Bilaga 4: Sandvikens kommun

Transkript

1 Bilaga 4: Sandvikens kommun Beskrivning av vattenresurser Sandvikens kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Sandvikens kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Kommunen har en total area på km 2. Sandviken tillsammans med kommunerna Hofors, Ockelbo och Gävle hör till Gästrikland, Sandviken ligger centralt i Gästrikland. Huvudorten är Sandviken. Folkmängden i Sandvikens kommun uppgick till invånare den 31 december Befolkningen har en positiv utvecklingen. Sandvikens kommun tillsammans med Gävle kommun står för den största befolkningsutvecklingen i länet. Folkökningen under 2014 var 583 personer. Geologi, hydrogeologi och hydrologi Sandviken kommun ligger i inlandet och regionen omfattar urbergsområden under högsta kustlinjen. Urbergsområdena har tämligen goda ( l/h) och goda ( l/h) uttagsmöjligheter. Kommunen delas i nod-sydlig riktning av ett flera kilometer brett stråk av sedimentära bergarter, huvudsakligen sandsten (Dalasandsten) som löper från Storvik i väster till Gävlebukten i öster. Sandsten har som regel bättre förutsättningar för vattenutvinning än kristallina bergarter, då det finns mer porutrymmen och sprickor. Dock har det i provtagningar under 50-talet konstaterats höga kloridhalter och, för sandsten, relativt måttliga uttagsmöjligheter ( l/h). Enköpingsåsen köper längs hela kommunen och den delar sig i tre delar i höjd med Storsjön och norrut. I princip hela åsen har goda (5 25 l/s) till mycket goda ( l/s) uttagsmöjligheter. Flera större vattendrag med biflöden löper genom kommunen med Dalälven i söder och Gavleån kring Storsjön som mest framträdande. Den potentiella kapaciteten i dessa vattendrag är betydande. Kommunen använder också ett ytvatten, sjön Öjaren, till vattentäkt idag. Påverkan och hot De största påverkanskällorna i kommunen är Sandvik AB, vägar, skogsbruk och enskilda avlopp. Den största risken att förorena råvattnet kommer från vägar, framför allt från saltning och läckage av miljögifter från olyckor från fordon med farligt gods. Men risker finns även att miljögifter sprids från både pågående och nedlagda verksamheter och att bekämpningsmedelsrester sprids från ogräs- och pestisidbekämpning. Kommunens vägar saltas numera mer sparsamt. Förr användes ca 120 ton salt per år. Från 2013 används ca ton per år och det koncentreras till kritiska punkter såsom korsningar, busshållsplatser och backar enl. muntligt från Sandvikens kommun.

2 Klimatförändringarna kommer att få en större betydelse i framtiden som kommer att påverka råvattnets kvalitet, t. ex ojämnare vattentemperatur och at humushalten kommer att öka i sjöarna men även att grundvatten magasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde, vilket kan leda till låga nivåer under sommar och höstmånader. Nuläge dricksvattenförsörjning i Sandvikens kommun I kommunen finns det 7 allmänna vattentäkter resp. vattenverk, varav 6 st. är grundvattentäkter utan konstgjord infiltrering (Kungsgården, Järbo, Årsunda, Österfärnebo, Jäderfors och Rökebo) och en ytvattentäkt (Öjaren). (SGU Vattentäktsarkivet, 2014). Fem av grundvattentäkterna tar sitt vatten från isälvsavlagringar (jord) och en från berg (Åshammar). Huvudvattentäkt för Sandvikens tätort är Öjaren men får stöd från Årsundas och Rökebos grundvattentäkter. Årsunda fungerar även som reservvattentäkt för tätorten Sandviken. Huvudman för den allmänna vattenförsörjningen är Sandviken Energi Vatten AB. Huvudansvarig för den kommunala dricksvattenförsörjnigen är Sandvikens kommun och huvudman enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV, SFS 2006:412). är Sandviken Energi AB. Sandviken Energi AB svarar för driften av vatten- och avloppsanläggningarna. Bristområden Inga områden finns i dagsläget utpekat som bristområden i kommunen. Men det är viktigt att i omvandlings- eller expansionsområden i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. Viktiga planeringsdokument att lyfta potentiella problem- eller bristområden är i en kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och i detaljplaner. Planering Under 2012 tog kommunen fram en VA-översikt, VA-strategi och VA-plan som omfattar hela kommunen. Tidshorisonten för VA-planeringen är till år Ett antal strategiska vägval redovisas i VA-strategin och bl. a. en delplan att under 2014 ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan, vilket Sandviken energi arbetar med. En utredning ska också under planperioden kartlägga behovet av åtgärder avseende de allmänna VA-anläggningarna på grund av pågående klimatförändringar. En ny översiktsplan håller på att arbetas fram för kommunen. Gällande översiktsplan är från 1990 och en översiktsplan för centrala Sandviken från Andra planeringsarbeten som pågår är ett bostadsförsörjningsprogram samt en ortsanalys, där utbyggnadsområden ska ses över. Vattenskydd Befintliga vattenskyddsområden behöver revideras på alla de allmänna vattentäkterna för att omfatta regler i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). För alla sju befintliga allmänna vattentäkter har det arbetats fram nya skyddsområden och föreskrifter. Dessa ligger för närvarande hos Länsstyrelsen för granskning och fastställande. Andra regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering.

3 Riksintressen för anläggningar för dricksvattenförsörjning är ett nytt begrepp, i dagsläget har kommunen inget utpekat sådant. Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för säkerheten inom kommunen. Kommunen har tagit fram ett handlingsprogram och en förbundsordning för räddningstjänsten som kommunfullmäktige fastställt. Handlingsprogram ska fastställas för varje ny mandatperiod. Gästrike Räddningstjänst står för räddningsinsatser vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen. Gästrike räddningstjänst är ett kommunalförbund där samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Gästrike Räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka. Mellankommunal samverkan En mellan kommunal samverkan sker idag på flera plan när det gäller vattenförsörjningen. När det handlar om beredskap ingår Sandvikens kommun i Gästrike Räddningstjänst där samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Huvudman för vattenförsörjningen i Sandvikens kommun är Sandviken Energi AB, visst samarbete sker idag mellan Gästrike Vatten som är huvudman för vattenförsörjningen i Hofors, Ockelbo, Gävle och Älvkarleby. Huvudsakliga vattenförsörjningen för Sandvikens kommun kommer från ytvattentäkten Öjaren men stöds av grundvatten från Rökebo, Årsunda och Åshammar. Isälvsavlagringarna Jädraås/Jäderfors, Nissja/Bäckebo, Österfärnebo, Årsunda och Rökebo är mycket högt prioriterade ur regional synpunkt som dricksvattenresurs och ska skyddas och bevaras för den befintliga och den potentiell framtida vattenförsörjningen i länet. En mellankommunal samverkan kring denna fråga är av stor vikt för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen kommunerna i regionen.

4 Vattenresurser i Sandvikens kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Sandvikens kommun. Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vattenförekomst ID (VISS) Regional Prioritet (1-4) Bedömd Uttags miljö Kvantit ativ status Vattentä kt (antal ansl) Vattensky Prioriterin gstal uttagskapacitet Påverkan Kemisk sanalyspoäng Status (VISS) ddsområde Uttags Påverk Status mängd anskla klass s klass ss Vatten uttags klass Sandviken 1 Nässja/Bäckebo SE , l/s Sand och grus 10,7 god god nej nej Sandviken 2 Österfärnebo SE , l/s Sand och grus 22,12 god god ja (640) ja (1977) SE , Sandviken 3 Bastfallet/Österbor och Hedåsen SE , l/s Sand och grus 15,9 resp. 13,1god god nej nej Sandviken 4 Årsunda SE , l/s Sand och grus 18,3 at risk* god ja (1100) ja (1986) Sandviken 5 Högbo SE , l/s Sand och grus 31 at risk* god nej nej Sandviken 6 Rökebo SE , l/s Sand och grus 16,12 god god ja (>5 000) ja (1977) Sandviken 7 Åshammar/Kungsgården SE , l/s Sand och grus 47,5 at risk* god ja (1000) ja (1955, 1986) Sandviken 8 Lövåker/Dalfors SE , l/s Sand och grus 20 god god ja (400) ja (1986) Sandviken/Ockelbo 9 Jäderfors SE , l/s Sand och grus 24,2 otillfredsstägod ja (300) ja (1969) Sandviken/Ockelbo 10 Järbo SE l/s Sand och grus 24,2 otillfredsstägod ja (1900) ja (1986) Sandviken/Ockelbo 11 Islingen/Pershem SE , l/s Sand och grus 21,2 god god nej nej * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Sandvikens kommun. Kommun Nummer Namn i karta [m] Bedömd MLQ i maximal Dominerande markanvändning inom mynningen uttagsmöjlighet delavrinningsområdet [m 3 /s] [Mm 3 /år] Huvud- Vattentyp avrinnings- område Avrinningsområdesarea vattenförekomst djup IDnr Medel- Sjöarea [km 2 ] [km 2 ] (VISS) [m] Maxdjup Vattensky Vattentäkt ddsområde (antal ansl) (fastställt) Sandviken 12 Färnebofjärden Sjö/Vattendrag53000 Dalälven SE ,61 Skogsmark 76,95 %, Mosse 7,02 %, Övrig mark 4,35 % nej nej Sandviken/Gävle 13 Storsjön Sjö Gavleån 2169,52 SE ,6 6,21 12,3 4,99 15,72 Sjö 47,4 %, Skogsmark 40,25 % nej nej Hofors/Sandviken 14 Ottnaren sjö Gavleån 588 SE ,5 4,84 11,5 1,35 4,25 Skogsmark 64 %, Jordbruksmark 14,51 % nej nej Sandviken/Gävle 15 Öjaren Sjö Gavleån 171,46 SE ,6 4, ,39 1,23 Skogsmark 56,11 %, Sjö 40,23% nej nej Sandviken 16 Borrsjöån, mynnar i Storsjön Vattendrag Gavleån 262 SE ,3 0,95 Skogsmark 37,56 %, Urbant 31,98 %, Jordbruksmark 30,42 % nej nej Sandviken 17 Jädraån, Jäderfors Vatendrag Gavleån 667,86 SE ,04 3,28 Skogsmark 87,58 %, Jordbruksmark 11,27 % nej delvis (1969) Sandviken 18 Jädraån, ovan Lillån Kungsfors Vattendrag Gavleån 457,68 SE ,76 2,39 Skogsmark 95 %, Jordbruksmark 2,56 % nej nej

5 Karta över vattenresurser i Sandvikens kommun, beskrivning enligt numrering nedan.

6 !!! Nässja/Bäckebo (1) Grundvattenmagasin i Färnebofjärden. Magasinet är en isälvssavlagring och en utpekad grundvattenförekomst som benämns i VISS Nässja/Bäckebo EU CD SE Det är en sandoch grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Magasinet ligger söder om Österfärnebo. Förekomsten sträcker sig på åsen mellan Hemön till Österfärnebo. Vattenresursen är högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.!!! NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s. Inga kända vattenuttag finns för närvarande på magasinet. Inducering från Dalälven är troligtvis stor då förekomsten ligger i direktkontakt med älven. Förekomsten har god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014).

7 !!! Påverkan och hot Bedömningen är att mycket liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 10,7 liten påverkans risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för förekomsten är väg som löper längs åsen och enskilda avlopp. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Orsak kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Österfärnebo (2) Grundvattenmagasin i Österfärnebo. Magasinet är en utpekad grundvattenförekomst och benämns även i VISS Österfärnebo EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Magasinet stäcker sig från Österfärnebo norrut mot Österbor. Vattenresursen är högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.!!! NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

8 Kvantitet och uttag En porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten i Österfärnebo, ca 640 anslutna och ett medeluttag på ca 290 m 3 /dygn (3,4 l/s). Förekomsten har god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Förekomsten är satt till god kemisk status dock har bekämpningsmedelsrester av 2,6-Diklorbensamid (BAM) detekterats i en liten mängd under riktvärdena (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot Bedömningen är att liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 22,12 måttlig påverkans risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för förekomsten är från jordbruksmark, enskilda avlopp och väg som löper längs åsen. Två grustäkter finns även inom förekomsten. Angående extremväder och klimatförändringar och ökad risk för översvämningar och skyfall finns risk att humushaltigt eller förorenat vatten tränga ner till dricksvattentäkten. Vattenskydd En allmän vattentäkt finns idag på åsen och ett vattenskyddsområde finns beslutat år Ett nytt vattenskyddsområde har tagits fram med stöd av MB kap. 7 men är ej ännu beslutat. Bastfallet/Österbor och Hedåsen (3) Magasinet är två grundvattenförekomster och benämns i VISS Bastfallet/Österbor EU CD SE respektive Hedåsen EU CD SE De är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Magasinen är en fortsättning av åsen från Österfärnebo. Åssträckan går från Österbor och strax norr om Bastfallet. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv.

9 !!! NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Porakviferer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. Ingen känd vattentäkt finns på förekomsten. Förekomsterna har god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsterna. Men förekomsterna är satta till god kemisk status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot Bedömningen är att liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsterna våren 2013 blev totalpoängen ca 15, måttlig påverkans risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för förekomsten är från jordbruksmark, väg 272 och enskilda avlopp. En grustäkt finns även inom förekomsten.!!! - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

10 !!! Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Årsunda (4) Magasinet vid Årsunda hör till fortsättningen av åsen från Österfärnebo. Magasinet är en grundvattenförekomst som benämns i VISS Årsunda EU CD SE Åssträckan går från byn Lingbo till Storsjön. Vattenresursen är högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.!!! NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Det är en porakvifer med mycket goda uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten i Årsunda, med 1100 anslutna och medeluttag på 160 m 3 /dygn (1,9 l/s). Täkten är numera sammankopplad med distributionsnätet till Sandvikens tätort. Täkten fungerar även som reservtäkt till Sandvikens tätort. Förekomsterna har god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014).

11 Kvalitet Förekomsten är satt till god kemisk status men med risk att status inte uppnås Bekämpningsmedelsrester av 2,6-Diklorbensamid (BAM) har tidigare överskridit miljökvalitetsnormen men saneringsåtgärder har satts in och numera ligger halterna under riktvärdena (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot Bedömningen är att liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsterna våren 2013 blev totalpoängen ca 18,3, måttlig påverkans risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för förekomsten är från två pågående naturgrustäkter och väg 272. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras från Storsjön till grundvattnet, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Risken ökar med ett ökat uttag i vattentäktens brunnar som ligger intill Storsjön. Vattenskydd En allmän vattentäkt finns idag på åsen och ett vattenskyddsområde finns beslutat år Ett nytt vattenskyddsområde har tagits fram med stöd av MB kap. 7 men är ej ännu beslutat. Högbo (5) Grundvattenmagasinet vid Högbo är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Förekomsten ligger strax norr om Sandvikens tätort till strax norr om Högbobruk. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.

12 !!! NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. Ingen känd vattentäkt finns på förekomsten. Förekomsterna har god kvantitativ status (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Förekomsten är satt till god kemisk status dock med risk att kemisk status inte kommer att nås till 2021 Med stor potentiell påverkan från åkermark och väg. En verifiering av status behövs för att få en säkrare bedömning av kvalitet. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot Bedömningen är att föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsterna våren 2013 blev totalpoängen 31, hög påverkans risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för förekomsten är från jordbruksmark, väg 272 och enskilda avlopp. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är måttligt prioriterad ur ett regionalt perspektiv för den framtida dricksvattenförsörjningen ses inget behov av framtagande av vattenskyddsområde ur det regionala intresset.!!! - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

13 !!! Rökebo (6) Grundvattenmagasin vid Öjaren och Rökebo. Magasinet är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Rökebo EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Förekomsten ligger strax norr om Högbobruk förbi sydost kanten av Öjaren till norr om Skönvik. Vattenresursen är högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Det är en porakvifer med måttliga till stora uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s (SGU, 2014). Kontakt finns med ytvattenförekomsten Öjaren. En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Grundvattentäkten fungerar som stöd för ytvattentäkten Öjaren. Tillsammans försörjer yt- och grundvattentäkten Sandvikens kommun ca personer samt att Sandvik AB. Sandvik AB förbrukar ca 30 % av vattenförbrukningen som maximalt uppgår till m3/dygn (ca 176 l/s). Grundvattnet nyttjas under begränsade veckor under året för att späda ut ytvattnet från Öjaren, då ytvattnet från Öjaren kan under perioder med mycket nederbörd ge ökade halter av COD, järn och mangan. Maximala uttaget ur grundvattentäkten finns inte registrerat. Undersökningar av kapacitet har gjorts av Sandviken Energi. Förekomsten har god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014).!!! - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

14 Kvalitet Förekomsten är satt till god kemisk status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Inga data finns registrerade för förekomsten (SGU Vattentäktsarkivet, 2014). Hör med Sandviken Energi om kvalitet. Påverkan och hot Bedömningen är att liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsterna våren 2013 blev totalpoängen ca 16,12, måttlig påverkans risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för förekomsten är från vägen som löper efter åsen. Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att liten risk finns att humushaltigt vatten kan induceras från Öjaren till grundvattnet, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Risken ökar med ett ökat uttag i grundvattentäktens brunnar som ligger intill Öjaren. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns fastställt för Rökebo 1977 (21FS1977:129). Förslag på reviderat vattenskyddsområde ligger förnärvarande hos Länsstyrelsen för granskning och fastställande. Åshammar/Kungsgården (7) Grundvattenmagsinet vid Åshammar är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Åshammar/Kungsgården EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Förekomsten ligger mellan Storsjön och upp förbi Åshammar. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.

15 !!! NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten i Kungsgården, med personer anslutna. Medeluttaget var år m3/dygn. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men naturlig grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status. (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Med dagens data påvisas inga ämnen över riktvärdena. Bekämpningsmedelsresten 2,6- Diklorbensamid (BAM) har detekterats i ett prov inom förekomsten. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom regionalt provtagningsprogram och råvattenkontroller i vattentäkten lokaliserad inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Risk finns att förekomsten kommer att påverkas negativt till I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 47,5, med högst föroreningsbelastning från åkermark och tre förorenade områden (EBH-objekt) med!!! - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

16 !!! riskklass 2 med stor risk för förorening till förekomsten. (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013) Vattenskydd Vattenskyddsområde finns fastställt för Kungsgården 1955 (VL 19 kap. AD/55). Förslag på nytt vattenskyddsområde ligger förnärvarande hos Länsstyrelsen för granskning och fastställande. Ett vattenskyddsområde finns även i Åshammar beslutad 1986 (21 FS 1986:31), dock finns ingen vattentäkt registrerad där i SGUs Vattentäktsarkiv. Lövåker/Dalfors (8) Grundvattenmagsinet och grundvattenförekomst Lövåker/Dalfors, I VISS EU CD SE Är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Förekomsten ligger ovanför Åshammar vid Dalfors och vidare till Lövåker/Stocksbo. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med 400 personer anslutna. Medeluttaget var år m 3 /dygn. Brunnen är borrad ner i berg men i huvudsak har den sin tillrinning från isälvsavlagringen.!!! - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

17 Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men naturlig grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Inga undersökta parametrar överskrider riktvärdena. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. Påverkan och hot Förekomsten bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 20, måttlig påverkan. Med högst påverkan från jordbruk och kvävebelastning. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns fastställt för den allmänna vattentäkten i Hagmuren, fastställt 1986 (21 FS 1986:30). Förslag på nytt vattenskyddsområde ligger förnärvarande hos Länsstyrelsen för granskning och fastställande. Jäderfors och Järbo (9 och 10) Västlig gren av Enköpingsåsen som sträcker sig från Färnebofjärden. Här beskrivs grundvattenmagasinen Jäderfors och Järbo. Denna del av åsen går från Sandviken upp till Jädraås. Magasinen är utpekade som en grundvattenförekomst och benämns i VISS Isälvsavlagring Jädraås/Jäderfors EU CD SE Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv

18 !!!!!! NV VicNatur Vattenskyddsområde!!! - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad!!! NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

19 Kvantitet och uttag Den beräknade naturliga grundvattenbildningen och den bedömda uttagsmöjligheten i magasinet vid Jäderfors-Järbo är l/s. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). För den kommunala vattenförsörjningen nyttjas grundvatten från Järboåsen i vattentäkter i Jäderfors och Järbo. Dessa täkter försörjer ca personer. Dessutom finns en vattentäkt i Ockelbo kommun i Jädraås, med ca 260 personer anslutna. Vattenförbrukning i medeltal 44 m 3 /dygn (ca 0,5 l/s). Förbrukning kan maximalt uppgå till 54 m 3 dygn (0,6 l/s). Uttagsbehovet bedöms inte öka jämfört med dagens uttag. (SWECO, Jäderfors vattentäkt, Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter, 2014) Kvalitet Förekomsten bedöms som otillfredsställande status då bekämpningsmedelsrester (2,6- Diklorbensamid, BAM) detekterats över riktvärde 0,1 µg/l (SGU-FS 2013:2). Bekämpningsmedelserester har enbart påfunnits i den norra delen av förekomsten vid Jäderfors vattentäkt. Inga andra ämnen faller ut över SGUs riktvärden. Bedömningen baseras på data i SGUs dataarkiv mellan inom råvattenkontroll och regional miljöövervakning. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes på grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 24,2, måttlig påverkansrisk. Med störst potentiell påverkan från åkermark och enskilda avlopp. (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Vattenskydd Befintliga vattenskyddsområden finns för grundvattentäkterna i Jäderfors och Järbo. Dessa är beslutade 1969 (Nr140B, 140/1969) resp (21FS1986:27) Nytt vattenskyddsområde för Järbo är framtaget av Sandvikens kommun och ligger för beslut hos Länsstyrelsen. Ett vattenskyddsområde bör omfatta hela magasinet och dess tillrinningsområde. Vattenskyddet bör omfatta regler i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Islingen/Pershem (11) Grundvattenmagasinet är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS Islingen/Pershem, EU CD SE Förekomsten är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Åsen är en gren av Enköpingsåsen som sträcker sig från Färnebofjärden. Denna del ligger mellan Öjaren och strax norr om Medskogssjön. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.

20 Kvantitet och uttag En porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s. Ingen vattentäkt finns på förekomsten. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms det som troligt att kvaliteten är god. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes på grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 21,2, måttlig påverkan. Störst påverkan är från väg (RV 272) som löper längs hela förekomsten. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är måttligt prioriterad ur ett regionalt perspektiv för den framtida

21 dricksvattenförsörjningen ses inget behov av framtagande av vattenskyddsområde ur det regionala intresset. Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är eller kan vara viktiga för vattenförsörjningen i framtiden för kommunen. Färnebofjärden (12) Dalälven bildas i Norge och Dalarna och sydligaste delen rinner genom Uppland och Gästrikland för att sedan mynna i Bottenhavet i Älvkarleby kommun, öster om Skutskär. Älven är 542 km lång och är Sveriges tredje största älv. Avrinningsområdet är km2 och medelvattenföringen är ca 350 m 3 /s. Medellågkapaciteten för Färnebofjärden 137 Mm 3 /år. Markanvändningen ligger på ca 77 % skogsmark, 7 % Mosse, 4 % Övrig mark. Dalälven är en viktig vattenresurs och potentiellt viktig för dricksvattenanvändningen i framtiden. Inga allmänna dricksvattentäkter finns idag i Dalälven för vårt län. Maximal uttagskapacitet har beräknats till ca 430 Mm 3 /år. Enligt vattenförvaltningen, VISS har Färnebofjärden god ekologisk status. Förekomsterna uppnår ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar och vattendrag. Enligt en undersökning av miljögifter Länsstyrelsen i Dalarana har gjort finns förhöjda halter av endosulfan, PBDE, fluoranten och HCH i nedre delen av Dalälven (Dalarna, 2009). Dalälven har extrema hydrologiska förhållanden som kan med pågående klimatförändringar komma att ytterligare förstärkas. Regleringsdammarna kan dock jämna ut flödena speciellt under vårfloden men har mindre möjlighet att jämna ut flödena under höstens nederbördsperiod. De höga flödena kan orsaka översvämningar, erosion och skred och som i sin tur påverkar kvalitén på vattnet. Inget vattenskyddsområde finns för nedre Dalälven. Behov av vattenskydd bör ses över speciellt i områden som kan vara intressanta för utbyggnad kring Dalälven. Speciella områden kan vara där det finns ytvatten som står i kontakt med grundvatten och/eller en infiltration till grundvattnet är möjlig. Storsjön (13) Storsjön (benämnd i VISS EU CD: SE ) ligger till största delen i Sandvikens kommun förutom den västra delen och utloppet i Gävle kommun. Ytan är 73,6 km2 och har ett maxdjup på 15 m och medeldjup på 3,7 m. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 15,7 Mm 3 /år. Sjön ligger i Gavleåns avrinningsområde. Markanvändningen i Storsjöns avrinningsområde uppgår 81,5 % skogsmark och 5,3 % jordbruksmark. Sjön är ingen allmän vattentäkt. Inget vattenskyddsområde finns fastställt för sjön. Årsundas grundvattentäkt kan ha viss kontakt med ytvattnet i sjön. Vattenskyddsområde för Årsundas grundvattentäkt har framtagit och eventuellt omfattar nya vattenskyddsområdet sjön. Enligt vattenförvaltningen, VISS har sjön otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Miljöproblem är flödesförändringar, kontinuitetsförändringringar och miljögifter. Vattenförekomsten har förhöjda halter av arsenik, krom, zink, antracen, naftalen, oktylfenol, nickel, benso(g,h,i)perylen samt kvicksilver. Kvicksilverhalterna i fisk överskrider EU:s gränsvärde på 0,02 mg/kg våtvikt. Det är osäkert om påverkan finns från enskilda utsläppskällor i anslutning till

22 vattenförekomsten eller om de höga halterna beror på den generella kvicksilverproblematik som finns i Sverige. Främsta föroreningsrisk i sjöns omgivning är övergödning och miljögifter. Ottnaren (14) Ottnaren (EU CD SE ) delas mellan Sandvikens kommun och Hofors kommun. Sjön ingår i Gavleåns avrinningsområde. Sjön har relativt stor andel jordbruksmark i närliggande område på Hofors kommuns sida. Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön, möjliga uttag för jordbruksbevattning finns. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 4,2 Mm3/år. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket och jordbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket och jordbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för Ottnaren idag. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. Öjaren (15) Öjaren, ytvattenförekomst och benämns i VISS EU CD: SE Sjön ligger i Sandviken och Gävle kommun och hör till Gavleåns avrinningsområde. Sjön har en yta på 19,6 km 2 och har ett maxdjup på 10 m och medeldjup på 3 m. Sjön befinner sig ca 72 m över havet. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 1,2 Mm 3 /år. I huvudsak skogsmark dominerar markanvändningen men även i viss mån jordbruk. Öjaren och vattenverket i Rökebo försörjer orterna Sandviken, Kungsgården, Åshammar, Storvik och Gästrike Hammarby med dricksvatten ca pers. Ytvattnet från Öjaren späds med grundvatten från åsen vid Öjaren för att på bättre kvalitet och jämnare temperatur. Medeluttag år 2011 var m3/dygn. Enligt Sandviken VA-översikt förbrukar Sandvikens AB ca 33 % av den totala vattenproduktionen men detta behov bedöms att långsamt minska. Centralorten har tidigare helt saknat reservkapacitet men genom överföringsledningar från Årsunda (grundvatten) har reservkapacitet skapats för akuta situationer. Omvänt är Öjaren också reserv till Årsunda. Kapaciteten i Årsunda är dock begränsad vid en sådan situation. Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten måttlig ekologisk status och sjön uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status med avseende på hydrologisk regim och konnektivitet. Anledningen är att flödet och/eller vattenståndet avviker alltför mycket från ett naturligt tillstånd på grund av reglering. Avseende på konnektivitet är att sjön påverkas av ett eller flera vandringshinder. Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Inga mätningar har gjorts av de prioriterade ämnena i vattenförekomsten. Halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar.

23 Främsta påverkan på sjön är två allmänna större vägar samt järnväg inom Öjarens avrinningsområde. Andelen tung vägtrafik är ca 200 fordon per dygn enligt SWECOs remiss vattenskyddsområde, Öjaren var tidigare en kommunalt anvisad utomhus bad, men är numera flyttad till Dammsjön i Högbo, dock badar många där fortfarande. Skogsbruket är en stor påverkans risk, då området domineras av skogsmark. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Övrigt inom avrinningsområdet finns bergtäkt, sågverk och camping. Inga förorenade områden med riskklass 1-2 finns inom området. Inget vattenskyddsområde finns beslutat än för Öjaren, enbart vattenskydd för grundvattenförekomsten vid Öjaren som beslutades Förslag finns framtaget på vattenskyddsområde med föreskrifter och ligger hos Länsstyrelsen för granskning och fastställande. Borrsjöån, mynnar i Storsjön (16) Borrsjöån bildas i östra Dalarna, Falu kommun och strömmar åt sydost genom Sandvikens kommun för att sedan mynna i Storsjön i Kungsgården. Ån rinner upp i Borrsjön, 263 meter över havet. Ån är 42 kilometer lång och har ett avrinningsområde på 260 km². Borrsjöån räknas som ett av Gavleåns källflöden. Huvudsakliga markanvändningen i hela avrinningsområdet är skogsmark och uppgår till ca 90 % och jordbruksmark med ca 5 %. Den nedre delen av Borrsjöån som mynnar i Storsjön (benämns i VISS EU CD SE ). Sträckan går från norr om Åshammar vid Dalfors och följer åsen ner till i Storsjön. Medellågvattenföringen är 0,3 m3/s och maximal uttagskapacitet är 0,95 Mm3/år vid Borrsjöåns mynning i Storsjön. Markanvändningen inom delavrinningsområdet för delsträckan är skogsmark ca 38 %, Urbant 32 % och jordbruksmark 30 %. Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten SE måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på konnektivitet på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Vattenresursen kan vara en potentiellt viktig resurs för infiltration till grundvattentäkter efter åsen, Åshammar/Kungsgården EU CD SE Främsta påverkanskällorna inom delavrinningsområdet är skogsbruket, väg, jordbruksmark och tre potentiellt förorenade områden med risk klass 2. Liten del av vattendraget omfattas av vattenskyddsområden som omfattar grundvattentäkten i Kungsgården och ett i Åshammar. Jädraån, sträckan Järbo och Jäderfors (17) och sträckan ovan Lillån Kungsfors (18) Jädraån bildas i östra Dalarna, Falu kommun och strömmar åt sydost genom Sandvikens kommun och passerar Jädraås, Kungsfors, Järbo, Jäderfors och Högbo innan den mynnar ut Storsjön. Jädraån räknas som ett av Gavleåns källflöden. Avrinningsområde på 890 km².

24 Huvudsakliga markanvändningen i hela avrinningsområdet är skogsmark och uppgår till ca 86 % och jordbruksmark med ca 2,5 %. Medellågvattenföringen är 1,65 m3/s och maximal uttagskapacitet är 5,20 Mm3/år vid Jädraåns mynning i Storsjön. Vattendragssträckan ovan Lilla Kungsfors (benämns i VISS EU CD SE ). Sträckan är 7,5 km och mynnar i Kungsfors. Markanvändningen inom delavrinningsområdet för delsträckan är skogsmark ca 95 % och jordbruksmark 2,5 %. Medellågvattenföringen är 0,76 m3/s och maximal uttagskapacitet är 2,39 Mm3/år. Vattendragssträckan vid Järbo och Jäderfors (benämns i VISS EU CD SE ). Sträckan går från Kungsfors och följer åsen ner till Högbo. Markanvändningen inom delavrinningsområdet för delsträckan är skogsmark ca 88 % och jordbruksmark 11 %. Medellågvattenföringen är 1,04 m3/s och maximal uttagskapacitet är 3,25 Mm3/år. Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten SE och SE måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på konnektivitet på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Vattenresursen kan vara en potentiellt viktig resurs för infiltration till grundvattentäkter efter åsen, Jäderfors och Järbo EU CD SE Befintliga grundvattentäkter finns förnärvarande i Jäderfors, Järbo, Jädraås. Främsta påverkanskällorna inom delavrinningsområdet är skogsbruket, väg och jordbruksmark. Några potentiellt förorenade områden med riskklass 2 finns i Järboområdet och ett med riskklass 1 i Jäderfors (tungmetallgjuteri, Dala Ockelbo Norrsundets ) Liten del av vattendraget omfattas av vattenskyddsområden som omfattar i huvudsak på påverkan på grundvattnet i Kungsfors, Järbo och Jäderfors. Litteraturförteckning Dalarna, L. (2009). Organiska miljögifter i Dalälven inledande undersökningar 2009:22. SCB. (den ). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år. SGU. (2014). GIS-skikt Grundvattenmagasin i jordlager J1, magasindelområden. SGU Vattentäktsarkivet. (den ). Vattentäktsarkivet. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. SWECO. (den ). Jäderfors vattentäkt, Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Sandviken Energi. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Hämtat från VISS.