Bilaga 2: Gävle kommun

Transkript

1 Bilaga 2: Gävle kommun Beskrivning av vattenresurser Gävle kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Gävle kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Gävle kommun har en total areal på km 2. Gävle hör till landskapet Gästrikland tillsammans med kommunerna Hofors, Ockelbo och Sandviken. Där mark användningen består till 75 % av produktiv skogsmark och vattenarealen är ca 10 %. Folkmängden i Gävle kommun uppgick till invånare den 31 mars Huvuddelen av befolkningen bor i Gävle tätort, med ca personer. Under perioden 2006 till 2014 har folkmängden ökat årligen i kommunen och sedan 2006 har den ökat med ca personer (SCB, 2013). Befolkningsutvecklingen för Gävle kommun beräknas öka kraftigare än tidigare beräkning enligt scenario Hög Stor Omflyttning. Enligt scenariot är Befolkningsutvecklingen starkt positiv. Utvecklingen baseras på en stor inflyttning samt en ökad utpendling till Stockholm-Uppsalaregionen. Fram till 2030 beräknas antal invånare öka till (Gävle Kommun, 2014) Geologi, hydrogeologi och hydrologi Gävle kommun ligger längs Norrlandskusten och regionen omfattar urbergsområden under högsta kustlinjen. Urbergsområdena har en mediankapacitet mellan l/h i länet, dock kan kapaciteten nära kusten vara lägre då det inte är lämpligt att borra för djupt för risken att ta in bräckt vatten. Ett flera kilometer brett stråk sedimentär berggrund med huvudsakligen sandsten (Dalasandsten) löper från Storvik i väster till Gävlebukten i öster. Sandsten har som regel bättre förutsättningar för vattenutvinning än kristallina bergarter, då det finns mer porutrymmen och sprickor. Dock har det i provtagningar under 50-talet konstaterats höga kloridhalter. Berg- och jordarter är relativt svårvitrade, men förekomst av leror och finkorniga jordar ökar motståndskraften mot försurning. Närmare kusten och ner mot Uppsala är det kalkrikare än västerut mot Sandviken. Naturligt höga kloridhalter förekommer i kustnära områden sam en följd av relikt havsvatten i berggrund och jordlager. En större isälvsavlagring (Gävle-Valboåsen) med huvudsakligen mycket goda uttagsmöjligheter ( l/s) sträcker sig genom kommunen från Hedesunda till norr om Gävle stad. En del grundvattenförekomster inom länet har av SGU klassat med en viss uttagskapacitet, men saknar idag bekräftad uttagspotential från vattentäkter eller detaljerade hydrogeologiska undersökningar. Två stora vattendrag, Gavleån och Testeboån löper genom kommunen. Gavleån är redan idag viktig för dricksvattenförsörjningen då ån har både en naturlig kontakt med grundvattnet i Gävle- 1

2 Valboåsen och att en konstgjord infiltrering sker av ytvatten till grundvattnet för att kompensera det uttag som görs för dricksvattenförsörjningen. Testeboån är en viktig vattenresurs och kan i framtiden komma att ha en större betydelse för dricksvattenförsörjningen. Påverkan och hot De största hoten mot dricksvattenförsörjningen i kommunen är infrastruktur och påverkan från pågående verksamheter och exploateringstrycket på och i kring Gävle-Valboåsen samt bristen på reservvatten. Den största risken att förorena grundvattenmagasinen kommer från vägar och järnväg, framför allt från spridning av miljögifter från trafikolyckor och olyckor med farligt gods. Annan påverkan är saltning av vägar, miljögifter från både pågående och nedlagda verksamheter, bekämpningsmedelsrester från ogräsbekämpning, enskilda avlopp och jordbrukspåvekan. En överhängande risk finns även för vattenbrist i vissa områden. Klimatförändringarna kommer att få en större betydelse att vattenmagasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde, vilket kan leda till uttorkning under sommar och höstmånader. Nuläge dricksvattenförsörjning i Gävle kommun I kommunen finns det 6 allmänna vattentäkter. 5 stycken ligger på Gävle-Valboåsen och en av dessa är reservvattentäkt samt en täkt vid Hamrångefjärden (Totra). Vattentäkterna försörjer 90 % av kommunens invånare med vatten. Huvuddelen av befolkningen i Gävle kommun försörjs med vatten från vattenverken i Åbyvallen och Sätraverket, som tar sitt vatten från Gävle-Valboåsen, cirka personer är anslutna till vattenverken för närvarande. Distributionsområdet från Valboåsen omfattar Forsbacka, Överhärde, Valbo, Gävle tätort, Hille och Björke. Andra kommunala vattenverk finns i Hedesunda, Axmar och Hamrångefjärden (Totra) och i Bergby (Lössenåsen) som är en reservtäkt. Två utbyggnadsprojekt av vatten- och avloppsnät pågår, ett till Norrlandet som beräknas helt klart till 2016 och ett vid sjön Trösken utanför Furuvik, där enbart anslutning till fastigheter återstår. Gävle Vatten köper för närvarande vatten från Älvkarleby vatten (Uppslaåsen) för att försörja Furuvik. Enbart grundvatten tas till dricksvattenförsörjningen för Gävle kommun med stöd av inducering och infiltration av ytvatten i Gävle-Valboåsen från Gavleån och Hamrångefjärden (Totra) där ytvatten pumpas direkt från Hamrångefjärden till grundvattenbrunn. Sjön Öjaren som delvis ligger i Gävle kommun är ytvattentäkt till Sandvikens kommun. Om huvudvattentäkten skulle slås ut av någon anledning, finns idag ingen reservvattentäkt eller komplementvatten. Gästrike Vatten utreder för närvarande möjligheterna att få till en gemensam vattenproduktion med Älvkarleby. Huvudansvarig för den kommunala dricksvattenförsörjningen är Gävle kommun. Gästrike vatten AB svarar för driften av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunen. Dotterbolaget Gävle Vatten AB är ansvarig (huvudmannaskapet) enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV, SFS 2006:412). Fem större enskilda vattentäkter (fler än 50 personer anslutna och/eller ett uttag på mer än 10 m 3 /dygn) finns inom kommunen i Oslättfors, Hillevik, Norra Åbyggeby, Säljemar-Småmuren och Trödje. I Norrbomuren finns också en samfällighetsanläggning men med färre än 50 personer anslutna. 2

