Lunds stadskärna. Susanne Ingo och Anna Modin, WSP Analys och Strategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lunds stadskärna. Susanne Ingo och Anna Modin, WSP Analys och Strategi"

Transkript

1 7 Lunds stadskärna Dagens förhållanden Juli 2007 Susanne Ingo och Anna Modin, WSP Analys och Strategi

2 Där ej annat anges är foton och övriga illustrationer framtagna av Lunds kommun eller WSP Analys och Strategi

3 Förord Lund är en expansiv stad mitt i en alltmer integrerad Öresundsregion. Den tillväxtmotor som Lund är i regionen har fantastiska möjligheter men innehåller också svåra utmaningar när det gäller att möta dagens och morgondagens behov från en ökande befolkning. I stadskärnan möts olika behov och intressen. Lunds stadskärna har stor betydelse för kommunen men också för utvecklingen i regionen. År 1972 genomfördes en utredning om trafiken och miljön i stadskärnan. Trafikmängderna som flödade genom stadskärnan var då närmare fordon/dygn, vilket vida överstiger dagens nivåer. Cityområdets funktion, avvägning av serviceinstitutioners storlek och karaktär samt kärnans form och struktur utreddes. Utredningen ledde till en rad förändringar t.ex. gågator, och låset vid Stortorget som reducerade biltrafik i stadskärnan. År 1985 genomfördes Centrumutredningen. Utökat och sammanhängande gågatusystem var det huvudförslag som antogs och genomfördes. År 2005 gavs Värna och vinna staden ut av Stadsarkitektkontoret. Publikationen redovisade åtta delprojekt som en fördjupning av Översiktsplanen ÖPL 98 med en rad ställningstaganden och rekommendationer om stadens karaktäristika och framtid. År 2006 togs nya beslut inom LundaMaTs i syfte att utveckla transportsystemet i riktning mot ökad hållbarhet. Utredningen innehöll en handlingsplan med 6 reformer och 42 projektförslag som omfattade en stor mängd små och stora åtgärder. Nu 2007 är det dags att ta tag i utmaningen att kombinera ett levande, tillgängligt centrum med dagens och framtidens resandeströmmar. Kommunstyrelsen har initierat en utredning i syfte att lägga grunden för den framtida planeringen av trafik och gaturum. Såväl stadsmiljö som förutsättningar för busstrafik och kommersiell aktivitet ska förbättras. Utredning sker i tre steg. Steg 1 är föreliggande rapport. Den syftar till att ställa samman en nulägesbeskrivning och summera Lunds stadskärnas styrkor och svagheter. Rapporten är baserad på en mängd underlagsmaterial och dialog med såväl politiker och tjänstemän som Lundabor i enkätform, ungdomsting och på en torgdag. Nästa steg i utredningen är att skissa en vision och alternativa utvecklingsmöjligheter i form av scenarier. Det tredje och sista steget är att utifrån visionen skapa en handlingsplan och plan för genomförande inklusive beräkning av kostnader för genomförandet. En särskilt organisation har bildats för uppdraget, med en politisk styrgrupp bestående av presidierna i kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och tekniska nämnden Tomas Avenborg (m), Mats Helmfrid (m), Lars Bergwall (c), Anders Almgren (s), Göran Brinck (m), Jörgen Jörgensen (fp), Gunnar Jönsson (s), Kerstin Lindbom (fp) och Mikael Thunberg (s). Ledningsgruppen består av Kommundirektör Jan-Inge Ahlfridh, Stadsbyggnadsdirektör Inga Hallén och Teknisk chef Göran Eriksson. Arbetsgruppen består av Britt Steiner (Kommunkontoret), Håkan Lockby (Tekniska förvaltningen), Karin Loodberg (Miljöstrategiska enheten), Christian Rydén (Stadsbyggnadskontoret), Bengt Aronsson (Stadsbyggnadskontoret) och Jan-Erik Raanes (kulturhuvudstad 2014). Rapporten har utarbetats av WSP Analys & Strategi genom Susanne Ingo och Anna Modin. Tomas Avenborg kommunalråd Britt Steiner projektkoordinator

4 Här de härliga lagrarna gro. I Lund trängs studenter med företagare och barnfamiljer. De bor i Sveriges bästa kommun. Tidskriften FOKUS rankar Sveriges bästa kommuner att leva i nr 22 juni 2007.

5 Innehåll FÖRSTA INTRYCKET... 6 LUNDABORNAS UPPFATTNINGAR... 9 TORGDAGEN... 9 UNGDOMSTING SYNPUNKTER OM SKÖTSEL AV GATOR OCH PARKER POLITIKERS OCH TJÄNSTEMÄNS UPPFATTNINGAR CENTRUM I LUND CENTRUM I ETT VÄXANDE OMLAND STADSKÄRNANS ROLL STADSMILJÖN I LUNDS CENTRUM BESÖKSMILJÖN NÄRINGSLIVSMILJÖN BOENDEMILJÖN LUNDS STADSKÄRNA - SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER STARKA SIDOR SVAGHETER HOT MÖJLIGHETER... 35

6 Första intrycket Lunds historiska och väl bevarade stadskärna svarar mot mångas föreställningar om vad som är stadsmässigt. Här finns gott om människor och få baksidor. Många rör sig till cykel och till fots och verkar trivas i centrum. En förstagångsbesökares intryck av stadsrummen, bebyggelsen, trafikkulturen och framtida potentialer återges nedan. Kommersiell livaktighet - uteserveringar, torghandel, musikanter präglar många gaturum Socialt inbjudande - gott om offentliga sittplatser för stora och små, unga och gamla, inkluderade och exkluderade. Öppenhet - öppna gårdar, öppna institutionsområden, folk som rör sig kors och tvärs Stadsmässighet - stadsrummens golv och väggar har mycket god kvalitet med omsorgsfull markbeläggning, vackra fasader och genomtänkt utformning av exempelvis papperskorgar, offentliga toaletter och ytsnåla nedfarter till underjordsparkering Historiskt och stabilt - det vittnar gammal och uppvuxen grönska om. Här finns vackra trädkronor, stora lummiga kyrkogårdar och hemliga gårdsmiljöer som ger ett grönt och vilsamt intryck Upplevelserikt - det finns många olåsta gårdar med fantastiska miljöer som den förbipasserande kan få chans att upptäcka 6

7 Fotgängare och cyklister har tydlig prioritet - tydliga skyltar i stadskärnan anvisar låga hastigheter. Här finns enorma övergångsställen med stora cykelfack vid trafikljus och välutnyttjade cykelparkeringar. Andra trafikanter respekterar cyklisterna, som har egna gena vägar. Bussterminalerna vid Bankgatan och Botulfsplatsen är små och välordnade. Barn i staden här finns många gågator som fungerar bra. Andra trafikmiljöer är mindre lätthanterliga God cykelkultur - det finns gott om cykelstråk och parkeringar, cyklar hyrs ut billigt vid stationen Väl utbyggd kollektivtrafik - många linjer samlas i centrala stråk. Lundalänken är början på något nytt och spännande. Kollektivtrafik hör naturligt till staden. De många stora bussarna i skarpa kulörer dominerar visuellt, bullrar och medför trafikfaror. Väl utnyttjade cykelparkeringar är det gott om, vissa är överfulla och behöver kompletteras. Trängsel i gaturummet - varutransporter till butikerna och begränsad framkomlighet för bussarna gör att många skrymmande, bullriga och grällt färgade fordon dominerar flera gator, exempelvis vid stationen och utanför rådhuset 7

8 Värdefull bebyggelse- de värdefulla bebyggelsemiljöerna har många olika karaktärer. Stora skillnader i väst och öst - i väster finns övervikt av bostäder, i öster finns övervikt av arbetsplatser. Bostadsbebyggelsen i väster är delvis värdefull men gles. Det finns fyra möjliga passager över och under spåren. Intensiva stråk utnyttjas väl - vid centralstationen domineras bottenvåningarna både på stationsbyggnaderna och på andra sidan gatan av tät kommers. Outnyttjat i väster - många miljöer präglas av logistik. Mark med lågt utnyttjande - varför bussar just här? Bra miljö för nya kreativa småföretag - i centrum finns bostäder och gårdar i potentiella skyltlägen. Utvecklingsbara stationsnära miljöer i väst Luckor - Även inne i Lunds historiska centrum finns outnyttjade tomter, gårdar och baksidor. 8

9 Lundabornas uppfattningar Lördagen den 28 april 2007 placerades ett stort flygfoto på Stortorget och förbipasserande tillfrågades om hur de såg på Lunds centrum - vad det är som gör att man trivs, vad som är det bästa och vad som kan förbättras. Platser med positiva och negativa omdömen markerades med olikfärgade stift på flygfotot. Torgdagen Närmare 400 personer besökte Stortorget och 160 av dessa besvarade enkäten om Lunds stadskärnas styrkor och svagheter. Åldersmässigt var Lundabor under 45 år underrepresenterade i urvalet och över 45 år överrepresenterade. De som kom med synpunkter bor i stadskärnan eller i en annan del av Lunds tätort, endast en mindre del bodde utanför Lund. Ett axplock ur svaren återges nedan. Varför trivs du i Lunds centrum? Här är mysigt, atmosfären, bykänslan, den kulturella miljön, den lilla medeltida stadskärnan, öppenheten, folklivet, småskaligheten, närhet till allt, Mårtenstorget. Affärerna, livlig handel, saluhallen, uteserveringarna, kulturutbudet. Bilfritt, bra cykelstråk, lite trafik, rena gator och torg. Vad är det bästa med Lund? Gammalt och mysigt, stabiliteten, kullersten, stämningen, tryggheten, en vacker stad, folkvimlet. Domen, parkerna, torget, lördagsöppet, glass på Stortorget. Tillgängligheten, bilfriheten. Vad behöver förändras? Lägg tillbaka gatsten, asfaltera mer, städningen, gräv ner järnvägen. Trafiken, framkomlighet med bil, ta bort bussarna, mer bilfritt, tråkiga och dåliga gator, grå och lappade gator Det var 160 personer som deltog i enkäten på torgdagen. Röda staplar visar kvinnor och blåa män, för olika åldersgrupper. 9

