Bilaga 11: Nordanstigs kommun

Transkript

1 Bilaga 11: Nordanstigs kommun Beskrivning av vattenresurser i Nordanstigs kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Nordanstigs kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Nordanstigs kommun är den nordligaste kommunen med gräns till Västernorrlands län och landskapet Medelpad. Kommunen har en total areal på km 2. Nordanstig hör till landskapet Hälsingland tillsammans med kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Söderhamn, Hudiksvall och Bollnäs. Kommunen är en landsbygdskommun med stor geografisk spridning mellan tätorterna. Folkmängden i Nordanstigs kommun uppgick till invånare den 31 december Största tätorten är Bergsjö med ca invånare. Befolkningsutveckling? Geologi, hydrogeologi och hydrologi Nordanstigs kommun ligger längs Norrlandskusten och regionen omfattar urbergsområden under högsta kustlinjen. Urbergsområdena har generellt låg mediankapacitet mellan l/h, dock kan kapaciteten nära kusten vara lägre då det inte är lämpligt att borra för djupt för risken att ta in bräckt vatten. I norra delen av kommunen finns ett område med diabas, som dock inte har högre uttagskapacitet. Naturligt höga kloridhalter förekommer i kustnära områden sam en följd av relikt havsvatten i berggrund och jordlager. Två isälvsavlagringar med delar av god vattentillgång (uttag 5-25 l/s) sträcker sig genom kommunen i väst-östlig riktning. Inga ytvatten används idag för vattenförsörjningen men inducerad infiltration till grundvattentäkter sker från vattendragen Harmångersån, Vadeån, Gnarpsån samt sjöarna Hasselasjön och Bjärtsjön. Kommunen har 9 utpekade grundvattenförekomster enligt vattendirektivet. Alla är isälvsavlagringar. Av dessa är 7 regionalt högt prioriterade för dricksvattenförsörjningen. Alla förekomster har god kvantitativ och kvalitativ status. Vattenresurserna Gnarp och Bergsjö ligger i risk att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Vattenmyndigheten, VISS, 2014). Påverkan och hot Gnarps och Harmångers vattentäkt är känsliga för översvämning om det uppstår extrema vattennivåer i närliggande vattendrag. Hassela vattentäkt påverkas (färg, organiskt material) av höga flöden i Skansån och höga nivåer i Hasselasjön. När havet står högt och vid extrema vattennivåer i Harmångersån och Gnarpsån påverkas VA-systemen genom bräddpunker vid avloppspumpstationer. (VA-plan, remissversion, 2014) Enligt VISS ligger Gnarp och Bergsjös vattenresurser i risk att inte uppnå god kemisk status till De största vattentäktera är Bergsjö, Gnarp, Hassela och Harmånger, alla dessa är utsatta för föroreningsrikser. Gnarp har potentiell risk att förorenas från 1

2 jordbruksmark och från vägar bl. a E4an som passerar isälvsavlagringen. Bergsjö har ett MIFO-objekt (Bergsjötippen) med riskklass 1, som ligger i tillrinningsområde för grundvattenförekomsten. Hassela har ett förorenat område (EBH) med riskklass 2 inom tillrinningsområdet, Hasselatippen. 100 m från vattentäkten i Harmånger löper E4an. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) E4an och Ostkustbanan, som Trafikverket utreder framtida dubbelspår, passerar Harmångers, Jättendals och eventuellt Gnarps grundvattenresurser, dessa som båda är av riksintresse för utbyggnad är stora påverkansrisker för täkterna. Nuläge dricksvattenförsörjning i Nordanstigs kommun I kommunen finns sju allmänna vattentäkter varav de största är Harmånger, Bergsjö och Gnarp. Totalt är 5050 personer (av kommunens ca invånare) anslutna till den allmänna vattenanläggningen (Nordanstigs kommun, 2014). Bergsjös vattentäkt är den vattentäkt som bedöms ha störst potential att utgöra huvudvattentäkt i Nordanstigs kommun. Huvudman för de allmänna vattentäkterna är Nordanstig Vatten AB. Drift, underhåll och förnyelse av de allmänna anläggningarna utförs av Mitt Sverige Vatten AB på uppdrag av Nordanstigs kommun. Tillsynsmyndighet för enskilda och allmänna anläggningar är kommunen, Norrhälsinge miljökontor i Hudiksvall. Vattenskydd Skyddsområden finns för alla vattentäkter i kommunen men tre vattentäkter har ett vattenskydd beslutat med gamla vattenlagen. Mitt Sverige Vatten som är huvudman för den allmänna vattenförsörjningen i kommunen ska under se över avgränsningen på skyddsområdena och bestämmelserna i vattentäkterna i Gnarp, Hassela och Jättendahl. Vattentäkten i Bergsjö bör även se över sina bestämmelser. De regionalt viktiga vattenresurser som inte utgör befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. Riksintressen för dricksvattenförsörjning är ett nytt begrepp, och i dagsläget har länet inget utpekat sådant område, men Havs- och vattenmyndigheten kommer att under att besluta vilka områden som kommer att bli riksintressen. Enligt remiss (våren 2015) från HaV kommer Nordanstigs kommun dock inte att få något riksintresseområde utpekat. Bristområden Behov finns att lösa VA-försörjningen i kustområden där det största bebyggelsetrycket finns. Områdena med högst prioritet är Sörfjärden och Mellanfjärden. Sörfjärden är redan beslutad att byggas ut med allmän VA, utredning av ny vattentäkt och distributionssystem kommer att genomföras För Mellanfjärden krävs en utökning av befintligs verksamhetsområde och kapacitetsförstärkning av vattenförsörjningen. I dagsläget finns inga andra nya verksamhetsområden utanför kusten, men ett utökat behov i befintliga verksamhetsområden kan bli aktuell. Planering Ingen aktuell översiktsplan (ÖP) för Nordanstigs kommun finns, men arbete pågår och en ny ÖP beräknas vara klar I den befintliga ÖP från 2004 nämns mycket lite om vattenförsörjningen. En 2

3 vatten- och avloppsplan (VA-plan) finns däremot framtagen för kommunen(antagen av kommunfullmäktige november 2014). VA-planen är tänkt att användas som ett strategidokument som ska komplettera kommande ÖP. VA-planen består av en VA-översikt, VA-policy och handlingsplan. Handlingsplanen är uppdelad i två delar, en del behandlar den allmänna VAanläggningen och den andra behandlar VA-försörjningen utanför nuvarande verksamhetsområde. Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse Vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen är det Norrhälsinge Räddningstjänst som står för räddningsinsatser och förebyggande åtgärder. Verksamheten omfattar både Hudiksvall och Nordanstigs kommun. Det övergripande ansvaret har kommunstyrelsen och där finns ett krisledningsutskott som ska fullgöra kommunstyrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. En krisledningsplan ska fastställas varje ny mandatperiod. (Hudiksvalls kommun, 2011) Norrhälsinge Räddningstjänst har ansvar för att ta fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk av vattentäkt vid olycka. 3

4 Vattenresurser i Nordanstigs kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Nordanstigs kommun Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vatten-förekomst ID (VISS) al Uttags miljö g Kemisk Status (VISS) Kvantitativ status (VISS) Vattentäkt (antal ansl) Prioriteringst Regiona Bedömd l uttagskapacitet Priorite t (1-4) Påverkansanalyspoän Vattenskyddsområde (fastställt) Nordanstig 1 Ilsbo-Bjärtsjön SE ,6 2? Sand och grus 11,85 god god allmän (400) ja (1982) Nordanstig 2 Harmånger-Stocka SE , l/s Sand och grus 35,28 god god allmän (1500) ja (2003) Nordanstig 3 Bergsjö SE , l/s Sand och grus 25,18 at risk god allmän (1200) ja (1988) Nordanstig 4 Bölsås-Älgered SE , l/s Sand och grus 16,46 god god nej nej Nordanstig 5 Isälvsavlagring Hassela SE l/s Sand och grus 14,91 god god allmän (600) ja (2008) Nordanstig 6 Isälvsavlagring Kölån SE l/s Sand och grus 7,81 god god nej nej Nordanstig 7 Gnarp SE , l/s Sand och grus 39,2 at risk god allmän (900) ja (1976) Nordanstig 8 Isälvsavlagring Annån SE , l/s Sand och grus 11,24 god god nej nej Nordanstig 9 Isälvsavlagring Sänningstjärn SE l/s Sand och grus 6,83 god god nej nej Nordanstig 10 Isälvsavlagring Nedre Framsångsån SE l/s Sand och grus 4,86 god god nej nej Nordanstig/Sundsvall 11 Johannesfors-Framsängsån SE , l/s Sand och grus 6,3 god god nej nej Nordanstig 12 Mellanfjärden SE ? Berg god god allmän (300) ja (2008) Nordanstig 13 Jättendal Ingen 2 3? Berg allmän (150) ja (2008) * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Nordanstigs kommun Kommun Nummer Namn i karta Huvud- Vattentyp avrinnings- område Avrinningsområdesarea vattenförekomst IDnr [km 2 ] (VISS) Sjöarea [km 2 ] Medeldjup [m] Maxdjup [m] MLQ i mynningen [m 3 /s] Bedömd maximal Dominerande markanvändning inom uttagsmöjlighet delavrinningsområdet [Mm 3 /år] Vattentäkt Vattenskyd (antal ds-område ansl) (fastställt) Nordanstig 14 Storsjön sjö Harmångersån 1052 SE , ,9 9,14 Skogsmark 66 %, sjö 28 %, Jordbruksmark 5,6 % nej nej Nordanstig 15 Älgeredssjön sjö Harmångersån 936 SE ,11 5, ,02 6,36 Skogsmark 65 %, sjö 20 %, Jordbruksmark 14 % nej nej Nordanstig 16 Längsterbodsjön sjö Harmångersån 697 SE ,35 6,15? 1,43 4,51 Skogsmark 84 %, sjö 13 %, Jordbruksmark 2,7 % nej nej Nordanstig 17 Hasselasjön sjö Harmångersån 650 SE ,39 5, ,19 3,75 Skogsmark 79 %, sjö 15 %, Jordbruksmark 3,5 % nej ja, delvis (2008) 4

5 Karta över prioriterade vattenresurser i Nordanstigs kommun, beskrivning enligt numrering nedan. 5

6 Ilsbo-Bjärtsjön (1) Grundvattenmagasin vid Bjärtsjön. Magasinet är en isälvssavlagring och en preliminär grundvattenförekomst som benämns i VISS Ilsbo-Bjärtsjön EU CD SE Area på isälvsavlagringen som ligger på den östra sidan om Bjärtsjön är 0,054 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Medeluttaget är 1,1 l/s (95 m 3 /dygn) med ca 400 anslutna. Uttaget per år uppgår till ca m 3. Vattentäkten stöds med inducering från Bjärtsjön. Tillståndsgivet medeluttag är 220 m 3 /dygn och maxuttag 500 m 3 /dygn. (Nordanstigs kommun, 2014) Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren genom råvattenanalyser av vattentäkten lokaliserad inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 6

7 Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 11,85, d.v.s. måttlig påverkans risk (SWECO, 2013). Den största påverkansrisken är hög kvävebelastning. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Risk finns även från skotertrafik som förekommer inom brunnsområdet. (Nordanstigs kommun, 2014) Vid höga nivåer i Bjärtsjön förkortas uppehållstiden för inducerat ytvatten vilket kan medföra mikrobiologiska risker för vattentäkten. Angående extremväder och klimatförändringar finns ökad risk för försämrad kvalitet och kvantitet. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns runt Bjärtsjön, fastställt 1982, lagrum VL 19 kapitlet (21 FS 1982:30). Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Harmånger-Stocka (2) Isälvsavlagring Harmånger är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med benämning i VISS Harmånger-Stocka och EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 2 km 2. Förekomsten är en del av Harmångersåsen och denna del sträcker sig mellan samhället Harmånger ner till Sörsjön vid Stocka. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur regionalt perspektiv. 7

8 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. Två allmänna vattentäkter finns på förekomsten, en är ordinarie täkt (Harmånger) och en är reserv till Harmånger (Forsa). För täkten i Harmånger var medeluttaget 373 m 3 /dygn år 2013 och tillståndsgivet maxuttag finns på 750 m 3 /dygn. För Forsa finns ett tillståndsgivet maxuttag på 390 m 3 /dygn. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar, mellan åren , genom råvattenanalyser av vattentäkten och nationell övervakning lokaliserad inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Vattentäkten är mycket sårbar idag. E4 och järnväg med framtida utbyggnadsplaner korsar grundvattenresursen. Det finns även planer på att exploatera industriområden vid E4:an (Nordanstigs kommun, 2014). I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 35,28, d.v.s. hög påverkansrisk. Största risken kommer från E4an och järnvägen som löper över åsen samt åkermark. Framtida ostkustbanan har två korridorer över åsen. 8

9 Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns fastställt 2003 (21FS 2003:127). Enligt huvudmannen för vattenförsörjningen har vattenskyddet rätt geografisk avgränsning samt att bestämmelserna är relevanta. Bergsjö(3) Isälvsavlagring vid Bergsjö är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med benämning Bergsjö och EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 0,52 km 2. Förekomsten sträcker sig från Älgeredssjön ner till Bergsjö samhälle. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s i åsen enligt SGUs kartering. Vadesån och Älgeredssjön står i kontakt med grusåsen, vilket sannolikt en inducerad infiltration sker. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med ca 1200 anslutna. Uttaget är ca 13,5 l/s varav ca 9,1 l/s återinfiltreras. I medel distribueras 4,1 l/s (354 m 3 /dygn) från vattenverket och tillståndsgivet medeluttag finns på 6 l/s (520 m 3 /dygn). En förstärkt grundvattenbildning är möjlig med infiltration från Vadesån med stor sannolikhet upp till 30 l/s. Undersökning av ny reservtäkt planeras på Långnäset (Älgeredssjön) under (Nordanstigs kommun, 2014) Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men 9

10 förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren , genom råvattenanalyser av vattentäkten och nationell övervakning lokaliserad inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Risker för Bergsjö vattentäkt är främst närhet till trafikerad väg med risk för olyckor och spridning av miljögifter till täkten samt närliggande jordbruksmark med risk för spridning av bekämpningsmedel och mikroorganismer. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013inom vattenförvaltningen blev totalpoängen 25,18, d.v.s. stor påverkansrisk. Det är framförallt påverkan från åkermark, hög kvävebelastning, korsande väg och ett eventuellt förorenat område (EBH) med riskklass 1 inom tillrinningsområdet för grundvattenförekomsten som kan påverka förekomsten negativt. Förekomsten är bedömd att risk finns att kemisk status inte uppnås (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns fastställt 1988 (21 FS 1988:16). Då förekomsten har en allmän vattentäkt bör vattenskyddsområdet och bestämmelser ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Bölsås-Älgered (4) Isälvsavlagring som sträcker sig mellan Bölsås och Älgeredssjön är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med beteckning EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 2 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. 10

11 NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 16,46, d.v.s. måttlig påverkansrisk. Högst påverkan står hög kvävebelastning från åkermark för, samt risk för spridning av föroreningar från olyckor efter väg. Vattenskyddsområde Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 11

12 Isälvsavlagring Hassela(5) Isälvsavlagring som sträcker sig från N Ässjösjön och ut på Ånäset i Hasselasjön. Isälvsavlagringen är en del av Harmångersåsen och är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med benämning Isälvsavlagring Hassela och EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 0,71 km 2. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med ca 630 anslutna. Medeluttaget ligger på 2,9 l/s och m 3 /år och tillståndsgivet medeluttag finns på 500 m 3 /dygn (5,8 l/s) och maxuttag på 670 m 3 /dygn. Under vissa veckor under vinterhalvåret kan vattenförbrukningen nära fördubblas beroende på Hassela skidort. Planer finns på att utöka skidanläggningen, vilket kommer att kräva ett utökat uttag ut täkten. En inducerad infiltration sker från Hasselasjön till grundvattnet. Hasselasjön är reglerad och mängden inducerat sjövatten varierar i grundvattentäkten. Uttagsbrunnar ligger längst ut på Ånäset. (Nordanstigs kommun, 2014) Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 12

13 Kvalitet Idag finns problem med råvattenkvaliteten med avseende på järn, mangan, turbiditet och färg i vattenverket. (Nordanstigs kommun, 2014) Enligt VISS har grundvattenförekomsten god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten. Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, Inga uppgifter finns på att miljögifter eller metaller har kontrollerats i förekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 14,91, d.v.s. måttlig påverkansrisk. Största påverkansrisken är från ett eventuellt förorenat område (EBH) med riskklass 2 inom tillrinningsområdet, Hasselatippen. Området har inventerats men ingen förstudie har gjorts. Andra risker är kvävebelastning och mikrobiologiska föroreningar från avlopp och jordbruk. Angående extremväder och klimatförändringar finns ökad risk för försämrad kvalitet och kvantitet. Identifierade risker är översvämning från Hasselasjön, utlopp från Hassela avloppsreningsverk och bräddningar från avloppsledningsnätet, dagvatten från fabriken Plyfa, trafikerad väg (305) samt uppströms belägna enskilda avlopp. Risken att vattentäkten kan påverkas av någon förorening är inte försumbar. Vid höga nivåer i Hasselasjön finns risk att uppehållstiden för grundvattnet mellan sjön och brunnen blir för kort. Det innebär att riskerna för vattentäkten ökar avseende negativ påverkan från mikroorganismer och/eller kemiska ämnen. (Nordanstigs kommun, 2014) Vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde finns på förekomsten fastställt år2008 med stöd av MB kap. 7 (21 FS 2008:2). Isälvsavlagring Kölån (6) Isälvsavlagring Kölån ligger i anslutning till isälvsavlagringen Hassela längs Kölån. Det är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med benämning Isälvsavlagring Kölån och EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 1 km 2. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. 13

14 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7,81, d.v.s. liten påverkansrisk. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap

15 Isälvsavlagring Gnarp (7) Isälvsavlagring som sträcker sig från Hoppskogen i väst under Gnarps samhälle till Gällsta i öst. Avlagringen hör till Gnarpsåsen och är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med beteckning Isälvsavlagring Gnarp EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 1 km 2. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag En allmän vattentäkt finns på förekomsten med ca 900 anslutna. Medeluttag ligger på 3,4 l/s och m 3 /år. Tillståndsgivet medeluttag ligger på 500 m 3 /dygn och maxuttag 800 m 3 /dygn. Inducerad infiltration sker från Gnarpsån. En provpumpning 2010 visade att en fördubbling av nuvarande uttag är möjlig. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status då inga halter överskrider riktvärdena i SGU:s bedömningsgrunder. Ett prov har visat något förhöjda - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 15

16 halter av nitrat och ammonium. Förekomsten är bedömd att risk finns att kemisk status inte uppnås (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Påverkan och hot Bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 39,2, d.v.s. stor påverkansrisk. Med störst påverkan från jordbruksmark. Risk finns även för spridning av föroreningar från olyckor på motorvägen (E4) och järnvägen som korsar förekomsten. Även utbyggnad av ostkustbanan kan komma att påverka förekomsten negativt, dock ligger vattentäkten uppströms järnvägskorridoren vilket skulle minska riskerna vid vattentäkten om den befintliga järnvägen dras om. Angående extremväder och klimatförändringar finns ökad risk för översvämningar. Höga flöden har historiskt varit ett problem och kan accentueras i framtiden. Risken kan vara att uppehållstiden i grundvattenmagasinet kan bli för kort så att mikrobiologiska risker uppstår. Vattenskydd Vattenskyddsområde fastställt 1976 (21FS 1976:72). Då förekomsten har en allmän vattentäkt bör vattenskyddsområdet och bestämmelser följa regler enligt MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Kommunen och huvudmannen för vattenförsörjningen har för avsikt att se över vattenskyddets geografiska avgränsning samt att bestämmelserna är relevanta under år Isälvsavlagring Annån (8) Isälvsavlagring nordväst om Gnarp och är en del av Gnarpsåsen. Avlagringen är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med beteckning Isälvsavlagring Annån EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 2 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. 16

17 NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 11,24, d.v.s. liten påverkansrisk. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 17

18 Isälvsavlagring Sänningstjärn (9) Isälvsavlagring nordost om Hassela. Avlagringen är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med beteckning Isälvsavlagring Sänningstjärn EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 2 km 2. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGU:s dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 6,83, d.v.s. liten påverkansrisk. 18

19 Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Isälvsavlagring Nedre Framsångsån och Johannesfors-Framsångsån (10 och 11) Isälvsavlagring ca 5 km norr om Hassela är uppdelad på två grundvattenförekomster i VISS med beteckning Nedre Framsångsån EU CD SE och Johannesfors-Framsångsån SE Area 1 km 2 respektive 5 km 2. Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Den norra delen av förekomsten beskrivs som ett ofullgånget HK-delta med flacka fält, låga terrasser, korta åsar myrar och moränkullar. Kornstorleksfördelningen varierar stort mellan block och finmo. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 19

20 Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGU:s dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5,16 respektive 6,31, d.v.s. liten påverkansrisk. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Mellanfjärden (12) Vattenförekomst i Mellanfjärden är en preliminär förekomst i VISS, ej fastställd med beteckning SE Det är en bergsförekomst. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. Kvantitet och uttag NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 20

21 På förekomsten finns en vattentäkt som består av en bergborrad brunn (121 m djup) och en reservbrunn. Med ett medeluttag på 0,4 l/s och m 3 /år och ca 300 anslutna till vattenverket. Ingen provpumpning är utförd och råvattentillgången är okänd, brunnen gav ca 1,25 l/s vid borrningstillfället Under sommarperioden uppstår kapacitetsbrist (Nordanstigs kommun, 2014) I VISS är kvantiteten bedömd som god, då undersökningar av kvantitativ status saknas och den naturliga grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Kvalitet Råvattnet innehåller förhöjda halter av fluorid (Nordanstigs kommun, 2014). I VISS är förekomsten satt till god status, vilket baseras på undersökningar, mellan åren genom råvattenkontroll av vattentäkten. Inga miljögifter har kontrollerats. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Påverkan och hot Det finns en risk för vattentäkten vid skogsbruksåtgärder och då framför allt vid hantering av petroleumprodukter. Jorddjupet är drygt 10 m vid brunnarna vilket medför att skyddet är ganska bra om ett utsläpp skulle ske. Om det finns hydraulisk kontakt mellan Igeltjärnen (norr om vattentäkten) och vattentäkten finns en föroreningsrisk om det skulle ske någon förorening av tjärnen (Nordanstigs kommun, 2014). I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen liten, 7,6 poäng. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på förekomsten fastställt år 2008 med stöd av MB kap. 7 (21 FS 2008:4). Jättendal (13) Det är en bergsförekomst. En allmän vattentäkt finns belägen här med två bergborrade brunnar. Det är inte någon utpekad vattenförekomst i VISS. Avgränsning av förekomsten utgörs av vattenskyddsområdet. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. 21

22 Kvantitet och uttag En allmän vattentäkt finns med 150 anslutna. Ett medeluttag på 0,3 l/s och ett uttag på m 3 /år. Kvalitet Problem finns med höga fluoridhalter i råvattnet. NV VicNatur Vattenskyddsområde Påverkan och hot Det finns en risk för vattentäkten vid skogsbruksåtgärder och då framför allt vid hantering av petroleumprodukter. Jorddjupet vid brunnarna är drygt 10 m vilket innebär ett visst skydd om ett utsläpp skulle ske i närheten av dessa. Inte långt från brunnarna finns berg i dagen där riskerna är större. (Nordanstigs kommun, 2014) Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på förekomsten fastställt år 2008 med stöd av MB kap. 7 (21 FS 2008:3). Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 22

23 Storsjön (14) Vattenförekomst i VISS EUCD SE , ligger i Nordanstigs kommun och hör till Harmångersåns huvudavrinningsområde. Har en sjöarea på 12,8 km 2 och ett medeldjup på 11 m. Bedömd maximal uttagskapacitet ligger på 9,14 Mm 3 /år. Utgående vattendrag är Harmångersån som löper längs Harmångersåsen, grundvattenförekomst Harmånger-Stocka. Då kvalitets- och kvantitetsproblem finns i grundvattentäkten i Harmånger, bör Storsjön och Harmångersån ses som en långsiktig reserv respektive kompensationsresurs till grundvattentäkten i Harmånger. Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet är skogsmark 66 % och jordbruksmark 5,6 %. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten har måttlig ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på bl.a. att sjön påverkas av ett eller flera vandringshinder och markanvändningen i sjöns närmiljö. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver i Sverige och utomlands, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Älgeredssjön (15) Vattenförekomst i VISS EUCD SE , ligger i Nordanstigs kommun och hör till Harmångersåns huvudavrinningsområde. Har en sjöarea på 3,11 km 2 och ett medeldjup på 5,83 m. Bedömd maximal uttagskapacitet ligger på 6,36 Mm 3 /år. Utgående vattendrag är Vadesån. Både Älgeredssjön och Vadesån står i kontakt med grusåsen i Bergsjö där en allmän vattentäkt finns. En förstärkt grundvattenbildning är möjlig med infiltration från Vadesån med stor sannolikhet upp till 30 l/s (Nordanstigs kommun, 2014). Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet är skogsmark 65 % och jordbruksmark 14 %. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten har måttlig ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på bl.a. att sjön påverkas av ett eller flera vandringshinder och markanvändningen i sjöns närmiljö. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver i Sverige och utomlands, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Längsterbodsjön (16) Vattenförekomst i VISS EUCD SE , ligger i Nordanstigs kommun och hör till Harmångersåns huvudavrinningsområde. Har en sjöarea på 4,35 km 2 och ett medeldjup på 6,15 m. Bedömd maximal uttagskapacitet ligger på 4,51 Mm 3 /år. Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet är skogsmark 84 % och jordbruksmark 2,7 %. Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten SE god ekologisk status men uppnår ej god kemisk. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker 23

24 kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Hasselasjön (17) Vattenförekomst i VISS EUCD SE , ligger i Nordanstigs kommun och hör till Harmångersåns huvudavrinningsområde. Har en sjöarea på 8,39 km 2 och ett medeldjup på 5,78 m. Bedömd maximal uttagskapacitet ligger på 3,75 Mm 3 /år. Hasselasjön står i kontakt med Harmångersåsen där en allmän vattentäkt finns längst ut på Ånäset i Hasselasjön. Hasselasjön är reglerad och mängden inducerat sjövatten varierar i grundvattentäkten. Vid höga nivåer i Hasselasjön finns risk att uppehållstiden för grundvattnet mellan sjön och brunnen blir för kort. Det innebär att riskerna för vattentäkten ökar avseende negativ påverkan från mikroorganismer och/eller kemiska ämnen. Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet är skogsmark 79 % och jordbruksmark 3,5 %. Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten SE måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status med avseende på bl.a. att sjön påverkas av markanvändningen i sjöns närmiljö och att syrgasförhållanden är otillfredsställande. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Litteraturförteckning Nordanstigs kommun. (2014). Vatten- och avloppsplan för Nordanstigs kommun. SCB. (den ). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år. SGU Vattentäktsarkivet. (den ). Vattentäktsarkivet. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Hämtat från VISS. 24