ÅRSREDOVISNING ~ Utbildning som leder Dig in i framtiden ~ Fagersta ~ Norberg ~ Skinnskatteberg

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011 ~ Utbildning som leder Dig in i framtiden ~ Fagersta ~ Norberg ~ Skinnskatteberg

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 6 GYMNASIESKOLAN... 6 VUXENUTBILDNING MÅLUPPFYLLELSE FÖRVÄNTAD UTVECKLING BALANSRÄKNING NOTER EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH RESULTAT INVESTERINGAR UTFALL OCH FÖRDELNING AV RESULTAT UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG PENSIONSSKULD INTERNBOKSLUT PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Antal anställda, årsarbetare och personalkostnader Frånvaro Åldersfördelning Sysselsättningsgrad Arbetsmiljö och friskvård Jämställdhet Samverkan och information Personalomsättning och rekrytering Behörighet Pensionsavgångar FÖRBUNDETS LEDNING ORGANISATIONSSCHEMA ÅRSBOKSBILAGA INTÄKTER OCH KOSTNADER UNDER FEM ÅR... 1 KVALITET OCH MÅTT... 2 NYCKELTAL... 3 FÖRDELNING AV VAL AV INTERKOMMUNALA ELEVER FRÅN RESPEKTIVE KOMMUN... 4 INTERKOMMUNALA KOSTNADER OCH INTÄKTER... 5 STUDERANDE INOM DE OLIKA SKOLFORMERNA... 6 GYMNASIESTUDERNADE PER PROGRAM... 7 ORD OCH UTTRYCK... 8

3 INLEDNING Norra Västmanlands Utbildningsförbund, NVU, bildades för fjorton år sedan av Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och är ett av de äldsta i landet. Syftet med förbundet är att under en huvudman erbjuda invånarna i alla tre medlemskommunerna ett brett och allsidigt utbud av utbildning, från gymnasiet till högskola och universitet. Vårt uppdrag och olika verksamheter De lagstadgade uppdragen är att erbjuda utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning motsvarande grundskolans år 9, gymnasial vuxenutbildning, vuxenutbildning för personer med utvecklingsstörning (Särvux) samt Svenskundervisning för invandrare (Sfi). Gymnasieutbildningen hos oss omfattar tolv nationella och fem introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen ska på ett bättre sätt tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har. Individuell studieplan blir viktig och en förutsättning för dessa elever eftersom programmen inte har någon nationellt fastställd programstruktur eller examensmål. I stället har eleven en individuell studieplan som ligger till grund för utbildningen. Förbundet har uppföljningsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. De frivilliga uppdrag som förbundet ansvarar för är att vara huvudman för Lärcentra där uppdragsutbildning och högskoleutbildning på distans erbjuds medlemskommunernas invånare. Gemensamt för förbundet Vi vill ha en skola dit elever och personal går med en känsla av trygghet, tillhörighet och upplevelse av personlig utveckling. Vi erbjuder välutbildad behörig personal, i ljusa moderna lokaler och en för eleverna och personalen lugn och trivsam miljö. Vi satsar på individuella lösningar så att varje elev kan få den utbildning som han eller hon önskar. Den pedagogiska verksamheten hos oss skall kännetecknas av mångfald och lärarna i de olika program-, ämnes- och verksamhetsgrupperna har stor frihet att utifrån styrdokumenten anpassa sättet att undervisa efter elevgruppernas sammansättning och önskemål. Våra rektorer har det övergripande pedagogiska ansvaret och följer kontinuerligt arbetet i gymnasieprogrammen och vuxenverksamheterna. Utbud Planering av utbud och dimensionering av utbildningar i regionen är av yttersta vikt om man vill behålla konkurrenskraften mot centralorterna runt oss. Vi har minskat antalet gymnasieprogram i takt med minskad demografi i åldergruppen för gymnasiestudier. Söktrycket till utbildningar inom gymnasial vuxenutbildning är fortsatt högt och antalet sökande till grundläggande vuxenutbildning ökar. En betydande del sökande till grundläggande vuxenutbildning har utomnordiskt ursprung och kommer från studieformen svenska för invandrare (Sfi). Andelen studerande inom vuxenutbildningens olika skolformer ökar för varje år. ~ 1 ~

4 Hur är Årsredovisningen indelad? I den inledande förvaltningsberättelsen beskrivs övergripande väsentliga händelser under året och avslutas med förslag till resultatdisposition. I verksamhetsberättelsen ges en beskrivning av varje verksamhet för sig. Dels berättas om vad som skett under det gångna året och dels ges en framtidsblick om utvecklingen av verksamheterna och förbundet. I den ekonomiska redovisningen behandlas resultaträkning, balansräkning med därtill hörande noter och analyser. Till sist beskrivs förbundets organisation samt vilka som innehållit uppdraget som direktionsmedlemmar och revisorer Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat kommunallagen och förbundsordningen. ~ 2 ~

5 ORDFÖRANDE HAR ORDET Tack ska ni ha allesammans för 2011! Jag vill till att börja med rikta mitt djupt kända tack till alla er som arbetar inom NVU. Ni gör ett bra jobb, den saken är helt klar. Under senare delen av höstterminen har jag haft tillfälle att följa verksamheten mer i detalj inom de olika programmen och mitt intryck är, att vi har tillgång till bra och engagerad personal, ändamålsenliga lokaler samt adekvata hjälpmedel för undervisningen. Detta intryck har ytterligare förstärkts under min fortsatta rundvandring nu under vårterminen. Ambitionen att ständigt bli bättre är mycket påtaglig och som det plägar vara är det bristen på resurser som försvårar den utvecklingen. Vad jag också möter är en oro för framtiden. Jag konstaterar, att 19 tjänster försvunnit i organisationen från 2009 till Minskande elevkullar har medfört beslut om nedläggning av program och konkurrensen om eleverna är skarp från andra gymnasieskolor. Allt detta sammantaget inverkar naturligtvis på stämningen bland vår personal. Den fråga som ställs är helt naturligt vad det ska bli av oss framöver. Hur går vi vidare med vårt förbund? Min uppfattning är att vi ska ha ett så rikt och brett utbud av utbildningar som möjligt för att kunna tillgodose de krav som vårt näringsliv och samhälle ställer. Det talas mycket om samverkan i verksamhetsberättelsen. Jag skulle vilja gå ett steg längre och blåsa liv i den nygamla tanken om samgående med andra för att trygga underlaget för en mångfasetterad och stark gymnasieskola i vår region. Det är en föga framtidsinriktad verksamhet vi ägnar oss åt när vi tvingas lägga ner tid och krafter på att tvista om samverkansavtal och fakturor med våra grannar i stället för att helhjärtat satsa på utbildningens innehåll och kvalitet. En rik intellektuell miljö är en förutsättning för framgångsrika utbildningar och detta tryggas om vi blir större. Resultat och ekonomistyrning Årets resultat visar ett plus på 534 kkr. i förhållande till budgeten. Detta är naturligtvis utomordentligt glädjande. Jag konstaterar dock, att direktionen så sent som i november fick information om ett hotande underskott på 460 kkr. Det handlar alltså om en miljon som vi har hämtat hem på två månader och detta kan tolkas på två sätt: Antingen har vi tagit oss i kragen riktigt rejält under slutet av året eller också brister det i vår ekonomistyrning. Hur som helst är ett avtal på gång där vi går in i en gemensam ekonomiförvaltning med Fagersta och Norbergs kommuner vilket förhoppningsvis ska vara till fromma för oss. Det talas i verksamhetsberättelsen om det arbete som pågått under det senaste året för att avlasta rektorer och annan personal ekonomiadministrativa arbetsuppgifter. Sådant får dock inte ske till priset av att verksamhetsansvariga förlorar kontrollen över ekonomin. Några uppgifter för framtiden Jag nämnde tidigare näringslivets behov. Ett gott exempel på att vi är lyhörda för detta är den bergarbetarutbildning som initierades under 2011 med tanke på framtida gruvbrytning i vårt område och som vi nu fått klartecken att arrangera. Vi har även under året anställt en person vilken fungerar som förmedlande länk till det lokala näringslivet när det gäller praktikoch lärlingsplatser. I övrigt hänvisar jag här till verksamhetsberättelsen. Att se till att så många som möjligt väljer att studera på hemmaplan ställer hårda krav på vår marknadsföring. I den plan för vår marknadsföring som antagits står att arbetet med vår hemsida ska ges högsta prioritet. Det är då viktigt att så många som möjligt i organisationen känner sig delaktiga i det arbetet. Man marknadsför bättre om man själv varit med på ett ~ 3 ~

6 hörn. Vi måste inse, att broschyrer och tidningsartiklar tillhör gårdagen när det gäller att locka ungdomar. Nu är det sociala medier och personlig påverkan som gäller. Det talas i verksamhetsberättelsen om internationalisering och samverkan med utlandet. Världen kommer också till oss vilket påverkar SFI. Vi kan se en ökande tillströmning av elever och det är en stor utmaning för oss hur vi klarar svenskundervisningen som är den viktigaste byggstenen i invandrarens integration. Vi jobbar vidare och än en gång: Tack för året som gått! Henning Bask Ordförande i NVU:s direktion ~ 4 ~

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En ny förbundsordning har utarbetats av medlemskommunerna under 2011 och är beslutad i respektive kommunfullmäktige. Därvid har också finansieringen av SFI och ensamkommande flyktingungdomar lagts utanför ramberäkningen och vi får betalt per individ utifrån en riksprislista. Direktionen har tidigare år fattat beslut om stängning av tre nationella program och de sista eleverna i dessa program går ut våren Samtidigt med det gamla gymnasiet som har elever i år 2 och 3 så införs det nya GY 11 för de elever som påbörjade sin utbildning hösten Personalresurserna inom gymnasiet har också parallellt med detta beslut fortsatt anpassats till utbildningarna. Det har inneburit en minskning med 10 årsarbetare i förhållande till förra året. Investeringarna i IT-miljön är klar och alla elever på gymnasieskolan har nu en egen bärbar dator under sin tid på skolan. Alla anställda erbjuds fortlöpande kompetensutveckling inom området. Lärplattformen Fronter används nu av många lärare och vi hittar ständigt nya användningsområden. Teknikcollege har fått en nystart med en tjänst som utvecklingsledare och kompletterande investeringar har gjorts i utrustning för de industritekniska utbildningarna. Ensamkommande flyktingungdomar har nu mottagits av alla tre medlemskommunerna. Denna elevgrupp är nu uppe i 36 studerande och har ställt stora krav på snabb resursomställning för att möta dessa på bästa sätt. Den ökande inflyttningen av invandrare, i främst Fagersta kommun, gör att Introduktionsprogrammet med språkträning ökar kraftigt. Sfi har ett fortsatt högt antal elever men genomströmningen har ökat, vilket innebär att grundläggande vuxenutbildning nu växer konstant med antal studerande. En del av dessa elever kommer att vilja fortsätta sina studier med gymnasial vuxenutbildning, vilket innebär att fler platser troligen kommer behövas för att möte efterfrågan. Vi har fått beslut att få yrkeshögskoleutbildning för Bergarbetare som startar till hösten För att täcka nuvarande och kommande arbetsmarknadsbehov håller behovet av postgymnasiala utbildningar på att vidareutvecklas i samarbete med andra aktörer. Vi har under hela verksamhetsåret arbetat med dimensionering och fördelning av resurser för att möta nya verksamheter och för att anpassas till efterfrågan från regionens behov. Resultat för hela året är ett överskott på 534 kkr. Göran Wänglöf Förbundschef ~ 5 ~

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE GYMNASIESKOLAN Den pedagogiska verksamheten vid NVU kännetecknas av mångfald. Vi ska vara en skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande hos eleverna. Vi har under det gångna året fokuserat på arbetet med att ytterligare höja kvaliteten på elevernas resultat och förbundets program och inriktningar. Utbildningsplan Enligt vår utbildningsplan ska det råda ömsesidig respekt mellan elever, lärare och övrig skolpersonal. Dessutom att förståelsen för arbetslivets och skolans verkligheter ska utvecklas och dessa punkter har fördjupats under året. Elevrådet har tillsammans med ledningen lagt en stabil grund för elevinflytande på skolan. Olika grupperingar, till exempel matråd och trivselgrupp har skapats och uppbyggandet av en organisation för elevskyddsombud har påbörjats. En årlig skriftlig elevenkät genomfördes under senhösten. Eleverna fick besvara ett antal frågor som berörde deras trivsel och skolarbete. Resultatet kommer att sammanställas och presenteras under januari-februari Samverkan med medlemskommunernas grundskolor utgör en viktig del i vårt informationsoch marknadsföringsarbete. Samarbetet mellan våra och grundskolornas rektorer och studie- och yrkesvägledare har under ett antal år utvecklats och fungerar nu riktigt bra. Vi jobbar tillsammans med att stärka vår konkurrenskraft genom att utveckla kreativa lösningar i vår pedagogiska verksamhet. Förstärkt marknadsföring I dag är marknadsföring av utbildning ett måste och därför har vi ytterligare intensifierat våra informationsinsatser och marknadsföringsaktiviteter för att fler elever skall välja vår skola i första hand. Vår hemsida, är där man enkelt och snabbt kan få all information och se vad som händer. Den uppdateras kontinuerligt med nyheter om vad som sker inom alla våra verksamheter. Vi har varje månad under hösten annonserat och informerat i Fagersta postens Mer bilaga där vi gjort intervjuer med elever som går och har gått här. Alla program har varit delaktiga i denna kampanj. Inför gymnasievalet till höstterminen 2011 genomförde rektorerna och lärarna, tillsammans med gymnasieelever, besök på grundskolorna för att berätta om vad vi erbjuder. Eleverna i åk 9 fick ta del av ett gediget program där det framgick hur verksamheten bedrivs. En ny informationsbroschyr med aktuell information om oss och våra program har skickats per post till regionens år 9-elever och distribuerats till regionens skolor, bibliotek och andra ställen där ungdomar samlas. Utökat samarbete med grundskolorna Science och Matematik Samarbetet med grundskolorna i medlemskommunerna har intensifierats och under året har elever fått undervisning i NVU:s lokaler av våra lärare. Elever inom Risbroskolans scienceprofilering har deltagit och Norbergselever besökte under en förmiddag vår skola för att få ta del av olika science-projekt. ~ 6 ~

9 Ett projekt i matematik har erbjudits till grundskolorna i alla medlemskommuner där de elever som redan är klara med grundskolekursen erbjuds att fortsätta med gymnasiekursen hos oss. Vi arbetar med att utveckla fler ämnen och bredda samarbetet med elever och lärare. Målet är att NVU skall bli Gymnasiet som leder Dig in i framtiden för hela alla regionens elever. Modern anpassad pedagogik Varje elev hos oss får disponera en bärbar dator under hela sin gymnasietid. Elever med läsoch skrivproblematik har datorer där det installerats speciella program som är framtagna till stöd för elever av denna kategori. Våra duktiga specialpedagoger har ansvaret för alla elever som behöver extra stöd och hjälp. Hela skolan har trådlöst nätverk vilket innebär att elever och lärare har ständig tillgång till internet utan att vara bundna till vissa lokaler. Detta är ett område som är under ständig utveckling och inom den pedagogiska verksamheten pågår satsningar med att införa ett webbaserat lärande. Under året har vi implementerat en ny lärplattform som heter Fronter där lärare lägger in uppgifter som eleverna sedan kan ta del av när de vill och hur många gånger som helst. Internationalisering Vi ser det som en viktig uppgift att öka förståelsen för det som förenar och som skiljer olika länder åt beträffande kultur, sedvänjor och umgängesformer. Verksamheten har initierat utbytesresor av olika slag och resultatet har blivit att elever och lärare har varit utomlands och haft besök från andra länder. Skolbiblioteket Under detta år har skolans bibliotek täckt områden som informationssökning, både enskilt och i grupp/klass, lässtimulans i form av bokprat, samarbete och planering tillsammans i projektarbeten eller andra kursmoment. Fler elever har börjat utnyttja de möjligheter som biblioteksdatasystemet erbjuder. De digitala biblioteksresurserna för skolans elever och personal har utökats och flera söksystem och databaser kan nu via inloggning nås från datorer utanför skolan. Biblioteket har nu även en blogg! Diplomerad gymnasieekonom en nyhet! Diplomerad Gymnasieekonom är en ny utbildning som sätter ekonomi i fokus och som genomsyrar alla ämnen. Man får lära sig om ekonomi från olika synvinklar och perspektiv och får en allmänbildning i ekonomi samtidigt med de kompetenser eleven utvecklar under utbildningen och ger flera specifika kunskaper. En Diplomerad Gymnasieekonom har gått ett Ekonomiprogram som godkänts av certifieringsorganet för Diplomerad Gymnasieekonom och har läst minst 600 poäng ekonomiska ämnen varav minst 400 poäng i ämnena Företagsekonomi och Entreprenörskap. Har också läst minst till och med steg 2 i moderna språk på gymnasiet, fått lägst betyget E i alla kurser på programmet. Har genomgått en utbildning med inslag av verklighetsbaserat lärande visat att hon/han har affärs-, digital-, språklig- och kommunikativ kompetens samt genomgått en utbildning som innehåller moment som utvecklar social kompetens. Programmet är mycket attraktivt hos oss! ~ 7 ~

10 Teknikcollege TCB en nystart! Teknikcollege innebär en satsning på utökat samarbete mellan skola och industriföretag. Eleverna får delar av sin undervisning direkt ute på arbetsplatserna i betydligt större omfattning än vad som är föreskrivna på yrkesförberedande gymnasieutbildningar. TCB har under året gjort en omstart med ett nytt koncept och företagen i regionen och NVU har arbetat fram ett samarbetsavtal där vissa nyckeluppdrag framgår. Man har också kommit överens om att en ersättning från anslutna företag skall utgå till TCB för att underlätta för ett långsiktigt samarbete. Detta har möjliggjort inrättande av en ny utvecklingstjänst inom TCB. I och med denna tjänst har flertalet av företagen i regionen besökts och ett antal kärnpunkter i samarbetet lyfts fram. Där kan nämnas som exempel handledarutbildning av utvalda personer på de anslutna företagen och som påbörjades med gott deltagarantal under hösten. Vidare har en förändring i verkstaden på industritekniska programmet inom NVU inletts, ny layout i maskinhallen, för att ge möjlighet till fler elever samt bättre lärmiljö. Ombyggnad av svetsinriktningens lokaler har startats för att även här ge eleverna en bättre och kvalitetshöjande lärmiljö. El och energiprogrammet har under hösten haft praktikanter ute bland anslutna företag, även där med gott resultat. Nytt upplägg för våra praktiserande elever på industriprogrammet, vilket planerades tillsammans med företagen och utvärdering kommer att ske under vårterminen Inför läsåret 2011/12 ingår två yrkesprogram, industritekniska programmet och el- och energiprogrammets inriktning automation samt det högskoleförberedande teknikprogrammet och naturvetenskapliga programmet. Arbetet med att ge de teoretiska programmen, som ingår i Teknikcollege, en större samhörighet med teknikcollege konceptet har startat. Där kan nämnas att programmen tillsammans planerar studiebesök samt avser att fokusera på möjligheter att samarbeta över programgränserna. Introduktionsprogrammen nytt för i år! Introduktionsprogrammen är till för att ge de elever som ännu inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, en utbildning som så snabbt som möjligt kan göra dessa elever rustade att klara ett sådant. Vi erbjuder alla fem olika spår inom introduktionsprogrammen. Det är viktigt att dessa elever får en bra start i skolan. De lärare som arbetar på programmen är välutbildade, behöriga och har lång lärarerfarenhet. Utöver studier i matematik, svenska och engelska som är de tre ämnen som är behörighetsgivande för gymnasiestudier erbjuds också eleverna att läsa andra ämnen så att de kan öka sina meritpoäng och konkurrenskraft. För vissa elever kan en kombination av teori och praktik ge ett bättre underlag för ett säkrare studie- och yrkesval. Under året har situationen på programmet stabiliserats. Antalet elever har minskat, bland annat för att ett antal elever beviljats möjlighet att läsa inom ett program trots att de ännu inte är behöriga. Vi har skapat en tydlig struktur för eleverna med strikt närvarokontroll och bättre schemaläggning. ~ 8 ~

11 Elever inom Gymnasie-Sfi Språkintroduktion Nyanlända invandrare och flyktingar kommer till oss för att läsa svenska för invandrare (sfi) och skaffa sig behörighet för gymnasiestudier och sedan komplettera med grundskolans svenska, engelska och matematik. Ungdomar som kommer hit från andra länder och som är i gymnasieåldern erbjuds undervisning på programmet Språkintroduktion. Våra lärares kompetens kommer i fokus i ett sammanhang som kan beskrivas som skört och i många fall är utrymmet för att misslyckas mycket litet. Samverkan med myndigheter och andra instanser, som arbetar med eleven och dennes familje- och boendesituation, är en stor del av personalens vardagliga uppgift. För många av dessa och andra elever är skolan den tryggaste platsen de har i sina liv. Sommarskola Under två veckor, omedelbart före höstterminens start i augusti, arrangerade vi för tredje året sommarskola. Den riktade sig både till grundskoleelever och till gymnasieelever som ville förbättra sina kunskaper i matematik, engelska eller svenska/svenska som andraspråk. Sex av våra gymnasielärare tjänstgjorde på sommarskolan. Femton grundskoleelever och trettiofem gymnasieelever deltog i utbildningen. Matematik lockade det största antalet. Flera elever kunde därefter genomföra en prövning och få godkänt betyg. Verksamheten skedde med ekonomiskt stöd från Skolverket. Navigatorcentrum I Navigatorcentrum för de tre medlemskommunerna är huvuduppdraget att bevaka avhopp av elever från, eller ej börjat alls, studier på NVU och även uppdateringar och bevakning på elever som går interkommunalt. Flera av avhoppen har lett till väglednings- och motivationssamtal med eleven och vid flertalet av elevsamtalen deltar även förälder. Praktik har också varit ett alternativ till vidareutveckling av individen och några av eleverna har återinträtt på NVU för att fortsätta sina studier. För att upprätthålla kontakt och information mellan kommunerna sker regelbundna nätverksträffar. I detta nätverk ingår, förutom NVU, representanter från socialförvaltningen och personal från ungdomsgårdarna i de tre kommunerna. Genom detta samarbete kan strukturer upprättas för att lokalisera var ungdomarna befinner sig. I programmet utbildningslinan, ett projekt mellan NVU, Navigatorcentrum och Systemair AB (lokalt ventilationsföretag i Skinnskatteberg), har tolv ungdomar deltagit under året. I konceptet ingår praktik fyra dagar per vecka och teori en dag. Eleverna har haft möjlighet att läsa in kärnämnena engelska, matematik och svenska. Glädjande besked kom i mitten av november då två av eleverna fick provanställning på tre månader och detta innebär då egen försörjning. ~ 9 ~

12 Framtid för gymnasiet De flesta eleverna i vårt upptagningsområde väljer att gå sin gymnasieutbildning hos oss. Det är däremot helt naturligt att med minskande elevkullar i regionen även anpassa det utbud vi i framtiden kommer att erbjuda. Vi arbetar intensivt med att hitta nya attraktiva lösningar så att regionen kan behålla ett bra utbildningscentrum för gymnasieutbildning. Vår ambition är att skapa förutsättning att kunna söka till så många inriktningar som möjligt på de program vi erbjuder. En annan är att öka samverkan i olika omfattning med flera aktörer i närområdet som företag, grundskolor och medlemskommunernas övriga verksamheter. Ett utökat samarbete med högskolor och universitet i Mellansverige är en annan möjlighet att stärka framför allt de högskoleförberedande programmen och göra dem mer attraktiva. Att utveckla de internationella kontakterna i enlighet med utbildningsplanens krav är ytterligare en väg att göra vår skola attraktiv för regionens ungdomar. ~ 10 ~

13 VUXENUTBILDNING Komvux-gymnasial och grundläggande vuxenutbildning Under 2011 har den gymnasiala delen av komvux haft 990 kursdeltagare som läst 178 olika kurser. Av kurserna har drygt 52 % varit yrkeskurser. Komvux har ett fortsatt stabilt söktryck och behoven av att läsa upp och läsa till betyg på gymnasialnivå är en viktig del för att ge möjlighet för våra kommuninvånare att kunna söka utbildningar på Högskolenivå. Mer än hälften av våra genomförda kurser på gymnasial nivå är yrkeskurser. Utvecklingen inom detta område innebär en allt större betoning på arbetsplatsförlagt lärande (APL) där stora delar av utbildningen ska ske genom handledning ute i yrkeslivet. I den nya statliga lärlingsutbildningen för vuxna måste undervisningen ske till 70 % ute på arbetsplatserna för att statligt stöd ska erhållas. Genom vårt tidigare arbete lokalt med olika lärlingsprogram hoppas vi kunna fortsätta satsningen på yrkesutbildningar inom olika branscher. För att ytterligare bredda och utveckla våra yrkes- och lärlingsutbildningar har vi etablerat ett administrativt centra på lärcenter i Fagersta. Vi har genomfört en nationellt uppmärksammad kartläggning av arbetsmarknadsläget i vår region för att på detta sätt kunna ge utbildningar i de branscher där behoven av arbetskraft är som störst. Vi har också startat ett lärlingsråd med bred förankring och kompetens från olika företag, arbetsförmedlingen och kommunernas näringslivsenheter. Tanken med ett råd är att vi vill få fler företag att våga ta emot lärlingar för yrkesutbildning, genom arbetsplatsförlagt lärande, där handledare på företagen och våra lärare samarbetar för att nå en god utbildningsnivå. Under senare delen av året har vi arbetat med återcertifieringen av vårt Vård och omsorgscollege. Vi kommer att satsa på att utveckla valideringsarbetet inom vårdutbildningen för att förkorta utbildningstiden för de som har erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen. Komvux andra del, den grundläggande vuxenutbildningen som motsvarar år 7 till 9 inom grundskolan, har haft i snitt 65 studerande inskrivna. En betydande del har utomnordiskt ursprung och kommer från studieformen svenska för invandrare (Sfi). De allra flesta läser kurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik samt samhällskunskap för att på så sätt skaffa sig behörighet för fortsatta gymnasiala studier. Idag har över 90 % av deltagarna invandrarbakgrund vilket medfört att behoven av kursen svenska som andraspråk ökat kraftigt. Vi har haft svårt att rekrytera lärare med full kompetens och har därför fortsatt att erbjuda våra lärare kompetenshöjning för att kunna bli behöriga i ämnet. Det fortsatt stora antalet studerande på Sfi som i sina studieplaner vill fortsätta studera på grundläggande vuxennivå kommer att innebära stora utmaningar både personellt och lokalmässigt. ~ 11 ~

14 Samtliga lärare har under året arbetat med att utveckla lärplattformen Fronter i sina respektive kurser. Lärplattformen möjliggör för våra studerande att på olika sätt få mer flexibilitet i studierna samt tillgång till kursupplägg, övningar, lärargenomgångar och diskussionsforum på nätet. Konkret kan det innebära att en studerande i till exempel matematik kan spela upp en lärares inspelade genomgång av ett moment så många gånger det krävs för att nå förståelse. Målet har varit att samtliga kursdeltagare ska använda lärplattformen i sin utbildning under året, vilket uppnåtts. Sfi svenska för invandrare. Antalet studerande som läser svenska på Sfi har fortsatt på en mycket hög nivå och vi har som mest haft upp till 252 inskrivna. Varje studerande har i snitt fått 620 timmar undervisning. Vi har satt 247 godkända betyg. På studieväg 1 har 33 klarat godkända betyg och på studieväg 2 har 128 klarat godkänt. Motsvarande siffror för studieväg 3 är 86. Antalet studerande som avbrutit sina studier är 3,5 % vilket kan jämföras med snitt i landet som ligger mellan 17-26%, beroende på studieväg. Undervisningen är organiserad i nio olika grupper på dagtid och ligger samlad till förmiddagen eller eftermiddagen för att möjliggöra arbetspraktik parallellt med studierna. Vi har just nu tre grupper för analfabeter och deltagare som behöver stöd i läs och skrivträning. Två kvällar i veckan har vi kvällsundervisning för de som har reguljära arbeten. För att klara den nya lagstiftningen, som säger att ingen sökande till sfi-studier ska vänta mer än maximalt 4 veckor på att få starta sin utbildning, har vi anpassat verksamheten och skapat en permanent inslussningsgrupp med kartläggning av alla nyanmälda. På detta sätt har vi fått ned väntetiden. Över 20 personer har fått lära sig att skriva och läsa i våra två specialgrupper för alfabetisering. Trots att många av de som nu läser på Sfi har bristfällig skolbakgrund har många klarat slutestet för skolformen på ganska kort tid. Vi fortsätter att prioritera fortbildning för lärarna inom skolformen för att få alla behöriga i svenska som andra språk. Samtliga deltagare på Sfi har ingått i ett projekt med Länsstyrelsen som huvudman. Projektets syfte har varit att ge alla deltagare en möjligt att bygga upp en meritportfölj (CV) för att på detta sätt sammanställa vilka erfarenheter och kompetens som finns hos var och en och därmed underlätta fortsatta kontakter med arbetsmarknaden. Vi har också ingått i ett projekt ägt av Länsstyrelsen vilket syftat till att ge lågutbildade kvinnor utbildning inom vårdsektorn. Utvecklingsarbetet under 2012 kommer att fokusera på att införa lärplattformen Fronter i några av Sfi-kurserna för att göra det möjligt för deltagare att läsa flexibelt och mer oberoende av tid och rum. ~ 12 ~

15 Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning Våren 2011 antog Direktionen vår nya plan för lärcentra för de närmaste tre åren. Vi har fokuserat arbetet på tre uppgifter. Vi har fortsatt ge service åt högskolestuderande som valt att läsa kurser på distans. Under året har drygt 200 personer inskrivna på olika lärosäten fått hjälp via vårt lärcenter med studierum, föreläsningar via webben eller olika former av skrivningar/tentamina som förläggs hos oss. Vi har också att fortsatt arbetet med uppdragsutbildningar där vi sytt ihop olika kurser och utbildningar utifrån det uppdragsgivaren angivit. Nästan 100 personer har genomgått någon uppdragsutbildning via lärcenter. Den tredje uppgiften har inneburit att utveckla en bred och bra lärlingsutbildning inom många olika branscher. Vi har deltagit i Länsstyrelsens arbete med kompetensplattform för att få en bred bas och insyn i de kompetensfrågor som ligger till grund för våra satsningar på olika yrkesutbildningar. Under året har vi också utrett områden där vi kan se framtida satsningar på yrkeshögskoleutbildningar. Som ett resultat av detta har vi tillsammans med vuxenutbildningen i Hedemora lämnat in en ansökan att få anordna utbildning till bergarbetare med start hösten Framtiden för vuxenutbildningen Under 2012 kommer vi att fortsätta arbetet med att kombinera vuxenutbildningen med gymnasieskolan inom de områden där yrkesutbildning och lärlingsutbildning är möjlig. Vi kommer att utreda möjligheter till yrkeshögskoleansökningar inom fler branscher som träteknik och skogsnäring samt verkstadsteknik. Fortbildning för lärare och övrig personal inom vuxenutbildningen kommer att fokusera på de förändringar i skollag, förordningar, läroplaner, kursplaner samt den nya betygsskalan A till F som införs från och med 1 juli En orosfaktor är den nya lagen om anhöriginvandring som kan kommat att kräva både utökad personal och lokaler för att möta dessa människors rättighet till studier. ~ 13 ~

16 MÅLUPPFYLLELSE Utbildningsplan I Utbildningsplan för NVU anges förbundsdirektionens, och därmed medlemskommunernas, viljeinriktning avseende gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Studieresultat - betyg Utbildningsplanen föreskriver under Kunskap och kvalitet högt ställda mål för våra ungdomars studieresultat. Med kännedom om att eleverna som kommer till oss från medlemskommunernas grundskolor har låga genomsnittsbetyg i nationell jämförelse. Att andelen elever som är behöriga till gymnasiet är lägre än riksgenomsnittet ökar kravet på oss att under tre år se till att alla får ett slutbetyg. Fler nyckeltal finns i årsboksbilagan. I tabellen redovisas andelen av våra elever som de tre senaste åren fullföljt sin gymnasieutbildning och uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskolor 1. Som jämförelse redovisas motsvarande andel i riket som helhet. Andel elever (%) med slutbetyg som ger grundläggande behörighet till universitet och högskolor. Källa: Skolverkets statistik läsåret 2010/2011,Tabell / / /11 Samtliga huvudmän Norra Västmanlands Utbildningsförbund Friskolor, allmän inriktning 87 Kompetens och kvalitet Utbildningsplanen anger också att förbundet skall söka medarbetare med bästa kompetens och kvalitet. Behörighetskravet gällande lärare ställs alltid först vid nyrekryteringar. Den rätt enligt 2 kap. 4 i skollagen att tillsvidareanställa en lärare utan behörighet om behörig sökande saknas utnyttjas aldrig. Detta betyder att så gott som alla våra lärare har lärarbehörighet. Vi erbjuder vår egen personal, genom utbildningsavtal, möjlighet till komplettering av kurser för att få full behörighet. Miljöhänsyn Vi har alla ansvar för att arbeta mot ett hållbart samhälle och miljöfrågan är aktuellare än någonsin tidigare. I vår strävan att arbeta miljövänligt och begränsa klimatpåverkan använder vi bland annat miljöbilar. Vi strävar också efter att köpa ekologiska och närproducerade produkter där så är möjligt, för att bidra till minskad kemikalieanvändning och klimatpåverkan. Studie- och yrkesvägledning Utbildningsplanen anger att rådgivning och vägledning till elever skall prioriteras. Under det gånga året har våra resurser inom vägledning varit begränsade då vi periodvis haft vakans på ordinarie tjänst. Våra rektorer och mentorer har under tiden gått in och stöttat elever som efterfrågat vägledning. Vi har periodvis stöttat medlemskommunernas grundskolor med vägledning, vilket mottagits mycket väl. 1 Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2250 kurspoäng). ~ 14 ~

17 Specialresurser Elever med behov av särskilt stöd har under året särskilt uppmärksammats. Om lärare och mentorer misslyckats med att få eleverna att delta hundraprocentigt i skolaktiviteterna kallas dessa till samtal med skolkurator, skolsköterska och studievägledare och arbetet fortsätter med att finna orsakerna till skolfrånvaron samt erbjuda olika behovsanpassade stödfunktioner. Förutom våra specialpedagoger har rektor, mentor och elevassistenter stöttat både lärare och elever. Elevinflytande Förbundet har uppdraget att ta till vara elevernas individuella behov och intressen och eleverna skall ha reell möjlighet att påverka undervisningens uppläggning. Det formella elevinflytandet sker genom att eleverna har plats i Förbundsrådet (samverkansrådet) som sammanträder en gång i månaden. Skolkonferenser äger regelbundet rum där elever och personal diskuterar gemensamma frågor. Vårt elevråd har fortsatt sitt uppdrag på ett aktivt sätt. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns goda möjligheter för eleverna att utöva inflytande via olika samverkansorgan och att eleverna visar ökat intresse för detta. Skolutveckling Ett målmedvetet arbete pågår i samråd mellan ledning, fackligt förtroendevalda, lärare, karaktärs- och ämneslag samt rektorer. Rektorer och lärare träffas numera på fast tid varje vecka. Ung företagsamhet Vi vet att framtidens entreprenörer finns i dagens skolor och vi arbetar kontinuerligt med att understryka att UF skall bli en del av verksamheten på samtliga program. Vi har under alla år varit mycket framgångsrika inom Ung Företagsamhet. Vår vision är att vi ska bli bäst i länet på att ge våra elever en tro på sin egen företagsamhet. ~ 15 ~

18 FÖRVÄNTAD UTVECKLING NVU är beroende av hur utvecklingen i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner framskrider. Vårt uppdrag är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas från elever, föräldrar och näringsliv. Av de framtidsstrategier vi jobbar med så pågår kontinuerligt utvecklingsarbete när det gäller programstruktur och utbud samt utvecklad samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Vi arbetar hela tiden med att tydliggöra mål och riktlinjer som är av betydelse för verksamheten. Det är viktigt att uttrycka realism och handlingsberedskap samt att kontinuerligt utvärdera och ompröva resultaten. För att det ska kännas realistiskt bör det finnas ett klart samband mellan resurstillgång, prestationer, resultat och effekter. Den reformerade gymnasieskolan GY11 infördes hösten Generellt i riket gäller att antalet sökande till fristående skolor ökar och antalet elever med social problematik ökar. För att anpassa utbudet till minskat elevunderlag är neddragning av lärarresurser de kommande åren en realitet. Potentiella elever i gymnasieskola och vuxenutbildning Befolkningsprognosen (Statistiska Centralbyrån ) visar att antalet åringar inom förbundsområdet minskar. Eftersom gymnasiet är minst treårigt sker däremot en eftersläpning av antalet elever som är i gymnasieutbildning. Kategori gymnasiet år Fagersta Norberg Skinnskatteberg Andel i % Fagersta 52,1 53,3 52,4 54,4 56,3 Norberg 29,1 27,9 30,1 27,6 26,9 Skinnskatteberg 18,8 18,8 17,5 18,0 16,8 Det som eventuellt kan påverka fördelningen i procent mellan våra tre medlemskommuner är den idag ökade inflyttningen av nyanlända till framförallt Fagersta kommun. Vuxenutbildningens procentandelar är relativt konstant med 57% för Fagersta, 25% för Norberg och 18% för Skinnskatteberg. ~ 16 ~

19 RESULTATRÄKNING Belopp i kkr. Reviderat budget. Not Budget Utfall Avvikelse Utfall % 2010 Verksamhetens externa intäkter % Verksamhetens kostnader % Avskrivningar % Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Förändring Pensionsavsättning Finansiella intäkter Resultat före extraordinära poster Resultat Budget 2011 är enligt medlemskommunernas beslut korrigerad med följande åtgärder: Beslut om att lyfta ur medlemsbidrag för Sfi-studerande till fakturering av medlemskommunerna Minskning av bidraget för återställande av resultat 08 och ~ 17 ~

20 BALANSRÄKNING Belopp i kkr. TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier, ackumulerat Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Årets Resultat Avsättningar Avsättningar pensioner Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt per 31/12, enligt uppgift från SPP ~ 18 ~

21 NOTER Belopp i kkr Not 1 Verksamhetens externa intäkter Interkommunala intäkter Statsbidrag vuxenstuderande Kommunbidrag Sfi invandrare Kommunbidrag Sfi flyktingar Statsbidrag/kommunbidrag övrigt Statsbidrag övrigt Intäkter Uppdragsutbildning Försäljningsintäkter (lego) Bidrag Riksidrottsförbundet EU-bidrag 0 85 ESF-projekt Driftbidrag AMV Försäljning tjänster, lärare, läkare Övriga intäkter (momsbidrag, elevavgifter) Företagsstöd TeknikCollege Bergslagen Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader, exkl politisk ledning Lokalkostnader inklusive ombyggnader Interkommunala kostnader - gymnasiet gymnasiesärskola vuxenutbildning Inackorderingsbidrag Köp av tjänster ESF projekt köp av tjänster Undervisningskostnader Skolskjutsar Skolmåltider Övriga kostnader - marknadsföring, reklam, annons försäkring, larm, bevakning telefon, datakommunikation, fax, internet förbrukningsinventarier kopiering, kontorsmaterial politisk ledning övrigt, Summa ~ 19 ~

22 Belopp i kkr Not 3 Avskrivningar/Nedskrivningar Avskrivningar har skett enligt beslut av direktionen. Årets avskrivningar Summa Not 4 Medlemsbidrag enligt budget Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa Not 5 Fordran/Skuld avsättning pensioner Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa Not 6 Årets resultat I enlighet med Förbundsordning 9 och 10 samt Kommunallagens 8 kap 5 fördelas resultatet mellan medlemskommunerna. Fagersta Norberg Skinnskatteberg Årets resultat ~ 20 ~

23 Belopp i kkr Not 7 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets nyanskaffningar Återföring utrangeringar, stöld/skrot -7 Årets utrangeringar, stöld/skrot Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Återföring försäljningar/utrangeringar 9 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader - övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter - migrationsverket övriga upplupna intäkter Summa Not 9 Avsättningar för pensioner Pensionsskuld Löneskatt Summa Not 10 Övriga skulder Pensionsskuld, exkl. löneskatt Arbetsgivaravgifter Semester- och övertidsskuld Övriga skulder Summa Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader - Interkommunala kostnader övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter - medlemsbidrag januari övriga förutbetalda intäkter Summa ~ 21 ~

24 FINANSIERINGSANALYS/KASSAFLÖDESANALYS Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Av- och nedskrivningar Avsättningar pensioner Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring i rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Ökning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Återställning av tidigare underskott av medlemskommuner ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ~ 22 ~

25 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH RESULTAT Budget är för förbundet starkt styrande och medlemskommunerna anvisar genom medlemsbidraget dimensioneringen av verksamheterna och deras omfattning med kravet på att förmögenhetsutvecklingen skall vara minimum ett nollresultat. De finansiella målen och riktlinjerna för varje enskild verksamhet har en central roll för den ekonomiska förvaltningen. En viktig och betydande uppgift är att nå förankring i de olika verksamheterna och hos program- och ämneslag över vilka konsekvenser som de olika uppsatta målen ger. Under flera år har vi haft en decentraliserad budget med mål att medlen används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Vi har under året konsekvent arbetat för att avlasta rektorer och lärare med ekonomiadministrativa arbetsuppgifter varför en centralisering av dessa arbetsuppgifter skett. Anledningen är att vi nu har behov av att snabbare kunna omfördela resurser. En avgörande faktor för hur väl förbundet kommer att leva upp till god ekonomisk hushållning kommer att handla om uppföljning, styrning samt respekten för och acceptansen av dessa mål samt möjlighet att uppnå desamma. På ekonomiavdelningen fokuserar vi på ekonomistyrning med ökad internkontroll och tätare budget- och resultatuppföljningar med prognoser. Varje månad mäts på olika nivåer hur kostnaderna förhåller sig till budget, samt externa intäkters inverkan på nettot. Samtidigt genomförs en verksamhetsanalys vilket ger en bild av det aktuella läget och blir en del i informationen inför nya beslut. Ständiga förändringar i organisationen medför fortsatt arbete med att utveckla och förfina de interna rutinerna Redovisningen delas in i extern- och intern redovisning. Den externa redovisningen är lagbunden och utgör ett system i vilket förbundets transaktioner med omvärlden registreras och är så utformat att det motsvarar både samhällets krav på information som förbundets verksamhet och förbundsledningens behov av beslutsunderlag i ekonomiska frågor. Den interna redovisningen fördelar ut övergripande kostnader och intäkter på olika nivåer. Varje nivå, eller verksamhetsområde, får på så sätt en avskiljd resultatredovisning och kan analyseras var för sig. Genom internfördelningen får man en mer detaljerad information och ett bättre underlag för olika ställningstaganden vilket är nödvändig när man vill göra jämförelser och bygga nyckeltal. ~ 23 ~

26 Redovisningsprinciper Bokföringen är ordnad så att man kronologiskt och systematiskt kan följa alla bokföringsposter från grundbok, huvudbok, sammandrag och bokslut. Till hjälp används ett databaserat redovisningssystem, Agresso. Den kontoplan som i huvudsak har använts är KommunBas-05. Ekonomisk kontroll av verksamheten kan upprätthållas och följas genom olika koddelar i konteringssträngen. Förbundet använder förutom konto även identitet (ID), verksamhet (vht) och aktivitet (akt) som underkonton. Under Norbergs kommun ligger, Lönenämnden, som sedan 2007 ansvarar för den personalkamerala delen och använder ett system för lönebearbetning som heter Personec P. Genomförandet av självservice i lönesystemet har gjort att samtliga medarbetare själva gör flertalet rapporteringar direkt i lönesystemet. Skanning av leverantörsfakturor (EFH) infördes för tre år sedan vilket innebär att vi kan kontera och godkänna fakturor elektroniskt. Skanningen är en del av kvalitets- och effektiviseringsarbetet inom förbundet. Kundfakturor resultatförs fortfarande manuellt direkt vid framställning och planer på framtida elektronisk behandling av dessa finns. Externa intäkters utveckling De externa intäkternas utveckling har i huvudsak inneburit en förändring från att ha ingått i medlemsbidraget till fakturering av de studerande inom Sfi samt ensamkommande flyktingungdomar. Fagersta kommun svarar för 90 % av Sfi-eleverna och faktureras därmed för kostnaderna för dessa. Intäkter för de interkommunala elever som går hos oss har ökat framförallt inom gymnasiesärskolan. Intäkter för uppdragsutbildning är fortsatt låg i förhållande till budget. Personalkostnader Vi har under de senaste åren effektiviserat och minimerat vår personalstyrka inom alla områden och därmed sjunker nu våra kostnader för vår personal. Två rektorer och en assistent har under året avslutat sina anställningar hos oss. Lärare på gymnasiet minskar med 10 tjänster med anledning av färre program och inriktningar. Vi har de tre senaste åren minskat antalet årsarbetare inom gymnasiet med 19 tjänster. Vi har under samma period ökat personalstyrkan inom vuxenutbildningen med 7 tjänster inom Sfi. En ny tjänst som utvecklare inom Teknikcollege tillkom i höstas, vilken finansieras av företagen. Direktionen har under året informerats om förändringarna och i personalbokslutet kan man studera detaljer kring utvecklingen inom våra olika verksamheter. ~ 24 ~

27 Förbundet har pensionsskulder som byggs upp genom åren och fordringsägarna är de nu och tidigare anställda som på ålderns höst ska få ut sin tjänstepension. Då förbundet inte har egen finansförvaltning har denna del genom avtal med medlemskommunerna överlåtit värdesäkringen till desamma. Den redovisningsmetod som anvisats för pensionsförpliktelser före 1998, innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Interkommunala kostnader Antalet interkommunala elever i gymnasiet var i somras i stort sett oförändrat i förhållande till budget. Under augusti och september har endast ett fåtal elever valt att byta till annan utbildningsanordnare, några har kommit åter och därmed sjunker de interkommunala kostnaderna för gymnasieelever. Ett intensivt arbete under november och december med uppföljning av samtliga våra 372 elever har resulterat i återbetalningar av interkommunala avgifter med ca kkr. Interkommunala kostnader för de elever som går gymnasiesärskola har ökat markant. Fler elever har stort behov av personligt stöd och hjälp vilket medför ökade kostnader för assistenter. Kostnaderna för denna elevgrupp blev betydligt högre än budget. Undervisningskostnader har ökat då vi prioriterat satsningen med datorer till samtliga elever i gymnasiet och delar av vuxenutbildningen. ~ 25 ~

28 INVESTERINGAR Med en anläggningstillgång menas en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten längre än tre år och har ett värde högre än 10 kkr. En anläggningstillgång skall tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet). Anläggningstillgång med begränsad ekonomisk livslängd skall skrivas av systematiskt över dess livslängd. NVU:s indelning, och därmed avskrivningstiderna, av anläggningstillgångarna följer Förbundsordningens 12. det vill säga Svenska kommunförbundets rekommendationer. Beviljad budget år 2011 Årets nyanskaffningar kkr. 861 kkr. Nyanskaffningar under året fördelat per verksamhet: Supportavtal till server 2 kkr. Projektor och projektorutrustning 51 kkr. Fräsmaskiner och kallsåg 570 kkr. CNC svarv och fräs 164 kkr. Övriga datainköp (licenser till CAD) 56 kkr. Möbler till Fordonsprogrammet 18 kkr. Utrangerat pga stöld/skrotning -40 kkr. Maskiner och inventarier 2011 Belopp i kkr. Ackumulerat Maskiner, storköksutrustning 483 Instrument, kontorsmöbler Verktyg, annan utrustning Musikinstrument, skolmöbler mm Bilar, båtar 152 IT-utrustning/licenser mm Byggnader, inredning 76 Summa investeringar Avskrivningar Summa netto ~ 26 ~

29 UTFALL OCH FÖRDELNING AV RESULTAT Utfall Budget Avvikelse mot budget Intäkter Kommunbidrag Sfi Statsbidrag Yrkesvux Statsbidrag/kommunbidrag EKF * Interkommunal intäkt Uppdragsutbildning Lönebidrag/personaltjänster Övriga intäkter** Ränteintäkt Fordran förändring pensionsskuld Externa intäkter Kostnader Personalkostnader Interkommunal/Inackordering Lokalkostnader Europeiska socialfonden (ESF) Övriga kostnader ** Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader *Ensamkommande Flyktingungdomar **För detaljer övriga intäkter och kostnader se noter sidan 19 Fördelning årets resultat Utfall Fördelning 2011 resultat Fagersta Norberg Skinnskatteberg Summa ~ 27 ~

30 UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG Enligt förbundsordningens 9 och 10 skall medlemskommunerna bidra till förbundets nettokostnader enligt följande grunder. Ersättning för svenska för invandrare (Sfi) faktureras enligt särskild överenskommelse med medlemskommunerna. Och Ensamkommande flyktingungdomar faktureras enligt särskild överenskommelse med medlemskommunerna. Gymnasie- och gymnasiesärskolan: antalet ungdomar i åldrarna år i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. Komvux och särvux: invånare år från respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. I Komvux ingår grundläggande- och gymnasieutbildning. Övrig verksamhet: antalet invånare i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. I övrig verksamhet ingår studerande mot högskola och universitet samt Uppdragsutbildning. Invånare Antal % Fagersta ,6 Norberg ,3 Skinnskatteberg ,1 Summa Kategori år Antal % Fagersta ,7 Norberg ,1 Skinnskatteberg ,2 Summa Komvux Antal % Fagersta ,7 Norberg ,6 Skinnskatteberg , ~ 28 ~

31 PENSIONSSKULD Pensionsskulden är den sammanlagda skuld för pensioner som förbundet har till sina anställda. En gång i framtiden ska den anställde ha ut sina pengar i from av en kommunal pension, det har arbetsgivaren lovat i pensionsavtalet. I överenskommelse och avtal mellan medlemskommunerna och NVU har man återfört till medlemskommunerna att täcka förbundets avsättning till pensioner. Detta sker genom att förbundet i bokslut bokar upp en fordran på medlemskommunerna motsvarande respektive kommuns andel. Förbundet har överlåtit pensionshanteringen till Löneservice som i sin tur upphandlat tjänsten av SPP. SPP har beräknat utvecklingen av avsättning till pensioner. KAP-KL är ett avtal mellan Sveriges kommuner och Landsting och arbetsgivarförbundet Pacta och de kommunala fackliga organisationerna. RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld) ligger till grund som beräkningsmodell. Prognosparametrar för perioden är inflation 2,40 % antagen löneökning 3,50 % och antagen statslåneränta 2,90 %. Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Pensionsrätter intjänade från och med 1998 redovisas på kontot avsättning till pensioner. Pensionsrätter intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Förändringar i ansvarsförbindelsen påverkar emellertid inte resultatet utan det är endast pensionsutbetalningarna som kostnadsförs. Belopp i kkr. År Avsättning till Pensioner Löneskatt Summa från SPP 24,26 % År Avgiftsbestämd Löneskatt Summa Ålderspension 24,26 % (4,5 % av lönekostnad) ~ 29 ~

32 INTERNBOKSLUT Den interna redovisningen har till uppgift att underlätta för förbundets ledning att planera, följa och kontrollera varje verksamhet för sig. För att få en uppfattning om den ekonomiska utvecklingen per verksamhet fördelas samtliga gemensamma kostnader ut. Kostnader som fördelas är nettokostnaden för följande gemensamma verksamheter: finansiering, direktion, revision, kansli, bibliotek, vaktmästeri, elevhälsa, skolhälsovård och IT-service. Dessutom fördelas lokal och kapitalkostnader. Fördelningsgrunder Lokalkostnader Lokalkostnader är fördelade efter beräknat antal helårsstuderande. Gemensamma servicefunktioner Gemensamma kostnader (OH) är fördelade efter verksamhetsomfattning och som beräkningsgrund används bruttoomsättning och hänsyn till antalet tjänster för de olika verksamheterna. Kapitalkostnader kostnadsförs där de hör hemma direkt vid investeringstillfället. Gymnasiets bruttokostnader motsvarar i budget 85% av verksamhetens totala omfattning och resterande 15 % motsvarar vuxenutbildningen kostnader. Utfall netto per verksamhet Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Belopp i kkr mot 2010 budget Gymnasiet % Interkommunala elever % Integrerad gymnasiesärskola % Interkommunal gymnasiesärskola % Komvux, inkl administration % Särvux Lärcenter % Yrkesvux SFI % Uppdragsutbildning % -85 Övrigt ofördelat Summa % ~ 30 ~

33 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Värden inom parentes avser föregående år. Antal anställda Norra Västmanlands Utbildningsförbund hade totalt 130 (142) anställda. Den största gruppen utgörs av lärare inom gymnasieskolan. Inom vuxenutbildningen arbetar 29 personer som lärare och 4 med administration. Övrig personal innefattar all icke undervisande personal såsom förbundschef, rektorer, övergripande administrativa funktioner, IT, skolhälsovård, bibliotek och vaktmästeri. Jämfört med föregående år har antalet anställda minskat med ytterligare 12 personer. Antal anställda personer Antal anställda (tillsvidare- och visstidsanställda Undervisning gymnasiet Undervisning vuxenutbildning Övrig personal Totalt Antal årsarbetare Antalet årsarbetare har minskat med ytterligare 10 årsarbetare jämfört med föregående år. Minskningen är en anpassning till gymnasiets demografi utveckling. Årsarbetare (antal) Undervisning gymnasiet Undervisning vuxenutbildning Undervisning Sfi Övrig personal Totalt Personalkostnaderna utgör den enskilt största delen av förbundets omsättning, kkr ( kkr) vilket motsvarar ca 47 % (47 %) ~ 31 ~

34 Frånvaro Den totala frånvaron innefattar både egen sjukdom och vård av barn. Inom förbundet utgör denna frånvaro totalt 1,5 % (1,8 %) av den tillgängliga arbetstiden i timmar. Den åldersgrupp som har minst sjukfrånvaro är gruppen 29 år eller yngre. Sjukfrånvaron är hos oss väldigt låg jämfört med andra utbildningsanordnare som ligger betydligt högre. Sjukfrånvaro % Total sjukfrånvarotid 1,5 1,8 2,1 2,3 Långtidssjukfrånvaro 19,8 13,0 38,3 41,4 Sjukfrånvarotid kvinnor 1,7 1,9 2,8 3,0 Sjukfrånvarotid män 1,2 1,6 1,3 1,4 Sjukfrånvaro 29 år eller yngre 0,9 0,8 0,9 1,2 Sjukfrånvaro år 1,6 1,4 1,7 1,5 Sjukfrånvaro 50 år eller äldre 1,5 3,0 Åldersfördelning Medelåldern bland förbundets anställda har sjunkit till 49,6 år (49,1 år). Medelålder för kvinnor är 49 år och för män 51 år. Totalt är 51 procent av förbundets anställda över 50 år. 49 procent av förbundets anställda är i åldern år. 20% 18% 16% 14% 12% Åldersfördelning i procent 10% 8% Män Kvinnor 6% 4% 2% 0% ~ 32 ~

35 Sysselsättningsgrad 92 % (87 %) av förbundets arbetstagare är heltidsanställda och är en ökning mot förra året med 5 %. En förklaring är att färre medarbetare har delpension eller valt en lägre sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgrad 8% Helti d 92% Arbetsmiljö och friskvård Förbundschefen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Förbundets målsättning är att vi vill ha en skola dit gymnasieelever, vuxenstuderande och personal går med en känsla av trygghet, tillhörighet och en upplevelse av personlig utveckling. Arbetsmiljöronder genomförs minst en gång per termin i samtliga av våra hyrda lokaler. Personalen uppmuntras till fysisk aktivitet. Varje anställd erbjuds att på arbetstid motionera en timme i veckan. Alla anställda har dessutom fri tillgång till Fagerstahallens gym- och simanläggning. För att ytterligare stimulera till motion och friskvård lottas priser ut bland personalen. Jämställdhet Förbundets fördelning mellan könen har förändrats något. Av det totala antalet anställda är 51 män (56 män) och 79 kvinnor (86 kvinnor). När det gäller löner har förbundet en acceptabelt jämn fördelning mellan könen. Medellönen för all personal i förbundet var kr/månad ( kr/månad), en ökning med 734 kr eller 2,5 %. Kvinnors medellön var kr/ månad ( kr/månad) och mäns medellön var kr/månad ( kr/månad). Medellön som mått är ett relativt osäkert mått och bör användas försiktigt. Löneskillnad mellan könen har minskat från kr till kr. Andelen kvinnor under 50 år är dubbelt så hög som män. ~ 33 ~