10 10

11 Ungdomsting Lunds ungdomsting är ett forum där ungdomar, politiker och tjänstemän möts för att diskutera samhällsfrågor ur ett ungdomsperspektiv. Den 25 april 2007 behandlades synpunkter på stadskärnan. Då framfördes bland annat följande: Rusta upp mejeriet, låt unga ta över konsthallen, Öka aktiviteterna i staden i form av festivaler, karnevaler, en ny arena, konserter, dressyrtävlingar, utomhusbio, dansbana på tak, boxningshall, tivoli etc. Fler vattendrag, fler gågator, fler klubbar för ungdomar. Synpunkter om skötsel av gator och parker Våren 2007 genomfördes en enkätundersökning bland 500 Lundabor mellan 18 och 74 år 1. Av enkäten framgår att: 66 procent av de tillfrågade tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar i centrum. 32 procent anser att det är skräpigt. Ju yngre man är desto nöjdare. Bland dem som cyklar ofta framgår att följande fem faktorer är viktiga för att förbättra cykelmiljön: fler cykelvägar, bättre snöröjning och sandning, bättre sopning, bättre sammanbundet cykelnät och bättre belysning. 54 procent tycker att parkerna i centrum sköts bra, medan 19 procent tycker att de sköts dåligt. Det största missnöjet verkar orsakas av att det är skräpigt. 35 procent av barnfamiljerna är nöjda med skötsel av lekplatser och redskap, medan 47 procent är missnöjda. Det lilla urvalet gör det dock svårt att dra slutsatser vad missnöjet grundar sig på. Parkerna används oftast för promenader (65 %). Yngre använder parkerna mer för samvaro än vad de som är äldre än 39 år gör. De äldre i sin tur använder oftare parkerna som naturupplevelse. Städning av parkerna prioriteras oftast bland de svarande (48 %). 57 procent tycker att standarden på gångoch cykelbanor är bra, medan 17 procent tycker att den är dålig. Ju oftare man cyklar, desto nöjdare. Endast 13 procent av kommunens invånare kör bil till centrum tre eller fler gånger i veckan. Av dessa tycker 25 procent att det är lätt att hitta en ledig parkeringsplats. De som cyklar ofta tycker att belysning av gator är viktigare än vad de som inte cyklar ofta tycker. Kvinnorna är mer måna om ökade resurser till belysning än vad männen är. Omslagsbild till studien Invånarnas uppfattning m hur gator och parker sköts i Lunds kommun. Sammanfattning av en enkätundersökning gjord för ett 80-tal kommuner på uppdrag av kommunförbundet. Gatukontoret, Lunds kommun procent svarade i enkäten som helhet i det 80-tal kommuner som deltog i enkäten. Hur svarsfrekvensen var i just Lund framgår inte. Källa: Bylund, Tjänsteutveckling AB, på uppdrag av Kommunförbundet 11

12 A B D F C E A. Stationen B. Lundagård C. City D. Övrigt Ö E. Övrigt S F. Övrigt V Politiker och tjänstemän från olika förvaltningar har samlat kunskap om styrkor och svagheter i Lunds stadskärna. Synpunkterna har delats in i sex delområden som visas ovan. Delområdena har olika karaktär vilket återspeglas i synpunkterna som återfinns nedan. Politikers och tjänstemäns uppfattningar Den politiska styrgruppen och tjänstemän i flera förvaltningar har samlats vid några olika diskussionsmöten för att diskutera vad de ser som positiva och negativa sidor i Lunds centrum. De synpunkter som har framkommit utgör en rik flora av idéer och påståenden. Synpunkterna summeras geografiskt enligt bilden ovan. Vissa synpunkter har platskaraktär vilket innebär att de kan åtgärdas på lokalt på platsen, t.ex. behov av bättre städning eller bredare trottoarer. Andra synpunkter har systemkaraktär som innebär att en plats eller gata föreslås få en förändrad roll, t.ex. nya sträckningar för busslinjer. Stationen med omgivningar Stationen, Lund C, har ett bra läge, den är tillgänglig och har en positiv puls som förstärks av de många uteserveringarna. Platsrelaterade synpunkter på området runt Lund C är till exempel att stationsbyggnad och gångtunnel behöva en uppfräschning och att stationstorget väster om stationen inte används så mycket som det borde. Det finns många och skiftande synpunkter på Clemenstorgets konstutsmyckning. Bantorget upplevs ha genomgått en förbättring på senare år, t.ex. lyfts en ljusinstallation fram som positiv. Systemrelaterade synpunkter på området runt Lund C är till exempel att övergångsställena öster om stationen av många upplevs som problematiska med stora intressekonflikter mellan fotgängare och andra trafikanter. Stationstorget väster om stationen fungerar mycket bra ur trafiktillgänglighetssynpunkt, men det finns varierande synpunkter på Bantorgets funktion. Lundagård med omgivningar norrut Lundagård med sina institutioner som Domkyrka och Universitet karaktäriseras som Lunds själ, en oas och en pärla. 12

13 Platsrelaterade synpunkter på området runt Lundagård är att det emellanåt är skräpigt, att Norrtull är ett otydligt stadsrum med potentiella kvaliteter, att cykelställen är överfulla och att tillgängligheten till Domkyrkan och Turistbyrån brister. Systemrelaterade synpunkter på området runt Lundagård är först och främst att det måste få bestå med sina kvaliteter som det är idag. Enskilda platser lyfts fram, till exempel Petriplatsen, Löwengrenska trädgården, Lilla Torg, Krafts torg, Kulturen, Café Aten, Skissernas museum och Universitetsbiblioteket. City, de mest centrala kvarteren Vad gäller cityområdet, de mest centrala stadskvarteren är synpunkterna många och spretiga. En genomgående synpunkt är dock att fler gator borde kunna vara framsidor istället för den baksideskaraktär de har idag. gågatustråket inte borde skäras av genom den trafikerade Kyrkogatan. Mårtenstorget väcker också motstridiga känslor. Konsthallen och torghandeln får både ris och ros. Dessutom ifrågasätts dagens parkeringslösningar som medför trafik och infarter som ger baksideskaraktär. Övriga kommentarer i öster, söder och Väster Kommentarer om platser utanför de tre områdena ovan lyfter främst fram kvaliteter. Botan är en lyxig oas, basketen vid Östervång fungerar bra, Mejeriet är positivt, loppmarknaden i södra esplanaden är populär och beachvolleyn vid Svaneskolan lockar många. Stadsparken lyfts också fram som en rofylld lunga men samtidigt kritiseras omgivningarna vid Observatoriet och vid Mejeriet. Tullarna som leder in i stadskärnan bör utvecklas. Platsrelaterade synpunkter på citykvarteren är till exempel att uteserveringarna är en tillgång för staden, att gatubeläggningen är vacker och hör till Lund men försämrar tillgängligheten. Det samma gäller för de gamla byggnader på Lilla Fiskaregatan som är svårtillgängliga med rullstol och barnvagn. Saluhallen lyfts fram som en potential. Den skulle kunna utvecklas ytterligare med nytt koncept. Systemrelaterade synpunkter på citykvarteren är till exempel att gågatorna fungerar positivt och att fler gator borde ges en gågatufunktion. Botulfsterminalen medger å ena sidan en god tillgänglighet till city men för å andra sidan med sig mycket trafik i trånga gaturum. Några anser att den är ful. Galten lyfts fram som ett onödigt provisorium och hela kvarteret Galten bör utvecklas. Staffansgränd, Kattesund, Botulfsplatsen, Västra och Östra Mårtensgatan, Råbygatan och Klostergatan nämns som baksidor med framsidespotential. Stortorget är Lunds mittpunkt och hyllas för sitt folkliv, evenemang och som mötesplats, men kritiseras för att den södra delen med stadshushall och trafik är för underutnyttjad. Några anser att Tidig skiss till hur Stadsparken skulle kunna utvecklas Det pågår flera olika planeringsarbeten i Lunds stadskärna, till exempel av området vid Lund C och Stadsparken. 13

14 Centrum i Lund Lokalt och regionalt centrum i Lund samt cirklar som markerar 500 m respektive 1000 m avstånd fågelvägen. Lunds historiska centrum med tyngdpunkt vid domkyrkan, Lundagård och Stortorget är också Lunds traditionella lokala centrum. Lunds allt viktigare roll som centrum i Skåne och Öresundsregionen, och det snabbt växande kollektivtrafikresandet på järnväg, innebär att stationen numera håller på att bli Lunds regionala centrumpunkt. Kvarteren mellan Lunds lokala och regionala centrum ligger inom bekvämt gångavstånd från båda. Centrum i ett växande omland En tillväxtregion är starkt beroende av sina kärnor och kärnorna är i sin tur starkt beroende av sitt omland. Köpenhamn är den mest centrala regionkärnan inom den snabbt framväxande Öresundsregionen. På den svenska sidan utgör Malmö och Lund viktiga regionala centrum i både Öresundsregionen och Skåne. Lund, med sin kvalificerade akademiska miljö och snabbt växande näringsliv, är också ett mycket viktigt nationellt ekonomiskt centrum. Det rikt diversifierade utbud av varor och tjänster som finns och utvecklas i Lund drar fördel av marknadspotentialer i ett mycket stort omland. Vissa delar återfinns fysiskt i stadskärnan, medan andra och mer ytkrävande delar lokaliserats strax utanför. Stadskärnans kombinerade roll av traditionellt lokalt centrum och regionalt centrum måste hanteras. Stadskärnans specifika roll, i relation till andra regionalt betydelsefulla delar av Lund, behöver identifieras och stärkas. Helsingör Köpenhamn Ven 30 km Helsingborg Saltholm Landskrona km 20 Malmö km 10 Lomma Vellinge Burlöv öderåsen Svalöv Teckomatorp Kävlinge Trelleborg Lund Staffanstorp Svedala Eslöv Dalby V.Ringsjön Romeleåsen Ö.Ringsjön Lund ligger inom pendlingsavstånd från Köpenhamn, Malmö och stora delar av Skåne Förhållandena i Lunds centrum är inte bara viktigt för Lundaborna. Stadens sociala och historiskt centrum med dess upplevelsevärden och attraktiva besöks- och boendemiljö, spelar är viktigt för människor i allmänhet liksom för de som verkar inom näringsliv, vetenskap och kultur i hela regionen. Bokskogen Skurup Höör Vombsjön Hörby Sjöbo Ystad 14

15 Statistik i denna rapport avser statistikområdena centrum och väster, markerade med rött ovan. Ringarna visar 1 km från järnvägsstationen och 1 km från stortorget. Stadskärnans roll Attraktiva stadskärnor har mycket stor betydelse för den enskilda staden liksom för regionen som helhet. En stads stadskärna är inte bara en nod för service och handel för dess invånare och besökare. Den bär även identiteten, de kollektiva värdena för hushåll och företag. Den sätter ramen för den ekonomiska mångfalden för sitt omland. Stadskärnan i ett regionalt centrum som Lund personifierar inte bara den enskilda stadens historiska arv och dess sociala och kulturella liv. Den är också en viktig lokal och regional marknadsplats. En stor tät och inre kärna är det som starkast bidrar till tillväxt. 2 Men centrala lägen har också nackdelar som trängsel, slitage otrygghet och kriminalitet. Rollfördelningen mellan, och specialiseringen i, centrumkärnan och andra geografiska områden med många verksamheter avgörs av samspelet mellan de attraherande och de repellerande krafterna. Vissa funktioner behöver det centrala läget och är beredda att betala för den exklusivt höga tillgängligheten. Efterfrågan och betalningsviljan för boende i attraktiva centrala lägen ökar i många av världens städer. Centrala lägen med hög tillgänglighet attraherar. En välfungerande stadskärna erbjuder attraktiva miljöer som lockar såväl besökare och boende som företag. Den har rika upplevelseoch miljökvalitéer, ett rikt utbud av restauranger, caféer och nöjen, bostäder, lokaler och arbetsplatser. Den relativa prisnivån är hög. 2 Tillväxt i Göteborgsregionen, ett underlag för regionens tillväxtstrategi, BRG s

16 Stadsmiljön i Lunds centrum Lunds stadskärna ska fungera för såväl besökare och näringsliv som för de boendemiljö. Även transportsystemet ska fylla flera olika syften samtidigt. Grundläggande för en bra boendemiljö är att det finns ett utbud av attraktiva bostäder med god social/offentlig och kommersiell närservice, i synnerhet bra skolor inom bekvämt räckhåll, och etablerade sociala nätverk i en trygg miljö med förutsättningar för hög livskvalitet. Hög tillgänglighet till arbetsplatser är viktigt liksom tillgång till kultur. Tre funktioner i samspel Det finns åtminstone tre övergripande parallella funktioner som Lunds stadskärna och andra platser med motsvarande regional betydelse behöver kunna hantera. Den behöver attrahera, och fungera väl för, såväl besökare, näringsliv som boende. När förhållandena fungerar väl förstärker dessa olika funktioner varandra. Bristande samspel skadar kärnan och regionen. En bra besöksmiljö kännetecknas av tillgång till besöksattraktioner, magneter, tex i form av evenemang eller historiska miljöer i kombination med välfungerande infrastruktur för besökande i form av god tillgänglighet och tillgång till exempelvis husrum, information, bokningsservice. Dessutom är shopping och upplevelser i en intressant miljö vikigt. En bra näringslivsmiljö kännetecknas av hög tillgänglighet, och ett bra basutbud av lokaler, transporter, service och specialiserad företagstjänster, god tillgång till välutbildad arbetskraft samt tillgänglighet till angränsande marknader, FoU-miljöer och innovationssystem och till andra marknader med tillväxtpotential. I nästa avsnitt diskuteras boende- näringslivsoch besöksmiljön i Lunds stadskärna, med tillhörande trafikmiljöaspekter. Gör att du känner dig trygg Gör att du känner dig hemma Har goda kommunikationer Har ren luft Är lummigt och grönt Har livsmedelsaffär Nära lokalt centrum Är vackert Nära till natur eller park Är lugnt, låg bullernivå De tio viktigaste faktorerna för ett gott boende. Boendet har en stor, näst intill avgörande, betydelse för hur livet fungerar. Boendets betydelse ökar med åldern och är viktigare för kvinnor och utlandsfödda än för andra. Trygghet och hemkänsla är särskilt viktigt. Jan-Erik Lind och Sven Bergenstråhle, Boendets betydelser och boendets värden, Göteborgs universitet, sociologiska institutionen. 16

17 Besöksmiljön Viktiga målpunkter för besökare som hotell, torg, museer och berömda byggnader finns i centrum Den historiska stadskärnan är ett stort och attraktivt besöksmål. Stadskärnan fyller också en viktig roll som representationsmiljö, arena för kulturevenemang och sociala attraktiviteter. Besöken är inte sällan av affärsresekaraktär. Under 2006 hade Lund den kraftigaste ökningen av gästnätter på hotell bland landets storstäder, fler jämfört med Rumsbeläggningen uppgick i snitt till 59 procent. Under vardagarna var den så hög som 73 procent. Utveckling av hotellnätter i storstäder under 2006 i procent jämfört med 2005 Källa: Region Skåne (SCB och Nutek bearbetat av Turismens utredningsinstitut) Många besökare anländer med tåg, flygbuss, eller taxi. Lunds centralstation är en viktig port till Lund. Här stannar fjärrtåg, Öresundståg och pågatåg. Besökare som kommer med flygbussen stiger ofta av vid Lunds station. Bussar från Malmö och andra regionbussar angör stationens östra sida. Vid stationen finns viss information och service till besökare. Nya besökare som kommer med egen bil angör ofta Lund via trafikplatserna på E22. Det finns skyltar till centrum och lokal vägvisning till flera parkeringsanläggningar, med uppgifter om lediga platser. Trafiksituationen i Lunds stadskärna har noga planerats i flera steg 3. Trafikmängderna har reducerats genom olika åtgärder med sikte på att stadskärnan ska vara en plats för balans mellan boende och arbetsliv. Det upplevs av en del besökare som lätt att ta sig till centrala Lund med bil enligt en undersökning som Vägverket gjort. 4 Färdmedelsfördelningen för inköpsresor i Lunds kommun, det vill säga hur besökare transporterar sig, visar att endast 18 procent kommer med bil, den största gruppen kommer 3 T.ex. Centrumutredningar 1972 och Tätortsnära externa affärsetableringar tillgänglighet och utsläpp, Vägverket 2006:83 17

18 med cykel och en stor andel kommer till fots eller med buss. 5 Till fots 23% Bil 18% Buss 21% Cykel 34% Tåg 4% Färdmedelsfördelningen för inköpsresor till Lunds stadskärna. Källa: Vägverket, Tätortsnära externa affärsetableringar - tillgänglighet och utsläpp Besöksparkering i Lunds centrum Det finns många parkeringsanläggningar i stadskärnan men meningarna går isär om de är lätta eller svåra att hitta fram till. 7 För att underlätta för bilister att finna lediga parkeringsplatser införde Lund 1999 ett parkeringsledningssystem (p-ledssystem). Syftet var att få parkeringsanläggningarna att utnyttjas bättre. P-ledssystemet innebär att stora, väl synliga informationsskyltar visar vägen till garagen. Parkeringstaxan i garagen är lägre än gatuparkeringstaxan. 8 Parkeringstiden i kommunala garage är inte begränsad. Taxan 10 kr/tim 9-20 vardagar och 9-15 lördagar, övrig tid 1 kr /tim. Centralgaraget (Clemenstorget) Dammgården (Brunnsgatan) Färgaren (Staffans gränd) Coop Konsum (Laboratoriegatan) Klosterhagen (Västra Statonstorget) Lunds C (Västra Stationstorget) Mårtenstorget Fordonsflöden per vardagsdygn , Lunds kommun. På gatumark är parkeringstiden begränsad för att garantera en viss omsättning/tillgänglighet för korttidsangöring. Taxorna är: 30 min = 8 kr / 30 min ( 16 kr/tim) 1 tim = 12 kr/tim 2 tim = 10 kr/tim 4 tim = 10 kr /tim 12 tim = 5 kr/tim 5 Vägverket, Tätortsnära externa affärsetableringar - tillgänglighet och utsläpp. Vägverket 2006:83 s df 7 Citysamordnare Mia Dahl samt skötselenkät (se tidigare avsnitt) 8 Lunds kommun, aspx 18

19 Den historiska stadskärnan med Lundagård, domkyrkan och Stortorget attraherar såväl besökare och studenter som andra Lundabor. Många anländer till Lund via stationen. Miljön är ofta rätt så skräpig. Blickfånget in mot många gårdar domineras av bilar och sopkärl 19

20 Näringslivsmiljön Rödmarkerade byggnader innehåller offentligt finansierad verksamhet I väster och centrum arbetar knappt personer, varav ca på östra sidan om stationen och ca 6000 på västra sidan. Förvärvsfrekvensen ökar i Lunds kommun och Lunds tätort. 60 procent av den förvärvsarbetande nattbefolkningen i Lunds tätort arbetar också här. Näringslivet i Lunds stadskärna består till stora delar av service och offentlig förvaltning 9, vård och utbildning. Väster om centralstationen finns också en stor mängd tillverkningsindustri. Servicesektorn, dit handeln räknas, växer. Idag finns ca 270 butiker i centrala Lund varav omkring 100 är franchiseföretag. 10 I hela kommunen finns 550 butiker (detaljhandel, utom motorfordon och reparationsverkstäder) Urvalet på kartan motsvarar Byggnad som används för sociala eller kulturella ändamål samt för allmän förvaltning (offentlig verksamhet) som t.ex. skola, sjukvård, idrott eller liknande. Samt Kyrkobyggnad tillhörande svenska kyrkan eller andra trossamfund Källa: Karl- Magnus Jönsson, Lantmäteriet Lunds kommun. 10 David Parry, ordförande i Handelsföreningen 11 Momsregistret, SCB Regional omsättningsstatistik Öster om stationen efterfrågas fler A-lägen 12 för detaljhandel, t.ex. längs Klostergatan och Östra Mårtensgatan % 50% 40% 30% 20% 10% 0% tillverkning service utbildning, vård, offentlig förvaltning väster centrum väster o centrum kommunsnitt Dominerande branscher i Lunds centrum Väster om järnvägen är andelen jobb inom tillverkningsindustri hög. Många ligger relativt centralt. Service dominerar öster om järnvägen. Andelen utbildning, vård och offentlig förvaltning är hög. 12 A-lägen kallas de platser i en stad där flest kunder rör sig. För vidare klassning av gatorna i Lund se Värna och vinna staden s Citysamordnare Mia Dahl

21 Markägoförhållandena i centrala Lund. Ju gulare en fastighet är desto mindre yta, ju blåare desto större, via de röda och lila som är mellanstora. Gråa rutor är kommunägda fastigheter. Gatumark och viss parkmark är exkluderat för att tydligare visa strukturen. Den medeltida stadskärnan, de uppvuxna parkerna och de gamla byggnaderna är viktiga för Lunds attraktivitet. Stadskärnans långa historia avspeglas i att det finns många små fastigheter. Somliga fastighetsägare investerar mer än andra i sin fastighet. Företrädare för handeln, fastighetsägarna och kommunen samverkar om skötsel och utveckling av stadskärnan. De vill gärna ha fasadbelysning på fler byggnader. Bildkälla: I Lunds kommun kan nästan hälften av den arbetade befolkningen räknas till den så kallade kreativa klassen enligt Richard Floridas sätt att se. Det är fjärde högst andel bland Sveriges kommuner efter Solna, Danderyd och Stockholm. 14 Det bidrar till stabila förutsättningar för ekonomiska utveckling. 15 Väster om järnvägsstationen finns relativt glest utnyttjad mark i centrala lägen. Här finns också ytkrävande tillverkningsindustri. Centrum vandrar Stadskärnans kommersiella centrum håller på att förflyttas geografiskt. För några decennier sedan låg det vid Mårtenstorget, vilket bland annat Coopbutiken med parkering i flera plan på gården vittnar om. I dagsläget är gå- och gårdsgatorna mellan Mårtenstorget och stationen de stråk som är kommersiellt mest intensiva. Företrädare för handeln i Lunds centrum 16 menar att morgondagens centrum kan komma att ligga i centralstationen och möjligen sträcka sig på ömse sidor om densamma. Dock kommer de nya delarna i Väster inte att få samma status. Lunds historiska centrum kommer alltid att vara mer attraktivt. 14 Sweden in the Creative Age, 2007, School of Business, Economics and Law Göteborg University Sid Enligt nationalekonomen Richard Floridas teorier och Den kreativa klassens framväxt (2006), The flight of the creative class (2007) 16 Mia Dahl, Citysamordnare och David Parry, Ordf. Handelsföreningen 21

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lidingö kommun Våren 2007 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

Skärhamns Samhällsförening

Skärhamns Samhällsförening Skärhamns Samhällsförening Prepared: Magnus Gustavsson Anna Karlsson Anders Sundling Marianne Sundling Berndt Axelsson Susanne Axelsson Date: 2014-11-15 Agenda Introduktion Bakgrund Samhällsförening Vision

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning

Polisens trygghetsundersökning Fältarbetstid Svarsfrekvenser -8-2--9-6 POMS TOTALT 69 % 64 % Centrum 63 % Norra Fäladen 9 % Linero 66 % Dalby % Övriga delar 6 % Problem med nedskräpning 6 48 4 36 32 3 33 38 4 3 34 32 32 33 28 36 31

Läs mer

Satsa på cykeln i Norrtälje

Satsa på cykeln i Norrtälje Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 1 City vårt gemensamma vardagsrum City ska vara och upplevas som vårt gemensamma vardagsrum fullt av aktiviteter och möten. Evenemang

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia

Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Grupp A Att skapa förutsättningar på nya platser för uteserveringar och möten. Aktiviteter i centrum året runt. Lilla torgplanen

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern

Läs mer

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut. Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Av den anledning anser Alliansen att en ytterligare genomlysning av trafiksituationen måste göras inför nästa steg i processen.

Av den anledning anser Alliansen att en ytterligare genomlysning av trafiksituationen måste göras inför nästa steg i processen. Reservation ärende 16 - Ramprogram för Lunds Central Alliansen noterar att stadsbyggnadskontoret gjort ett stort och ingående arbete avseende ramprogrammet för Lund C. Till övervägande del anser Alliansen

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av Tekniska servicenämnden samt av

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av Tekniska servicenämnden samt av Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av Tekniska servicenämnden 2016-04-14 samt av Samhällsbyggnadsnämnden 2016-03-23 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Södertälje och omvärlden

Södertälje och omvärlden Uppdrag från kommunstyrelsen Bostäder, affärer, restauranger, parkeringsplatser Båtliv i Maren Se över exploateringsgraden Ta bättre vara på Marens vatten Fritidsbåtar slussas genom Maren Översyn av trafikfrågorna

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Centrumutveckling är Moderat politik!

Centrumutveckling är Moderat politik! Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Miljöpartiets gröna torgprogram för Lund. En idéskrift för mer levande torg i Lund

Miljöpartiets gröna torgprogram för Lund. En idéskrift för mer levande torg i Lund Miljöpartiets gröna torgprogram för Lund En idéskrift för mer levande torg i Lund Miljöpartiets gröna torgprogran för Lund 2 Miljöpartiets gröna torgprogram för Lund Visionen Lund - idéernas stad med dess

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Trafikutredning - detaljplan Asylen 10 Asylens park, Vadstena kommun

Trafikutredning - detaljplan Asylen 10 Asylens park, Vadstena kommun Trafikutredning - detaljplan Asylen 10 Asylens park, Vadstena kommun 2013-06-05 Upprättad av: Anneli Bellinger Granskad av: Catharina Rosenkvist Godkänd av: Anneli Bellinger Handläggare: Anneli Bellinger

Läs mer

Nr Beskriv vilken åtgärd som ska vidtas. Vidtas ingen åtgärd ska detta motiveras. Ansvarig förvaltning/ avdelning/ namn

Nr Beskriv vilken åtgärd som ska vidtas. Vidtas ingen åtgärd ska detta motiveras. Ansvarig förvaltning/ avdelning/ namn Gångstråket används frekvent av fotgängare mellan parkeringsplatsen och centrumhandeln. Rådhuset har flera gången fått fönstren krossade.gångstråket upplevs som mörkt och otryggt. Platsen nyttjas som toalett.

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

BESKRIVNING, TRAFIKFUNKTIONER SVARTVIKS STRAND

BESKRIVNING, TRAFIKFUNKTIONER SVARTVIKS STRAND PM 2016-10-21 Svartviks strand Beskrivning av trafikmiljö I denna PM görs en beskrivning av planeringen för trafikfunktioner på lokal nivå i och runt nya bostadskvarteret vid Svartviks strand. Denna beskrivning

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen

Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-11-02 Handläggare: Krister Isaksson Region Innerstad Park- och gatubyrån Tel: 508 262 25 krister.isaksson@gfk.stockholm.se Dnr 02-322-3505:3 2004-10-11

Läs mer

- Den moderna och attraktiva mötesplatsen

- Den moderna och attraktiva mötesplatsen LINKÖPINGS CITY - Den moderna och attraktiva mötesplatsen Utvecklingen av Linköpings city har under de senaste åren varit mycket positiv ur en rad aspekter. Stadskärnan upplevs av både invånare och besökare

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2

DANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 DANDERYDS KOMMUN Centrala Danderyd Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 Tisdag 8 oktober träffades 32 engagerade Danderydsbor i Kevingeskolans matsal för att

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Vad är viktigt när det gäller livskvalitet för att boende och verksamma ska trivas och stanna kvar i Sala? Antal Trygga skolor och dagis 8

Vad är viktigt när det gäller livskvalitet för att boende och verksamma ska trivas och stanna kvar i Sala? Antal Trygga skolor och dagis 8 Vad är viktigt när det gäller livskvalitet för att boende och verksamma ska trivas och stanna kvar i Sala? Antal Trygga skolor och dagis 8 Pendlingsmöjligheter 8 Brett handelsutbud 8 Kvällsaktiviteter

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer