Bilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun

Transkript

1 Bilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun Beskrivning av vattenresurser Söderhamns kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Söderhamns kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Söderhamns kommun har en total areal på km 2. Kommunen hör till landskapet Hälsingland tillsammans med kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Bollnäs, Hudiksvall och Nordanstig. Söderhamn är en kustkommun som erbjuder skärgård Folkmängden i Söderhamns kommun uppgick till invånare den 31 december Varav ca hälften bor i centralorten Söderhamn. Andra större orter är Vallvik, Ljusne, Sandarne, Söderala, Marmaverken, Mohed, Bergvik, Holmsveden, Stråtjära, Trönö och Kungsgården. Söderhamn är den kommun i länet som tappat flest antal invånare under talet, drygt personer dock skedde en viss folkökning under Finns kommunal prognos för befolkningsutvecklingen framöver? Geologi, hydrogeologi och hydrologi Söderhamns kommun ligger längs Bottenhavets kust, under högsta kustlinjen. Bergrunden utgörs uteslutande av urberg, bestående av gnejser och framförallt uppsmälta graniter. Bergrunden är huvudsakligen täckt av skogsbevuxen morän med mellanliggande sedimentslätter. Moränen är ofta stor och rikblockig. Bergrunden har överlag tämligen goda ( l/h) till goda ( l/h) uttagsmöjligheter. Genom kommunen löper Gävleåsen, Norralaåsen och Ljusnanåsen, grusåsar avsatta under inlandsisens avsmältning som kan följas långt uti havet. Dessa har alla stora (5 25 l/s) eller mycket stora ( l/s) uttagsmöjligheter. Ljusnan med biflöden löper genom kommunen med utlopp i Ljusne. Flera sjöar längs Ljusnans sträckning utgör potentiella ytvattentäkter. Idag är Järvsjön vattentäkt. Kommunen har 8 regionalt utpekade grundvattenförekomster, 7 i sand och grus och en i berg. Alla har god kvantitativ status, Sandarne anses vara i risk att inte uppnå god kvalitativ status och Stråtjära/Häckelsäng samt Ljusnanåsen-Växbo/Mohed har otillfredställande kvalitativ status i dagsläget. Vidare pekas 5 sjöar ut som regionalt prioriterade för dricksvattenförsörjning. Påverkan och hot De största hoten mot dricksvattenförsörjningen i kommunen är påverkan från pågående verksamheter och exploateringstrycket på och i kring Ljusnanåsen (Söderalaåsen) som försörjer större delen av Söderhamns kommuns invånare med vatten, samt bristen på reservvatten. Den

