Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2013

Transkript

1 Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse Ylva Larsson Områdeschef

2 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsnämnden utser verksamhetschef. Det åligger verksamhetschef enligt HSL att se till att hälso- och sjukvårdsverksamheten organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har det övergripande ansvaret för en säker vård av god kvalitet. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar för att omvårdnadsåtgärder utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Enhetschefen ska tillsammans med övriga personal samverka, analysera och åtgärda avvikelser, följa riktlinjer från MAS och rutiner som är utarbetade av organisationen. Omvårdnadspersonal ska inom ramen för sitt ansvar medverka i risk- och avvikelsehantering och i uppföljning av mål och resultat. Övergripande mål och strategier 2013 Alla patienter/brukare ska ha någon närvarande vid vård i livets slut. Alla som avlider ska av hälso- och sjukvårdsansvarig sjuksköterska registreras i det Palliativa registret. En kvalitetsindikator är att ha någon närvarande i dödsögonblicket. Alla patienter/brukare över 65 år ska erbjudas riskbedömning avseende undernäring, trycksår och fall. All omvårdnadspersonal ska medvetet arbeta för att förebygga och identifiera risker för undernäring, trycksår, fall och munhälsa. Kvalitetssäkras genom riskbedömning och åtgärder i Senior Alert. 50% av patienter brukare ska erbjudas en förenklad eller fördjupadl äkemedelsgenomgång. Målgrupp: 75 år eller äldre, minst 5 stående läkemedel, Apodos eller recept enligt Läkemedelsgenomgångar i primärvård Förändringar och förbättringsområden Socialstyrelsen gjorde en inspektion av hemsjukvården mars 2013 då ett antal brister påpekades. Organisatoriskt har en genomgripande förändring genomförts med ytterligare en enhetschef inom HSO-området. Medarbetare och enhetschefer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen har under året arbetat fram förslag till en stabil och hållbar hälso- och sjukvårdsorganisation. Fokus har varit patientsäkerhet, professionalitet, bemötande, tillgänglighet och arbetsmiljö Förändringsarbete under hösten med nio fokusgrupper med olika områden såsom; schema, jour, rak vecka; funktionsbeskrivningar för sjuksköterskor på särskilt boende; jourtelefon, teleq; omvårdnadskonferenser; områdesfördelning och team; jourarbetsplats; yrkesföreträdare/professionsutvecklare och Medicinskt ansvarig för rehabilitering

3 3 (MAR). Området informerade VON om resultatet av förändringsarbetet i december. Arbetet beräknas fortsätta under hela Struktur för uppföljning/utvärdering Mätning varje månad Sjuksköterskorna rapporterar in till medicinsk ansvarig sjuksköterska varje månad i ett tillsynsark. I tillsynsarket rapporteras antalet infektioner, om antalet utförda riskbedömningar och om åtgärdplaner finns, antalet medicinska avvikelser samt antal registreringar i palliativa registret och i senior alert. Riskbedömningar Riskbedömningar görs i senior alert för att se om det finns risk för undernäring, fall eller trycksår. Dessa utförs av ett team runt patienten som består av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, omvårdnadspersonal och enhetschef. Rutiner finns för trycksår, för senior alert, separat för särskilt boende, hemtjänst och för korttidsboendet. Riskbedömningar ska göras även på de patienter som inte kan eller vill sitt samtycke. Riskbedömningen registreras då i omvårdnadsjournalen procapita. MAS och utvecklingsledare från FoU har informerat enhetschefer på områdenas ledningslag. FoU har haft utbildningar för team och återkoppling ges varje månad via månadsbrev från utvecklingsledarna Division Social omsorg. Kosten som serveras på särskilda boenden skall vara anpassad efter de näringsbehov som de boende har. Sjuksköterska ansvarar för att BMI-värdet mäts vid inflyttning och följs regelbundet. Undernäring bland äldre är vanlig. Rutiner finns för att tydliggöra tillvägagångssättet för att identifiera, utreda, behandla och följa upp nutritionsproblem relaterade till undernäring inom äldreomsorgen. Riskbedömningar i Senior Alert och nutritionsutredningar som syftar till att identifiera eventuella nutritionsproblem samt bakomliggande orsaker till att brukaren är eller riskerar att bli undernärd görs. Alla problem med nutritionen dokumenteras i omvårdnadsjournalen Under 2012 gjordes nattfastemätning på patienter på särskilt boende. Resultatet visade att i genomsnitt en nattfasta på 12 timmar. Under 2013 har en ny måltidsordning genomförts på två äldreboende med gott resultat. Traditionellt serveras en måltidsordning som inte är anpassad efter de äldres livssituation. Försök har gjort med att anpassa måltidsordningen med många små måltider och ingen lunch. Rapporten efter ny måltidsordning uppvisar positivt resultat såsom bland annat att nattfastan har minskat, mindre användning av sömntabletter. Rapporten finns tillgänglig. Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 finns. Läkemedelsgenomgångar görs för att åtgärda och förebygga problem relaterade till läkemedelsanvändningen är. Särskilt utsatta är sköra äldre, som på grund av sviktande funktioner och sjukdom är mer känsliga för läkemedel och samtidigt har en omfattande läkemedelsanvändning och ofta ett stort behov av läkemedel.

4 4 Läkemedelsgenomgång används för att öka patientsäkerhet och kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling. Läkemedelsgenomgångarna har medfört att olämpliga läkemedelkombinationer och användandet av antiinflammatoriska läkemedel har minskat för patienterna på särskilt boende och i hemsjukvården. Läkemedelskommittén tar årligen fram en lista på läkemedel i kommunernas buffertförråd samt utarbetar Äldrekortet som underlättar kommunernas och landstingets arbete avseende läkemedelsbehandling hos Alla demensenheter inom DSO har fått utbildning för att kunna registrera i kvalitetsregistret BPSD. Utbildning ges till ett omvårdnadsteam bestående av enhetschef, sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Registrering ger kvalitetsäkra handlingsplaner för omvårdnad och omsorg om personer med demensdiagnos. Kommunen deltar i satsning Bättre liv för sjuka äldre som stöd till ett långsiktigt och systematisk förbättringsarbete i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Målet är att bidra till god vård och omsorg för äldre, bland annat genom ett preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre och sammanhållen vård och omsorg. Allt arbete ska bidra till helhetssyn och ökad delaktighet för patient/brukare och närstående. Kommuner och landstinget i Sörmland kraftsamlar nu för att tillsammans förbättra vård och omsorg för sjuka äldre. Arbetet syftar till att utveckla god vård vid livets slut, preventiva arbetssätt, god vård vid demens, god läkemedelsbehandling och sammanhållen vård och omsorg. Uppföljning genom egenkontroll Alla medicinska avvikelser ska dokumenteras i avvikelsemodul i procapita. Legitimerad personal och enhetschefer fick utbildning av systemet under hösten Syftet är att alla anställda inom division Social omsorg ska veta hur hanteringen av avvikelser inom hälso- och sjukvårdsområdet ska ske. Medicinska avvikelser ska informeras och åtgärdas på enheternas apt. Reviderat lathund för avvikelse/klagomål/synpunkter inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. MAS deltar i analys, åtgärdsarbete och uppföljning av de allvarligare avvikelserna. Vid avvikelser informationsöverföring och samordnad individuell vårdplanering ska skickas in en kopia till MAS som bevakar att svar kommer från annan vårdgivare. Hygien Hygienriktlinjer finns och efterlevs. Hygienombuden träffar regelbundet hygiensjuksköterskan. Självskattning hygien självskattning ska göras en gång per år. Medicintekniska produkter Under året har arbetsterapeuter och sjukgymnaster genomfort utbildningar avseende förflyttningsteknik. Dokumentation

5 5 Riktlinjer för dokumentation finns och ska vara känd av all personal inom Social omsorg. Sedan 2011 har nationell patientöversikt, NPÖ införts i Nyköping. Medicinskt ansvarig sjuksköterska planerar hur journalgranskning ska göras. Utbildning ges till legitimerad personal vid introduktion samt uppföljning ibland annat hur vårdplaner ska skrivas. Skyddsåtgärder Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmanna rad (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder for personer med åldersdemens i särskilda boendeformer for service och omvårdnad att gälla. Riktlinjer samt rutiner finns för att hantera området skyddsåtgärder. Inom området ryms lås, larm samt ex. hantering av sänggrindar, bälten, selar, brickbord etc. Rehabilitering Riktlinjer för rehabiliterande förhållningssätt inom Social omsorg finns och ska vara känd av all personal inom Social omsorg. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan ska ske med patienten i fokus för att säkra verksamhetens kvalitet enligt gällande avtal med andra vårdgivare. Samverkan ska ske såväl internt som externt. Samarbete med framtagande av riktlinje för Läkemedelsgenomgångar med Landstingets läkemedelskommitté. Samarbete med Landstinget angående NPÖ Utbildning för vårdpersonal och enhetschefer i hygien, samarbete med Landstingets smittskydd/hygien. Samarbete med Landstingets läkemedelskommitté i frågor såsom äldre och läkemedel Samarbetsmöten primärvård- kommunen För trygg och säker vård genom hela vårdprocessen har kommunerna och landstinget i Sörmland gemensamt antagit riktlinjer informationsöverföring och samordnad planering. Riskanalys En riskanalys genomförs utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv i samband med väsentliga förändringar i verksamheten t.ex. förändringar i personalbemanning

6 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldighet gäller enligt Lex Sarah samt anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Utredning och anmälning enligt Lex Maria görs av medicinskt ansvarig sjuksköterska. All personal inom äldre- och handikappomsorgen är enligt Lex Sarah skyldig att rapportera missförhållanden som kan leda till eller har lett till skada för brukare. Riktlinjer, rutiner och blankett för detta finns under Styrdokument för division Social omsorg. Under 2013 bildades IVO(inspektion vård och omsorg) som är tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård. Klagomål och synpunkter Kan lämnas direkt till en enhet eller genom kommunens gemensamma system för klagomål och synpunkter. Om ärendet berör patientsäkerhet så tar ansvarig chef kontakt med kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Detta avgör också vem/vilka som ansvarar för utredning samt svar till anmälaren. Lathund avvikelse finns som hjälp för avvikelsehantering Enhetschefen ansvarar för handläggning och åtgärd samt kontakt med klaganden. Synpunkter och avvikelser följs upp på arbetsplatsträffar. Samverkan med patienter och närstående Alla patienter och anhöriga får information och görs delaktiga i vården, både genom ankomstsamtal, genomförandeplaner, vårdplaner och i direkt kontakt när behov finns. Patienten har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska som ansvarar för vården i samverkan via direktkontakt, möten och telefonsamtal med patient och anhöriga när så önskas och/ eller när behov finns. Alla patienter har en kontaktpersonal. Resultat övergripande mål 2013 Senior Alert Under 2013 registrerades mindre antal riskbedömningar i senior alert. Målet med att 90 % av patienter på särskilt boende skulle ha riskbedömning i senior alert nåddes inte. Utfallet visade en täckningsgrad på 60 % vilket är ett av förbättringsområden för Legitimerad personal har fått en kompletterad utbildningsinsats under hösten Palliativa registret Målet med att 70% av avlidna ska registreras i palliativa registret nåddes. Förbättring i gjordes med sammantaget 4% i parametrarna. Andel brytpunktssamtal fanns för 35% av registreringarna. Alla boende på särskilt boende har erbjudits att någon är närvarande vid vård i livets slut. Förbättringsområden för 2014 är efterlevande samtal och validerad smärtskattning.

7 7 Avvikelse läkemedel Läkemedel säbo ordbo totalt DSO Antal avvikelse läkemedel har ökat både på äldreboende och i hemtjänsten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året informerat divisionens ledningslag om antalet avvikelser. Återkoppling av avvikelser sker av enhetschef på respektive enhet i samband med arbetsplatsträffar. Åtgärder vid upprepade och allvarliga avvikelser görs av sjuksköterska i samråd med medicinsk ansvarig sjuksköterska. Under 2013 det inte återkallats någon delegering för omvårdnadspersonal. Avvikelse fall Fall säbo ordbo Totalt DSo Antal avvikelse fall har minskat med 9% på äldreboende men ökat i ordinärt boende. Förbättring områden för 2014 är att öka riskanalyser i ordinärt boende med åtgärder och handlingsplaner. Åtgärder och handlingsplan registreras i datajournal och i kvalitetsregistret senior alert. Avvikelse informationsöverföring. Under året har antalet avvikelser ökat. Avvikelserna har mottagits av sjukhuset och svar har kommit. Flertalet av avvikelserna är relaterade till ofullständiga utskrivningar från sjukhuset vilket många gånger kan äventyra patientsäkerheten.

8 8 Övergripande mål och strategier för kommande år 2014 Ytterligare systematisera och tydliggöra ansvaret för patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer. Fortsätta med riskbedömningar av fall, undernäring och trycksår och att integrera munhälsa. Öka följsamheten till registrering/riskbedömning i Senior Alert Öka antalet läkemedelsgenomgångar enligt aktivitetsplan för läkemedel Minska antalet avvikelser i samband med läkemedelsadministrering och fall med 10% från antalet avviskelser 2013 I Palliativ registret öka parametrarna: validerad smärtskattning, brytpunktsamtal, medel mot ångest och munhälsa med 5 %. 75% av patienter särskilt boende ska en plan HsL dokumenterad i procapita med diagnos/problem, mål, åtgärd och uppföljning.