3 Bristområden Gävle tätort kan komma att bli ett bristområde med den befolkningstakt vi har idag i tätorten, speciellt i Valbos vattentäkt, västra delen av Gävle-Valboåsen. Små vattenmagasin med enskild vattenförsörjning löper hög risk att få vattenbrist, speciellt vid kusten och under sommar och höstmånaderna. Utpekade potentiella bristområden är vid Axmar och Furuvik. Det är därför viktigt att i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i dessa områden. Viktiga planeringsdokument att lyfta dessa potentiella problemområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och detaljplaner. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. Planering Ett miljöstrategiskt program togs fram av kommunen år I programmet lyfts dricksvattenfrågan och vikten med skydd av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjningen. Ett övergripande mål inkl. delmål är framtagna. Övergripande mål: Det ska finnas ett långsiktigt hållbart skydd av råvatten och dricksvatten Delmål; -Nuvarande vattentäkter och blivande reservvattentäkter ska skyddas och säkras senast år 2020, -Råvattenförekomster som kan vara väsentliga för framtida dricksvattenförsörjningen ska skyddas genom planläggning senast år 2017 Vattenförsörjningen beskrivs i stort i den befintliga översiktsplanen (Gävle kommun, 1990) och översiktsplan för Gävle stad (Gävle kommun, 2009). En översiktsplan är vägledande för beslut i planoch bygglovsfrågor, men är inte juridiskt bindande. En aktualisering av översiktsplanen pågår förnärvarande och beräknas vara klar under Gävle kommun har i dagsläget ingen aktuell vatten- och avloppsplan men arbete pågår med ta fram både VA-översikt, VA-strategi och VA-plan innan årsskiftet Även arbete med att ta fram en vattenförsörjningsplan pågår och en utredning av kommande behov av vatten- och avloppsystem av Gästrike Vatten. I arbetet med att aktualisera översiktsplanen beaktas dessa frågor. Andra viktiga planeringsdokument att förhålla sig till är ett förslag på riksintresse för dricksvattenförsörjning för Valboåsen som förnärvarande är på remiss till 31 mars. Havs- och vattenmyndigheten kommer att ta beslut under Vattenskydd Alla allmänna vattentäkter utom Axmarby har vattenskyddsområden. Men skyddsområdena inklusive föreskrifter behöver revideras eller ses över på alla de befintliga vattentäkterna för att omfatta reglerna i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ett skydd på de regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. De enskilda vattentäkterna framför allt de större (fler än 50 personer anslutna eller med ett uttag på mer än 10 m3) bör också ha ett formellt vattenskydd. 3

