VIT Vindskydd I Tjust Org nu Västerviks kommun Miljö- och byggnadskontoret Västervik MILJÖSTIPENDIUM
|
|
- Karl-Erik Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VIT Vindskydd I Tjust Org nu Sid 1 av 5 vit@tjust.com Bankgiro MILJÖSTIPENDIUM Västerviks kommun Miljö- och byggnadskontoret Västervik Ref: byggnadskontoret/miljostipendium.pdf Finns på URL Föreningen VIT, Vindskydd I Tjust, bildades i hösten Förenings syfte är att motverka vindkraftverkens negativa inverkan på landskap, natur, boendemiljö och ekonomi i Tjust. Vi vill även vara språkrör för enskilda människor som av skilda skäl inte själva förmår att skydda sin livsmiljö och ekonomi genom egen talan. Politiker som skall besluta om vindkraft är ofta förfärande okunniga i dessa ärenden. De blir då lätta offer för demagogi och politisk propaganda. Föreningen ser därför som sin främsta uppgift att förmedla kunskap med syfte att undvika att våra vackra landskap och vår goda miljö för boende och fritid, flora och fauna blir förstörda. Även om det direkta syftet är att begränsa vindkraftverkens skadliga inverkan kan föreningens arbete inte begränsas till att gälla endast vindkraft. För att vara trovärdiga måste vi visa på alternativ och konsekvenser och behärska hela miljö- och energisektorn, allt hänger samman Exempel på vårt arbete: * Informationsmöte om vindkraft i Gamleby folkhögskola jan * Vi har skrivit en mångfald debattartiklar. Här är några exempel * Exempel på vårt juridiska arbete, se samt bilaga 3. * I det pågående arbetet med ÖP2025 har vi lämnat ett flertal yttranden. Ett av dessa finns på URL * Det kompletteras just i dokument * Vi har skrivit medborgarförslag, här är ett ex * Vår närmsta strävan är att undervisa den politikerkår som i år skall ta ställning till ÖP2025. Debatten bilaga 2 är ett sådant moment. * Vi har framfört klander av jäv när kommunalrådet två gånger i KS bordlade, för egen vinning, den av företaget Mellanrum välgjorda vindbruksplanen. 1
2 * Vi har ofta hävdat att vindkraftverken inte påverkar Global Uppvärmning och inte minskar koldioxidutsläppen, jämför bilaga 1. De skälen för VKV skall ej åberopas. * Vi har ofta hävdat att VKV är det mest miljöförstörande av alla alternativ och försökt att förklara varför och hur. * Vi har ofta belyst kostnader för olika alternativ. * Vi har påpekat det ogenomtänkta KS-beslutet om att i Västerviks kommun uppföra ca 170 VKV vilket skulle fullständig förstöra landskapet och miljön och förstöra kommunens attraktionskraft. Vi har beräknat att KS-beslutet innebär mer än lastbillass med sand, stål och betong till fundamenten, ingen tycks ha tänkt på det. * Vi har påpekat att det är omöjligt att med vindkraft åstadkomma en koldioxidfri kommun och län och land. I Kalmar län går det åt 2700 GWh bensin och dieselolja men vi har inte förmåga att producera med än 225 GWh biogas. Var skall resterande 2500 GWh fordonsbränsle komma från? * Vi kritiserar modeord som Grönt och Förnybart eftersom det väcker känslor som inte fullt ut har stöd i kunskap och förstånd. * Vi hävdar, att kunskap är vindkraftens värsta fiende. Välkommet stöd har nu erhållits i yttrande av KVA s energiutskott, se bilaga 1, som fastställer det vi hela tiden hävdat. Politiskt fristående Föreningen är inte allierad med någon partipolitisk rörelse utan granskar alla yttringar och program likvärdigt. Det har visat sig nödvändigt att tränga genom vissa modeord som appellerar till känslan och stänger av förnuft och tanke. Det har även visat sig nödvändigt att ifrågasätta många myndigheter, tex länstyrelsen, som i praktisk verksamhet är ett stort hot mot den miljö som de egentligen borde värna om. Så här långt har alla våra kostnader täckts av medlemmars årsavgifter och frivilliga bidrag. Miljöstipendiet, om vi tilldelas det, kommer att bli ett välkommet bidrag för att täcka kostnader i vårt arbete. Vi anser att vi med vårt ideella arbete gör stor samhällsnyta och att vi därför förtjänar att tilldelas stipendiet. Med vänlig hälsning Lars Cornell ordförande 2
3 Meningslös satsning på vindkraft Att en gigantisk vindkraftsutbyggnad genomförs i ett land som Sverige, som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem, är obegripligt. Pengarna borde i stället läggas på att minska utsläppen i transportsektorn, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott. Behovet av el kan inte anpassas till vindens växlingar utan måste anpassas till användarnas behov, skriver ledamöterna i Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott. SvD BRÄNNPUNKT ENERGI Den gigantiska mångmiljardsatsningen på vindkraftsutbyggnad i Sverige är överdimensionerad. Pengarna borde i stället användas till att minska fossilbränsleanvändningen i transportsektorn. 80 procent av energitillförseln och 70 procent av elproduktionen i världen kommer från fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Under de senaste decennierna har intresset för de förnybara energikällorna ökat dels på grund av höga utvinningskostnader för de fossila bränslena och dels av oro över jordens klimat. Sveriges elproduktion är i stort sett fossilfri (gasturbiner vid extrema vädersituationer orsakar några enstaka procent fossilgenererad el), men ändå är utbyggnaden av vindkraft rekordartad. Just nu byggs i stort sett ett vindkraftverk per dag i Sverige. Problemet med de förnybara energikällorna är den låga energitätheten. Detta gäller speciellt solenergi och vindkraft som kräver relativt stora landområden. Vindkraften påverkas också genom väderväxlingarna. Inte minst under mycket kalla perioder när behovet av el är stort men vindarna ofta svaga, är bidragen från vindkraften försvinnande små. Under hösten 2011 hade man exempelvis i Tyskland en period med mycket svaga vindar under mer än 40 dagar vilket skapade stora problem. Synen på vindkraften tycks för många vara enkel. Man kopplar in ett vindkraftverk på kraftnätet och vips kommer det till nytta. Men kraftförsörjning är en komplicerad process där uppgiften är att förse användarna med el när de behöver den. Behovet av el kan inte anpassas till vindens växlingar utan måste anpassas till användarnas behov. När det råkar blåsa kraftigt får man kvickt stänga av en del av vattenkraften eftersom det inte finns någonstans att göra av överskottsenergin. Ett delikat problem i både Tyskland och Danmark är att man tvingas sälja vindenergiöverskott till ett negativt pris, det vill säga säljaren får inte fullt betalt för elen och får även stå för kostnaden av försäljningen. Vice versa, om det blåser för lite eller inte alls måste man vrida på vattenkraften alldeles extra för att inte lamporna skall slockna eller kyl och frys stängas av. Bilaga 1 Allt detta skulle nog fungera i en naturlig marknadsekonomi, men i det svenska systemet där vindkraftleverantören är garanterad inkomst (tack vare elcertifikaten), oavsett om strömmen kan användas eller inte, fungerar inte marknadskrafterna. Tyskland har efter stängningen av flera av sina kärnkraftverk hamnat i en svår och farlig situation som håller på att skapa problem även för grannländerna. Om inte korrekt spänning och strömstyrka kan garanteras i kraftnätet kan irreparabla skador uppkomma på komplicerad och känslig utrustning som är vanlig i dagens samhälle. Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har i en utförlig analys visat att Sverige kan klara upp till cirka 10 TWh vindkraft i elförsörjningssystemet genom att balansera denna med tillgänglig vattenkraft, som dock utnyttjas mindre effektivt och med större förslitning på utrustningen. Utökas vindkraften ytterligare måste både elnäten och vattenkraften förstärkas, alternativt måste nya gas- eller kolkraftverk installeras eller de skyddade älvarna offras. Kärnkraften å sin sida kan inte balansera vindkraften utan tjänar i första hand som en tillförlitlig källa för en kontinuerlig elförsörjning. I länder med främst fossilgenererad elenergi bidrar vindkraften till minskningar av CO2-utsläppen och gör därför betydligt större nytta än i Sverige. Det är beklagligt att Sverige försatt sig i denna situation utan att det på något sätt varit nödvändigt. Behovet av fossilfri el i Sverige täcks av befintliga energikällor. Ur nationalekonomisk synpunkt måste i princip huvuddelen av kostnaden för en överdriven utbyggnad av vindkraften vara en förlust då den uppenbarligen inte behövs. Den svenska vindkraftutbyggnaden skulle inte ha varit möjlig utan omfattande subventioner (i form av elcertifikat) i mångmiljardklassen som därtill huvudsakligen gagnar utländsk industri. Den sammanlagda extrakostnaden av den förda politiken drabbar till syvende och sist elkonsumenterna. Den försvagar landets konkurrenskraft vilket är det mest allvarliga och utgör också ett mått på det paradoxala i den så kallade gröna skatteväxlingen. Slutresultatet, om denna utveckling tillåts fortsätta, blir ett elöverskott med åtföljande subventionerad elexport från Sverige. Att sådana gigantiska energiinvesteringar håller på att genomföras i vårt land som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem är obegripligt. Om avsikten vore att minska koldioxidutsläppen borde investeringarna på hundratals miljarder i stället riktas mot transportsektorn där cirka 35 procent av de fossila utsläppen sker i dag. Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott: LENNART BENGTSSON DICK HEDBERG HARRY FRANK BENGT NORDÉN KARL GRANDIN SVEN KULLANDER RICHARD LUNDIN KARL GUSTAF LÖFGREN KARL-GÖRAN MÄLER TORBJÖRN NORIN ELISABETH RACHLEW VILLY SUNDSTRÖM CHRISTER SVENSSON
4 Exempel på vårt arbete Bilaga 2
5 Lars Cornell Fiskartorpsholmen S Lofta Sverige URL European Court of Human Rights Council of Europe F Strasbourg Cedex Bilaga 3 Tjust Sid 1 av 2 Klagomål gällande Miljööverdomstolen, Stockholm, mål M Vår benämning EUvind, vårt datum URL KOMPLETTERING - NYA OMSTÄNDIGHETER Den 22 april publicerades på SvD Brännpunkt en artikel skriven av KVA s Energiutskott Meningslös satsning på vindkraft, bilaga 1. Se Artikeln fastställer det som vi hävdat i målet men som ignorerats av domstolen, att svensk vindkraft ej har någon betydelse för Global Uppvärmning och ej har förmåga att reducera atmosfärens koldioxidhalt. Därmed faller huvudmotivet för länstyrelsens och domstolens beviljande av ifrågavarande vindkraftverk i alternativ AB. Så som miljöprövning i Sverige nu sker kan en hasselmus och ett örnbo som semaforer ha större betydelse i provning vid länstyrelse och svensk miljödomstol än värdefulla svenska landskap och tusentals människors miljö för boende, vardag, fritid och välbefinnande. Värdering och viktning av omständigheter sker ej enligt miljöbalkens principer och det är ej accepterbart. Varje dag kan vi i svenska tidningar se hur det är ett nationellt intresse från befolkningen att slippa dess avskydda monster som bara förstör. Det borde väga mycket tungt eftersom de skäl som finns för svensk vindkraft är i det närmaste obefintliga. Jag/vi yrkar att ovanstående beaktas. Med vänlig hälsning Lars Cornell Fiskartorpsholmen S LOFTA Sweden 5
Björn Carlén Målare och grafiker
Björn Carlén Målare och grafiker carlen.bjorn@telia.com Nolbygatan 5 662 33 Åmål, Sweden Tfn 46(0)532-141 91 / 0708-35 08 31 www.bjorn-carlen.se Gothia Vind amal@gothiavind.se Kopia till: Michael Karlsson
Läs merMORATORIUM VINDKRAFT
Föreningen VIT Vindskydd I Tjust vit@tjust.com Tjust 2012-05-12 Sid 1 av 5 Detta dokument finns även på URL www.tjust.com/vit/2012/moratorium.pdf VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunstyrelsen 593 80 Västervik Kopia
Läs merKärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid
RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merHur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet?
AKADEMIRAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 2 NOVEMBER 2011 Hur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet? Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien.
Läs merOBSTRUKTION ÖVERKLAGANDE AV VÄSTERVIKS KF BESLUT 2013-01-28 6
Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta, Sverige vit@tjust.com Detta dokument finns på URL www.tjust.com/vit/2013/okl6obstruktion.pdf Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Tjust 2013-02-20
Läs merEffektbalansen i Sverige kalla vinterdagar
RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 10 OKTOBER 2011 Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets
Läs merTack för att vi fick träffa er och framlägga våra synpunkter. Timman gick alltför fort och alla punkter hanns inte riktigt med.
Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta, Sverige Tjust 2012-06-30 Sid 1 av 5 www.tjust.com/vit/ vit@tjust.com Detta dokument finns även på URL www.tjust.com/vit/2012/s-dialog.pdf Öppet brev till Tomas
Läs merKTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för
Läs merYrkande: Ideella föreningen Rädda Hallandskusten ( Föreningen ) yrkar att Markoch Miljödomstolen avslår ansökan.
1 Vänersborgs tingsrätt Mark- och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Ärende: Mål M 2036-12:8, Favonius AB s ( Bolaget ) ansökan om tillstånd för uppförande och drivande av vindkraft i Kattegatt
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merSol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merOro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften
Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merTROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Läs merVindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?
Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten? ENERGIVÄRLDEN tema vind: Mot ett 100 procent förnybart elsystem - hur kan utbyggnad av produktion och tillgång på systemtjänster gå hand i hand?
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merSvensk elförsörjning och effektbalansen
RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET JUNI 2015* Svensk elförsörjning och effektbalansen Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets uppfattning
Läs merRättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt
Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merVarifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merHandledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Läs merFöreningen VIT Vindskydd i Tjust co Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 0493-67074 R E M I S S
R E M I S S Föreningen VIT Vindskydd i Tjust co Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 0493-67074 vit@tjust.com www.tjust.com/vit/index.htm Det här brevet finns på URL: www.tjust.com/vit/2012/stefancarlsson.pdf
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs merFramtidens elmarknad. Johan Svenningsson
Framtidens elmarknad Johan Svenningsson Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Beneluxländerna
Läs merENERGISEMINARIUM I GLAVA
www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merÖverklagande av kommunstyrelsen i Västervik beslut.
Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta, Sverige På uppdrag och i samråd med ett flertal sakägare. www.tjust.com/vit/ vit@tjust.com Detta dokument finns även på URL www.tjust.com/vit/2012/vvikvind.pdf
Läs merMer EU för klimatets skull
Mer EU för klimatets skull DE SVÅRA FRÅGORNA LÖSER VI BÄST TILLSAMMANS Mer EU för klimatets skull Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen.
Läs merwww.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås
Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft
Läs merHur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten
Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs merÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Vindbruksplanen. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Vindbruksplanen - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET? Utställningsutlåtandena
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merFöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:
Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet
Läs merGröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system
CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merEnergisamhällets framväxt
Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merVindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft
Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merVinden. En framtidskraft.
Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs
Läs merKOMPLETTERING AV ÖVERKLAGANDE gällande länsstyrelsen i Kalmar beslut 2010-10-15 Dno 551-8-10
Föreningen VIT Vindskydd i Tjust 2011-01-31 Sid 1 av 9 vit@tjust.com www.tjust.com/vit/index.htm Ong nummer 802456-1980 VIT är ansluten till riksföreningen FSL. Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2011/overklag2.pdf
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merTill vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merSKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?
SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson Det är dags att komma ut 2 Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien.
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merYTTRANDE / BEMÖTANDE. Yttranden har inkommit från Länstyrelsen 2011-03-03 med förtydligande 2011-03-14 (# 1) och Eolus Vind ab 2011-02-28 (# 2).
Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 2011-03-29 Sid 1 av 5 på uppdrag av ett flertal sakägare och Föreningen VIT Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2011/yttrande201103.pdf Miljödomstolen
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merEnergi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig
Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel
Läs merKlimatsmart och stabil elproduktion
Kommittémotion L Motion till riksdagen 2018/19:2924 av Arman Teimouri m.fl. (L) Klimatsmart och stabil elproduktion Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merVindkraftsfakta. Sammanfattning:
Sammanfattning: Vindkraftsfakta Vindkraften ger som minst när den behövs som mest. Kalla högtrycksdagar, när effektbehovet är som störst, är tillgänglig effekt som lägst. Myndigheten Svenska Kraftnät räknar
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merEN DROPPE AV H 2 OPP
EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.
Läs merFörstår vi skillnaden mellan kw och kwh?
Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se Visst är vi med på spåret Klimatavtalet
Läs merYttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB
Yttrande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende 2.2.14 2015-11-18 Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB Göteborg Energis satsningar på biogas är lyckade ur klimatsynpunkt. Världen står inför
Läs merUtsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Läs merJÄV ÖVERKLAGANDE AV VÄSTERVIKS KF BESLUT
Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta, Sverige vit@tjust.com Detta dokument finns på URL www.tjust.com/vit/2013/okl6jav.pdf Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Tjust 2013-02-20
Läs merVindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi
Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag
Läs merLillgrund vindkraftpark
Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största
Läs merDubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson
Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen
Läs merProducera din egen el
E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till
Läs merFacit. Rätt och fel på kunskapstesterna.
Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.
Läs merSOM MAN FRÅGAR FÅR MAN SVAR
Lars Cornell vit@tjust.com Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2014/granska-sifo.pdf Dnr 14/00655 Granskningsnämnden - SVT Box 33 121 25 Stockholm 2014-03-11 Utgåva 2014-05-23 Sid 1 av 6
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merEl- och värmeproduktion 2009
Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen
Läs merReplik på aktbilaga 73 yttranden från Eolus vind aktbilaga 65 och 72.
Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 2011-11-30 Sid 1 av 5 på uppdrag av ett flertal sakägare och Föreningen VIT Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2011/yttrande201111.pdf Miljödomstolen
Läs merSpelinstruktioner och material
Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom
Läs merFysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Läs merBehöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs mer