Bilaga 9: Ljusdals kommun

Transkript

1 Bilaga 9: Ljusdals kommun Beskrivning av vattenresurser Ljusdals kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Ljusdals kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Ljusdal är till arealen den största kommunen i länet med en totalareal på km 2. Ljusdal hör till landskapet Hälsingland tillsammans med kommunerna Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker. Folkmängden i Ljusdals kommun uppgick till invånare den 31 december 2014 (SCB, 2014). Befolkningen har varit vikande för kommunen de senaste decennierna. Enligt översiktsplanen finns en positiv syn att befolkningsutvecklingen. Tätorten Ljusdal utgör tillsammans med Färila och Järvsö den s.k. tätortstriangeln. Orterna ligger på ungefär samma avstånd från varandra i olika väderstreck och bildar på så formen av en geografisk triangel. Huvuddelen av kommunens befolkning bor inom tätortstriangeln. Enligt översiktsplanen har området särskild växtkraft och orterna kompletterar varandra med sina speciella profiler. För att Ljusdals kommun ska fortsätta växa och utvecklas ska det, enligt kommunprogrammet, fortsätta att göras satsningar på de tre större orterna: Ljusdal, Färila och Järvsö. (Ljusdals kommun, 2010) Mindre orter utanför tätortstriangeln är Tallåsen, Nore, Los, Lillhaga, Hybo, Rolfshamre och Måga. Totalt sett för kommunen bor ca 40 % av befolkningen i dagsläget utanför tätorter och småorter. Geologi, hydrogeologi och hydrologi Ljusdals kommun ligger i inlandet och regionen omfattar urbergsområden, mestadels över högsta kustlinjen. Berggrunden består mestadels av intrusiva, sura bergarter av granittyper och glimmerrika gnejsartade bergarter (gråvacka). I västra delen av kommunen finns områden med omväxlande basiska, intermediära bergarter, huvudsakligen basalt och andesit och surare bergarter, både granit och ryolit (dalaprofyr). Urbergsområdena har generellt medelhög till hög kapacitet, mellan l/h och l/h. Flera isälvsavlagringar med goda (uttag ), eller mycket goda uttagsmöjligheter () finns i kommunen. En isälvsavlagring (Hudiksvallsåsen/Hallstaåsen) delas med Hudiksvalls kommun i väst-östlig riktning och utgör ett särfall med unikt höga uttagsmöjligheter (> 125 l/s). Ljusnan med biflöden rinner genom kommunen i nord-sydlig riktning och interagerar med flertalet sand- och grusförekomster. Kommunen har 35 regionalt utpekade grundvattenförekomster enligt vattendirektivet. 26 är isälvsavlagringar och 9 är berggrundsförekomster. Alla förekomster har god kvantitativ status. Gällande kvalitativ status ligger vattenresurserna Grönås, Järvsö och Ljusdal-Borr i risk att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Vattenmyndigheten, VISS, 2014). 1

2 De största hoten mot dricksvattenförsörjningen i kommunen är från vägar och påverkan från olika verksamheter (pågående, nedlagda eller planerade). Stora mängder vägtrafik passerar genom kommunen, framförallt på vägarna 45, 83, 84 och 310,som är viktiga godstransportleder och för farligt gods. Många vägsträckor löper längs eller korsar åsar och riskerar att förorena råvattnet, framför allt från spridning av miljögifter från olyckor med farligt gods och vägsaltning. Risk för spridning av miljögifter till grundvattnet finns från pågående och nedlagda verksamheter som hanterare eller tidigare hanterat miljöfarliga ämnen. Flera verksamheter finns på eller i anslutning till viktiga grundvattenresurser. Även risk för spridning av bekämpningsmedelsrester finns från ogräsbekämpning och besprutning inom jordbruket. I några grundvattentäkter har det redan påträffats bekämpningsmedelsrester. Skogsbruket är en stor näring i kommunen och har också en påverkan på både yt- och grundvattnet. Klimatförändringarna kommer även att få en större betydelse i framtiden, som t ex att vattenmagasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde, vilket kan leda till uttorkning under sommar och höstmånader. Det kan framför allt uppträda i mindre vattenmagasin. Skogsbruket kommer också att gynnas, vilket kan öka bl. a. kvävetillförseln till grundvattnet. Nuläge dricksvattenförsörjning i Ljusdals kommun 15 st. allmänna/kommunala vattentäkter finns i kommunen och 7 st. större enskilda vattentäkter finns med fler än 50 personer anslutna eller med ett uttag med mer än 10 m 3 /dygn. Alla dessa dricksvattentäkter är grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning som tas från grävda eller borrade brunnar. (SGU Vattentäktsarkivet, 2014) De allmänna och de större enskilda vattentäkterna omfattas av dricksvattenföreskrifterna. I kommunen finns många, oklart hur många, mindre dricksvattenanläggningar (färre än 50 personer eller tillhandahåller mindre än 10 m 3 /dygn) och enskilda hushåll med egen vattentäkt/brunn, men det kan röra sig om ca 1200-tal. Huvudman för de allmänna vattenanläggningarna är Ljusdal Vatten, som ansvarar för drift, underhåll och förbättring. Av de 15 allmänna vattentäkterna i kommunen har totalt 9 st. vattenskyddsområden. Två av dessa vattenskyddsområden är beslutat enligt MB kap. 7. I kommunen finns 7 st. större enskilda vattentäkter med fler än 50 personer anslutna eller med ett uttag med mer än 10 m 3 /dygn, ingen av dessa har ett vattenskyddsområde. Inga fastställda vattenskyddsområden finns på de mindre enskilda vattentäkterna. Alla de större vattentäkterna med vattenskyddsområden beslutade före 1998 behöver revideras eller ses över för att omfatta reglerna i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ett skydd på de regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. 2

3 Planering Vattentillgångar och vattenförsörjningen beskrivs översiktligt i gällande översiktsplan för Ljusdals kommun, antagen Översiktsplanen är vägledande för beslut i plan- och bygglovsfrågor, men är inte juridiskt bindande. I översiktsplanen finns en målsättning att vattentäkter och grundvattenförande geologiska formationer, som t.ex. rullstensåsar och isälvsavlagringar, ska skyddas och en plan för dricksvattenförsörjning ska upprättas. (Ljusdals kommun, 2010) Ingen vatten- och avloppsplan eller vattenförsörjningsplan finns framtagen för kommunen. Bristområden Inga områden finns i dagsläget utpekat som bristområden i kommunen men i framtida expansions-, LIS och omvandlingsområden kan det uppstå problem med vattenbrist eller kvalitetsproblem. Det är därför viktigt att i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i dessa områden. Viktiga planeringsdokument att lyfta dessa potentiella problemområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och detaljplaner. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen är det Ljusdals kommuns räddningstjänst som står för räddningsinsatser och förebyggande åtgärder. Det övergripande ansvaret har kommunstyrelsen och där finns ett krisledningsutskott som ska fullgöra kommunstyrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. Kommunen har tagit fram ett handlingsprogram/förbundsordning för räddningstjänsten. Ljusdals räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka?. 3

4 Vattenresurser i Ljusdals kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. regional prioritering. Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vatten-förekomst ID (VISS) Uttags miljö Regional Påverkans- Kvantitativ Prioriteringstakapacitet (VISS) Bedömd uttags- Kemisk Status Prioritet analys- poäng status (1-4) (VISS) Vattentäkt (antal ansl) Ljusdal/Ovanåker 1 Loån Lobonäs SE Sand och grus 3,4 1 8,11 god god nej nej Ljusdal/Ovanåker 2 Loån Samuelsfallet SE Sand och grus 3 1 6,94 god god nej nej Ljusdal/Bollnäs 3 Orsjön Tällby och Lövvik SE , SE Sand och grus 2,8 2 20,3 god god nej nej Ljusdal/Rättvik 4 Voxnan naturreservat SE Sand och grus 3 1 6,35 god god nej nej Ljusdal 5 Lillhamra-Sandsjön SE Sand och grus 2,8 2 16,58 god god nej nej Härjedalen/ Ljusdal/Orsa 6 Nordkap SE Sand och grus 3 1 5,06 god god nej nej Ljusdal 7 Isälvsavlagring Stråsjö - Grönås SE , SE , SE Sand och grus 2,6 2 13, 21, 25 god (at risk* Grönås) god nej nej Ljusdal 8 Loån Tensjön-Ö Lomsjön SE Sand och grus 3 1 6,51 god god nej nej Ljusdal 9 Järvsö SE Sand och grus 2, l/s 23,76 otillfredsställande god Ja (686) ja (1977) Ljusdal 10 Hedklack - Vålsjö SE Sand och grus 2,8 2 18,53 god god nej nej Ljusdal 11 Bodaheden - Ygsjön-Kallmyr SE , SE Sand och grus 2, god god nej nej Ljusdal 12 Getryggen - Stråsjö SE Sand och grus 3,6 1 8,46 god god Ja (756) ja (1993) Härjedalen/Ljusdal 13 Voxnan Rullbo SE Sand och grus 3 1 7,6 god god nej nej Ljusdal 14 Ljusdal-Borr SE Sand och grus 3,2 1 33,66 at risk* god ja (9692) ja (1985) Ljusdal 15 Laforsen-Färila SE Sand och grus 2,8 2 10,68 god god nej nej Ljusdal 16 Ängraån - Sillervallen SE Sand och grus 3 2 3,66 god god nej nej Ljusdal 17 Kårböle - Ängra SE Sand och grus 2,8 2 11,29 god god nej nej Härjedalen/Ljusdal 18 Voxnan Siksjön-Stensjön-Holmsjön SE , SE Sand och grus 3 2 3,76 god god nej nej Hudiksvall/Ljusdal 19 Isälvsavlagring Stråsjö SE , SE Sand och grus 3, , 9.55 god god nej nej Ljusdal 20 Hennan Välje SE Sand och grus 2,8 2 19,26 god god ja (181) ja (1979) Ljusdal 21 Hennan Viken SE Sand och grus 2,2 3 8,55 god god Ja (300) ja (1979) Ljusdal 22 Isälvsavlagring Lill och Stor Valsjön SE , SE Sand och grus 3 2 4,7 god god nej nej Ljusdal 23 Kvarnsjön -Ramsjö SE Sand och grus 2,8 2 15,2 god god nej nej Ljusdal 24 Enan - Ramsjö SE Sand och grus 3 1 5,01 god god nej nej Ljusdal 25 Isälvsavlagring Hedsjö SE Sand och grus 3 1 7,54 god god Ja (9) nej Ljusdal 26 Urbergsförekomst Lörstrand SE Berg 2 3 ingen kartering gjord 10,18 god god ja (större enskild, 54) nej Ljusdal 27 Urbergsförekomst Los SE Berg 2,4 3 12,8 god god ja (478) ja (2013) Ljusdal 28 Urbergsförekomst Tandsjöborg SE Berg 2 3 ingen kartering gjord 12,78 god god ja (73) nej Ljusdal 29 Urbergsförekomst Skästra SE Berg 2,2 3 ingen kartering gjord 9,81 god god ja (större enskild, 100)nej Ljusdal 30 Urbergsförekomst Segersta SE Berg 2 3 ingen kartering gjord 12,92 god god ja (större enskild, 110)nej Ljusdal 31 Urbergsförekomst Vallåsen SE Berg 2,2 3 ingen kartering gjord 5,35 god god ja (större enskild, 70) nej Ljusdal 32 Urbergsförekomst Norra Veckebo SE Berg 2 3 ingen kartering gjord 12,36 god god ja (större enskild, 70) nej Ljusdal 33 Kårböle, berg ingen förekomst Berg 0 3 ingen kartering gjord ja (107) ja (1979) sområde (fastställt) * at risk= risk att status inte kommer att uppnås

5 Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Ljusdals kommun. Kommun Nummer Namn i karta Huvud- Bedömd [Mm 3 /år] Vattentäkt (antal ansl) Ljusdal 34 Vässinjärvi sjö Dalälven 340 SE ,53 23,6? 1,2 3,78 Skogsmark 73 %, sjö 26 %, Mosse 1,4 % nej nej Ljusdal 35 Storhamrasjön sjö Ljusnan 151 SE ,4 6,44 21,5 0,79 2,49 Skogsmark 57 %, sjö 42 % nej nej Bollnäs/Ljusdal 36 Orsjön Sjö Ljusnan SE ,2 18,1 35,8 61,9 195,01 Skogsmark 65,2 %, Jordbruksmark 10,37 % nej nej Ljusdal 37 Dåasen sjö Ljusnan 116 SE ,32 9,5 23,7 0,6 1,89 Skogsmark 67 %, sjö 29 %, Mosse 4,3 % nej nej Ljusdal 38 Tandsjön sjö Ljusnan 97 SE ,15 9, ,46 1,45 Skogsmark 81 %, sjö 14 %, Mosse 4,4 % nej nej Ljusdal 39 Fågelsjön sjö Ljusnan 192 SE ,95 10? 0,94 2,96 Skogsmark 65 %, sjö 23 %, Mosse 12 % nej nej Ljusdal 40 Letssjön sjö Ljusnan 1098 SE ,5 4, ,26 13,42 Skogsmark 84 %, Jordbruksmark 2,2 % nej nej Ljusdal 41 Storsjön sjö Ljusnan 918 SE ,4 11,2 35 3,78 11,91 Skogsmark 84 %, Jordbruksmark 1,2 % nej nej Ljusdal 42 Hennan sjö Ljusnan 618 SE ,6 10,7? 2,64 8,32 Skogsmark 73 %, Jordbruksmark 1 % nej nej Ljusdal/Hudiksvall 43 Stor-Valsjön sjö Delångersån 387 SE ,08 9,4 17 1,65 5,20 Skogsmark 70 %, sjö 30 % nej nej Vattentyp avrinnings- område Avrinningsområdesarea vattenförekomst mynningen uttagsmöjli IDnr MLQ i maximal Sjöarea Medeldjup Maxdjup Dominerande markanvändning [km 2 ] [m] [m] inom delavrinningsområdet [km 2 ] (VISS) [m 3 /s] ghet sområde (fastställt) 5

6 Karta över prioriterade vattenresurser i Gävle kommun, beskrivning enligt numrering nedan. 6

7 Loån Samuelsfallet och Loån Lobonäs (1 och 2) Gren av Voxnaåsen ligger längs Loån från Samuelsfallet ner till Voxnans naturreservat efter Voxnan. Denna del av Voxnanåsen är utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS: Loån Samuelsfallet EU CD SE , Loån Lobonäs SE och Voxnan Överbo SE Loån Samuelsfallet och Loån-Lobonäs ligger i Ljusdals kommun. Area 2 km 2 resp. 25 km 2. Dessa är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterade (1) ur ett regionalt perspektiv. Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger mellan l/s. De största uttagen i finns i Loån-Lobonäs med upp till 125 l/s i bästa fall. En allmän vattentäkt finns på förekomsten utan konstgjord grundvattenbildning i Lobonäs. Distributionsområde är Lobonäs med ca 45 anslutna. Medeluttaget låg på 5 m 3 /dygn år För Lobonäs vattentäkt finns ingen vattendom. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) NV VicNatur sområde - planerad - framtida med enkelspår med dubbelspår under byggnation Grundvattenmagasin J1 7

8 Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7.06, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013) Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten i Lobonäs med ett beslutat vattenskyddsområde från 1981 (21FS 1981:26 ). Då förekomsten är en allmän vattentäkt och mycket högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Orsjön Tällby(3) Grundvattenmagasinen vid Orsjön är utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS EU CD SE respektive EU CD SE Area 0,46 resp. 0,26 km 2. Dessa är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv. 8

9 Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på i vardera förekomst. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 20,3,d.v.s måttlig påverkansrisk, med högst påverkan från åkermark.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. 9

10 !!!!!!!!!! Voxnan naturreservat (4) Grundvattenmagasinen vid Voxnan naturreservat. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 8 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterade (1) ur ett regionalt perspektiv.!o Vattentäkt!!!!! NV VicNatur sområde G med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kyrkor!( Tillsynsobjekt, C, U och K ^_ 3 ^_ 4 ^_ Ej riskklassade Ë Känslig Markanvändning Ë Mindre Känslig Markanvändning Sedimentär bergförekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 6.35,d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). 10

11 Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Lillhamra-Sandsjön (5) Grundvattenmagasinen vid Lillhamra. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 3 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur sområde - planerad - framtida ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 11

12 Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 16,58,d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från väg (E45) och järnväg.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Nordkap (6) Grundvattenmagasinen i västra delen av Ljusdal beläget nedanför Stora Korpimäkis naturreservat, magsinet går från Härjedalen över Hälsingland och in i Dalarna. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Förekomsten hör till Dalälvens avrinningsområde. Area 5 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. 12

13 NV VicNatur sområde - planerad - framtida ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på vardera. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5,06, d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

14 Isälvsavlagring Stråsjö - Grönås (7) Grundvattenmagasin mellan Stråsjö och Grönås ligger söder om Järvsö. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Denna del av isälvsavlagringen är utpekad i tre grundvattenförekomster med beteckning i VISS, från väst till östlig riktning EU CD Stråsjö SE , Björa SE , och Grönås SE Area 5, 2 resp. 3 km 2. Det är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur sområde - planerad - framtida ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på i vardera förekomst. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet finns enbart i Grönås vattenförekomst, regionalt provtagningsprogram mellan Bly 14

15 och uran detekterades med förhöjda halter. Inga halter faller ut över miljökvalitetsnormerna. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen i Stråsjö och Björa resp.13.89, d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från hög kväve belastning.(sweco, 2013). Potentiell föroreningsbelastning av förekomsten vid Grönås blev totalpoängen 25,21, d.v.s. hög påverkansrisk. Med högst påverkan från åkermark. Förekomsten ligger i risk att inte uppnå god status till 2021 då bedömning har hög påverkansrisk. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Loån Tensjön-Ö Lomsjön (8) Grundvattenmagasin längs Loån ligger mellan sjöarna Tensjön och Lomsjön söder om Los. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. 15

16 NV VicNatur sområde - planerad - framtida ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på vardera. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 6.31, d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

17 Järvsö (9) Grundvattenmagasinen vid Järvsö ligger längs Ljusnan. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 8 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur sområde - planerad - framtida ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Medeluttaget år 2011 var 435 m 3 /dygn. med 686 anslutna. Ingen vattendom finns. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 17

18 Grundvattenförekomstens kemiska status är bedömd till otillfredsställande status, då bekämpningsmedelsrester (2,6-Diklorbensamid, BAM) har detekterats över riktvärdet 0,1 µg/l. Inga andra ämnen faller ut över riktvärdena. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes på grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 23,7, d.v.s. måttlig påverkansrisk. Högst påverkansrisk från järnväg, gles stadsstruktur/åkermark och enskilda avlopp.(sweco, 2013). Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1977 med lagrum VL 19 kapitlet (VA 63/75). Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Hedklack Vålsjö (10) Grundvattenmagasinen öster om Järvsö. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 1 km 2. Det är en sandoch grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv. 18

19 NV VicNatur sområde - planerad - framtida ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på i bästa fall. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 18.53, d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från åkermark och hög kvävebelastning.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

20 !!!!! Bodaheden - Ygsjön-Kallmyr (11) Grundvattenmagasinen väster om Järvsö. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är två utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS EU CD Bodaheden SE och Ygsjön- Kallmyr SE Area 0,9 km 2 resp. 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv.!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på vardera. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 20

21 Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen resp. SE , d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från åkermark och hög kvävebelastning.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsterna och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Getryggen Stråsjö (12) Grundvattenmagasin söder om Korskrogen och Färila. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 28 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterade (1) ur ett regionalt perspektiv. 21

22 !!!!!!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. En allmän vattentäkt finns på förekomsterna. En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Medeluttaget år 2011 var 756 m 3 /dygn. med 2605 anslutna. Ingen vattendom finns. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 8.46, d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1993 med lagrum VL 19 kapitlet (21FS 1993:11). Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt 22

23 !!!!! reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Voxnan Rullbo (13) Grundvattenmagasinen längs Voxnan vid Rullbo naturreservat. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterade (1) ur ett regionalt perspektiv.!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 23

24 !!!!! I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7.6, d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Ljusdal-Borr (14) Grundvattenmagasin syd-öst om Ljusdal. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 1 km 2. Det är en sandoch grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation 24

25 Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. En allmän vattentäkt finns på förekomsten utan konstgjord grundvattenbildning. Distributionsområde är Ljusdals tätort, Hybo och Tallåsen med ca 9700 anslutna. Medeluttaget låg på 1873 m 3 /dygn år Vattendom finns. Tillståndsgivet medeluttag är 3830 m 3 /dygn och tillståndsgivet maxuttag 5740 m 3 /dygn. (SGU Vattentäktsarkivet, 2014) Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god men stor risk finns att förekomsten kommer att påverkas negativt. Inom regionalt provtagningsprogram ( ) har bekämpningsmedelsresten 2,6-Diklorbensamid (BAM) detekterats i tre av fyra prov. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 33.66, d.v.s. hög påverkansrisk, med högst påverkansrisk från åkermark.(sweco, 2013). Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1985 (DVA 74 VA 91/83) med lagrum VL 19 kapitlet. Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Laforsen-Färila (15) Stor isälvsavlagring nordväst om Färila. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 71 km 2. Det är en sandoch grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. 25

26 !!!!!!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 10.67, d.v.s. måttlig påverkansrisk. (SWECO, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

27 !!!!! Ängraån Sillervallen (16) och Kårböle Ängra (17) Isälvsavlagring som går från Kårböle ner till Ängra. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är två utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS Kärböle-Ängra EU CD SE och Ängraån-Sillervallen EU CD SE Arean på förekomsterna är på 9 km 2 respektive 1 km 2. Det är en sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv.!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet i bästa fall. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Väster om Kårböle strax utanför isälvsavlagringen finns en vattentäkt som är borrad i berg, se nummer 33. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 27

28 Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 11,29, d.v.s. måttlig påverkansrisk respektive (SWECO, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsterna. Ett vattenskyddsområde finns för Kårböle vattentäkt som omfattar en liten del av grusförekomsten. Då förekomsterna är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för förekomsten med stöd av MB kap. 7. Voxnan Siksjön-Stensjön-Holmsjön (18) Isälvsavlagring som har sin början vid Voxnans upplopp vid Siksjön i Härjedalen. Denna del av isälvsavlagringen är uppdelad i två grundvattenförekomster och slutar vid Holmsjön. Det är två utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS Voxnan Siksjön EU CD SE och Stensjön-Holmsjön EU CD SE Hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 2 km 2 på respektive förekomst. Det är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv. 28

29 !!!!!!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på i vardera förekomst. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men är bedömda till god kvantitativ status i VISS då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 3.76 respektive 5.07, d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

30 !!!!! Isälvsavlagring Stråsjö (19) Isälvsavlagring som har sin början Storsjön och sträcker sig i östlig riktning till Väster Stråsjö. Isälvsavlagringen är uppdelad i två grundvattenförekomster då vattendelare finns öster om Sandviks Långtjärn. Beteckning i VISS Sand- och grusförekomst Sandvik EU CD SE och Isälvsavlagring Stråsjö EU CD SE De hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 8 km 2 respektive 7 km 2. Det är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagring Stråsjö är mycket högt prioriterade (1) ur ett regionalt perspektiv.!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på i bästa fall. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 30

31 Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökning av grundvattnets kvalitet visar på god kvalitet, enligt regional undersökning som gjorts (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 8-12, d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Hennan Välje (20) En liten isälvsavlagring vid Hennan. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS Hennan Välje EU CD SE Arean på förekomsterna är på 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv. 31

32 !!!!!!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Ca 180 personer anslutna. Medeluttaget år 2011 låg på 49 m 3 /dygn. Ingen vattendom finns. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren av råvattenkontroll i vattentäkt lokaliserade inom grundvattenförekomsten Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, inga miljögifter har kontrollerats. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 19.26, d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från järnväg och åkermark.(sweco, 2013). 32

33 !!!!! Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1979 (21FS 1979:27) med lagrum VL 19 kapitlet. Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Hennan Viken (21) En liten isälvsavlagring nedan Ramsjö i Hennan. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS Hennan Viken EU CD SE Arean på förekomsterna är på 1 km 2. Det är en sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är måttligt prioriterade (3) ur ett regionalt perspektiv.!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. En allmän vattentäkt finns i norra delen på förekomsten. Ca 300 personer anslutna. Distributionsområde är Ramsjö. Medeluttaget år 2011 låg på 50 m 3 /dygn. Ingen vattendom finns. Ingen konstgjord grundvattenbildning finns men inducering sker sannolikt 33

34 från Hennan till grundvattnet. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll i vattentäkt lokaliserade inom grundvattenförekomsten. Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, inga miljögifter har kontrollerats. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 8,55, d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1979 (21FS 1979:25) med lagrum VL 19 kapitlet. Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Isälvsavlagring Valsjön (22) Isälvsavlagring sydväst om Stor-Valsjön. Isälvsavlagringen är uppdelad i två grundvattenförekomster. Beteckning i VISS Isälvsavlagring Lill Valsjön EU CD SE och Isälvsavlagring söder Stor Valsjön EU CD SE De hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 5 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv. 34

35 !!!!!!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5,d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

36 !!!!! Kvarnsjön Ramsjö (23) Isälvsavlagring vid Ramsjö. Isälvsavlagringen är en utpekad grundvattenförekomst. Beteckning i VISS Kvarnen-Ramsjö EU CD SE Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är högt prioriterade (2) ur ett regionalt perspektiv.!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 36

37 !!!!! I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 15.2, d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkan från åkermark.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Enan Ramsjö (24) Isälvsavlagring väster om Ramsjö. Isälvsavlagringen är en utpekad grundvattenförekomst. Beteckning i VISS Enan-Ramsjö EU CD SE Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 5 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är högt prioriterade (1) ur ett regionalt perspektiv.!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet 37

38 Bedömd uttagskapacitet ligger på. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5, d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Isälvsavlagring Hedsjö (25) Isälvsavlagring i norra delen av Ljusdal vid Hedsjö. Isälvsavlagringen är en utpekad grundvattenförekomst. Beteckning i VISS Isälvsavlagring Hedsjö EU CD SE Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 4 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är högt prioriterade (1) ur ett regionalt perspektiv. 38

39 !!!!!!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på. En allmän vattentäkt finns i norra delen på förekomsten, ca 10 personer anslutna. Medeluttaget år 2011 låg på 3 m 3 /dygn. Ingen vattendom finns. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll i vattentäkt lokaliserade inom grundvattenförekomsten. Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, inga miljögifter har kontrollerats. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7.53, d.v.s. liten påverkansrisk.(sweco, 2013). Inget vattenskyddsområde finns idag på förekomsten. Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör 39

40 !!!!! vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Urbergsförekomst Lörstrand (26) En vattenförekomst i berg. På förekomsten finns en större enskild vattentäkt (mer än 50 personer eller ett uttag på mer än 10 m 3 /dygn). Förekomsten ligger väster om Lörstrand med beteckning i VISS EU CD SE Arean på förekomsten är 0,11 km 2, den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktligt. Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Vattenförekomsten är måttligt prioriterade (3) ur ett regionalt perspektiv.!! NV VicNatur sområde - planerad - framtida!! ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår under byggnation Kvantitet Ingen bedömd uttagskapacitet finns gjord för förekomsten. En enskild samfällighetsanläggning finns på förekomsten med ca 50 personer anslutna. Inga uppgifter på uttag finns. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 40