Norberg. Skinnskatteberg. Fagersta. Budget 2012

Transkript

1 Norberg Skinnskatteberg Fagersta Budget 2012 med plan för 2013 och 2014

2 Innehåll INLEDNING... 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 3 Gymnasieskolan... 3 Vuxenutbildningen... 9 FRAMTIDSSPANING Och sen då? RESULTATBUDGET DRIFTBUDGET 2012 MED PLAN INVESTERINGSBUDGET EKONOMI UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG PER KOMMUN STUDERANDE INOM OLIKA VERKSAMHETER ELEVUNDERLAG I MEDLEMSKOMMUNERNA FÖRBUNDETS LEDNING ORGANISATIONSSCHEMA FÖR NVU ORD OCH UTTRYCK... 28

3 INLEDNING Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövning inom det området som samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. Norra Västmanlands Utbildningsförbund startade som kommunalförbund 1997 av Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Vårt uppdrag är att erbjuda mantalsskrivna i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner gymnasieutbildning, gymnasiesärskoleutbildning och kommunal vuxenutbildning (Komvux) det vill säga gymnasial vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning. Dessutom vuxenutbildning för personer med funktionshinder (Särvux), och svenskundervisning för invandrare (Sfi). I vårt uppdrag ingår också att vara huvudman för kommunernas frivilliga vuxenutbildning som erbjuds på våra tre Lärcentra, en i varje kommun. Där genomförs uppdragsutbildning samt distansstudier mot universitet och högskolor. Förbundet har uppföljningsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Gymnasieutbildningen hos oss omfattar nio nationella program samt introduktionsprogrammet som har fem olika inriktningar. Introduktionsprogrammen är i första hand till för elever som inte är behöriga att tas in på ett nationellt program i gymnasieskolan. I introduktionsprogrammen finns numera även en inriktning för nyanlända ungdomar i gymnasieålder. Vi har de senaste åren haft strax under studerande per år som genomgått sina studier antingen här i Fagersta eller på andra orter i landet. Antalet elever som får sin gymnasieutbildning genom oss ligger på cirka studerande, varav ungefär 30 % valt att genomgå sin utbildning på andra orter. Inom vuxenutbildningen har vi samtidigt cirka 575 helårsstuderande men det innebär fler personer eftersom många väljer enstaka kurser. Av dessa är 200 studerande inom Sfi. Hur budget är beräknad I beräkningsmodell för medlemsbidrag har beslutats att utgå från en basnivå med ett pris per elev som räknas upp varje år med en faktor. Till 2012 begärde vi, för att kunna erbjuda samma nivå som tidigare, medel motsvarande 117,2 Mkr. Ägarkommunerna fastställde medlemsbidraget till 115 Mkr vilket medför ett sparkrav motsvarande 2,2 Mkr. En åtgärd blir att fortsätta anpassa utbudet av program som motsvarar budget och det minskade elevunderlaget. 1

4 I budget beskrivs inledningsvis övergripande väsentliga delar inom förbundet. I den efterföljande verksamhetsberättelsen ges en beskrivning av varje skolform för sig. I den ekonomiska delen behandlas resultat-, drift- och investeringsbudget. Sist beskrivs vilka som har uppdrag som direktionsmedlemmar och revisorer under perioden, och slutligen förbundets organisationsuppbyggnad. Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat i kommunallagen och förbundsordning för förbundet. 2

5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE NVU skall vara en skola där alla trivs, som ger eleverna goda kunskaper och färdigheter. En skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande. Utbildningen är ett led i det livslånga lärandet och därför skall NVU vara en skola man minns med glädje. Vårt fokus ligger alltid på dig som individ. Förutom fakta är vårt mål att du ska lära dig mer om dig själv och utvecklas som person. Vi sätter stort värde på förmågan att ta initiativ, se möjligheter och ta vara på dessa. Vi eftersträvar att hjälpa dig upptäcka dina talanger och med hjälp av dem uppnå dina mål! Vi vill att allt lärande ska ha tydlig mening för dig, både för stunden och för framtiden. Vi vill att Du efter dina år på NVU ska minnas oss med glädje och det tänker Vi jobba för! Gymnasieskolan Den pedagogiska verksamheten hos oss kännetecknas av pedagogisk mångfald. Det innebär en skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande. Vi arbetar ständigt med ett målinriktat och medvetet kvalitetsarbete i syfte att göra gymnasie- och vuxenutbildningen hos oss attraktiv och att alla skall nå en examen. De två senaste åren har antalet studenter som gått här och fått slutbetyg legat klart över andelen i riket. Gymnasieskolan är konkurrensutsatt och de fristående skolorna utövar en lockelse på många elever och föräldrar och kraven på oss ökar när det gäller att informera och marknadsföra oss till olika intressenter. För att möta detta måste vi ligga i framkant och utveckla moderna, kreativa lösningar i vår pedagogiska verksamhet. En del i detta arbete är att vi genomför en stor satsning inom den pedagogiska utvecklingen och IT-området. Alla elever har en egen net-book under sin studietid här hos oss. Målsättningen är att utveckla och öka kvaliteten på utbildningen, skapa moderna och nya metoder och arbetsformer samt öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger. För att möta dessa nya metoder har kompetensutveckling för lärarna påbörjats och denna satsning fortsätter under hela Fokusområden Från och med hösten 2011 har vi beslutat om tre fokusområden inom förbundet och det gäller - en mångkulturell skola - arbete med GY11 - mentorskap Arbete med fokus på dessa områden innebär kontinuerlig fortbildning av vår personal mot en djupare kunskap och utveckling inom de olika områdena. 3

6 Teknikcollege Teknikcollege Bergslagen är en organisation inom gymnasiet som sammanför skolan med näringslivet. Det innebär att eleverna får vistas i större utsträckning ute på arbetsplatserna för att få kontinuerlig uppdatering av branschens utveckling. Två yrkesprogram, Industriprogrammet och Elprogrammet samt de högskoleförberedande Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet ingår. Programmen har många sökanden och eleverna från yrkesprogrammen får ofta sommarjobb. Ett omfattande utvecklingsarbete har pågått under våren 2011 och har resulterat i att en tjänst som koordinator har anställts på NVU men som finansieras av företagen. Idrott Vi vill fortsätta att satsa på att ungdomar ska leva ett sundare och hälsosammare liv och erbjuder flera lag- och individuella idrotter till de ungdomar som är extra idrottsintresserade. Vi vill också stärka skolans utbildningar med kurser som innehåller hälsofrämjande inslag och på sikt arbetar vi för att få skolan hälsodiplomerad. Internationalisering Vi ser det som en viktig uppgift att öka förståelsen för det som förenar och som skiljer oss åt beträffande kultur, sedvänjor och umgängesformer i olika länder. Vi vill öka intresset för språkstudier och höja språkens status för våra elever. I vår utbildningsplan står att internationalisering ska utvecklas och i linje med detta finns planer på att åter öka kontakterna såväl med skolor inom som utom EUområdet. Vår personal har utifrån denna bild själva initierat språkresor där de har ansökt om EU-bidrag samt medel från olika fonder. Resultatet har blivit att skolan har samarbete med länder ute i Europa och även kontakter i de nordiska länderna har etablerats. Introduktionsprogram Det individuella programmet avskaffades förra året och har ersatts av fem nya program som kommer att vara utformade för elever som saknar behörighet till nationella program. Introduktionsprogrammen ska på ett bättre sätt än dagens system tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har. Individuell studieplan blir viktig och en förutsättning för dessa elever eftersom programmen inte har någon nationellt fastställda programstruktur eller examensmål. I stället har eleven en individuell studieplan som ligger till grund för utbildningen. 4

7 De nya programmen är: Preparand utbildning, syftar till att eleven ska läsa in behörighet till de nationella programmen, högskoleförberedande eller yrkesinriktat. Programinriktat individuellt val, eleven läser in det som saknas från grundskolan för att nå behörighet till ett yrkesinriktat program samt läser kurser från ett yrkesprogram. Yrkesintroduktion, eleven läser kurser från ett yrkesprogram eventuellt i kombination med arbetsplatsförlagt lärande. Individuellt alternativ, syftar till att motivera samt ge eleven förutsättningar för fortsatt utbildning alternativt gå ut på arbetsmarknaden. Språkintroduktion, syftar till att ge nyanlända flyktingungdomar kunskaper i det svenska språket så att de kan gå vidare till ett nationellt program. På grund av de nya behörighetskraven till de nationella programmen är verksamheten mer komplex än tidigare. En nödvändig förutsättning är kunnig och engagerad personal och vi har tillsatt extra resurser som arbetar med att utveckla arbetet för att möta denna förändring. Vi har redan inom förbundet dessa studievägar där lärare och specialpedagoger finns som ska hjälpa eleverna vidare till fortsatta studier på ett nationellt gymnasieprogram och senare till högskolan eller till att komma in på arbetsmarknaden. Ansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan Vi har ansvar för uppföljningen av ungdomar mellan 16 och 20 år i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som inte går i gymnasieskolan. Det innebär att vi löpande ska hålla oss informerade om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt i grundskolan men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Som ett led i uppdraget deltar vi med personal i samverkansprojektet Navigatorcentrum där flera aktörer från kommunerna ingår. Interkommunala elever elever som går på andra orter Elever som väljer andra utbildningsanordnare är fortsatt hög men vi ser att fler och fler väljer att återkomma, under framför allt höstterminen. Kraven på friskolorna ökar och skall vara desamma som de kommunala och några friskolor i vår region har redan avslutat sin verksamhet. Vi har satt som mål att erbjuda alla elever som söker oss sitt förstahandsval och att de som väljer oss skall nå en examen, vilket vi konstaterar när mer än 80% får en examen med slutbetyg hos oss. Vi konstaterar att elever med särskilda behov ökar igen. Det medför ofta ökade interkommunala kostnader för denna elevgrupp eftersom de har behov av stöd och utbildning som vi inte själva kan erbjuda. 5

8 Utveckling och information För att ytterligare informera om vår skola och utbudet av bra utbildningar genomför vi en rad marknadsföringssatsningar. Vi är i en fas av förnyelse och nytänkande och för att markera detta har vi en ny logga. Vi har en ny hemsida, som är den väg våra elever oftast söker sin information. Den nya hemsidan har framstått som lyckad och vi uppdaterar den kontinuerligt med nyheter inom vår verksamhet. Samverkan med grundskolan Vårt uppdrag med att intensifiera samarbetet med grundskolorna fortsätter och vi har flera möten med dessa på olika nivåer. Vi erbjuder grundskolorna att nyttja våra lokaler och våra lärares kompetens som samarbetspartners. Projekt som pågår är satsning på vad vi kallar Scienceprofilering samt ett matematikprojekt där elever i grundskolan som vill gå fortare fram i sina studier erbjuds möjligheter av oss. Under sommaren erbjuder vi sommarskola för elever som vill komplettera sina betyg. Elevinflytande Vi arbetar vidare med att engagera elever som vill påverka sin egen arbetssituation och vi har numera ett aktivt elevråd, vilket vi anser är navet i elevmedverkan. Elevrådet har arbetat intensivt och har startat olika underkommittéer som t.ex. matråd, trivselgrupp, skyddsombud osv. Grupperingarna gör att elevinflytandet växer och rektorerna verkar för att elevinflytandet skall berika skolan ytterligare och erbjuder därför fortbildningar för intresserade. Lärlingsutbildning Utbildning kan ske på många olika sätt och för de elever som är drivna och praktiskt lagda finns möjligheten att utbilda sig via lärlingsutbildning. Lärlingsutbildning är en utbildning som bygger på mycket praktik och är till minst hälften arbetsförlagd. Elever som går hos oss har stora möjligheter att delta eftersom många företag är positiva till lärlingsutbildningen. Kontaktnäten mellan oss och näringslivet är sedan flera år inarbetade. Vårt mål inför framtiden är att det finns en tydlig koppling mellan branschens kompetenskrav och lärlingsutbildningens kursmål. 6

9 De här gymnasieutbildningarna erbjuder vi hos oss hösten 2012: Barn- och Fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Lärlingsutbildning Introduktionsprogrammen Framtidens gymnasieskola Vi vet att antalet ungdomar i gymnasieålder blir färre de kommande åren och ligger från år 2014 på en nivå med ca 890 elever. Vi kommer därför de närmaste åren fortsätta anpassning av utbildningar i regionen och det vi erbjuder skall vara modernt och pedagogiskt spetsat med olika studieformer. Diplomerad gymnasieekonom hos NVU Ekonomiprogrammet är ett nytt brett högskoleförberedande program som i första hand är avsett att förbereda för högskoleutbildningar i ekonomi, men som också förbereder för i princip alla samhällsvetenskapliga högskoleutbildningar. Vi erbjuder nu eleverna att bli diplomerade gymnasieekonomer efter genomgånget program. Utbildningen handlar om hur företag och organisationer fungerar, regler och etiska överväganden på affärsområdet samt entreprenörskap. Pedagogiskt arbete Utveckling av arbetet under själva skoldagen för våra gymnasieungdomar sker ständigt. Vi schemalägger alla timmar för eleverna med lärarledda lektioner och försöker samtidigt erbjuda en sammanhållen skoldag. Mentorn eller Klassläraren har schemalagd tid för att på ett bra sätt kunna arbeta med elev och föräldrakontakterna. Varje månad har eleverna klassråd som är den demokratiska formen för eleverna att föra fram för dem viktiga frågorna. 7

10 En mångkulturell skola Mångkultur är något eftersträvansvärt, har vi fått lära oss, och det ställer nya krav på oss inom utbildningsväsendet. I det mångkulturella samhället, som vi lever i idag, blandas många brokiga religiösa och etniska elevgrupper som vi måste hantera varje dag. Förutom regelrätt undervisning arbetar vi dagligen med att bygga broar mellan olika kulturer och öppna dörrarna för dialog mellan individer. Ökar medlemskommunernas befolkning, genom framför allt nyanlända, ställs vi inför stora utmaningar att kunna möta dessa på ett bra sätt med relevant språkutbildning. Den största svårigheten är att kunna rekrytera lärare med kompetensen svenska som andra språk och att kostnader för lokaler och tolkhjälp kan komma att öka. 8

11 Vuxenutbildningen Våra två genomförda intag under 2011 visar att behovet av gymnasial vuxenutbildning är fortsatt högt. Vi ser två grupper som ökar bland våra deltagare dels ungdomar under 25 år dels invandrare i alla åldrar. Vissa i dessa grupper behöver läsa in betyg i allmänna ämnen för att komma vidare med fortsatta studier på högre nivå. Ett större antal efterfrågar yrkesutbildning. Med tanke på den stora mängd deltagare på Svenska för invandrare (Sfi) samt att många väljer att fortsätta på grundläggande vuxenutbildning kommer vi att behöva förstärka yrkesutbildningen de närmaste åren. Under ett antal år har staten gett kommunerna möjlighet att söka pengar inom ramen för yrkesvux. Inför 2012 har vi i skrivande stund enbart beskedet att staten ger pengar till lärlingsplatser för vuxna Tyvärr är det totala antalet platser för lärlingsutbildning i landet begränsat och vi kommer förmodligen inte att kunna räkna med så många platser som vi haft tidigare. Vi skulle vilja erbjuda åtminstone 50 lärlingsplatser 2012 men behöver då kommunal finansiering för 30 platser motsvarande 1,5 miljoner om vi räknar med att kunna få 20 platser finansierat av statliga medel. 50 platser inom ramen för lärlingsutbildning ska jämföras med att vi har över 270 deltagare inom Sfi och grundläggande vuxenutbildning idag. Frågan är vad vi kan erbjuda dessa deltagare när man vill gå vidare mot studier på gymnasienivå och då ofta yrkesutbildning. I detta perspektiv blir en nivå på 50 platser ett minimum. Vård och Omsorgscollege och Omsorgslyftet Ett alternativ har för många varit vårdutbildning inom Vård och Omsorgscollege för vuxna. Över 30 personer antogs i augusti Även här finns oro för den framtida finansieringen då denna utbildning till hälften bekostats med statliga pengar via satsningen på yrkesvux. För att kunna behålla personal och därmed kompetens inom vårdutbildningen har vi utarbetat en uppdragsutbildning för våra medlemskommuner inom ramen för Omsorgslyftet. Kommunerna köper kurser inom vårdsektorn för sin befintliga personal där det saknas formell behörighet motsvarande undersköterskenivå. Upplägget kräver ett stort mått av validering av tidigare kunskaper och kompetens vilket vi tror kommer att vara viktigt del i vårt kommande utvecklingsarbete inom vuxenutbildningen. Förstärkning av lärarkompetens NVU:s lärlingssamordnare Mattias Pålsson Den stora andelen invandrare inom samtliga våra skolformer gör att vi behöver förstärka lärarkompetensen och antalet lärare inom ämnet svenska som andraspråk. 9

12 Ny förordning för vuxenutbildningen I den nya förordningen för vuxenutbildningen som börjar gälla 1/ kommer svenska som ämne att öka i betydelse och det kommer att ställas högre krav på svenska för att söka till Högskola och Universitet. Samtidigt skrivs det in en rättighet att kunna läsa in vissa kurser på gymnasial vuxenutbildning i den kommande nya förordningen. Vi kommer därför att behöva rekrytera minst en tjänst till för att klara vårt uppdrag under Sfi svenska för invandrare I september 2011 blev det klart att regeringen under 2012 kommer att göra det betydligt lättare för Somaliska familjer att återförenas i Sverige. Hur detta kommer att påverka utvecklingen av deltagare inom Sfi är svårt att säga men en försiktig prognos ger vi handen att vi kan nå nya rekordnivåer fram emot hösten Finansieringen av Sfi ligger i avtal med Sfi elever på utflykt kommunerna och baseras på ett fastställt riktpris för en årsstudieplats. Problem vi kan få om antalet deltagare når upp emot 300 är att hitta lärare med rätt kompetens samt lokaler där hela enheten får plats. Utvecklingsgrenar inom vuxenutbildningen Under 2012 finns det flera utvecklingsgrenar inom vuxenutbildningen. Vi kommer att få nya förordningar för samtliga skolformer inom vuxenutbildningen vilket per automatik leder till översyn och förändringsarbete. Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet i vår lärplattform Fronter för att ge flexibilitet till våra deltagare. Kravet på möjligheten att få sina tidigare förvärvade kunskaper och kompetens validerade av oss inom vuxenutbildningen kommer att öka och innebär krav på att utveckla instrument för att kvalitetssäkra processen där valideringen genomförs. Vi kommer också att lägga stor tonvikt vid uppföljning av de resultat som nås inom olika skolformer. Vi kommer att genomföra strukturerade analyser av betygsättning och jobba med att ställa om till de nya betygssteg som införs inom vuxenutbildningen likt alla andra skolformer. 10

13 Ny skolform Under 2012 hoppas vi kunna lägga till en skolform i vårt utbud. Skulle myndigheten för Yrkeshögskoleutbildningar godkänna våra ansökningar som lämnats in i september 2011 kan vi förhoppningsvis erbjuda 25 studieplatser som bergarbetare samt 20 platser som behandlingspedagog hösten Båda utbildningarna är ett år långa och ligger på en eftergymnasial nivå. De som söker tar studielån för att finansiera sin utbildning och NVU får statligt stöd i form av ett schablonbelopp per deltagare för att bedriva utbildningarna. Elever vid Eskiln i samband med teambuildningsdag, hösten

14 FRAMTIDSSPANING Omvärldsanalys De dominerande företagen i medlemskommunerna aviserar ett ökat behov av kvalificerad personal för att kunna utveckla både nuvarande och nya system inom sina olika affärsområden. Fler företag räknar med ett ökat behov av arbetskraft och det investeras stora belopp för att möte framtiden. Elevunderlaget vid gymnasieskolan har börjat minska och kommer inom några år att hamna på en nivå som ligger ca 25 % lägre än dagens. Till detta kommer de stora pensionsavgångarna och den speciellt förväntat stora efterfrågan på kvalificerade yrkesarbetare samt personal inom vårdsektorn. I och med den i regionen framtida satsningen inom gruv- och skogsnäring tror också vi att miljömedvetenheten i framtiden kan bli en konkurrensfördel. Där kan vi vara en bland andra parter och erbjuda utbildning för företag och organisationer att utveckla sig i nya tankebanor. Globaliseringen är en realitet idag och vi arbetar mer och mer i ett mångkulturellt samhälle som ständigt ställer nya krav och förväntningar på oss. De sociala medierna fortsätter sin lavinartade ökning. Facebook, Twitter och Youtube kommer att följas av nya anpassade medier. Nya tekniker och förnyade arbetssätt har kommit och fortsätter utvecklas. Nästa generations lärande handlar om pedagogik som utvecklar teknik och hur man på ett innovativt sätt kan utnyttja de möjligheter som dagens teknik ger för att möta pedagogiska utmaningar. Webbaserad lärplattform Enligt vår vision ska undervisande personal utnyttja IT som en naturlig del i lärandet. Ett viktigt verktyg blir då vår gemensamma webbaserade lärplattform Fronter. Implementering har pågått under hela 2011 och vi avser att vara fullt igång under 2012 då både lärare och elever skall vara utbildade. 12

15 Och sen då? NVU är beroende av hur utvecklingen i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg kommer att se ut i framtiden. Konkurrensen från friskolorna fortsätter och frisök gör att eleverna lättare kan studera på andra orter. Uppgiften för oss är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar, näringsliv och offentliga förvaltningar. Lyhördheten för förändringar måste vara stor och vuxenutbildningarna måste skräddarsys utifrån behoven. Efterfrågade utbildningar måste riggas snabbare och vi jobbar ständigt med att vår organisation skall vara flexibel. Det blir mer och mer viktigt att eleverna förbereds för de utmaningar som både samhälls- och arbetsliv kräver. Vi måste kunna använda samhället utanför själva skolan som arena för utbildning vilket innebär medverkan av privata och offentliga arbetsgivare. Framtidens elevarbetsplats sätts i fokus bland annat på grund av den alltmer ökade konkurrensen. Varje elev som går hos oss kommer att ha tillgång till en egen dator och arbetsplats. Ny teknik för undervisningen blir alltmer vanlig och flera olika tekniker kommer att användas i undervisningen. Webbaserat lärande, företagsförlagt lärande och klassrumsbaserat lärande är områden som vi fortsätter utveckla. Minskning av personal är också en realitet de kommande åren med de allt större pensionsavgångarna och speciellt känsligt blir det inom de så kallade specialkompetenserna. Ett problem i sammanhanget är att de övergripande funktionerna måste finnas och inte rent matematiskt kan minskas. Här måste nytänkande och förändrade arbetssätt utvecklas. Inom lärandet kommer det däremot att bli lättare att minska personal gentemot elevminskningarna. Här blir den stora utmaningen att behålla utbudet av utbildningar så brett som möjligt. Organisationsutveckling En utbildningsorganisation som NVU arbetar oftast med långa perspektiv även om omställningstider av utbud och organisation idag är kortare än förr. För att behålla en hög kvalitet och ett relativt brett utbud är satsning på kompetensutveckling, kostnadseffektivitet och samverkan med vårt lokala näringsliv viktiga områden att bearbeta. En annan viktig del i all organisationsutveckling är självklart den strukturella uppbyggnaden, så som program, utbud, beslutsnivåer, budgetansvar med mera men kanske framför allt den kultur som genomsyrar organisationen. Ledarskap, samarbetsanda, trygghet, initiativkraft, kommunikations- och informationsmöjligheter för att nämna några. 13

16 Slutligen Den positiva utveckling vi har med företagen i regionen och diskussioner i kommunerna kring nyetableringar inom andra industrigrenar och ökad nybyggnation, kommer sannolikt att få en positiv påverkan på efterfrågan av kvalificerad utbildning, på såväl gymnasiet som vuxenutbildningen och yrkeshögskoleutbildningarna. Det är viktigt att vi står väl rustade inför den utmaningen och att ägarna fortsätter sitt engagemang och satsning på utbildningsområdet. VÄSTKUSTEN TJÄRNÖ 28/8-31/ Vi i biologibreddningsgruppen åkte i slutet av augusti på studieresa till västkusten. Där fick vi undersöka den biologiska mångfalden på havsbottnen. Vi tycker att det var ett lyckat samarbete mellan NVU och Tjärnö marinbiologiska forskningscenter. Under dagarna där fick vi utföra två fältstudier, den ena där vi använde vadarbyxor och vattenkikare och plockade upp våra organismer, för hand från bottnen och den andra fick vi åka forsningstrålare och plocka upp växter och djur från djupare havsvatten. Senare fick vi, med hjälp av mikroskop, artbestämma de organismer vi plockat upp under dagarna som gått. 14

17 RESULTATBUDGET Belopp i kkr. Budget Plan Plan Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Resultat före extraordinära poster Resultat

18 DRIFTBUDGET 2012 MED PLAN Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Externa intäkter Interkommunala intäkter Statsbidrag yrkesvux Statsbidrag vuxlärling Fakturering Sfi Fakturering EKF Lönebidrag/personaltjänster Uppdragsutbildning Övriga intäkter Projekt/EU Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Interkommunala kostnader Inackorderingsbidrag Lokalkostnader Skolmåltider Skolskjutsar Undervisningskostnader Köp av tjänster Övriga kostnader Summa kostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Medlemsbidrag

19 INVESTERINGSBUDGET Med en anläggningstillgång eller investering menas en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten längre än tre år och har ett samlat värde överstigande kronor. Investeringsvolymen bestäms av volymen avskrivningar då investeringarna inte får överstiga avskrivningarna för varje år. Investerar man för mer än vad man skriver av varje år så blir effekten kostnadsdrivande. Investeringsönskemål från olika verksamhetsområden samlas in varje år och en prioritering sker i samråd i ledningen. En fortsatt satsning hos oss under kommande år är införandet av lärplattform för möjlighet till distansundervisning. I takt med att Teknikcollege utvecklas kommer behov av investeringar på maskinsidan att behövas. I och med teknikutvecklingen behövs utbyte av gamla datorer till nya som klarar de ökade kraven med nya programvaror. Samtliga övriga reinvesteringar och investeringsönskemål under året från gymnasie- och vuxenverksamheterna behandlas och prioriteras i ledningsgruppen, allt eftersom de inkommer. Bruttoinvesteringar utfall 2010 samt budget Belopp i kkr Utfall Budget Budget Plan Plan

20 EKONOMI God ekonomisk hushållning De finansiella målen och målen och riktlinjerna för verksamheten har en central roll för den ekonomiska förvaltningen, allt enligt kommunallagen. En avgörande faktor för hur väl förbundet kommer att leva upp till god ekonomisk hushållning kommer att handla om respekten för och acceptansen av dessa mål. Ledningen och ekonomiavdelningen arbetar kontinuerligt för att nå en förankring och acceptans i de olika verksamheterna och hos program- och verksamhetsansvariga. De finansiella målen för förbundet omfattar hur mycket den löpande verksamheten får kosta, investeringsnivå och finansiering av den samt att förmögenhetsutveckling skall vara minimum ett nollresultat. Mål och riktlinjer för verksamheten Målen ska vara tydliga och mätbara och utvärderas kontinuerligt. Förutom lagstadgade mål finns politiska mål för verksamheterna angivna i Utbildningsplan för NVU samt i budgetdokumenten. Det väsentligaste kvalitetsmål som ledningen och medlemskommunerna satt för gymnasieskolan är att andelen elever som lämnar skolan med slutbetyg skall ligga minst i nivå med medelvärdet för riket. De senaste två åren har vi med råge uppnått detta mål. Ekonomistyrning Arbetet med att fortsatt anpassa utbudet till nya gymnasiet, elevunderlag och efterfrågan har de senaste åren komplicerats med nya lagar och rättighetslagstiftningar inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Uppföljning av ekonomi och verksamhet samt avvikelsehantering är länkar i budget- och styrprocesser. I botten krävs en realistisk budget där verksamhet och ekonomi hänger ihop i alla led. Mer detaljerad budget och redovisning förutsätts och ställer ständigt ökade krav på alla inblandade. För att möta dessa omständigheter utvecklar vi arbetet med att skärpa ekonomistyrningen genom mer detaljerad internkontroll, tätare budgetuppföljningar och prognoser. Det innebär att minst varje månad mäts hur kostnaderna förhåller sig till intäkterna och kompletteras med verksamhetsanalys, vilket ger en bild av det aktuella läget och blir en del i informationen inför eventuellt nya beslut. 18