Fullmäktige Sida 1 / 101

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 101 Sammanträde Tid måndag klo 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn Arenden Arende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 3 2 Val av protokolljusterare Esbo stads utlåtande om utkastet till regeringens proposition 5 till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa 4 1 Godkännande av Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett 11 tillgängligt Esbo Fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo 17 (Bordlagt ) 6 Fråga om att anställa en chef på viss tid (Bordlagt ) 23 7 Motion om anvisande av lokaler för ett apotek tillsammans 25 med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs sjukhusområde och ansökan om tillstånd hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea (Bordlagt ) 8 Motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- 28 och skolbyggnader (Bordlagt ) 9 Motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner 31 och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar (Bordlagt ) 10 Två frågor om offentligheten av de stadsägda aktiebolagens 34 handlingar 11 Fråga om egnahemstomter som överlåts till byggande i egen 37 regi 12 Motion om att med enkäter utreda symptom på 40 inneluftsproblem i alla Esbos skolor för att lokalisera och åtgärda inneluftsproblemen 13 Motion om att pensionärer i Esbo som är över 68 år ska 46 kunna använda kollektivtrafik gratis 14 Motion om avhjälpande av bristerna i omklädningsrum och 49 bastu i Alberga simhall 15 Godkännande av ändring av detaljplanen Gillesberget I i 52 stadsdel 40 Esbo centrum, område nr (Bordlagt ) 16 Godkännande av en ändring av detaljplanen Käringbacken i 58 stadsdel 75 Kolmpers, område nr (Bordlagt ) 17 Godkännande av detaljplanen Lillmossaskogen i stadsdel 82 Grundbacka, område nr (Bordlagt ) 66

2 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 2 / Fråga om de ungas bostadssituation i Esbo (Bordlagt , och ) 19 Motion om gemensamt boende för unga och äldre i Esbo (Bordlagt , och ) 20 Fråga om Västmetrons kostnader och fördröjning samt om informationsgivning (Bordlagt och ) 21 Motion om en redogörelse och prognos för västmetrons kostnader, tidtabell för färdigställande och tilläggskostnader av tillfälliga trafikarrangemang (Bordlagt och ) 22 Fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården (Bordlagt och ) 23 Fråga om situationen och tidtabellen för renoveringen av Hagalunds simhall (Bordlagt ) 24 Fråga om placeringsprinciper för stenkrossverksamhet (Bordlagt ) 25 Fastställande av fastighetsskatten för obebyggd byggnadsplats för år Esbo Maria Guzenina ordförande

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 3 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordföranden konstaterar att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 4 / Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väjs representanter för Vårt Esbo / Saml.

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 5 / / Esbo stads utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@espoo.fi Ari Konttas, tfn Elina Yli-Koski, tfn Juha Metso, tfn Kimmo Sarekoski, tfn Markus Syrjänen, tfn Mauri Suuperko, tfn Olli Isotalo, tfn Pia Ojavuo, tfn Sampo Suihko, tfn Timo Kuismin, p tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@espoo.fi Fullmäktige godkänner de bifogade svaren på remissenkäten som sitt utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa Bilaga 2 Esbo stads svar på frågorna i remissenkäterna Tilläggsmaterial - Begäran om utlåtande om utkast till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lagar som har samband med dem - Sammandrag av utkastet till regeringsproposition med förslag till lagstiftning för en social- och hälsovårds- och landskapsreform - Begäran om utlåtande till utkast till regeringens proposition med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster - Vanhusneuvoston lausunto - Vammaisneuvoston lausunto - Espoon nuorisovaltuuston lausunto - Espoon ruotsinkielisten sosiaali- ja terveyspalvelujen neuvottelukunnan lausunto

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 6 / Regeringsproposition lagförslag Regeringsproposition allmän motivering Regeringsproposition detaljmotivering Hallituksen esityksen korjatut lakiluonnokset (luettelo korjauksista kansilehdellä) - Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster Obs! Tilläggsmaterialen kan läsas endast på internet och de delas inte ut på papper: Redogörelse Esbo stad anser det vara viktigt att dess roll i social- och hälsovårds- och landskapsreformen är tydlig. Staten håller på att grunda 18 landskap i Finland. För att målen med reformen ska nås måste de stora städernas roll i de självstyrande områdena klargöras och preciseras. Vid reformen måste man slå vakt om de stora städernas vitalitet och förmåga att ordna tjänster av god kvalitet. Om de stora städernas ställning och uppgifter som är typiska för dem ska beslutas så, att man undviker att uppgifter och beslutsfattande överlappas med de självstyrande områdena. Dessutom ska man säkra en stadspolitik som stöder långsiktig tillväxt och konkurrenskraft. De stora städernas roll i att stärka vitaliteten och tillväxten ska främjas ytterligare. Vid reformen måste man för de stora städernas del sträva efter att avsevärt stärka vitaliteten, näringslivet och innovationsförmågan, minska klimatutsläppen, öka bostadsproduktionen samt göra trafiken smidigare. Sysselsättnings- och näringspolitiken går in i varandra, och ansvaret för dem bör ligga hos de stora städerna. Enligt preliminära kalkyler belastar landskapsreformen inte direkt den kommunala ekonomin i huvudstadsregionen. Däremot orsakar behovskriterierna som föreslås för finansieringen av social- och hälsovården en inkomstöverföring på 150 miljoner euro från Nyland till de övriga landskapen. Kriterierna för finansieringen gäller endast befolkningen och beaktar inte olika produktionsmiljöer. Förändringen är orättvis och rubbar den nuvarande regionala balansen i den offentliga ekonomin. Esbo stad anser det vara viktigt att finansieringsansvaret som åligger invånarna i staden hålls på nuvarande nivå. Den nuvarande höga nivån som utjämningen av skatteintäkterna ligger på orsakar kraftig skuldsättning i tillväxtkommunerna. Tillväxtcentrumen måste på grund av urbaniseringen och statens mål för bostadsbyggande investera kraftigt i det byggande som infrastrukturen och basservicen kräver (trafikleder, kollektivtrafik, skolor, daghem). Kostnaderna av tillväxt och invandring hopar sig i metropolområdet. Därför får staten inte öka kostnadstrycket på kommunerna eller utjämningen av skatteintäkter mellan landets kommuner. Reformen ska svara mot bekämpningen av hållbarhetsgapet, och finansieringssystemet ska vara genomskinligt och sporrande. Enligt

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 7 / 101 regeringens riktlinjer utgår beredningen av finansieringsreformen från regeringsprogrammets inskrivningar, enligt vilka den totala skattegraden inte får höjas och beskattningen av arbete inte får skärpas på någon inkomstnivå. Därför kan inte heller den statandelsutjämning som baseras på kommunernas skatteinkomster skärpas. Egendomsöverföring, kommunernas gemensamma medelanskaffningssystem, kommunernas soliditet, möjliga överföringar av egendom och kommunernas pensionssystem ska ordnas på ett hållbart sätt. Esbo stad stöder sådana social- och hälsovårdsreformer som minskar hälso- och välfärdsskillnaderna, förbättrar tjänsternas jämlikhet, ökar social- och hälsovårdens kostnadseffektivitet och värdesätter klienterna. Nylands social- och hälsovårdslösning ska beakta huvudstadsregionens tjänstebehov som avviker från det övriga landet. Nästan hälften av Finlands invånare med utländsk bakgrund bor i huvudstadsregionen. Huvudstadsregionen behöver en stor del av tjänsterna med anknytning till bostadslösheten, segregationen och invandringen i hela landet. Att svara mot tjänstebehovets särdrag förutsätter mer koordinering mellan socialoch hälsovården och övriga offentliga bastjänster än i det övriga landet. Lösningarna för reformen av social- och hälsovården ska på ett trovärdigt sätt öka tjänsteproduktionens produktivitet och kostnadseffektivitet. Skalfördelarna som eftersträvas i övriga delar av landet har redan uppnåtts i huvudstadsregionen. Befolkningsunderlaget i Esbo stad är tillräckligt för att det ska vara möjligt att uppnå landskapsreformens funktionella mål för basservicen. Att utvidga befolkningsunderlaget så att det omfattar hela Nyland främjar inte skötseln av basservicen. Produktionen som faller på den offentliga sektorns ansvar kan inte verkställas på ett meningsfullt sätt med en organisation som fördelats på olika serviceområden i Nyland. På grund av Nylands omfattning och för att säkra integrationen av social- och hälsovård måste landskapet ha flera regionala organisationer som sköter integrationen mellan tjänster. I de specialtjänster där det optimala befolkningsunderlaget omfattar hela Nyland är tjänsterna redan i nuläget regionalt organiserade. Den mest betydande servicehelheten av den här typen är den specialiserade sjukvården. Det är ändamålsenligt att den också i fortsättningen är centraliserad. Esbo stads social- och hälsovård ordnas för tillfället enligt en modell med flera producenter. Majoriteten av långtidsvården, boendetjänsterna och institutionsvården produceras av privata företag och aktörer inom den tredje sektorn. Det har gagnat klienterna att produktionsstrukturen gjorts mångsidigare, och det finns skäl att stödja denna utveckling också i fortsättningen. Förändringarna ska genomföras separat för varje tjänst, kontrollerat och med hänsyn till den lokala näringspolitiken och stadsutvecklingen. Det måste beaktas att en betydande del av tjänsteproducenterna är små och lokala producenter. I Esbo bor sju procent av Finlands svenskspråkiga befolkning. Esbos specialuppdrag är att säkerställa kvaliteten på de svenskspråkiga tjänsterna och utveckla dem i fortsättningen. Tjänsterna för de

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 8 / 101 svenskspråkiga invånarna ska granskas som en helhet, och det ska säkerställas att den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att inverka på sina tjänster bevaras. Esbo är med i det nationella projektet UNA, vars mål är att utveckla ett hållbart, smidigt och effektivt klientinformationssystem med modularkitektur inom social- och hälsovården i landet. Den kanske mest betydande källan för produktivitetstillväxt i Nyland i framtiden är digitaliseringen av tjänster samt klientens delaktighet och ägarskap då det gäller att förvalta och utnyttja information. Reformen av social- och hälsovården får inte leda till att denna utveckling avstannar eller till att arkitekturen blir stelare i Nyland. Esbo fullmäktige gav ett utlåtande om regeringens riktlinjer för indelningen av självstyrande områden och för social- och hälsovårdsreformen. Esbo stadsstyrelse godkände huvudstadsregionens städers gemensamma förslag till statsrådet om en separat lösning för huvudstadsregionen i reformen av social- och hälsovården och regionförvaltningen. Begäran om utlåtande En social- och hälsovårdsreform och inrättandet av en landskapsförvaltning bereds inom ramen för ett projekt som är gemensamt för social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet ber Esbo stad lämna ett yttrande om utkastet till regeringsproposition. Regeringens proposition och det material som hör till begäran om utlåtande finns också på adressen: Enligt regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering och de riktlinjer som regeringen drog upp , och ska en social- och hälsovårdsreform och en landskapsreform genomföras i Finland. I Finland inrättas 18 landskap med egna val och fullmäktige. Från ingången av 2019 ska landskapen ordna alla social- och hälsotjänster inom sitt område. Landskapen har således ansvaret för att befolkningen får social- och hälsotjänster i enlighet med lag. Landskapen får utöver social- och hälsovården även andra uppgifter: arbets- och näringstjänster samt regionutveckling, miljö- och hälsoskydd, trafiksystemplanering, landsbygdsutveckling och räddningsväsende. Staten finansierar landskapens verksamhet, så i fortsättningen har kommunerna inte längre ansvar för ordnandet eller finansieringen av social- och hälsotjänsterna. Genom den landskapsreform och reform av ordnandet av social- och hälsovården som denna begäran om utlåtande gäller är avsikten att bl.a. inrätta de nya landskapen och föreskriva om landskapens förvaltning och ekonomi, överföra ansvaret för ordnandet av social- och hälsotjänsterna från kommunerna till landskapen samt föreskriva om den finansiering som landskapen ska få, beskattningsgrunderna för att få in medel för finansieringen, införandet av reformen, personalens ställning samt

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 9 / 101 egendomsarrangemangen. Avsikten är också att i fråga om den basservice som blir kvar på kommunernas ansvar föreskriva om ett nytt statsandelssystem för den kommunala basservicen. En separat regeringsproposition bereds om överföringen till landskapen och finansieringen av övriga uppgifter än social- och hälsovården. Syftet med den regeringsproposition om tjänsteproducenten som är föremål för begäran om utlåtande är bland annat att garantera säkerheten för klienter och patienter som använder social- och hälsovården, säkerställa tjänster av god kvalitet samt främja samarbetet mellan producenten och myndigheterna. I stället för tillstånds- och anmälningsförfarandet i den gällande lagstiftningen om privat social- och hälsovård ingår i lagförslaget registreringsförfarande som gäller alla tjänsteproducenter. Syftet med en separat registrering av tjänsteproducenten och tjänsteenheterna är att lätta upp förvaltningen kring det nuvarande tillstånds- och anmälningsförfarandet och klargöra förhållandena mellan olika förutsättningar. Begäran om utlåtande besvaras genom en elektronisk enkät som innehåller preciserade frågor om utkastet till regeringsproposition. I enkäten är det möjligt att motivera svaren på frågorna, och dessutom finns det gott om plats för fritt formulerade kommentarer. Reformens införandelag innehåller bestämmelser om landskapsindelningen. Om en kommun beslutar att föreslå att kommunen ska höra till ett annat landskap än det som föreslås i 5 i införandelagen, ska kommunfullmäktiges beslutshandling i beslutet sändas till social- och hälsovårdsministeriet. Utlåtandena ska lämnas till social- och hälsovårdsministeriet senast före kl Utlåtandena är offentliga. I sammandraget av utlåtandena beaktas endast de utlåtanden som inkommit inom tidsfristen. Inom ramen för social- och hälsovårds- och landskapsreformen kommer man dessutom att utarbeta lagstiftning om valfrihet, reformera flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården samt överföra även andra uppgifter än social- och hälsovården från den statliga regionförvaltningen, kommunerna och samkommunerna till landskapen. De bereds i separata beredningsprojekt, men i lagen om ordnande av social- och hälsovård har man beaktat den modell med flera producenter som är en förutsättning för valfriheten. Ett utkast till regeringsproposition som gäller valfriheten och förenklingen av finansieringen sänds på remiss i slutet av året. Det utkast till regeringsproposition som gäller överföringen av andra uppgifter än social- och hälsovården från den statliga regionförvaltningen, kommunerna och samkommunerna till landskapen sänds på remiss under våren 2017.

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 10 / 101 shistoria Stadsdirektör Jukka Mäkelä föreslår att fullmäktige godkänner de bifogade svaren på remissenkäten som sitt utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa. Behandling Eftersom stadsdirektören Jukka Mäkelä var förhindrad, föredrogs ärendet av tekniska direktören Olli Isotalo. Ordföranden föreslog understödd av Elo att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag om bordläggning kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. : bordlade enhälligt ärendet Stadsdirektör Jukka Mäkelä föreslår att fullmäktige godkänner de bifogade svaren på remissenkäten som sitt utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. : Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 11 / / Fullmäktige Tekniska nämnden Godkännande av Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo 2020 Beredning och upplysningar: Sirkku Wallin, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Fullmäktige godkänner Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo Bilaga Fullmäktige Redogörelse 2 Tillgänglighetsprogrammet 2020 (uppdaterat ) - Nuorisovaltuuston lausunto Esteetön Espoo ohjelmasta Vammaisasiamiehen lausunto Esteetön Espoo ohjelmasta Vammaisneuvoston lausunto Esteetön Espoo ohjelmasta Vanhusneuvoston lausunto Esteetön Espoo ohjelmasta Esbo stads tillgänglighetsprogram har beretts sedan år 2012, då den föregående programperioden tog slut. Därefter har tillgänglighetsarbetet fortsatt utan programpolitisk styrning. Det har gjorts tre förslag till tillgänglighetsprogram, av vilka detta är det senaste. Det första utkastet till tillgänglighetsprogrammet behandlades i tekniska nämnden Nämnden remitterade sedan programmet för ny beredning. Beredningen inleddes på nytt utifrån ett förslag av handikapprådet till stadsstyrelsen. et som gavs 2015 ledde våren 2016 till att programdokumentet uppdaterades. I det beaktades förutom anvisningar av tekniska nämnden och handikapprådets förslag också de diskussioner som förts med intressenterna, sektorerna och resultatenheterna om i vilket skede tillgänglighetsarbetet i Esbo är. godkände programmet Fullmäktige remitterade emellertid programmet för ny beredning enligt ett beslut i juni. Man ville i programmet uppmärksamma FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som trädde i kraft då. Dessutom ville man också

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 12 / 101 ordna en skriftlig remissrunda och återremittera programmet för behandling i fullmäktige I det förnyade programförslaget som nu föreläggs ( ) beaktas tekniska nämndens anvisningar, material från alla tidigare programberedningar och nya synpunkter och material från olika instanser som sammanställts under våren och sommaren I utlåtandena betonas behovet av att iståndsätta programmet, försäkra sig om att åtgärderna är verkningsfulla och mätbara samt slutanvändarnas roll. För att ta reda på hur väl målen i det tidigare tillgänglighetsprogrammet uppfyllts intervjuades experter från programmets ledningsgrupp, sektorerna, sektorernas resultat- och verksamhetsenheter samt experter bland intressenterna. Enligt intervjuerna hade det tidigare tillgänglighetsprogrammet lyckats på grund av att tillgängligheten förbättrats i nybyggda områden, tjänsternas tillgänglighet delvis förbättrats, attityderna förbättrats samt tjänster som främjar tillgänglighet grundats. I programmet definieras visionen och målen för hur tillgängligheten kan förbättras samt åtgärderna genom vilka programmet genomförs. Det uppdaterade tillgänglighetsprogrammet är tätt knutet till Berättelsen om Esbo, artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den lagstadgade likabehandlingsplanen samt markanvändnings- och bygglagen och gällande planeringsanvisningar. Tillgänglighetsprogrammet är också i linje med de övriga förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen, såsom programmet om den äldre befolkningen i Esbo. I programmet läggs också fram åtgärder bland vilka den mest centrala är att tillsätta en styrgrupp som ansvarar för att verkställa tillgängligheten. Dessutom föreslås kriterier och redskap utgående från vilka styrgruppen kan inleda en uppföljning och bedömning av tillgängligheten på det sätt som passar stadens styrsystem. Byggandet av de egentliga resultatmätarna är en uppgift som tilldelas styrgrupperna så att alla olika sektorer, enheter och intressenter beaktas då mätarna skapas. Ett helhetsmässigt tillgänglighetsarbete förutsätter gemensamma mål, koordinerade åtgärder och samarbete mellan många instanser. Programmet skapar förutsättningar för att påbörja styrningen av tillgänglighetsarbetet på nytt efter en paus på många år på alla verksamhets-, planerings- och verkställandenivåer. Tillgänglighetsprogrammet strävar efter att tillgängligheten ska gälla samtliga invånare och vara i fokus när staden utvecklas, tjänster produceras och staden bygger eller ombygger. Staden strävar efter att tillgänglighet i miljö och tjänster främjas genom samarbete aktörer emellan och genom planering som bygger på växelverkan och där användaren är i fokus. Enligt tillgänglighetsprogrammets vision är Esbo en jämställd och tolerant stad där det är bra att bo, uträtta ärenden och arbeta. I ett tillgängligt Esbo kan verksamheterna, områdena, tjänsterna och arbetsplatserna nås lika bra av alla och det är lätt att ta sig fram. Om de politiska beslutsfattarna och stadens ledning förbinder sig till att främja tillgänglighet och nåbarhet,

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 13 / 101 kommer verksamheten att underlättas. Det vore önskvärt att i de olika sektorernas ekonomiplaner inkludera separata finansieringar för tillgänglighet och nåbarhet. Dessutom bör det förvaltningsövergripande samarbetet mellan sektorerna och dessas resultat- och verksamhetsenheter utvecklas så att tillgängligheten och nåbarheten kan granskas på ett heltäckande sätt. Vid sidan av tillgängligheten i den byggda miljön beaktas funktionell tillgänglighet ur olika befolkningsgruppers synvinkel. shistoria Tekniska direktören Olli Isotalo godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. ber också stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Behandling Föredragandens ändringar i bilagan vid mötet har beaktats i protokollet. Sistonen lämnade understödd av Elo m.fl. följande ändringsförslag: Tillgänglighetsprogrammet ska föreläggas fullmäktige för beslut. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om förslaget kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. : föreslår att fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. föreslår också att fullmäktige ber stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Fullmäktige Fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. Fullmäktige ber också stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider.

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 14 / 101 Behandling Ordföranden i fullmäktiges förhandlingskommitté Huhta föreslog understödd av ordförande Guzenina att ärendet återremitteras för ny beredning på följande grunder: Programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 återremitteras för ny beredning så att det beaktar: 1. Finland ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Innan tillgänglighetsprogrammet godkänns ska det uppdateras så att det överensstämmer med konventionen. 2. Esbo stads tekniska nämnd behandlade ärendet och beslutade att utkastet till tillgänglighetsprogram sänds på remiss. Detta har inte skett, till exempel har man inte bett handikapprådet om ett utlåtande. Programmet ska sändas på remiss, såsom tekniska nämnden beslutade. 3. Ärendet föreläggs fullmäktige Efter att diskussionen om återremiss hade avslutats frågade ordföranden om remissförslaget kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige enhälligt hade beslutat återremittera ärendet för ny beredning. Fullmäktige: Fullmäktige remitterade enhälligt ärendet för ny beredning med följande motivering: Tekniska nämden Programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 återremitteras för ny beredning så att det beaktar: 1. Finland ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Innan tillgänglighetsprogrammet godkänns ska det uppdateras så att det överensstämmer med konventionen. 2. Esbo stads tekniska nämnd behandlade ärendet och beslutade att utkastet till tillgänglighetsprogram sänds på remiss. Detta har inte skett, till exempel har man inte bett handikapprådet om ett utlåtande. Programmet ska sändas på remiss, såsom tekniska nämnden beslutade. 3. Ärendet föreläggs fullmäktige Stadsteknikdirektör Harri Tanska Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår vidare för fullmäktige att fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 15 / 101 Behandling uppmärksamma programmet. föreslår också att fullmäktige ber stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Föredraganden korrigerade ärendets redogörelsetext under mötet (korrigeringarna har beaktats i protokollet). Under diskussionens gång föreslog Pirkko Kuusela understödd av Kirsi Åkerlund att stycke två efter rubriken under punkt 2.2 i programmet om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 9 ersätts med: I och med att konventionen ratificerades styr två centrala begrepp samhällets funktion. Av dessa är den första en för alla lämplig planering som förutsätts i artikel 4 (Design for All (DfA) eller Universal design), som innebär att produkter, miljöer, program och tjänster planeras så att alla människor kan använda dem så omfattande som möjligt utan tillämpningar eller specialarrangemang. Planering som passar alla är allmän till sin natur. Den skäliga tillämpning som definieras i artikel 2 kompletterar att en planering som är lämplig för alla verkställs och säkerställer att tillgängligheten verkställs i enskilda fall. Med en skälig tillämpning avses ändamålsenliga arrangemang för att främja en funktionshindrad persons mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter. Under diskussionens gång föreslog Lari Karreinen understödd av Pirkko Kuusela att nämnden dessutom beslutar följande: Tekniska nämnden uppmanar stadsteknikcentralen att inleda uppdateringen av typritningar i följande skede av lösningar för specialnivåer av tillgänglighet där det på gångvägens sida finns en ramp för rollator- och rullstolsanvändare. Tekniska nämnden godkände båda förslagen enhälligt. Tekniska nämnden 1) preciserar förslaget till Programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 så att programmets stycke två efter rubriken under punkt 2.2 i programmet om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 9 ersätts med: I och med att konventionen ratificerades styr två centrala begrepp samhällets funktion. Av dessa är den första en för alla lämplig planering som förutsätts i artikel 4 (Design for All (DfA) eller Universal design), som innebär att produkter, miljöer, program och tjänster planeras så att alla människor kan använda dem så omfattande som möjligt utan tillämpningar eller specialarrangemang. Planering som passar alla är allmän till sin natur. Den skäliga tillämpning som definieras i artikel 2 kompletterar att en planering som är lämplig för alla verkställs och säkerställer att tillgängligheten verkställs i enskilda fall. Med en skälig tillämpning avses ändamålsenliga arrangemang för att främja en funktionshindrad persons mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter.

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 16 / Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår vidare för fullmäktige att fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. föreslår också att fullmäktige ber stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. 3) uppmanar stadsteknikcentralen att inleda uppdateringen av typritningar i följande skede av lösningar för specialnivåer av tillgänglighet där det på gångvägens sida finns en ramp för rollator- och rullstolsanvändare. Tekniska direktören Olli Isotalo föreslår att fullmäktige godkänner Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo Behandling Vilske understödd av Sistonen föreslog att styrgruppens sammansättning ges för kännedom till stadsstyrelsen efter att gruppen bildats. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Vilskes förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. : föreslår att fullmäktige godkänner Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo Dessutom beslutade stadsstyrelsen att styrgruppens sammansättning ges för kännedom till stadsstyrelsen efter att gruppen bildats. För kännedom

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 17 / / Fullmäktige Fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Antti Mäkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.o.efternamn@esbo.fi Fulmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys Redogörelse Ledamot Leena Luhtanen och 21 övriga ledamöter lämnade en fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo. I frågan ingår fyra separata punkter. Nedan presenteras svaret på varje fråga. 1. Varför har stadsplaneringsnämndens beslut om att bygga bredvid Vattenfallshuset inte förelagts för behandling i fullmäktige? Då beredningen av ärendet grundade sig på en brådskande beredningsuppmaning av stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftsektion är det ännu märkligare att beslutet, som varit klart redan ett par år, inte har förts vidare. Svar: Stadsplaneringscentralen godkände ett förslag till ändring av detaljplanen som omfattade tomten för den så kallade Vindarnas bassäng framför Vattenfallshuset, tomten för Satakielitalo samt ett stort parkområde som sträcker sig till Björnviken. I detaljplanen anvisades framför Vattenfallshuset en teater och ett kvartersområde för byggnader för annan kulturverksamhet. s närings- och konkurrenskraftsektion beslutade bland annat att uppmana

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 18 / bildningssektorn och dåvarande lokalcentralen att i samarbete med stiftelsen Espoon kaupunginteatterisäätiö göra en behovsutredning om nya lokaler för Esbo stadsteater till slutet av 2015, - stiftelsen Espoon kaupunginteatterisäätiö att fortsätta utveckla Esbo stadsteaters konstnärliga verksamhet då den nya teaterlokalen planeras i samarbete med bildningssektorn och kulturnämnden så, att teaters funktionsmässiga och konstnärliga beröringspunkter knyts allt tätare till kultur- och konstsamfund, den grundläggande konstundervisningen och skolorna i Esbo, - stadsplaneringsnämnden att omedelbart bereda ett detaljplaneförslag för Hagalunds centrum framför Vattenfallshuset, i vilket det ingår en tomt på v-m² för en byggnad för teater eller övrig kulturverksamhet. Det är värt att notera att man i beslutet talade uttryckligen om teaterlokaler och inte om ett teaterhus. Man har utrett möjligheten att placera teaterlokaler i Vattenfallshuset. Ett förslag var bland annat ett hotell och kongresscenter på Vattenfallshusets tomt, i samband med vilket teaterlokalerna hade placerats delvis i gemensam användning. Utan stadens betydande tilläggssatsning hade denna projekthelhet inte fötts. Alternativet Vattenfallshuset hade således varit ett separat teaterhus eftersom andra funktioner i samband med det inte var eller är aktuella. Av denna orsak utvecklades ett lösningsalternativ där lokalerna som teatern behöver placerades i samband med Kulturcentrumet så, att teaterns stora sal blir under Kulturplatsen, medan Louhisalen fortsätter som teaterns lilla sal. Detta arrangemang förelades stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion för behandling och sektionen beslutade : - att en placering i samband med Esbo kulturcentrum i Haglund utreds utan dröjsmål så, att Kulturcentrumet, Kulturplatsen och KOy Kulttuuriaukio som staden äger kan utvecklas till ett dragkraftigt och mångsidigt evenemangscentrum för kultur och ett vardagsrum för invånarna, - förutsätter, att man vid sidan om detta utreder de verksamhetsmässiga och ekonomiska alternativen för teatern framför Vattenfallshuset enligt planförslaget som stadsplaneringsnämnden godkänt, - uppmanar stadsplaneringsnämnden och stadsplaneringscentralen att utreda de planmässiga förutsättningarna för ovan nämnda evenemangscentrum samt möjligheter att framför Vattenfallshuset planlägga högklassiga bostäder och ett högklassigt offentligt stadsutrymme som obehindrat smälter in i miljön,

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 19 / uppmanar att förelägga ovan nämnda utredningar med verksamhetsmässiga och helhetsekonomiska jämförelser för sektionen utan dröjsmål, före juni På Satakielitalos tomt finns numera en kontorsbyggnad. I detaljplaneändringen har tomten anvisats för bostadsbyggande. En detaljplaneändring skulle innebära en betydande värdeökning för tomten. Efter stadsplaneringsnämndens beslut inleddes markanvändningsavtalsförhandlingar mellan staden och tomtägaren. Ett förhandlingsresultat uppnåddes dock inte. Förhandlingarna lades på is sommaren 2015, då det framkom nya synvinklar på området framför Vattenfallshuset och särskilt teaterns placeringslösningar. Det har inte funnits förutsättningar för att förelägga en detaljplaneändring för godkännande i stadsstyrelsen. 2. Hur har de stadsbildsmässiga synvinklarna utretts? s sektion konstaterade år 2014 att Vattenfallshuset stadsbildsmässigt är den bästa platsen. Dock ansåg samma sektion år 2015 att det bästa alternativet för stadsbilden är att bygga i anslutning till Kulturcentrumet, under det så kallade kulturtorget. Vad kan detta ställningstagande bygga på? Svar: I svaret på frågan ovan har man redogjort för varför man började söka en ny lösning att placera teatern i Hagalund. Det fanns inte inom synhåll förutsättningar för att genomföra lösningen framför Vattenfallshuset. Att placera teatern i samband med Kulturcentrumet utreddes på riktgivande planeringsnivå. Utvecklingen av Hagalunds centrum styrs med en riktgivande plan som ständigt utvecklas och uppdateras. Man konstaterade att Kulturcentrumalternativet var en god lösning både för utvecklingen av teatern i sig och för Hagalunds centrum som helhet. Lösningen är i harmoni med värdena för den byggda kulturmiljön i Hagalund. s närings- och konkurrenskraftssektion konstaterade inte hösten 2015 att Kulturcentrumalternativet är det bästa, utan beslutade att alternativen utreds och föreläggs för beslut i sektionen. 3. Kulturcentrumet är den vackraste offentliga byggnaden i Esbo. Tillsammans med sin miljö utgör den en enhetlig och balanserad helhet. Planerna för kulturtorget skulle påverka Kulturcentrumet och hela områdets miljö i omfattande och betydande grad. Har Kulturcentrumets planerare prof. Arto Sipinen hörts i ärendet? Svar: Att placera teatern i samband med Kulturcentrumet har utretts uttryckligen utgående från Kulturcentrumets förutsättningar. Målet är ett allt mångsidigare Kulturcentrum och att öka dess dragkraft. Utvecklandet av

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 20 / 101 Kulturcentrumet skulle också påverka dess miljö vilket ökar livskraften för det värdefulla s.k. Ervis centrum i Hagalund. Kulturcentrumet närmar sig ombyggnadsålder. Att placera teatern i samband med Kulturcentrumet är motiverat att göras i samband med ombyggnaden. Samtidigt är det möjligt att göra också de andra verksamhetsmässiga förbättringarna som behövs i Kulturcentrumet. I samband med denna utredning har man inte varit i kontakt med prof. Arto Sipinen. Då det egentliga planeringsarbetet för ombyggnaden av Kulturcentrumet (och anknytande placering av teaterlokalerna) i sinom tid inleds är det motiverat att också kontakta prof. Sipinen. Kulturcentrumets fastighet ägs av staden. Fastigheten ska betjäna invånarna. Byggnaden ska utvecklas i takt med de förändrade behoven, men givetvis så att byggnadens arkitektoniska värden respekteras. 4. Enligt kommunallagen (27 och 29 ) ska fullmäktige se till att invånarnas åsikter reds ut innan beslut fattas. Ämnar man då ärendet framskrider före beslutsfattandet ännu höra bland annat invånarna i Hagalund och beakta hur dessa invånaråsikter påverkar beslutet? (föregående forum i mars 2016). Svar: Teatern gäller hela Esbo. Då stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftsektion har beslutat om att starta den egentliga beredningen förutsätter Kulturcentrumets ombyggnadsprojekt (och byggandet av det anknytande teaterlokalerna) en normal lokalanskaffningsprocess för staden och en växelverkande process enligt markanvändnings- och bygglagen för att inleda en detaljplaneändring. shistoria Tekniska direktören Olli Isotalo föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom stadsstyrelsens meddelande om att ett svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo inte kan ges inom utsatt tid. Behandling Byman föreslog följande ändring: ger följande svar till fullmäktige: 1. vet inte varför stadsplaneringsnämndens beslut inte har förelagts stadsstyrelsen för behandling efter tjänstemannaberedningen.

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 21 / s sektion beslutar utgående från det som föredraganden föreslår. 3. Man har ansökt om skydd av kulturcentrumet och arkitekten Arto Sipinen har motsatt sig byggande av teatern i anslutning till sitt huvudverk. Man kan inte framskrida i ärendet innan frågan om skydd är löst. 4. Man kommer att höra invånare i ärendet i andan av berättelsen om Esbo och invånarnas åsikter kommer att beaktas så väl som möjligt. Byman understödd av Löflund föreslog att ärendet bordläggs till följande möte då konkurrenskraftssektionen redan har behandlat ärendet och stadsstyrelsen kan ge sitt svar till fullmäktige. Efter att diskussionen om bordläggning slutförts konstaterade ordföranden att ett understött bordläggningsförslag gjorts, varför omröstning bör förrättas. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Bymans förslag om bordläggning med 11 röster mot 2 och 2 blankröster. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att Bymans förslag hade förfallit i brist på understöd. : Föredragandens förslag godkändes. Fullmäktige Fullmäktige antecknar för kännedom stadsstyrelsens meddelande om att ett svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo inte kan ges inom utsatt tid. Fullmäktige: s förslag godkändes enhälligt Tekniska direktören Olli Isotalo föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Byman föreslog en anteckning i protokollet, men ordföranden konstaterade att en protokollsanteckning inte godkänns. Byman reserverade sig mot ordförandens beslut.

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 22 / 101 Byman föreslog följande ändring: "1. Det är värt att notera att man i beslutet talade uttryckligen om teaterlokaler och inte om ett teaterhus. Meningen stryks eftersom detta inte har frågats. Lokalen är belägen i huset. Ett hus i vilket det finns en teater är ett teaterhus inte endast en teaterlokal. Tillägg 3: som fortsättningen på det första stycket:, inte en teater. Som avslutning på det tredje stycket: Sipinen har redan offentligt framfört att han motsätter sig detta då det gäller hans huvudsakliga verk. " Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Bymans ändringsförslag förfallit i brist på understöd. : Föredragandens förslag godkändes. Fullmäktige Fulmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 23 / / Fråga om att anställa en chef på viss tid (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Ari Konttas, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 11 andra ledamöters fråga om att anställa en chef på viss tid och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys Redogörelse Kurt Byman och 11 andra ledamöter lämnade en fråga om att Kervos före detta stadsdirektör Petri Härkönen anställts på viss tid i Esbo. Petri Härkönen har anställts med ett anställningsavtal för i Esbo stads tjänst. Enligt 4 i koncernstabens verksamhetsföreskrift anställer enhetschefen sin personal. Finansieringsdirektören har i egenskap av chef för enheten för strategi och ekonomi anställt Petri Härkönen i ett tidsbundet anställningsförhållande, och har inte överskridit sina befogenheter i ärendet. Att anställa Petri Härkönen är således normal operativ verksamhet. Petri Härkönens arbetsuppgift har i anställningsavtalet definierats på följande sätt: Stöda uppgörandet av huvudstadsregionens social- och hälsovårdsutredning, utreda ledningsmodellen för att ordna tjänster i Esbo, intervjua sektorledningen om sättet att leda ordnandet av tjänster och om utvecklingsönskemål, utbilda personal i att produktifiera tjänster och leda kundrelationer, göra upp en plan och en tidtabell för att utveckla en ledningsmodell som bygger på produkter samt övriga uppgifter som chefen anvisar. Petri Härkönens uppgift är tydligt avgränsad. Uppgiften innefattar inte de övriga målen som framförts i frågan. Syftet är att i fortsättningen producera allt bättre information åt stadens förtroendevalda och tjänsteinnehavarledning som stöd för att ordna tjänster.

24 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 24 / 101 shistoria Stadsdirektör Jukka Mäkelä föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 11 andra ledamöters fråga av om att anställa en chef på viss tid och konstaterar att frågan är slutbehandlad. : Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 11 andra ledamöters fråga om att anställa en chef på viss tid och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 25 / / Social- och hälsovårdsnämnden Motion om anvisande av lokaler för ett apotek tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs sjukhusområde och ansökan om tillstånd hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Matti Lyytikäinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Tilläggsmaterial - Valtuustoaloite Redogörelse Marika Niemi och 49 andra ledamöter föreslår att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs område anvisar lokaler för ett apotek som också skulle vara öppet nattetid och att tillstånd för apoteksverksamheten söks hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Detta motiveras med att tjänsterna för befolkningen i västra delen av huvudstadsregionen speciellt under jourtid koncentreras till Jorvs sjukhus och att nya Esbo sjukhus blir färdigt. Apoteksverksamheten i Finland är kraftigt reglerad. Enligt läkemedelslagen får apoteksrörelse drivas med tillstånd (apotekstillstånd) av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Apotekstillstånd beviljas för drivande av en viss apoteksrörelse inom en kommun eller en del av denna. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet fattar beslut om inrättande av ett nytt apotek i en kommun eller en del av denna, om tillgången på läkemedel förutsätter det. et fattas på initiativ av centret eller den berörda kommunen. Esbo är indelat i apoteksområden. Jorvs sjukhus ligger på Esbo centrums apoteksområde, där det förutom Esbo centrums apotek finns Södriks, Kalajärvis och Köklax filialapotek. Jorvs sjukhusområde ligger också nära Grankulla apoteks ansvarsområde.

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 26 / 101 shistoria Esbos social- och hälsovårdssektor har utrett möjligheten att få ett apotek till Jorvs sjukhusområde. Förhandlingar om möjligheten att placera ett apotek på Jorvs sjukhusområde har förts två gånger med innehavaren av apotekstillståndet i området, men saken har inte framskridit. Enligt Fimea är antalet apotek på Esbos område mindre än i genomsnitt i proportion till folkmängden. Detta faktum och den kraftiga befolkningsökningen på området skulle kunna vara en motivering till att inrätta ett nytt apotek på Jorvs sjukhusområde. Social- och hälsovårdssektorn förhåller sig positivt till motionen och utreder möjligheten att placera ett apotek i nya Esbo sjukhus eller de lokaler som ska byggas om i Jorvs sjukhus. Om lämpliga lokaler kan ordnas, gör social- och hälsovårdssektorn en framställning om att inrätta ett nytt apotek till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Social- och hälsovårdsnämnden Omsorgsdirektör Juha Metso Social- och hälsovårdsnämnden föreslår stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Social- och hälsovårdsnämnden Föredragandens förslag godkändes enhälligt Omsorgsdirektör Juha Metso föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhetsoch utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. : Föredragandens förslag godkändes enhälligt.