Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Transkript

1

2 Handläggare Kerstin Ahlberg Datum Ärendebeteckning SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län Länsstyrelsens dnr: Förslag till beslut SamhäUsbyggnadsnämnden antar samhäusbyggnadskontorets skrivelse som sitt yttrande till kommunstyrelsen i ärendet. Sammanfattning Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att säkra dess kvantitet och kvalitet för att trygga människors hälsa nu och i framtiden. Grundvattentillgångar ska skyddas och brukas uthålligt. Ett långsiktigt och kraftigt skydd av befintliga och framtida kommunala vattentäkter är viktigt för att säkra den framtida vattenförsörjningen. Detta har också kommit till uttryck i EU:s ramdirektiv för vatten. Som ett led i detta arbete har Länsstyrelsen i Kalmar län tagit fram en regional vattenförsörjningsplan. Redogörelse för ärendet Syfte med planen Syftet med den regionala vattenförsörjningsplanen är att säkerställa tillgången till vattenresurser för vattenförsörjning i Kalmar län i ett flergenerationsperspektiv. Fortsatt arbete lios kommunen Kommunerna ska med stöd av den regionala planen, arbeta fram kommunala vattenförsörjningsplaner efter lokala förutsättningar. I den kommunala vattenförsörjningsplanen beskrivs och prioriteras de vattenresurser som är viktiga för en långsiktig och hållbar dricksvattenförsörjning. Samhällsbyggnadskontoret Plan-, bygg- och trafikavdelningen IjCEHjv Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A jem^ Tel vx Fax ^"^^^^^ E-post: sam.bvqqnadskontoret(a).kalmar.se Kalmar kommun SAMHÄLLSBYGGNADSKONTOREt ISOVOOl ^-""-if, ISO ii( w ö KVALITETS &'MILJÖ CERTIFIERAD BMGIRADACEIiTIFIEIIING

3 2(4) Fortsatt arbete inom Länsstyrelsen Länsstyreslen kommer att verka för att den regionala vattenförsörjningsplanen tillsammans med kommunala vattenförsörjningsplaner bhr ett underlag i samhällsplaneringen på alla nivåer. Länsstyreslen anser att följande punkter är särskilt viktiga och bör beaktas i det kommande arbetet: Informationsinsatser om dricksvattenförsörjning behövs på alla nivåer i samhället och är av stor vikt för att öka förståelsen för våra viktiga vattenresurser och skapandet av ett robust samhäue. Ökad kunskap öm vattensystem (grund- och ytvatten) och med fokus på deras sårbarhet för att säkra vattentillgång och kvalitet. Främja arbetet med att dämma upp och skapa våtmarker så att ytvattnet stannar kvar och infiltrerar ner i jordlagren och berggrunden. På så sätt minskar och fördröjs avrinningen och grundvattenbildningen ökar. Särskilt viktigt är det att det i de torra delarna av länet, d.v.s. Öland och fasdandets kustområden. Framtagande av riktlinjer för bevattningsuttag i de prioriterade vattendragen för att säkerställa vattentillgångar under sommarhalvåret Miljöövervakningen i länet kompletteras med de i vattenförsörjningsplanen prioriterade yt- och grundvattenresursema. I dagsläget är övervakningen fokuserad på kvalitativa parametrar men bör kompletteras kvantitativ övervakning (nivåer och flöden) så att uppföljning av trender kan möjuggöras. Framtagande av en regional materialförsörjningsplan för PCalmar län. En materialförsörjningsplan är ett viktigt planeringsunderlag för kommuner och länsstyreslen. Det är även viktigt att arbeta fram den i dialog med grannlän och andra berörda aktörer. Att en ny euer reviderad plan tas fram för skyddsåtgärder vid befintliga och framtida allmänna vattentäkter utmed länets vägnät. Framtagande av en plan för översyn och evenmeu omprövning av de tillståndspliktiga vattenverksamhetema enligt kap. 11 i mhjöbalken för de prioriterade grund- och ytvattenresurserna. Ansöka om att få de anläggningar för vattenförsörjning som uppfyller Hav- och vattenmyndighetens kriterier, utpekade som riksintresse. Bakgrund Ramdirektivet för vatten trädde i kraft Direktivet har införlivats i svensk lagstiftning genom kompletteringar i miljöbalken och genom Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, även kallad vattenförvaltningsförordningen. Direktivets syfte är att skapa ett gemensamt regelverk inom EU för att säkra en god kvalitet i grund, yt- och kustvatten. Vattenmyndighetema ska fastställa juridiskt bindande kvalitetskrav, miljökvalitetsnormer, för alla vattenförekomster. För de vattenförekomster som inte har en bra vattenkvalitet ska det upprättas ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammens genomförande bur en uppgift för kommuner och myndigheter. Baserat på ovanstående har Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Planen innehåller också en fördjupad klimatanalys för ett uirval av vattenresurser i länet. Samhällsbyggnadsnämnden har tillsammans, kommunstyrelsen och Kalmar Vatten AB beretts tillfälle att svara på remissen.

4 3(4) Regionalt viktiga dricksvatten resurser Presentation av stora och viktiga regionala vattenresurser fördelade på grundvattenmagasin, sjöar och vattendrag. Urvalsprocessen har grundat sig på i huvudsak kvantitativa kriterier, d.v.s. vattenbildning och maganiserringsförmåga i förekomsten. För att kortima ifråga som en vattentäkt måste såväl kvalitetsaspekter som tillgänglighet övervägas och prövas. Kvaliteten på vattoet måste vägas mot vilken eventuell rening som kan behövas innan vattoet kan användas för dricksvattenändamål. Dricksvattenförsörjning i Kalmar län Länsstyreslen pekar på att användandet av en ytvattenresurs kan ha flera fördelar och ger exemplet att dessa kan ge en stor mängd vatten och bidrar tiu utspädning av eventuella tillfälliga föroreningar. Men påpekar att ytvattenbaserad vattenförsörjning är mer känshg för yttre påverkan. Att använda grundvattenresurser för vattenförsörjning bedöms ofta utgöra en mera robust vattenförsörjning som överlag är motståndskraftigare mot tillfälliga föroreningar. Flera kommuner har påtalat det ökande problemet med brunifiering i sjöar och vattendrag leder till att skyddsbarriärens verkan genom klordesinfektion blir kraftigt försämrad. Klor reagerar med organiska kväveföreningar och bildar kloraminer som har en sämre effekt mot mikroorganismer. Några goda exempel vid översiktsplanering i Kalmar län Mönsterås kommun utgår från att dela in och beskriva kommunen utifrån de huvudavrinningsområden som också berör grannkommunerna. MeUankommunalt planeringsunderlag; Mörbylånga och Borgholms kommun har en gemensam vattenförsörjningsplan för hela Oland. Den togs fram i slutet av 1990-talet och håuer på att revideras. Vattentäkter med vattenskyddsområde som angränsande kommuner är beroende av för sin dricksvattenförsörjning; Hagbyån som rinner genom Nybro och Kalmar kommun, Lyckebyån som passerar genom flera län och kommuner och har flera vattentäkter. Ett stort gemensamt vattenskyddsområde planeras. Nybro kommun har föreslagit i översiktsplanen att Nybroåsen bör få upphöjd status som riksintresse för vattenförsörjning. Kalmar kommun har tydugt ställningstagande om att ingen ny bebyggelse föreslås i vattenskyddsområden. Samhällsbyggnadskontoret tillsammans med Kalmar Vatten och Kommunledningskontoret lämnar följande synpunkter: Länsstyrelsens synpunkt angående kommunala vattenförsörjningsplaner och Länsstyrelsens stöd genom den regionala planen är bra och ger en grund för starka skyddsåtgärder i kommunen. Punkterna under rubriken fortsatt arbete hos Länsstyreslen är bra, men det bör även tilläggas nödvändigheten att tillvarata naturligt sänka vattenområden. Länsstyrelsen bör i sin handläggning endast i nödvändigaste fall ge tillstånd för

5 4(4) ohka awattningsåtgärder. DärtiU kan nämnas att magasinering av vatten kan bli nödvändig i framtiden för att tillvarata regn eller höga flöden för t. ex bevattning. Under rubriken Regionalt viktiga vattenresurser, stora vattenresurser - urval A och B, anser vi att en bättre balans av fördelningen av vattenresurser i länet bör lyftas fram. T. ex bör Hultebräan och AUgunnen/Alsterån ingå som viktiga regionala vattenresurser. Kalmar kommun använder Hultebräan i Nybro kommun som vattenreservoar för sin vattenförsörjning. När vattenståndet är lågt i Hagbyån pumpas vattnet ut från Hultebräan, på så sätt håus Hagbyån vattenförande året om. AUgunnen/Alsterån kan tänkas bu viktiga vattenresurser i framtiden. Det är angeläget att redan nu titta på vattenresurser ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv. Vidare under samma mbrik står skrivet om vattentäkters kvalitetsaspekter. Att vattenkvaliteten ska hållas så bra som möjligt på ett naturligt sätt är viktigt. När vattoet väl blivit förorenat medför det en kostoad att rena och risken ökar för att människor och djur blir sjuka. Rättelse under rubriken Hagbyån, kvalitet och hot. Det bör noteras att vattenuttaget sker uppströms E22 och europavägen utgör därmed inget större hot mot vattenförekomsten. Under rubriken yt- eller grundvattenuttag för dricksvattenförsörjning bör grundvattnet som resurs lyftas fram ytterligare. Det är för stort fokus på ytvatten som resurs. Brunifiering ett ökande problem i sjöar och vattendrag som bör genomlysas snarast för att så snart som möjligt kunna minska humusmängden i vårt vatten. Under rubriken några goda exempel vid översiktsplanering i Kalmar län, undrar vi angående Kalmar kommuns tyduga ställningstagande, att ingen ny bebyggelse föreslås i vattenskyddsområden. Varifrån kommer ställningstagandet? Det är dock bra om man kan undvika ny bebyggels i inre/primära skyddszonen men i vissa fall acceptera att tillåta, enstaka bebyggelse inom yttre/sekundära skyddszonen. Kerstin Ahlberg Milj öhandläggare