4 Riksintressen för dricksvattenförsörjning är ett nytt begrepp, i dagsläget har länet inget utpekat sådant område men Havs- och vattenmyndigheten kommer att under 2015 att besluta vilka områden som kommer att bli riksintressen. För Gävle kommun är det Gävle-Valboåsens anläggningar i Valbo och Sätraverket som ligger som förslag till ett sådant riksintresse. Mer om vattenskydd går att läsa om huvuddokumentet kapitel 7 Hur säkra vårt vatten?. Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för säkerheten inom kommunen och det finns ett krisledningsutskott som ska fullgöra kommunstyrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. För vattenförsörjningen har Gästrike Vatten AB ansvaret förutom vid extra ordinära händelser. Kommunen har tagit fram ett handlingsprogram och en förbundsordning för räddningstjänsten. Handlingsprogram ska tas fram för varje ny mandatperiod. Det är Gästrike Räddningstjänst som står för räddningsinsatser vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen. Gästrike räddningstjänst är ett kommunalförbund där samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Gästrike Räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka. Mellankommunal samverkan En mellan kommunal samverkan sker idag på flera plan när det gäller vattenförsörjningen. När det handlar om beredskap ingår Gävle kommun i Gästrike Räddningstjänst där samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Ett samarbete sker idag mellan kommunerna Hofors, Ockelbo, Gävle och Älvkarleby då Gästrike Vatten AB är ansvarig för drift och underhåll i dessa kommuner. Huvudsakliga vattenförsörjningen för Gävle kommun kommer från Gävle-Valboåsen. Åsen är mycket högt prioriterade ur regional synpunkt som dricksvattenresurs och ska skyddas och bevaras för den befintliga och den potentiell framtida vattenförsörjningen i länet. En mellankommunal samverkan kring denna fråga är av stor vikt för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen kommunerna i regionen. 4

5 Vattenresurser i Gävle kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Gävle kommun. Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vattenförekomst ID (VISS) tal Regional Prioritet (1-4) Bedömd Uttags miljö Prioriterings uttagskapacitet Påverkans- Kvantitativ Kemisk Status analys- poäng status (VISS) (VISS) Vattentäkt (antal ansl) Vattenskyddsområde (fastställt) Gävle 1 Ön Hedesundafjärden SE , l/s sand och grus 13,76 god god nej nej Gävle 2 Hedesunda SE , l/s sand och grus 30,4 at risk* god allmän (1500) Ja (1973) Gävle 3 Norrbomuren SE , l/s sand och grus 41,8 at risk* god enskild (<50 pers. el. uttag 10m 3 )nej Gävle 4 Valboåsen SE >125 l/s sand och grus 41 at risk* at risk* allmän (>50 000) Ja (2006) Gävle 5 Björke/Hille SE l/s sand och grus 30,3 otillfredsställande god reservtäkt Ja (1982) Gävle 6 Trödje SE , l/s sand och grus 23 god god enskild (100 fastigheter) Ja (1975) Gävle 7 Totra SE , l/s sand och grus 27 god god allmän (3200) Ja (2006) Gävle 8 Bergby SE , l/s sand och grus 24,2 at risk* god reservtäkt Ja (2006) Gävle/Söderhamn 9 Stråtjära/Häckelsäng SE , l/s sand och grus 33,6 otillfredsställande god allmän (375) Ja (1984) Gävle 10 Sand- och grusförekomst Axmar SE , l/s sand och grus 23,5 god at risk* allmän (160) nej Älvkarleby 11 Uppsalaåsen-Marma SE ,4 1 >125 l/s sand och grus 22,67 god god allmän (9500) ja (1974,1990,1996) Älvkarleby 12 Uppsalaåsen-Skutskär SE , l/s sand och grus 17,18 god god nej nej * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Gävle kommun. Kommun Nummer i karta Namn Sjöarea [km 2 ] MLQ i Medeldjup Maxdjup mynningen [m] [m] [m 3 /s] Bedömd maximal uttagsmöjlig het [Mm 3 /år] Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet Vattentäkt (antal ansl) Huvud- Vattentyp avrinnings- område Avrinningsområdesarea vattenföreko IDnr [km 2 ] mst (VISS) Vattenskyddsområde (fastställt) Sandviken/Gävle 13 Storsjön Sjö Gavleån 2169,52 SE ,6 6,21 12,3 4,99 15,72 Sjö 47,4 %, Skogsmark 40,25 % nej nej Sandviken/Gävle 14 Öjaren Sjö Gavleån 171,46 SE ,6 4, ,39 1,23 Skogsmark 56,11 %, Sjö 40,23% ja (30000) nej Gävle 15 Gavleån, ovan Stabäcken Vattendrag Gavleån 2459,45 SE ,13 16,16 Urbant 94,42 %, Skogsmark 5,40 % nej nej Gävle 16 Lundbosjön sjö Testeboån 1066,14 SE ,1 10,1 2,58 8,13 Skogsmark 49,86 %, Sjö 44,13 % nej nej Gävle 17 Testeboån, mynnar i havet vattendrag Testeboån 1111,6 SE ,7 8,51 Urbant 71,40 %, Skogsmark 27,41 % nej ja, delvis Gävle/Älvkarleby 18 Bramsöfjärden Sjö, älv Dalälven 28612,28 SE ,2 9, ,21 Skogsmark 49,96 %, Sjö 45,31 % nej nej Gävle/Älvkarleby 19 Hedesundafjärden Sjö, älv Dalälven 28323,76 SE , ,06 Skogsmark 49,23 %, Sjö 39,15 %, jordbruksmark 6,01 % nej nej Gävle/Älvkarleby 20 Untrafjärden Sjö, älv Dalälven 28660,9 SE ,4 9, ,21 Skogsmark 55,49 %, Sjö 41,16 %, Urbant 3,36 % nej nej Gävle 21 Hamrångefjärden sjö Hamrångeån 510,46 SE ,6 4, ,30 Skogsmark 61,13 %, Sjö 35,20 %, Urbant 2,08 % ja, infiltration utan fördröjning ja, delvis Gävle 22 Viksjön sjö Hamrångeån 368,18 SE ,6 3,68 6,04 1,33 4,19 Skogsmark 62,67 %, Sjö 36,08 % nej nej 5

