Kartläggning av nuläget 2010 och tyngdpunktsområdena i planen som uppgörs. Säkerhetsplan för Kyrkslätt

Transkript

1 Kartläggning av nuläget 2010 och tyngdpunktsområdena i planen som uppgörs Säkerhetsplan för Kyrkslätt

2 1 Inledning 1.1. Beslut om uppgörande av ett nationellt program för den inre säkerheten Under premiärminister Matti Vanhanens andra regeringsperiod år 2007 fattade statsrådet ett principbeslut om uppgörande av ett nationellt program för den inre säkerheten. Programmet kallas Ett säkert liv för alla. Programmets mål är att Finland ska vara det säkraste landet i Europa år Programmet ingår i inrikesministeriets publikationsserie 16/ Vad menas med inre säkerhet Med inre säkerhet avses ett sådant tillstånd i samhället där alla åtnjuter de fri- och rättigheter som det rättsliga systemet garanterar dem och en samhällstrygghet fri från rädsla eller otrygghet som orsakas av brottslighet, störningar, olyckor och fenomen eller förändringar i det finländska samhället eller den globaliserade omvärlden. Många olika faktorer samverkar för att skapa en högre grad inre säkerhet. Till säkerheten bidrar en trygg hem-, bostads- och arbetsmiljö, fungerande basservice, en välplanerad trafikmiljö, tillgång till hjälp när den behövs, och förvissning om att de som gör sej skyldiga till brott blir lagförda. I den inre säkerheten ingår också beredskap för storolyckor och störningar under normala förhållanden Programmets delområden I programmet för inre säkerhet har inrikesministeriet fastställt centrala delområden som har stor relevans för den inre säkerheten och lagt upp mål för dem. Delområdena är: 1 Större säkerhet i hemmet, på fritiden och när man rör sig 2 Större säkerhet för invandrare och etniska minoriteter 3 Minskat våld 4 Bättre konkurrenskraft genom större säkerhet i företagsverksamheten 5 Förebyggande av storolyckor och miljöförstörelser 6 Gränssäkerhet, förhindrande av olaglig invandring, tullsäkerhet, förebyggande av människohandel och anknytande brottslighet 7 Bekämpning av organiserad brottslighet, databrottslighet, internetrelaterade risker och terrorism, åtgärder för att förhindra olaglig verksamhet bland extrema rörelser och våldsam radikalisering Programmet uppbyggs lokalt Programmet är nationellt, men planen genomförs lokalt så att de nationella målen värderas på basis av kartläggningen av den lokala verksamhetsmiljön och befolkningens säkerhetssituation. Den lokala aktören, så som Kyrkslätts kommun, värderar för varje delområde sin egen verksamhetsmiljö och säkerhetssituation och fastställer sina egna mål enligt den egna utgångssituationen. 2

3 2. Uppgörandet Säkerhetsplanen uppgörs som en process som består av följande skeden: 1 Samarbetsinstanser, ansvar, parter och organisering bestäms 2 Kartläggningen av nuläget och framtidsutsikterna, analys av 3 Ovannämnda resultat värderas, slutsatser dras 4 Framläggs för kommentarer och komplettering 5 Nya slutsatser dras och målen för säkerhetsplanen fastställs 6 Man kommer överens om en plan för genomförande av målen och fastställer ansvaret 7 Verkställighet av planen 8 Uppföljning och bedömning av planen 9 Beslut om nya mål och åtgärder osv.. 3

