Bilaga 6. Rapportnr: 2015:4

Transkript

1 Bilaga 6 Rapportnr: 2015:4

2 2

3 Innehållsförteckning Vattenresurser i Bollnäs kommun... 6 Beskrivning av vattenresurser Bollnäs kommun... 9 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 9 Geologi, hydrogeologi och hydrologi... 9 Påverkan och hot Nuläge dricksvattenförsörjning i Bollnäs kommun Bristområden Planering Vattenskydd Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Mellankommunal samverkan Grundvattenresurser Isälvsavlagring Kölsjöån (1) Isälvsavlagring Häsbo (2) Isälvsavlagring Rimsbo(3) Isälvsavlagring Anneforsån (4) Sand och grusförekomst Annefors (5) Sand och grusförekomst Murars (6) Isälvsavlagring vid Tönsen, Löten (7) Grundvatten i berg Hällbo (9) Runemoåsen (10) Segersta - Bergvik (11) Ljusnan Böle Landafors (12) Ljusnanåsen-Växbo/Mohed (13) Grusförekomst nedan Växbo (14) Ljusnanåsen-Flästa (15) Ljusnanåsen-Arbrå (16) Ljusnanåsen- Vallsta (17) Orsjön-Tällby och Orsjön-Lövvik (18) Lavåsenkällorna (19) Ytvattenresurser Bergviken (20) Stora Öjungen (21) Ljusnan - Segersta inlopp Bergviken (22)

4 Varpen (23) Voxsjön (24) Växsjön (25) Kyrksjön (26) Orsjön (27) Kartor och underlagsmaterial Litteraturförteckning

5 Figur 1 Karta över prioriterade vattenresurser i Bollnäs kommun, beskrivning enligt numrering nedan. 1 Isälvsavlagring Kölsjöån 8 Isälvsavlagring Löten 15 Ljusnanåsen Flästa 22 Ljusnan-Segersta inlopp Bergviken 2 Isälvsavlagring Häsbo 9 Grundvatten i Berg-Hällbo 16 Ljusnanåsen Arbrå 23 Varpen 3 Isälvsavlagring Rimsbo 10 Runemoåsen 17 Ljusnanåsen Vallsta 24 Voxsjön 4 Isälvsavlagring Annforsån 11 Isälvsavlagring Segersta 18 Orsjön Tällby och Lövvik 25 Växsjön 5 Sand och grusförekomst Annefors 12 Ljusnan Böle-Landafors 19 Lavåsenkällorna 26 Kyrksjön 6 Sand och grusförekomst Murars 13 Ljusnanåsen Växbo/Mohed 20 Bergviken 27 Orsjön 7 Isälvsavlagring vid Tönsen, Löten 14 Grusförekomst nedan Växbo 21 Stora Öjungen 5

6 Vattenresurser i Bollnäs kommun Tabell 1 Grundvattenmagasin i Bollnäs kommun med info om bl. a uttagskapacitet, VISS status, vattentäkt och vattenskyddsområde. * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vatten-förekomst ID (VISS) Bedömd uttagskapacitet Uttags miljö Påverkans- Kemisk analys- poäng Status (VISS) Kvantitativ status (VISS) Vattentäkt (antal ansl) Vattenskyddsområde (fastställt) Bollnäs/Ockelbo 1 Isälvsavlagring Kölsjöån SE l/s sand och grus 5,45 god god nej nej Bollnäs 2 Isälvsavlagring-Häsbo nedre delen av åsen ise l/s sand och grus 5,2 god god nej nej Bollnäs 3 Isälvsavlagring-Rimsbo SE Inga uppgifter sand och grus 7,73 god god nej nej Bollnäs/Ovanåker 4 Isälvsavlagring Annforsån SE l/s sand och grus 19 god god nej nej Bollnäs 5 Sand och grusförekomst Annefors SE Inga uppgifter sand och grus 62,24 at risk* god nej nej Söderhamn/Bollnäs 6 Sand och grusförekomst Murars SE l/s sand och grus 10,8 god god nej nej Bollnäs 7 Isälvsavlagring vid Tönsen, Löten SE , SE l/s sand och grus 17 god god nej nej Bollnäs 8 Isälvsavlagring-Löten SE l/s sand och grus 25,6 god god Ja (640) ja (1966) Bollnäs 9 Grundvatten i berg-hällbo SE Inga uppgifter berg 18 god god ja (50) nej Bollnäs/Ovanåker 10 Runemoåsen SE l/s sand och grus 45,3 at risk* god ja (830) ja (1998) Bollnäs 11 Isälvsavlagring Segersta SE l/s sand och grus 20,3 god god ja (230) ja (1977) Bollnäs 12 Ljusnan Böle-Landafors SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE l/s sand och grus 20 god god nej nej Söderhamn/Bollnäs 13 Ljusnanåsen-Växbo/Mohed SE l/s sand och grus 25,6 otillfredsställande god ja (Glössbo 530) ja (Glössbo 1977) Bollnäs 14 Grusförekomst nedan Växbo SE l/s sand och grus 27,4 god god nej nej Bollnäs 15 Ljusnanåsen-Flästa SE l/s sand och grus 19,9 god god Ja (3 850) ja (2004) Bollnäs 16 Ljusnanåsen-Arbrå SE l/s sand och grus 24,4 god god nej nej Bollnäs 17 Ljusnanåsen- Vallsta SE l/s sand och grus 36 at risk* god nej nej Bollnäs/Ljusdal 18 Orsjön Tällby och Lövvik SE , SE l/s sand och grus 20 god god nej nej Bollnäs 19 Lavåsenkällorna ingen 3-10 l/s nej Ja (1984) 6

7 Tabell 2 Urval och prioritering av grundvattenmagasin Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vatten-förekomst ID (VISS) Prioritet riteringstal ets Uttagsmöjligh Prio- klass Påverkans klass Status Vattenuttags Motivering prioritet klass klass Bollnäs/Ockelbo 1 Isälvsavlagring Kölsjöån SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 2 Isälvsavlagring-Häsbo nedre delen av åsen ise Mycket hög 3, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 3 Isälvsavlagring-Rimsbo SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs/Ovanåker 4 Isälvsavlagring Annforsån SE Måttlig 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 5 Sand och grusförekomst Annefors SE Måttlig 1, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Söderhamn/Bollnäs 6 Sand och grusförekomst Murars SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 7 Isälvsavlagring vid Tönsen, Löten SE , SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 8 Isälvsavlagring-Löten SE Hög 2,6 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 9 Grundvatten i berg-hällbo SE Hög 2, Höjd prioritet, befintlig täkt Bollnäs/Ovanåker 10 Runemoåsen SE Mycket hög Höjd prioritet, befintlig täkt Bollnäs 11 Isälvsavlagring Segersta SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 12 Ljusnan Böle-Landafors SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Söderhamn/Bollnäs 13 Ljusnanåsen-Växbo/Mohed SE Mycket hög 3, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 14 Grusförekomst nedan Växbo SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 15 Ljusnanåsen-Flästa SE Mycket hög 3, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 16 Ljusnanåsen-Arbrå SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 17 Ljusnanåsen- Vallsta SE Hög 2, Höjd prioritet, möjlig reserv Bollnäs/Ljusdal 18 Orsjön Tällby och Lövvik SE , SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Bollnäs 19 Lavåsenkällorna ingen Hög Bedömd som hög prioritet, möjlig reservvattentäkt 7

8 Tabell 3 Prioritering av vattenresurser (Läs mer i huvuddokumentet under kapitel Metod - Urval av regionalt prioriterade och potentiella dricksvattenresurser) Prioritering av vattenresurs Prioriteringstal 1 Mycket högt prioriterad >3,0 2 Högt prioriterad 2,5-2,99 3 Måttligt prioriterad 1,5-2,49 4 Ej prioriterad <1,49 Tabell 4 Prioriterade ytvattenresurser i Bollnäs kommun. Bedömd Kommun Nummer Namn i karta Vattentyp Huvud- avrinnings- område Avrinnings- IDnr Sjöarea områdes- area [km 2 [km 2 ] vattenförekom ] st (VISS) Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet MLQ i maximal Medeldjup Maxdjup mynningen uttagsmöjlighet [m] [m] [m 3 /s] [Mm 3 /år] Vattentäkt Vattenskyddsområde (antal ansl) (fastställt) Bollnäs/Söderhamn 20 Bergviken Sjö Ljusnan SE , ,7 85,4 269,05 Skogsmark 45,9 %, Jordbruksmark 6,61 %, Urbant 4,11 % nej nej Bollnäs/Ovanåker 21 Stora Öjungen Sjö Ljusnan 9 SE ,6 3, ,01 0,03 Skogsmark 47 %, sjö 53 % nej nej Bollnäs 22 Ljusnan-Segersta inlopp Bergviken Vattendrag Ljusnan SE ,7 263,69 Jordbruksmark 30 %, Urbant 29,94 %, Skogsmark 24,25 % nej nej Bollnäs 23 Varpen Sjö Ljusnan SE ,7 7,38 13,2 83,3 262,43 Skogsmark 61 &, Jordbruksmark 12 % nej nej Bollnäs 24 Voxsjön Sjö Ljusnan 3707 SE ,1 6,01 16,6 12,6 39,70 Skogsmark 60,62 %, Jordbruksmark 18,23 %, Urbant 0,24 % nej nej Bollnäs 25 Växsjön Sjö Ljusnan SE ,53 14,5 63,6 200,37 Sjö 93,8 %, Skogsmark 6,1 % nej nej Bollnäs 26 Kyrksjön sjö Ljusnan SE ,8 3, ,5 196,90 Skogsmark 51,9 %, Jordbruksmark 22,2 %, Urbant 3 % nej nej Bollnäs/Ljusdal 27 Orsjön Sjö Ljusnan SE ,2 18,1 35,8 61,9 195,01 Skogsmark 65,2 %, Jordbruksmark 10,37 % nej nej 8

9 Beskrivning av vattenresurser Bollnäs kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Bollnäs kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. Prioriteringen av grundvattenresurserna har i huvudsak gjorts utifrån en beräkning av prioriteringstal där det regionala perspektivet väger tungt, sedan kan prioriteringen höjts eller sänkts beroende på de lokala förutsättningarna. Exempel har lokalt viktiga resurser för vattenförsörjningen fått en högre prioritet. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Bollnäs kommun har en total areal på km 2. Bollnäs hör till landskapet Hälsingland tillsammans med kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Söderhamn, Hudiksvall och Nordanstig. Folkmängden i Bollnäs kommun uppgick till invånare den 30 september 2015 (SCB, 2015a). Befolkningen har varit i stort oförändrad från år 2000 tills för några år sedan öka med ca 100 personer per år, figur 2. Huvuddelen av befolkningen bor i Bollnäs tätort med ca invånare, sedan följer Arbrå med och Kilafors med invånare. De övriga tätorterna Lottefors, Segersta, Sibo, Vallsta, Rengsjö har färre än 400 invånare. Totalt fördelat bor 75 % i tätorterna (SCB, 2013). Ingen prognos finns för befolkningsutvecklingen men en positiv utveckling kan framläsas i förslaget till nya översiktsplanen. Befolkningsutvecklingen kommer att centreras mer kring serviceorterna och längs kollektivtrafiksstråken. Ny bebyggelse kommer att främst att planeras där järnvägsstationer finns i Bollnäs, Arbrå, Kilafors och Vallsta och även till serviceorterna Rengsjö och Segersta. Bollnäs kommun Figur 2. Befolkningsutveckling i Bollnäs kommun mellan (SCB, 2015b). Geologi, hydrogeologi och hydrologi Bollnäs kommun ligger i inlandet och ytan omfattar urbergsområden under högsta kustlinjen. Berggrunden består mestadels av intrusiva, sura bergarter av granittyper. Urbergsområdena har generellt mindre goda (< 600 l/h) till medellåga uttagsmöjligheter ( l/h). (SGU, 1994) En större isälvsavlagring (Ljusnanåsen) med huvudsakligen mycket god (uttag l/s) och god vattentillgång (uttag 5-25 l/s) sträcker sig genom kommunen i längs Ljusnan i norra delen av kommunen för att sedan bryta av i höjd med Arbrå i väst-östlig riktning (SGU). En del grundvattenförekomster inom länet har av SGU klassat med en viss uttagskapacitet, men saknar 9

10 idag bekräftad uttagspotential från vattentäkter eller detaljerade hydrogeologiska undersökningar. Kommunen genomströmmas av Ljusnan med tillhörande vattendrag. Ingen konstgjord infiltration till grundvattenmagasin används idag för vattenförsörjningen i kommunen, med undantag från vattentäkten vid Västansjö vid långvarig torka har möjlighet att använda konstgjort infiltration från Flugån. Troligt är att naturlig infiltration sker till grundvattenmagasin vid sjöar och vattendrag, i synnerhet vid speciella vattennivåsituationer som extrema högvattennivåer i älven/sjön på vår och höst, då grundvattennivån samtidigt kan vara låg på grund av eftersläpning. Kommunen har 18 regionalt utpekade grundvattenförekomster. Alla dessa är isälvsavlagringar. 13 grundvattenförekomster är regionalt prioriterade. Alla förekomster har god kvantitativ status. Vattenresurserna Annefors, Ljusnaåsen-Vallsta och Runemo ligger i risk att inte uppnå god kemisk status till 2021, Ljusnaåsen-Växbo/Mohed har bedömd otillfredsställande status, på grund av uppmätta värden av bekämpningsmedelsrester (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot De största hoten mot dricksvattenförsörjningen i kommunen och riskerna att förorena råvattnet är påverkan från pågående och nedlagda verksamheter, jordbruket, skogsbruket, läckage av miljögifter från olyckor på vägar, saltning av vägar, enskilda avlopp bekämpningsmedelsrester från ogräs- och pestisidbekämpning samt exploateringstrycket på och i kring Ljusnanåsen där huvudvattentäkten för Bollnäs ligger. Klimatförändringarna kommer också att få en större betydelse i framtiden och kommer att påverka råvattnets kvalitet, t. ex ojämnare vattentemperaturer med risk för ökad tillväxt av mikroorganismer, ökad risk att förorena grundvatten efter översvämningar och skyfall, temperaturen kommer att öka i sjöarna vilket kan orsaka utlakning av bl. a mangan och järn men även öka tillväxt av mikroorganismer. Det kan även orsaka att grundvattenmagasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde och orsaka vattenbrist under delar av året. Nuläge dricksvattenförsörjning i Bollnäs kommun I kommunen finns det fem allmänna vattentäkter. Täkterna är kopplade till fem kommunala vattenverk. Huvuddelen av befolkningen i Bollnäs kommun försörjs med vatten från vattenverket i Flästa, som tar sitt vatten från Ljusnanåsen, ca personer anslutna. Distributionsområdet från Flästa omfattar Hovsätter, Arbrå, Vallsta, Bollnäs tätort samt Oråden- Vallsta By. De andra kommunala vattenverken finns i Hällbo, Glosbok, Madrans och Västansjö. (SGU, 2014). Vattentäkterna försörjer ca 90 % av kommunens invånare med vatten. Inom kommunen finns fem vattenföreningar med fler än 50 personer anslutna. Utredning av reservvattentäkt till Flästa pågår. För vattentäkten vid Glosbok har nya råvattenbrunnar borrats norr om RV 50. Det återstår att borra ledning under vägen och koppla in i vattenverket. Arbetet kommer att bli klart under Flytten sker främst för att minska risken för föroreningar till grundvattnet vid eventuell olycka från RV 50. Huvudansvarig för den kommunala dricksvattenförsörjningen är Bollnäs kommun. Helsinge Vatten AB står som huvudman för den kommunala dricksvattenförsörjningen och svarar för drift och underhåll av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunen. 10

11 Helsinge Vatten AB är ett kommunalt bolag som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommuner. Bristområden Inga områden finns i dagsläget utpekat som bristområden i kommunen men i framtida expansions-, LIS och omvandlingsområden kan det uppstå problem med vattenbrist eller kvalitetsproblem. Det är därför viktigt att i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vattenoch avloppsfrågan ska lösas i dessa områden. Viktiga planeringsdokument att lyfta dessa potentiella problemområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och detaljplaner. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. Planering En aktualisering av översiktsplan för Bollnäs kommun pågår. Översiktsplanen är vägledande för beslut i plan- och bygglovsfrågor, men är inte juridiskt bindande. Ett huvudsakligt mål i översiktsplanen som rör vattenförsörjning är att befintliga grundvattentäkter ska skyddas och en ny reservvattentäkt ska utses. Bebyggelseutvecklingen pekas ut till tätorterna Bollnäs, Kilafors, Segersta, Rengsjö, Arbrå och Vallsta. Bollnäs kommun har i dagsläget ingen aktuell vatten- och avloppsplan men arbete pågår med framtagandet. VA-planen kommer att utgå från den metodik som tagits fram av Havs- och Vattenmyndigheten, som redovisas i rapport 2014:1 Vägledning för kommunal VA-planering En VA översikt har tagits fram som kommer att utgöra ett underlag för det fortsätta arbetet med en VA-policy och VA-plan. Helsinge Vatten driver arbetet tillsammans med Bollnäs kommun. Klimatförändringar och ökade nederbördsmängder kan komma att innebära nya krav på dimensionering av ledningsnätet för att inte dramatiskt öka översvämningar i tätbebyggda områden. Målet är att vid större saneringar bygga ut dagvattenledningsnätet och skapa förbindelsepunkter. I dagsläget finns inga verksamhetsområden för dagvatten. Utredningar pågår kring Va-taxa och att i samband med det ta fram verksamhetsområden. Kommunen bör färdigställa vatten- och avloppsplan Kommunen bör behandla den befintliga och långsiktiga vattenförsörjningen i översiktsplanen. En karta eller beskrivning bör finnas som visar var befintlig vattenresurser finns som kan vara skyddsvärda för den långsiktiga vattenförsörjningen Vattenskydd Flästa vattentäkt har ett vattenskyddsområde som beslutades 2004 utifrån miljöbalken kapitel 7. Vattenskyddsområden för vattentäkterna Glosbok, Västansjö och Madrans är beslutade efter gamla vattenlagen. Vattentäkten i Hällbo har inget vattenskyddsområde. I Bollnäs ansvarar kommunen för tillsynen på alla 5 vattenskyddsområden. Länsstyrelsen är dispensmyndighet för alla vattenskyddsområden förutom ett som kommunen ansvarar för (Flästa). 11

12 Kommunen behöver inrätta vattenskyddsområde för alla allmänna vattentäkter Kommunen behöver revidera eller se över vattenskyddsområden för allmänna vattentäkter med ett föråldrat skydd (beslutade före 1998) för att omfattas av regler i miljöbalken kapitel 7 Lokala föreskrifter för mindre enskilda vattentäkter bör utarbetas av kommunen De högt prioriterade vattenresurserna för den långsiktiga vattenförsörjningen har också ett behov av att få ett formellt skydd för skadlig påverkan Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen är det Räddningstjänsten södra Hälsingland som står för räddningsinsatser och förebyggande åtgärder. Räddningstjänsten ingår i Kommunalförbundet södra Hälsingland (KFSH), där kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Ovanåker är medlemmar. Södra Hälsinglands räddningstjänst har tagit fram specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka. Helsinge Vatten har i sin tur uppdaterat sina krisberedskapsplaner gällande översvämningar. Dessa planer visar vad Helsinge vatten ska göra när det händer något och de omfattar både Ovanåkers- och Bollnäs kommun. En krishanteringsgrupp finns med räddningstjänsten för att hantera kriser som uppstår. Beredskapsplaner bör kontinuerligt ajourhållas. Reservvatten bör säkerställas Mellankommunal samverkan En mellan kommunal samverkan sker idag på flera plan när det gäller vattenförsörjningen. När det handlar om beredskap ingår räddningstjänsten i Kommunalförbundet södra Hälsingland (KFSH). Helsinge Vatten AB är ett kommunalt bolag som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommuner. Bolaget sköter drift och underhåll av båda kommunernas vatten- och avloppsverksamhet. Ljusnanåsen är huvudvattentäkt för både Söderhamns kommun och Bollnäs kommun och idag finns inget enhetligt skydd för åsen. En samverkan mellan Söderhamns kommun och Bollnäs kommun bör upprättas i frågan att ta fram ett vattenskyddsområde som omfattar hela Ljusnanåsen från Flästa ner till Ålsjön. 12

13 !!! Grundvattenresurser Isälvsavlagring Kölsjöån (1)!!!!! Figur 3. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring i Kölsjöån. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagring Kölsjöån, en föreslagen grundvattenförekomst och benämns i VISS EUCD SE Magasinet ligger till största delen i Ockelbo kommun längs Kölsjöån. Har en area på 6 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s i bästa del, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 3. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 13

14 Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedömningen är att mycket liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5,45 liten påverkans risk (SWECO, 2013). Största potentiella påverkan är skogsbruket i området. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Klimatrelaterad påverkan kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på åsen och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

15 !!! Isälvsavlagring Häsbo (2) Figur 4. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring i Häsbo.!!!!! Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagring Häsbo är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Arean 8 km 2. Förekomsten ligger under Häsbosjön och längs Häsboån. Förekomsten ligger till hälften i Ovanåkers och Bollnäs kommun. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s i den västra delen av magasinet, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 4. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 15

16 Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedömningen är att mycket liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5,2 liten påverkans risk (SWECO, 2013). Största potentiella påverkan är skogsbruket i området. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Klimatrelaterad påverkan kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på åsen och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget. Då åsen är mycket högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

17 !!! Isälvsavlagring Rimsbo(3) Figur 5. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring i Rimsbo. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagring Rimsbo, är en föreslagen grundvattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE Magasinet ligger väster om sjön Fansen vid Rimsbo, figur 5. Med en area på 2 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Ingen kartering finns gjord för förekomsten. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 17

18 Påverkan och hot Bedömningen är att mycket liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7,73, liten påverkans risk (SWECO, 2013). Största potentiella påverkan är skogsbruket i området. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Klimatrelaterad påverkan kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på åsen och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

19 !!! Isälvsavlagring Anneforsån (4) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 6. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring i Anneforsån. Isälvsavlagring Anneforsån, är en föreslagen grundvattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE Magasinet ligger nordväst om Annefors längs Anneforsån och ligger till hälften var i kommunerna Bollnäs och Ovanåker. Har en area på 1 km 2. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 6. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 19

20 Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedömningen är att måttlig föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 19,02, måttlig påverkans risk. Den största risken för förekomsten är skogsbruket och hög kväve belastning. (SWECO, 2013). En naturgrustäkt finns på förekomsten, figur 6. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Klimatrelaterad påverkan kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på åsen och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då förekomsten inte är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen finns i dagsläget inget behov för framtagande av vattenskyddsområde. 20

21 !!! Sand och grusförekomst Annefors (5) Figur 7. Vattenförekomst och påverkanskällor på sand- och grusförekomst i Annefors.!!!!! Isälvsavlagring Annefors, en utpekad grundvattenförekomst med benämning i VISS EUCD SE , är en mycket liten föreslagen förekomst med en area på 0,044 km 2. Den ligger söder om isälvsavlagringen Anneforsån i Annefors samhälle, figur 7. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Ingen kartering finns gjord för förekomsten. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Förekomsten är satt till god status men med risk att kemisk status inte uppnås till Inga data finns registrerade på förekomsten i SGUs dataarkiv. Ett EBH objekt finns utanför förekomsten som kan vara en potentiell risk att god status inte uppnås Inventering är av EBH objektet är ej påbörjat. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 21

22 !!! Påverkan och hot Bedömningen är att föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 62,24 mycket stor påverkans risk Största påverkansrisken är en nedlagd verksamhet som ej är inventerad ännu och markanvändningen i området. (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten inte är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen finns i dagsläget inget behov för framtagande av vattenskyddsområde sett ur ett regionalt perspektiv.!!!!! Sand och grusförekomst Murars (6) Figur 8. Vattenförekomst och påverkanskällor i Murars. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 22

23 Isälvsavlagring Murars, är en utpekad grundvattenförekomst med benämning i VISS EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Förekomsten ligger mellan sjöarna Tönsen och Storsjön i Söderhamns kommun. Huvuddelen av förekomsten ligger inom Söderhamns kommun och har en area på 0,54 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (1) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa del, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 8. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 10,86 liten påverkans risk (SWECO, 2013). Den största risken för förekomsten är åkermarksanvändningen. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Klimatrelaterad påverkan kan vara från översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

24 !!! Isälvsavlagring vid Tönsen, Löten (7) Figur 9. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring vid Tönsen, Löten.!!!!! Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 9. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 17,02 respektive 5,09, liten till måttlig påverkansrisk. De största riskerna för förekomsterna är åkermarksanvändningen och skogsbruket. (SWECO, 2013). Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 24

25 !!! kan tränga in till grundvattnet. Klimatrelaterad påverkan kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på åsen och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Isälvsavlagring- Löten (8) Grundvattenmagasinet som ligger längs Flugån nedan Hällbo. Magasinet är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS Isälvsavlagring-Löten med EUCD SE Area 0,58 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal.!!!!! Figur 10. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring i Löten. Isälvsavlagring vid Tönsen, bestående av två grundvattenförekomster benämns i VISS med EU CD SE och EU CD SE Förekomsterna ligger.mellan Tönsen och Lötbodarna. De är sand- och grusförekomster Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 25

26 Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa del av magasinet, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 10. En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Västansjö med ca 2000 personer anslutna. Medeluttaget år 2011 var 380 m 3 /dygn. Vattentäkten är bygd med möjlighet att använda konstgjort infiltration genom att vatten från Flugån pumpas upp till en ås och infiltreras. Denna möjlighet utnyttjas inte kontinuerligt utan bara om grundvattnet sjunker till mycket låga nivåer, vilket kan inträffa vid t ex långa perioder av torka, Källa Helsinge Vatten. Förekomsten är bedömd till god kvantitativ status i VISS. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Vattendom Dom AD 63/1965 medger ett uttag i vattentäkt i Bofara på 700 m 3 /dygn i medeltal per år, dock max m 3 /dygn. (Miljöboken) Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenanalyser i vattentäkt lokaliserad inom grundvattenförekomsten. (SGU, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 25,64, måttlig påverkans risk (SWECO, 2013). Den största påverkansrisken är åkermark och hög kvävebelastning. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Orsak kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten, fastställt 1966 (VL 2 Kap 64 ). Då magasinet är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet revideras med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Kilafors och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 26

27 !!! Grundvatten i berg Hällbo (9) Figur 11. Vattenförekomst och påverkanskällor i Hällbo.!!!!! Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinet vid Hällbo är en förekomst i berg. Det är en avgränsad grundvattenförekomst i VISS med beteckning EU CD SE Arean är begränsad till 1 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2). Har fått en höjd prioritet utifrån beräkning av prioriteringstal med motivering viktig lokalt för den befintliga vattenförsörjningen. Kvantitet och uttag Ingen kartering finns gjord för förekomsten. En allmän vattentäkt finns. Medeluttaget år 2011 var 15 m 3 /dygn. Ca 100 personer anslutna. Ingen vattendom finns. Vattenverket ligger på sin övre kapacitet. Överdriven bevattning av trädgård kan sommartid leda till problem med att upprätthålla vattenleveransen enligt Helsinge Vatten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade hos SGUs databas och därför är förekomsten satt till god kvantitativ status. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Status borde ändras till otillfredsställande status i VISS. 27

28 Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status, men bedöms som risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroller i vattentäkten lokaliserad inom grundvattenförekomsten. Halter av 2,6-Diklorbensamid (BAM) och Atrazin har detekterats över utgångspunkt att vända trend. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 17,94, måttlig påverkans risk (SWECO, 2013). Den största risken för förekomsten är hög kvävebelastning, EBH-objekt med riskklass 2 uppströms Flugån, figur 11, markanvändningen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattenskydd En allmän vattentäkt finns idag på förekomsten. Inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget, men ett förslag är framtaget men inte fastställt. Förekomsten är måttligt prioriterad ur ett regionalt perspektiv men då en allmän vattentäkt finns bör ett skydd formuleras för täkten med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). 28

29 !!! Runemoåsen (10) Figur 12. Vattenförekomst och påverkanskällor på Runemoåsen.!!!!! Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinet vid Runemo, Uggasbo är en utpekad grundvattenförekomst med benämning Runemoåsen och beteckning i VISS EU CD SE Förekomsten är en sand och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1). Har fått en höjd prioritet utifrån beräkning av prioriteringstal med motivering viktig lokalt för den befintliga vattenförsörjningen. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 12. En allmän vattentäkt finns för närvarande på förekomsten, hörande till Ovanåkers kommun, med ca 2600 personer anslutna. Medeluttaget år 2011 var 678 m 3 /dygn. En förstärkning av grundvattenbildning sker genom infiltration från Voxnans ytvatten till infiltrationsdammar. Ungefär två tredjedelar av uttaget består av infiltrerat ytvatten. vattentäkten klassas som ytvattentäkt enlig SLV FS 1993:35 eftersom vattnets strömningstid mellan 29

30 infiltrationsbassängerna och grundvattenbrunnarna endast uppgår till 5-8 dygn. (Källa: Helsinge Vatten) Enligt VISS ligger vattenförekomsten som god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattendom Dom VA 17/80 Vattenuttag m 3 /dygn i medeltal per år, dock maxuttag är m 3 under ett och samma dygn. (Miljöboken) Kvalitet Enligt statusklassning i VISS har vattenförekomsten god kemiskstatus då inga halter överskrider de riktvärden som är satta av SGU (SGU-FS 2013:2). Förekomsten är dock bedömd att risk finns att status inte nås till 2021, då en hög påverkan finns från jordbruk och väg (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot Grundvattenförekomsten löper risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkan finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 45,3, mycket stor påverkansrisk, där åkermark har den största påverkansrisken, sedan vägen. Vägen har fått ett grundvattenskydd vid vattentäkten, men osäkerhet finns hur stort skyddet sträcker sig (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Även påverkan från infiltration kan vara en fara för täkten då risk finns att vid infiltration av ytvatten sker så snabbt att vattnet ner till grundvattnet inte hinner renas tillräckligt och risk finns att föroreningar kommer ner till grundvattnet. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten, fastställt 1998 (21FS 1999:19). Förekomsten är måttligt prioriterad ur ett regionalt perspektiv men då en allmän vattentäkt finns bör vattenskyddet revideras med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). 30

31 !!!!!! Segersta - Bergvik (11) Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 13. Vattenförekomst och påverkanskällor i Segersta, Bergvik. Grundvattenmagasinet Segersta Bergvik är en utpekad grundvattenförekomst i VISS och har beteckningen EU CD SE Magasinet ligger vid Ljusnans inlopp till Bergviken, från Segersta ut till Madrans. Förekomsten är en sand och grus förekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 13. En allmän vattentäkt (Madrans) finns på förekomsten med ca 230 personer anslutna. Täkten försörjer invånarna i Segersta med vatten. Medeluttaget år 2011 var 50 m 3 /dygn. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 31

32 Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 20,31, måttlig påverkans risk. Den största påverkansrisken för förekomsten är från jordbruksmarken och hög kvävebelastning. (SWECO, 2013) Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Orsak kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten, fastställt 1977 (21FS 1977:94). Förekomsten är högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv och en allmän vattentäkt finns där bör vattenskyddet revideras med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Segersta-Bergvik och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 32

33 !!! Ljusnan Böle Landafors (12) Figur 14 Vattenförekomst och påverkanskällor i Ljusnan-Böle, Landafors.!!!!! Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagringen Böle Landafors är utpekade som av många grundvattenförekomster, benämns i VISS med EU CD; SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE Isälvsavlagringen ligger längs Ljusnan mellan Sjön Varpen och Segersta. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 14. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 33

34 Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsterna våren 2013 blev totalpoängen mellan poäng, måttlig påverkans risk (SWECO, 2013). Den största risken för förekomsten är Jordbruksmark (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att förorenat ytvatten kan induceras till grundvattnet i åsen. Orsak kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på isälvsavlagringarna och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsterna i dagsläget. Då förekomsterna är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Landafors och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 34

35 !!!!!! Ljusnanåsen-Växbo/Mohed (13) Figur 15 Vattenförekomst och påverkanskällor på Ljusnanåsen i Växbo/Mohed. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Ljusnanåsen mellan Flästa och ner till Ålsjön är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS med EU CD SE Förekomstens avgränsning går hela vägen från Flästa i Bollnäs kommun ner till Ålsjön i Söderhamns kommun. Det är en isälvsavlagring, en sand- och grusförekomst. Ljusnanåsen benämns också lokalt för Söderalaåsen. Förekomsten hör till huvudavrinningsområdet Ljusnan Det är en porakvifer med goda uttagsmöjligheter. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och hydrogeologiska kartor. Förekomsten är huvudvattentäkt för Söderhamns kommun. Söderhamn har uttagsbrunnar vid Mohed/Kinsta och vid Ålsjön. Bollnäs kommun har en vattentäkt i Glosbok, i denna del av Ljusnanåsen. Bollnäs huvudvattentäkt som ligger i Flästa, hör till vattenförekomst SE , som beskrivs under punkt 15. En vattendelare finns vid Förekomsten är mycket högt prioriterad (1) enligt beräkning av prioriteringstal. 35

36 Kvantitet och uttag Det finns mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i grundvattenmagasinet, storleksordningen l/s (ca m 3 /d), enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 15. En vattentäkt finns i Bollnäs kommun i Glosbok. Vattentäkten i Glosbok hade ett medeluttag på 240 m 3 /dygn och år Två allmänna vattenuttag finns också på förekomsten i Söderhamns kommun, som är Söderhamns huvudvattentäkt. En vattentäkt i Ålsjön med ett medeluttag på m 3 /dygn år 2010 och en vattentäkt i Kinsta/Mohed med ett medeluttag på 2967 m 3 /dygn år 2010 (SGU, 2014). Kvantitativ status är satt till god status. Undersökningar av kvantitativ status saknas i VISS. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men naturlig grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten inte heller vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattendom Dom VA 72/1973 medger ett uttag i vattentäkt i Glosbok på 605 m 3 /dygn i medeltal per år, dock högst 910 m 3 /dygn. Dom A 7/1967 medger ett uttag i vattentäkt i Kinsta på m 3 /år. Dom AD 15b/1948 medger ett uttag i vattentäkt i Ålsjön på m 3 /år, dock max m 3 /dygn. Dom A 7/67 och A 33/70 medger ett uttag i vattentäkt i Mohed på m 3 /dygn i medeltal på året, dock max m 3 /dygn (Miljöboken). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara otillfredsställande då problem med bekämpningsmedelsrester finns i södra delen av åsen, högre upp i åsen har inga bekämpningsmedelsrester påträffats. Grundvattenförekomsten löper också hög risk att inte uppnå god status till Bekämpningsmedelsrester (2,6-Diklorbensamid, BAM) har detekterats över riktvärdet på 0,1 µg/l men har en nedåtgående trend (SGU-FS 2013:2). Även andra bekämpningsmedelsrester som atrazin och atrazindesityl har detekterats. Klorid och ammonium har en uppåtgående trend och överskrider utgångspunkt att vända trend (SGU-FS 2013:2). Halter av sulfat har detekterats i klass 4 enl. SGUs bedömningsgrunder. Provtagning har gjorts inom regionalt provtagningsprogram, nationell övervakning och provtagning inom råvattenkontroll vid vattentäkter. Största mängderna av bekämpningsmedelsrester finns i den nedre delen av förekomsten vid Ålsjön. (SGU, 2014) och (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I nationell påverkansanalys av potentiell föroreningsbelastning som gjordes våren 2013 blev totalpoängen 25,6, måttlig till hög påverkan. Analysen visar på högst påverkan från åkermark, hög kväve belastning och påverkan från vägar och järnväg. Riksväg 50 som är primär väg för farligt gods löper längs stora delar av förekomsten, figur 15. (SWECO, 2013) Vattentäkten vid Glosbok har numera flyttats från att ha legat nära väg högre upp i åsen för att minska risken för förorening från väg. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risken ökar att föroreningar når grundvattnet speciellt vid och efter skyfall och översvämningar. 36

37 !!! Vattenskydd Tre vattenskyddsområden finns idag på de tre befintliga allmänna vattentäkterna. Då förekomsten är mycket högt prioriterad bör ett samråd ske med Söderhamns kommun angående bildande av ett skyddsområde som omfattar hela förekomsten. Vattenskydd beslutas med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Bollnäs kommun ansvarar för tillsynen av vattenskyddsområdet i Glosbok och länsstyrelsen är dispensmyndighet. Söderhamn är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdena Mohed samt Kinsta och länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Grusförekomst nedan Växbo (14)!!!!! Figur 16. Vattenförekomst och påverkanskällor på grusförekomst i Växbo. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 37

38 Grundvattenmagasin nedan Växbo är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 0,3 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 16. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Inga undersökningar av grundvattnets kvalitet finns registrerade i SGUs databas eller hos länsstyrelsen. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är måttlig bedöms det som troligt att kvaliteten är god. (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 27,4, hög påverkan. Med högst potentiell påverkan från jordbruksmark. (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

39 !!! Ljusnanåsen-Flästa (15) Figur 17. Vattenförekomst och påverkanskällor på Ljusnanåsen i Flästa. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinet vid Flästa, ligger i Ljusnanåsen och är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS EUCD SE Det är en porakvifer med goda uttagsmöjligheter. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och hydrogeologiska kartor (SGU). Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 17. Bollnäs har sin huvudvattentäkt på förekomsten (Flästa), med ca personer anslutna till vattenverket, med ett medeluttag på m 3 /dygn år (SGU, 2014) Nivåmätningar finns mellan (Källa: Helsinge Vatten) Förekomsten är satt till god kvantitativ status. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 39

40 Vattendom Dom AD 84/1965 medger ett uttag i vattentäkt i Flästa och Bylöten på m 3 /dygn i medeltal per år, dock max m 3 /dygn. (Miljöboken) Kvalitet Enligt statusklassning i VISS har vattenförekomsten god kemiskstatus då inga halter överskrider de riktvärden som är satta av SGU (SGU-FS 2013:2). Förekomsten är dock bedömd att risk finns att status inte nås till (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 20, måttlig påverkans risk (SWECO, 2013). Analysen visar på högst påverkan från åkermark, hög kväve belastning och väg. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten, fastställt 2004 (Bollnäs kommun ). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Flästa. Kommunen är även dispensmyndighet. 40

41 !!! Ljusnanåsen-Arbrå (16) Figur 18. Vattenförekomst och påverkanskällor på Ljusnanåsen i Arbrå. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasin Ljusnanåsen-Arbrå är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 3 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterad (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 18. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom regionalt 41

42 provtagningsprogram lokaliserad inom grundvattenförekomsten. Bekämpningsmedelsrester (2,6-Diklorbensamid, BAM) har dock påvisats i mycket små mänger i ett prov. (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 24, måttlig påverkansrisk. Med högst potentiell påverkan från jordbruksmark. (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

43 !!!!!! Ljusnanåsen- Vallsta (17) Figur 19. Vattenförekomst och påverkanskällor på Ljusnanåsen i Vallsta. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasin Ljusnanåsen-Vallsta är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 3 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterad (2). Förekomsten har fått en höjd prioritet utifrån beräkning av prioriteringstal med motivering viktig för framtida lokala vattenförsörjningen. Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 19. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Bedömningen baseras på undersökningar 43

44 !!! mellan åren inom regionalt provtagningsprogram lokaliserad inom grundvattenförekomsten, inga uppmätta halter överskrider riktvärdena för grundvatten (SGU, 2013) Påverkan och hot Risk finns att förekomsten kommer att påverkas negativt. Inom regionalt provtagningsprogram har ämnena ammonium, fosfat, bly och nickel detekterats med halter i klass 3-5 i bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 36, hög påverkansrisk. Högst föroreningsrisk från åkermark och järnväg. (SWECO, 2013).!!!!! Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Orsjön-Tällby och Orsjön-Lövvik (18) Figur 20. Vattenförekomst och påverkanskällor i Orsjön-Tällby och Orsjön-Lövvik. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 44

45 Grundvattenmagasinen vid Orsjön är utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS EU CD SE respektive EU CD SE Area 0,46 resp. 0,26 km 2. Dessa är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2) enligt beräkning av prioriteringstal. Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s vardera, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 20. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 20, måttlig påverkansrisk, med högst påverkan från åkermark. (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Lavåsenkällorna (19) Figur 21. Lavåsenkällorna Lavåsenkällorna har tidigare varit reservtäkt för Bollnäs kommun, den är numera nedlagd. Vattenresursen har god kapacitet och god kvalitet och skulle i framtiden vara lämplig som reservvattentäkt. Ett vattenskyddsområde finns för närvarande för området, fastställt Det är ingen avgränsad förekomst i VISS. Vattenresurser är högt prioriterade (2) med motivering möjlig reservvattentäkt. 45

46 Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. Bergviken (20) Bergviken är en vattenförekomst i VISS, benämns EU CD SE Sjöarean är på 43 km 2 och bedömd maximal uttagskapacitet 85 Mm 3 /år. Hör till huvudavrinningsområde Ljusnan. Ljusnan löper genom Bergviken. Markanvändningen i delavrinningsområdet upptar till nära hälften av skogsmark, 46 %, jordbruksmark, 7 % och urbant 4 %. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen. Uttagskapaciteten är hög och intressant ur ett regionalt perspektiv men föroreningarna i sjön och dess sediment gör att sjön är mindre lämplig som vattentäkt. Främsta föroreningsriskerna bedöms utgöras av bebyggelse, industrier som Skogens kol, vägar och jordbruksmark. Den största enskilda påverkan på Bergviken och Marmen var framför allt påverkan från de nu nedlagda sulfitfabrikerna som var belägna vid Marmen och Bergviken. Höga halter av tungmetaller som kadmium, kvicksilver och bly samt klororganiska föreningar EOX har hittats i sedimenten i Bergviken och som till största del kommer från den verksamheten. Halterna har dock varit större förr och en tillfriskningsprocess är igång En allmän vattentäkt finns i inloppet vid Ljusnan till sjön, Segersta /Mårdnäs. Täkten är en grundvattentäkt i sand och grus, grundvatten tas ut utan infiltrering av ytvatten. Vattenskyddsområde är framtaget 1977 och området omfattar enbart tillrinning närmst vattentäkten. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten har måttlig ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status med avseende på; morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Anledningen är att närområdet och/eller svämplanet till stor del utgörs av aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor samt på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Uppnår inte ekologisk status även på främmande arten signalkräfta finns i vattenförekomsten. Angående kemisk status överskrids riktvärdet för koppar i sediment och undersökningar visar även att gränsvärdena överskrids för kvicksilver i biota samt bly i sediment. Det finns också höga halter av kvicksilver, benso(g,h,i)perylen och indeno(1,2,3- cd)pyren i sjöns sediment. Stora Öjungen (21) Stora Öjungen ligger på gränsen till Ovanåkers kommun söder om Annefors. Sjön är en utpekad vattenförekomst i VISS, EU CD SE Sjöarean på 2,6 km 2. Bedömd uttagskapacitet 0,01 Mm 3 /år. Hör till huvudavrinningsområde Ljusnan. Markanvändningen i delavrinningsområdet upptar i huvudsak av skogsmark, 68 %. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten har måttlig ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på konnektivitet på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status 46

47 med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver i Sverige och utomlands, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Sjön har för liten uttagskapacitet för att vara intressant ur ett regionalt perspektiv. Ljusnan - Segersta inlopp Bergviken (22) Ljusnan är ca 44 mil lång älv som har sin början i Funäsdalen i Härjedalsfjällen och är den 9e längsta floden i Sverige. Avrinningsområdet upptar omkring km 2. Ljusnan och Voxnan, biflödet till Ljusnan är kraftigt utbyggd med ca 25 större kraftverk och ett flertal mindre. Älven som går genom tätorter, industri- och jordbruksmark och områden med kalkrik berggrund för med sig både antropogena och naturliga ämnen. Älven är en mycket viktig källa till vattenförsörjningen för industrin, jordbruket och hushållen. Genom Bollnäs kommun löper Ljusnan genom sjöarna Orsjön, Kyrksjön, Flästasjön, Växsjön, Varpen och Bergviken. Ljusnan har extrema hydrologiska förhållanden som kan med pågående klimatförändringar komma att ytterligare förstärkas. Regleringsdammarna kan dock jämna ut flödena speciellt under vårfloden men har minder möjlighet att jämna ut flödena under höstens nederbördsperiod. De höga flödena kan orsaka översvämningar, erosion och skred och som i sin tur påverkar kvalitén på vattnet. Ljusnans inlopp till Bergviken, är en vattenförekomst i VISS med beteckning EU CD SE Medellågvattenföringen i inloppet till Bergviken ligger på ca 83,7 m 3 /s. Bedömd uttagskapacitet ligger på 263 Mm 3 /år. Markanvändningen för delsträckans delområde domineras av jordbruksmark med 30 %, urbant 29,94 % och skogsmark 24,25 %. En allmän dricksvattentäkt finns idag på grundvattenmagasinet som ligger intill Ljusnans inlopp till Bergviken. Vattenverket har ca 230 personer anslutna. Enligt vattenförvaltningen, VISS har denna delsträcka av Ljusnan (EU CD SE ), måttlig ekologisk status. Anledningen är att vattendraget är rensad, omgrävd, kraftigt reglerad, har vandringshinder, närområdet och/eller svämplanet till stor del har aktivt brukad mark och anlagda ytor Förekomsterna uppnår ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar och vattendrag. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Vattenskyddsområde finns för grundvattentäkten vid Ljusnans inlopp men täcker enbart en liten del av delavrinningsområdet för delsträckan. Behov av vattenskydd bör ses över i områden som kan vara intressanta för vattenförsörjningen, speciellt områden som kan vara i kontakt med grundvattenmagasin och/eller där en infiltration till grundvattnet är möjlig. Många områden har stor påverkan från jordbruk, bebyggelse och/eller annan urban verksamhet. Ljusnan kan ses som högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv då den framför allt kan användas som infiltration till grundvattenmagasin. 47

48 Varpen (23) Varpen ligger strax söder om Bollnäs tätort. Ljusnan löper genom sjön. Sjön är en utpekad vattenförekomst i VISS, EU CD SE Hör till huvudavrinningsområde Ljusnan. Arean är 7,7 km 2. Medellågvattenföring (MLQ) i mynning är 83 m 2 /s. Bedömd uttagskapacitet 262 Mm 3 /år. Markanvändningen i delavrinningsområdet upptar i huvudsak av skogsmark, 61 % och jordbruksmark 12 %. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen. Närmaste samhälle är Bollnäs tätort som försörjs med vatten från Ljusnanåsen, Flästa grundvattentäkt. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten har måttlig ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på morfologi, närområdet runt sjön utgörs till 36 % av aktivt brukad mark. Konnektivitet på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Vattenståndsvariation i sjön samt svämplanet utgörs av 65 % aktivt brukad mark/anlagda ytor. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Undersökningar visar att halter av vattendirektivets prioriterade ämnen tributyltenn och kvicksilver överskrider gränsvärdena. Med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Påverkansanalys tyder på att vattenförekomsten kan vara negativt påverkad av en eller flera punktkällor. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Sjön har stor uttagskapacitet men har stor påverkan varför sjön inte är högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv. Voxsjön (24) Voxsjön ligger väster om sjön Varpen och strax söder om Bollnäs tätort. Sjön är en utpekad vattenförekomst i VISS, EU CD SE Hör till huvudavrinningsområde Ljusnan. Arean är 5,1 km 2. Medellågvattenföring (MLQ) i mynning är 12,6 m 2 /s. Bedömd uttagskapacitet 39,7 Mm 3 /år. Markanvändningen i delavrinningsområdet upptar i huvudsak av skogsmark 61 % och jordbruksmark 18 %. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen. Närmaste samhälle är Bollnäs tätort som försörjs med vatten från Ljusnanåsen, Flästa grundvattentäkt. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på bl. a närområdet runt sjön, svämplanets struktur, markanvändningen i närmiljön, påverkan av ett eller flera vandringshinder och syrgasförhållanden. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver i Sverige och utomlands, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Sjön har stor uttagskapacitet men har stor påverkan varför sjön inte är högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv. Växsjön (25) Växsjön ligger norr om Bollnäs tätort öster om Lottefors. Sjön är en utpekad vattenförekomst i VISS, EU CD SE Hör till huvudavrinningsområde Ljusnan. Arean är 48

49 6 km 2. Medellågvattenföring (MLQ) i mynning är 6,6 m 2 /s. Bedömd uttagskapacitet 200 Mm 3 /år. Markanvändningen i delavrinningsområdet består i huvudsak av skogsmark 6 %. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen. Närmaste samhälle är Bollnäs tätort som försörjs med vatten från Ljusnanåsen, Flästa grundvattentäkt. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten som bedöms påverka ekologisk status. Det bedöms finnas problem med det morfologiska tillståndet för sjön utifrån klassningen av parametrarna "Närområdet runt sjöar" och "Svämplanets strukturer och funktioner runt sjöar". Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten har förhöjda halter av tributyltenn och kvicksilver. Kvicksilverhalterna i fisk överskrider EU:s gränsvärde. Det är osäkert om påverkan finns från enskilda utsläppskällor i anslutning till vattenförekomsten eller om de höga halterna beror på den generella kvicksilverproblematik som finns i Sverige. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Sjön har stor uttagskapacitet men även stor påverkan varför sjön inte är högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv. Kyrksjön (26) Kyrksjön ligger strax norr om Arbrå. Sjön är en utpekad vattenförekomst i VISS, EU CD SE Hör till huvudavrinningsområde Ljusnan. Arean är 4,8 km 2. Medellågvattenföring (MLQ) i mynning är 62,5 m 2 /s. Bedömd uttagskapacitet 197 Mm 3 /år. Markanvändningen i delavrinningsområdet består i huvudsak av skogsmark 62 % och jordbruksmark 22,2 % och urbant 3 %. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen. Närmaste samhälle är Vallsta och Arbrå som försörjs med vatten från Ljusnanåsen, Flästa grundvattentäkt. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten som bedöms påverka ekologisk status. Det bedöms finnas problem med det morfologiska tillståndet för sjön utifrån klassningen av parametrarna "Närområdet runt sjöar" och "Svämplanets strukturer och funktioner runt sjöar". Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten har förhöjda halter av tributyltenn och kvicksilver. Kvicksilverhalterna i fisk överskrider EU:s gränsvärde. Det är osäkert om påverkan finns från enskilda utsläppskällor i anslutning till vattenförekomsten eller om de höga halterna beror på den generella kvicksilverproblematik som finns i Sverige. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Sjön har stor uttagskapacitet men har stor påverkan varvid sjön är lågt prioriterad ur ett regionalt perspektiv. Intill sjön ligger ett grundvattenmagasin som antagligen ligger i kontakt med sjön. Orsjön (27) Orsjön ligger mellan Järvsö och Vallsta. Ljusnan löper genom sjön. Sjön är en utpekad vattenförekomst i VISS, EU CD SE Förekomsten hör till huvudavrinningsområde Ljusnan. Arean är 30,2 km 2. Medellågvattenföring (MLQ) i 49

50 mynning är 62 m 2 /s. Bedömd uttagskapacitet 195 Mm 3 /år. Markanvändningen i delavrinningsområdet består i huvudsak av skogsmark 65 % och jordbruksmark 10,4 %. Resursen används idag inte för vattenförsörjningen. Närmaste samhälle är Undersvik som försörjs med vatten från Ljusnanåsen, Flästa grundvattentäkt. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten som bedöms påverka ekologisk status. Det bedöms finnas problem med det morfologiska tillståndet för sjön utifrån klassningen av parametrarna "Närområdet runt sjöar", "Svämplanets strukturer och funktioner runt sjöar" och markanvändning i närmiljön. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten bedöms ha förhöjda halter av kvicksilver. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Sjön har stor uttagskapacitet men har stor påverkan Orsjön är prioriterad ur ett regionalt perspektiv. Intill sjön ligger grundvattenmagasin som antagligen står i kontakt med sjön. Kartor och underlagsmaterial Lantmäteriet Bakgrundskartor vid illustrationer - GSD-Vägkartan, GSD-Översiktskartan Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Potentiellt förorenade områden (EBH), grustäkter, Tillsynsobjekt A,B, C och U anläggningar Naturvårdsverket Vattenskyddsområden (Vic-natur) SMHI - SMHI vattenwebb (2014). Modelldata per avrinningsområde. Sveriges Geologiska Undersökningar- Grundvattenmagasin, Jordartskarta - samt regionala karteringar i Gävleborgs län, Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges Geologiska Undersökningar Vattentäktsarkivet (SGU nationell datavärd som innehåller information och data om de allmänna vattentäkterna i huvudsak, kommunerna uppdateringar informationen) Sveriges Geologiska Undersökningar. (den ). SGU-FS 2013:2. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten. Trafikverket Riksintresse järnväg, rekommenderad väg för farligt gods Vattenmyndigheten - Vattenförekomster - Vattenmyndighetens GIS-skikt levererade från SGU och SMHI (2013), yt- och grundvattenförekomster avgränsade för vattenförvaltningen (grundvattenförekomst kan vara en sammanslagning av flera grundvattenmagasin). Vattenmyndigheten - Statusklassningar VISS (Vatteninformationssystem Sverige) 50

51 Litteraturförteckning Miljöboken. (u.d.). Naturvårdsverket. (2011). Handbok om vattenskyddsområde. Handbok 2010:5. Naturvårdsverket. Utgårva 1. SCB. (den ). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år. SCB. (2015a). Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015 och befolkningsförändringar 1 juli-30 september Hämtat från sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/kvartals--och-halvarsstatistik--- Kommun-lan-och-riket/395387/. den SCB. (2015b). Befolkningsstatistik Folkmängd i Sveriges kommuner enligt indelning 1 januari SGU. (1994). Uttagsmöjligheter i berggrund. Grundvattenkartor serie Ah nr 17. Uppsala: Sveriges geologiska undersökningar. SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten 2013:01. SGU. (2014). Vattentäktsarkivet. Uppgifter hämtade från kommuner och huvudmän av allmänna vattentäkter. information om allmänna och enskilda täkter; information som typ av täkt, antal anslutna, uttagsmängd, vattenskyddsområde, vattendom m.m. Hämtat den SGU. (u.d.). Grundvattenmagasin i jordlager J1, magsindelsområde. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Hämtat från VISS. 51

52 Länsstyrelsens rapporter :1 Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödsarbetet 2015:2 Hemlöshet en fråga om bostäder 2015:3 Förvaltningsplan för kronhjort i Gävleborgs län Länsstyrelsen Gävleborg Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Bilaga Bollnäs Kommun Rapportnr: 2015:4, Version 1, år 2016 ISSN: Foto: Anna Bredberg bild omslag 52