättning, deltagare som vill pröva på att studera, andra ungdomsgrupper etc. Kurserna synliggör folkhögskolan och gör det också möjligt att samverka med andra organisationer. Vi ser att våra korta kurser ger deltagare till långa kurser och vi önskar att detta kommer att öka. Kulturarrangemang Vi samarbetar med vår huvudman när det gäller utställningar, konserter mm. Med denna satsning vill vi nå nya personer som besöker länet. Under året har vi även erbjudit föreläsningar och konserter. Våra deltagare har också bjudit in till offentliga redovisningar av sina projekt. Öppen folkbildning Genom att använda oss av verksamhetsformen Öppen folkbildning kan vi bl.a. tillsammans med huvudmannen genomföra retreater och teologiska samtal. Internat Underhållet av internaten sköts löpande under året, såsom målning, byte av tvättmaskiner etc. En del möbelinvesteringar har gjorts samt kompletteringar till köken i borgarna efter de boendes önskemål. Vi har även ett internat i Frankrike för vår konst- och språkkurs. Det omfattar sex rum varav fyra är dubbelrum. Kurser - sammanfattning Den statsbidragsberättigade verksamheten uttrycks i deltagarveckar. Denna volym bestämdes av Folkbildningsrådet till deltagarveckor (=dv) för För att erhålla fullt statsbidrag måste vi bl.a. genomföra denna volym samt att minst 15 % skall vara allmänna kurser. För att säkerställa volymkravet planerar vi för en något högre volym ifall något förändras som vi inte kan påverka (t ex en inställd kortkurs) Antalet deltagarveckor fördelar sig på följande sätt under de senaste åren: Långa kurser allmänna Långa kurser - särskilda Korta kurser Kulturarrangemang Öppen folkbildning Summa Extra statsbidrag 536 4

7 Extra statsbidrag avser 68 dv för extra platser Allmän kurs och 468 dv för Etableringskurs (nyanlända) Antal deltagare på de långa kurserna följer nedan. Det är ett sammandrag och avser respektive hösttermin. Kursnamnet är det som gäller hösten Jämförelsen mot tidigare år avser motsvarande kurs Allmänna kurser 15/16 14/15 13/14 12/13 11/12 Natur o Samhälle Fjäll o friluftsliv Färg, form o fjäll 2 Etableringskurs 18 Indien/Tanzania (Ulinjen) (Notera att några deltagare går individuella kursupplägg på särskilda kurser som gör att de uppfyller villkoren för allmän kurs. I denna uppställning redovisas de under särskilda kurser) Profilkurser 15/16 14/15 13/14 12/13 11/12 Textil 2 Fjäll o friluftsliv, ledarskap KRIK / Turism o Service Indien/Tanzania Bibellinjen Pastoralteologisk kurs TJG/Exodus /Teamträning Ecole d art du Mont Cutton Konstkurs Projekt, tillämpning konst Distanskurser Distanskurs Broderi Karibu Tanzania Indien väntar Norra Indien väntar 7 Samtidskonst Swahili Ekologisk Ekonomi - 10 Antal deltagare på dessa kurser avser kalenderåret. Kursen kan genomföras både på vår- eller höstterminen 5

8 Personal Ingemar Forss har arbetat som rektor på 90 % fram till 31/3 och därefter på 100 % under resten av året. Efter en organisationsöversyn våren 2015 tillsattes inför det nya läsåret en ledningsgrupp bestående av Ingemar Forss, Torsten Halvarsson, Ingegärd Hägglund, Martin Boström och Elna Bolin. Ledningsgruppen har träffats 1-2 gånger per månad. Några av de mötesforum som använts förut på skolan avslutades. Under 2015 återtog skolan driften av köket och avtalet med Ånns Värdshus sades upp vilket gjorde att ny kökschef samt övrig kökspersonal rekryterades. På grund av sjukskrivningar har en del tillfälliga anställningar gjorts för att föra verksamheten framåt. Fyra personalträffar har genomförts där det getts tillfälle att dela information mellan styrelse, ledning och olika arbetsenheter och fack. Förutom de mer formella personalträffarna infördes en gemensam morgonsamling på måndagar för all personal. Under hösten genomfördes medarbetarsamtal tillsammans med samtliga medarbetare. När all personal var på plats inför det nya läsåret hölls en personaldag för att se över det kommande läsåret. Ekonomi Det ekonomiska resultatet framgår av resultat- och balansräkningen. Vi valde att planera för fler deltagarveckor än volymkravet och bra var det. Det blev lite spännande i slutet av året då några kurser fick lägre antal deltagare och någon kurs inte blev av. Vi nådde till slut volymkravet för fullt statsbidrag. Nya kurser mm gjorde att det totala statsbidraget blev över 10 Milj kr. I resultaträkningen finns stora avvikelser mot tidigare år när det gäller personal och hushållet. Förklaringen är att köket var på entreprenad under 2014 och halva Kökspersonalen var då inte anställd av skolan. Personalkostnaderna i förhållande till omsättningen är följande: (för 2012 räknas ej ersättningen från försäkringsbolaget med) 2009:64% 2010:67% 2011:66% 2012:62,2% 2013:63,1% 2014:56,2% 2015: 58,3% Styrelsen föreslår årsmötet att Fastställa balansräkningen och resultaträkningen Överskottet på kr överförs till kapitalbehållningen Fonder mm (not 13 o 18 i balansräkningen) Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond gav kr i avkastning. Vi har placerat det mesta hos Akelius. Från avkastningen tas stipendiet på kr. Kapitalet vid årets slut är kr Styrelsen för Åredalens folkhögskola beslutar om hur många och vilka som får ett stipendium. Enligt villkoren skall stipendiaten gått en långkurs (ca 34 veckor) och gjort en kulturell gärning i vid mening. t ex inom musiken och konsten, för ungdomar, engagemang i bygd och kultur etc. Stipendiet delades ut till Eva McGough vid skolans årsmöte. Hon har ett stort engagemang för ett barnhem nära vår vänskola Katumba i Tanzania Kioskvaror säljs mindre och mindre och vi har tagit bort det som egen resultatenhet. Verksamheten ingår i skolans administration 6

