Lunds stadskärna. Susanne Ingo och Anna Modin, WSP Analys och Strategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lunds stadskärna. Susanne Ingo och Anna Modin, WSP Analys och Strategi"

Transkript

1 7 Lunds stadskärna Dagens förhållanden Juli 2007 Susanne Ingo och Anna Modin, WSP Analys och Strategi

2 Där ej annat anges är foton och övriga illustrationer framtagna av Lunds kommun eller WSP Analys och Strategi

3 Förord Lund är en expansiv stad mitt i en alltmer integrerad Öresundsregion. Den tillväxtmotor som Lund är i regionen har fantastiska möjligheter men innehåller också svåra utmaningar när det gäller att möta dagens och morgondagens behov från en ökande befolkning. I stadskärnan möts olika behov och intressen. Lunds stadskärna har stor betydelse för kommunen men också för utvecklingen i regionen. År 1972 genomfördes en utredning om trafiken och miljön i stadskärnan. Trafikmängderna som flödade genom stadskärnan var då närmare fordon/dygn, vilket vida överstiger dagens nivåer. Cityområdets funktion, avvägning av serviceinstitutioners storlek och karaktär samt kärnans form och struktur utreddes. Utredningen ledde till en rad förändringar t.ex. gågator, och låset vid Stortorget som reducerade biltrafik i stadskärnan. År 1985 genomfördes Centrumutredningen. Utökat och sammanhängande gågatusystem var det huvudförslag som antogs och genomfördes. År 2005 gavs Värna och vinna staden ut av Stadsarkitektkontoret. Publikationen redovisade åtta delprojekt som en fördjupning av Översiktsplanen ÖPL 98 med en rad ställningstaganden och rekommendationer om stadens karaktäristika och framtid. År 2006 togs nya beslut inom LundaMaTs i syfte att utveckla transportsystemet i riktning mot ökad hållbarhet. Utredningen innehöll en handlingsplan med 6 reformer och 42 projektförslag som omfattade en stor mängd små och stora åtgärder. Nu 2007 är det dags att ta tag i utmaningen att kombinera ett levande, tillgängligt centrum med dagens och framtidens resandeströmmar. Kommunstyrelsen har initierat en utredning i syfte att lägga grunden för den framtida planeringen av trafik och gaturum. Såväl stadsmiljö som förutsättningar för busstrafik och kommersiell aktivitet ska förbättras. Utredning sker i tre steg. Steg 1 är föreliggande rapport. Den syftar till att ställa samman en nulägesbeskrivning och summera Lunds stadskärnas styrkor och svagheter. Rapporten är baserad på en mängd underlagsmaterial och dialog med såväl politiker och tjänstemän som Lundabor i enkätform, ungdomsting och på en torgdag. Nästa steg i utredningen är att skissa en vision och alternativa utvecklingsmöjligheter i form av scenarier. Det tredje och sista steget är att utifrån visionen skapa en handlingsplan och plan för genomförande inklusive beräkning av kostnader för genomförandet. En särskilt organisation har bildats för uppdraget, med en politisk styrgrupp bestående av presidierna i kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och tekniska nämnden Tomas Avenborg (m), Mats Helmfrid (m), Lars Bergwall (c), Anders Almgren (s), Göran Brinck (m), Jörgen Jörgensen (fp), Gunnar Jönsson (s), Kerstin Lindbom (fp) och Mikael Thunberg (s). Ledningsgruppen består av Kommundirektör Jan-Inge Ahlfridh, Stadsbyggnadsdirektör Inga Hallén och Teknisk chef Göran Eriksson. Arbetsgruppen består av Britt Steiner (Kommunkontoret), Håkan Lockby (Tekniska förvaltningen), Karin Loodberg (Miljöstrategiska enheten), Christian Rydén (Stadsbyggnadskontoret), Bengt Aronsson (Stadsbyggnadskontoret) och Jan-Erik Raanes (kulturhuvudstad 2014). Rapporten har utarbetats av WSP Analys & Strategi genom Susanne Ingo och Anna Modin. Tomas Avenborg kommunalråd Britt Steiner projektkoordinator

4 Här de härliga lagrarna gro. I Lund trängs studenter med företagare och barnfamiljer. De bor i Sveriges bästa kommun. Tidskriften FOKUS rankar Sveriges bästa kommuner att leva i nr 22 juni 2007.

5 Innehåll FÖRSTA INTRYCKET... 6 LUNDABORNAS UPPFATTNINGAR... 9 TORGDAGEN... 9 UNGDOMSTING SYNPUNKTER OM SKÖTSEL AV GATOR OCH PARKER POLITIKERS OCH TJÄNSTEMÄNS UPPFATTNINGAR CENTRUM I LUND CENTRUM I ETT VÄXANDE OMLAND STADSKÄRNANS ROLL STADSMILJÖN I LUNDS CENTRUM BESÖKSMILJÖN NÄRINGSLIVSMILJÖN BOENDEMILJÖN LUNDS STADSKÄRNA - SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER STARKA SIDOR SVAGHETER HOT MÖJLIGHETER... 35

6 Första intrycket Lunds historiska och väl bevarade stadskärna svarar mot mångas föreställningar om vad som är stadsmässigt. Här finns gott om människor och få baksidor. Många rör sig till cykel och till fots och verkar trivas i centrum. En förstagångsbesökares intryck av stadsrummen, bebyggelsen, trafikkulturen och framtida potentialer återges nedan. Kommersiell livaktighet - uteserveringar, torghandel, musikanter präglar många gaturum Socialt inbjudande - gott om offentliga sittplatser för stora och små, unga och gamla, inkluderade och exkluderade. Öppenhet - öppna gårdar, öppna institutionsområden, folk som rör sig kors och tvärs Stadsmässighet - stadsrummens golv och väggar har mycket god kvalitet med omsorgsfull markbeläggning, vackra fasader och genomtänkt utformning av exempelvis papperskorgar, offentliga toaletter och ytsnåla nedfarter till underjordsparkering Historiskt och stabilt - det vittnar gammal och uppvuxen grönska om. Här finns vackra trädkronor, stora lummiga kyrkogårdar och hemliga gårdsmiljöer som ger ett grönt och vilsamt intryck Upplevelserikt - det finns många olåsta gårdar med fantastiska miljöer som den förbipasserande kan få chans att upptäcka 6

7 Fotgängare och cyklister har tydlig prioritet - tydliga skyltar i stadskärnan anvisar låga hastigheter. Här finns enorma övergångsställen med stora cykelfack vid trafikljus och välutnyttjade cykelparkeringar. Andra trafikanter respekterar cyklisterna, som har egna gena vägar. Bussterminalerna vid Bankgatan och Botulfsplatsen är små och välordnade. Barn i staden här finns många gågator som fungerar bra. Andra trafikmiljöer är mindre lätthanterliga God cykelkultur - det finns gott om cykelstråk och parkeringar, cyklar hyrs ut billigt vid stationen Väl utbyggd kollektivtrafik - många linjer samlas i centrala stråk. Lundalänken är början på något nytt och spännande. Kollektivtrafik hör naturligt till staden. De många stora bussarna i skarpa kulörer dominerar visuellt, bullrar och medför trafikfaror. Väl utnyttjade cykelparkeringar är det gott om, vissa är överfulla och behöver kompletteras. Trängsel i gaturummet - varutransporter till butikerna och begränsad framkomlighet för bussarna gör att många skrymmande, bullriga och grällt färgade fordon dominerar flera gator, exempelvis vid stationen och utanför rådhuset 7

8 Värdefull bebyggelse- de värdefulla bebyggelsemiljöerna har många olika karaktärer. Stora skillnader i väst och öst - i väster finns övervikt av bostäder, i öster finns övervikt av arbetsplatser. Bostadsbebyggelsen i väster är delvis värdefull men gles. Det finns fyra möjliga passager över och under spåren. Intensiva stråk utnyttjas väl - vid centralstationen domineras bottenvåningarna både på stationsbyggnaderna och på andra sidan gatan av tät kommers. Outnyttjat i väster - många miljöer präglas av logistik. Mark med lågt utnyttjande - varför bussar just här? Bra miljö för nya kreativa småföretag - i centrum finns bostäder och gårdar i potentiella skyltlägen. Utvecklingsbara stationsnära miljöer i väst Luckor - Även inne i Lunds historiska centrum finns outnyttjade tomter, gårdar och baksidor. 8

9 Lundabornas uppfattningar Lördagen den 28 april 2007 placerades ett stort flygfoto på Stortorget och förbipasserande tillfrågades om hur de såg på Lunds centrum - vad det är som gör att man trivs, vad som är det bästa och vad som kan förbättras. Platser med positiva och negativa omdömen markerades med olikfärgade stift på flygfotot. Torgdagen Närmare 400 personer besökte Stortorget och 160 av dessa besvarade enkäten om Lunds stadskärnas styrkor och svagheter. Åldersmässigt var Lundabor under 45 år underrepresenterade i urvalet och över 45 år överrepresenterade. De som kom med synpunkter bor i stadskärnan eller i en annan del av Lunds tätort, endast en mindre del bodde utanför Lund. Ett axplock ur svaren återges nedan. Varför trivs du i Lunds centrum? Här är mysigt, atmosfären, bykänslan, den kulturella miljön, den lilla medeltida stadskärnan, öppenheten, folklivet, småskaligheten, närhet till allt, Mårtenstorget. Affärerna, livlig handel, saluhallen, uteserveringarna, kulturutbudet. Bilfritt, bra cykelstråk, lite trafik, rena gator och torg. Vad är det bästa med Lund? Gammalt och mysigt, stabiliteten, kullersten, stämningen, tryggheten, en vacker stad, folkvimlet. Domen, parkerna, torget, lördagsöppet, glass på Stortorget. Tillgängligheten, bilfriheten. Vad behöver förändras? Lägg tillbaka gatsten, asfaltera mer, städningen, gräv ner järnvägen. Trafiken, framkomlighet med bil, ta bort bussarna, mer bilfritt, tråkiga och dåliga gator, grå och lappade gator Det var 160 personer som deltog i enkäten på torgdagen. Röda staplar visar kvinnor och blåa män, för olika åldersgrupper. 9

10 10

11 Ungdomsting Lunds ungdomsting är ett forum där ungdomar, politiker och tjänstemän möts för att diskutera samhällsfrågor ur ett ungdomsperspektiv. Den 25 april 2007 behandlades synpunkter på stadskärnan. Då framfördes bland annat följande: Rusta upp mejeriet, låt unga ta över konsthallen, Öka aktiviteterna i staden i form av festivaler, karnevaler, en ny arena, konserter, dressyrtävlingar, utomhusbio, dansbana på tak, boxningshall, tivoli etc. Fler vattendrag, fler gågator, fler klubbar för ungdomar. Synpunkter om skötsel av gator och parker Våren 2007 genomfördes en enkätundersökning bland 500 Lundabor mellan 18 och 74 år 1. Av enkäten framgår att: 66 procent av de tillfrågade tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar i centrum. 32 procent anser att det är skräpigt. Ju yngre man är desto nöjdare. Bland dem som cyklar ofta framgår att följande fem faktorer är viktiga för att förbättra cykelmiljön: fler cykelvägar, bättre snöröjning och sandning, bättre sopning, bättre sammanbundet cykelnät och bättre belysning. 54 procent tycker att parkerna i centrum sköts bra, medan 19 procent tycker att de sköts dåligt. Det största missnöjet verkar orsakas av att det är skräpigt. 35 procent av barnfamiljerna är nöjda med skötsel av lekplatser och redskap, medan 47 procent är missnöjda. Det lilla urvalet gör det dock svårt att dra slutsatser vad missnöjet grundar sig på. Parkerna används oftast för promenader (65 %). Yngre använder parkerna mer för samvaro än vad de som är äldre än 39 år gör. De äldre i sin tur använder oftare parkerna som naturupplevelse. Städning av parkerna prioriteras oftast bland de svarande (48 %). 57 procent tycker att standarden på gångoch cykelbanor är bra, medan 17 procent tycker att den är dålig. Ju oftare man cyklar, desto nöjdare. Endast 13 procent av kommunens invånare kör bil till centrum tre eller fler gånger i veckan. Av dessa tycker 25 procent att det är lätt att hitta en ledig parkeringsplats. De som cyklar ofta tycker att belysning av gator är viktigare än vad de som inte cyklar ofta tycker. Kvinnorna är mer måna om ökade resurser till belysning än vad männen är. Omslagsbild till studien Invånarnas uppfattning m hur gator och parker sköts i Lunds kommun. Sammanfattning av en enkätundersökning gjord för ett 80-tal kommuner på uppdrag av kommunförbundet. Gatukontoret, Lunds kommun procent svarade i enkäten som helhet i det 80-tal kommuner som deltog i enkäten. Hur svarsfrekvensen var i just Lund framgår inte. Källa: Bylund, Tjänsteutveckling AB, på uppdrag av Kommunförbundet 11

12 A B D F C E A. Stationen B. Lundagård C. City D. Övrigt Ö E. Övrigt S F. Övrigt V Politiker och tjänstemän från olika förvaltningar har samlat kunskap om styrkor och svagheter i Lunds stadskärna. Synpunkterna har delats in i sex delområden som visas ovan. Delområdena har olika karaktär vilket återspeglas i synpunkterna som återfinns nedan. Politikers och tjänstemäns uppfattningar Den politiska styrgruppen och tjänstemän i flera förvaltningar har samlats vid några olika diskussionsmöten för att diskutera vad de ser som positiva och negativa sidor i Lunds centrum. De synpunkter som har framkommit utgör en rik flora av idéer och påståenden. Synpunkterna summeras geografiskt enligt bilden ovan. Vissa synpunkter har platskaraktär vilket innebär att de kan åtgärdas på lokalt på platsen, t.ex. behov av bättre städning eller bredare trottoarer. Andra synpunkter har systemkaraktär som innebär att en plats eller gata föreslås få en förändrad roll, t.ex. nya sträckningar för busslinjer. Stationen med omgivningar Stationen, Lund C, har ett bra läge, den är tillgänglig och har en positiv puls som förstärks av de många uteserveringarna. Platsrelaterade synpunkter på området runt Lund C är till exempel att stationsbyggnad och gångtunnel behöva en uppfräschning och att stationstorget väster om stationen inte används så mycket som det borde. Det finns många och skiftande synpunkter på Clemenstorgets konstutsmyckning. Bantorget upplevs ha genomgått en förbättring på senare år, t.ex. lyfts en ljusinstallation fram som positiv. Systemrelaterade synpunkter på området runt Lund C är till exempel att övergångsställena öster om stationen av många upplevs som problematiska med stora intressekonflikter mellan fotgängare och andra trafikanter. Stationstorget väster om stationen fungerar mycket bra ur trafiktillgänglighetssynpunkt, men det finns varierande synpunkter på Bantorgets funktion. Lundagård med omgivningar norrut Lundagård med sina institutioner som Domkyrka och Universitet karaktäriseras som Lunds själ, en oas och en pärla. 12

13 Platsrelaterade synpunkter på området runt Lundagård är att det emellanåt är skräpigt, att Norrtull är ett otydligt stadsrum med potentiella kvaliteter, att cykelställen är överfulla och att tillgängligheten till Domkyrkan och Turistbyrån brister. Systemrelaterade synpunkter på området runt Lundagård är först och främst att det måste få bestå med sina kvaliteter som det är idag. Enskilda platser lyfts fram, till exempel Petriplatsen, Löwengrenska trädgården, Lilla Torg, Krafts torg, Kulturen, Café Aten, Skissernas museum och Universitetsbiblioteket. City, de mest centrala kvarteren Vad gäller cityområdet, de mest centrala stadskvarteren är synpunkterna många och spretiga. En genomgående synpunkt är dock att fler gator borde kunna vara framsidor istället för den baksideskaraktär de har idag. gågatustråket inte borde skäras av genom den trafikerade Kyrkogatan. Mårtenstorget väcker också motstridiga känslor. Konsthallen och torghandeln får både ris och ros. Dessutom ifrågasätts dagens parkeringslösningar som medför trafik och infarter som ger baksideskaraktär. Övriga kommentarer i öster, söder och Väster Kommentarer om platser utanför de tre områdena ovan lyfter främst fram kvaliteter. Botan är en lyxig oas, basketen vid Östervång fungerar bra, Mejeriet är positivt, loppmarknaden i södra esplanaden är populär och beachvolleyn vid Svaneskolan lockar många. Stadsparken lyfts också fram som en rofylld lunga men samtidigt kritiseras omgivningarna vid Observatoriet och vid Mejeriet. Tullarna som leder in i stadskärnan bör utvecklas. Platsrelaterade synpunkter på citykvarteren är till exempel att uteserveringarna är en tillgång för staden, att gatubeläggningen är vacker och hör till Lund men försämrar tillgängligheten. Det samma gäller för de gamla byggnader på Lilla Fiskaregatan som är svårtillgängliga med rullstol och barnvagn. Saluhallen lyfts fram som en potential. Den skulle kunna utvecklas ytterligare med nytt koncept. Systemrelaterade synpunkter på citykvarteren är till exempel att gågatorna fungerar positivt och att fler gator borde ges en gågatufunktion. Botulfsterminalen medger å ena sidan en god tillgänglighet till city men för å andra sidan med sig mycket trafik i trånga gaturum. Några anser att den är ful. Galten lyfts fram som ett onödigt provisorium och hela kvarteret Galten bör utvecklas. Staffansgränd, Kattesund, Botulfsplatsen, Västra och Östra Mårtensgatan, Råbygatan och Klostergatan nämns som baksidor med framsidespotential. Stortorget är Lunds mittpunkt och hyllas för sitt folkliv, evenemang och som mötesplats, men kritiseras för att den södra delen med stadshushall och trafik är för underutnyttjad. Några anser att Tidig skiss till hur Stadsparken skulle kunna utvecklas Det pågår flera olika planeringsarbeten i Lunds stadskärna, till exempel av området vid Lund C och Stadsparken. 13

14 Centrum i Lund Lokalt och regionalt centrum i Lund samt cirklar som markerar 500 m respektive 1000 m avstånd fågelvägen. Lunds historiska centrum med tyngdpunkt vid domkyrkan, Lundagård och Stortorget är också Lunds traditionella lokala centrum. Lunds allt viktigare roll som centrum i Skåne och Öresundsregionen, och det snabbt växande kollektivtrafikresandet på järnväg, innebär att stationen numera håller på att bli Lunds regionala centrumpunkt. Kvarteren mellan Lunds lokala och regionala centrum ligger inom bekvämt gångavstånd från båda. Centrum i ett växande omland En tillväxtregion är starkt beroende av sina kärnor och kärnorna är i sin tur starkt beroende av sitt omland. Köpenhamn är den mest centrala regionkärnan inom den snabbt framväxande Öresundsregionen. På den svenska sidan utgör Malmö och Lund viktiga regionala centrum i både Öresundsregionen och Skåne. Lund, med sin kvalificerade akademiska miljö och snabbt växande näringsliv, är också ett mycket viktigt nationellt ekonomiskt centrum. Det rikt diversifierade utbud av varor och tjänster som finns och utvecklas i Lund drar fördel av marknadspotentialer i ett mycket stort omland. Vissa delar återfinns fysiskt i stadskärnan, medan andra och mer ytkrävande delar lokaliserats strax utanför. Stadskärnans kombinerade roll av traditionellt lokalt centrum och regionalt centrum måste hanteras. Stadskärnans specifika roll, i relation till andra regionalt betydelsefulla delar av Lund, behöver identifieras och stärkas. Helsingör Köpenhamn Ven 30 km Helsingborg Saltholm Landskrona km 20 Malmö km 10 Lomma Vellinge Burlöv öderåsen Svalöv Teckomatorp Kävlinge Trelleborg Lund Staffanstorp Svedala Eslöv Dalby V.Ringsjön Romeleåsen Ö.Ringsjön Lund ligger inom pendlingsavstånd från Köpenhamn, Malmö och stora delar av Skåne Förhållandena i Lunds centrum är inte bara viktigt för Lundaborna. Stadens sociala och historiskt centrum med dess upplevelsevärden och attraktiva besöks- och boendemiljö, spelar är viktigt för människor i allmänhet liksom för de som verkar inom näringsliv, vetenskap och kultur i hela regionen. Bokskogen Skurup Höör Vombsjön Hörby Sjöbo Ystad 14

15 Statistik i denna rapport avser statistikområdena centrum och väster, markerade med rött ovan. Ringarna visar 1 km från järnvägsstationen och 1 km från stortorget. Stadskärnans roll Attraktiva stadskärnor har mycket stor betydelse för den enskilda staden liksom för regionen som helhet. En stads stadskärna är inte bara en nod för service och handel för dess invånare och besökare. Den bär även identiteten, de kollektiva värdena för hushåll och företag. Den sätter ramen för den ekonomiska mångfalden för sitt omland. Stadskärnan i ett regionalt centrum som Lund personifierar inte bara den enskilda stadens historiska arv och dess sociala och kulturella liv. Den är också en viktig lokal och regional marknadsplats. En stor tät och inre kärna är det som starkast bidrar till tillväxt. 2 Men centrala lägen har också nackdelar som trängsel, slitage otrygghet och kriminalitet. Rollfördelningen mellan, och specialiseringen i, centrumkärnan och andra geografiska områden med många verksamheter avgörs av samspelet mellan de attraherande och de repellerande krafterna. Vissa funktioner behöver det centrala läget och är beredda att betala för den exklusivt höga tillgängligheten. Efterfrågan och betalningsviljan för boende i attraktiva centrala lägen ökar i många av världens städer. Centrala lägen med hög tillgänglighet attraherar. En välfungerande stadskärna erbjuder attraktiva miljöer som lockar såväl besökare och boende som företag. Den har rika upplevelseoch miljökvalitéer, ett rikt utbud av restauranger, caféer och nöjen, bostäder, lokaler och arbetsplatser. Den relativa prisnivån är hög. 2 Tillväxt i Göteborgsregionen, ett underlag för regionens tillväxtstrategi, BRG s

16 Stadsmiljön i Lunds centrum Lunds stadskärna ska fungera för såväl besökare och näringsliv som för de boendemiljö. Även transportsystemet ska fylla flera olika syften samtidigt. Grundläggande för en bra boendemiljö är att det finns ett utbud av attraktiva bostäder med god social/offentlig och kommersiell närservice, i synnerhet bra skolor inom bekvämt räckhåll, och etablerade sociala nätverk i en trygg miljö med förutsättningar för hög livskvalitet. Hög tillgänglighet till arbetsplatser är viktigt liksom tillgång till kultur. Tre funktioner i samspel Det finns åtminstone tre övergripande parallella funktioner som Lunds stadskärna och andra platser med motsvarande regional betydelse behöver kunna hantera. Den behöver attrahera, och fungera väl för, såväl besökare, näringsliv som boende. När förhållandena fungerar väl förstärker dessa olika funktioner varandra. Bristande samspel skadar kärnan och regionen. En bra besöksmiljö kännetecknas av tillgång till besöksattraktioner, magneter, tex i form av evenemang eller historiska miljöer i kombination med välfungerande infrastruktur för besökande i form av god tillgänglighet och tillgång till exempelvis husrum, information, bokningsservice. Dessutom är shopping och upplevelser i en intressant miljö vikigt. En bra näringslivsmiljö kännetecknas av hög tillgänglighet, och ett bra basutbud av lokaler, transporter, service och specialiserad företagstjänster, god tillgång till välutbildad arbetskraft samt tillgänglighet till angränsande marknader, FoU-miljöer och innovationssystem och till andra marknader med tillväxtpotential. I nästa avsnitt diskuteras boende- näringslivsoch besöksmiljön i Lunds stadskärna, med tillhörande trafikmiljöaspekter. Gör att du känner dig trygg Gör att du känner dig hemma Har goda kommunikationer Har ren luft Är lummigt och grönt Har livsmedelsaffär Nära lokalt centrum Är vackert Nära till natur eller park Är lugnt, låg bullernivå De tio viktigaste faktorerna för ett gott boende. Boendet har en stor, näst intill avgörande, betydelse för hur livet fungerar. Boendets betydelse ökar med åldern och är viktigare för kvinnor och utlandsfödda än för andra. Trygghet och hemkänsla är särskilt viktigt. Jan-Erik Lind och Sven Bergenstråhle, Boendets betydelser och boendets värden, Göteborgs universitet, sociologiska institutionen. 16

17 Besöksmiljön Viktiga målpunkter för besökare som hotell, torg, museer och berömda byggnader finns i centrum Den historiska stadskärnan är ett stort och attraktivt besöksmål. Stadskärnan fyller också en viktig roll som representationsmiljö, arena för kulturevenemang och sociala attraktiviteter. Besöken är inte sällan av affärsresekaraktär. Under 2006 hade Lund den kraftigaste ökningen av gästnätter på hotell bland landets storstäder, fler jämfört med Rumsbeläggningen uppgick i snitt till 59 procent. Under vardagarna var den så hög som 73 procent. Utveckling av hotellnätter i storstäder under 2006 i procent jämfört med 2005 Källa: Region Skåne (SCB och Nutek bearbetat av Turismens utredningsinstitut) Många besökare anländer med tåg, flygbuss, eller taxi. Lunds centralstation är en viktig port till Lund. Här stannar fjärrtåg, Öresundståg och pågatåg. Besökare som kommer med flygbussen stiger ofta av vid Lunds station. Bussar från Malmö och andra regionbussar angör stationens östra sida. Vid stationen finns viss information och service till besökare. Nya besökare som kommer med egen bil angör ofta Lund via trafikplatserna på E22. Det finns skyltar till centrum och lokal vägvisning till flera parkeringsanläggningar, med uppgifter om lediga platser. Trafiksituationen i Lunds stadskärna har noga planerats i flera steg 3. Trafikmängderna har reducerats genom olika åtgärder med sikte på att stadskärnan ska vara en plats för balans mellan boende och arbetsliv. Det upplevs av en del besökare som lätt att ta sig till centrala Lund med bil enligt en undersökning som Vägverket gjort. 4 Färdmedelsfördelningen för inköpsresor i Lunds kommun, det vill säga hur besökare transporterar sig, visar att endast 18 procent kommer med bil, den största gruppen kommer 3 T.ex. Centrumutredningar 1972 och Tätortsnära externa affärsetableringar tillgänglighet och utsläpp, Vägverket 2006:83 17

18 med cykel och en stor andel kommer till fots eller med buss. 5 Till fots 23% Bil 18% Buss 21% Cykel 34% Tåg 4% Färdmedelsfördelningen för inköpsresor till Lunds stadskärna. Källa: Vägverket, Tätortsnära externa affärsetableringar - tillgänglighet och utsläpp Besöksparkering i Lunds centrum Det finns många parkeringsanläggningar i stadskärnan men meningarna går isär om de är lätta eller svåra att hitta fram till. 7 För att underlätta för bilister att finna lediga parkeringsplatser införde Lund 1999 ett parkeringsledningssystem (p-ledssystem). Syftet var att få parkeringsanläggningarna att utnyttjas bättre. P-ledssystemet innebär att stora, väl synliga informationsskyltar visar vägen till garagen. Parkeringstaxan i garagen är lägre än gatuparkeringstaxan. 8 Parkeringstiden i kommunala garage är inte begränsad. Taxan 10 kr/tim 9-20 vardagar och 9-15 lördagar, övrig tid 1 kr /tim. Centralgaraget (Clemenstorget) Dammgården (Brunnsgatan) Färgaren (Staffans gränd) Coop Konsum (Laboratoriegatan) Klosterhagen (Västra Statonstorget) Lunds C (Västra Stationstorget) Mårtenstorget Fordonsflöden per vardagsdygn , Lunds kommun. På gatumark är parkeringstiden begränsad för att garantera en viss omsättning/tillgänglighet för korttidsangöring. Taxorna är: 30 min = 8 kr / 30 min ( 16 kr/tim) 1 tim = 12 kr/tim 2 tim = 10 kr/tim 4 tim = 10 kr /tim 12 tim = 5 kr/tim 5 Vägverket, Tätortsnära externa affärsetableringar - tillgänglighet och utsläpp. Vägverket 2006:83 s df 7 Citysamordnare Mia Dahl samt skötselenkät (se tidigare avsnitt) 8 Lunds kommun, aspx 18

19 Den historiska stadskärnan med Lundagård, domkyrkan och Stortorget attraherar såväl besökare och studenter som andra Lundabor. Många anländer till Lund via stationen. Miljön är ofta rätt så skräpig. Blickfånget in mot många gårdar domineras av bilar och sopkärl 19

20 Näringslivsmiljön Rödmarkerade byggnader innehåller offentligt finansierad verksamhet I väster och centrum arbetar knappt personer, varav ca på östra sidan om stationen och ca 6000 på västra sidan. Förvärvsfrekvensen ökar i Lunds kommun och Lunds tätort. 60 procent av den förvärvsarbetande nattbefolkningen i Lunds tätort arbetar också här. Näringslivet i Lunds stadskärna består till stora delar av service och offentlig förvaltning 9, vård och utbildning. Väster om centralstationen finns också en stor mängd tillverkningsindustri. Servicesektorn, dit handeln räknas, växer. Idag finns ca 270 butiker i centrala Lund varav omkring 100 är franchiseföretag. 10 I hela kommunen finns 550 butiker (detaljhandel, utom motorfordon och reparationsverkstäder) Urvalet på kartan motsvarar Byggnad som används för sociala eller kulturella ändamål samt för allmän förvaltning (offentlig verksamhet) som t.ex. skola, sjukvård, idrott eller liknande. Samt Kyrkobyggnad tillhörande svenska kyrkan eller andra trossamfund Källa: Karl- Magnus Jönsson, Lantmäteriet Lunds kommun. 10 David Parry, ordförande i Handelsföreningen 11 Momsregistret, SCB Regional omsättningsstatistik Öster om stationen efterfrågas fler A-lägen 12 för detaljhandel, t.ex. längs Klostergatan och Östra Mårtensgatan % 50% 40% 30% 20% 10% 0% tillverkning service utbildning, vård, offentlig förvaltning väster centrum väster o centrum kommunsnitt Dominerande branscher i Lunds centrum Väster om järnvägen är andelen jobb inom tillverkningsindustri hög. Många ligger relativt centralt. Service dominerar öster om järnvägen. Andelen utbildning, vård och offentlig förvaltning är hög. 12 A-lägen kallas de platser i en stad där flest kunder rör sig. För vidare klassning av gatorna i Lund se Värna och vinna staden s Citysamordnare Mia Dahl

21 Markägoförhållandena i centrala Lund. Ju gulare en fastighet är desto mindre yta, ju blåare desto större, via de röda och lila som är mellanstora. Gråa rutor är kommunägda fastigheter. Gatumark och viss parkmark är exkluderat för att tydligare visa strukturen. Den medeltida stadskärnan, de uppvuxna parkerna och de gamla byggnaderna är viktiga för Lunds attraktivitet. Stadskärnans långa historia avspeglas i att det finns många små fastigheter. Somliga fastighetsägare investerar mer än andra i sin fastighet. Företrädare för handeln, fastighetsägarna och kommunen samverkar om skötsel och utveckling av stadskärnan. De vill gärna ha fasadbelysning på fler byggnader. Bildkälla: I Lunds kommun kan nästan hälften av den arbetade befolkningen räknas till den så kallade kreativa klassen enligt Richard Floridas sätt att se. Det är fjärde högst andel bland Sveriges kommuner efter Solna, Danderyd och Stockholm. 14 Det bidrar till stabila förutsättningar för ekonomiska utveckling. 15 Väster om järnvägsstationen finns relativt glest utnyttjad mark i centrala lägen. Här finns också ytkrävande tillverkningsindustri. Centrum vandrar Stadskärnans kommersiella centrum håller på att förflyttas geografiskt. För några decennier sedan låg det vid Mårtenstorget, vilket bland annat Coopbutiken med parkering i flera plan på gården vittnar om. I dagsläget är gå- och gårdsgatorna mellan Mårtenstorget och stationen de stråk som är kommersiellt mest intensiva. Företrädare för handeln i Lunds centrum 16 menar att morgondagens centrum kan komma att ligga i centralstationen och möjligen sträcka sig på ömse sidor om densamma. Dock kommer de nya delarna i Väster inte att få samma status. Lunds historiska centrum kommer alltid att vara mer attraktivt. 14 Sweden in the Creative Age, 2007, School of Business, Economics and Law Göteborg University Sid Enligt nationalekonomen Richard Floridas teorier och Den kreativa klassens framväxt (2006), The flight of the creative class (2007) 16 Mia Dahl, Citysamordnare och David Parry, Ordf. Handelsföreningen 21

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Satsa på cykeln i Norrtälje

Satsa på cykeln i Norrtälje Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Södra Förstadsgatan försök med bilfri del

Södra Förstadsgatan försök med bilfri del Södra Förstadsgatan försök med bilfri del Gatukontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-05-18 2.0 André Kingstedt Gatukontoret Planeringsenhet A Innehållsförteckning Södra Förstadsgatan

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008

Attitydundersökning i Stockholm City maj 2008 Attitydundersökning i Stockholm City maj City i Samverkan har under maj genomfört attitydundersökningar på 500 personer bosatta i Stockholms län Attitydundersökning i Stockholm City Under maj har 500 personliga

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Verksamhetsmark. landskrona.se

Verksamhetsmark. landskrona.se Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Revidering av Parkeringsstrategin

Revidering av Parkeringsstrategin Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum 2015-10-21 Revidering av Parkeringsstrategin En ny parkeringsstrategi infördes i Karlskrona 2012. Syftet var främst att få rätt bil på rätt

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 Medborgarenkät Mind Network okt-nov 2012 708 svar SVARSGRUPPEN Kön (procent) 46 54 Kvinna Man SVARSGRUPPEN Ålder (procent) 30 25 23 24

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna

Läs mer

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA?

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA? HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? Caroline Ljungberg SKL s Trafik- och gatudagar 2013 INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING HUR MAN RESER FÖR ATT HANDLA - ANTAL RESOR PER PERSON

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

Mitt i Solna ligger Råsunda

Mitt i Solna ligger Råsunda Kvarteret Lagern Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna både till världen

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening 1 (13) Håkanstorp_Johanneslust.doc För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust 1 Sammanfattning

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA PROJEKTKATALOG OKT 2014 INLEDNING 2 I Östergötlands sjöstad finns det möjligheter - och efterfrågan På ett och ett halvt år har Motala fått över 600 nya invånare. De

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer