Norberg. Skinnskatteberg. Fagersta. Budget 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norberg. Skinnskatteberg. Fagersta. Budget 2012"

Transkript

1 Norberg Skinnskatteberg Fagersta Budget 2012 med plan för 2013 och 2014

2 Innehåll INLEDNING... 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 3 Gymnasieskolan... 3 Vuxenutbildningen... 9 FRAMTIDSSPANING Och sen då? RESULTATBUDGET DRIFTBUDGET 2012 MED PLAN INVESTERINGSBUDGET EKONOMI UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG PER KOMMUN STUDERANDE INOM OLIKA VERKSAMHETER ELEVUNDERLAG I MEDLEMSKOMMUNERNA FÖRBUNDETS LEDNING ORGANISATIONSSCHEMA FÖR NVU ORD OCH UTTRYCK... 28

3 INLEDNING Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövning inom det området som samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. Norra Västmanlands Utbildningsförbund startade som kommunalförbund 1997 av Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Vårt uppdrag är att erbjuda mantalsskrivna i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner gymnasieutbildning, gymnasiesärskoleutbildning och kommunal vuxenutbildning (Komvux) det vill säga gymnasial vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning. Dessutom vuxenutbildning för personer med funktionshinder (Särvux), och svenskundervisning för invandrare (Sfi). I vårt uppdrag ingår också att vara huvudman för kommunernas frivilliga vuxenutbildning som erbjuds på våra tre Lärcentra, en i varje kommun. Där genomförs uppdragsutbildning samt distansstudier mot universitet och högskolor. Förbundet har uppföljningsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Gymnasieutbildningen hos oss omfattar nio nationella program samt introduktionsprogrammet som har fem olika inriktningar. Introduktionsprogrammen är i första hand till för elever som inte är behöriga att tas in på ett nationellt program i gymnasieskolan. I introduktionsprogrammen finns numera även en inriktning för nyanlända ungdomar i gymnasieålder. Vi har de senaste åren haft strax under studerande per år som genomgått sina studier antingen här i Fagersta eller på andra orter i landet. Antalet elever som får sin gymnasieutbildning genom oss ligger på cirka studerande, varav ungefär 30 % valt att genomgå sin utbildning på andra orter. Inom vuxenutbildningen har vi samtidigt cirka 575 helårsstuderande men det innebär fler personer eftersom många väljer enstaka kurser. Av dessa är 200 studerande inom Sfi. Hur budget är beräknad I beräkningsmodell för medlemsbidrag har beslutats att utgå från en basnivå med ett pris per elev som räknas upp varje år med en faktor. Till 2012 begärde vi, för att kunna erbjuda samma nivå som tidigare, medel motsvarande 117,2 Mkr. Ägarkommunerna fastställde medlemsbidraget till 115 Mkr vilket medför ett sparkrav motsvarande 2,2 Mkr. En åtgärd blir att fortsätta anpassa utbudet av program som motsvarar budget och det minskade elevunderlaget. 1

4 I budget beskrivs inledningsvis övergripande väsentliga delar inom förbundet. I den efterföljande verksamhetsberättelsen ges en beskrivning av varje skolform för sig. I den ekonomiska delen behandlas resultat-, drift- och investeringsbudget. Sist beskrivs vilka som har uppdrag som direktionsmedlemmar och revisorer under perioden, och slutligen förbundets organisationsuppbyggnad. Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat i kommunallagen och förbundsordning för förbundet. 2

5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE NVU skall vara en skola där alla trivs, som ger eleverna goda kunskaper och färdigheter. En skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande. Utbildningen är ett led i det livslånga lärandet och därför skall NVU vara en skola man minns med glädje. Vårt fokus ligger alltid på dig som individ. Förutom fakta är vårt mål att du ska lära dig mer om dig själv och utvecklas som person. Vi sätter stort värde på förmågan att ta initiativ, se möjligheter och ta vara på dessa. Vi eftersträvar att hjälpa dig upptäcka dina talanger och med hjälp av dem uppnå dina mål! Vi vill att allt lärande ska ha tydlig mening för dig, både för stunden och för framtiden. Vi vill att Du efter dina år på NVU ska minnas oss med glädje och det tänker Vi jobba för! Gymnasieskolan Den pedagogiska verksamheten hos oss kännetecknas av pedagogisk mångfald. Det innebär en skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande. Vi arbetar ständigt med ett målinriktat och medvetet kvalitetsarbete i syfte att göra gymnasie- och vuxenutbildningen hos oss attraktiv och att alla skall nå en examen. De två senaste åren har antalet studenter som gått här och fått slutbetyg legat klart över andelen i riket. Gymnasieskolan är konkurrensutsatt och de fristående skolorna utövar en lockelse på många elever och föräldrar och kraven på oss ökar när det gäller att informera och marknadsföra oss till olika intressenter. För att möta detta måste vi ligga i framkant och utveckla moderna, kreativa lösningar i vår pedagogiska verksamhet. En del i detta arbete är att vi genomför en stor satsning inom den pedagogiska utvecklingen och IT-området. Alla elever har en egen net-book under sin studietid här hos oss. Målsättningen är att utveckla och öka kvaliteten på utbildningen, skapa moderna och nya metoder och arbetsformer samt öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger. För att möta dessa nya metoder har kompetensutveckling för lärarna påbörjats och denna satsning fortsätter under hela Fokusområden Från och med hösten 2011 har vi beslutat om tre fokusområden inom förbundet och det gäller - en mångkulturell skola - arbete med GY11 - mentorskap Arbete med fokus på dessa områden innebär kontinuerlig fortbildning av vår personal mot en djupare kunskap och utveckling inom de olika områdena. 3

6 Teknikcollege Teknikcollege Bergslagen är en organisation inom gymnasiet som sammanför skolan med näringslivet. Det innebär att eleverna får vistas i större utsträckning ute på arbetsplatserna för att få kontinuerlig uppdatering av branschens utveckling. Två yrkesprogram, Industriprogrammet och Elprogrammet samt de högskoleförberedande Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet ingår. Programmen har många sökanden och eleverna från yrkesprogrammen får ofta sommarjobb. Ett omfattande utvecklingsarbete har pågått under våren 2011 och har resulterat i att en tjänst som koordinator har anställts på NVU men som finansieras av företagen. Idrott Vi vill fortsätta att satsa på att ungdomar ska leva ett sundare och hälsosammare liv och erbjuder flera lag- och individuella idrotter till de ungdomar som är extra idrottsintresserade. Vi vill också stärka skolans utbildningar med kurser som innehåller hälsofrämjande inslag och på sikt arbetar vi för att få skolan hälsodiplomerad. Internationalisering Vi ser det som en viktig uppgift att öka förståelsen för det som förenar och som skiljer oss åt beträffande kultur, sedvänjor och umgängesformer i olika länder. Vi vill öka intresset för språkstudier och höja språkens status för våra elever. I vår utbildningsplan står att internationalisering ska utvecklas och i linje med detta finns planer på att åter öka kontakterna såväl med skolor inom som utom EUområdet. Vår personal har utifrån denna bild själva initierat språkresor där de har ansökt om EU-bidrag samt medel från olika fonder. Resultatet har blivit att skolan har samarbete med länder ute i Europa och även kontakter i de nordiska länderna har etablerats. Introduktionsprogram Det individuella programmet avskaffades förra året och har ersatts av fem nya program som kommer att vara utformade för elever som saknar behörighet till nationella program. Introduktionsprogrammen ska på ett bättre sätt än dagens system tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har. Individuell studieplan blir viktig och en förutsättning för dessa elever eftersom programmen inte har någon nationellt fastställda programstruktur eller examensmål. I stället har eleven en individuell studieplan som ligger till grund för utbildningen. 4

7 De nya programmen är: Preparand utbildning, syftar till att eleven ska läsa in behörighet till de nationella programmen, högskoleförberedande eller yrkesinriktat. Programinriktat individuellt val, eleven läser in det som saknas från grundskolan för att nå behörighet till ett yrkesinriktat program samt läser kurser från ett yrkesprogram. Yrkesintroduktion, eleven läser kurser från ett yrkesprogram eventuellt i kombination med arbetsplatsförlagt lärande. Individuellt alternativ, syftar till att motivera samt ge eleven förutsättningar för fortsatt utbildning alternativt gå ut på arbetsmarknaden. Språkintroduktion, syftar till att ge nyanlända flyktingungdomar kunskaper i det svenska språket så att de kan gå vidare till ett nationellt program. På grund av de nya behörighetskraven till de nationella programmen är verksamheten mer komplex än tidigare. En nödvändig förutsättning är kunnig och engagerad personal och vi har tillsatt extra resurser som arbetar med att utveckla arbetet för att möta denna förändring. Vi har redan inom förbundet dessa studievägar där lärare och specialpedagoger finns som ska hjälpa eleverna vidare till fortsatta studier på ett nationellt gymnasieprogram och senare till högskolan eller till att komma in på arbetsmarknaden. Ansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan Vi har ansvar för uppföljningen av ungdomar mellan 16 och 20 år i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som inte går i gymnasieskolan. Det innebär att vi löpande ska hålla oss informerade om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt i grundskolan men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Som ett led i uppdraget deltar vi med personal i samverkansprojektet Navigatorcentrum där flera aktörer från kommunerna ingår. Interkommunala elever elever som går på andra orter Elever som väljer andra utbildningsanordnare är fortsatt hög men vi ser att fler och fler väljer att återkomma, under framför allt höstterminen. Kraven på friskolorna ökar och skall vara desamma som de kommunala och några friskolor i vår region har redan avslutat sin verksamhet. Vi har satt som mål att erbjuda alla elever som söker oss sitt förstahandsval och att de som väljer oss skall nå en examen, vilket vi konstaterar när mer än 80% får en examen med slutbetyg hos oss. Vi konstaterar att elever med särskilda behov ökar igen. Det medför ofta ökade interkommunala kostnader för denna elevgrupp eftersom de har behov av stöd och utbildning som vi inte själva kan erbjuda. 5

8 Utveckling och information För att ytterligare informera om vår skola och utbudet av bra utbildningar genomför vi en rad marknadsföringssatsningar. Vi är i en fas av förnyelse och nytänkande och för att markera detta har vi en ny logga. Vi har en ny hemsida, som är den väg våra elever oftast söker sin information. Den nya hemsidan har framstått som lyckad och vi uppdaterar den kontinuerligt med nyheter inom vår verksamhet. Samverkan med grundskolan Vårt uppdrag med att intensifiera samarbetet med grundskolorna fortsätter och vi har flera möten med dessa på olika nivåer. Vi erbjuder grundskolorna att nyttja våra lokaler och våra lärares kompetens som samarbetspartners. Projekt som pågår är satsning på vad vi kallar Scienceprofilering samt ett matematikprojekt där elever i grundskolan som vill gå fortare fram i sina studier erbjuds möjligheter av oss. Under sommaren erbjuder vi sommarskola för elever som vill komplettera sina betyg. Elevinflytande Vi arbetar vidare med att engagera elever som vill påverka sin egen arbetssituation och vi har numera ett aktivt elevråd, vilket vi anser är navet i elevmedverkan. Elevrådet har arbetat intensivt och har startat olika underkommittéer som t.ex. matråd, trivselgrupp, skyddsombud osv. Grupperingarna gör att elevinflytandet växer och rektorerna verkar för att elevinflytandet skall berika skolan ytterligare och erbjuder därför fortbildningar för intresserade. Lärlingsutbildning Utbildning kan ske på många olika sätt och för de elever som är drivna och praktiskt lagda finns möjligheten att utbilda sig via lärlingsutbildning. Lärlingsutbildning är en utbildning som bygger på mycket praktik och är till minst hälften arbetsförlagd. Elever som går hos oss har stora möjligheter att delta eftersom många företag är positiva till lärlingsutbildningen. Kontaktnäten mellan oss och näringslivet är sedan flera år inarbetade. Vårt mål inför framtiden är att det finns en tydlig koppling mellan branschens kompetenskrav och lärlingsutbildningens kursmål. 6

9 De här gymnasieutbildningarna erbjuder vi hos oss hösten 2012: Barn- och Fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Lärlingsutbildning Introduktionsprogrammen Framtidens gymnasieskola Vi vet att antalet ungdomar i gymnasieålder blir färre de kommande åren och ligger från år 2014 på en nivå med ca 890 elever. Vi kommer därför de närmaste åren fortsätta anpassning av utbildningar i regionen och det vi erbjuder skall vara modernt och pedagogiskt spetsat med olika studieformer. Diplomerad gymnasieekonom hos NVU Ekonomiprogrammet är ett nytt brett högskoleförberedande program som i första hand är avsett att förbereda för högskoleutbildningar i ekonomi, men som också förbereder för i princip alla samhällsvetenskapliga högskoleutbildningar. Vi erbjuder nu eleverna att bli diplomerade gymnasieekonomer efter genomgånget program. Utbildningen handlar om hur företag och organisationer fungerar, regler och etiska överväganden på affärsområdet samt entreprenörskap. Pedagogiskt arbete Utveckling av arbetet under själva skoldagen för våra gymnasieungdomar sker ständigt. Vi schemalägger alla timmar för eleverna med lärarledda lektioner och försöker samtidigt erbjuda en sammanhållen skoldag. Mentorn eller Klassläraren har schemalagd tid för att på ett bra sätt kunna arbeta med elev och föräldrakontakterna. Varje månad har eleverna klassråd som är den demokratiska formen för eleverna att föra fram för dem viktiga frågorna. 7

10 En mångkulturell skola Mångkultur är något eftersträvansvärt, har vi fått lära oss, och det ställer nya krav på oss inom utbildningsväsendet. I det mångkulturella samhället, som vi lever i idag, blandas många brokiga religiösa och etniska elevgrupper som vi måste hantera varje dag. Förutom regelrätt undervisning arbetar vi dagligen med att bygga broar mellan olika kulturer och öppna dörrarna för dialog mellan individer. Ökar medlemskommunernas befolkning, genom framför allt nyanlända, ställs vi inför stora utmaningar att kunna möta dessa på ett bra sätt med relevant språkutbildning. Den största svårigheten är att kunna rekrytera lärare med kompetensen svenska som andra språk och att kostnader för lokaler och tolkhjälp kan komma att öka. 8

11 Vuxenutbildningen Våra två genomförda intag under 2011 visar att behovet av gymnasial vuxenutbildning är fortsatt högt. Vi ser två grupper som ökar bland våra deltagare dels ungdomar under 25 år dels invandrare i alla åldrar. Vissa i dessa grupper behöver läsa in betyg i allmänna ämnen för att komma vidare med fortsatta studier på högre nivå. Ett större antal efterfrågar yrkesutbildning. Med tanke på den stora mängd deltagare på Svenska för invandrare (Sfi) samt att många väljer att fortsätta på grundläggande vuxenutbildning kommer vi att behöva förstärka yrkesutbildningen de närmaste åren. Under ett antal år har staten gett kommunerna möjlighet att söka pengar inom ramen för yrkesvux. Inför 2012 har vi i skrivande stund enbart beskedet att staten ger pengar till lärlingsplatser för vuxna Tyvärr är det totala antalet platser för lärlingsutbildning i landet begränsat och vi kommer förmodligen inte att kunna räkna med så många platser som vi haft tidigare. Vi skulle vilja erbjuda åtminstone 50 lärlingsplatser 2012 men behöver då kommunal finansiering för 30 platser motsvarande 1,5 miljoner om vi räknar med att kunna få 20 platser finansierat av statliga medel. 50 platser inom ramen för lärlingsutbildning ska jämföras med att vi har över 270 deltagare inom Sfi och grundläggande vuxenutbildning idag. Frågan är vad vi kan erbjuda dessa deltagare när man vill gå vidare mot studier på gymnasienivå och då ofta yrkesutbildning. I detta perspektiv blir en nivå på 50 platser ett minimum. Vård och Omsorgscollege och Omsorgslyftet Ett alternativ har för många varit vårdutbildning inom Vård och Omsorgscollege för vuxna. Över 30 personer antogs i augusti Även här finns oro för den framtida finansieringen då denna utbildning till hälften bekostats med statliga pengar via satsningen på yrkesvux. För att kunna behålla personal och därmed kompetens inom vårdutbildningen har vi utarbetat en uppdragsutbildning för våra medlemskommuner inom ramen för Omsorgslyftet. Kommunerna köper kurser inom vårdsektorn för sin befintliga personal där det saknas formell behörighet motsvarande undersköterskenivå. Upplägget kräver ett stort mått av validering av tidigare kunskaper och kompetens vilket vi tror kommer att vara viktigt del i vårt kommande utvecklingsarbete inom vuxenutbildningen. Förstärkning av lärarkompetens NVU:s lärlingssamordnare Mattias Pålsson Den stora andelen invandrare inom samtliga våra skolformer gör att vi behöver förstärka lärarkompetensen och antalet lärare inom ämnet svenska som andraspråk. 9

12 Ny förordning för vuxenutbildningen I den nya förordningen för vuxenutbildningen som börjar gälla 1/ kommer svenska som ämne att öka i betydelse och det kommer att ställas högre krav på svenska för att söka till Högskola och Universitet. Samtidigt skrivs det in en rättighet att kunna läsa in vissa kurser på gymnasial vuxenutbildning i den kommande nya förordningen. Vi kommer därför att behöva rekrytera minst en tjänst till för att klara vårt uppdrag under Sfi svenska för invandrare I september 2011 blev det klart att regeringen under 2012 kommer att göra det betydligt lättare för Somaliska familjer att återförenas i Sverige. Hur detta kommer att påverka utvecklingen av deltagare inom Sfi är svårt att säga men en försiktig prognos ger vi handen att vi kan nå nya rekordnivåer fram emot hösten Finansieringen av Sfi ligger i avtal med Sfi elever på utflykt kommunerna och baseras på ett fastställt riktpris för en årsstudieplats. Problem vi kan få om antalet deltagare når upp emot 300 är att hitta lärare med rätt kompetens samt lokaler där hela enheten får plats. Utvecklingsgrenar inom vuxenutbildningen Under 2012 finns det flera utvecklingsgrenar inom vuxenutbildningen. Vi kommer att få nya förordningar för samtliga skolformer inom vuxenutbildningen vilket per automatik leder till översyn och förändringsarbete. Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet i vår lärplattform Fronter för att ge flexibilitet till våra deltagare. Kravet på möjligheten att få sina tidigare förvärvade kunskaper och kompetens validerade av oss inom vuxenutbildningen kommer att öka och innebär krav på att utveckla instrument för att kvalitetssäkra processen där valideringen genomförs. Vi kommer också att lägga stor tonvikt vid uppföljning av de resultat som nås inom olika skolformer. Vi kommer att genomföra strukturerade analyser av betygsättning och jobba med att ställa om till de nya betygssteg som införs inom vuxenutbildningen likt alla andra skolformer. 10

13 Ny skolform Under 2012 hoppas vi kunna lägga till en skolform i vårt utbud. Skulle myndigheten för Yrkeshögskoleutbildningar godkänna våra ansökningar som lämnats in i september 2011 kan vi förhoppningsvis erbjuda 25 studieplatser som bergarbetare samt 20 platser som behandlingspedagog hösten Båda utbildningarna är ett år långa och ligger på en eftergymnasial nivå. De som söker tar studielån för att finansiera sin utbildning och NVU får statligt stöd i form av ett schablonbelopp per deltagare för att bedriva utbildningarna. Elever vid Eskiln i samband med teambuildningsdag, hösten

14 FRAMTIDSSPANING Omvärldsanalys De dominerande företagen i medlemskommunerna aviserar ett ökat behov av kvalificerad personal för att kunna utveckla både nuvarande och nya system inom sina olika affärsområden. Fler företag räknar med ett ökat behov av arbetskraft och det investeras stora belopp för att möte framtiden. Elevunderlaget vid gymnasieskolan har börjat minska och kommer inom några år att hamna på en nivå som ligger ca 25 % lägre än dagens. Till detta kommer de stora pensionsavgångarna och den speciellt förväntat stora efterfrågan på kvalificerade yrkesarbetare samt personal inom vårdsektorn. I och med den i regionen framtida satsningen inom gruv- och skogsnäring tror också vi att miljömedvetenheten i framtiden kan bli en konkurrensfördel. Där kan vi vara en bland andra parter och erbjuda utbildning för företag och organisationer att utveckla sig i nya tankebanor. Globaliseringen är en realitet idag och vi arbetar mer och mer i ett mångkulturellt samhälle som ständigt ställer nya krav och förväntningar på oss. De sociala medierna fortsätter sin lavinartade ökning. Facebook, Twitter och Youtube kommer att följas av nya anpassade medier. Nya tekniker och förnyade arbetssätt har kommit och fortsätter utvecklas. Nästa generations lärande handlar om pedagogik som utvecklar teknik och hur man på ett innovativt sätt kan utnyttja de möjligheter som dagens teknik ger för att möta pedagogiska utmaningar. Webbaserad lärplattform Enligt vår vision ska undervisande personal utnyttja IT som en naturlig del i lärandet. Ett viktigt verktyg blir då vår gemensamma webbaserade lärplattform Fronter. Implementering har pågått under hela 2011 och vi avser att vara fullt igång under 2012 då både lärare och elever skall vara utbildade. 12

15 Och sen då? NVU är beroende av hur utvecklingen i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg kommer att se ut i framtiden. Konkurrensen från friskolorna fortsätter och frisök gör att eleverna lättare kan studera på andra orter. Uppgiften för oss är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar, näringsliv och offentliga förvaltningar. Lyhördheten för förändringar måste vara stor och vuxenutbildningarna måste skräddarsys utifrån behoven. Efterfrågade utbildningar måste riggas snabbare och vi jobbar ständigt med att vår organisation skall vara flexibel. Det blir mer och mer viktigt att eleverna förbereds för de utmaningar som både samhälls- och arbetsliv kräver. Vi måste kunna använda samhället utanför själva skolan som arena för utbildning vilket innebär medverkan av privata och offentliga arbetsgivare. Framtidens elevarbetsplats sätts i fokus bland annat på grund av den alltmer ökade konkurrensen. Varje elev som går hos oss kommer att ha tillgång till en egen dator och arbetsplats. Ny teknik för undervisningen blir alltmer vanlig och flera olika tekniker kommer att användas i undervisningen. Webbaserat lärande, företagsförlagt lärande och klassrumsbaserat lärande är områden som vi fortsätter utveckla. Minskning av personal är också en realitet de kommande åren med de allt större pensionsavgångarna och speciellt känsligt blir det inom de så kallade specialkompetenserna. Ett problem i sammanhanget är att de övergripande funktionerna måste finnas och inte rent matematiskt kan minskas. Här måste nytänkande och förändrade arbetssätt utvecklas. Inom lärandet kommer det däremot att bli lättare att minska personal gentemot elevminskningarna. Här blir den stora utmaningen att behålla utbudet av utbildningar så brett som möjligt. Organisationsutveckling En utbildningsorganisation som NVU arbetar oftast med långa perspektiv även om omställningstider av utbud och organisation idag är kortare än förr. För att behålla en hög kvalitet och ett relativt brett utbud är satsning på kompetensutveckling, kostnadseffektivitet och samverkan med vårt lokala näringsliv viktiga områden att bearbeta. En annan viktig del i all organisationsutveckling är självklart den strukturella uppbyggnaden, så som program, utbud, beslutsnivåer, budgetansvar med mera men kanske framför allt den kultur som genomsyrar organisationen. Ledarskap, samarbetsanda, trygghet, initiativkraft, kommunikations- och informationsmöjligheter för att nämna några. 13

16 Slutligen Den positiva utveckling vi har med företagen i regionen och diskussioner i kommunerna kring nyetableringar inom andra industrigrenar och ökad nybyggnation, kommer sannolikt att få en positiv påverkan på efterfrågan av kvalificerad utbildning, på såväl gymnasiet som vuxenutbildningen och yrkeshögskoleutbildningarna. Det är viktigt att vi står väl rustade inför den utmaningen och att ägarna fortsätter sitt engagemang och satsning på utbildningsområdet. VÄSTKUSTEN TJÄRNÖ 28/8-31/ Vi i biologibreddningsgruppen åkte i slutet av augusti på studieresa till västkusten. Där fick vi undersöka den biologiska mångfalden på havsbottnen. Vi tycker att det var ett lyckat samarbete mellan NVU och Tjärnö marinbiologiska forskningscenter. Under dagarna där fick vi utföra två fältstudier, den ena där vi använde vadarbyxor och vattenkikare och plockade upp våra organismer, för hand från bottnen och den andra fick vi åka forsningstrålare och plocka upp växter och djur från djupare havsvatten. Senare fick vi, med hjälp av mikroskop, artbestämma de organismer vi plockat upp under dagarna som gått. 14

17 RESULTATBUDGET Belopp i kkr. Budget Plan Plan Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Resultat före extraordinära poster Resultat

18 DRIFTBUDGET 2012 MED PLAN Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Externa intäkter Interkommunala intäkter Statsbidrag yrkesvux Statsbidrag vuxlärling Fakturering Sfi Fakturering EKF Lönebidrag/personaltjänster Uppdragsutbildning Övriga intäkter Projekt/EU Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Interkommunala kostnader Inackorderingsbidrag Lokalkostnader Skolmåltider Skolskjutsar Undervisningskostnader Köp av tjänster Övriga kostnader Summa kostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Medlemsbidrag

19 INVESTERINGSBUDGET Med en anläggningstillgång eller investering menas en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten längre än tre år och har ett samlat värde överstigande kronor. Investeringsvolymen bestäms av volymen avskrivningar då investeringarna inte får överstiga avskrivningarna för varje år. Investerar man för mer än vad man skriver av varje år så blir effekten kostnadsdrivande. Investeringsönskemål från olika verksamhetsområden samlas in varje år och en prioritering sker i samråd i ledningen. En fortsatt satsning hos oss under kommande år är införandet av lärplattform för möjlighet till distansundervisning. I takt med att Teknikcollege utvecklas kommer behov av investeringar på maskinsidan att behövas. I och med teknikutvecklingen behövs utbyte av gamla datorer till nya som klarar de ökade kraven med nya programvaror. Samtliga övriga reinvesteringar och investeringsönskemål under året från gymnasie- och vuxenverksamheterna behandlas och prioriteras i ledningsgruppen, allt eftersom de inkommer. Bruttoinvesteringar utfall 2010 samt budget Belopp i kkr Utfall Budget Budget Plan Plan

20 EKONOMI God ekonomisk hushållning De finansiella målen och målen och riktlinjerna för verksamheten har en central roll för den ekonomiska förvaltningen, allt enligt kommunallagen. En avgörande faktor för hur väl förbundet kommer att leva upp till god ekonomisk hushållning kommer att handla om respekten för och acceptansen av dessa mål. Ledningen och ekonomiavdelningen arbetar kontinuerligt för att nå en förankring och acceptans i de olika verksamheterna och hos program- och verksamhetsansvariga. De finansiella målen för förbundet omfattar hur mycket den löpande verksamheten får kosta, investeringsnivå och finansiering av den samt att förmögenhetsutveckling skall vara minimum ett nollresultat. Mål och riktlinjer för verksamheten Målen ska vara tydliga och mätbara och utvärderas kontinuerligt. Förutom lagstadgade mål finns politiska mål för verksamheterna angivna i Utbildningsplan för NVU samt i budgetdokumenten. Det väsentligaste kvalitetsmål som ledningen och medlemskommunerna satt för gymnasieskolan är att andelen elever som lämnar skolan med slutbetyg skall ligga minst i nivå med medelvärdet för riket. De senaste två åren har vi med råge uppnått detta mål. Ekonomistyrning Arbetet med att fortsatt anpassa utbudet till nya gymnasiet, elevunderlag och efterfrågan har de senaste åren komplicerats med nya lagar och rättighetslagstiftningar inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Uppföljning av ekonomi och verksamhet samt avvikelsehantering är länkar i budget- och styrprocesser. I botten krävs en realistisk budget där verksamhet och ekonomi hänger ihop i alla led. Mer detaljerad budget och redovisning förutsätts och ställer ständigt ökade krav på alla inblandade. För att möta dessa omständigheter utvecklar vi arbetet med att skärpa ekonomistyrningen genom mer detaljerad internkontroll, tätare budgetuppföljningar och prognoser. Det innebär att minst varje månad mäts hur kostnaderna förhåller sig till intäkterna och kompletteras med verksamhetsanalys, vilket ger en bild av det aktuella läget och blir en del i informationen inför eventuellt nya beslut. 18

Utbildning som leder Dig in i framtiden! Budget 2011

Utbildning som leder Dig in i framtiden! Budget 2011 Utbildning som leder Dig in i framtiden! Budget 2011 med INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 3 Gymnasieskolan... 3 Vuxenutbildning... 9 VAD HÄNDER SEDAN!...12 Gymnasieutbildning

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Sida 1(12) Plats och tid Förbundsdirektionen kl 10.00 12.00 på Lärcenter i Fagersta Beslutande Övriga deltagande Ulrica Persson Shiro Biranvand Helena Skagerberg Jan Johansson Gustav

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Sida 1(15) 2011-06-22 Plats och tid kl. 09.00 10.00 på Lärcenter i Fagersta Beslutande Övriga deltagande Ulrica Persson Shiro Biranvand Helena Skagerberg Jan Johansson Gustav El Rachidi

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

SS2_6. O '-! 2_. Di~flL-~ norra västmanlands. utbi Id n ingsförbu nd. Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg. Yrkeshögskolan.

SS2_6. O '-! 2_. Di~flL-~ norra västmanlands. utbi Id n ingsförbu nd. Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg. Yrkeshögskolan. o nyzyxwvutsrqponmlkjihgfedc L.DILt,zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYX SS2_6. O '-! 2_ Di~flL-~ norra västmanlands utbi Id n ingsförbu nd Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg Yh Yrkeshögskolan Budget 2015 1

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Sida 1(14) Plats och tid Förbundsdirektionen kl.09.00 11.50 på Lärcenter i Fagersta Beslutande Övriga deltagande Ulrica Persson Shiro Biranvand Helena Skagerberg Jan Johansson Jan

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Förbundsdirektionen Beslutande Ulrica Persson Shiro Biranvand Bengt Lindgren Jan Johansson Seija Ojala Stig Henriksson Marjatta Nurmi Lars Andersson Ordförande

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet Kompetens och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (sfi) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Utbildning av vuxna Svenskundervisning för invandrare (SFI) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Förbundsdirektionens arbetsutskott Brinellskolan, Sal A07 Kl. 09:00 11:00 Beslutande Ersättare Shiro Biranvand Ola Wahlsten Staffan Strid Henning Bask Linnea

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Läs mer

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165. mats.soderberg@skl.se

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165. mats.soderberg@skl.se Enligt skollagspropositionen 2009/10:165 mats.soderberg@skl.se Introduktionsprogram i gymnasieskolan Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion

Läs mer

Gymnasiet som leder dig in i framtiden. ÅRSREDOVISNING. Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg

Gymnasiet som leder dig in i framtiden. ÅRSREDOVISNING. Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg Gymnasiet som leder dig in i framtiden. ÅRSREDOVISNING 2010 Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 5 GYMNASIESKOLAN...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun, dnr 2013:915.

Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun, dnr 2013:915. BRITT-MARIE LÖVQUIST SID 1/5 ENHETSCHEF 0858785171 BRITT-MARIE.LOVQUIST@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

2014-03-12. Brinellskolans Konferensrum A07, klockan 9.00-11.30. NVU,Brinellskolans kansli den 20 mars 2014. ...

2014-03-12. Brinellskolans Konferensrum A07, klockan 9.00-11.30. NVU,Brinellskolans kansli den 20 mars 2014. ... Sammanträdes protokoll Sidal (20) Plats och tid Brinellskolans Konferensrum A07, klockan 9.00-11.30 Beslutande Henning Bask Gustav El Rachidi Helena Werner Tomas Ulfborg Shiro Biranvand Mattias Björlestrand

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732.

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732. Bilaga 1 2013-12-18 Till Rapport vuxenutbildningen i Eslöv Allmänt om Komvux i Sverige Verksamheten kommunal vuxenutbildning startade formellt i Sverige 1968. I mindre kommuner i regel som en rad kvällskurser

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522)

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522) YTTRANDE 1(7) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 1987-11-23 146 1987-11-24 1987/440-015.942 Kf 1996-03-25 26 1996-03-26 1995/525-000 REDOVISNINGSREGLEMENTE

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

Studiedagsprogram 29 mars

Studiedagsprogram 29 mars Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

Budgetprognos 2015 för Kalmarsunds gymnasieförbund prognos efter tre månader

Budgetprognos 2015 för Kalmarsunds gymnasieförbund prognos efter tre månader 1 (8) Budgetprognos 2015 för Kalmarsunds gymnasieförbund prognos efter tre månader Budgeten år 2015 innebär att gymnasieförbundet har en kostymanpassning, pga. minskning av 16 19 åringar, som belastar

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 1 Bildningsnämnd 2008-08-21 Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (fp), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Kommittédirektiv. En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Dir. 2015:31. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Dir. 2015:31. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En attraktiv gymnasieutbildning för alla Dir. 2015:31 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Plan för systematiskt kvalitetsarbete på skolenhet Dnr xxx-20xx Läsår: Enhet: Rektor: Bilagor Bilaga 1 Utdrag från huvudmannens verksamhetsplan Bilaga 2 Elevenkät från.. Bilaga

Läs mer

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning GR Utbildning 2012-06-27 Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning Informationen gäller definitivantagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör antagning till 27

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Mälargymnasiets programutbud, rapport 3

Mälargymnasiets programutbud, rapport 3 Mälargymnasiets programutbud, rapport 3 Monika Fröberg, Rektor Annika Ramsell, Kompetensdirektör Karin Mannström, Förvaltningsekonom Rapportnr: Kon Dnr 2015/12 2015-04-08 1 (6) Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd)

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd) Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00-15.40 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Olle Engström (s) Åsa Hååkman Felth (s) Ann-Marie Rosö (s) Pia

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

KOMVUX I LUND 2014/15

KOMVUX I LUND 2014/15 KOMVUX I LUND 2014/15 FRAMTIDEN BÖRJAR HÄR När du besöker Komvux i Lund, stanna gärna till i dörren till det stora caféet. För det mesta är det fullt av människor i olika åldrar. Alla med olika bakgrund

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

mötesplatsen för arbetsliv och lärande

mötesplatsen för arbetsliv och lärande MASUGNEN mötesplatsen för arbetsliv och lärande Mötesplatsen för arbetsliv och lärande Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande.

Läs mer

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (SFI) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Länssamverkan YTTRANDE 1(6) 2014-04-04 Dnr: 31-2014. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM

Länssamverkan YTTRANDE 1(6) 2014-04-04 Dnr: 31-2014. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM YTTRANDE 1(6) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Fjällbyns Gymnasieskola i Funäsdalen om att få starta Restaurangoch livsmedelsprogrammet med inriktningarna

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

En lysande framtid. Både för dig och din omvärld.

En lysande framtid. Både för dig och din omvärld. Nyköpings gymnasium En lysande framtid. Både för dig och din omvärld. En gymnasieskola ska ge de bästa möjligheterna för att skapa en bättre framtid för dig som enskild elev, men också för samhället i

Läs mer

SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR 2015 TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING

SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR 2015 TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. UPPGIFTSMÅTT

Läs mer