4 2.1. Inledande, parter och ansvarspersoner (1. skedet) Uppgörande av Kyrkslätts kommuns säkerhetsplan inleddes i maj 2009 genom att samla ihop myndighetsparterna. Kommunen fungerar som sammankallare och vid det inledande mötet deltog utöver kommunen, Västra Nylands polis, delegationen för polisen, Västra Nylands räddningsverk och Finska vikens Marinkommando. Vid sammanträdet kom man överens om att kommunen ansvarar för uppgörande av säkerhetsplanen, men att planen uppgörs i samarbete med räddningsverket och polisen och vid behov också med försvarsmakten. Vid sammanträdet kom man överens om kontaktpersoner inom de ovannämnda instanserna. En grupp som består att representanter för kommunen, polisen och räddningsverket leder säkerhetsplanarbetet. Kommundirektören Tarmo Aarnio är ordförande för säkerhetsplaneringens ledningsgrupp. Ledningsgruppen leder uppgörandet av planen, beslutar om fastställande av gemensamma mål, om organiserande av samarbetet, genomförandet och uppföljande och rapporterande av resultat. Säkerhetsplaneringens ledningsgrupp: Kommundirektör Tarmo Aarnio, ordförande Beredskapschef Tuomas Pälviä, Västra Nylands räddningsverk Överkommissarie Rune Svahn, Västra Nylands polis Leif Saari, delegationen för polisen (ända till 2009) Johan Karlsson, delegationen för polisen Kommunsekreterare Ulla Gahmberg 2.2. Kartläggning av nuläget, analys av verksamhetsmiljön (2. skedet) Kyrkslätts kommuns analys av verksamhetsmiljön har uppgjorts under hösten och vintern Utredningens basuppgifter samlades in sektorsvis, så att varje sektor fick följande uppgifter: 1 Sektorns ledningsgrupp bekantar sej med delområdena, målen, utvecklingsobjekten och indikatorerna som använts i uppföljningen i den gällande nationella säkerhetsplanen Sektorn värderar för varje delområde, vilka utredningar i samband med dessa delområden som redan gjorts i sektorn, vilka projekt som redan genomförts och vilket säkerhetsarbete i anknytning till målen pågår redan inom sektorn. Därtill vär deras, om indikatorer som avses i programmet finns tillgängliga i kommunen. 3 Sektorn uppskattar eventuellt kompletteringsbehov av målförteckningen. 4 Sektorn uppskattar på basis av de befintliga uppgifterna säkerhetssituationen i kommunen separat för varje delområdes mål. I värderingen ingår utvecklingsutsikter och vilka eventuella risksituationer som kan värderas för målet. Västra Nylands räddningsverk och Västra Nylands polis har på basis av motsvarande frågor också gjort en utredning över verksamhetsmiljön Insamling av uppgifter gällande verksamhetsmiljön Säkerhetsplaneringens ledningsgrupp har behandlat uppgifter gällande nuläget , och I insamlingen av uppgifter användes de indikatorer som föreslås i inrikesministeriets program Ett säkert liv för alla. En stor del av uppgifterna gavs av polisen eller räddningsverket. När kommunen beskriver sin egen verksamhet används inte uppgifter från de föreslagna indikatorerna. Med andra ord, var det endast få indikatorer som direkt beskrev kommunens verksamhet och uppgifterna kunde fås från kommunens egna uppgifter. Indikatoruppgifterna måste redas ut och för vissa indikatorers del fick man inga uppgifter. Uppgifterna har dessutom kompletterats med separata intervjuer och gemensamma diskussioner. På grund av problemen i samband med insamlande av uppgifter har man preliminärt beslutat, att jämförelsegruppernas uppgifter inte utreds i detta första program, utan från uppgifter som berör kommunen samlas in årliga tidserier. Av Kyrkslätts kommuns säkerhetssituation kommer man således att få uppgifter som beskriver den inre utvecklingen. Det är kommunsekreterare Ulla Gahmberg som uppgjort planen för insamlande av uppgifter, samlat in uppgifterna och framställt rapporten. 4

5 3. Kartläggning av verksamhetsområdets nuläge delområdesvis 3.a. Delområdet större säkerhet i hemmet, på fritiden och när man rör sig Viktiga insatsområden Brandsäkerheten i boendet ska utvecklas på ett helhetsbetonat sätt, där man förenar långsiktiga och kortsiktiga verksamhetsmetoder med många olika ansvariga aktörer och instanser för att förbättra invånarnas egna färdigheter att förebygga risker. Antalet hem- och fritidsolycksfall ska minskas genom att det förebyggande arbetet stärks och befästs. Säkerheten i trafiksystemet ska utvecklas som en helhet så att man i markanvändnings- och planeringsbeslut bättre än hittills beaktar trafiksäkerhetsbehoven och främjandet av kollektivtrafiken och sörjer för en livslång trafikfostran och en kontinuerlig attitydpåverkan. Inrikesministeriets mål 2015 Målet är att bryta trenden med ett växande antal förolyckade och att systematiskt f antalet allvarliga olycksfall att Minska. Medborgarnas medvetenhet om olycksfallsrisker och kunskaper om hur olycksfall förebyggs ska förbättras. Händelser I kommunen samlas inte in indikatoruppgifter i enlighet med inrikesministeriets anvisningar för de omkomna i olycksfall och olyckor i hemmet. Inom vård- och omsorgsväsendets verksamhet används som indikatorer bl.a. besök och vårdperioder. Det förs ingen statistik över dödsfall och olyckor. Det nationella institutet för hälsa och välfärd upprätthåller inte kommunspecifika uppgifter, så uppgifter gällande Kyrkslätts kommun finns inte direkt tillgängliga. Polisen samlar uppgifter angående olyckor, om det är fråga om ett brott. Mätaruppgifterna har samlats in från olika källor och i uppgifterna ingår också uppskattningar och ovisshet. Dessa har inte presenterats i denna utredning. De uppgifter som finns tillgängliga hänvisar att det i Kyrkslätt sker olyckor i hemmen eller på fritiden, förtida dödsfall samt fallolyckor, men de överskrider inte de nationella medeltalen. När en individ är med om en olycka är det naturligtvis oönskat och målet är alltid att det skulle ske färre olyckor än det förverkligade antalet. Dödsfall vid brand och brandolyckor Angående dödsfall vid brand eller brandolyckor meddelar räddningsverket att under åren har det skett ett dödsfall vid brand och inga allvarliga olyckor. Antalet är lågt, även om målnivån är ännu lägre. Jämförandet av brandolyckor mellan olika stora och strukturella kommuner är problematiskt. Räddningsverkets syn på saken är, att i stället för insamlande av jämförande uppgifter kommunerna emellan, ska i fortsättningen uppgifter gällande brandolyckor samlas in som en tidsserie gällande Kyrkslätt. Indikator Dödsfall vid brand, personer 1 Fara för byggnadsbrand, st. 19 Byggnadsbränder 14 Trafikmedelsolyckor 10 Markbränder 13 Övriga bränder 23 Säkerhet när man rör sej Indikatoruppgifterna som beskriver trafiksäkerheten har främst fåtts från polisens register över polisanmälningar och uppgifter. Vård- och omsorgsväsendet i kommunen samlar inte separat information om orsakerna till varför man sökt sej till vård. År 2008 dog eller skadades allvarligt på grund av en trafikolycka enligt polisen två personer. Målet är noll. Trafikolyckor eller trafikskador har skett 205 st. Målet är 150 st. Trafikförseelser som kommit till polisen vetskap har i Kyrkslätt skett 61 st. Antalet rattfyllerister var år Rattfyllerifall / 1000 invånare var enligt institutet för hälsa och välfärds uppgifter i Kyrkslätt något högre än i genomsnitt i hela landet samt också högre än medeltalet på HNS område. 5

6 Som följd av markanvändningsplanerna är det till kommunen på kommande stora trafikprojekt som kräver betydande ekonomiska insatser av kommunen. Målet är att bygga bra och trafiksäkra lösningar i kommunen. Kollektivtrafiken minskar privatbilism och genom det olyckor, och således främjar den trafiksäkerheten. Kommunen har under de senaste åren satsat på utvecklande av kollektivtrafiken. På kommunens område har hjortdjursstammen varit tät. Risken att bilisterna krockar med hjortdjur är betydande. Grönledernas betydelse betonas mer än förut. Indikator 2008 Tavoitearvo Döda i trafikolyckor 2 0 Trafikolyckor och trafikskador Trafikförseelser 61 0 Antal rattfyllerister Sammanfattning om nuläget gällande större säkerhet i hemmet, på fritiden och när man rör sig Trots osäkerheten gällande uppgifterna torde man ändå kunna göra en uppskattning av helhetssituationen gällande nuläget för detta delområde i Kyrkslätt. De uppgifter gällande trafikskador som fåtts av polisen, är från polisens uppgiftsregister och de uppgifter anses inte vara osäkra. Polisen meddelar att det i Kyrkslätt sker fler trafikolyckor än vad som avses i målnivån. Antalet rattfyllerifall är högre än det nationella genomsnittet och större än HNS-områdets medeltal. I en växande kommun ökar trafiken. Polisen konstaterar att i den nuvarande verksamhetsmiljön finns risken att trafikdisciplinen blir sämre och en säkerhetsriks är också felaktig attityd i trafiken. Kommunen har en stor areal och befolkningsmängden är ökande. Kommunen planlägger och bygger nya bostadsområden och trafikförbindelser. I kommunen bor mycket barnfamiljer och antalet äldre kommuninvånare ökar. Behovet att röra på sej ökar, men samtidigt byggs också hela tiden fler leder på vilka man kan röra sej. Speciellt barn och unga sam äldre kommuninvånare ställer olika krav för samhällsbyggande i enlighet med säkerhetsmålen, så som bl.a. fungerande lägenheter för att förminska fallrisken, trafiklösningar och brandsäkerhetslösningar. Också bl.a. bra vägplanering, gatubelysning, fungerande vattenförsörjning och kosthållsförsörjning, fungerande uppdaterat adressystem samt gårdsplaneringen vid offentliga byggnader och underhållet av gårdar inverkar betydande på omgivningens säkerhet. Under ekonomiskt knappa tider finns risken att dessa verksamheter inte anvisas tillräckliga resurser. 6

7 3.b. Större säkerhet för invandrare och etniska minoriteter Inrikesministeriets viktigaste insatsområden Främjande av integration och goda etniska relationer Information om den finländska lagstiftningen och det finländska servicesystemet ska erbjudas i större omfattning Handläggningen av uppehållstillstånds- och medborgarskapsärenden ska effektiveras Dialogen mellan säkerhetsmyndigheterna och de etniska minoriteterna ska ökas Kulturrelaterade fenomen som hotar säkerheten ska identifieras Rådgivningstjänsterna ska effektiveras Inrikesministeriets mål 2015 Målet är att förbättra säkerheten för invandrare och personer som tillhör etniska minoriteter. Säkerhetstjänsterna ska bli mera tillgängliga och lättare att ta del av för invandrare och etniska minoriteter. Myndigheternas medvetenhet och handlingsberedskap i specialfrågor som rör invandrarnas och de etniska minoriteternas säkerhet ska förbättras. I slutet av år 2009 bodde i Kyrkslätt 1434 personer som har ett annat modersmål än finska eller svenska. Motsvarande siffra var år personer. De personer med utländsk bakgrund som flyttat till Kyrkslätt är asylsökande som beviljats uppehållstillstånd eller personer med utländsk bakgrund som fått arbete i kommunen eller som hittat en lägenhet här eller som genom äktenskap har blivit kommuninvånare eller är studerande med utländsk bakgrund. Kyrkslätts kommun och Länsstyrelsen i Nyland har år 1993 ingått ett avtal om mottagande av flyktingar. Enligt avtalet borde Kyrkslätt ta emot ca 15 personer kvotflyktingar per år. Kyrkslätts har senast under år 2006 mottagit kvotflyktingar. Även om mottagningen av kvotflyktingar har varit liten har till kommunen flyttat många personer med utländsk bakgrund med samma motivering som andra invånare som flyttat till kommunen. Som säkerhetsindikator inom detta målområde har de uppgjorda jämställdhetsplanerna och integrationsplanerna, antalet rasistiska brott samt inkluderande av internationell fostran i skolornas läroplaner använts. Inrikesministeriet har våren 2010 skickat en rekommendation till kommunerna om att uppgöra en jämställdhetsplan. Målet med jämställdhetsplanen är att kommunen gör sina riktlinjer och principer till uppföranderekommendationer för främjande jämställdhet. Uppgörandearbetet har inte inletts i Kyrkslätt. I anknytning till den inre säkerheten är en utmanande grupp de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och som spontant flyttat till Kyrkslätt till vänner och släktingar till en s.k. poste restante-adress. En sådan flytt sker inte kontrollerat och är inte i enlighet med avtalet om mottagande av flyktingar. Personen har ingen egen lägenhet och ibland bor i samma lägenhet flera personer samtidigt trångt och oplanerat. Till Kyrkslätt har under året 2010 flyttat ca 20 personer som hör till denna grupp. Deras kunskaper i finska är dåliga och de kan inte anvisas integrationsåtgärder eller skolning som förbereder till arbete. Risken finns att det bildas en grupp med invandrare utan språkkunskaper och yrkeskunskap vars integration till det finländska samhället är svag. Den svaga integrationen orsakar också utslagning från arbetslivet och i och med det ökar eventuellt asocialt beteende och brottslighet. Enligt polisen har i kommunen år 2008 skett ett brott som klassificerats som rasistiskt brott. Av de utlänningar som bor i Kyrkslätt är för tillfället ca 120 familjer kunder hos vuxensocialarbetet. Sammandrag Kommunen har under de senaste åren varit en tillväxtkommun med kraftig utvecklig och man kan förutsätta att också inom de kommande åren förblir kommunen i huvudsak en kommun med inflyttningsöverskott. Till kommunen flyttar också personer som har flyttat till Finland från utlandet. Det är sannolikt att även antalet personer med utländsk bakgrund ökar i kommunen. Nuläget beskrivs av att invandrarna är en del av kommunens och företagens arbetskraft och det uppskattas att exempelvis inom vården fås den behövliga arbetskraften speciellt från personer med utländsk bakgrund. Nu när de övernationella beroendeförhållandena och de snabbt ändrande situationerna råder är det inte omöjligt att Finland i något skede kunde vara i den situationen att Finland ska ta emot allt fler flyktingar t.ex. på grund av klimatförändringen. Polisen och de kommunala sektorerna konstaterar 7

8 gällande nuläget att i kommunen finns inga problem med personer som har utländsk bakgrund. Ändå skulle det vara bra att utforma riktlinjer och integrationsprinciper t.ex. med hjälp av jämställdhetsplanerna och komma överens om dem, för i framtiden kan det på grund av den ökande befolkningsmängden uppstå situationer där man skulle ha nytta av överenskomna förfaringssätt. Det är ändamålsenligt att utvidga invandrarnas och de etniska minoriteternas säkerhetsmål, så att det omfattar säkerhetsmålet för alla kommuninvånare oberoende av etnisk bakgrund och nationalitet. 8

9 3.c. Minskat våld Inrikesministeriets viktigaste insatsområden Våldsoffer ska identifieras bättre än idag Tillgången till tjänster ska bli mera omfattande och tillräckliga resurser ska avsättas för tjänsterna Arbetet för att förebygga upprepad utsatthet för brott ska effektiveras Offrens och vittnenas behov ska beaktas bättre än idag Brister i kompetensen att identifieras och hjälpa våldsoffer ska avhjälpas Information ska samlas in och koordineras bättre Attityder som rör våld ska ändras Alkoholkonsumtionen ska fås ner Inrikesministeriets mål 2015 Målet är att våldet ska minska. Som indikatorer har indikatorer i enlighet med inrikesministeriets anvisningar använts, dvs. antalet brottoch våldssituationer, antalet utryckningar och hot- och mobbningssituationer. Uppgifterna har fåtts av polisen, för skyddshems- och barnskyddsanmälningarnas del från kommunens socialväsende och angående arbetsplatsmobbningen från kommunens arbetarskyddsfullmäktige. Mobbningssituationer vid andra arbetsgivare har inte utretts. Enligt polisen skedde inga brott mot liv i Kyrkslätts under år Däremot skedde andra våldssituationer enligt följande tabell. Indikator 2009 Tavoitearvo Antal brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom, antal Utryckningsuppdrag som gäller familjevåld Polisanmälning (våldsbrottsfall som omfattar minst slag), % Antal familjer som upprepade gånger uppsöker skyddshem 15 enskilda familjer, inga upprepande fall Antal utryckningar till hem Barnskyddsanmälningar 450 Ordningsproblem på allmänna platser, anmälningar om ofog störningsfall Anlagda små bränder, skräpkorgar, lövhögar mm. 15 st. 0 Mobbning som sker i skolan, gjorda anmälningar Finns 0 Mobbningsfall och våld- och hotsituationer på arbetsplatser, gjorda anmälningar Finns 0 År 2009 gjordes 450 st. barnskyddsanmälningar. Polisen gjorde 73 av dem. Polisen kan i samband med en utryckning till ett hem göra en barnskyddsanmälan om barnet är på plats. Barnskyddslagen har ändrats år 2008 och praxisen har ändrats i och med lagförändringen. Anmälan görs enligt den nya principen barnspecifikt. När polisen i en utryckning till ett hem kommer till en familj där barnen är hemma, gör polisen en barnskyddsanmälan för alla de barn som är hemma. Den nationella praxisen är att polisen gör en barnskyddsanmälan även om barnet inte är hemma. I Kyrkslätt görs en anmälan endast när barnen är hemma. Också mobbning i skolor eller på arbetsplatser anses vara våld. Enligt den ledande skolpsykologens anmälan statistikfördes år st. mobbningsfall i skolor och år 2010 var de statistikförda fallen st. Variationen beror på tolkningen av situationen. På kommunens arbetsplatser har det år

10 meddelats om ca 400 våldsamma situationer och 50 fall av osaklig behandling. Talen är i förhållande till mängden anställda på samma nivå som i Kyrkslätts jämförelsekommuner. Sammandrag Enligt polisens uppgifter har våld på allmänna platser ökat och antalet fall överskrider målnivån betydligt. Av familjevåldsfallen kommer en del till myndigheternas vetskap och de registreras som utryckningsfall. i många familjer är användningen av våld fortgående och den hemlighålls och kommer inte alltid till myndigheternas vetskap. Dessa fall syns inte i ovannämnda siffror. Utryckningshembesök och brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom är högre än målnivån. Det har gjorts många barnskyddsanmälningar. Våld- och hotsituationer på arbetsplatsen samt mobbningsfall finns med hänsyn till målnivån mycket. Jämförelsekommunernas eventuellt motsvarande tal på samma nivå berättigar inte Kyrksläts fall. I antalet fall osaklig behandling ska personernas enskilda upplevelser beaktas. För vissa är det mobbning medan andra tar saken med humor. Motsvarande kan mobbaren anse sej vara humoristisk och den andra ta saken på allvar. Alla anmälda fall registreras. Dessutom är det klart att det kan finnas fler fall. Alla fall anmäls inte och de syns således inte i rapporterna. Istället för en anmälan kan problemsituationen framgå som exempelvis sjukfrånvaro. Målet är att det inte skulle förekomma hot- och våldsituationer eller osaklig behandling. Alla uppgifter som baserar sej på indikatoruppgifterna eller intervjuer visar att det förekommer våld på allmänna platser, i hemmen, på arbetsplatser och i skolor. Enligt beräkningarna pekar inget på att våldet skulle minska utan åtgärder och insats, utan det är att vänta att riktingen är ytterligare ökning. Missbruk av rusmedel har en betydande andel i förekommande av våld och olyckor. 10

11 3.d. Bättre konkurrenskraft genom större säkerhet i företagsverksamheten Inrikesministeriets viktigaste insatsområden De förslag och rekommendationer som påverkar företagens säkerhetsverksamhet ska göras kända. Samarbetet mellan näringsliv och myndigheter ska utvecklas särskilt på den lokala nivån för att trygga stabiliteten och kontinuiteten i samarbetet. Företagens riskmedvetenhet ökas och verktyg för riskhantering tas i bruk i större omfattning. Företagens aktionsberedskap i störningssituationer under normalförhållanden ska förbättras. Säkerhetskriterier ska skapas inom informationssäkerhet och andra områden. Inrikesministeriets mål 2015 Målet är att Finland år 2015 ska vara det säkraste landet i Europa sett ur företagsverksamhetens perspektiv. Säkerhetens betydelse som nationell konkurrensfaktor ska beaktas i planeringen och beslutsfattandet. Inrikesministeriet rekommenderar att som indikatorer i detta delområde används företagens globala konkurrenskraft, som beskrivs av säkerhetsindikatorer. Säkerhetsindikatorer är bl.a. kostnader för affärsverksamheten orsakade av brottslighet och våld, kostnader för affärsverksamheten orsakade av terrorism, organiserad brottslighet. Målen mäts också genom företagens brottssäkerhet som syns i bl.a. antalet inbrott och stölder samt anlagda bränder. Uppgifter har fåtts från polisen, räddningsverket och kommunens näringslivsväsendet. Säkerhetsindikatoruppgifterna hänför sej inte till kommunens sektor och de samlas inte in i kommunen. Enligt polisens uppgifter skedde i kommunen år inbrott och 193 snatterifall. Räddningsverket meddelar att antalet anlagda bränder riktade mot företag var två. Sammandrag De som gett uppgifter, uppskattar att Kyrkslätts verksamhetsmiljö för utövande av företagsverksamhet är säker i nuläget. Det uppskattas ändå att brottsligheten i framtiden i alla fall inte kommer att avta, så man ska förbereda sej på brott mot företagsverksamhet. Kommunens näringslivsväsende producerar rådgivningstjänster o.d. som företagen i kommunen erbjuder. Det är företagens fösta länk till kommunens förvaltningsorganisation och väsendet verkställer uppgifter i anslutning till marknadsföring av kommunen, utveckling av hela kommunen och landsbygdsnäringarna och genomför utvecklingsprojekt. Företagskuvöstjänster som kommunen erbjuder omfattar bl.a. sakkunnigtjänster som berör avtalsjuridik. I samband med rådgivningen kan man vid behov uppskatta säkerhetsbehov för företag som ska inleda sin verksamhet. När planen läggs fram kan andra verksamma på Kyrkslätts område ge kompletterande uppgifter gällande säkerhetssituationen på detta verksamhetsområde. 11

12 3.e Målet hur storolyckor och miljöförstöring kan förebyggas Inrikesministeriets utvecklingsobjekt De nya hotbilderna enligt det omfattande säkerhetsbegreppet kräver ett mera omfattande sektorsövergripande myndighetssamarbete än hittills samt ökat samarbete med folkrörelserna att informationsförmedlingen mellan olika instanser blir bättre snabb och mobil tillgång till den gemensamma situationsbilden oljeolyckor och olyckor med farliga ämnen Inrikesministeriets mål 2015 beredskapen för bekämpning av storolyckor och miljöförstöring ska effektiveras beredskapssystemens funktionalitet ska förbättras och kostnadseffektiviteten ska ökas för säkerhetssituationer där många myndigheter är involverade ska riskanalysen, taktiken, forskningen och utbildningen utvecklas Kommunen har förberett sej på storolyckor och miljöförstöring med hjälp av beredskapsplanerna. Planernas testas genom beredskapsövningar. Kommunen har deltagit i följande projekt, som har inverkningar på säkerheten: Rapportering om miljöns tillstånd, säkerheten på havsområdena genom beaktande av oljebekämpning Julia 2030 ett projekt som koncentrerar sej på stävjandet av och anpassande till klimatförändringen Vattenförsörjningens beredskapsplan Översvämningsutredningen som uppgjorts av Nylands förbund för hela kommunens område Säkerhetsplanen omfattar inte detta delområde. 12

13 3.h. Gränssäkerhet, bekämpning av illegal inresa och tullsäkerhet Inrikesministeriets utvecklingsobjekt Europeiska unionens yttre gräns kommer att få större betydelse, gränssäkerheten att ställas inför stora utmaningar och utvecklingsbehov när Schengenområdet utvidgas och rörligheten inom EU ökar. Det måste tas fram metoder för att kompensera de avskaffade kontrollerna vid de inre gränserna. Vi ska delta i EU:s samordnade politik för asyl och invandring, åtgärder för att bekämpa illegal invandring och fleråriga program för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och dessutom utveckla samarbetet med dels Ryssland och de baltiska staterna, dels nationella aktörer. Verksamheten vid representationerna och i nätverket av sambandspersoner ska förbättras, nl.a. för att bekämpa negativa effekter av den ökande flygtrafiken på Fjärran östern för att gardera oss inför den ökande flyktingströmmen, bl.a. i samband med kriser och klimatförändringen. Vi ska delta i projekt för visumhantering i EU osv. Vi måste vara förberedda på att det importera allt fler livsmedel, konsumtionsvaror och falska produkter som är farliga för hälsan och säkerheten och att den elektroniska handeln med olagliga och farliga läkemedel ökar. Inrikesministeriets mål 2015 Målet är att genom samarbete mellan myndigheterna förebygga och upptäcka olaglig inresa till Finland, ordnande av olaglig inresa, handel med människor, införsel av varor som är risk mot medborgarnas säkerhet och annan gränsöverskridande brottslighet. osv. I Kyrkslätt ligger Porkala sjöbevakningsstation från vilken hela kustområdet från Helsingfors till Hangö bevakas. Enligt polisens beräkning är den nuvarande säkerhetssituationen i anslutning till gränssäkerheten relativt bra. Gränskontrollerna har blivit färre, men i samma proportion har egendomsbrott ökat. Enligt uppskattningen kommer säkerhetsuppgifterna i samband med gränsbevakningen att öka i framtiden. När planen har lagts fram kan andra verksamma på Kyrkslätts område ge kompletterande uppgifter gällande säkerhetssituationen på detta verksamhetsområde. 13

14 3.i. Åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet, åtgärder för att bekämpa databrottslighet och risker med Internet I programmet Inrikesministeriets viktigaste insatsområden Polisen måste få betydligt mer ingående information om förberedelser för och genomförande av brott på nätet och om effekterna. När den splittrade informationen samordnas, är det lättare att avslöja Internetbrottslighet. Inte minst näringslivet besitter kunskap om Internetbrottslighet som hotar företagen. Hinder och brister i lagstiftningen eller otydliga metoder och otydlig ansvarsfördelning får inte vara något hinder för effektiv brottsbekämpning. osv. Mål 2015 Ansvarsfördelningen och arbetsmetoderna för att bekämpa databrottslighet måste vara tydliga, förmågan att iaktta fenomen bra och benägenheten att anmäla brott större för att brottsundersökningen ska bli effektiv. Utvecklingen i informations- och kommunikationstekniken måste beaktas över hela linjen när brott bekämpas och straffansvar fullföljs. De uppgifter som ingår i detta program hör i huvudsak till polisens uppgifter. Polisen konstaterar om nuläget, att ur brottslighet som sker lokalt i kommunen framgår bl.a. planerade och yrkeskunniga stöldbrott. Lokalt satsar polisen på brottsundersökning, uppföljning och övervakning, och när man uppskattar framtidsutsikterna kan man vänta sej att utan ovannämnd satsning minskar inte brottsligheten. I kommunens verksamhet är datanäten ett centralt arbetsredskap. I kommunen konstateras, att trots nätbrottsligheten kan nätverken upprätthållas med hjälp av bra brandväggar. Kommunen kan i princip inte med sin verksamhet inverka på saken för övrigt. Kommunen är beroende av utomstående leverantörers produktutveckling. När planen har lagts fram kan andra verksamma på Kyrkslätts område ge kompletterande uppgifter gällande säkerhetssituationen på detta verksamhetsområde. 14

15 3.1. Sammandrag av nuläget inom alla delområden (3. skedet) Som objekt för säkerhetsplanen tas de fenomen och saker som med följd av kartläggningen av analysen och riskerna på det lokala verksamhetsområdet uppskattas vara de största säkerhetsriskerna. De mest betydande hoten eller säkerhetsriskerna kallas säkerhetsplanens tyngdpunktsområden dvs. objekt, och informationen i anslutning till dem specificeras och för objekten fastställs mål och utarbetas kommande verksamhetsplaner. Det finns skäl att begränsa antalet tyngdpunktsområden så att det högst finns tre. Ovan har man beskrivit insamlingen av information inom delområdena. Uppgifter har samlats med de indikatorer som inrikesministeriet rekommenderat samt genom fria diskussioner med kommunens sektorer, polisen och räddningsverket. De uppgifter som finns till förfogande kan innehålla inexaktheter, men i de gemensamma diskussionerna har man hållit som utgångspunkt, att uppgifterna efter möjlighet kommer att specificeras i samband med uppgörande av de följande planerna. Dessutom har man uppskattat, att de uppgifter som fåtts i detta skede ger en tillräckligt enhetlig riktning för de områden, som under första omgången som planen uppgörs, fastställs som tyngdpunktsområden. På basis av de ovannämnda uppgifterna hänför sej de största riskerna i vardagens säkerhet och upplevande av säkerhet till följande ärendehelheter: risken för trafikolyckor i en kommun vars invånarantal ökar, i vilken trafiken är tät och man är beroende av trafikmedel olyckor som förorsakas av rattfylleri risk för att trafikdisciplinen blir sämre, attityd att inte beakta andra risker som hänför sej till boendelösningar för äldre bl.a. fallolyckor mängden invandrare ökar, risker i anknytning till integration och förhållningssätt, risker i anknytning till okontrollerad invandring risker i anknytning till att våld blir vanligare, våld i hemmen, på allmänna platser, i företag, i skolor den ökande rusmedelsanvändningen, rusmedel i anknytning till våld och olyckor, risken att våld ökar under påverkan av rusmedel 15

16 4. Förslag till tyngdpunktsområden Denna rapports förslag är att följande säkerhetsrisker i vardagen lyfts fram som tyngdpunktsområden i säkerhetsplanen som uppgörs: (a) användning av rusmedel (b) ökade hotet av våld Valet motiveras med att användningen av rusmedel ökar och att våld förekommer överallt i samhället, både i hemmen, på allmänna platser, arbetsplatser och i skolor. De står båda i förbindelse till varandra i alla fall så, att användningen av rusmedel ökar risken att använda våld. Användningen av rusmedel ökar också faran för olyckor. På ett individuellt plan är orsaks- och följdförhållandena i anslutning till våld eller användning av rusmedel varierande och de förorsakar på många sätt osäkerhet i vardagen. Besittningstagande av problem i anslutning till dem förutsätter gemensamma mål och samarbete. Med dessa motiveringar förslås att både våld och rusmedel fastställs som tyngdpunktsområden i denna första säkerhetsplan, dvs. de blir de objekt, för vilka uppställs mål och för vilka utarbetas verksamhetsplaner. I de kommande säkerhetsplanerna justeras tyngdpunktsområdena enligt den situation som gäller då. 5. Fortsatta åtgärder Enligt processchemat framläggs säkerhetsplanens utredning om nuläget, uppskattning av de framtida utvecklingsriktningarna och de utvalda tyngdpunktsområdena och om dem begärs utlåtanden. Bedömning begärs av centrala myndigheter samt frivilligorganisationer och företag på området. Områdets invånare ska också informeras om utredningen och dess resultat samt ges möjlighet för diskussion och för givande av respons. Tyngdpunktområdena läggs fram genom kommunstyrelsen beslut under början av år I början av året ordnas också ett allmänt informationstillfälle om planen. På basis av responsen specificeras uppgifterna och de behövliga ändringarna görs i analysen och kartläggningen av verksamhetsmiljön samt eventuellt i tyngdpunktområdena. I den fortsatta behandlingen fastställs för tyngdpunktsområdena mål och verkställighetsplaner för Kyrkslätt del. Säkerhetsplanen uppgörs för en fullmäktigeperiod. Målet är att få den första säkerhetsplanen färdig under år 2011 och precisera den under år 2012, så att nya fullmäktige kan godkänna den för sin period i början av år