9 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Folkbildningsrådet har beslutat att vi får kronor i statsbidrag för 2016 under förutsättning att vi bland annat genomför deltagarveckor. Vi får även utökade platser för Studiemotiverade kurser (=SMF) och Etableringskurs samt extra deltagar-veckor för allmänna och särskilda kurser. En uppdragsutbildning med Åre kommun genomförs också Detta motsvarar nästan ca 2 Milj kr Utvecklings- och profileringsarbete Utvecklingsarbete pågår ständigt inom olika delar av skolan. Här är några områden som vi arbetet med under 2014: Nätverksbyggande gör vi på olika sätt. Samverkan sker till exempel genom träffar med andra folkhögskolor, organisationer, föreningar och kommuner. Rektor har under året mött många representanter för samhällets institutioner som t.ex. regionförbundet, Arbetsförmedlingen, Åre kommun m.fl. i syfte att informera om skolan och lyssna in behov i samhället. Profilarbetet har fortsatt även i år. Vi vill finnas nära huvudmannen och vara med på deras mötesplatser. Samarbetet med SALT (barn- och ungdomsverksamhet inom EFS) och KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt Johannelunds Teologiska Högskola fortsätter. Vi är även föreningen Svenskkyrkliga folkhögskolor för att vara en sammanhållande länk mellan Svenska kyrkan och folkbildningens organ. I oktober var en stor del av personalen med på EFS-folkhögskolornas träff på Sundsgården. En ny hemsida är igång. Sidan är mer och mer vår primära kanal för marknadsföring. Ca 2500 personer besöker nu sidan varje månad. Fortsatt utveckling av det flexibla lärandet har skett bl.a. genom uppföljningar av den handlingsplan som skola har upprättat. Vi arbetar vidare med att skapa individuella stödplaner tillsammans med samtliga kursdeltagare utifrån deras bakgrund, behov, förutsättningar och framtid. Förändringar i utbildningsutbudet genom ny Allmän linje och uppstart av KRIK-linjen. KRIK-linjen är en profilkurs med idrotts- och bibelinriktning. KRIK (Kristen Idrotts Kontakt) är en nordisk organisation som vi samarbetar med i utformandet av utbildningen. Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med kvalitetsarbetet på folkhögskolan är att ständigt förbättra verksamheten på skolan. Samtal, utvärderingar och analys är de vanligaste metoderna som vi använder för att under året samla in underlag till kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet kan beskrivas i följande årscykel: 7

10 Framtid Avslutning Det av yttersta vikt för skolan att vara uppdaterad på vad som händer både i det omgivande samhället och i det som rör skol- och utbildningsfrågor. Eftersom vår spelplan är folkbildning måste stort fokus läggas på att säkerställa den skolformens pedagogiska fördelar och möjligheter samtidigt som skolans vision, dess värdegrund och profilering ges högsta prioritet. Att vi förmår innesluta nya människor från andra kulturer blir avgörande för framtiden. Eftersom den avlägsna omvärlden inte längre är avlägsen utan istället våra grannar måste arbetet med att göra skolan till en mångkulturell mötesplats initieras och förtydligas. En av de viktigaste framtidsfrågorna för skolan är hur väl vi lyckas rekrytera och stödja deltagare på de behörighetsgivande allmänna kurserna. Vi ser att vi behöver öka andelen deltagare på dessa kurser och det kan vi göra genom ett nära samarbete med t.ex. länets lärcentra, arbetsförmedlingen m.fl. samt naturligtvis genom att skapa en utbildning som håller mycket hög kvalitet och ger goda förutsättningar för deltagarna att nå sina mål. Att vara en skola med kristen profil och samtidigt välkomna och respektera alla former av livsstilar, religioner och livsåskådningar är en viktig uppgift för skolan. Verksamheten på Åredalens folkhögskola är något som vi skapar tillsammans och har all anledning att vara ytterst stolta för. Personal, deltagare, föreningsmedlemmar, styrelse men också staten och Region Jämtland Härjedalen möjliggör denna unika pedagogiska miljö. För Åredalens folkhögskola, Ingemar Forss, Rektor 8

11 2) Ekonomisk redovisning 2015 RESULTATRÄKNING Intäkter not Statsbidrag , ,00 Landstingsbidrag , ,00 Övriga bidrag , ,00 Uppdragsutbildning , ,00 Undervisningsmaterial , ,60 Hushållet , ,00 Fastigheten , ,50 Övriga intäkter , ,42 Summa intäkter , ,52 Kostnader Personalkostnader 6 Löner: Undervisning , ,65 Löner: Administrativ , ,98 Löner: Fastighet , ,96 Löner: Hushållet ,02 0,00 Löner: Övriga , ,32 Sociala kostnader , ,96 Övriga personalkostnader , ,29 S:a personalkostnader , ,16 Undervisningsmaterial , ,88 Hushållet inkl kökstjänst , ,20 Fastigheten , ,60 Administration , ,60 Övriga kostnader , ,00 Avskrivningar , ,00 Summa kostnader , ,44 Verksamhetsresultat , ,08 Finansiella intäkter/kostnader Ränteintäkter , ,40 Räntekostnader , ,00 Summa finansiella kostnader , ,60 Resultat efter finansiell int/kostn , ,48 Resultat , ,48 9

12 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Fastigheten , ,00 Inventarier , ,00 Aktier ,00 Summa anläggningstillgångar , ,00 Omsättningstillgångar Textillager , ,00 Kundfordringar , ,50 Övriga fordringar , ,58 Förutbetalda kostn och upplupna intäkter , ,00 Kassa och bank , ,13 Summa omsättningstillgångar , ,21 Förvaltade fonder mm , ,31 Summa tillgångar , ,52 SKULDER O EGET KAPITAL Eget kapital Engångsavgifter , ,00 Reservfond , ,00 Kapitalbehållning , ,89 Resultat , ,48 Summa eget kapital , ,37 Långfristiga skulder Banklån , ,00 Övriga lån , ,00 Summa långfristiga skulder , ,00 Kortfristiga skulder Leverantörer , ,41 Upplupna kostn o förutbetalda intäkter , ,03 Personalens skatt , ,00 Amorteringar inom ett år , ,00 Diverse skulder , ,40 Summa kortfristiga skulder , ,84 Förvaltade fonder mm. Kapital , ,31 Summa skulder o eget kapital , ,52 STÄLLDA PANTER Fastighetsinteckningar i Nyland 2:34 o 2:38 i Åre , ,00 Företagsinteckningar , ,00 Tax värde på personalbostäder , ,00 10

13 ANSVARSFÖRBINDELSER FÖRKLARING TILL NOTER inga inga Redovisnings- och värderingsprinciper Våra redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag av textillinjens lager. Vi har ett litet lager som vi beräknar värdet av bokslutsdagen men som inventeras efter läsårets slut. Fordringar tas upp med det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Avskrivning för verktyg är 3 år, för maskiner, kylar och frys etc 5 år och för möbler 10 år, överstigande kr. Fastigheten skrivs av med 2 %. Tillämpade principer är oförändrade jämfört med föregående år Not 1 - Statsbidrag Basbidrag , ,00 Bidrag för utveckling- o profileringsinsatser , ,00 Läsfrämjande 0, ,00 Volymbidrag , ,00 Internationell verksamhet 0, ,00 Etableringskurs ,00 *) 0,00 Extra platser Allmän kurs ,00 0,00 Förstärkningsbidrag, grundschablon , ,00 Språkschablon ,00 0,00 Språkschablon, extra platser allmän kurs 4 300,00 0,00 Summa , ,00 Extra statsbidrag ,00 0, , ,00 *) Hela bidraget är på för hela kursen varav motsvarar genomförd utbildning under 2015, resten genomförs Not 2 - Landstingsbidrag Region Jämtland Härjedalen , ,00 Övriga landsting/regioner , , , ,00 För vår egen region har vi ett avtal. För övriga regioner sker fakturering som grundar sig på var deltagaren är folkbokförd vid kursstart. Not 3 - Övriga bidrag Länsarbetsnämnden , ,00 Åre kommun 0,00 0,00 EFS Mittnorrlands Missionsfond ,00 0,00 Övriga bidrag 0, ,00 Summa - Övriga bidrag , ,00 Not 4 - Uppdragsutbildning Kurser, uppdrag 0,00 0,00 Övriga , ,00 Summa - Uppdragsutbildning , ,00 11

14 Not 5 - Konferensverksamhet Under hushåll och fastighet finns vår konferensverksamhet bokförd. Hit räknar vi möten, träffar, läger som inte avser statsbidragsberättigad verksamhet eller uppdragsutbildning Not 6 - Personalkostnader , ,00 Den totala lönesumman enligt kontrolluppgifter blev kr (2014: kr) fördelat på 71 kontrolluppgifter (2014: 98 st). Vid årets slut fanns det 29 anställda (24) varav 17 (10) kvinnor. I övriga personalkostnader ingår kr som avser personer med annan arbetsgivare (2014: kr). Årsanställda uttryckt i heltidstjänster inkl timanställda och föreläsare blev 18,5 (15,9) varav kvinnor 8,9 (7,5). Med heltid avses 1920 timmar. Antal kontrolluppgifter avser uppgifter innehållande enbart lön. Köket drevs på entreprenad t o m maj därefter i egen regi. Uppdelningen i personalgrupper är anpassad till Folkbildningsrådets ekonomienkät Not 7 - Avskrivningar Inventarier , ,00 Fastigheten , ,00 Summa avskrivnngar , ,00 Not 8 - Finansiella intäkter Bankräntor 0, ,40 Skattekonto 368,00 155,00 Folkbildningsrådet 3 281, ,00 Summa finansiella intäkter 3 649, ,40 Not 9 - Fastigheten Ingående värde , ,29 Årets investering 0,00 0,00 Summa värde , ,29 Ackumulerad avskrivning , ,29 Årets avskrivning , ,00 Pågående arbeten: Miljöbod Utgående värde , ,00 Not 10 - Inventarier Anskaffningsvärde , ,50 Inköp för äldre än 10 år räknas bort , ,00 Årets inköp , ,00 Summa anskaffningsvärde , , Ackumulerad avskrivning , ,50 Avskr motsv inventarier äldre än 10 år , ,00 Årets avskrivning , ,00 Utgående värde , ,00 12

15 Not 11 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Statsbidrag ,00 0,00 Övriga bidrag , ,00 Förutbetalda kostnader , ,00 Övrigt ,00 0,00 Utgående summa , ,00 Not 12 - Förvaltade fonder mm Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond TILLGÅNGAR Bankkonto , ,34 Akelius , ,97 Upplupna intäkter 0,00 0,00 Summa tillgångar , ,31 Kiosken (se not 18) Lager: Kioskvaror 0, ,00 Summa kiosken 0, ,00 Summa förvaltade fonder mm , ,31 Not 13 - Engångsavgifter Ingående summa , ,00 Nya medlemmar 400,00 0,00 Avförda engångsavgifter 0,00 0,00 Utgående summa , ,00 Not 14 - Reservfond Ingående summa , ,00 engångsavgifter som avförts 0,00 0,00 Utgående summa , ,00 Not 15 - Kapitalbehållningen Ingående värde , ,05 Resultat , ,84 Utgående värde , ,89 Not 16 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 477,00 638,00 Semesterlön och innestående tid , ,00 Upplupna sociala avgifter , ,00 Juridiska personer , ,00 Statsbidrag , ,00 Övrigt , ,03 Summa upplupna kostnader och förutb. intäkter , ,03 13

16 14

17 15

18 16

19 Budgetsammanställning Res Resultat Budget Budget Intäkter Statsbidrag Övriga bidrag Internatet Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Undervisningsmaterial Hushållet Fastigheten Övriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsresultat Ränteintäkter Räntekostnader Bokslutsdispositioner Resultat Budgetram % användandet av statsbidraget d.v.s. minst 5580 deltagarveckor. Ett resultatmål på 5% av volymintäkter (=volymbidrag+uppdrag+internat). 17

20 3) Verksamhetsinformation 2015 Pedagogiskt utvecklingsarbete Under året har den pedagogiska personalen mötts i gemensamma planeringsdagar och vid pedagogiska träffar för att utveckla verksamheten. Områden som har behandlats är t.ex: - Information och erfarenhetsutbyte om skolans olika utbildningar - Upplägget med fristående kurser - Utveckling av Allmän kurs - Pedagogik och metodik Under 2015 har det både skett individuell och gemensam fortbildning. Kåren Kåren startades upp i början av september och vi har följt stadgarna som skrevs Under höstterminen har kåren bildat en ny styrelse, med en representant från varje klass. Kåren har fem utskott: estetutskottet, idrottsutskottet, fritidsutskottet, marknadsutskottet samt festutskottet. Höstterminens aktiviteter har bland annat bestått av tävlingar och fester, där deltagare från olika klasser och borgar fått mötas. Terminen avslutades med en julshow som anordnades som en öppen scen där deltagare från alla linjer var välkomna att bidra. Showen fick god respons och verkade uppskattas av såväl deltagare som personal och styrelse. Under vårterminen ser vi fram emot diverse aktiviteter av liknande slag, men också att kåren tills vidare fått i uppdrag att förvalta INKA:s café, "Hasses café", med det nya namnet "Hassans". Caféet har blivit en mötesplats där deltagare kan mötas utanför borgarnas vanliga allrum. Det skapar en neutral zon där alla möts på lika villkor, vilket är något som kåren vill uppmuntra. Skrivet av kårens ordförande 16/17 Astrid Westling Gemensam kurstid Vi gör integrering där både deltagare och personal deltar såsom en del av kursåret. Teman för dagarna är områden som angår alla på folkhögskolan; demokrati, samhällsutveckling och kulturliv. En vinterdag ute i Edsåsdalen med sportinriktning och kökets goda mat serverad ute i tältkåta. En utemiljödag innebar ansiktslyftning av gräsmattor och trädgård tillsammans alla och med gemensam fika ute. Vålådalen blev inledningen av kursåret med de nya kursgrupperna med betoning på att lära känna varandra och en del av bygden. En dag med vedhuggning, förrådsinventering och bärplockning, en halvdag kring förebyggande av idrotts- och friluftsskador samt säkerhetspolitik där politikern Kalle Ohlsson höll en information och debattstund. Fördel att vi med kort varsel kunde få en extern medverkan och anpassa program efter det. De tidigare miljö och hållbarhetsdagarna har vi valt att inte upprepa denna höst. Skrivet av: Olle Mobärg 18

21 Allmän kurs Natur & Livsstil På kursen Natur & Livsstil läser deltagarna både natur- och samhällskunskap i kombination med andra behörighetsgivande ämnen som ges inom ramen för de fristående kurserna. Vi arbetar med en tematisk och ämnesöverskridande undervisning för att skapa helhet och sammanhang. Gruppen har varit liten vilket ger förutsättningar för individualiserade upplägg. Inför läsåret 15/16 såg vi ett behov av att tydligare arbeta för samhörigheten mellan denna grupp deltagare och övriga på skolan. Vi ser resultat av detta arbete i år. En utveckling som vi hoppas bara är en start är ökningen i etnisk mångfald på kursen samt att flera av deltagarna kommer från Åre kommun. Detta är viktiga målgrupper för kursen framöver. Allmän kurs Fjäll & Friluftsliv En mycket mångsidig grupp där vissa har goda erfarenheter av tidigare skola och tydliga ambitioner med vidarestudier. Andra har både misslyckanden och tydliga hinder för att bedriva skolämnesstudier. Det visade sig skapa stora spänningar kring synen på hur samarbetet i friluftskursen skulle bedrivas. Under kursen har vi valt att lägga stor tid i individuella uppföljningar gentemot vissa individer för att påverka uthållighet och förmåga att organisera sig i vardagen. Året har innehållit vintertur i Stensdalsfjällen-Vålådalen, fjällsäkerhetsövningar, natur- och kulturfakta från stenålder till nutid. Det årliga inslaget med fjäll- och fjordfriluftsliv i Norge vid Mardalsforsen där den första miljöaktionen hölls på 1970-talet med Arne Naess i förgrunden med sina tankar om människans ansvar i samspel med omgivningen i natur och samhälle. Viktiga dagar är också i Ånnsjöns fågelskyddsområde med Handöl som kulturminnesplats kring Karolinerkatastrofen. Vandring till Storsylen vid norska gränsen är också ett viktigt moment som ger starka intryck och som vi vill fortsätta med i kommande kurser. Skrivet av: Olle Mobärg Indien väntar/karibu Tanzania Under januari 2015 avslutade vi undervisningen i utvecklingskunskap och religionskunskap (afrikanska stamreligioner och indiska religioner) innan studieresorna till Indien och Tanzania påbörjades. Karibu Tanzania med 10 deltagare inledde sin resa till Tanzania med studiebesök i Dar es Salaam. Från Dar reste gruppen med tåg via Makambako till Ilembula sjukhus. Resan gick sedan vidare till vår vänskola Katumba FDC i sydvästra delen av landet där kursdeltagarna kombinerade swahilistudier med studiebesök i närområdet. En längre resa gjordes i samband med vistelsen på Katumba till Matema vid Nyassasjöns norra spets där tiden användes för reflektion och vila. Från Katumba fortsatte resan via Ruaha National Park till Dar es Salaam. Efter några dagar i Tanzanias största stad fortsatte resan till Lushoto i Usambarabergen där kursdeltagarna under 19

22 några dagar var gäster i den lutherska kyrkans nordöstra stift. Deltagarna gjorde praktik i det nordsöstra stiftet samt i Fukeni i närheten av Moshi. Den sista veckan följde kursdeltagarna ett eget uppgjort program efter godkännande av Hans. Flertalet valde att förlägga denna vecka till Zanzibar. I slutet av januari månad reste 4 deltagare med Hans samt 6 deltagare Indien väntar distans till Sydindien. Studieresan börjades i Trivandrum i Kerala med Thomas David som kontaktperson. Från Kerala gick studieresan vidare med tåg via Goa till Indiens näst största stad Mumbai. Från Mumbai gick vidare till Madhya Dehli. När Indien väntar distans och Hans hade rest hem till Sverige fortsatte heltidarna under John Anands ledning till Dehra Dun, Mussorie och Haridwar. Efter att ha upplevt delar av Nordindien fortsatte resan till Padhar i Madya Pradesh där hindistudier och praktik var förlagd. Väl hemma från resan skrev kursdeltagarna två reserapporter och deltog i en tre dagars fjälltur förlagd till Storulvåns fjällstation samt skrev var sitt specialarbete. Under maj månad ansvarade de för en Tanzania- respektive Indienkväll. Höstterminen startade åtta deltagare Indien väntar och 5 st på Karibu Tanzania. Likt tidigare år innehöll studierna fjälltur, missionskunskap, landkunskap (Tanzania/Indien) samt utvecklingskunskap. En tvådagars kurs i Fair Trade anordnades i samarbete med Natur och livsstil. Kursdeltagarna deltog i två fristående kurser under höstterminen. Terminen avslutades i sedvanlig ordning med julfest. Inför nästa läsår (2015/2016) avser vi att enbart köra Indien väntar, dels av kostnadsskäl, del att det blir lättare att fokusera på ett land vilket resultera i högre kvalité på undervisningen samt att det ger en mer rimlig arbetsbörda under hösten. Skrivet av: Hans Bolin Bibellinjen Det övergripande målet med bibellinjen är att hjälpa deltagarna att få ett grepp om Bibeln samt få möjlighet att bearbeta och fördjupa sin tro. Med detta mål för ögonen har vi även detta år på linjen arbetat med föreläsningar och samtal i helklass, grupparbeten, enskilda fördjupningsarbeten och pedagogiska övningar utomhus samt retreater. Ett delvis nytt arbetssätt har varit att de flesta deltagarna har haft praktikuppgifter löpande under året. Några exempel: Ansvar för bön- och lovsångskvällar på EFS missionshus, konfirmandarbete i Åre församling och språkcafé i Åre. Några har i samarbete med FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning arrangerat aktiviter i sporthallen. Detta har varit mycket uppskattat av många inblandade. En annan grupp kursdeltagare har på lördagskvällar praktiserat med ungdomar på Tant Annas café i Järpen. Under höstterminen har Bibellinjen haft en hel del kursmoment tillsammans med den nystartade KRIK-linjen. Bland annat genomfördes en kurs i lärjungaskap i aulan där vi växlade mellan föredrag i storgrupp och samtal vid borden. Några av kursens teman var Tron och hela livet, Tro och tvivel, Andliga övningar, Att förhålla sig till pengar och ägodelar och Att tro 20

23 tillsammans. Undervisningen hade en praktisk inriktning där frågan Hur? var ständigt återkommande. Deltagarnas egna fördjupningsarbeten har även detta år blivit ett givande bidrag till klassen som helhet. Här följer några exempel på undersökta ämnesområden: EFS mission i Etiopien, Bibeln och flyktingen, Marta och Maria, Teresa av Avila samt Liturgi. Skrivet av: Martin Boström KRIK-linjen Team Jesus Generation Under detta läsår har totalt 23 deltagare gått Teamlinjen. 10 på vårterminen och 13 på höstterminen. De har varit fördelade i olika team som varit på följande platser: Furulundskyrkan i Partille, EFS Ängelholm, Sörbykyrkan i Örebro, Carlskyrkan i Umeå, Betlehemskyrkan i Örebro, EFS i Östersund och Brickebergskyrkan i Örebro. Från hösten 2015 har vi också ett team med 3 elever på KRIK:s riksorganisation som har sitt kontor i Uppsala. Deras praktik går bland annat ut på att inspirera lokala KRIK-grupper och finnas med i lägerplanering med mera. Efter tre veckors utbildning på folkhögskolan har eleverna fortsatt utbildningen på sina teamorter. Det mesta av utbildningen sker i de olika församlingarnas barn- och ungdomsverksamhet. En del fungerar också som kamratstödjare på olika högstadieskolor. Detta kombineras med handledning, teoretisk utbildning och fältstudier. Året har flutit på väldigt bra med välfungerande team och bra handledning på teamplatserna. Teamlinjen drivs i samarbete med Salt barn och unga i EFS. Vincent Ihlberg håller i utbildningen tillsammans med Martin Boström (kursansvarig) och Sven-Erik Jönsson. Teamlinjen hette tidigare Team Jesus Generation, men vi beslutade i slutet av 2015 om detta namnbyte, dels för att det rimmar bättre med Bibellinjen och KRIK-linjen. Skrivet av: Martin Boström & Sven-Erik Jönsson 2015 är det år då KRIK-linjen startade på Åredalens folkhögskola. Lina Sjörén började jobba på skolan i mars med förberedelsearbete för linjen i nära samarbete med Sven-Erik Jönsson och Martin Boström. Det var 24 individer som sökte KRIK-linjen i första hand, vi antog 12 personer 5 tjejer och 7 killar. KRIK-linjen är en utbildning med fokus bibel, fjäll och idrott. Sven-Erik Jönsson och Martin Boström undervisade i bibelämnena genomsnitt 1 dag/vecka, Lina Sjörén hade klassen i idrott, ledarskap och event ungefär 1-2 dagar/vecka. KRIK-linjen deltog i fristående kurser under period 1, många av deltagarna valde fjällsportskursen. Deltagarna i KRIK har varit indelade i team, i teamen har de haft bibelläsning, bön och samtal en gång i veckan. Alla deltagare har haft praktik en gång i veckan. Det har varit på platser med idrott och/eller integrationsfokus bl.a. simskola för nyanlända kvinnor, fotboll med unga nyanlända i Mörsil, KRIKavdelning på skolan. I november arrangerade KRIK-linjen KRIK Arena i Röjsmohallen i Järpen. Det var ett event med syfte att skapa en mötesplats för integration och göra KRIK och Åredalensfolkhögskola känd i bygden. Huvudaktiviteten under KRIK Arena var en fotbollsturnering där 19 lag var anmälda. Skrivet av: Lina Sjörén 21

24 Fjäll & Friluftsliv Ledarutbildning Vinterns och vårens kursmoment kännetecknades av att dels slutföra utbildning på inledande nivå till skidlärare samt friluftssäkerhet i vinter- och fjällförhållanden. Extra tyngdpunkt har lagts på lavinutbildning och kajakpaddling i havs- och fjordmiljö. Sommarens yrkesplatsförlagda utbildningsveckor hade stor spridning från Skåne i söder till Kiruna i norr. De moment som genomfördes kring säkerhet vid strömmande vatten, högfjällsvandring och issäkerhet följer Fjälledarnormen och den nya Naturguidsnormen som fr. o. m. april 2015 är vägledande i Sverige. Fortsatt tyngdpunkt vid friluftssäkerhet kommer att vara viktig då omvärldskraven skärpts. Lavinoch klättringssäkerhet samt cykling i fjällterräng är områden som behöver belysas mer. Skrivet av: Olle Mobärg Etableringskursen Etableringskursen är en ny kurs på Åredalens folkhögskola, där nyanlända får möjlighet att lära sig svenska. Dessutom får de en introduktion i det svenska samhället och arbetsmarknaden. Kursen har varit indelad i teman, Bo i Sverige, Vardagsliv, Hälsa, Föreningsliv, Kulturliv, Arbetsmarknad, Jämställdhet, Arbetsrätt, Att söka arbete, Utbildning, Demokrati, Mänskliga rättigheter. Svenskan har varit grunden för undervisningen vilket emellanåt har varit en stor utmaning. Vi har även gjort några studiebesök bl.a. på Jamtli och Naturum. En styrka har varit att vi jobbat i team, vi har på så sätt kunnat erbjuda olika arbetssätt och metoder. Problemet har ibland varit att hitta gemensam planeringstid. Successiv antagning fungerade inte så bra, då vi inte börjar med en ny kurs i direkt anslutning till att den första slutar. Digitala läsplattor till alla deltagare har varit till stor hjälp, både för möjligheten till tolkning och individualisering. 22

25 Konstskolan Det har varit ett händelserikt år för konstskolan. Fr.o.m. hösten 2015 är båda årskurserna på konstskolan för första gången placerade på Hålland. Under sommaren anpassades en del av lokalerna för att skapa ateljéplatser och lämpliga undervisningsmiljöer. Detta kommer vi även fortsättningsvis behöva arbeta med, Upptakten hade vi tillsammans på folkhögskolan med båda årskurserna och med deltagarna på Ecole. Under året hösten har vi haft flera workshops där vi bland annat samarbete med Jamtli, och UrbanArt. Flera gästlärare har undervisat på skolan t.ex. Magdalena Brunzell, Helena Schmidt- Bourges, Magni Borgehed och Kristina Langert. Eleverna har varit på Härke och haft Odd Larsson som lärare i grafiska metoder. Utställningar på skolans galleri har också genomförts med elevernas idébaserade verk. Under hösten inbjöd vi tillsammans med Åre kommun och Länskulturen till en träff om Konsten i Åre. Ett 30-tal personer var med vilket kändes mycket positivt. Ecole d art du Mont Cutton - Konst- och språkutbildning i Frankrike Vi inledde vårterminen med en utställning på Mediateket, det var värdefullt att ha en utställning på halvtid för att känna på hur det är att sätta upp en utställning utan så mycket stress som slututställningen ofta medför. Vi arbetade på frågorna Hur visar jag min konst? För vem? och Var? Gruppen som arbetade på fängelset i Nîmes gjorde ett beundransvärt jobb som uppskattades varmt av personal och fångar. Ett projekt som satte prägel på hela deltagargruppen på Ecole. Hur viktig konsten kan vara för att knyta ihop och skapa sammanhang men också för att drömma sig bort. Två gånger i veckan var vi med grupper om 5-6 fångar, en grupp män och en grupp kvinnor. Språkets svårigheter blev en fördel, det blev ett öppet och generöst samtal och utbyte. Deltagarna tog med sig berättelserna om drömmar som fångarna fick återge i akvarell och kol. 23

26 De filmade drömmarna och visade upp vad de gjort utanför fängelset för att få feedback och omarbeta så att det skulle överensstämma med fångarnas berättelser. Det var helt fantastiskt med Ateljéerna, fungerande lokaler med värme på vintern! Vi hade praktikanter från två olika konsthögskolor samt gästlärare i foto: Alysson Schmitt och digital konst: Pol Guezennec, och Patrick Devreux i grafik. På videofestivalen Trace(s) arbetade deltagarna med bl.a. konstnärerna John Sanborn och Jeff som uppskattade noggrannheten och punktligheten men även stämningen i gruppen. Första upplagan av en bok i litografi blev färdig, alla deltagare fick trycka och binda sin egen bok med konstverk. På slututställningen ställde vi ut både på Cave Mallet och Rue Crémieux och kulturnämndekvinnan Ghislaine Courbet invigde med tal. En av våra deltagare från presenterade sitt videokonstverk på festivalen i Marseille det var motiverande för den nya gruppen att se honom där i november. Skrivet av: Helena Schmidt-Bourges Fristående kurser Fristående kurser som en del i alla kursdeltagares studieplaner, skapar möjlighet till individuella upplägg. Att kursdeltagare kan göra egna val utifrån sina intressen, förutsättningar och behov ger mervärden. Flera av kursdeltagarna väljer att läsa nya behörighetsämnen eller att läsa om ett ämne med IG eller F från gymnasiet. Några väljer att prova helt nya ämnen eller att utveckla ett tidigare intresseområde. Andra väljer att fördjupa sig i ämnen som liknar inriktningen på den linje de valt att läsa. Att mötas i nya kurser/grupper utifrån egna val, intressen och behov ger energi. Korta kurser De flesta kursdeltagarna är mycket nöjda med möjligheten att kunna välja olika kurser i kortare perioder. Det är också bra att deltagare från allmänna och profilkurser kan mötas i ett gemensamt intresse. Ett problem för deltagarna kan vara att hinna med de behörighetsgivande kurserna under den givna perioden. Färdighetsämnen såsom svenska, engelska och matematik är för många deltagare svåra att klara på 6 veckor, såvida de inte redan har gått hela eller delar av kurserna på gymnasiet. Skrivet av: Elna Bolin Definitionen av en kortkurs är en kurs som är 1 14 dagar. Det innefattar då även vissa distanskurser men de beskrivs på annan plats. Genom denna verksamhet når vi andra grupper till exempel seniorer, deltagare med funktionsnedsättning och unga ledare. Bland våra samarbetspartners kan vi nämna vår huvudman (EFS både lokalt och distrikt), Friluftsfrämjandet med flera. På senare år har vi arrangerat en sommarkursvecka veckan efter midsommar. I år blev det sju kurser samt GALET ett samlingsnamn för barnaktiviteter. 24

27 Förstärkning Uttrycket "förstärkningsbidrag" används i samband med kursdeltagare som är i behov av och har rätt till särskilt pedagogiskt stöd. Som tidigare år vid skolstart fyller deltagarna i ett dokument som vi kallar "Min hälsa". En sammanställning görs av ansvarig för förstärkningsverksamheten. Här framkommer vilka som är i behov av särskilt stöd och en preliminär plan för omfattning tas fram. Dessa kursdeltagare informeras om att de har rätt till stöd i studiesituationen, en pedagogisk plan har skapats i dialog mellan kursdeltagare och linjeansvarig. I den framkommer hur man konstaterat behov och funktionsnedsättning samt hur de pedagogiska insatserna ska utformas. Planerna är kända för personal som möter dessa kursdeltagare i olika sammanhang och behandlas under sekretess. Uppföljning och återkoppling av handlingsplanerna görs ungefär mitt i skolåret eller när behov finns. Under året förekommer träffar där linjeansvariga och annan berörd personal deltar. Fem sådana träffar genomfördes under året. Innehållet har handlat om förutsättningar och rutiner, olika deltagares behov, erfarenhetsutbyte, litteraturtips med mera. Vi ser ett behov av extern handledning i svåra situationer. Bibliotek och kultur Biblioteket har under hösten haft Poesikväll vid tre tillfällen. Kvinnor från Etableringskursen har det arrangerats Stickträffar på tisdagar efter lunch tillsammans med bibliotekarien. Detta har skett på initiativ av bibliotekarien. Teater Fjällhumlorna från Järpen har spelat för oss. Indien- och Tanzaniakvällar genomfördes under våren. Samarbetet med Åre kommunbibliotek, Bibliotekmitt och Libris (nationella biblioteksdatabasen) fortsätter. Data Skrivet av: Elisabeth Öhman Januari, inledande träff med IT-företag för assistans med utbyggnaden av trådlöst nät som täcker hela skolområdet inomhus och utomhus. Därutöver offert på ny server för domän, mail och fillagring. Nya switchar har monterats i Jämteborg, Brunkulla och Guckusko. Ett antal investeringar av it-utrustning har gjorts bl.a. inköp av bärbara datorer samt läsplattor. Utbyggnaden av det trådlösa nätet har till stora delar genomförts under hösten och täcker större delen av området, vissa delar återstår att göra under

28 I övrigt har året som vanligt bestått av användarhjälp, planerade åtgärder, löpande uppdateringar, underhåll, backup, sånt som gör att allt fungerar och sånt som minskar riskerna för att en liten olycka blir till en stor olycka om/när nåt trots allt inträffar. Skrivet av: Anders Nicolausson Internatet Kök Städ Under vårterminen hade vi en del rum outhyrda och det var en hel del skadegörelse av deltagarnas rum som uppdagades vid vårterminens slut. På sommaren skedde vanlig uppsnyggning av några rum på internatet. Två badrum på Blomhusen fick totalrenoveras efter vattenskador. Skolans Jämtlandsrum målades och fick nya gardiner. På Laduborg byggdes det om en del för att Konstskolan skulle få mer anpassade lokaler. Under hösten hade vi alla rum på internatet uthyrda och fick även hyra ut Gökboet och Sveas gästrum till våra deltagare. Det var en rörig början av året men blev ett lugnt slut. Under hösten 2015 hade vi ett närmast fullbelagt internat. Positivt på flera sätt för skolan. Skrivet av: Ingegärd Hägglund Fr.o.m. sommaren 2015 återgick köket till vår egen regi. Det nya köksteamet började arbeta under hösten. Köket har fått många lovord från både deltagare och andra gäster för den goda kvalitet på maten som de serverar. Städverksamheten har blivit något mer omfattande eftersom vi nu har hela konstskolan placerad hos oss i Hålland. Bemanningen har under året legat på ca 1,45 tjänst med utökning av extrapersonal efter läsåret. Fastighet och lokaler Förutom löpande underhåll av fastigheter och den yttre miljön hade vi i år endast ett större projekt. Elevhemmet Guckuskon fick ny färg på fasaden. Vi fortsatte att jobba en hel del med det systematiska brandskyddsarbetet SBA där bland annat 15 år gamla brandsläckare blivit utbytta. Vi byggde även om några lektionssalar i Laduborg så att konst årskurs 2 numera ryms på skolan. En sak som vi tyvärr behövt lägga mycket tid på är vattenskador. Det märks att skolans fastigheter börjar komma till åren och underhållet blivit eftersatt under tidigare år. Ett positivt inslag under 2015 var Yasief från Eritrea. Han praktiserade här under våren och sommaren och var en stor resurs för vaktmästeriet. Skrivet av: Matthias Bengtsson 26

29 Marknadsföring Vi har fortsatt arbetet med att bli mer och mer inriktade på den digitala marknadsföringen även om vi inte helt har lämnat traditionell annonsering. Vår hemsida har upp till 3000 unika besökare per månad och den utgör vår huvudkanal för information om skolan. Under året har vi även gjort några Facebookkampanjer vilket vi ser har gett goda resultat. En indirekt marknadsföring som vi också arbetar med är att vara synliga på olika sätt i samarbetsforum och projekt för att knyta kontakter och skapa mötesplatser. Våra sommarkurser och arrangemang som t.ex. Öppet hus ska också ses som en del i det långsiktiga marknadsföringsarbete som vi gör. Vi var i mars 2015 med på Noliamässan i Sundsvall tillsammans med flera andra folkhögskolor från Jämtland och Västernorrland. 27

30 4) Verksamhetsplan Under verksamhetsåret pågår kontinuerligt ett antal utvärderings- och dokumentationsprocesser som en del i underlaget för framtida planering. Åredalens Folkhögskola styrs av dokument på tre nivåer: - Statens stöd till folkhögskolorna - Föreningen Åredalens folkhögskolas stadgar - Huvudmannarörelsen EFS Statens stöd till folkhögskolorna Syftena med statens stöd till folkbildningen är att: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom till exempel politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete) 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället 4. bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet De grundläggande skälen till att stödja folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället (UR prop. 2005/06:192). Föreningen Åredalens folkhögskola Syfte och uppgift enligt stadgarna: Föreningen Åredalens folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-lutersk grund och i anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet. Mål och inriktning: Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål: - att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor, - att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning, - att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande, - att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället, - att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper, - att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande. Huvudmannarörelsen EFS Folkhögskolorna skall utgöra en naturlig och aktiv del av EFS arbete. Detta sker genom: - samarbete med EFS på lokal-, distrikts- och riksplanet - att möta behov inom EFS av ledarutbildning och verksamhetsutveckling - att fungera som mötesplatser för studier och samtal kring EFS evangelisation och mission - att stärka samarbetet med studieförbunden kring kultur och studieverksamhet Folkhögskoleverksamheten skall bedrivas på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund. Detta sker genom att: 1. erbjuda studier i bibelämnen, livsåskådningsfrågor, etik och missionskunskap 2. stimulera deltagarna till formulering av livsfrågor 3. levandegöra kristen tro och livsåskådning 4. erbjuda pedagogisk miljö, med tolerans och respekt för oliktänkande och som främjar bildning och utbildning, skapande och ansvarstagande 5. tillvarata möjligheter till samverkan med Svenska Kyrkan och ekumenisk öppenhet 28

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Inledning Åredalens folkhögskola har varit en viktig mötesplats för folkbildning under många år och är i högsta grad levande i sin ambition att nå nya generationer. Nu som alltid

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och

Läs mer

Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag.

Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag. Sida 1(8) Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan 1. Sammanfattning De ekonomiska förutsättningarna blir något sämre för Billströmska folkhögskolan 2014, jämfört med de senaste åren. Statsbidraget

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Årsredovisning för Skurups folkhögskola 2015

Årsredovisning för Skurups folkhögskola 2015 Årsredovisning för Skurups folkhögskola 2015 2 (12) Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01 2015-12-31. Förvaltningsberättelse Information om verksamheten grundades 1888

Läs mer

Mål och handlingsplaner för 2011-2014

Mål och handlingsplaner för 2011-2014 Mål och handlingsplaner för 2011-2014 1 Distriktsmissionen Distriktsorganisation med styrelse och anställda. Mål Handlingsplan Målen nås genom att 1. Att skapa förutsättningar för tillväxt genom - Information/nya

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2011 563 Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-aug 2011 563 Lunnevads folkhögskola Delårsrapport jan-aug 2011 563 Lunnevads folkhögskola 2011-09-20 sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015 Ulriksdalsskolans Verksamhetsplan 2014-2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Den allmänna kursens syften Att ge verktyg och resurser för personlig utveckling och makt att påverka sitt liv och sin omgivning till människor med svag

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Uppdaterad 2015 1 Innehåll Innehåll... sidan 2 Studeranderätt June folkhögskola... sidan 3 Huvudman/Profil... sidan 3 Statens syfte med statsbidraget...

Läs mer

Folkbildningsrådet Dec 2000 Hjälpredan Flik 3

Folkbildningsrådet Dec 2000 Hjälpredan Flik 3 1 Folkbildningsrådet Dec 2000 Hjälpredan Flik 3 REGLER OCH DEFINITIONER KURSER OCH DELTAGARE Med utgångspunkt från behovet av en gemensam verksamhets-, studiestöds- stats- och landstingsbidragsredovisning

Läs mer

Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Björndalsskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Uppdaterad 2014 Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. I Sverige

Läs mer

Korpen Stockholms Motionsidrottsförening

Korpen Stockholms Motionsidrottsförening 1(11) Korpen Stockholms Motionsidrottsförening Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4 - balansräkning

Läs mer

Verksamhetsplan för Kulturnämnden

Verksamhetsplan för Kulturnämnden Verksamhetsplan 1 (8) Datum 2014-09-01 KN Dnr. 2014/74 Verksamhetsplan för Kulturnämnden Inledning Kulturnämndens uppdrag är att driva kommunens stora kulturinstitutioner som Biblioteken, Kulturskolan,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2011 FÖRENINGEN STOCKHOLMS KATTHEM ORG.NR 802015-4517

ÅRSREDOVISNING 2011 FÖRENINGEN STOCKHOLMS KATTHEM ORG.NR 802015-4517 ÅRSREDOVISNING 2011 FÖRENINGEN STOCKHOLMS KATTHEM ORG.NR 802015-4517 Innehållsförteckning s FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten... 3 Ekonomi... 3 Verksamhetsresultat... 3 Omhändertagande

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Fritidsgårdarna Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

Årsredovisning. Riksförbundet Cystisk Fibros

Årsredovisning. Riksförbundet Cystisk Fibros Årsredovisning Riksförbundet Cystisk Fibros 1 januari - 31 december 2012 Innehåll Årsredovisning Förvaltningsberättelse 2 Räkenskaper... 4 Revisionsberättelse 10 1 Förvaltningsberättelse Information om

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Realgymnasiet Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Realgymnasiet Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling Realgymnasiet Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Läsår 2015/2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument

Läs mer

Brf Ängsbyle Årsredovisning 2013

Brf Ängsbyle Årsredovisning 2013 Brf Ängsbyle Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Ängsbyle Grindvägen 24B 761 62 Norrtälje Telefon och fax 0176 16677 angsbyle@telia.com Organisationsnummer: 714400-2420 KALLELSE/DAGORDNING Föreningens

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se Med vänlig hälsning Carina Leffler, rektor FÖRUTSÄTTNINGAR Vittra på Adolfsberg är en förskola

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2010

Årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Org nr 802005-7132 Årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Styrelsen avger följande årsredovising. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 5 Sid 2(6]) Förvaltningsberättelse

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12 Älvdalens Utbildningscentrum Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling Läsåret 11/12 Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.2 Former för samråd... 3 2. Resultat och måluppfyllelse inom gymnasieskolan...

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Med föreliggande budgetförutsättningar kommer skolan behöva genomföra en omställning av personal under 2014 för att uppnå ett nollresultat.

Med föreliggande budgetförutsättningar kommer skolan behöva genomföra en omställning av personal under 2014 för att uppnå ett nollresultat. Sida 1(9) Detaljbudget 2014 Agnesbergs folkhögskola 1. Sammanfattning Rektor har av styrelsen fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bli en rörelsefolkhögskola samt se över organisationsform

Läs mer

ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN. En skola inom Aprendere Skolor AB

ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN. En skola inom Aprendere Skolor AB 1 ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN En skola inom Aprendere Skolor AB 2015 2 ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN 2015 Verksamhetsidé Vi skapar en plats för lärande, bildning och personlig utveckling för alla så att

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Inledning. Antagningsprocess

Inledning. Antagningsprocess SISU HT 2011 Inledning Jag vill inleda med att tacka för förtroendet till mitt stipendium från IA. Det gav mig möjlighet att betala hyran på mitt boende under min termin i Shanghai samt gav mig utrymme

Läs mer

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående:

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående: Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående: Etablering av Fryshusets trygghetsskapande verksamhet i Husby och samarbete med Stadsdelsnämnden i Husby Syfte Minska destruktivt utanförskap

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Enhetens namn Bellanderska förskolan Beslutad 30 september 2008 Leila Baker Platschef 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Bellanderska

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Sida 1(6) Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Uppdrag för perioden 2015-2017 har beslutats av kulturnämnden och kommer att forma delar av arbetet under 2016.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni

DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni Innehållsförteckning Uppdrag 2 Organisation 3 Styrelsen 3 Styrelsens uppgifter 3 Beredningsgruppens uppgifter 3 Tjänstemannens uppgifter 3 Revisorer 3 Under verksamhetsåret

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 1 VISION Vuxenutbildningen är en mötesplats som främjar lärande, reflektion och utveckling utifrån de studerandes förutsättningar och behov. 2 POLICY Verksamheten vid Vuxenutbildningen

Läs mer

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna Årsredovisning 2010 Latinamerikagrupperna Org. Nr 802004-5681 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8 Styrelsens underskrifter

Läs mer

Kapitel 1: KODEN för Aktiva Seniorer Skövde

Kapitel 1: KODEN för Aktiva Seniorer Skövde KODEN för Aktiva Seniorer Skövde Kapitel 1: KODEN för Aktiva Seniorer Skövde Föreningen beslutar på föreningsstämma att arbeta efter KODEN, som är en verksamhetsbeskrivning och ett styrdokument. Syfte

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer