Gymnasiet som leder dig in i framtiden. ÅRSREDOVISNING. Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg

Transkript

1 Gymnasiet som leder dig in i framtiden. ÅRSREDOVISNING 2010 Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 5 GYMNASIESKOLAN... 5 VUXENUTBILDNING MÅLUPPFYLLELSE FÖRVÄNTAD UTVECKLING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING NOTER KASSAFLÖDESANALYS/FINANSIERINGSANALYS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH RESULTAT INVESTERINGAR UTFALL OCH FÖRDELNING AV RESULTAT UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG PENSIONSSKULD INTERNBOKSLUT PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Antalet anställda, årsarbetare och personalkostnader Frånvaro Åldersfördelning Sysselsättningsgrad Arbetsmiljö och friskvård Jämställdhet Samverkan och information Personalomsättning och rekrytering Behörighet Pensionsavgångar FÖRBUNDETS LEDNING ORGANISATIONSSCHEMA ÅRSBOKBILAGA MEDLEMSBIDRAG PER VERKSAMHET...1 INTÄKTER OCH KOSTNADER UNDER 5 ÅR...2 KVALITETSMÅL OCH MÅTT...3 NYCKELTAL...4 FÖRDELNING AV VAL AV INTERKOMMUNALA ELEVER FRÅN RESPEKTIVE MEDLEMSKOMMUN...5 INTERKOMMUNALA KOSTNADER OCH INTÄKTER...6 STUDERANDE INOM DE OLIKA SKOLFORMERNA...7 GYMNASIESTUDERANDE PER PROGRAM...8 ORD OCH UTTRYCK...9

3 INLEDNING Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövning inom det området som samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. Norra Västmanlands Utbildningsförbund startade som kommunalförbund 1997 av Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Vårt uppdrag är att erbjuda mantalsskrivna i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner gymnasieutbildning, gymnasiesärskoleutbildning och kommunal vuxenutbildning (Komvux) det vill säga gymnasial vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning. Dessutom vuxenutbildning för personer med funktionshinder (Särvux), och svenskundervisning för invandrare (Sfi). I vårt uppdrag ingår också att vara huvudman för kommunernas frivilliga vuxenutbildning som erbjuds på våra tre Lärcentra, en i varje kommun. Där genomförs uppdragsutbildning samt distansstudier mot universitet och högskolor. Förbundet har uppföljningsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Gymnasieutbildningen hos oss omfattar elva nationella och ett specialutformat program samt individuella programmet (IV). Individuella programmet är i första hand till för elever som inte är behöriga att tas in på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan. Antalet elever som under året fått sin gymnasieutbildning genom oss är totalt (1 212) elever varav de som fått sin utbildning på andra orter var 348 (307) elever. Siffror inom parentes anger värdet för Inom vuxenutbildningen har samtidigt 784 (774) studerande genomgått någon utbildning och av dom var 176 (127) studerande inom Sfi. Totalt har (1 986) elever under året genomgått sina studier hos oss. Siffror inom parentes anger värdet för Hur är Årsredovisningen indelad? I den inledande förvaltningsberättelsen beskrivs övergripande väsentliga händelser under året och avslutas med förslag till resultatdisposition. I verksamhetsberättelsen ges en beskrivning av varje verksamhet för sig. Dels berättas om vad som skett under det gångna året och dels ges en framtidsblick om utvecklingen av verksamheterna och förbundet. I den ekonomiska redovisningen behandlas resultaträkning, balansräkning med därtill hörande noter och analyser. Till sist beskrivs förbundets organisation samt vilka som innehaft uppdraget som direktionsmedlemmar och revisorer Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat kommunallagen och förbundsordningen. ~ 1 ~

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ingångsläge Antalet elever i gymnasieålder är fortfarande på högsta nivå och minskar hos oss först En fortsatt stor ökning av invandrare till medlemskommunerna påverkar söktrycket till i första hand SFI men också efterföljande grundläggande- och gymnasial vuxenutbildningen. Effektivisering av våra verksamheter och personalresurser har genomförts under de två senaste läsåren. En betydande förändring är att antal tjänster inför denna höst har reduceras genom att fortsatt inte återanställa visstidsanställd personal eller återbesätta tjänster vid pensionsavgångar. En reducering av helårsarbetare har skett med 19 tjänster från förra året och är en anpassning till elevunderlaget. Personalen har i detta arbete varit mycket lojal och gjort sitt yttersta för att åtgärderna inte negativt ska påverka kvaliteten i undervisningen. Detta gjorde att vi vid halvårsbokslutet prognostiserade ett nollresultat, våra förväntade kostnader var då i nivå med den tilldelade ramen. Efter skolstarten hösten 2010 förändrades dock den bilden kraftigt i negativ riktning. Förbundet har på grund av tidigare års underskott haft likviditetsproblem under hela året. Medlemskommunerna beslutade dock i december att inte kräva återbetalning av 4 Mkr av våra tidigare underskott vilket underlättar för såväl vår likviditet som vårt långsiktiga arbete. Gymnasieskolan Direktionen har under 2010 börjat anpassningen av programutbudet till det kommande elevunderlaget som minskar både genom att det är färre ungdomar per årskull och genom att fler väljer att studera på annan ort. Beslut har därför fattats om att påbörja avvecklingen av estetiska programmet, hantverksprogrammet samt hotell och restaurangprogrammet. Klasser och gruppsammansättningarna har fortsatt optimeras och samläsning sker fortsatt i alla ämnen där så är möjligt. Under 2011 kommer det krävas ytterligare beslut kring anpassning av programutbudet för att vara i fas när det stora demografiska tappet kommer Antalet interkommunala elever såg vid halvårsbokslutet ut att vara i nivå med budget med undantag för gymnasiesärskola där vi haft en fördubbling av kostnaderna det senaste året. Efter skolstarten i höstas öppnade dock flera av friskolorna i Västerås nya klasser och gjorde stora marknadsföringsinsatser på elever som tackat ja till plats hos oss. Det gjorde att vi efter skolstart tappade rekordmånga elever vilket också medförde ökade interkommunala kostnader. Det för förbundet nya uppdraget med undervisning för ensamkommande flyktingbarn har också medfört obudgeterade kostnader som vi inte fått full kostnadstäckning för. Förbundet har också välkomnat tre nya programrektorer inom gymnasieskolan vilket har mottagits mycket positivt av eleverna och vi har idag ett aktivt och engagerat elevråd. Vuxenutbildning SFI har krävt ökade personella resurser för att möta den stora inflyttningen inom lagstadgad tid. Från de stora SFI kullarna har vi nu många studenter inom Grundläggande vuxenutbildning där vi är skyldiga att erbjuda plats. Vi konstaterar också ett fortsatt tryck efter gymnasial vuxenutbildning där man vill höja eller förändra sin kompetens inför framtiden. ~ 2 ~

5 Viss ekonomisk kompensation fås genom uppdragsutbildning och projekt. Vi har också varit mycket framgångsrika inom YrkesVux-satsningen där vårt arbetssätt med lärlingkoncept blivit norm för detta inom hela Sverige. Måluppfyllelse Förbundets utbildningsplan är under omarbetning men anger idag direktionens och därmed medlemskommunernas viljeinriktning avseende förbundets uppdrag. De målen är idag högt satta med tanke på förbundets ekonomiska situation. Det skall finnas ett klart samband mellan resurstillgång, prestationer, resultat och effekter och för tillfället råder en obalans mellan dessa. Satsningen på netbooks till alla elever har gett en lugnar skolmiljö och en större jämlikhet i hur eleverna kan använda sig av internet i skolarbetet. Under höstterminen gjordes en enkät, där samtliga elever ombads svara på frågor kring undervisningssituationen ur ett elevperspektiv. En majoritet av eleverna (80 %) anger att de trivs på skolan, att de har inflytande over sin undervisningssituation och att de trivs med lärarna. Vi jämförs varje år med andra gymnasieutbildningar i Sverige i Rapporten Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Den visar resultat för alla mantalsskrivna elever i de tre medlemskommunerna. Utslaget visar att ett resultat paritet med medelgymnasiet i Sverige påvisas. Våra elevers medelmeritvärde är något över rikssnittet, medan genomströmningen ligger något bättre till. Vi kan också konstatera att från NVU får 78% av eleverna ett slutbetyg från gymnasieskolan, medan det för alla mantalsskrivna i medlemskommunerna ligger på 69%. Det visar att vårt sätt att arbeta med eleverna, ger en högra måluppfyllelse än att gå på andra gymnasieskolor. Svenskt Näringsliv ger varje år ut en jämförelse kallad Gymnasiekvalitet. I den kan jämföras olika parametrar, såsom studietid, meritvärde, andelen anställda efter 2, 5 och 10 år efter gymnasieexamen. Alla data är uppdelade på nationella program. Jämfört med värden i riket, så är meritvärdet lägre för våra elever, andelen som erhåller slutbetyg är högre, på flera program är lönen i arbetslivet högre och andelen arbetslösa lägre på flera program. Man kan konstatera att resultatet för eleverna efter genomförd gymnasieutbildning vid NVU står sig väl i en konkurrens med riket. Framtid Vårt uppdrag är att tillhandhålla utbildningar som efterfrågas från elever och arbetsliv. Som det ser ut idag är efterfrågan från eleverna mindre än det utbud vi har. Att möta detta, är den stora framtidsutmaningen för den nya direktionen. Ökad samverkan kring utbildningsfrågor blir allt viktigare, med andra utbildningsanordnare i vår närhet, med den obligatoriska skolan och med högskolor. Med olika modeller kan detta berika vår egen verksamhet och erbjuda eleverna ett större utbud via den egna gymnasieskolan. SFI och övrig vuxenutbildning är hårt belastad och efterfrågan ser ut att kvarstå trots uppåtgående konjunktur. Många framförallt unga har marginaliserats under de senaste årens lågkonjunktur och behöver en nystart för att komma in i arbetslivet. Här måste vi ständigt vara på tå och hålla oss framme på olika områden för att stärka oss själva och regionen. ~ 3 ~

6 Några av de områden vi idag jobbar med är Teknikcollege utvecklas genom större ansvar och inflytande från företagen i regionen. Yrkeshögskolecentrum i norra länsdelen tillsammans med Skogsmästarskolan Att finnas i gränslandet mellan kommunernas arbetsmarknadsenheter och utbildningen genom t ex validering av kunskaper från praktiker och liknande. YrkesVux-satsningen med nytt lärlingskoncept Årets resultat Trots genomförda åtgärder har vi för 2010 ett underskott på 2, 9 Mkr vilket ändå är bättre än förväntat. Störst effekt får man genom anpassning av val samt tjänstefördelningen inför hösten som har varit ett djupgående arbete och eventuella vakanser har noga prövats innan de tillsatts. Lärarna och rektorer inom gymnasieskolan har uppmanats att inga nya klassuppsättningar av läromedel köps in utan befintligt material kompletteras i avvaktan på nya kursplaner utifrån den nya gymnasiereformen. Diskussioner har redan påbörjats, tillsammans med våra tre nyanställda rektorer, inom alla områden med nya synsätt och okonventionella lösningar för att möta framtiden. ~ 4 ~

7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE GYMNASIESKOLAN Den pedagogiska verksamheten vid NVU kännetecknas av pedagogisk mångfald. Vi ska vara en skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande hos eleverna. Gymnasieskolan är konkurrensutsatt från fristående gymnasieskolor inom och utom länet. Under året har därför ett fortsatt arbete pågått för att ytterligare höja kvaliteten på förbundets program och inriktningar. BF-elever serverar under Öppet hus Utbildningsplan Enligt NVU:s utbildningsplan ska det råda ömsesidig respekt mellan elever, lärare och övrig skolpersonal. Det står också att förståelsen för arbetslivets och skolans verkligheter ska utvecklas. Dessa punkter har belysts under året. Ett arbete har under hösten påbörjats med att påverka elevernas och lärarnas arbetssituation. Elevrådet har under hösten getts en nystart och har tillsammans med ledningen lagt en stabil grund för elevinflytande på skolan. Olika grupperingar, till exempel matråd och trivselgrupp har skapats och uppbyggandet av en organisation för elevskyddsombud har påbörjats. En skriftlig elevenkät genomfördes under hösten. Eleverna fick besvara ett antal frågor som berörde deras trivsel och skolarbete. Sammanfattningsvis visar utfallet av enkäten att eleverna trivs och känner trygghet i skolan samt att de har goda möjligheter att påverka sin lärandesituation. Läsåret 2009/10 var hela ungdomsgymnasiet ett rektorsområde. Två underställda biträdande rektorer handlade frågor som enligt skolförfattningarna inte kräver beslut av rektor. Från och med höstterminen 2010 skapades tre rektorsområden, vart och ett bestående av fyra gymnasieprogram. Regelbundet återkommande arbetsplatsträffar rektorsområdesvis infördes. Detta har utvecklat en större förståelse för verksamheten och en stärkt kommunikation mellan lärare och rektorer. Samverkan med medlemskommunernas grundskolor utgör en viktig del i vårt informationsoch marknadsföringsarbete. Samarbetet mellan NVU och grundskolornas rektorer och studieoch yrkesvägledare har under ett antal år utvecklats och fungerar bra. Andelen ungdomar i åldern 16 till 19 år som väljer att studera på annan gymnasieskola har fortsatt att öka. Det medför att vi måste stärka vår konkurrenskraft genom att utveckla kreativa lösningar i vår pedagogiska verksamhet. I höstas utvidgades samarbetet med Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Detta innebär att vi kan erbjuda ett större programutbud för ungdomar i vår region. NV elever genomför laboration ~ 5 ~

8 Förstärkt marknadsföring I dag är marknadsföring av utbildning ett måste och därför har vi ytterligare stärkt våra informationsinsatser och marknadsföringsaktiviteter för att få fler elever att i första hand välja vår skola. Vi har under hösten 2010 utformat en ny logotyp, vilken mottogs väl. Vidare har en ny hemsida för NVU skapats. Den uppdateras kontinuerligt med nyheter om vad som sker inom vår verksamhet. Flera satsningar har pågått under året. Variant av idrott och hälsa, sumobrottning Inför gymnasievalet till höstterminen 2010 genomförde rektorerna och lärarna, tillsammans med gymnasieelever, besök på grundskolorna för att informera om vad vi har att erbjuda. Öppet hus är ett uppskattat arrangemang som vänder sig till elever och deras föräldrar, till politiker samt till intresserad allmänhet. Besökarna fick ta del av ett gediget program där det framgick hur verksamheten bedrivs. En ny informationsbroschyr med aktuell information om NVU och våra program har producerats. Den har skickats per post till regionens år 9-elever och distribuerats till regionens skolor, bibliotek och andra ställen där ungdomar samlas. Utökat samarbete med grundskolorna Science och Matematik Samarbetet med grundskolorna i medlemskommunerna har intensifierats och under året har elever fått undervisning i NVU:s lokaler av våra lärare. Elever inom Risbroskolans scienceprofilering har deltagit och Norbergselever besökte under en förmiddag vår skola för att få ta del av olika science-projekt. Ett matematikprojekt har erbjudits till grundskolorna i alla medlemskommuner där de elever som redan är klara med grundskolekursen erbjuds att fortsätta med gymnasiekursen hos oss. Vi arbetar med att utveckla fler ämnen och bredda samarbetet med elever och lärare. Målet är att NVU skall bli Gymnasiet som leder Dig in i framtiden för hela regionens elever. Projekt En-till-En - Dator Under förra året påbörjades ett projekt som innebar att varje elev hos oss skulle få en bärbar dator, netbook, att disponera under hela sin gymnasietid. Under hösten hade alla gymnasieelever fått sin egen dator. Elever med läs- och skrivproblematik har av förklarliga skäl fått sina datorer med förtur. På dessa datorer har installerats speciella program som är framtagna till stöd för elever av denna kategori. En av våra specialpedagoger med läs- och skrivsvårigheter som specialitet har ansvaret för denna verksamhet. Vårt mål Trådlöst nätverk har byggts upp på hela skolan vilket innebär att elever och lärare har ständig tillgång till internet utan att vara bundna till vissa lokaler. Detta är ett område som är under ständig utveckling. Inom den pedagogiska verksamheten pågår satsningar med att införa ett webbaserat lärande. Under vårterminen 2011 införs lärplattformen Fronter, och utbildningssatsning i denna plattform startade för lärare under höstterminen. ~ 6 ~

9 Internationalisering Vi finner att ungdomar inom vårt upptagningsområde generellt är mindre vana vid utlandskontakter och resor. Vi ser det som en viktig uppgift att öka förståelsen för det som förenar och som skiljer olika länder åt beträffande kultur, sedvänjor och umgängesformer. Verksamheten har initierat språkresor där EU-bidrag samt medel från olika fonder bekostat resorna. Resultatet har blivit att elever och lärare har varit och haft besök ifrån Estland, Frankrike, Spanien och Tyskland. Skolbiblioteket Under hösten har skolans bibliotek börjat utnyttja fler möjligheter som biblioteksdatasystemet erbjuder. Utlån, reservationer, påminnelser om utgångna lån sker nu via datasystemet. Bibliotekets information på förbundets nya webbplats uppdateras kontinuerligt. De digitala biblioteksresurserna för skolans elever och personal har utökats. Flera söksystem och databaser kan nu via inloggning nås från datorer utanför skolan. Elever på båtresa i Grekland Skolbibliotekarien Kerstin Berggren Programmen Byggprogrammet och Teknikcollege (specialutformat Industriprogram) var de två program som vid intagningen lockade fler sökande än tillgängliga platser. Övriga program hade enstaka lediga platser. Vissa elever som ännu inte blivit gymnasiebehöriga erbjöds efter individuell bedömning plats på något av dessa program och kunde på så sätt påbörja studier på ett nationellt program som PRIV-elever. Dessa elever har fått extra stöd för att kunna få betyg i det eller de grundskoleämnen där betyg saknas. Teknikcollege Undervisningen vid Teknikcollege Bergslagen, som är ett samarbete mellan NVU och Kantzowska gymnasiet i Hallstahammar blev officiellt certifierat i januari Teknikcollege innebär en satsning på utökat samarbete mellan skola och industriföretag. Eleverna får delar av sin undervisning direkt ute på arbetsplatserna i betydligt större omfattning än de femton veckor som är föreskrivna på yrkesförberedande gymnasieutbildningar. På så sätt blir eleverna kontinuerligt uppdaterade på branschens utveckling och får arbeta med modern och tidsenlig utrustning och får också en nära kontakt med regionens industrier. Inför läsåret 2011/12 ingår två yrkesprogram, industritekniska programmet och el- och energiprogrammets inriktning automation samt det högskoleförberedande teknikprogrammet. De två yrkesprogrammen har många sökanden och eleverna får ofta sommarjobb som senare leder till anställning efter avslutande studier. Industrikommittén arbetar nu med den regelbundet återkommande återcertifieringen av Teknikcollege. Elever vid Teknikcollege svetsar och svarvar ~ 7 ~

10 Vård- och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege är beteckning på ett samarbetsprojekt mellan skola och arbetsliv inom utbildningen på omvårdnadsprogrammet. Utbildningen blir därmed anpassad och kvalitetssäkrad efter de krav som ställs i samhällets vårdverksamhet. Eleverna får djupare kunskaper som anpassas till arbetsmarknadens behov. Ständig dialog förs mellan skolan och de olika nivåerna ute i verksamheterna. Utökat samarbete har under hösten skett med Mälardalens högskola och har resulterat i studiebesök för eleverna på högskolan. Vetgirig elev Individuella programmet Individuella programmet är till för att ge de elever som ännu inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, en utbildning som så snabbt som möjligt gör dessa elever rustade att klara ett sådant program. Det är därför viktigt att dessa elever får en bra start i skolan. De lärare som nu arbetar på programmet är välutbildade, behöriga och har lång lärarerfarenhet. Utöver studier i matematik, svenska och engelska som är de tre ämnen som är behörighetsgivande för gymnasiestudier erbjuds också eleverna att läsa andra ämnen så att de kan öka sina meritpoäng och konkurrenskraft. För vissa elever kan en kombination av teori och praktik ge ett bättre underlag för ett säkrare studie- och yrkesval. Under året har situationen på programmet stabiliserats. Antalet elever har minskat, bland annat för att ett antal elever beviljats möjlighet att läsa inom ett program trots att de ännu inte är behöriga. Vi har skapat en tydlig struktur för eleverna med strikt närvarokontroll och bättre schemaläggning. Vid höstintagningen 2011 räcker det inte med godkänt från grundskolan i svenska, matematik och engelska. Eleverna måste då ha godkänt betyg i åtta ämnen för att vara behörig för yrkesprogram och tolv ämnen för högskoleförberedande program. Elever inom Gymnasie-Sfi IVIK Nyanlända invandrare och flyktingar kommer till oss för att läsa svenska för invandrare (sfi) och skaffa sig behörighet för gymnasiestudier och sedan komplettera med grundskolans svenska, engelska och matematik. Invandrare och flyktingar som är i gymnasieåldern erbjuds undervisning inom IVIK (Individuellt program introduktionskurs för invandrare). Våra lärares kompetens kommer i fokus i ett sammanhang som kan beskrivas som skört och i många fall är utrymmet för att misslyckas mycket litet. Samverkan med myndigheter och andra instanser, som arbetar med eleven och dennes familjesituation, är en stor del av personalens vardagliga uppgift. För många av dessa och andra elever är skolan den tryggaste platsen de har i sina liv. Elever i behov av extra stöd Studiero är en plats på skolan där elever erbjuds en lugn studiemiljö och individuell hjälp med studierna. Där arbetar våra speciallärare med att stötta elever som har studiesvårigheter av olika art. För att ytterligare stärka elever har vi under hösten i flera klasser i år 1 utökat med fler lärare och assistenter. Eleverna har utöver ordinarie lektioner bland annat erbjudits mer tid för stöd i matematik ~ 8 ~

11 Sommarskola Under fem dagar, omedelbart före höstterminens start i augusti, arrangerade vi för andra året sommarskola. Den riktade sig både till grundskoleelever och till gymnasieelever som ville förbättra sina kunskaper i matematik, engelska eller svenska/svenska som andraspråk. Fyra lärare från NVU tjänstgjorde på sommarskolan. Elva grundskoleelever och arton gymnasieelever deltog. Matematik lockade det största antalet. Några elever kunde sedan genomföra en prövning och få godkänt betyg. Verksamheten skedde med ekonomiskt stöd från Skolverket. Navigatorcentrum Samverkan med medlemskommunerna i Navigatorcentrum fortsätter och målet är att tillgodose behoven hos de ungdomar mellan 16 och 25 år som inte går i gymnasieskolan och hos 20- till 25-åringar som saknar sysselsättning. Navigatorcentrum har sin verksamhet i lokaler nära Brinellskolan och vi bidrar med en medarbetare som har halv tjänst samt vissa lärarinsatser i övrigt. Framtid för gymnasiet De flesta eleverna i vårt upptagningsområde väljer att gå sin gymnasieutbildning hos oss. Det är däremot helt naturligt att med minskande elevkullar i regionen även anpassa det utbud vi i framtiden kommer att erbjuda. Vi arbetar intensivt med att hitta nya attraktiva lösningar så att regionen kan behålla ett bra utbildningscentrum för gymnasieutbildning. Vår ambition är att skapa förutsättning att kunna söka till så många inriktningar som möjligt på de program vi erbjuder. En annan är att öka samverkan i olika omfattning med flera aktörer i närområdet som företag, grundskolor och medlemskommunernas övriga verksamheter. Ett utökat samarbete med högskolor och universitet i Mellansverige är en annan möjlighet att stärka framför allt de högskoleförberedande programmen och göra dem mer attraktiva. Elev på EC utför laboration Att utveckla de internationella kontakterna i enlighet med utbildningsplanens krav är ytterligare en väg att göra vår skola attraktiv för regionens ungdomar. ~ 9 ~

12 VUXENUTBILDNING Komvux - gymnasial och grundläggande vuxenutbildning Den grundläggande vuxenutbildningen (motsvarar år 7 till 9 inom grundskolan) har under året haft en volym motsvarande 40 helårsplatser, fördelade på studerande per studieperiod, eftersom alla inte läser på heltid. En betydande del av dessa har utomnordiskt ursprung och kommer från genomgången utbildning i svenska för invandrare (sfi). För att effektivisera och rationalisera verksamheten togs beslut att samordna den grundläggande vuxenutbildningen med den gymnasiala i Norberg. På detta sätt blir det lättare för de studerande att läsa kurser både på grundläggande och gymnasial nivå och vi använder våra lärarkompetenser på ett rationellt sätt. Gymnasiala delen av komvux har genomfört utbildningar motsvarande 144 helårsplatser. Av dessa har 108 helårsplatser finansierats inom medlemsbidraget och budget och 36 platser via den statliga satsningen på yrkesvux med statsbidrag. Under senare delen av 2009 ökade andelen sökanden till våra gymnasiala kurser vilket föranledde att ett 40 tal studerande inte fick plats i januari Genom ett förbättrat arbetsmarknadsläge har söktrycket därefter sjunkit något och vid intagningsnämndens möte i juni fick enbart ett tiotal sökanden nej till studier med start i augusti. Yrkesvux Vi sökte hos Skolverket, och fick beviljat under 2010, 32 helårsplatser inom ramen för yrkesvux. Målsättningen att fylla samtliga platser har nåtts med råge och vi tilldelades extra medel av Skolverket för de platser vi överproducerat. De utbildningar vi genomfört är lärlingsplatser inom VVS, el, bygg, hotell och restaurang, fastighetsskötsel, bageri, fordon, administrativ service och under hösten inom verkstadsteknik. Vuxen lärling inom HR-programmet För att förbättra, bredda och utveckla våra lärlingsutbildningar har vi under året byggt upp ett administrativt servicecentrum på lärcenter i Fagersta. Vård- och omsorgscollege vuxenutbildning Vårdutbildningen inom vuxenutbildningen flyttade under juni till nya lokaler på Brinellskolan för att där bilda en ny enhet tillsammans med gymnasiet inom ramen för vårt Vård- och omsorgscollege. Antalet sökande till vårdutbildningen var högt under våren och intagningsnämnden beslöt om ett överintag på 5 platser så att totalt 21 studerande startade utbildningen i augusti Total studerandevolym under året har varit över 800 kursdeltagare som läst mer än 160 kurser på gymnasialnivå. Drygt 59 % av samtliga kurser vi genomfört var yrkeskurser inom en mängd olika områden. Sfi svenska för invandrare. Inför detta år hade vi budgeterat för 100 studerande inom sfi vilket motsvarat de senaste årens volym. Antalet studerande som sökt plats har exploderat under hela året och redan i början av hösten når vi rekordnivån med över 200 studerande. ~ 10 ~

13 Vi erfar att fler studerande numera kommer utanför kommunernas avtalade flyktingmottagande vilket gör det extremt svårt att planera framåt och vi har svårigheter att göra elevprognoser över vilka sökande som kommer och när. Den ökande mängden studerande utanför kommunernas integrationsenheter gör det omöjligt att parera ekonomiskt, då rätten till studier finns inskriven i skollagen. Många av de som nu anlänt har ingen eller mycket bristfällig skolbakgrund och allt fler behöver alfabetiseringsinsatser och därmed längre skolgång. För att möta de utmaningar som den ökade antalet deltagare utgjort har vi samlokaliserat all verksamhet på Olympen i Fagersta och där skapa en sammanhållen enhet. Vi har under försommaren och i höst förstärkt lärarkapaciteten med 4,5 tjänster över budget. Med den rättighetslagstiftning som finns har detta varit nödvändigt för att inte hamna i situationen att vi gör något olagligt. Direktionen har hela tiden informerats om läget och att det medför ökade personalkostnader. Trots att antalet tjänster fördubblats, till drygt 10 tjänster, har vi ändå stora undervisningsgrupper på de flesta kurserna. Målsättningen för 2011 är att klara de nya nationella riktlinjer som beslutats, med endast en månads väntetid från anmälan till kursstart. En övervägande del av de nyanlända har startat inom spår 1 eller 2 vilket leder till en längre studietid än de som börjar på den högsta nivån på spår 3. Vi har fortsatt att prioritera fortbildning av våra lärare för att få fler behöriga i svenska som andra språk. Tre lärare har erbjudits och tagit chansen och läst kurser på distans för att nå behörighet i ämnet. Särvux Skolformen har haft 16 inskrivna deltagare under De flesta studerande ligger på träningsskolans nivå vilket innebär att de har flera funktionsnedsättningar. Enligt uppdrag har vi breddat kursutbudet för dessa elever och erbjuder nu även tillvalet engelska. Under våren gjorde Skolinspektionen tillsyn av verksamheten och fann inga anmärkningar, vilket är unikt och mycket glädjande. För att ytterligare förbättra verksamheten tog vi beslut att flytta enheten till Brinellskolan. Här kommer verksamheten nära gymnasiesärskolan, som finns på samma våning, samt får bättre tillgänglighet då lokalerna är anpassade fullt ut till personer med funktionsnedsättning. Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning Våra tre lärcentra ger service åt studerande som valt att läsa universitets- och högskolekurser på distans. Vi noterar att antalet studerande har stabiliserats på en nivå kring 100 inskrivna studerande. Både antalet studietimmar och antalet genomförda tentamina hos oss har däremot ökat. Polisutbildningen har idag 21 deltagare och sjuksköterskeutbildningen har 10 heltidsstuderande. Uppdragsutbildningen har haft ökande efterfrågan på utbildning trots att vårt gemensamma projekt med fyra stora företag i regionen gjort att de tidigare uppdragsutbildningarna i viss mån hamnat inom det projektets ram. Ett tiotal större uppdragsutbildningar har genomförts under året, både för medlemskommunerna och för företag i regionen. Totalt har 188 personer genomgått någon uppdragsutbildning via våra lärcentra. Ett avtal som tecknats med Trafikverket har inneburit att vi nu kan erbjuda både uppkörningsprov och körkortsprov via lärcenter i Fagersta. Verksamheten gör att fler hittar till våra lärosäten och ser de möjligheter vi har att erbjuda. ~ 11 ~

14 Framtiden för vuxenutbildningen Med minskande elever i gymnasieålder och ökat tryck på vidareutbildning kommer vi under kommande år fortsätta arbetet med att kombinera vuxenutbildningen med gymnasieskolan. För att klara våra under 2011 beviljade 46 platser inom den statliga satsningen på yrkesvux behöver vi kunna utnyttja både lokaler och lärarpersonal inom gymnasiets yrkesprogram. Vår ambition framåt är att bygga upp ett lärlingscenter med bredd och kunna erbjuda lärlingsutbildningar för vuxna inom samtliga yrkesprogram. Utbildning och fortbildning i lärplattformen Fronter kommer att ha högsta prioritet inom vuxenutbildningen det närmaste året. Målsättningen är att alla kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska kunna läsas via lärplattformen från nästa höst. Under perioden framåt vill vi också undersöka möjligheten via en förstudie att starta yrkeshögskoleutbildningar inom förbundet. Tänkbara områden som är förknippade med regionen är träteknik och borr/bergteknik. ~ 12 ~

15 MÅLUPPFYLLELSE Utbildningsplan I Utbildningsplan för NVU anges förbundsdirektionens, och därmed medlemskommunernas, viljeinriktning avseende gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Studieresultat - betyg Utbildningsplanen föreskriver under Kunskap och kvalitet högt ställda mål för våra ungdomars studieresultat. Målen är högt ställda med kännedom om att eleverna som kommer till oss från medlemskommunernas grundskolor har låga genomsnittsbetyg i nationell jämförelse och att andelen elever som är behöriga till gymnasiet är lägre än riksgenomsnittet. I tabellen redovisas andelen av våra elever som de tre senaste åren fullföljt sin gymnasieutbildning och uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskolor 1. Som jämförelse redovisas motsvarande andel i riket som helhet. Andel elever (%) med slutbetyg som ger grundläggande behörighet till universitet och högskolor. Källa: Skolverkets statistik 2007/ / /10 Samtliga huvudmän Norra Västmanlands Utbildningsförbund Kompetens och kvalitet Utbildningsplanen anger också att förbundet skall söka medarbetare med bästa kompetens och kvalitet. Behörighetskravet gällande lärare ställs alltid först vid nyrekryteringar. Den rätt enligt 2 kap. 4 i skollagen att tillsvidareanställa en lärare utan behörighet om behörig sökande saknas utnyttjas aldrig. Detta betyder att så gott som alla våra lärare har lärarbehörighet. Vi erbjuder även vår egen personal genom utbildningsavtal möjlighet till komplettering av kurser för att få full behörighet. Miljöhänsyn Vi har alla ansvar för att arbeta mot ett hållbart samhälle och miljöfrågan är aktuellare än någonsin tidigare. I vår strävan att arbeta miljövänligt och begränsa klimatpåverkan använder vi bland annat miljöbilar. Vi strävar också efter att köpa ekologiska och närproducerade produkter där så är möjligt, för att bidra till minskad kemikalieanvändning och klimatpåverkan. Studie- och yrkesvägledning Utbildningsplanen anger att rådgivning och vägledning till elever skall prioriteras. Under det gånga året har våra resurser inom vägledning varit låg då vi periodvis haft vakans på ordinarie tjänst på grund av barnledighet. Våra rektorer har under tiden gått in och stöttat elever som efterfrågat vägledning. 1 Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2250 kurspoäng). ~ 13 ~

16 Specialresurser Elever med behov av särskilt stöd har under året särskilt uppmärksammats. Om lärare och mentorer misslyckats med att få eleverna att delta hundraprocentigt i skolaktiviteterna kallas dessa till samtal med skolkurator, skolsköterska och studievägledare och arbetet fortsätter med att finna orsakerna till skolfrånvaron samt erbjuda olika behovsanpassade stödfunktioner. Förutom våra specialpedagoger har flera elevassistenter stöttat både lärare och elever. Elevinflytande Förbundet har uppdraget att ta till vara elevernas individuella behov och intressen och eleverna skall ha reell möjlighet att påverka undervisningens uppläggning. Det formella elevinflytandet sker genom att eleverna har plats i Förbundsrådet (samverkansrådet) som sammanträder en gång i månaden. Skolkonferenser äger regelbundet rum där elever och personal diskuterar gemensamma frågor. Hösten 2010 tog elever initiativ till ett nytt elevråd som börjat sitt uppdrag på ett aktivt sätt. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns goda möjligheter för eleverna att utöva inflytande via olika samverkansorgan och att eleverna visar ökat intresse för detta. Skolutveckling Ett målmedvetet arbete pågår i samråd mellan fackliga förtroendevalda lärare, program- och ämneslag samt rektorerna för alla rektorsområdena. Rektorer och lärare träffas numera på fast tid varje vecka. Elevrådet med lärare och rektor Ung företagsamhet Vi vet att framtidens entreprenörer finns i dagens skolor och vi arbetar kontinuerligt med att understryka att UF skall bli en del av verksamheten på samtliga program. Vi har under alla år varit mycket framgångsrika inom Ung Företagsamhet. Även detta år knep vi två utmärkelser med hedersamma länsvinster i kategorin Bästa tjänst för Boat Waxing UF och Bästa innovation för Söta Skedar UF. Vår vision är att vi ska bli bäst i länet på att ge våra elever en tro på sina egna företag. Elever med lärare ~ 14 ~

17 FÖRVÄNTAD UTVECKLING NVU är beroende av hur utvecklingen i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner utvecklas. Vårt uppdrag är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas från elever, föräldrar och näringsliv. Av de framtidsstrategier vi jobbar med så pågår kontinuerligt utvecklingsarbete när det gäller programstruktur och utbud samt utvecklad samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Vi arbetar hela tiden med att tydliggöra mål och riktlinjer som är av betydelse för verksamheten. Det är viktigt att uttrycka realism och handlingsberedskap samt att kontinuerligt utvärdera och ompröva resultaten. För att det ska kännas realistiskt bör det finnas ett klart samband mellan resurstillgång, prestationer, resultat och effekter. Den reformerade gymnasieskolan införs till hösten Generellt i riket gäller att antalet sökande till fristående skolor ökar och antalet elever med social problematik ökar. För att anpassa utbudet till minskat elevunderlag är neddragning av lärarresurser de kommande åren en realitet. Potentiella elever i gymnasieskola och vuxenutbildning Befolkningsprognosen (Statistiska Centralbyrån ) visar att antalet åringar inom förbundsområdet minskar för varje år. Eftersom gymnasiet är minst treårigt sker däremot en eftersläpning av antalet elever som är i gymnasieutbildning. Kategori gymnasiet år Fagersta Norberg Skinnskatteberg Andel i % Fagersta 52,5 51,7 51,1 52,7 54,4 Norberg 28,2 28,1 30,0 27,3 26,7 Skinnskatteberg 19,3 20,2 18,9 20,0 18,9 Kategori vuxenutbildning år Fagersta Norberg Skinnskatteberg Andel i % Fagersta 55,8 56,7 56,6 56,1 56,0 Norberg 24,8 24,6 24,5 24,9 25,0 Skinnskatteberg 19,4 18,7 18,9 19,0 19,0 Det som eventuellt kan påverka fördelningen i procent mellan våra tre medlemskommuner är den idag ökade inflyttningen av nyanlända till framförallt Fagersta kommun. ~ 15 ~

18 RESULTATRÄKNING Belopp i kkr. Not Budget Utfall Avvikelse Utfall % 2009 Verksamhetens externa intäkter % Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader % Medlemsbidrag Förändring Pensionsavsättning Finansiella intäkter Resultat före extraordinära poster Resultat ~ 16 ~

19 BALANSRÄKNING Belopp i kkr. TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier, ackumulerat Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Årets Resultat Resultat Avsättningar Avsättning pensioner Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt per 31/12, enligt uppgift från SPP ~ 17 ~

20 NOTER Belopp i kkr Not 1 Verksamhetens externa intäkter Interkommunala intäkter Statsbidrag gymnasievux Kommunalt bidrag Sfi Statsbidrag/kommunbidrag övrigt Intäkter Uppdragsutbildning Försäljningsintäkter (lego) Bidrag Riksidrottsförbundet EU-bidrag ESF-projekt Driftbidrag AMV Försäljning tjänster, lärare, läkare Övriga intäkter (momsbidrag, elevavgifter) Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader, exkl. politisk ledning Lokalkostnader inklusive ombyggnader Interkommunala kostnader - gymnasiet gymnasiesärskola vuxenutbildning Inackorderingsbidrag Köp av tjänster ESF projekt köp av tjänster Undervisningskostnader Skolskjutsar Skolmåltider Övriga kostnader - marknadsföring, reklam, annons försäkring, larm, bevakning telefon, datakommunikation, fax, internet förbrukningsinventarier kopiering, kontorsmaterial politisk ledning övrigt Summa ~ 18 ~