Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 10 God ekonomisk hushållning 14 Finansiell analys 16 Driftredovisning 22 Investeringsredovisning 23 Exploateringsverksamhet 25 Personalekonomisk redovisning 26 Miljöredovisning 33 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 35 Noter 38 Fem år i sammandrag 44 Redovisningsprinciper 45 Ekonomisk ordlista 48 4 Nämndredovisning Kommunstyrelse 49 Strategi- och Näringslivsenhet 55 Kommunkontor 58 Räddningstjänst 62 Teknisk nämnd 65 Samhällsbyggnadsnämnd 70 Bildningsnämnd 75 Socialnämnd 82 Valnämnd 86 Förtroendevalda revisorer 87 5 Sammanställd redovisning Koncernens organisation 88 Koncernens bolag och stiftelser 89 Finansiell analys 93 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 95 Noter 98 6 Revisionsberättelse Revisionsberättelse 100 1

3 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande Oskarshamns kommun har stora utmaningar i likhet med landets övriga kommuner. Det handlar om att hushålla med våra gemensamma resurser, samtidigt som vi skall ha en så god kvalité och tillgänglighet som möjligt i vår verksamhet. Att klara denna uppgift, är direkt avgörande för vår konkurrenskraft som kommun. Vi är mitt uppe i en omfattande process inom socialförvaltningen, där kostnaderna måste minskas. Denna åtgärd är helt nödvändig för vår framtida ekonomi. Vi kan nu konstatera att hushållningen av våra resurser har varit framgångsrik under året. Kommunen budgeterade ett positivt resultat för 2013 med 0,03 mkr. Resultatet blev -299,4 mkr. Det negativa resultatet hänför sig huvudsakligen till nedskrivningen av kommunens aktiekapital i Byggebo AB med 343,6 mkr, vilken föranleddes av en nedskrivning av fastigheternas värde i Byggebo AB. Samarbete mellan kommuner kommer att bli allt viktigare, för att skapa mer effektiva lösningar. Kommunen har inom ett antal områden påbörjat detta arbete, räddningstjänst och IT frågor, är två goda exempel. Nova Nova är ett viktigt redskap, när det gäller utbildning och forskning. Under året har ett råd för forskning och innovation med nyckelfunktioner nationellt, regionalt, och lokalt bildats. Syftet är att stötta processer och bidra till regionutveckling. Arbetet med utveckling av demosite Oskarshamn har kommit igång och ett antal case är under bearbetning b.l.a smarta el-nät, restvärme, förnyelsebar energi och elektrifiering av tunga fordon. Mervärden Under året har nya insatser beslutats, ett område är föreningslyftet. Det ger föreningarna möjlighet att söka pengar till insatser som hjälper till att bredda utbudet av fritidsaktiviteter i Oskarshamn. Därutöver har en treårig satsning på Nova inom utbildning, affärsutveckling och FoU beslutats. Arbetet har också präglats av diskussioner angående övergången av avtalets period ett till period två. I den senare delen av avtalet återfinns den största delen av resurserna. En stad i förändring. De centrala delarna i staden håller på att förändras. Genom en mycket aktiv handelsstrategi har ett antal nya butiker tillskapats, därutöver har många befintliga rustats upp. Detta ger ett nytt helhetsintryck. Tre arkitektteam har jobbat med Inre hamnen, där Brädholmen är prioriterat. Vår målsättning är att en ny spännande stadsdel kan bli verklighet redan Parallellt med detta börjar vi att planera ett nytt resandecentrum, som kan tillgodose morgondagens krav. I mitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande möter jag många människor i kommunen, jag känner att vi har en stark framtidstro och vilja. Medborgarna deltar mycket aktivt i diskussionerna. Tillsammans kan vi bygga morgondagens kommun. Jag vill som Kommunstyrelsens ordförande tacka all personal och alla förtroendevalda som på olika sätt bidragit till kommunens utveckling under Hamnen När det gäller hamnsaneringen, så har projektet nu fått alla de tillstånd som krävs för att påbörja saneringen av hamnbassängen. Vi har också (2014) beslutat oss för att alla förorenade sediment ska deponeras på Storskogen. Gotlandstrafiken är en viktig del i vår verksamhet, under året beslutade Trafikverket att Oskarshamn fortsättningsvis skall vara den statligt upphandlade sydhamnen. Avtalet sträcker sig mellan Det innebär att vi kan fokusera och jobba med långsiktighet. Peter Wretlund Kommunstyrelsens ordförande 2

4 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Nämnds- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Strategioch Näringslivsenhet Kommunkontor Kommunstyrelse 13 ledamöter Utskott för folkhälsa och samhällsskydd 5 ledamöter Räddningstjänst Socialnämnd 11 ledamöter Bildningsnämnd 13 ledamöter Socialförvaltning Bildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnadskontor Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter 3

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Oskarshamns kommun har, under många år i rad, kännetecknats av extremt höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Den höga nettokostnadsnivån byggdes successivt upp under slutet av 1990-talet och de första åren av 2000-talet, då kommunen kontinuerligt ökade sin kostnads- och ambitionsnivå, framförallt inom äldre- och handikappomsorgen. Kommunens verksamhetskostnader låg långt över genomsnittet bland landets kommuner. Den höga kostnads- och ambitionsnivån var möjlig tack vare kommunens finansiella tillgångar som årligen genererade stora finansiella intäkter. Under åren med börsturbulens och låga finansiella intäkter redovisade kommunen stora negativa resultat, eftersom skatteintäkter och statsbidrag inte räckte till för att täcka kommunens höga nettokostnader. Att årligen uppvisa positiva resultat var helt omöjligt utan en hög avkastning på kommunens finansiella tillgångar. Den höga avkastningen fordrade även större risktagande vid placering av kommunens finansiella tillgångar, vars negativa effekter visades med full kraft under åren De första diskussionerna om kommunens höga nettokostnader och behovet av att minska dessa startade redan under finanskrisåren Kommunens driftkostnader har åren därpå kontinuerligt minskat, där den nedåtgående trenden bröts 2007 och 2008, då nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag låg långt över kommunens finansiella mål. Förutom nedskrivningar av värdet på aktiekapitalet i kommunens bolag, Byggebo AB och UTAB, bidrog även socialnämndens höga verksamhetskostnader till den stora avvikelsen mot målet. Kommunens negativa resultat och de höga nettokostnaderna under 2007 och 2008 visade att kommunen inte hade lyckats minska sitt beroende av finansiella intäkter. Denna problematik har kontinuerligt diskuterats under de påföljande årens budgetprocesser och det har funnits en bred uppfattning om att verksamheternas nettokostnader successivt ska sänkas till en nivå som ligger i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Det första beslutet om sänkningen skedde 2009, då kommunfullmäktige på sitt budgetsammanträde beslutade om att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 102,5 procent i slutet av mandatperioden På samma möte beslutades att kommunens andra finansiella mål om att inflationsskydda det egna kapitalet skulle utgå from 2011 och att det tredje finansiella målet gällande kommunens skattefinansierade investeringsnivå skulle vara oförändrat (4 % av skatteintäkter och statsbidrag). Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgick 2009 till 104,2 % och till 103,7 %. Den största anledningen till att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag minskade kraftigt var nämndernas fokuserade arbete med att reducera kostnaderna och få budgeten i balans. Bokslut 2011 visade däremot på ett underskott om -47,5 mkr. Den största avvikelsen gentemot budget uppvisade finansnettot. Finansnettots avvikelse på -87,8 mkr gentemot budget var en följd av reaförluster och nedskrivningar av kommunens finansiella placeringar. Den positiva trenden med kontinuerligt lägre nettokostnader än året innan fortsatte även under 2012, då nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 102,1 %. Under perioden januari-december 2013 uppgår nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 127 %. Den höga nettokostnaden beror på att kommunen skrivit ner sitt aktiekapital i Byggebo AB med 343,6 mkr, vilken föranleddes av en nedskrivning av fastigheternas värde i Byggebo AB. De flesta av kommunens nämnder redovisar dock en positiv avvikelse mot budget med undantag för socialnämnden (-14,1 mkr) och räddningstjänsten (-2,9 mkr). Mer information om socialnämndens och räddningstjänstens ekonomi och verksamhet finns under avsnittet om nämndsredovisningar. Återbetalningen av tidigare inbetalda avtalspremier för 2005 och 2006 uppgick till totalt 27,1 mkr. Socialnämnden har under de senaste fyra- fem åren aktivt arbetat med utvecklings- och förändringsarbetet i verksamheterna i syfte att väsentligt sänka sina nettokostnader. De första resultaten började skönjas redan 2009 och den positiva utvecklingen fortsatte även under 2010 och Efter de två senaste boksluten kan vi dessvärre konstatera att effekterna av detta arbete inte varit tillräckliga för att ytterligare reducera nämndens kostnadsnivå. Socialnämnden redovisar återigen ett stort underskott mot budget och förmodligen kommer de att redovisa ett underskott även år Enligt räkenskapssammandraget för år 2012 är nämndens nettokostnader ca 50 mkr högre än nettokostnader i jämförbara kommuner. Socialnämndens ekonomiska situation har, under innevarande år, varit föremål för en kontinuerlig diskussion i den s.k. Parlamentariska gruppen. Gruppen består av budgetberedningen och social 4

