Bilaga 8: Ovanåkers kommun
|
|
- Patrik Thomas Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 8: Ovanåkers kommun Beskrivning av vattenresurser Ovanåkers kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Ovanåkers kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Ovanåkers kommun har en total areal på km 2. Ovanåker hör till landskapet Hälsingland tillsammans med kommunerna Ljusdal, Bollnäs, Söderhamn, Hudiksvall och Nordanstig. Folkmängden i Ovanåkers kommun uppgick till invånare den 31 december Största tätorterna är Edsbyn och Alfta med ca respektive invånare. Sedan följer tätorterna Roteberg, Runemo, Viksjöfors och Ovanåker med färre än invånare 400. Omkring 70 % bor i tätorterna. Kommunens befolkning har minskat varje år sedan en topp år 1990, totalt med 450 personer fram till Det innebär i genomsnitt 70 färre invånare per år. (SCB, 2013) Geologi, hydrogeologi och hydrologi Ovanåkers kommun ligger i inlandet och ytan omfattar urbergsområden under högsta kustlinjen. Berggrunden består mestadels av intrusiva, sura bergarter av granittyper. Urbergsområdena har generellt medellåg mediankapacitet mellan l/h. I norra delen av kommunen finns ett område med diabas, som dock inte har högre uttagskapacitet. I väster finns också områden med metamorfa bergarter av sedimentärt ursprung, mestadels argillit. En större isälvsavlagring (Voxnaåsen) med delar av mycket god (uttag l/s) och god vattentillgång (uttag 5-25 l/s) sträcker sig genom kommunen i väst-östlig riktning. Kommunen genomströmmas av älven Voxnan med tillhörande vattendrag. Voxnan används idag inte som ytvattentäkt men konstgjord infiltration sker vid grundvattentäkten vid Runemo. Kommunen har 12 utpekade grundvattenförekomster enligt vattendirektivet. 10 är isälvsavlagringar och 2 är berggrundsförekomster. Av dessa är 8 regionalt högt prioriterade för dricksvattenförsörjningen. Alla grundvattenförekomster har god kvantitativ och kvalitativ status. Vattenresurserna Svabensverk, Voxnabruk-Edsbyn och Runemo ligger i risk att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Vattenmyndigheten, VISS, 2014). Påverkan och hot De största hoten mot dricksvattenförsörjningen i kommunen är påverkan från skogsbruket och verksamheter kring Voxnan. där huvudvattentäkterna för Ovanåkers kommun ligger. De största riskerna att förorena råvattnet kommer från vägar, skogsbruk, enskilda avlopp, lantbruk samt både pågående och nedlagda verksamheter. Risker att förorena vattnet kommer framförallt från läckage av miljögifter från olyckor från fordon med miljöfarligt gods samt saltning, spridning av miljögifter
2 från pågående och nedlagda verksamheter, bekämpningsmedelsrester sprids från ogräs- och pestisidbekämpning. Klimatförändringarna kommer också att få en större betydelse i framtiden och kommer att påverka råvattnets kvalitet, t. ex ojämnare vattentemperaturer med risk för ökad tillväxt av mikroorganismer, ökad risk att förorena grundvatten efter flödessvängningar, översvämningar och skyfall. Temperaturen kommer att öka i sjöarna vilket kan orsaka utlakning av bl. a mangan och järn men även öka tillväxt av mikroorganismer. Det kan även orsaka att grundvattenmagasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde och orsaka vattenbrist under delar av året. Nuläge dricksvattenförsörjning i Ovankers kommun I kommunen finns det 7 allmänna vattentäkter, alla utom en är täkter är grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning. Vattentäkterna försörjer ca 75 % av kommunens invånare med vatten. De största vattenverken tar sitt vatten från grundvatten ur ås nära Voxnan, största är Homna med anslutna och Runemo med anslutna. HelsingeVatten AB står som huvudman för den kommunala dricksvattenförsörjningen. Helsinge Vatten AB är ett kommunalt bolag som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommuner. Bolaget sköter drift och underhåll av de båda kommunernas vatten- och avloppsverksamhet. Bristområden Inga områden finns i dagsläget utpekat som bristområden i kommunen men i framtida expansions-, LIS och omvandlingsområden kan det uppstå problem med vattenbrist eller kvalitetsproblem. Det är därför viktigt att i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i dessa områden. Viktiga planeringsdokument att lyfta dessa potentiella problemområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och detaljplaner. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. Planering I gällande översiktsplan från 2000 omnämns vattenförsörjningen i korta ordalag i sammanhang med de tekniska lösningarna. I kommunens mål och handlingsvägar ska kommunen utreda åtgärder som på sikt leder till en bättre hushållning med vatten. (Ovanåkers kommun, 2000) Ovanåkers kommun har i dagsläget ingen aktuell vatten- och avloppsplan men arbete pågår med framtagande av en sådan av. Helsinge Vatten driver arbetet med att ta fram vatten- och avloppsplan även innehållande en dagvattenstrategi. Planen utarbetas tillsammans med Ovanåkers kommun och beräknas vara klar?. Vattenskydd Samtliga allmänna vattentäkter har vattenskyddsområden. Alla har skyddsområden och föreskrifter beslutade från gamla lagrum (Vattenlagen kapitel 19). Skyddsområde behöver revideras eller ses över på alla de befintliga vattentäkterna för att omfatta regler i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ett skydd på de regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. Detta kan göra med stöd av MB kapitel 9. Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen är det Räddningstjänsten södra Hälsingland som står för räddningsinsatser och
3 förebyggande åtgärder. Södra Hälsinglands räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka. Räddningstjänsten ingår i Kommunalförbundet södra Hälsingland (KFSH), där kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Ovanåker är medlemmar. Kommunalförbundet leds av en förbundsdirektion. Antalet ledamöter är 6 st., 2 st. från varje medlemskommun. KFSH viktigaste styrdokument är förbundsordning, antaget av kommunfullmäktige och reglemente, antaget av förbundsdirektionen.
4 Vattenresurser i Ovanåkers kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Ovanåker kommun. Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vattenförekomst ID (VISS) Regional Bedömd uttagskapacitet miljö Uttags Prioritet (1-4) Påverk Kemisk Kvantitativ ans- Vattentäkt Status status analys- poäng (antal ansl) (VISS) (VISS) Ovanåker 1 Svabensverk SE l/s Sand och grus 24,5 at risk* god ja (35) ja (1992) Bollnäs/Ovanåker 2 Isälvsavlagring-Häsbo SE l/s Sand och grus 5,27 god god nej nej Bollnäs/Ovanåker 3 Isälvsavlagring Annforsån SE l/s Sand och grus 19,02 god god nej nej Ovanåker 4 Voxnabruk Skalen SE l/s Sand och grus 10,8 god god nej nej Ovanåker 5 Voxnabruk Böle-Stentjärnarna SE l/s Sand och grus 10,21 god god nej nej Bollnäs/Ovanåker 6 Runemo SE l/s Sand och grus 45,3 at risk* god ja (2600) ja (1998) Ovanåker 7 Voxnabuk-Edsbyn SE l/s Sand och grus 19,7 at risk* god ja ( ) ja (1998) Ovanåker 8 Voxnan Överbo SE l/s Sand och grus 7,06 god god nej nej Ovanåker 9 Loån Lobonäs SE l/s Sand och grus 7,06 god god ja (45) ja (1981) Ljusdal/Ovanåker 10 Loån Samuelsfallet SE l/s Sand och grus 6,94 god god nej nej Ovanåker 11 Ryggesbo SE ingen kartering gjord Berg 7,98 god god ja (40) ja (1983) Ovanåker 12 Öjung bergsförekomst Ingen 4 ingen kartering gjord Berg ja (25) ja (1983) Vattenskyddsområde (fastställt) * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Ovanåker kommun. Kommun Nr i karta Namn Bedömd Bedömd Huvud- Avrinningsområdesarea vattenförekomst mynningen område IDnr MLQ i Vattenskydds- Sjöarea Medeldjup Maxdjup maximal kapacitet till Dominerande markanvändning inom Vattentäkt Vattentyp avrinnings- område [km 2 [km 2 ] [m] [m] uttagsmöjlig antal delavrinningsområdet (antal ansl) ] (VISS) [m3/s] (fastställt) het [Mm 3 /år] personer Rättvik/Ovanåker 13 Amungen Sjö Dalälven 641 SE ,6 20,7? 1,89 5, Skogsmark 65 %, sjö 32 % nej nej Ovanåker 14 Mållången Sjö Ljusnan 338 SE ,8 7,34 22,9 1,59 5, Skogsmark 81 %, sjö 16 % nej nej Bollnäs/Ovanåker 15 Stora Öjungen Sjö Ljusnan 36 SE ,7 3,84 14,2 0,09 0, Skogsmark 68 %, sjö 32 % nej nej Ovanåker 16 Tälningen Sjö Ljusnan 93 SE ,3 6,54 29,5 0,39 1, Skogsmark 73 %, sjö 26 % nej nej Ovanåker 17 Galvsjön Sjö Ljusnan 419 SE ,05 13,4 38,2 0,85 2, Skogsmark 76 %, sjö 21 %, Jordbruksmark 2,8 % nej nej Ovanåker 18 Lång-Rösten Sjö Ljusnan 261 SE ,1 3,85 12,6 0,46 1, Skogsmark 83 %, sjö 13 % nej nej Ovanåker 19 Mörtsjön sjö Ljusnan 261 SE ,6 3,85 12,6 0,22 0, Skogsmark 83 %, sjö 13 %, Jordbruksmark 1,6 % nej nej Ovanåker 20 Grycken Sjö Ljusnan 351 SE , ,49 4, Skogsmark 70 %, sjö 29,8 % nej nej
5 Karta över prioriterade vattenresurser i Ovanåker kommun, beskrivning enligt numrering nedan.
6 Svabensverk (1) Grundvattenmagasinen vid Svabensverk är utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 1 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Ingen konstgjord grundvattenbildning sker. Ingen vattendom finns. Antal anslutna ca 35 personer och ett medeluttag låg på 14 m 3 /dygn år Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll från vattentäkt lokaliserade inom grundvattenförekomsten. Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, inga miljögifter som bly, koppar och arsenik har kontrollerats.(viss, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)
7 Påverkan och hot Risk finns att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 24,5, hög påverkans risk. (SWECO, 2013) Högst påverkan är från nedlagt järnbruk (EBH-objekt). Järnbruket har riskklass 2. Viss risk föreligger att tungmetaller (arsenik, bly och koppar) kan spridas till grundvattnet. Inga parametrar som föranligger risk finns analyserade/registrerade i SGUs databas. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Vattenskydd Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och vattenskyddsområde finns framtaget 1992 (21FS 1992:4). Då förekomsten är en allmän vattentäkt och är regionalt högt prioriterad för nutida och framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för hela åsen med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Isälvsavlagring-Häsbo (2) Grundvattenmagasinen vid Häsbosjön är utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 8 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.
8 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedöms som mycket liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt till I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5,2, liten påverkansrisk. (SWECO, 2013) Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på isälvsavlagringarna och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsterna i dagsläget. Då förekomsterna är mycket högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7.
9 Isälvsavlagring Annforsån (3) Grundvattenmagasinen längs Anneforsån nor-ost om Annefors är en preliminärt utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 1 km 2. Det är en sandoch grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)
10 Påverkan och hot Bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 19,02, måttlig påverkansrisk.(sweco, 2013) Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten inte är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen finns i dagsläget inget behov för framtagande av vattenskyddsområde sett ur ett regionalt perspektiv. Voxnabruk Skalen (4) och Voxnabruk Böle-Stentjärnarna (5) Södra grenen av Voxnaåsen, är utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS EU CD Voxnabruk Skalen SE och Voxnabruk Böle-Stentjärnarna SE Area 6 km 2 respektive 1 km 2. Dessa är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt till mycket högt prioriterade (2,1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet
11 Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i det smalare partiet och i den nedersta delen upp till 125 l/s. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 10,8, måttlig påverkansrisk.(sweco, 2013) En naturgrustäkt finns på nedre delen av förekomsten. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsterna är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen ur ett regionalt perspektiv bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Runemo (6) Litet grundvattenmagasin intill Voxnan strax öster om Runemo. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 0,31 km 2. Det är sandoch grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.
12 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med konstgjord grundvattenbildning. Vattendom finns med ett tillståndsgivet medeluttag på 2100 m 3 /dygn och maxuttag på 3000 m 3 /dygn. Distributionsområde är Alfta och antal anslutna ca 2600 personer. Medeluttaget låg på 678 m 3 /dygn år Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Statusbedömningens tillförlitlighet bedöms dock som låg då få mätvärden finns registrerade i SGUs dataarkiv av de parametrar som omfattas av SGU:s riktvärden, och bedöms vara relevanta för vattenförekomsten med avseende på vattenförekomstens påverkansbild. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Grundvattenförekomsten löper risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkan finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 45,3, mycket stor påverkansrisk, där jordbruksmark och vägen har den
13 största påverkansrisken. Risk finns för läckage av bl. a kväve och bakteriell förorening från bl. a djurgårdar och enskilda avlopp. Vägen har fått ett grundvattenskydd vid vattentäkten, men osäkerhet finns på utbredningen av skyddet. Vattenskydd Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och vattenskyddsområde finns framtaget 1998 (21FS 1999:19). Då förekomsten är en allmän vattentäkt bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Voxnabruk-Edsbyn (7) Voxnaåsens bredaste parti och med de största uttagsmöjligheterna, denna del av grundvattenmagasinet är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 34 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
14 Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s. Två allmänna vattentäkter finns på förekomsten utan konstgjord grundvattenbildning(homna och Voxnabruk). De gynnsammaste uttagsmöjligheterna ligger troligtvis närmast älven. För Homna vattentäkt finns vattendom med tillståndsgivet medeluttag på 3000 m 3 /dygn och maxuttag på 4500 m 3 /dygn. Distributionsområde är Edsbyn med 5500 anslutna. Medeluttaget låg på 1670 m 3 /dygn år För Voxnabruk vattentäkt finns vattendom. Distributionsområde är Voxnabruk med 115 anslutna. Medeluttaget låg på 25 m 3 /dygn år Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Risk finns att förekomsten kommer att påverkas negativt till Två EBH-objekt med riskklass 1 inom vattenskyddsområde och tre objekt med riskklass 2 finns på förekomsten. En f.d. plantskola (riskklass 1) kommer att få en lägre klass än 1 då inga miljögifter har hittats från undersökning som gjorts. Det andra objektet med riskklass 1 är undersökningar pågång och objekten med riskklass 2 har inga undersökningar påbörjats. Även spår av läkemedelsrester har detekterats i ett prov inom regional övervakning 2009, vilket kan indikera läckage från enskilda avlopp. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 19,7, måttlig påverkan. Med störst påverkansrisk från skogsbruket. (SWECO, 2013) Vattenskydd Två allmänna uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten (Homna och Voxnabruk) med beslutade vattenskyddsområden från 1998 (21FS 1999:17 resp. 21FS 1999:18). Då förekomsten är en allmän vattentäkt och högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Voxnan Överbo (8), Loån Lobonäs (9) och Loån Samuelsfallet (10) Gren av Voxnaåsen ligger längs Loån från Samuelsfallet ner till Voxnans naturreservat efter Voxnan. Denna del av Voxnanåsen är utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS: Loån Samuelsfallet EU CD SE , Loån Lobonäs SE och Voxnan Överbo SE Area 2 km 2, 25 km 2 respektive 7 km 2. Dessa är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterade (1) ur ett regionalt perspektiv.
15 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger mellan 5 till 125 l/s. De största uttagen i finns i Loån-Lobonäs med upp till l/s i bästa del. En allmän vattentäkt finns på förekomsten utan konstgjord grundvattenbildning i Lobonäs. Distributionsområde är Lobonäs med ca 45 anslutna. Medeluttaget låg på 5 m 3 /dygn år För Lobonäs vattentäkt finns ingen vattendom. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7.06, liten påverkansrisk (SWECO, 2013)
16 Vattenskydd Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten i Lobonäs med ett beslutat vattenskyddsområde från 1981 (21FS 1981:26 ). Då förekomsten är en allmän vattentäkt och mycket högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ryggesbo bergsförekomst (11) Litet grundvattenmagasin syd-väst om Ryggesbo. Det är en utpekad grundvattenförekomst, en urbergsförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 0,31 km 2. En allmän vattentäkt finns i området, ev. är grundvattenförekomsten felaktigt utpekad, då den bör avgränsas kring vattentäkten. Vattenresursen är lågt prioriterade (4) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Var ligger täkten? Ska förekomsten ligga där vattenskyddsområdet ligger? Distributionsområde är Ryggesbo med ca 40 anslutna. Medeluttaget låg på 14 m 3 /dygn år För Ryggesbo vattentäkt finns ingen vattendom. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)
17 Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Vattenskydd Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten i Ryggesbo med ett beslutat vattenskyddsområde från 1983 (21FS 1983:28). Då förekomsten är en allmän vattentäkt bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Öjung bergsförekomst (12) En allmän vattentäkt i bergborrad brunn vid Öjung. Ca 25 personer anslutna. Medeluttaget låg på 6 m 3 /dygn år Ingen vattendom finns. Vattenskyddsområde finns fastställt 1983 (21FS 1983:27). Magasinet är ingen utpekad grundvattenförekomst inom vattenförvaltningen och inga uppgifter finns på området i VISS. Vattenresursen är lågt prioriterad (4) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
18 Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. Amungen (13) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE Sjöarean 60,6 km 2, medeldjup 20,7 m, maximal uttagsmöjlighet 5,95 Mm 3 /år. Skogsmark 65 %. Hör till Dalälvens huvudavrinningsområde. Till största del ligger sjön i Rättviks kommun. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Två allmänna vattentäkter finns i anslutning till sjön, en i Dalfors i Rättviks kommun, i nord-västra delen av sjön och en vid Svabensverk i Ovanåkers kommun, i syd-östra delen av sjön. Bägge täkterna är grundvattentäkter i isälvssediment. Sjön har en hög regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten och flödesförändringar, då vattenförekomsten är påverkad av reglering. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids.. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Mållången (14) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE Sjöarean 16,8 km 2, medeldjup 7,34 m, maximal uttagsmöjlighet 5,01 Mm 3 /år. Skogsmark 81 %. Sjön ligger strax öster om Amungen. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Sjön har en hög regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten och flödesförändringar, då vattenförekomsten är påverkad av reglering. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Stora Öjungen (15) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE Sjöarean 7,7 km 2, medeldjup 3,84 m, maximal uttagsmöjlighet 0,28 Mm 3 /år. Skogsmark 81 %. Sjön delas mellan kommunerna Bollnäs och Ovanåker. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. En grundvattentäkt utan konstgjord grundvattenbildning ligger strax norr om sjön i Öjung. Ca 25 personer anslutna. Sjön har en låg regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för
19 kvicksilver överskrids.. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Tälningen (16) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE Sjöarean 7,3 km 2, medeldjup 6,54 m, maximal uttagsmöjlighet 1,23 Mm 3 /år. Skogsmark 73 %. Ligger strax väster om Mållången. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Sjön har en låg regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten och flödesförändringar, då vattenförekomsten är påverkad av reglering. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Galvsjö (17) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE Sjöarean 9,05 km 2, medeldjup 13,4 m, maximal uttagsmöjlighet 2,68 Mm 3 /år. Skogsmark 76 %. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Sjön har en hög regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten. Det bedöms finnas problem med det morfologiska tillståndet för sjön utifrån klassningen av parametrarna "Närområdet runt sjöar" och "Svämplanets strukturer och funktioner runt sjöar". Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Lång-Rösten (18) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE Sjöarean 6,1 km 2, medeldjup 3,85 m, maximal uttagsmöjlighet 1,45 Mm 3 /år. Skogsmark 83 %. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Sjön har en måttlig regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)
20 Mörtsjön (19) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE Sjöarean 2,6 km 2, medeldjup 3,85 m, maximal uttagsmöjlighet 0,69 Mm 3 /år. Skogsmark 83 %. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Sjön har en låg regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status till Förekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grycken (20) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE Sjöarean 3,7 km 2, medeldjup 8 m, maximal uttagsmöjlighet 4,69 Mm 3 /år. Skogsmark 70 %. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. En allmän grundvattentäkt ligger intill sjön, Ryggesbo vattentäkt med ca 40 personer anslutna. Sjön har en hög regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten dålig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på vattenståndets förändringstakt, då vattenförekomsten är påverkad av reglering. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Litteraturförteckning Ovanåkers kommun. (2000). Översiktsplan. SCB. (den ). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år. SGU Vattentäktsarkivet. (den ). Vattentäktsarkivet. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Hämtat från VISS.
Bilaga 5: Hofors kommun
Bilaga 5: Hofors kommun Beskrivning av vattenresurser Hofors kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Hofors kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för
Läs merBilaga 9: Ljusdals kommun
Bilaga 9: Ljusdals kommun Beskrivning av vattenresurser Ljusdals kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Ljusdals kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga
Läs merBilaga 6. Rapportnr: 2015:4
Bilaga 6 Rapportnr: 2015:4 2 Innehållsförteckning Vattenresurser i Bollnäs kommun... 6 Beskrivning av vattenresurser Bollnäs kommun... 9 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 9 Geologi, hydrogeologi
Läs merBilaga 11: Nordanstigs kommun
Bilaga 11: Nordanstigs kommun Beskrivning av vattenresurser i Nordanstigs kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Nordanstigs kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan
Läs merBilaga 8. Rapportnr: 2015:4
Bilaga 8 Rapportnr: 2015:4 2 Innehållsförteckning Vattenresurser i Ljusdals kommun... 6 Beskrivning av vattenresurser Ljusdals kommun... 9 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 9 Geologi, hydrogeologi
Läs merBilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun
Bilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun Beskrivning av vattenresurser Söderhamns kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Söderhamns kommun och en beskrivning av vattenresurser
Läs merBilaga 4: Sandvikens kommun
Bilaga 4: Sandvikens kommun Beskrivning av vattenresurser Sandvikens kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Sandvikens kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan
Läs merBilaga 1. Rapportnr: 2015:4
Bilaga 1 Rapportnr: 2015:4 2 Innehållsförteckning Vattenresurser i Gävle kommun... 5 Beskrivning av vattenresurser Gävle kommun... 7 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 7 Geologi, hydrogeologi
Läs merBilaga 2: Gävle kommun
Bilaga 2: Gävle kommun Beskrivning av vattenresurser Gävle kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Gävle kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen
Läs merRegional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare
Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163
Läs merDricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
Läs merREGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN
Bergs kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» Fyra grundvattenresurser i jord: G2, G3, G6, G7, i anslutning till fyra sjöar per vattendrag med möjlighet till inducering: Y1-Y4.»» Två sjöar som
Läs merÖvriga fjällområden med planerad utökning av antal bäddar är Vemdalen, Tänndalen och Funäsdalen där ett ökat behov av dricksvatten kan förväntas.
Härjedalens kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» 11 grundvattenresurser i jord: G15, G17, G20, G22G27, G59, G63, i anslutning till tio sjöar/vattendrag med möjlighet till inducering: Y12, Y13,
Läs merI Östersunds kommun finns två av länets fyra miljöfarliga A-verksamheter, Lundstams och Frösö flygplats.
Östersunds kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» Tre grundvattenresurser i jord: G56-G58, i anslutning till fyra sjöar/ vattendrag med möjlighet till inducering: Y45-Y48.»» Två sjöar som dricksvattenresurser:
Läs merVattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU
Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser Magdalena Thorsbrink, SGU 20111130 Varför just en vattenförsörjningsplan? Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa tillgången till
Läs merREGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN
Åre kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» 10 grundvattenresurser i jord: G46G55, i anslutning till sju sjöar/vattendrag med möjlighet till inducering: Y22, Y39Y43, Y44.»» En sjö som dricksvattenresurs:
Läs merVattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Läs merHållan - SE
Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merBra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett
Läs merDRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\18 Dricksvattenförekomster i Stockholms län, prioriteringar för långsiktigt skydd.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN
Läs merVägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och
Läs merÅby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Läs merSE SE
017-01-3 13:33 SE676170-135065 - SE676170-135065 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst 5. Västerhavet (nationell del) - SE5 Göta älv - SE108000 Län Dalarna - 0 Kommun
Läs merVärderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster
Värderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster En icke-monitär, relativ värdering av Sveriges grundvatten ur ett dricksvattenperspektiv Presentation av modellen Resultat för Skåne Frågeställningar
Läs merSammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och
Läs merVattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun
Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige i Laxå september 2011 Syftet: Upprättandet av vattenförsörjningsplanen är en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen,
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merGrundvattenförekomster i VRO 10
Grundvattenförekomster i VRO 10 Vi har 146 grundvattenförekomster i VRO10. De flesta ligger i isälvsmaterial. Endast tre förekomster i urberg och morän är hittills avgränsade. Vi har preliminärt listat
Läs merÅterrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merVattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Läs merIdentifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning
Rapporter och meddelanden 115 Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning Magnus Åsman och Lena Ojala Sveriges geologiska undersökning 2004 ISSN 0349-2176 ISBN
Läs merSveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1
Läs merNaturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?
Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna? Presentation vid Berg och Grus 2011 Per-Olof Johansson Miljöbalken, 9:6 b (ändring 2009) n En täkt får inte komma tillstånd om: 1.
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merÅterrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs merVattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Läs merGrundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014
Grundvatten Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014 Aktuella frågor Föreskrifter Vägledning till SGUs föreskrifter Kommissionens kritik avseende grundvatten
Läs merHur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?
Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när klimatet och samhället förändras? Mattias Gustafsson SGU Avdelningen Mark och grundvatten Enheten för hållbar vattenförsörjning mattias.gustafsson@sgu.se 2017-09-07
Läs merBilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister
Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet:
Läs merÅterrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merPiteälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden
Läs merSamhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT
RAPPORT SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT 2017-04-25 UPPDRAG 269660, Grundvattenkonsult för Norrvatten Titel på rapport: Samrådsunderlag för Västra Syninge reservvattentäkt Status: Slutgiltig
Läs merKommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (8) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merBehovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.
1 [6] Referens David Ekberg detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65. Orenteringskarta över området en av detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merSammanfattning av frågor
webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och
Läs merBilaga 5:25 Fo rvaltningsplan fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 5:25 Fo rvaltningsplan fo r Bottenhavets vattendistrikt 2016-2021 Inledning I Bottenhavets vattendistrikt finns 49 stycken åtgärdsområden som indelats efter vattnets väg i landskapet. Åtgärdsområdena
Läs merÅterrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merAKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING
AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merÅterrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merVilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla
Läs merÅterrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merVattenförsörjningsplan
Vattenförsörjningsplan Syfte Kommunerna att skyldiga att upprätta vattenförsörjningsplaner (Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag) Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med
Läs merÅterrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merÅterrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merNorra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Läs mer- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version
Miljöaspekt Vatten - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version 170203 Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och ytvatten.1 Ytvatten omfattar
Läs merStrömsunds kommun /
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Strömsunds kommun / stromsunds.kommun@stromsund.se Påbörjade undersökningar: 2015-11-30 14:47:46 Avslutade: 2016-02-24
Läs merÅterrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merSkellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk
Läs merÅterrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merIvösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Läs merÅterrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Göteborgs stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT
RAPPORT SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT 2017-04-25 UPPDRAG 269660, Grundvattenkonsult för Norrvatten Titel på rapport: Samrådsunderlag för Vagndalen reservvattentäkt Status: Slutgiltig Datum:
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merVägverkets strategi för hantering av vattenfrågor
Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor 2005-2014 2004 februari Vägverkets vattenstrategi Beställning DP1 A. Berndtsson Diskussionsunderlag Telefonintervju regionerna Insamling regionala strategier
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02
Läs merÅterrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs mer5.4 VATTENFÖRSÖRJNING
5.4 VATTENFÖRSÖRJNING Aktualitetsansvarig: Vattenvårdsenheten (VVE) Kontaktperson: Ann Rane (VVE) 031-60 50 26 VF 1 (6) BESTÄMMELSER 3 KAP 8 MB Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merSammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av
Läs merÅterrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs mer2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.
MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både
Läs merHelgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?
Läs merBehovsbedömning detaljplan för Späckhuggaren 1
1 [5] Referens David Ekberg detaljplan för Späckhuggaren 1 Orenteringskarta över området en av detaljplan för Späckhuggaren 1 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merÅterrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48
Läs merVad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?
Grundvatten i Sverige som dricksvattenresurs nu och i framtiden Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?
Läs merÖvervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter
Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter Lars-Ove Lång, SGU Grundvatten inom vattenförvaltningen Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, 26-28 sep. Borås SGU Myndighet under Näringsdepartementet
Läs merBakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.
Bakgrund En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Vattenbehovet är ca 85 l/s under högsäsong (medeldygnsförbrukning).
Läs mer