6 6

7 Karta över prioriterade vattenresurser i Gävle kommun, beskrivning enligt numrering nedan. 7

8 Ön Hedesundafjärden (1) Isälvsavlagring i Hedesundafjärden, grundvattenförekomst benämns i VISS Ön Hedesundafjärden EU CD SE , ligger söder om Hedesunda. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Förekomsten sträcker sig på åsen mellan Hedesundafjärden/Brokfjärden och Öbyfjärden i Dalälven. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. Magasinet är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Kan vara mycket goda uttagsmöjligheter i bästa del av grundvattenmagasinet. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Möjligheterna till förstärkt grundvattenbildning genom inducering från Dalälven är stor då förekomsten ligger i direktkontakt med älven. Vattenförekomsten har god kvantitativ status enligt VISS. Nivåundersökningar saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms förekomsten inte vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet 8

9 Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms det som troligt att kvaliteten är god. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedömningen är att mycket liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 13,76, måttlig påverkans risk (SWECO, 2013). Den största risken för förekomsten är väg 507 som löper längs åsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Annan potentiell påverkan kan vara exploateringstryck av bostäder på åsen. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Orsak kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på åsen och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Hedesundaåsen (2) Grundvattenmagasinet Hedesunda, beläget i Gävleåsen och benämns lokalt Hedesundaåsen. Magasinet är en grundvattenförekomst benämns i VISS EU CD SE Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Magasinet sträcker sig mellan Färjsundet i Hedesundafjärden i söder och Ersbo och Lisselbo i norr, en sträcka på närmare 12 kilometer. Magsinet omfattar isälvssediment vars ytskikt består av lera, organiskt sediment och svallsand. I söder är markytan i nivå med Hedesundafjärden, m ö.h. och når 85 m över havet i norr. Därmed ligger området helt under högsta kustlinjen, HK, som i området är belägen ca 190 m ö.h. Medelmäktigheten av den vattenmättade zonen bedöms vara mindre än 10 m. Magasinet är karterat av SGU år 2010 (SGU, Grundvattenmagasin Hedesunda K280, 2010). Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur regionalt perspektiv. 9

10 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet och uttag Den beräknade naturliga grundvattenbildningen till magasinet, liksom bedömd uttagsmöjlighet, är ca 30 l/s under centrala Hedesunda. I övriga delen av åsen är bedömd uttagskapacitet 1-5 l/s. En allmän vattentäkt finns i norra delen av Hedesundasamhälle och medeluttag låg på ca 270 m 3 /dygn år 2010, ca 1500 anslutna. Tillståndsgivet max uttag finns på 285 m 3 /dygn. (SGU Vattentäktsarkivet, 2014) Konstgjord grundvattenbildning på åsen bör kunna vara möjlig dock krävs särskilda undersökningar som närmare kan ange förutsättningarna på varje plats. Vattenförekomsten har god kvantitativ status enligt VISS. Nivåundersökningar saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms förekomsten inte vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Av de kemidata som finns registrerade i SGUs dataarkiv och hos Länsstyrelsen, överskrider inga parametrar miljökvalitetsnormerna. Däremot löper grundvattenförekomsten risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkansrisk finns. Inga parametrar överskrider utgångspunkt att vända trend enl. provtagning som gjorts inom regionalt provtagningsprogram (verifiering av status) 2010 och 2011 och inom råvattenprovtagning i 10

11 vattentäkten. Dock anses provtagningsstationerna anses inte kunna representera hela grundvattenförekomsten. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 30,4, stor påverkansrisk (SWECO, 2013). Med störst potentiell påverkan från åkermark, väg och kvävebelastning. Två potentiellt förorenade områden (EBH) med riskklass 2 finns på förekomsten inom vattenskyddsområdet och bedömt som stor risk för förorening till grundvatten. Inventering avslutad, förstudie är ej påbörjad. Även en pågående naturgrustäkt ligger inom förekomsten. (VISS, ). Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Riskerna för påverkan bedöms som låga. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten (VL 2 Kap 64, 1973). Vattenskyddsområdet inkl. föreskrifter bör uppdateras att följa MB 7 kapitlet, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Isälvsavlagring Norrbomuren (3) Isälvsavlagringen är en del av Gävleåsen. Magasinet är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Norrbomuren EU CD SE Magasinet stäcker sig från Fäbodsjön i söder till Valsjön i norr. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur regionalt perspektiv. 11

12 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger mellan 5-25 l/s. Ingen allmän vattentäkt finns på den delen av åsen men en enskild gemensamhetsanläggning finns. Osäkert hur många hushåll som är anslutna till gemensamhetsanläggningen, men antagligen färre än 50 personer och/eller ett uttag på mindre än 10 m 3 /dygn. Vattenförekomsten har god kvantitativ status enligt VISS. Nivåundersökningar saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag. Vattenuttaget antas inte påverka grundvattenförekomsten mer än mycket lokalt och därför bedöms grundvattenförekomsten som helhet ha god kvantitativ status. Kvalitet Enligt statusklassningen i VISS har förekomsten god kemisk status, dock med låg tillförlitlighet då inga data finns registrerade i SGUs dataarkiv. En verifiering av status har gjorts av Länsstyrelsen 2013, kloridhalten låg på 47 mg/l. (Riktvärde utgångspunkt för att vända trend ligger på 50 mg/l enl. SGU-FS 12

13 2008:2). Grundvattenförekomsten löper hög risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkansrisk finns från väg. Påverkan och hot Förekomsten löper hög risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkansrisk finns från väg. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 41,8, mycket hög påverkans risk. (SWECO, 2013) Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Riskerna för påverkan bedöms som låga. Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns på förekomsten. Ett vattenskyddsområde bör upprättas med stöd av MB kap. 9. Då magasinet utnyttjas i en gemensamhetanläggning. Valboåsen (4) Den här delen av Gävleåsen, benämns även Valboåsen och sträcker sig från Valsjön sydväst om Gävle stad till strax norr om Gävle stad. Är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Valbosåen EU CD SE Sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur regionalt perspektiv. 13

14 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet och uttag Den naturliga grundvattenbildningen har beräknats till ca l/s inom primärt tillrinningsområde för hela förekomsten. Därutöver förstärks vattentillgången genom att ytvatten från Gavleån induceras i åsen genom de kraftverksdammar som är lokaliserade i ån. Vidare överförs grundvatten från magasinet väster om Valbo kyrka till dammar och brunnar längre österut, efter de höga berglägen som finns i åsen, för att undvika att kraftverksdammarna genererar alltför höga grundvattennivåer med översvämningar som följd. Förstärkningen av grundvatten via inducering från Gavleån sker med ca l/s. Enligt kartering som SGU har gjort bedöms uttagsmöjligheten inom magasinet uppgå till 300 l/s med den inducering som sker från Gavleån idag (SGU, Grundvattenmagasin Valboåsen K 281, 2010). Magasinet är allmän vattentäkt och försörjer Gävles, Valbos, Överhärdes och Forsbackas invånare med dricksvatten ca anslutna. Två vattenverk finns, ett vid Åbyvallen och ett vid Marielund. Brunnsområden finns längs åsen från Överhärde ner till Sätraveken i Marielund. 14

15 Enligt statusklassningen i VISS har förekomsten god kvantitativ status. Risk finns att kvantitativ status inte uppnås Gällande miljödom medger ett uttag på m 3 /dygn (årsmedelvärde 350 l/s). Låga grundvattennivåer med risk för vattenbrist som följd har förekommit i förekomsten då mer vatten förbrukats än nybildads. Kvalitet Grundvattnet har generellt en god kvalitet. Dock förekommer förhöjda halter av mangan och järn. Vattnets hårdhet är lägst i väster (3,5-7 tyska grader) och högst i öst (7,4 13 tyska grader) (VBB VIAK 1995). Enligt statusklassning i VISS har vattenförekomsten god kemiskstatus då inga värden ligger över de riktvärden som är satta av SGU (SGU-FS 2013:2), men är bedömd att risk finns att status inte uppnås till Förhöjda halter av klorid, konduktivitet, sulfat, bly har detekterats och låga halter av miljögifter har påträffats, som högfluorerade ämnen (PFAS, PFOS), bekämpningsmedelsrester (BAM, atrazin, atrazindesetyl), bentazon, tri- och tetrakloreten, DEHP, Bisfenol A och Läkemedelsrester. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Påverkan och hot Enligt en nationell modell av påverkansanalys som har gjorts av Länsstyrelserna har åsen en mycket stor påverkansrisk, 41 poäng (SWECO, 2013). Påverkan kommer framför allt från urban miljö som t ex hårdgörande av ytor, ovan- och undermarksbyggnationer. Stor påverkan finns från vägar med saltanvändning och transportled för farligt gods. Många miljöfarliga verksamheter finns av både pågående och nedlagda verksamheter. Angående extremväder och klimatförändringar finns risk för påverkan på åsen. Gavleån som löper längs stora delar av åsen är översvämningskänslig och risk för erosion finns längs större delen av Gavleåns strandzon. Valboåsen fylls på med bl. a inducerat vatten från Gavleån och grundvattennivån är beroende av nivåerna i ån. Även havsnivån i inrefjärden har påverkan på Valboåsen. Havsnivån kan redan idag vara högre än grundvattennivån. Vid stora uttag kan bräckt eller förorenat vatten riskera att induceras till åsen och uttagsbrunnarna. Grundvattennivåerna ligger periodvis mycket lågt, speciellt under sommarperioden och risk finns att vattenbrist kan inträffa, vilket troligtvis kommer att öka i och med klimatförändringarna. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns fastställt för Valboåsen (2006:33). Skyddsområdet är förnärvarande under omarbetning av Gästrike Vatten då både avgränsning och föreskrifter är bristfälliga. Björke/Hille (5) Magasinet är en del av Gävleåsen och stäcker sig från norr om Strömsbro upp till Heden norr om Björke. Magasinet är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Björke/Hille EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer Geologisk period: Kvartär. Det kan finnas vattendelare inom förekomsten. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur regionalt perspektiv. 15

16 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet och uttag Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger mellan 5-25 l/s. Ingen aktiv allmän vattentäkt finns för närvarande på den delen av åsen men det har tidigare varit det, täkten finns dock kvar som reservtäkt till Gävle. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Kvalitet Grundvattenförekomsten har otillfredsställande status då miljökvalitetsnormerna för bekämpningsmedelsresten 2,6-Diklorbensamid, BAM har detekterats över riktvärdet 0,1 µg/l (SGU-FS 2013:2). Inga andra ämnen faller ut över SGUs riktvärden, men bly har detekterats med värden över utgångspunkt att vända trend (SGU-FS 2013:2). Bedömningen baseras på data i SGUs dataarkiv och regional övervakning mellan (VISS, ) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes på grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 30,3, stor påverkansrisk. Med störst potentiell påverkan från åkermark, väg och järnväg. 16

17 Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten (21 FS 1982:9). Vattenskyddsområde bör ses över och omfatta reglerna i MB kap.7 då vattenresursen är aktuell som reservvattentäkt. Trödje (6) Grundvattenförekomst SE är en sand- och grusförekomst norr om Björke. Dock ligger det fel i VISS, där det står att den är en bergsförekomst (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattenresursen har fått hög prioritet (2) ur regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet och uttag Uttagsmöjligheterna bedöms till 5-25 l/s, i gren ner mot Silverbäckarna. I övriga förekomsten något lägre uttagsmöjligheter, mellan 1-5 l/s. Ett uttag för enskild vattenförsörjning finns, en samfällighetsanläggning, registrerad på förekomsten. Antal anslutna är osäkert. Men ett uttag är registrerat som mer än 10 m 3 /dygn. 17

18 Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Tillförlitligheten för statusbedömningen i VISS blir låg då grundvattenförekomsten saknar information om vattenkvalitet. Den nationella påverkansanalysen visar dock på måttlig mänsklig påverkan. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 23, måttlig påverkan. Största påverkansrisken är från kringliggande åkermark och järnvägen med planerad utbyggnad för dubbelspår. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten, fastställt 1975 (99/1975). Vattenskyddet bör ses över för att omfatta regler i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Totra (7) Grundvattenmagasinet Totra beläget i Gävleåsen mellan Hamrångefjärden och Bergby, en sträcka på närmare tre kilometer. Magasinet är en grundvattenförekomst och benämns Totra i VISS EU CD SE , Det är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Grundvattenmagsinet är karterat av SGU 2012 (SGU, Grundvattenmagasin Totra, K 377, 2012). Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur regionalt perspektiv. 18

19 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet och uttag Den beräknade naturliga grundvattenbildningen uppgår till ca 14 l/s och de bedömda uttagsmöjligheterna i magasinet är l/ (SGU, Grundvattenmagasin Totra, K 377, 2012). Vattentäkten är en grundvattentäkt med konstgjord grundvattenbildning. Ytvatten från Hamrångefjärden infiltreras som förstärkning direkt till grundvattenbrunnar (Lössenåsen) utan infiltrationsfördröjning, varvid vattnet från brunnarna kan klassas som ytvatten. Infiltrerad vattenmängd osäker. Antal anslutna 3200 och ett medeluttag år 2011 på 920 m 3 /dygn (11,5 l/s) och maxuttag på 2200 m 3 /dygn. Vattendom finns på medeluttag 1100 m 3 /dygn. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god i VISS. Tillförlitligheten för statusbedömningen blir låg då grundvattenförekomsten saknar information om vattenkvalitet (VISS, ) Enligt SGUs rapport K 377 har råvattnet i Totra för höga halter av järn, mangan och organiska ämnen för dricksvattenändamål och renas därför med avseende på detta. 19

20 Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 27 med största påverkan från åkermark. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten, fastställt 2006 (21FS 2006:34). Vattenskyddsområdet bör ses över för att omfatta regler miljöbalken kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Bergby (8) Magasinet Bergby är en grundvattenförekomst benämns i VISS EU CD SE beläget nordost om Bergby samhälle. Förekomsten är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktlig. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 20

21 Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger mellan 5-25 l/s. En reservtäkt finns i Lössenåsen. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Undersökningar av kvantitativ status saknas, men grundvattenbildningen antas vara större än uttaget vid ett reservuttag. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara otillfredsställande då klorid har detekterats över miljökvalitetsnormen 100 mg/l. Inga andra ämnen faller ut över SGUs riktvärden. Bedömningen baseras på data i SGUs dataarkiv och regional övervakning mellan (VISS, ) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 24,3 med största påverkan från väg, järnväg och åkermark. Framtida planer finns att dra dubbelspår (Ostkustbanan) över grundvattenförekomsten. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på del av förekomsten, fastställt 2006 (21FS 2006:34). Vattenskyddet är avsett att skydda vattentäkten i Hamrångefjärden (Lössnaren). Stråtjära (9) Grundvattenmagasinet Stråtjära är en grundvattenförekomst, benämns i VISS Stråtjära isälvsavlagring EU CD SE Förekomsten är en isälvsavlagring. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är en del av Gävleåsen och sträcker sig strax norr om Axmartavlan (Häckelsäng) till Skog/Stråtjära vid Bergviken, en sträcka på närmare 25 kilometer. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur regionalt perspektiv. 21

22 NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Uttagsmöjligheterna bedöms till mellan 5-25 l/s i norra delen som ligger i Söderhamn och i den södra delen i Gävle kommun till 1-5 l/s. En allmän vattentäkt finns i norra delen av förekomsten, Stråtjära. Med ett medeluttag på 103 m 3 /dygn år Antal anslutna 375 personer. Ingen vattendom finns. (SGU Vattentäktsarkivet, 2014) Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara otillfredsställande då klorid har detekterats över miljökvalitetsnormen 100 mg/l. Halter över riktvärdet finns detekterade mellan åren inom regionalt provtagningsprogram. Inga halter överskrider SGUs riktvärden i vattentäkten enligt data i SGUs dataarkiv mellan Tillförlitligheten för statusbedömningen blir låg då grundvattenförekomsten endast har övervakning som visar på vattenkvaliteten i norra delen av förekomsten i vattentäkten. (VISS, ) - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 22

23 Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 33,6 med största påverkan från väg. RV 83 löper längs hela åsen och E4:an längs mer än hälften av nedre delen av åsen. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns för en liten dela av förekomsten vid vattentäkten i Stråtjära, Söderhamns kommun, fastställt 1984 (VL 2 Kap 64). Vattenskyddet bör ses över och omfatta reglerna MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Sand- och grusförekomst Axmar (10) Grundvattenmagasinet Axmar är en sand- och grusförekomst, benämns i VISS EU CD SE Magasinet ligger strax väster om Axmarby. Har en yta på ca 90 ha. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 23

24 Kvantitet och uttag Uttagsmöjligheterna bedöms till mellan 1-5 l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med ca 160 anslutna. Medeluttaget år 2010 var 20 m 3 /dygn, vilket motsvarar ca 0,25 l/s. Ingen vattendom finns för täkten. Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god, inga halter överstiger riktvärdena. (VISS, ) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 23.5, måttlig påverkans risk. Störst påverkan är från järnvägen som löper över förekomsten, framtida ostkustbanan planeras även över grundvattenförekomsten. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning. Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns på förekomsten. Vattenskydd bör fastställas och omfatta regler enligt MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Uppsalaåsen - Marma (11) Grundvattenmagasinet Marma är en sand- och grusförekomst. Är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE Grundvattenmagasinet Uppsalaåsen Marma finns i den del av Uppsalaåsen som är belägen mellan ett område två kilometer söder om Mehedeby och platsen där Dalälven skär igenom åsen strax norr om Älvkarleby kraftstation. Grundvattenmagasinet är beläget inom Tierps kommun och till största delen uppbyggt av sand och grus. Den är 17 km lång, till ytan ca 18 km 2 och är belägen mellan ett område, två kilometer söder om Mehedeby och platsen där Dalälven skär igenom åsen strax norr om Älvkarleby kraftstation. Åsen ligger här under högsta kustlinjen (HK). (SGU, K306, 2011). Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur regionalt perspektiv. 24

25 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet och uttag Möjligt grundvattenuttag bedöms vara l/s vid fullt utnyttjande. Magasinet tillförs vatten i huvudsak från den nederbörd som faller direkt på avlagringen. Ett visst tillflöde kan ske från omgivande terräng och genom infiltration från Dalälven i magasinets norra del. Flera allmänna vattentäkter finns på förekomsten. Tierps och Älvkarlebys kommuner gör konstanta uttag på två platser inom magasinet, dels i Mehedeby (Tierps kommun) och dels i Kronsågen (Älvkarleby kommun). Därutöver finns reservvattentäkter i Marma och Sand (Älvkarleby kommun). I Mehedeby finns två vattentäkter, en äldre och en nyare, vilka är sammankopplade. Dessa betjänar tillsammans omkring 500 personer. Det sammanlagda medeluttaget ur dessa var 44 m 3 per dygn under 2007 (0,5 l/s). Vid Kronsågens vattenverk, till vilket ca personer är anslutna, hade man under 2007 ett medeluttag på m 3 /dygn (38 l/s). (SGU, K306, 2011). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status bedöms vara god, inga halter överstiger riktvärdena. (VISS, ) En utredning som genomfördes 1986 visade att vattenkvaliten vid kommunens tre brunnar i Östanån påverkades av älvvattnet, främst med stigande vattenföring i 25

26 älven. Detta indikeras starkast av variationerna i hårdhet. I övriga delar av magasinet visar vattenanalyser på ett medelhårt (70 80 mg Ca/l) och i övrigt bra vatten (SGU, K306, 2011). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 22,67, måttlig påverkans risk. Störst påverkan är från väg, järnväg och tillståndspliktig B-verksamhet. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Vattenskydd Fyra vattenskyddsområden finns fastställda på förekomsten. Uppsalaåsen i Mehedeby, Tierps kommun(1990) Uppsalaåsen i Marma, Älvkarleby kommun; (1996), Uppsalaåsen i Kronsågen, Älvkarleby kommun (1996), Uppsalaåsen vid Östanån, Älvkarleby kommun (1974). Vattenskyddsområdena bör revideras för att omfatta regler enligt miljöbalken 7 kapitlet, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Uppsalaåsen - Skutskär (12) Grundvattenmagasinet Uppsala-Skutskär ligger norr om magasinet Marma. Det är den nordligaste delen av Uppsalaåsen och ligger i Älvkarleby kommun. Är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. 26

27 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet och uttag Uttagsmöjligheterna bedöms till mellan l/s. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status bedöms vara god, inga halter överstiger riktvärdena. (VISS, ) Dock är tillförlitligheten låg då få data finns tillgängliga för förekomsten. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoäng 17,18, måttlig påverkans risk. Störst påverkan är från rekommenderad väg för farligt gods, RV 76, tillståndspliktig B-verksamhet och EBH-objekt med riskklass 1. Det finns inga uppgifter rörande påverkan från extremväder och klimatförändring. Havsnivån som beräknas stiga kan komma att öka risken för saltvatteninträngning i kustnära områden. Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns fastställt på förekomsten. Vattenskyddsområde bör tas fram för förekomsten då den är högt prioriterad för den framtida vattenförsörjningen. 27