2 största risken att förorena råvattnet kommer från vägar och järnväg, framför allt från saltning och spridning av miljögifter från olyckor från fordon med farligt gods. Även risk finns att miljögifter från både pågående och nedlagda verksamheter sprids till grundvattnet. Bekämpningsmedelsrester från ogräs- och pesticidbekämpning är också en risk och idag finns redan problem med bekämpningsmedelsrester i huvudvattentäkten. En överhängande risk finns även för vattenbrist i vissa områden, speciellt i mindre enskilda vattenmagasin vid kusten, och som följd även kan saltvatten trängas in i brunnen vid ett för stort uttag. Klimatförändringarna kommer att få en större betydelse att vattenmagasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde, vilket kan leda till uttorkning under sommar och höstmånader. Risken ökar också att föroreningar når grundvattnet vid kraftiga skyfall och översvämningar. Radon förekommer naturligt i grundvatten, men höga radonhalter kan finnas speciellt i bergborrade brunnar. Mätresultaten visar att ungefär var femte brunn har otjänligt vatten på grund av radon. Enskilda brunnsägare bör kontrollera sina brunnar och åtgärda problemen. Vid enskilda brunnar finns idag ett stort problem med otjänligt vatten och det behövs framförallt rådgivning för att förbättra brunnens konstruktion. Detta minskar risken för bakterie- och försurningsproblem. Nuläge dricksvattenförsörjning i Söderhamns kommun Ljusnanåsen (Söderalaåsen) är den största och viktigaste tillgången för Söderhamns kommuns dricksvattenförsörjning. Vatten från Ljusnanåsen försörjer idag Söderhamns stad, Marma, Bergvik, Vansäter, Mo, Söderala, Kungsgården, Trönö, Skärså samt Sandarne. Vatten distrubueras från två vattenverk, Kinst/Mohed och Ålsjön som är sammankopplade. Totalt försörjer ca personer med vatten. Utöver dessa vattentäkter finns grundvattentäkter i berg i Holmsveden som försörjer ca 100 personer, Stråtjära grundvattentäkt i grusås, försörjer ca 375 personer och ytvattentäkt Järvsjön med ca 3500 personer anslutna. Söderhamn Nära AB står som huvudman för den kommunala dricksvattenförsörjningen. Finns större enskilda vattentäkter inom kommunen och hur många står med egen brunn? Vattenskydd Vattenskyddsområden behöver revideras eller ses över på alla de befintliga vattentäkterna i kommunen för att omfatta regler i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). På Ljusnanåsen från Ålsjön upp till kommungränsen finns tre vattentäkter, två täkter i Söderhamns kommun, Kinsta/Mohed och Ålsjön med beslutade vattenskyddsområden 1981 och en i Bollnäs kommun, Glössbo beslutad Bollnäs huvudvattentäkt, Flästa ligger också i den nordvästra delen av Ljusnan åsen. Där finns ett beslutat vattenskyddsområde De nu nedlagda vattentäkterna i Norralaåsen har vattenskyddsområden som kommunen ansökt om avveckling hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att inget vattenskyddsområde behöver prioriteras då åsen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. Men kommunen bör överväga ett skydd för hela åsen om ett lokalt behov föreligger eller i framtiden kan utgöra ett lokalt intresse för reservvatten. Stråtjära grundvattentäkt har vattenskyddsområde beslutat Holmsvedens grundvattentäkt beslutat vattenskyddsområde Ytvattentäkt Järvsjön har ett vattenskyddsområde beslutat 1967.

3 Ett skydd på de regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. Vägverket har utfört ett fysiskt skydd för grundvattenpåverkan från riksväg 50 och väg 588 på en sträcka av 1,5 km intill Kinstaby vattenverk. Finns fler fysiskt anlagda vattenskydd? Riksintressen för dricksvattenförsörjning är ett nytt begrepp, i dagsläget har länet inget utpekat sådant område men Havs- och vattenmyndigheten kommer att under att besluta vilka områden som kommer att bli riksintressen. För Gävle kommun är det Valboåsen som ligger som förslag till ett sådant riksintresse. Bristområden Inga områden finns i dagsläget utpekat som bristområden i kommunen men i framtida expansions-, LIS och omvandlingsområden längs kusten kan det uppstå problem med vattenbrist eller kvalitetsproblem som saltvatteninträngning. Det är därför viktigt att i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i dessa områden. Viktiga planeringsdokument att lyfta dessa potentiella problemområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och detaljplaner. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VAfrågan är löst. Planering En aktualisering av översiktsplanen från 2006 är planerad men inget slutdatum för färdigställande finns. En vattenförsörjningsplan för Söderhamns kommun antogs av kommunfullmäktige och för närvarande pågår framtagande av en vatten- och avloppsplan beräknas vara klar? Vattenförsörjningen beskrivs i stort i den befintliga översiktsplanen från Översiktsplanen är vägledande för beslut i plan- och bygglovsfrågor, men är inte juridiskt bindande. Översiktliga mål som framgår av översiktsplanen inom vattenförsörjningen är: o o o o o Dricksvattenförsörjningen ska prioriteras och skyddas i konkurrens med andra intressen. En vattenförsörjningsplan inom området kommunal dricksvattenförsörjning bör upprättas. Samtliga kommunala vattentäkter och reservvattentäkter bör skyddas genom uppdaterade skyddsområden och skyddsområdesbestämmelser. Grustäkterna i Mohedsområdet bör återställas på ett sätt som förbättrar grundvattenskyddet. Risk för saltvatteninträngning och nitratpåverkan samt höga halter av fluorid skall beaktas vid brunnsborrning Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen är det Räddningstjänsten södra Hälsingland som står för räddningsinsatser och förebyggande åtgärder. Södra Hälsinglands räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka. Räddningstjänsten ingår i Kommunalförbundet södra Hälsingland (KFSH). Kommunalförbundet leds av en förbundsdirektion. KFSH viktigaste styrdokument är förbundsordning, antaget av kommunfullmäktige och reglemente, antaget av förbundsdirektionen.

4 Mellankommunal samverkan En mellan kommunal samverkan sker idag på flera plan när det gäller vattenförsörjningen. När det handlar om beredskap ingår räddningstjänsten i Kommunalförbundet södra Hälsingland (KFSH), där kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Ovanåker är medlemmar. Huvudvattentäkten för både Söderhamns kommun och Bollnäs kommun tar sitt dricksvatten från samma ås (Ljusnanåsen - Växbo/Mohed). En samverkan sker förnärvarande med att ta fram ett vattenskyddsområde som kommer att omfatta hela åsen. Vad finns mer för samverkan över kommuner?

5 Vattenresurser i Söderhamns kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Söderhamn kommun. Kommun Nr i karta Vattenmagasin * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 Vattenförekomst ID (VISS) Prioriterin gstal Regional Prioritet (1-4) Bedömd uttagskapacitet Påverkans- Kemisk Uttags miljö analys- poäng Status (VISS) Kvantitat iv status (VISS) Vattentäkt (antal ansl) Vattenskyd ds-område (fastställt) Gävle/Söderhamn 1 Stråtjära/Häckelsäng SE , l/s Sand och grus 33,6 otillfredsställande god ja (375) ja (1984) Söderhamn 2 Storsjön/Söräng SE , l/s Sand och grus 5,3 god god nej nej Söderhamn/Bollnäs 3 Murars SE , l/s Sand och grus 10,86 god god nej nej Söderhamn 4 Sandarne SE l/s Sand och grus 47,84 at risk* god nej (nedlagd) nej Söderhamn/Bollnäs 5 Ljusnanåsen-Växbo/Moh SE , l/s Sand och grus 25,62 otillfredsställande god ja (19000) ja (1981) Söderhamn 6 Trönö/Kungsgården SE , l/s Sand och grus 33,97 god god nej (nedlagd) avvecklat (2014) Söderhamn 7 Holmsveden ingen 2,2 3 ingen kartering gjord Berg ja (100) ja (1984) Söderhamn 8 Haga/Borg ingen 2, l/s Sand och grus nej (nedlagd) avvecklat (2014) Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Söderhamns kommun Kommun Huvud- Avrinningsområdesarea vattenförekomst mynningen uttagsmöjlighet IDnr MLQ i Bedömd maximal Vattentäkt Vattenskyddsområde Nr i karta Namn Vattentyp Sjöarea Medeldjup Maxdjup Dominerande markanvändning inom avrinnings- område [km 2 ] (VISS) [m 3 /s] [Mm 3 /år] ansl) (fastställt) [km 2 (antal ] [m] [m] delavrinningsområdet Söderhamn 9 Tönnångerssjön Sjö Skärjån 47 SE ,3 0,11 0,35 Skogsmark 70 %, sjö 23 %, Jordbruksmark 6,6 % nej nej Söderhamn 10 Storsjön Sjö Skärjån 88 SE ,95 23,5 0,15 0,47 Skogsmark 78 %, sjö 19 %, Jordbruksmark 2,91 % nej nej Bollnäs/Söderhamn 11 Bergviken Sjö Ljusnan SE , ,7 85,4 269,05 Skogsmark 45,9 %, Jordbruksmark 6,61 %, Urbant 4,11 % nej nej Söderhamn 12 Järvsjön Sjö 48/49 29 SE ,88 3, ,05 0,16 Skogsmark 59 %, sjö 39 % ja (3500) ja (1967) Söderhamn 13 Marmen Sjö Ljusnan SE ,8 8,22 26,9 85,8 270,31 Skogsmark 65 %, sjö 31 %, Jordbruksmark 1,4 % nej nej

6 Karta över prioriterade vattenresurser i Söderhamns kommun, beskrivning enligt numrering nedan.

7 Isälvsavlagring Stråtjära/Häckelsäng(1) Denna isälvsavlagring, benämns Stråtjära/Häckelsäng i VISS med EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är en nordlig del av Gävleåsen och ligger mellan Skog i norr och förbi Höbackasjön ner mot Bergby. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- kartor. Den är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s från Stråtjära ner till Tönnebro och 1-5 l/s från Tönnebro ner mot Bergby. Ett känt vattenuttag finns på förekomsten, en allmän vattentäkt i Stråtjära, med ett medeluttag på 103 m 3 /dygn år Ingen vattendom finns för den allmänna vattentäkten. Vattenförekomsten har god kvantitativ status. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten, men grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten inte vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Det bedöms att förekomsten inte kommer att nå god kemisstatus till Halter av klorid överskrider SGUs riktvärde på 100 mg/l. enligt prover tagna 2009 och 2010 inom regionalt - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

8 provtagningsprogram. I Stråtjära vattentäkt överskrider inga halter SGUs riktvärde på 100 mg/l. Inga andra ämnen överskrider SGUs riktvärden. Påverkan och hot Bedömningen är att hög föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 33,6, varav 23,1 poäng är påverkan från väg. Provtagning finns bara för norra delen av vattenförekomsten och väg (E4 och RV83) löper längs hela grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risken ökar att föroreningar når grundvattnet speciellt vid och efter skyfall och översvämningar. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns framtaget kring vattentäkten i Stråtjära. Vattenskyddet är framtaget år 1984 och bör ses över och formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Isälvsavlagring Storsjön/Söräng och Murars(2 och 3) Förekomsten är en mindre isälvsavlagring en sand- och grusförekomst som är en fortsättning av Lingboåsen. I VISS benämns de med EU CD SE och SE Förekomsten ligger i anslutning till Storsjöns nordvästra delar. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- kartor. Isälvsavlagringen kan vara lämplig som dricksvattentäkt. Den är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv.

9 NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Det finns mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i del av grundvattenmagasinet, storleksordningen 5-25 l/s (ca m3/d). Enligt VISS är den naturliga grundvattenbildningen 384 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 6,6 l/s beräknad på hela förekomstens yta. Inget känt vattenuttag finns idag på förekomsten. Vattenförekomsten har god kvantitativ status enligt VISS. Nivåundersökningar saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms förekomsten inte vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms det som troligt att kvaliteten är god. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Påverkan och hot Förekomsten bedöms som mycket liten risk att påverkas negativt till (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av

10 grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 10,8, liten till måttlig påverkan. Med huvudsaklig påverkan från åkermark.. (SWECO, 2013). Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risken ökar att föroreningar når grundvattnet speciellt vid och efter skyfall och översvämningar. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är regionalt högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Isälvsavlagring Sandarne (4) Förekomsten är en isälvsavlagring, en sand- och grusförekomst (EU id i VISS SE ). Förekomsten ligger i nedre delen av Ljusnanåsen från Ålsjön ut till Stenöudden. Förekomsten hör till huvudavrinningsområdet Kustområde Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och hydrogeologiska kartor. Isälvsavlagringen har tidigare varit en dricksvattentäkt. Den är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.

11 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Det finns mycket goda uttagsmöjligheter i huvuddel av grundvattenmagasinet, storleksordningen 5-25 l/s (ca m3/d). Inget känt vattenuttag finns idag på förekomsten. Det har tidigare varit en allmän vattentäkt i förekomsten vid Östanbo, nära Söderhamns flygplats. Vattenförekomsten har god kvantitativ status enligt VISS. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms förekomsten inte vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom regionalt provtagningsprogram lokaliserad inom grundvattenförekomsten. Ett värde av kvicksilver har detekterats över riktvärdet 1 µg/l. (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014)

12 Påverkan och hot Grundvattenförekomsten löper hög risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkan finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 47,8, mycket stor påverkansrisk. Högst risk från bl. a. flygplats och två förorenade områden (EBH) med riskklass 2. Väg och järnväg. (SWECO, 2013). (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risken ökar att föroreningar når grundvattnet speciellt vid och efter skyfall och översvämningar. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten inte är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen finns i dagsläget inget behov för framtagande av vattenskyddsområde, sett ur ett regionalt perspektiv. Ljusnanåsen-Växbo/Mohed (5) Förekomsten är en isälvsavlagring, en sand- och grusförekomst benämns i VISS med EU CD SE Förekomsten är en del av Ljusnanåsen och benämns också lokalt för Söderalaåsen. Förekomsten går hela vägen från Flästa i Bollnäs kommun ner till Ålsjön i Söderhamns kommun. Förekomsten hör till huvudavrinningsområdet Ljusnan Det är en porakvifer med goda uttagsmöjligheter. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och hydrogeologiska kartor. Isälvsavlagringen är huvudvattentäkt för både Söderhamns kommun, med två uttagsbrunnar, en vid Mohed/Kinsta och en vid Ålsjön. Två vattentäkter finns också på Bollnäs sida en i Glössbo och en i Flästa. Förekomsten är högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.

13 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

14 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattenmagasin J1 Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Det finns mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i grundvattenmagasinet, storleksordningen l/s (ca m3/d). Enligt VISS är den naturliga grundvattenbildningen 384 mm/år. Två allmänna vattenuttag finns idag på förekomsten i Söderhamns kommun. En vattentäkt i Ålsjön med ett medeluttag på 2833 m 3 /dygn år 2010 och en vattentäkt i Kinsta/Mohed med ett medeluttag på 2967 m 3 /dygn år Två vattentäkter finns också på Bollnäs sida en i Glössbo och en i Flästa. Flästa är huvudvattentäkt för Bollnäs kommun, med ett medeluttag på 4200 m 3 /dygn år Vattentäkten i Glössbo hade ett medeluttag på 240 m 3 /dygn och år Kvantitativ status är satt till god status. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men naturlig grundvattenbildningen antas vara

15 större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten inte heller vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara otillfredsställande. Grundvattenförekomsten löper också hög risk att inte uppnå god status till Bekämpningsmedelsrester (2,6- Diklorbensamid, BAM) har detekterats över riktvärdet på 0,1 µg/l men har en nedåtgående trend (SGU-FS 2013:2). Även atrazin och atrazindesityl har detekterats. Klorid och ammonium har en uppåtgående trend och överskrider utgångspunkt att vända trend (SGU-FS 2013:2). Halter av sulfat har också detekterats i klass 4 enl. SGUs bedömningsgrunder. Provtagning har gjorts inom regionalt provtagningsprogram, nationell övervakning och provtagning inom råvattenkontroll vid vattentäkter. Största mängderna av bekämpningsmedelsrester finns i den nedre delen av förekomsten vid Ålsjön. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I nationell påverkansanalys av potentiell föroreningsbelastning som gjordes våren 2013 blev totalpoängen 25,6, måttlig till hög påverkan. Analysen visar på högst påverkan från åkermark, hög kväve belastning och påverkan från vägar och järnväg. Riksväg 50 som är primär väg för farligt gods löper längs stora delar av förekomsten. (SWECO, 2013) Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risken ökar att föroreningar når grundvattnet speciellt vid och efter skyfall och översvämningar. Vattenskydd Fyra vattenskyddsområden finns idag på de fyra befintliga allmänna vattentäkterna. Enbart vattentäkten Flästa i Bollnäs kommun är fastställt år 2004 utifrån miljöbalken. Då förekomsten är regionalt mycket högt prioriterad för nutida och framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för hela åsen med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Isälvsavlagring Trönö/Kungsgården(6) Förekomsten är en isälvsavlagring, en sand- och grusförekomst. Benämns i VISS EU CD SE Kallas även lokalt Norralaåsen. Förekomsten går hela vägen från Trönö ner till Skettene. Förekomsten hör till huvudavrinningsområdet Ljusnan Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och hydrogeologiska kartor. Förekomsten är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.

16 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattenmagasin J1 Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Det finns måttliga uttagsmöjligheter. I bästa del av grundvattenmagasin, storleksordningen 5-25 l/s (ca m3/d). Den naturliga grundvattenbildningen är 397 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 17,4 l/s beräknad på hela förekomstens yta. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Undersökningar av kvantitativ status saknas. Hur stor potential grundvattentillgångarna egentligen har kan endast avgöras efter fullskaliga provpumpnings- och infiltrationsförsök. Inga kända vattenuttag finns idag på isälvsavlagringen. Tidigare har en allmän vattentäkt funnits väster om Kungsgården. Idag försörjs invånarna i området med vatten från Ljusnanåsen Växbo/Mohed. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god och heller inte vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014).

17 Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom regionalt provtagningsprogram lokaliserad inom grundvattenförekomsten. Tillförlitligheten för statusbedömningen blir medel då grundvattenförekomsten endast har övervakning som visar på vattenkvaliteten i delar av förekomsten. Tidigare har en allmän vattentäkt lagts ner på grund av dålig kvalitet, vilket inte har verifierats för denna rapport. Påverkan och hot Förekomsten bedöms som viss risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 33,6, med högst påverkan från åkermark och väg. (SWECO, 2013). Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risken ökar att föroreningar når grundvattnet speciellt vid och efter skyfall och översvämningar. Vattenskydd Vattenskyddsområden finns idag vid den nu nedlagda vattentäkten väster om Kungsgården, fasställt Förekomsten är regionalt måttligt prioriterad (3) för framtida dricksvattenförsörjningen. Men vattenresursen bör ses långsiktig som en grundvattenreserv på lokal nivå och ett vattenskydd bör därför formuleras enligt lagrum MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Grundvatten i berg Holmsveden (7) Holmsveden är en dricksvattentäkt. En bergborrad brunn söder om Härnebosjön vid Sagänge. Dricksvattentäkten är ingen avgränsad vattenförekomst i VISS.

18 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Är ett bergborrat grundvatten utan konstgjord infiltrering. 100 personer är anslutna. Producerad vattenmängd år 2013 var 23,8 m 3 /dygn. Ingen vattendom finns. Kvalitet Halter av radon ligger högt, klass 4-5 SGUs bedömningsgrunder. Medelvärde mellan låg på 1125 bq/l. Det finns även problem med bakterirer i råvattnet. Påverkan och hot Att halter av bakterier påträffats indikerar att påverkan finns från antingen djurhållningen eller enskilda avlopp. Vattenskydd Vattentäkten har ett äldre vattenskyddsområde från 1984, 21FS 1984:18. Vattenskyddsområdet med föreskrifter bör ses över och eventuellt uppdateras enligt MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5).

19 Sand och grusförekomst Haga/Borg (8) Haga/Borg är en sand och grusförekomst, hör till Norralaåsen. Vattenmagasinet är ingen avgränsad vattenförekomst i VISS. Magasinet sträcker sig från Skensta ner till Vågbro. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Uttagsmängder ligger mellan 1-5 l/s. Tidigare fanns en allmän dricksvattentäkt i magasinet, men är nedlagd sedan? Numera får invånarna i området sitt vatten från huvudvattentäkten Kinstaby/Mohed och Ålsjön. Kvalitet Inga uppgifter på kvalitet finns tillgängligt. Påverkan och hot Främst påverkan från bebyggelse och väg. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns fasställt 1958 för den tidigare vattentäkten, men ansökan om upphävande av vattenskyddsområde har skickats in till Länsstyrelsen Förekomsten är måttligt

20 prioriterad (3) för regionala framtida dricksvattenförsörjningen. Om vattenresursen ses långsiktigt som en grundvattenreserv på lokal nivå bör ett vattenskydd formuleras enligt lagrum MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. Tönnångerssjön (9) Vattenförekomst i VISS, EU CD SE Sjöarean är 5,3 km 2 och bedömd maximal uttagskapacitet 0,35 Mm 3 /år. Hör till huvudavrinningsområde Skärjån. Delavrinningsorådet upptar till större delen av skogsmark, 70% och viss andel jordbruksmark, 7 %. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen. Närmsta allmänna vattentäkt är Holmsveden och Stråtjära. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten till måttlig status för parametern: Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar eftersom av svämplanet utgörs av 16 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Data för bedömning har tagits fram genom nationella geografisk analyser av markanvändningen i vattenförekomstens närområde. För mer information om svämplanet och dess betydelse för vattensystem se VISS. Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status. Få mätningar finns på kvaliteten. Mätningar i fisk tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Inga mätningar av övriga prioriterade ämnen har gjorts i vattenförekomsten. Främsta föroreningsriskerna bedöms utgöras av skogsbruket, bebyggelse och jordbruksmark. Ett område med potentiellt förorenad mark finns vid Tönnånger, med riskklass 2. Storsjön (10) Vattenförekomst i VISSS, EU CD SE Sjöarean är på 3 km 2 och bedömd maximal uttagskapacitet 0,47 Mm 3 /år. Hör till huvudavrinningsområde Skärjån. Delavrinningsområdet upptar till större delen av skogsmark, 78 % och liten andel jordbruksmark, 3 %. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen. Närmsta allmänna vattentäkt är Holmsveden. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten uppnå god ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Få mätningar finns på kvaliteten. Mätningar i fisk tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Inga mätningar av övriga prioriterade ämnen har gjorts i vattenförekomsten. Främsta föroreningsriskerna bedöms utgöras av skogsbruket, bebyggelse och jordbruksmark. Bergviken (11) Vattenförekomst i VISS, EU CD SE Sjöarean är på 43 km 2 och bedömd maximal uttagskapacitet 85 Mm 3 /år. Hör till huvudavrinningsområde Ljusnan. Markanvändningen i delavrinningsområdet upptar till nära hälften av skogsmark, 46 %, jordbruksmark, 7 % och urbant 4 %. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen. En allmän vattentäkt finns i inloppet vid Ljusnan till sjön, Segersta Mårdnäs. Täkten är en grundvattentäkt i sand och grus, grundvatten tas ut

21 utan infiltrering av ytvatten. Vattenskyddsområde är framtaget 1977 och området omfattar enbart tillrinning närmst vattentäkten. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten har måttlig ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status med avseende på; morfologiskt tillstånd. Anledningen är att närområdet och/eller svämplanet till stor del utgörs av aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. På konnektivitet, på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. På främmande arter. Anledningen är att både den främmande arten signalkräfta och den inhemska arten flodkräfta finns i vattenförekomsten. Riktvärdet för koppar i sediment överskrids. Undersökningar visar även att gränsvärdena överskrids för kvicksilver i biota samt bly i sediment. Det finns också höga halter av kvicksilver, benso(g,h,i)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren i sjöns sediment. Främsta föroreningsriskerna bedöms utgöras av bebyggelse, industrier som Skogens kol, vägar och jordbruksmark. Järvsjön (12) Vattenförekomst i VISSS, EU CD SE Sjöarean är på 5,88 km 2 och bedömd maximal uttagskapacitet 0,16 Mm 3 /år. Hör till huvudavrinningsområde Kustområde. Markanvändningen i delavrinningsområdet upptar till större delen av skogsmark, 59 %. Resursen används idag som allmän vattentäkt. Ca anslutna. Medeluttag år 2010 var 1041 m 3 /dygn. Vattenskyddsområde finns runt sjön, fastställdes Skyddet bör revideras för att omfattas av MB kap.7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Enligt VISS bedöms vattenförekomsten uppnå god ekologisk status men ej uppnå god kemisk status. Få mätningar finns på kvaliteten. Mätningar i fisk tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Inga mätningar av övriga prioriterade ämnen har gjorts i vattenförekomsten. Främsta föroreningsriskerna bedöms utgöras av skogsbruket, bebyggelse och jordbruksmark. Marmen (13) Vattenförekomst i VISSS, EU CD SE Sjöarean är på 17,8 km 2 och bedömd maximal uttagskapacitet 270 Mm 3 /år. Hör till huvudavrinningsområde Ljusnan. Markanvändningen i delavrinningsområdet upptar till större delen av skogsmark, 65 %. Resursen används inte idag till vattenförsörjningen. Närmsta allmänna vattentäkter finns i Ljusnanåsen, Mohed/Kinsta och Ålsjön samt ytvattentäkten Järvsjön. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten har måttlig ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på konnektivitet på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Undersökningar visar att halter av vattendirektivets prioriterade ämnen inte överskrider gränsvärdena förutom för kvicksilver i biota. Främsta föroreningsriskerna bedöms utgöras av bebyggelse, industrier som Marmaverkens industriområde.

22 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Litteraturförteckning SCB. (den ). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år. SGU Vattentäktsarkivet. (den ). Vattentäktsarkivet. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Hämtat från VISS.