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nämndens arbetsutskott och har i uppdrag att genomlysa socialnämndens hela verksamhetsområde i syfte att öka kunskapen om det nödvändiga förändringsarbetet. Till gruppen är knutna ledande tjänstemän inom socialförvaltningen, kommunkontoret och strategi- och näringslivsenheten. Gruppens arbete 2013 resulterade i ett beslut i kommunfullmäktige ( ), där socialnämnden fick i uppdrag att minska sina kostnader med mkr senast år På samma möte beslutade fullmäktige om ett nytt finansiellt mål gällande nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Enligt det nya målet ska kommunens nettokostnader inte överstiga skatteintäkter och statsbidrag, d.v.s. uppgå till max 100 procent. Det nya målet ska uppnås senast vid utgången av mandatperioden med en gradvis sänkning av nettokostnaderna från 102,5 procent till 100 procent. En regelbunden månatlig dialog mellan de centrala funktionerna i kommunen och socialförvaltningens ledning har pågått under hela 2013 och har även fortsatt under Avsikten med dialogerna är att stämma av hur nämndens effektiviserings- och förändringsarbete fortlöper samt att undersöka, vilket stöd förvaltningen behöver för att kunna genomföra de planerade kostnadsreduceringarna. För att kommunens nettokostnader ska hamna på en nivå, som ligger i paritet med övriga kommuner i Sverige är det absolut nödvändigt att socialnämnden fullföljer den fastlagda och planerade nettokostnadsminskningen inom sina verksamheter. Finans Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är med kommunala mått mätt av betydande storlek. Bakgrunden till detta är att Oskarshamns stad sålde ett kraftverk i Finsjö och tog betalt i Sydkraftsaktier. Dessa aktier såldes sedan 1997, 1999 samt 2001 och genererade sammanlagt en realisationsvinst om ca 1,8 mdr. Efter tre kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget med sammanlagt 510 mkr, ett antal större investeringar i bl. a idrottsanläggningar och skolor samt tre finanskriser med efterföljande finansiella förluster uppgår kommunens finansiella kapital idag till ca 754 mkr. Finansverksamheten bidrar årligen med ca 45 mkr till den kommunala driftbudgeten, eftersom kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkter och statsbidrag med motsvarande belopp. Målsättningen är att kommunens beroende av avkastningen på finansiella placeringar kraftigt ska minska framöver. Enligt nuvarande budgetförslag kommer finansens bidrag till 2014 års driftkostnader att uppgå till ca 32 mkr. Som jämförelse kan nämnas att i början av 2000-talet uppgick detta belopp till ca 95 mkr, vilket motsvarar nästan två skattekronor i kommunalskatt. Oskarshamns kommuns finansiella placeringar uppgår per december månad 2013 till 754 mkr. Motsvarande siffra 2012 var 718 mkr. Placeringarnas bokförda värde per december månad 2013 uppgår till 703 mkr, vilket innebär en orealiserad vinst om 51 mkr. Under perioden januari- december 2013 har ca 41 mkr överförts till drift och investeringar. Exklusive kapitaltillskott till Byggebo AB (510 mkr) och UTAB (20 mkr) har det under de senaste nio åren överförts totalt 687 mkr från placeringskonton till drift och investeringar. Det övergripande målet för förvaltningen är en real avkastning om 4 procent per år. Under år 2013 uppgick avkastningen till plus 11,4 procent realt och 11,5 procent nominellt. Placeringarna består idag av tre delar. Den första delen är kopplad till pensionsskulden, den andra delen utgör en långsiktig medelsförvaltning och den tredje delen är en större donation som, enligt testamentet, ska användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) På sitt sammanträde den 11 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att pensionsportföljen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) och att portföljen ska täcka minst 40 procent av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande pensionsskuld på 782,7 mkr innebär detta ett belopp om minst 313,1 mkr. Under 2010 överfördes pensionsmedel successivt till bolaget med sammanlagt 280 mkr. Under år 2011 satte kommunen in ytterligare 30 mkr i KLP och under år 2012 ytterligare 10 mkr. Pensionsportföljens bokförda värde uppgår per till 397,9 mkr medan portföljens marknadsvärde uppgår till 429,8 mkr. 242,0 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (56,3 procent), 178,3 mkr är placerade i ränterelaterade instrument (41,5 procent) och likviditeten uppgår till 8 mkr (1,9 procent). Den totala avkastningen under 2013 uppgår till 33,0 mkr eller 14,6 procent. Långsiktig medelsförvaltning Den andra delen av kommunens medelsplaceringar benämns som en långsiktig medelsförvaltning och består av tre olika delar. Kapitalförvaltning i egen regi Portföljens marknadsvärde per uppgår till 268,6 mkr, varav 112,5 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (42 procent), 106,2 mkr i ränterelaterade instrument (40 procent) och 49,6 mkr är placerade i alternativa tillgångar (18 %). Den totala avkastningen under 2013 exklusive nedskrivningar i Pensionsfastigheter AB uppgår till 10,1 mkr eller plus 8,9 %. I jämförelser med 5

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE relevanta index har kommunens räntebärande placeringar utvecklats bättre än relevanta jämförelseindex medan placeringar i svenska aktier och placeringar i globala aktieinstrument har utvecklats sämre än relevanta jämförelseindex. Den aktierelaterade delen består av diverse placeringar i fonder och kapitalgaranterade strukturerade produkter, vars syfte är att bidra likvid- samt intäktsmässigt till kommunens årliga resultat på både kort och lång sikt. Andelen aktierelaterade instrument i den finansiella portföljen är 42,0 procent jämfört mot policyns 50,0 procent (normalandel) eller en undervikt om 21,5 mkr. Den svenska aktieportföljen har ökat med 19,2 procent sedan årsskiftet, vilket är 8,8 procent sämre än jämförelseindex. Den globala aktieportföljen har stigit med 14,6 procent jämfört med jämförelseindex 25,8 procent. Den stora negativa avvikelsen kan i sin helhet hänvisas till kommunens innehav i fonder och strukturerade produkter med koppling till tillväxtmarknader, där värdet på innehavet försämrades under senvåren Under juni och juli månad har kommunen minskat sin exponering mot tillväxtmarknader med sammanlagt 25,6 mkr. Exponeringen mot tillväxtmarknaderna har minskats med ytterligare 5 mkr under januari månad 2014 och efter försäljningen av ett räntebärande instrument om 3,8 mkr har kommunen inte längre några placeringar kopplade till tillväxtländerna. Oskarshamns kommuns räntebärande placeringar är per december månad 2013 värderade till 106,2 mkr. Andelen ränterelaterade instrument i den finansiella portföljen är 40 procent jämfört mot policyns 50 procent (normalandel) eller en undervikt om 26,9 mkr. Placeringarna består av räntefonder, kapitalgaranterade strukturerade produkter och utlåning till kommunala bolag och stiftelser. Kommunens räntebärande placeringar har avkastat 1,9 procent mot benchmark 0,3 procent. Av de egenfinansierade lånen är 10 mkr utlånade till UTAB. Kommunens alternativa placeringar uppgår per december 2013 till 49,6 mkr och består i sin helhet av innehavet i Pensionsfastigheter Sverige AB. År 2006 fattades beslut om att investera i diversifierade svenska fastigheter genom delägarskap i ett nybildat bolag vid namn Pensionsfastigheter Sverige AB. Bolaget bildades tillsammans med ett antal andra kommuner och pensionsstiftelser i Sverige. Syftet med investeringen var att skapa en väldiversifierad fastighetsportfölj som liknar avkastningen på realräntor men inte korrelerar exakt med aktie- och ränteportföljen. År 2007 var bolagets första verksamhetsår, då fyra fastigheter förvärvades. Oskarshamns kommun har hittills investerat 75,4 mkr i Pensionsfastigheter Sverige AB. Med anledning av situationen på finansmarknaden med bl. a fallande fastighetspriser som följd och bolagets stora finansiella kostnader, har en nedskrivning av aktievärdet i Pensionsfastigheter AB gjorts med sammanlagt 21,5 mkr. I samband med bokslut 2012 fick Oskarshamns kommun kännedom om att ytterligare en nedskrivning av aktievärdet i Pensionsfastigheter Sverige AB kan komma att vara aktuell under Efter erhållna siffror för bolaget avseende 2012 års verksamhet gjordes ytterligare en nedskrivning av värdet i Pensionsfastigheter Sverige AB med 4,3 mkr per sista april Det totala nedskrivningsbeloppet uppgår per december månad 2013 till 25,8 mkr. Mellan åren 2007 och 2012 har kommunen erhållit 11,8 mkr i avkastning eller 2,9 procent på det insatta kapitalet. Avkastningen under år 2013 uppgår till noll kronor, eftersom bolaget har fortsatt höga finansiella kostnader samt likviditetsproblem både på kort och lång sikt. Ränta på aktieägarnas lån till bolaget för åren har omvandlats till nya aktier i bolaget. Aktieägarna i Pensionsfastigheter i Sverige AB har enligt avtalet, möjlighet att lämna bolaget den 31 december Rådgivande förvaltning SEB I mitten av november månad 2013 träffade kommunen avtal med SEB om rådgivande förvaltning. SEB agerar rådgivare i förvaltningen och kommunen ansvarar för att sköta förvaltningen. Portföljens marknadsvärde per uppgår till 10,1 mkr varav 2,5 mkr är placerade i svenska och nordiska aktier (25 procent) samt 7,5 mkr i ränterelaterade instrument (75 procent). Portföljens bokförda värde uppgår till 10,0 mkr. Diskretionär förvaltning Nordea I december månad 2013 träffade kommunen avtal med Nordea om diskretionär förvaltning, där banken ansvarar för att sköta förvaltningen. Portföljens marknadsvärde per uppgår till 10,1 mkr varav 5,9 mkr är placerade i svenska aktier (58 procent), och 4,2 mkr i ränterelaterade instrument (42 procent). Portföljens bokförda värde uppgår till 10,0 mkr. Donation Karin och Gösta Hedström I början av år 2010 inkom information om att en större gåva testamenterats till bl.a. Oskarshamns kommun av Karin och Gösta Hedström. Den testamenterade gåvans storlek uppgår per december månad 2013 till 35,9 mkr (31,6 mkr), varav 20,4 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (57 procent) och 14,6 mkr i ränterelaterade instrument (41 procent). Donerade medel förvaltas externt genom ett diskretionärt förvaltningsavtal med Nordea och ska i enlighet med testamentet användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Den totala 6

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE avkastningen under år 2013 uppgår till 1,9 mkr eller 13,5 procent. Under det gångna året har 0,6 mkr utbetalats till olika projekt. Bolag och stiftelser Oskarshamns kommun består inte enbart av de kommunala verksamheterna utan bedriver även verksamhet i bolagsform, där de stora aktörerna är Byggebo AB (helägt), Oskarshamns hamn AB (ägs till 96 procent) samt Oskarshamns Energi AB (ägs till 50 procent). Kommunens helägda bostadsbolag Byggebo har under många år haft problem med negativa resultat. Bolaget har p.g.a. nyare fastighetsbestånd en stor skuldbörda, vilket innebär att bolaget är känsligt för ränteförändringar. Kommunfullmäktige beslutade i september 2003 att skjuta till 75 mkr i kapitaltillskott och ytterligare 75 mkr i december Trots den kraftiga räntesänkningen, som skedde under 2009 med lägre räntekostnader som följd, fortsatte Byggebo redovisa negativa resultat. Bolagets egna prognoser pekade på ytterligare ett antal år med negativa resultat. I slutet av 2009 lämnade Byggebo:s styrelse in en hemställan om rekapitalisering av företaget till Oskarshamns kommun. I bolagets hemställan föreslogs bl. a att genom en nyemission omvandla kommunens fordran om 568 mkr till en tillgång i form av aktier. I samband med det bildades en arbetsgrupp med representanter från varje representerat parti i kommunfullmäktige. Gruppen skulle ta fram ett förslag till lösning med anledning av ovan nämnda hemställan. Arbetsgruppen träffades vid ett flertal tillfällen. På sitt sammanträde den 7 juni 2010 beslutade kommunfullmäktige om att skjuta till 360 mkr i kapitaltillskott. Dessutom beslutade kommunfullmäktige om bl.a. följande: Bolaget ska inte ha större andel av det totala bostadsbeståndet på orten än man har idag. Årliga rapporteringar till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige utöver delårsbokslut och bokslut. Bolaget ska minska sitt fastighetsbestånd. Harmonisering av löner, förmåner och sidouppdrag till den nivå som råder inom de kommunala verksamheterna. Efter den senaste rekapitaliseringen började bostadsbolaget återigen uppvisa positiva siffror och för år 2013 redovisar Byggebo AB ett positivt resultat om +0,2 mkr (+0,3 mkr). Byggebo AB har under 2013 gjort en värdering av fastigheternas bokförda värde. Enligt värderingen förelåg både ett upp- och nedskrivningsbehov. En värdejustering av fastigheterna gjordes i enlighet med värderingen. Värdejusteringen skedde i bolaget direkt mot eget kapital och innebar att fastighetsvärdena sänktes med netto 346,5 mkr. En nedskrivning av kommunens aktiekapital i Byggebo AB på 343,6 mkr har gjorts, vilket motsvarade skillnaden mellan det bokförda värdet på kommunens aktiepost i Byggebo AB och det egna kapitalet i Byggebo AB efter bolagets nedskrivning av fastigheternas värde. Även Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) har under flera år i rad redovisat negativa resultat. Ett kapitaltillskott om 10 mkr genomfördes 2008 och ytterligare ett kapitaltillskott på 10 mkr genomfördes under För år 2013 uppvisar UTAB återigen ett negativt resultat om -3,3 mkr (-3,1 mkr). UTAB:s ekonomi och negativa resultat har varit föremål för diskussioner under 2013 och ett politiskt beslut om flygplatsens framtid väntas under senvåren Omvärldsanalys Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer tillväxten i världsekonomin att tillta under nästkommande år. De flesta av nyckeltalen pekar åt rätt håll och läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. Världens BNP beräknas öka med 3,9 procent Motsvarande siffra 2013 var 3,0 procent. Även i euroområdet, som tidigare hårt drabbats av finanskrisen, har utvecklingen vänt upp och BNP har under de tre senaste kvartalen vuxit i storlek. Tillväxten har hittills varit svag, men i och med att utvecklingen går åt rätt håll har stämningsläget förbättrats påtagligt. Mot den bakgrunden tror SKL att tillväxten tar bättre fart i år. SKL bedömer att skillnaderna i förutsättningar mellan olika Euroländer kommer att vara fortsatt stora, inte minst gällande konkurrenskraften. Dessa betydande olikheter innebär fortsatta svårigheter för länder inom euroområdet och prognosen är att det kommer att ta tid innan situationen i Euroområdet fullt ut har stabiliserats. Till skillnad från Euroområdet ökar tillväxten i Storbritannien kraftigt och det brittiska pundet har förstärkts. Lika positiv utveckling har det däremot inte varit i våra grannländer. I Norge har tillväxten bromsats in, i Danmark har BNP varit i stort sett oförändrad och i Finland har BNP backat två år i rad. Under 2014 beräknas utvecklingen bli bättre både i Danmark och i Finland samtidigt som tillväxten i Norge ligger kvar kring 2 procent. Konjunkturläget i USA är betydligt bättre än i euroområdet. BNP-tillväxten har under den andra halvan av 2013 legat mellan 3 och 4 procent i årstakt. Arbetslösheten har gradvis sjunkit till en nivå runt 6,5 procent, en nivå som utgör gräns, då penningpolitiska stimulanser från FED:s sida börjar avvecklas. Det kraftiga fallet i arbetslösheten kan hänvisas till stigande sysselsättning men även till 7

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE att många långtidsarbetslösa lämnat arbetsmarknaden. SKL:s bedömning är att penningpolitiken förblir fortsatt expansiv och att detta, tillsammans med en mindre stram finanspolitik, borgar för att den amerikanska ekonomin kan fortsätta växa snabbt även under det kommande året. Oskarshamns kommun har stora finansiella tillgångar och den positiva utvecklingen i världsekonomin är ytterst glädjande, eftersom finansiella intäkter utgör en viktig del av kommunens totala finansiering. Den större delen av kommunens finansiella innehav är exponerat mot den svenska aktiemarknaden men en del av innehavet är även placerat i aktier och fonder med koppling till både europeiska och nordamerikanska marknaden. Den svenska ekonomin Den svenska ekonomin utvecklades svagt under Tillväxten i BNP uppgick till 0,9 procent jämfört med 1,3 procent året innan. Den svaga utvecklingen är föranlett av vikande export och investeringar. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har däremot fortsatt växa i relativt bra takt. Under det sista kvartalet 2013 fick däremot tillväxten i svensk ekonomi bättre fart, då industrins orderingång och produktion vände upp. Exporten och importen av varor samt omsättningen i detaljhandel fick bättre fart under årets sista del. SKL förutspår att framförallt exporten och investeringarna kommer att utvecklas betydligt bättre under Tillväxten på Sveriges viktigaste exportmarknader kommer att fördubblas, vilket gör att den svenska exporten förväntas börja växa igen. Även investeringarna bedöms öka under kommande år, där betydande ökningar sker i kommunsektorns investeringar. Sänkta skatter i kombination med låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens disponibla inkomster i reala termer ökar 2,8 procent SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet reduceras. Arbetsmarknad Trots den svaga tillväxten under föregående år har antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin fortsatt att öka. De senaste mätningarna pekar på en fortsatt växande sysselsättning under 2014, där ökningstakten tilltar framförallt under slutet av året. Trots den starka arbetsmarknaden ligger arbetslösheten fortfarande kring 8 procent. Detta förklaras av att både befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraftsdeltagandet ökat kraftigt. Sedan slutet av 2009 har den del av befolkningen som deltar i arbetskraften ökat 1,5 procentenheter. Framöver avtar befolkningsökningen något och därmed kommer arbetskraftsdeltagandet inte att fortsätta att öka i samma omfattning som de senaste åren. Bedömningen är att arbetslösheten kommer att minska till 7,5 procent mot slutet av För åren utgår SKL från att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis stabiliseras och att den svenska ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Detta innebär att arbetslösheten gradvis tar sig från dagens 8 procent ner till 6,5 procent. Den utdragna lågkonjunkturen har pressat ned löneökningstakten och timlönerna ökade med relativt låga 2,5 procent Det är bara ett par tiondelar mer än vad löneavtalen i genomsnitt gav, en betydligt mindre skillnad än normalt. SKL anser att den konjunkturförbättring och minskande arbetslöshet vi ser framför oss under 2014 kommer att trycka upp löneökningarna något från dagens nivå. Skatteunderlagstillväxt Under de senaste två åren har skatteunderlagets utveckling varit svag föranlett av den låga ökningen av antalet arbetade timmar och de dämpade timlöneökningarna. Under 2014 slår även bromsen i pensionssystemet till, vilket medför att ökningen av skatteunderlaget dämpas ytterligare, trots en något bättre sysselsättnings- och löneutveckling. Enligt SKL ökar kommunsektorns reala skatteunderlag med 15 procent (1,6 procent per år) under perioden Trots att statsbidragen endast ökar med ca en procent per år ökar de totala reala intäkterna lika mycket som skatteunderlaget. SKL förutspår att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar med 3,5 4 procent under åren Pensionsutbetalningarna ökar också som följd av att inkomstindex stiger snabbare samtidigt som den automatiska balanseringen ger extra pensionshöjningar. Den för kommunsektorn förmånliga priseffekten fortsätter också att ge ett positivt bidrag. Sammantaget ger det en mycket stark ökning av det reala skatteunderlaget, nästan 2 procent per år och betydligt snabbare än den genomsnittliga utvecklingen. Också den nominella ökningen blir klart över det historiska snittet. I takt med att arbetslösheten minskar pressas timlöneökningarna successivt upp till 3,7 procent Demografiska förändringar befolkningsutvecklingen I kommunens budget 2014 och VP kalkyleras med en befolkningsökning med ca 25 personer per år jämfört med årsskiftet 2013/ Oskarshamns kommun har enligt SCB invånare per , vilket motsvarar en ökning med 68 personer från Av förändringen stod födelseöverskottet för +7 invånare, invan 8

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE dringsöverskottet för +229 invånare och ett flyttningsnetto på -174 invånare. Det är framförallt flyttningsnettot från utlandet som bidrar till den positiva utvecklingen och som uppgår till 299 personer. Årets ökning med 68 personer medför ca 2,7 mkr i ökade skatteintäkter och statsbidrag. Demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan kommunala verksamheter. Nedanstående prognoser bygger på den senaste befolkningsprognosen från företaget Statistikon. Fr.o.m fram till 2020 kommer antalet barn i grundskolan att öka med 48 stycken medan antalet ungdomar i gymnasieskolan minskar med 87 stycken (6,9 %). Den äldre befolkningen (60-84 år) kommer successivt att öka till personer, vilket är 177 personer fler än år 2013, Den äldre äldre befolkningen (85 år w) ökar från 825 personer 2013 till 858 personer I början på 2020-talet kommer däremot den äldre äldre befolkningen (85 år w) att öka kraftigt Befolkningsutveckling Framtidsbedömning Ett målmedvetet arbete med att sänka verksamheternas nettokostnadsnivå har pågått under Trots ett bra arbete under de senaste tre-fyra åren har Oskarshamns kommun fortfarande höga kostnader i förhållande till andra jämförbara kommuner. Kommunens höga nettokostnader och det ackumulerade negativa balanskravsresultatet har varit föremål för en kontinuerlig diskussion inom den både den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. På sitt sammanträde den 12 december 2013 beslutade kommunfullmäktige bl.a. om följande åtgärdsplan i syfte att minska nettokostnaderna och i syfte att reglera Oskarshamns kommuns negativa balanskravsresultat: Socialnämndens påbörjade uppdrag om att minska sina överkostnader med mkr fram till , tillsammans med en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter, ska bidra till att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag sänks. Det finansiella målet sänks till 100 % och ska vara uppfyllt senast vid utgången av mandatperioden I samband med detta frigörs finansnettot, som ska bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år Kommunstyrelsen får i uppdrag att komplettera och fördjupa åtgärdsplanen. Kompletteringen ska bestå av konkreta och specificerade åtgärder som visar hur mycket av det ackumulerade negativa balanskravsresultatet som kommer att återställas varje år samt vilket år det ackumulerade underskottet kommer att vara återställt. Kommunstyrelsens ska, i samband med bokslut, årligen inkomma till kommunfullmäktige med en redogörelse om hur arbetet med återställandet fortgår. Kommunens positiva resultat- och nettokostnadsutveckling under de senaste två åren visar att kommunen är på god väg att nå målet om att verksamheternas nettokostnader ska uppgå till max 100,0 procent senast år I samband med 2015 års budgetprocess kommer frågan om den fortsatta resan kring kostnadsreduceringar att aktualiseras. Förutom hög nettokostnadsnivå har kommunen hittills kännetecknats av mycket hög investeringsnivå. Kommunens investeringsnivå i procent av kommunens bruttokostnader exklusive finansiella kostnader har ständigt legat med ett par procentenheter över genomsnittet i landet. Dessutom har kommunen årligen budgeterat investeringsvolymer som vida överstigit de årligen genomförda volymerna. Frågan har under de senaste tre åren diskuterats i budgetberedningen och de första positiva resultaten har börjat skönjas under innevarande år med bättre projektgenomförande och färre överföringar av outnyttjade projektmedel. En investeringsnivå som framöver ligger i linje med snittet i riket bidrar till att kommunen på kortare tid kan nå målet om balans mellan intäkter och kostnader.att på sikt ytterligare minska kommunens nettokostnader kommer att bli en lång och krävande men absolut nödvändig process om kommunen över tid vill försäkra sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Tack vare stora finansiella tillgångar kommer Oskarshamns kommun, dock även fortsättningsvis att kunna skjuta till mer resurser i sina verksamheter jämfört med en stor del av Sveriges kommuner. Det är däremot viktigt att dessa resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och kommer kommuninvånaren till del. 9

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och mål Vår vision Visionen beskriver ett önskat tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år och ska ha till uppgift att vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Visionen beslutades av kommunfullmäktige under hösten 2009: Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Kommunövergripande mål Sedan 2011 redovisas de kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål i den balanserade styrkortsmodellen. Det balanserade styrkortet omfattar fyra olika perspektiv som är lika viktiga för att få balans i verksamheterna. Perspektiven består av ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Varje perspektiv består av ett styrkort som innehåller: Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid vad ska uppnås hur ska målet uppnås hur ska framgångsfaktorn mätas när ska nyckeltalet mätas vad ska nyckeltalet uppgå till när målet ska vara uppfyllt Balanserade styrkortsmodellen ska användas på alla nivåer i organisationen och de ska ha en central roll både i budget och bokslut. För att få en tydlig röd tråd mellan kommunfullmäktiges och nämndernas styrkort så utgör kommunfullmäktiges framgångsfaktorer nämndernas mål. Nämnderna formulerar egna framgångsfaktorer som är specifika för sina verksamheter. Syftet är att alla verksamheter ska ha mål och framgångsfaktorer ska bidra till att de övergripande målen uppnås. Ekonomi Målen för ekonomiperspektivet utgör även kommunens finansiella mål. God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar har för Oskarshamns kommun varit möjligt genom de tidigare höga finansiella intäkterna. Detta kan dock inte anses som god ekonomisk hushållning och det uppfyller heller inte kommunallagens krav på att löpande intäkter ska täcka löpande kostnader. Ett måltal infördes av kommunfullmäktige för några år sedan, där verksamheternas nettokostnader begränsas i förhållande till vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Detta måltal har successivt sänkts. Under föregående mandatperiod var måltalet max 105 %. Under innevarande mandatperiod är måltalet sänkt till max 102,5 %. Under denna mandatperiod har minskningen genomförts stegvis, där delmålet för 2013 uppgår till 103,3 % för att vid utgången av 2014 hamna på måltalet 102,5 %. Målet är inte uppfyllt. Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte får överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Att målet beräknas i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ger även en viss följsamhet mot inflationsutvecklingen. Kommunen har länge haft stora investeringsvolymer, vilket medfört att en stor andel av kommunens resurser läggs på lokaler. Avsikten med detta måltal är att bidra till att sänka investeringsvolymerna så att de är i nivå med, eller understiger, avskrivningsvolymerna. 4 % av 2013 års skatteintäkter och statsbidrag motsvarar 50,5 mkr. Skattefinansierade investeringar för 2013 uppgick till 47,0 mkr exklusive färjeterminalen och hamnsanering. Målet är uppfyllt. Medborgare Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare NII-indexet på 40 har inte uppnåtts. Målet är att detta ska uppnås under Det kan bli svårt men arbete inom ramen för bl a Ett Oskarshamn ska fortsätta. Kommunen bör också fortsätta med möten inom ramen för bl a utvecklingen av inre hamnen, hamnsaneringen, framtidsdagar och ÖP-arbetet. En förbättrad kommunikation om kommunens verksamhet bör också kunna bidrag till att målet nås. God kommunal service Målet NMI 54 är ännu inte uppnått och det kan vara svårt att nå till Arbetet inom ramen för servicecenters verksamhet kommer att fortsätta med hög ambitionsnivå. Även annat utvecklingsarbete som handlar om service och bemötande kommer att fortsätta. Attraktiva boendeformer Målet är högt och vi är i dagsläget långt ifrån 40 nya bostäder per år. Ett prioriterat område 2014 för kommunstyrelsen och Strategi- och Näringslivs 10

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE enheten är att öka bostadsbyggandet. Utvecklingen av inre hamnen borde långsiktigt ge förutsättningar för att nå målet. I närtid finns planeringen av Mejeriplan och diskussioner med Bovieran som projekt som ger hopp om framtiden. Goda förutsättningar till försörjning Vid årsskiftet hade kommunen lägst procent öppet arbetslösa i länet. Målet bör eventuellt formuleras på ett annat sätt vid nästa revidering av målen. En målformulering kan vara att sätta kommunens arbetslöshet i förhållande till siffrorna för riket eller länet. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/utveckling Kommunen är mitt uppe i stora pensionsavgångar och konkurrerar med andra arbetsgivare och möter en ny generation med delvis andra krav och förväntningar på arbetslivet. Förutsättningen för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare är att arbetsplatserna upplevs attraktiva. Ny jämställdhetsplan utarbetades under året. Planen innehåller flera delar som syftar till att göra kommunens olika arbeten attraktiva för både kvinnor och män. Sedan 2011 medverkar kommunen i SKL:s kommunikationssatsning Sveriges viktigaste jobb. På så sätt vill kommunen öka kunskapen och skapa nyfikenhet och intresse för jobben i välfärdssektorn och för kommunen som arbetsgivare. Kommunen vill också bidra till ökad stolthet över det viktiga arbete som utförs av dem som vi anser har Sveriges viktigaste jobb. Som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning erbjöd kommunen feriearbete till 176 ungdomar. Målgruppen utökades så att även de som skulle börja åk 3 på gymnasiet kunde erbjudas feriearbete. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Ett tydligt ledarskap och aktivt medarbetarskap är en förutsättning för att skapa attraktiva arbetsplatser. Chefens uppdrag och prioriteringar samt medborgarens betydelse för chefens uppdrag var ledorden vid kommunens chefsdagar. Den kommungemensamma introduktionens former och innehåll har funnit sina former. Under året har ca 50 personer deltagit. Kommunen deltar med en plats i regionförbundets nystartade traineeprogram. Arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal tillsammans med de fackliga organisationerna avslutades Syftet är att utveckla verksamheten genom att öka delaktigheten hos medarbetarna. Goda arbetsvillkor Utgångspunkten är att goda arbetsvillkor leder till trivsel och effektivitet som dessutom ökar möjligheterna att attrahera nya medarbetare. Nyckeltalet arbetsvillkorsindex (AVI) som beskriver arbetsvillkoren i kommunen är sammanvägda av nio olika indikatorer. Ju högre poäng desto bättre arbetsvillkor ur ett medarbetarperspektiv. Indikatorerna är: 1. anställningstrygghet (andel tillsvidareanställda) 2. arbetsersättning (kostnad per timme) 3. chefskap (samma möjlighet att bli chef) 4. kompetensutveckling (utbildning) 5. arbetsbelastning (övertid) 6. arbetsmiljö (korttidssjukfrånvaro) 7. personalansvar (antal anställda per chef) 8. rehabiliteringsbehov (långtidssjukfrånvaro) 9. turbulens (avgångar). Kommunens AVI har sedan 2007 utvecklats positivt och vid senaste mätningen var värdet 122, vilket också är medianvärdet för deltagande kommuner. Enligt mätningen finns det ett samband mellan antal anställda per chef och långtidssjukfrånvaron. Resultatet visar att kommunen har färre chefer med personalansvar än andra deltagande kommer. Som ett resultat av årets löneförhandlingar har löneläget, jämfört med länets kommuner och den preliminära lönestatistiken från SKL, förbättrats. Det medför att vi börjar få en lönebild som gör att vi på kort och lång sikt kan behålla, utveckla och rekrytera de medarbetar som verksamheterna kräver. Yrkesgrupper som prioriterades var bl a lärare, sjuksköterskor, marknadsutsatta yrkesgrupper och ledningspersonal. Rökfri arbetstid har medfört förbättrad arbetsmiljö på arbetsplatserna. Friskvårdsbidragets storlek ökades, vilket ledde till att fler medarbetare använt sig av det. Ökad närvaro Den faktiskt arbetade tiden per är 79,8 % av den totala arbetstiden. Målet om ökad närvaro har i stort sett uppnåtts. Detta trots att sjukfrånvaron ökat. 11

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utveckling Ökad tillväxt Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Målet upprättad färjetrafik till Baltikum som innebär reguljär godstrafik minst en gång i veckan är inte nått. Det är mycket osäkert om detta mål kommer att nås, men med ett annat tidsperspektiv är måltalet definitivt möjligt att uppnå. Kommunen bör ha en beredskap för att kunna agera kraftfullt när rätt intressent finns och tidpunkten är rätt. Målet kortad pendlingstid till Kalmar är nästan uppnått, 1:05 timme. Måltalet 1:00 timme kan vara omöjligt att nå med nuvarande vägstandard. Måltalet för kortad pendlingstid till Växjö är 1:45 timme. Idag uppgår den till 2:10 timme. del industrijobb kan synas som arbeten inom tjänstesektorn. Målet bör omformuleras. För nyföretagande är måltalet 120 nya företag per år. Under 2013 startade 107 nya företag. Kommunen arbetar aktivt bl a inom ramen för Atrinova, FCO och annat innovationsstödjande arbete för att stödja entreprenörskap i kommunen. Attraktiv kommun I Fokus-rankingen Här är det bäst att bo klarade kommunen målet med att vara bland de 100 bästa kommunerna. Det blev placering 75 för Kommunen ska fortsätta att arbeta med verksamhetsutveckling och service för att även i framtiden kunna ge kommuninvånarna tjänster med hög kvalitet. Breddat näringsliv För nya jobb inom tjänstesektorn är måltalet jobb på 5 år. Målet är inte uppnått men det är svårt att läsa av i statistiken, bl a på grund av att företag i ökad utsträckning använder bemanningsföretag. En Kommunövergripande balanserade styrkort = mål uppfyllt = mål ej mätt = mål ej uppfyllt EKONOMI Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2014: 102,5% 127 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2014: 4 % 3,7 MEDBORGARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd inflytandeindex (NNI) med ett index baserat på kommunens storlek 2014: NII God kommunal service Nöjd medborgarindex (NMI) 2014: NMI Attraktiva boendeformer Antal nyproducerade bostäder 40 nya bostäder / år 9 villor Goda förutsättningar till försörjning Arbetsförmedlingens sysselsättningsgrad Högst sysselsättning i länet Öppet arbetslösa 3,1% 12

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan 2013: minst 50 % Ej mätt Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) 2013: ökning med 20 % jämfört med 2010 Ej mätt Goda arbetsvillkor Arbets-Villkors-Index (AVI) 2013: AVI Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid 2013: 80 % 79,8% UTVECKLING Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Ökad tillväxt Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Upprättad färjetrafik till Baltikum 2015: Reguljär godstrafik minst en gång per vecka 0 Korta pendlingstiden med kollektivtrafiken till: *Kalmar *Växjö 2020: Restid *max 1 tim *max 1 tim och 45 min 1:05 tim 2:10 tim Breddat näringsliv Nya jobb inom tjänstesektorn 2015: nya jobb Ej mätt Nyföretagande 2015: 120 nya företag/ år 107 Attraktiv kommun FOKUS-ranking Här är det bäst att bo 2015: Topp 100 Plats 75 13

15 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Kommunallagens krav Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, både på kort och på lång sikt. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva konsumerar. Kommunen ska vara väl förberedd på att kunna möta kraven på kommunal verksamhet genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning både på kort och på lång sikt. Kommunens resurser behöver användas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmålen och de finansiella målen ska vara i fokus och arbetas med så att de uppfylls. Dessutom ska balanskravsresultatet enligt kommunallagen uppnås. Sedan 2011 har kommunen arbetat med en balanserad styrkortsmodell med målformulering i fyra olika perspektiv; ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Nämnderna har brutit ned de kommunövergripande målen till sina verksamheter med en tydlig röd tråd. Inför 2013 gjordes en översyn av antalet mål i syfte för att bättre kunna följa upp och fokusera på prioriterade mål. För att uppnå en god ekonomisk hushållning behöver flera faktorer samverka. Det behöver finnas samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat, kvalitet samt effekterna av detta. En annan förutsättning är att löpande intäkter täcker löpande kostnader, dvs att verksamheternas nettokostnader inte är högre än skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att nettokostnaderna inte bör öka i snabbare takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gör. Om kostnaderna under ett år överstiger intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. Oskarshamns kommun har länge haft verksamhetskostnader som överstiger intäkterna, vilket har sitt ursprung i att kommunen länge haft stora finansiella tillgångar som genererat avkastning som i sin tur finansierat verksamheternas kostnader. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska sänkas från 102,5 %, som ska vara uppfyllt senast 2014, till 100 % som ska uppfyllas under mandatperioden Vidare behövs en ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) Enligt kommunallagen är det fr o m 2013 möjligt att reservera delar av ett positivt balanskravsresultat till RUR. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Syftet är att kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling. Att reservera medel till RUR kräver dock att balanskravsresultatet är positivt. Oskarshamns kommun har i dagsläget ett ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa. En avsättning till RUR under ett år innebär att det årets balanskravsresultat minskar och det medför att ett ackumulerat negativt balanskravsresultat blir ännu mer negativt. Då det inte kan anses som god ekonomisk hushållning att sätta av till RUR så länge kommunen har ett ackumulerat negativt balanskravsresultat har kommunfullmäktige beslutat av avvakta med att fastställa riktlinjer för hantering av RUR till dess att kommunens negativa balanskravsresultat har återställts. Balanskravsresultatet Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Sedan 2000 har Oskarshamns kommun redovisat negativa resultat vid flertal tillfällen. De är främst orsakade av höga verksamhetskostnader, men även realisationsvinster/förluster och upp/nedskrivning av finansiella tillgångar. Fram till 2007 var bedömningen att kommunens dåvarande finansiella mål, om att inflationsskydda det egna kapitalet, skulle kunna bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet. Målet innebar att kommunen årligen skulle redovisa positivt resultat på en viss nivå. Detta visade sig vara mycket svårt att uppnå och målet är numera upphävt. Kommunfullmäktige beslutade under 2011 om att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för delar av underskotten men per uppgår underskottet att reglera till -321 mkr. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa 14

16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen består av socialnämndens påbörjade uppdrag om att minska sina överkostnader med mkr fram till samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. Då dessa åtgärder ska bidra till en sänkning av verksamheternas nettokostnader i förhållande till summan av skatteintäkter och statsbidrag, beslutade kommunfullmäktige att sänka det finansiella målet från 102,5 % till 100 %. Målet ska vara uppfyllt senast vid utgången av mandatperioden Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år BALANSKRAVSUTREDNING (mkr) Ingående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -258,9-277,6-293,9-318,1-320,9 Årets resultat 74,6 35,9-47,0 19,0-299,4 extraordinära intäkter 0,0 0,0-28,0 0,0 0,0 vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -14,2-34,3-8,1-25,0-27,9 vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0,7 2,0 39,2 13,3 5,6 orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper -79,9-19,9 19,8-10,2 2,1 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -18,7-16,3-24,2-2,8-319,7 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 synnerliga skäl 0,0 0,0 0,0 0,0 343,6 Årets balanskravsresultat -18,7-16,3-24,2-2,8 23,9 Utgående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -277,6-293,9-318,1-320,9-297,0 BERÄKNING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Beräkning årets resultatutjämningsreserv Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1 150, , , , ,0 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 11,5 11,9 12,0 12,1 12,6 Årets resultat enligt resultaträkningen, se ovan 74,6 35,9-47,0 19,0-299,4 1) Årets resultat som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidrag och utjämning 63,1 24,1-59,0 6,9-312,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar, se ovan -18,7-16,3-24,2-2,8-319,7 2) Årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidag och utjämning -30,2-28,2-36,2-14,9-332,3 Möjlighet att sätta av till resultatutjämningsreserv (det lägsta av 1 och 2)

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun använder den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Sedan år 2000 har Oskarshamns kommun redovisat negativa resultat vid ett flertal tillfällen. De är främst orsakade av höga verksamhetskostnader, men även realisationsvinster/förluster upp-/ nedskrivning av finansiella tillgångar och där även nedskrivning av kommunens aktiekapital i Byggebo AB och Oskarshamns Utvecklings AB. Här nedan kommenteras förutom år 2013 särkilt de åren, då årets resultat varit negativt. Oskarshamns kommuns resultatutveckling var extremt negativ under åren 2000 till Anledningen var framförallt den negativa utvecklingen som skett på aktiemarknaden i kombination med en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet för 2007 blev negativt med 22 mkr. Det negativa resultatet kunde framförallt hänföras till nedskrivningen av aktiekapitalet i kommunens bostadsbolag med 42,6 mkr, förtidsinlösen av två forwardswapavtal om 10,6 mkr samt socialnämndens höga verksamhetskostnader i förhållande till budget. Även resultatet 2008 blev negativt -360,7 mkr. Resultatet 2008 präglades av den finansiella oron på världsmarknaden, vilket föranledde en nedskrivning av de finansiella tillgångarna med 303,2 mkr samt en avvikelse mot budgeterat finansnetto på 35 mkr. Nedskrivning av värdet på kommunens aktiekapital i Byggebo AB samt Oskarshamns Utvecklings AB gjordes med 11,2 mkr respektive 3,0 mkr, då differens uppstått mellan bokförda värdet på kommunens aktiekapital i bolagen och bolagens egna kapital. Bokslut 2011 visade ett underskott på -47,5 mkr. Den största avvikelsen gentemot budget uppvisade finansnettot. Finansnettots avvikelse på -87,8 mkr var en följd av reaförluster och nedskrivningar av kommunens finansiella placeringar. Glädjande var dock att verksamhetens nettokostnader var 10,0 mkr lägre än budgeterat och att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag för andra året i rad uppgick till för kommunen låga 103,7 %. Till det negativa resultatet på -299,4 mkr för 2013 bidrar främst nedskrivningen av aktiekapitalet med 343,6 mkr i Byggebo AB, vilken föranleddes av en nedskrivning av fastigheternas värde i Byggebo AB. Återbetalningen av inbetalda avtalspremier för 2005 och 2006 uppgår till 27,1 mkr. Finansnettot uppvisar en positiv avvikelse mot budget med 4,4 mkr. Även skatteintäkter och generella statsbidrag visar en positiv avvikelse mot budget på 4,5 mkr. De avgiftsfinansierade verksamheterna och då främst VA och Renhållning visar en total positiv avvikelse gentemot budget på 10 mkr.. Alla skattefinansierade verksamheter utom Socialnämnden (-14,1 mkr) samt Räddningstjänsten (-2,9 mkr) visar överskott gentemot budget. Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/verksamheterna under de senaste fem åren i stort hållit sig inom givna ramar med vissa undantag. I tabellen nedan visas resultatutvecklingen för kommunen och koncernen. Bolagens inverkan på resultatet under åren 2002 till 2012 har varit negativt förutom under 2004, 2010, 2011 samt har bolagens inverkan varit 16

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE negativ på koncernens totala resultat. Vidare redovisning kring bolagens finansiella ställning finns under den sammanställda redovisningen. Årets resultat (mkr) Kommunen Före extraor. poster 74,6 36,0-75,5 19,1-299,4 Efter extraor. poster 74,6 36,0-47,5 19,1-299,4 % av skatteintäkter och statsbidrag 6,5 3,0-6,3 1,6-23,7 % av eget kapital 3,5 1,7-3,5 0,9-16,4 Koncernen Efter extraor. poster 72,6 40,6-48,8 35,0 58,1 I nästkommande tabell kan man utläsa att kommunens nettokostnader har ökat mellan 2013 och En viktig förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en oförändrad utdebitering. Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader har i genomsnitt för den sista tioårsperioden varit en ökning med 2,3 % per år, medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod ökat med 3,8 % per år. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,2 % per år. Intäkter och kostnader (procent) Verksamhetens bruttointäkter -4,2-4,0 4,4 9,9 4,9 Verksamhetens bruttokostnader -2,6 0,9 2,0 1,8 1,8 Avskrivningar -3,2 6,3-2,8 4,5 16,6 Skatteintäkter och statsbidrag 2,1 3,3 1,1 1,1 4,0 Vks Nettokostnader -2,0 2,5 1,3-0,4 0,7 KPI (inflation) -0,2 2,3 3,0 1,8 0, eller slutmålet för innevarande mandatperiod avseende begränsning av nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppfylldes Verksamhetens nettokostnader och avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag 6,1 6,4 6,0 6,2 34,7 98, Verksamhetens nettokostnader Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år. Man kan också se att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av resurserna i anspråk till anläggningar/fastigheter än jämförbara kommuner. Kommunfullmäktige har fr.o.m fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar (4 % av skatteintäkter och statsbidrag). 360 mkr av 2010 års investeringar avsåg kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget. 10 mkr av investeringarna 2012 avser kapitaltillskott till Oskarshamns Utveckling AB. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har de senaste åren närmat sig rikssnittet. Rikssnittet var 98,2 % (bokslut 2012), vilket skall jämföras med Oskarshamns kommuns 127 % år För mandatperioden har kommunfullmäktige beslutat att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 102,5 % i slutet av mandatperioden, att det finansiella målet om att inflationsskydda det egna kapitalet skulle utgå from 2011 samt att de skattefinansierade investeringarna ska uppgå till max 4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Bokslut 2013 visar att målet avseende begränsning av de skattefinansierade investeringarna uppfylldes. Varken delmålet för Kapacitet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är god. Soliditeten avseende 2013 var 79,5 % (81,9 %) inklusive pensionsförpliktelser och avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaden är 29 procentenheters bättre soliditet än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå ca 16 % -enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. 17

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Soliditet (eget kapital/totalt kapital) 84% 84% 83% 81,9% 79,5% 59% 58% 57% 55,1% 51,5% Likviditet Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Rörelsekapital i mkr Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt är också god. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen) Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt Kommunens skuldsättningsgrad var för ,5 %. Koncernens skuldsättningsgrad var för ,5 %. Skuldsättningsgrad (koncernen) (procent) Skuldsättningsgrad 41,3 41,7 39,0 40,9 48,5 varav: Kommunen 15,9 16,4 16,8 18,1 20,5 Bolagen 25,5 25,3 22,3 22,8 28,0 Inför 2012 skedde en skatteväxling mellan kommunerna och landstinget gällande kollektivtrafiken. Detta innebar en sänkning av Oskarshamns kommuns utdebitering med 41 öre, samtidigt som landstingets utdebitering höjdes med 66 öre.. Rikssnittet för 2013 är 20,62 kr och länssnittet är 21,59 kr. Den totala kommunalskatten för 2013 är 32,38 kr jämfört med riksgenomsnittet 31,73 kr och länssnittet 32,46 kr. Detta medför en högre utdebitering om 65 öre jämfört med riket. 25 öre över rikssnittet motsvarar ungefär 13 mkr, 65 öre över rikssnittet motsvarar ca 34,8 mkr. Kommunens utdebitering (procent) Primärkommunal skatt 21,92 21,92 21,92 21,51 21,51 Primärkommunal skatt, rikssnitt 20,72 20,74 20,73 20,59 20,62 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 32,13 32,13 32,13 32,38 32,38 Risk Kommunens likviditet är god och har så varit under en lång tid. Förändringen i kassalikviditet mellan beror på att likvida medel ökade samtligt som de kortfristiga skulderna minskade. Både balanslikviditeten och kommunens rörelsekapital ligger på bra nivåer vid en jämförelse med andra kommuner. Finansiella nettotillgångar (mkr) Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är förhållandevis god. Den har framförallt synliggjorts under 1999 och 2001 i och med avyttringen av Sydkraftsaktier. Koncernens finansiella risker är relativt stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag har stora finansiella skulder. Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen, men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 % -enhet innebär ökade intäkter på 2,9 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 12,1 mkr i ökade kostnader för bolaget. För koncernen innebär en ränteökning med 1 procentenhet ökade finansiella kostnader med ca 0,1 mkr. Finansiella risker och åtaganden (mkr) Ränteföränd. + 1%- enhet (mkr) Kommun 9,3 3,1 3,0 3,2 2,9 Koncern -5,8-1,8-1,4-0,1-0,1 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Summa Oskarshamns kommun har inga egna långfristiga skulder. Koncernen har däremot långfristiga skulder 18

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE där kommunen till vissa fungerar som internbank. Räntekostnaderna för de externa internbankslånen har per uppgått till 6,5 mkr. Samma belopp har erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 20 räntepunkter. Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande uppgick till 898,9 mkr varav 116,2 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 782,7 mkr som ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande var vid årsskiftet 815,1 mkr, en ökning med 83,8 mkr under Enligt RIPS 2007 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida pensionsutfästelser. Eftersom pensionsutbetalningarna kommer att ske långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensionsåtagande (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktels Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserat resultat ,1-7,7 10,1 32 Avkastning ,4 6,7 30,7 33 Återlånade medel * Läs vidare om 2013 års förändringar nedan. I november 2002 beslutade Oskarshamns kommun om en full fondering av pensionsåtagandet. Efter det beslutet har kommunens finansiella portfölj successivt omstrukturerats och en full fondering uppnåddes år Därefter har konsolideringsnivån kontinuerligt minskat. Den stora minskningen kan i sin helhet hänvisas till finanskrisen som rådde under År 2008 var ett av de mest turbulenta åren någonsin på de finansiella marknaderna. Pensionsportföljens marknadsvärde minskade under 2008 med nära 30 % och konsolideringsnivån uppgick till 57,6 %. Den negativa avkastningen 2008 berodde främst på att kommunen flera år tidigare investerade i vad som då bedömdes vara väldigt säkra realränteobligationer, med högsta kreditvärdighet (AAA) enligt internationella kreditvärderingsinstitut. Cloverie-obligationen såldes i slutet av 2009 med en total reaförlust om 44 mkr och Corsairobligationen såldes i december månad 2011 med en total reaförlust om 96 mkr. Kommunens höga ambition gällande hur stor del av portföljen som ska kopplas till pensionsskulden har övergivits, eftersom konsolideringsgraden om 90 % bedömdes svår att uppnå. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2010 att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 782,7 mkr innebär detta ett belopp om minst 313,1 mkr, vilket uppfylls. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under har pensionsmedel successivt förts över till bolaget. Pensionsportföljens bokförda värde i KLP uppgick per till 397,9 mkr. Marknadsvärdet uppgår till 429,8 mkr. I februari 2014 har ytterligare 15 mkr förts över till KLP. Under mars 2014 kommer ytterligare 15 mkr att föras över till KLP. Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år Känslighetsanalys (mkr) Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning /- 100 pers 4,5 +/- 200 pers 9,0 Utdebitering +/- 10 öre 5,2 +/- 20 öre 13,0 +/- 50 öre 26,1 Avskrivningar Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,6 +/- 30 mkr 2,4 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 2,0 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,3 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2 Personalkostnader +/- 0,5% 5,7 Personalkostnader +/- 1,0% 11,4 Kontroll Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen består av socialnämndens påbörjade uppdrag om att minska sina överkostnader med mkr fram till samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och 19

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE statsbidrag ska sänkas från 102,5 %, som ska vara uppfyllt senast 2014, till 100 % som ska uppfyllas under mandatperioden Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år beslutade kommunfullmäktige att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för åren Detta med anledning av att numera ingår även nedskrivning av finansiella tillgångar i synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Vid årsskiftet återstår det 297 mkr att återställa. Vidare resonemang kring detta går att finna under avsnittet God ekonomisk hushållning. För att nå och behålla en ekonomi i balans krävs en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Målsättning Målsättning 105,0 % resp 102,5 % 104,2 103,7 103,7 102,1 127,0 Avvikelse i mkr -9,2-15,3 13,6-4,7 287,1 I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten varit otillfredsställande. Prognoserna av årets resultat har avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är främst svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanke på svängningarna på aktiemarknaden, extraordinära intäkter och återbetalningen av premier i AFA Försäkring. Kommunen har valt att budgetera en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 4,0 % på det finansiella kapitalet. Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, årets resultat exklusive extraordinära poster (mkr) Budget 16,1 0,9 1,3 1,0 0,0 Bokslut 74,6 36,0-47,5 19,1-299,4 Prognos augusti 5,2 3,4-64,2 17,2 5,3 Prognos april -59,1-3,8-17,9-0,8-26,8 Budgetuppföljning, prognossäkerhet Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte varit till belåtenhet historiskt. Det är framförallt socialnämnden men även räddningstjänsten och tekniska nämnden som redovisat stora negativa budgetavvikelser. Nämndernas prognoser har under året pekat på en avvikelse om -26,8 mkr (april) respektive +5,3 mkr (augusti). Bokslut 2013visar en negativ budgetavvikelse om 299,4 mkr, vilken främst beror på nedskrivningen av kommunens aktiekapital i Byggebo AB med 343,6 mkr. Byggebo AB gjorde under 2013 en nedskrivning av bolagets värde på fastigheter. Inbetalda avtalspremier på 27,1 mkr för AFA försäkring betalades 2013 tillbaka avseende 2005 och Skatteintäkter och generella statsbidrag blev också 4,5 mkr högre än budgeterat. Finansnettot avvek med +4,4 mkr gentemot budget. En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som skall användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Under 2014 fortsätter den löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via månadsuppföljningar. Sammanfattning Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen ännu inte lyckats skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogrammen som har genomförts räcker inte till. Oskarshamns kommun är fortfarande i hög grad beroende av finansnettot och dess utveckling under året. Kommunen redovisar ett negativt resultat och nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ligger över det finansiella målet vid denna mandatperiods utgång. Oskarshamns kommun utmärker sig fortfarande med hög resursförbrukning till byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande kommuner. Frågan politikerna måste ställa sig är om denna resursfördelning ger ett optimalt mervärde till kommuninvånarna. För att uppnå en märkbar förändring gällande detta måste kommunfullmäktige se över de skattefinansierade investeringsvolymerna. Budgetavvikelse, verksamheternas nettokostnader (mkr) Bokslut 29,7 5,4 8,8 18,5-308,3 Prognosavvikelse augusti 0,0-8,7 1,1 11,5-1,5 Prognosavvikelse april -10,9-28,3-19,9-4,8-30,6 20

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår: Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100 % Oskarshamn Energi AB 50 % Oskarshamns Hamn AB 96 % Oskarshamns Utveckling AB 100 % Stiftelsen Forum 100 % Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100 % För presentation av de kommunägda bolagen och stiftelserna se vidare i avsnittet Sammanställd redovisning. Sammanställd redovisning - periodens resultat (mkr) Före extraord.poster 72,6 40,6-75,5 35,0-285,5 Efter extraord.poster 72,6 40,6-48,8 35,0-285,5 Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett negativt resultat om 285,5 mkr för år Detta är en försämring med 320,5 mkr jämfört med året innan. Oskarshamns Utveckling AB redovisar återigen ett negativt resultat om -3,3 mkr. Resultatet för Oskarshamns kommun blev -299,4 mkr. Koncernens investeringar uppgår till 136,7 mkr jämfört med 181,0 mkr året innan. Kommunens investeringsnivå var under år ,1 mkr. Störst investeringsnivå av de övriga bolagen som ingår i koncernen uppvisar Oskarshamn Energi AB om 28,4 mkr samt Byggebo AB om 18,1 mkr. Koncernens soliditet är 3,6 procentenheter lägre jämfört med föregående år och uppgår till 51,5 %. Stiftelsen Forum avviker från övriga bolagen i koncernen med lågt soliditetstal på 3 %. Sammanställd redovisning i siffror (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Soliditet

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Nämnd Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunkontor 0,1-0,5-1,1-0,6 0,0-0,6 Räddningstjänst -0,5 1,0 3,3 2,3 0,0 2,3 Teknisk nämnd 4,3-0,1 8,3 8,4 0,0 8,3 Summa 3,9 0,4 10,5 10,0 0,0 10,0 Skattefinansierad verksamhet Strategi- och näringslivsenhet -22,0-30,8-26,2 4,6 1,1 3,5 Kommunkontor -30,7-34,7-32,4 2,3 0,6 1,7 Räddningstjänst -30,6-27,8-33,0-5,2 0,0-5,2 Teknisk nämnd -54,6-51,9-48,9 3,0 1,2 1,8 Samhällsbyggnadsnämnd -19,1-22,0-19,0 2,9 0,4 2,6 Bildningsnämnd -514,1-591,2-587,2 4,0 3,8 0,2 Kultur- och fritidsnämnd* -74,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnd -524,6-513,6-527,7-14,1 0,0-14,1 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Revision -0,9-1,0-1,0 0,0 0,0 0,0 varav internränta -44,3 32,6 32,2-0,4 0,0-0,4 varav avskrivningar -75,6-78,7-81,6-2,9 0,0-2,9 varav nedskrivningar 0,0 0,0-349,7-349,7 0,0-349,7 Övrig finansiell verksamhet 28,1-22,2-338,0-315,8 0,0-315,8 Summa , , ,5-318,3 7,0-325,2 Verksamhetens nettokostnader , , ,0-308,3 7,0-315,3 Skatteintäkter och statsbidrag 1 213, ,5 1262,0 4,5 0,0 4,5 Resultat efter skatteintäkter -25,5-37,2-341,0-303,7 7,0-310,7 Finansnetto 44,6 37,2 41,6 4,4 0,0 4,4 Resultat efter finansnetto 19,1 0,0-299,4-299,3 7,0-306,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 19,1 0,0-299,4-299,3 7,0-306,3 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 102,1 103,0 127,0 varav Resultatenheter (Belopp i mkr) Nämnd Underskott/ Överskott exkl kap kostn Max överf enl 1,25% regeln Förslag till överföring 2013 Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Stab 0,5 0,1 0,1 Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Gatuavdelningen* 0,3 0,8 0,3 Tekniska nämnden- Tekniska kontoret VA och Renhållning 0,1 0,0 0,0 Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Kost och service 1,1 0,9 0,8 Samhällsbyggnadsnämnden- Samhällsbyggnadskontoret 3,0 0,4 0,4 Kommunstyrelsen- Kommunkontoret 2,8 0,6 0,6 Kommunstyrelsen- Strategi- och näringslivsenheten 3,3 0,3 0,3 Kommunstyrelsen-Nova 0,9 0,8 Kommunstyrelsen- Räddningstjänsten -2,4-0,4 0,0 Bildningsnämnd- Bildn förv 4,1 8,1 3,8 Socialnämnd- Socialförvaltningen** -11,1-7,4 0,0 Summa 2,8 3,3 7,0 * Exklusive I-test, vinterväghållning, fastighetsavdelningen. *** Exklusive ekonomiskt bistånd Förslag till överföring till 2014 Avvik. efter över-föring till

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning - kommun (Belopp i mkr) Avgiftsfinansierade investeringar Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Förslag till överföring till 2014 Avvikelse efter förslag till överföring till 2014 Strategi- och näringslivsenhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Teknisk nämnd -67,4-23,5 44,0 0,0 44,0 Varav: - Omby avloppssystem Mysingsö -1,4-1,6-0,1 0,0-0,1 - Påskallaviks VV rivn, ombyggn -3,6-1,0 2,6 0,0 2,6 - Ernemar ARV, upprustn -8,0-2,0 6,0 0,0 6,0 - Säkerhetshöjande åtg VV -4,6-1,0 3,6 0,0 3,6 - Infordr Länsmansgatan -1,2-1,2 0,0 0,0 0,0 - VA-omläggning Eriksgatan -1,1-0,8 0,3 0,0 0,3 - Fordon maskiner -16,8-6,5 10,4 0,0 10,4 - DUF -0,8-0,9-0,1 0,0-0,1 - Servisomläggningar -0,7-0,8-0,1 0,0-0,1 - Projekt där kostnad ej bokförts (7 st) -4,8 0,0 4,8 0,0 4,8 - Övriga projekt (23 st.) -24,5-7,7 16,8 0,0 16,8 Kommunkontor -11,0-10,3 0,7 0,0 0,7 Varav: - Investeringspåse Oskarshamns hamn 11,0-10,3-21,3 0,0-21,3 Räddningstjänst -1,2-0,9 0,2 0,0 0,2 Summa -79,6-34,7 44,9 0,0 44,9 Skattefinansierade investeringar Teknisk nämnd -56,6-33,3 23,3 22,9 0,4 Varav: - Järnvägsstation Oskarshamn 2:7-6,1-6,2-0,1 0,0-0,1 - Rondell Östersjöv- Åsavägen -4,2-3,9 0,3 0,3 0,0 - Promenad Camping -1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 - Miljöförbättring inomhus -3,0-2,4 0,6 0,6 0,0 - Förnyelse fordon och maskiner -1,8-1,4 0,4 0,4 0,0 - Förskoleavd Norra området fem -5,2-4,3 0,9 0,5 0,4 - Handikappanpassn lokaler -1,8-2,4-0,6 0,0-0,6 - Valhalla o Norra -2,8-2,3 0,5 0,2 0,3 - Sagabiografen (Pilen 8) -12,0-1,5 10,5 10,5 0,0 - Projekt där kostnad ej bokförts (4 st) 0,0 0,0 2,2-2,2 - Övriga projekt (37st.) -17,8-6,9 10,8 8,2 2,6 Strategi- och näringslivsenheten -9,1-6,6 2,5 2,6 0,0 Varav: Ny Färjeterminal -6,0-4,4 1,6 1,6 0,0 Kommunkontoret investeringspåse -6,1-3,6 2,4 2,4 0,0 Finans 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst investeringspåse -3,1-2,6 0,5 0,5 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd investeringspåse -0,3-0,1 0,1 0,1 0,0 Socialnämnd investeringspåse -1,2-0,6 0,6 0,3 0,3 Bildningsnämnd investeringspåse -8,0-6,6 1,4 1,4 0,0 Kultur- och fritidsnämnd investeringspåse 0,0 0,0 Summa -84,4-53,4 31,0 30,3 0,7 Totalt -164,0-88,1 75,9 30,3 45,6 23

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsfinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 34,7 mkr mot budgeterade 79,6 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 44,9 mkr. Flertalet av årets investeringar tillhörande tekniska kontoret fortsätter även under år 2013, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 20,5 mkr äskas i 2013 års investeringsbudget. Teknisk nämnd De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 34,7 mkr mot budgeterade 79,6 mkr. Investeringarna omfattar ca 40 olika projekt och 16,5 mkr äskas i investeringsbudgeten för De största investeringsprojekten som pågick 2013 var Fordon maskiner (6,5 mkr), Ernemar ARV upprustning (2,0 mkr), ombyggnad avloppssystem Mysingsö (1,6 mkr) samt infordring Länsmansgatan (1,2 mkr). Kommunkontoret Hamninvesteringar på 10,3 mkr genomfördes under Helårsbudgeten uppgick till 11,0 mkr. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 0,9 mkr mot budgeterade 1,2 mkr. Skattefinansierade investeringar Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 53,4 mkr mot budgeterade 84,4 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 31,0 mkr. Flera av årets investeringar är ännu inte avslutade, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 30,3 mkr äskas överföras till 2014 års investeringsbudget. Teknisk nämnd Investeringsbudgeten omfattar netto 56,6 mkr och avser ett femtiotal projekt. Nettoutfallet är 33,3 mkr. Vissa projekt är fleråriga och 22,9 mkr äskas överföras till Skälen till avvikelser är i första hand periodisering, det vill säga projekt framskrider fortare eller långsammare än planerat. De största investeringsprojekten som pågick under 2013 var Järnvägsstation Oskarshamn 2:7 (6,2 mkr), Förskoleavd Norra området (4,3 mkr), miljöförbättringar inomhus (2,4 mkr), rondell Östersjövägen (3,9 mkr) samt handikappanpassade lokaler (2,4 mkr). Strategi- och näringslivsenheten Årets investeringar uppgår till 6,6 mkr. 4,4 mkr av de gjorda investeringarna hänger samman med den nya färjeterminalen. Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 3,6 mkr. Investeringarna är IT-relaterade och de största investeringsposterna avser Server och kommunikation samt Hårdvara livscykelhantering. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 2,6 mkr mot budgeterade 3,1 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 0,5 mkr. Under 2013 har det investerats i bl a brandmaterial (1,4 mkr). Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden genomförde investeringar till ett belopp av 0,1 mkr inventarier. Helårsbudgeten uppgick till 0,3 mkr. Socialnämnd Socialnämndens investeringar uppgår till 0,6 mkr, där den största delen avsåg inventarier (0,4 mkr). Bildningsnämnd Nämndens investeringar uppgår till 6,6 mkr mot budgeterade 8,0 mkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse om 1,4 mkr. Investeringarna avser ett fyriotal projekt och omfattar bl.a. ismaskin ishallen och byggnadsinventarier. 24

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsredovisning Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål är en väsentlig förutsättning för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen har totalt avsatt 17,3 mkr i budgeten till exploateringsändamål under 2013 och allteftersom beslut tas om att genomföra olika exploateringsprojekt fördelas budgeten till de olika projekten. Under perioden uppgår utgifterna för exploateringsmark till 4,7 mkr varav 4,6 mkr avser bostadsområden och 0,1 mkr avser verksamhetsområden. Kommunen har samtidigt inkomster för såld tomtmark på 0,9 mkr och hyresinkomster på 0,4 mkr. Exploatering bostadsområden Pärnuvägen: Gatu- och VA-arbeten pågår. Arbetet färdigställdes under Tomtförsäljning via tomtkön har påbörjats. Två stycken tomter har hunnits sålts. Bovieran: Bovieran AB bygger flerbostadshus med 48 lägenheter med gemensam innergård. Byggnaden skall uppföras vid Gölkärret. Området är i mindre omfattning förorenat av miljögifter. Företaget har gjort intresse-/ marknadsundersökningar och funnit att det inte är aktuellt att starta projektet som tänkt 2013 utan avvaktar till Exploatering verksamhetsområden (handelsområden) beslutat om saneringsåtgärd. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Området omfattar även två stycken privata fastigheter. Två eller fler exploatörer är intresserade av området. Förhandlingar pågår. Rivningsarbeten och marksanering kommer att ske under Avslutade och justerade exploateringsområden Kronoparken/Kvastmossen. Ett temporärt boende för OKGs entreprenörer om ca 100 villavagnar är uppfört på viss del av området. Scania är intresserad av att uppföra ett logistikcenter på stora delar av området. Byggstart under Försäljning av råmark Bandmossen, del av Oskarshamn 3:4. Sommaren 2012 förvärvade Fårbo Åkeri AB ca 2,2 ha mark på området. Kommunfullmäktige har under 2013 beslutat att avyttra ytterligare ca 1,7 ha mark till företaget. Orsaken är att Bildningsnämnden har för avsikt att flytta Fordonsprogrammets verksamhet till området. Kommunstyrelsen har beviljat medel till att anlägga väg och VA till området. Övrigt Förhandlingar kring förslag till exploateringsavtal har pågått och kommer att fortsätta under 2014 med Konsumentföreningen rörande Coops utbyggnad invid busstorget samt med HSB om Mejeriplan. Järnvägsstationen har inköps för att möjliggöra flytt av resecentrum dit. Snickeriet: Miljötekniska markundersökningar är genomförda. Samhällsbyggnadsnämnden har Exploateringsbudget (mkr) Konto Projekt Ingående balans Inkomster jan-dec 2013 Utgående balans per dec Utgifter jandec Helårsbudget Div expl.fastigheter 1,7 0,0 0,000 1,7 0, Exploateringspåse 0,0 0,0 0,000 0,0 8, Kronoparken/Kvastmossen 26,4-0,4 0,000 26,0 0, Exploatering Ekebo 6,6-0,7 0,013 5,9 0, Pärnuvägen 0,3-0,2 4,605 4,7 6, Snickeriet 0,2 0,0 0,000 0,2 0, Bandmossen, del av Oh 3:4-0,9 0,0 0,032-0,8 1, Bovieran, del av Kristineberg 1:1 0,1 0,0 0,000 0,1 0,0 Summa 34,5-1,3 4,7 37,9 17,3 25

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning 2013 Sammanfattning Antalet månadsanställda i kommunen var vid årsskiftet årsarbetare, vilket är en minskning med 15 årsarbetare jämfört med Trenden är att andelen tillsvidareanställningar minskar det som skiljer sig från 2012 är att visstidsanställningarna inte ökar utan ligger kvar på samma nivå som De timavlönade har minskat med motsvarade 1,3 årsarbetare till totalt 188,4. Genom kommunens numera strukturerade omplaceringsverksamhet har vissa övertalighetsproblem kunnat lösas. Medelåldern har minskat med två månader till 47 år och 4 månader. Kommunen betalade 2013 drygt 782 mkr i lön till de anställda. Kommunens semesterlöneskuld för innestående icke uttagna semesterdagar ökade under året och uppgår nu till cirka 61,2 mkr inkl PO. Den faktiskt arbetade tiden under 2013 har minskat jämfört med föregående år och ligger nu på 79,8 % av den totala arbetstiden. Den främsta orsaken är att sjukfrånvaron och föräldraledigheter har ökat. Den totala sjukfrånvaron ökade närmare en procentenhet jämfört med Kostnaderna för sjuklön ökade med 996 tkr till drygt 9,6 mkr. Förklaringar Anställd Fysisk person med en/flera anställningar i kommunen. Den anställde kan vara tillsvidareanställd och/ eller visstidsanställd. Personen räknas endast en gång. Förvaltningarna TK Tekniskt kontor SBK Samhällsbyggnadskontor RTJ Räddningstjänst KNK Kommunkontor SF Socialförvaltning BF Bildningsförvaltning (Kultur och Fritid är inkluderat både 2012 och 2013) STEN Strategi- och näringslivsenheten (Servicecenter är inkluderat både 2012 och 2013) Tillsvidareanställd Fast anställd Visstidsanställd Anställd för en bestämd tidsperiod. Timavlönad Vikarie som avlönas per arbetad timme och som anlitas vid behov. Årsarbete De anställdas sammanlagda timmar enligt schemat delat med heltidsmåttet (1 980 timmar/ år). PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension. Okompenserad övertid Övertid personal vill ta ut i ledig tid istället för i pengar. Mer- och fyllnadstid Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie arbetstid upp till det arbetstidsmått, som gäller för heltidsanställning. Ersättningsnivå 120 %. Övertid Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180 %. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240 %. Konvertering Avser då en visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning på grund av regler i Lagen om anställningsskydd. Avtal AB Avtal för anställda på Allmänna bestämmelser som är en del av huvudöverenskommelsen (HÖK) och innehåller allmänna anställningsvillkor. Avtal BEA Avtal för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Avtal PAN Avtal för anställning som personlig assistent i de fall dessa inte uppfyller kraven som ställts upp HÖK/ AB. PAN gäller också för anhörigvårdare. Avrundning I de fall där heltal används i tabellerna kan avrundning medföra att summorna inte blir exakta. Totalsummorna är de tal som bäst stämmer överrens för kommunen totalt, då beloppet endast avrundas en gång. Sjukperiod De timmar eller dagar utifrån sjukfrånvarons längd. En sjukdag behöver inte vara en hel dag, registreras som det. 26

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personal Antal anställda: Månadsanställda Antalet månadsanställda i kommunen motsvarade årsarbetare vid utgången av december Av dessa var årsarbetare tillsvidareanställda och 121 visstidsanställda. Det totala antalet tillsvidareanställda har minskat med 26 personer till Antalet visstidsanställda personer har ökat med 5 personer (inom avtalsområdet BEA har antalet visstidsanställda personer minskat med 5). Antalet anställda och årsarbetare i jämförs med 31/ Antal anställda och antal årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,9 235,3-14,6 SBK ,5 42,1 1,6 RTJ ,3 73,3 4 KNK ,4 40,9 4,5 SF , ,9-15,7 BF ,3 939,0-6,3 STEN ,0 26,0 7 Totalt , ,5-15,1 Antal anställda och antal årsarbetare Månadsanst Tillsvidare Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,9 222,7-10,2 SBK ,5 37,5 1,0 RTJ ,3 72,3 4,0 KNK ,4 39,1 3,7 SF ,5 989,9-17,6 BF ,1 880,2 1,0 STEN ,0 25,0 3,0 Totalt , ,6-15,1 Antal anställda Antal årsarbetare Visstid / / TK ,0 12,6-4,4 SBK ,0 4,6 0,6 RTJ ,0 1,0 0,0 KNK ,0 1,8 0,8 SF ,1 39,0 3,9 BF ,1 60,4-0,8 STEN ,0 2,0 0,0 Totalt ,3 121,3 0,1 Tabellerna visar månadsanställda i antalet personer och årsarbetare på förvaltningarna 31 december 2012 och Avser anställda på avtalen AB, BEA och PAN. 3 tillsvidareanställda som arbetar fackligt på heltid samt 48 deltidsbrandmän ingår inte i sammanräkningen ovan. Antal timavlönade årsarbetare Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas med timlön. En högre andel timavlönade innebär en större flexibilitet att hantera variationer i arbetsflödet. De timavlönade under januari december 2013 motsvarade 188,4 årsarbetare (varav PAN 14,4). Det är en minskning med 1,3 årsarbetare jämfört med motsvarande period De yrkesgrupper som utmärker sig med ökningar är undersköterskor, badpersonal, fastighetsskötare och renhållningsarbetare. Personliga assistenter och lokalvårdare har minskat. Tekniska kontoret har ökat främst inom fastighetsavdelningen, vilket har samband med att förvaltningen har flyttat till nya lokaler. Antal timavlönade i timmar och årsarbetare (alla) Antal timmar Antal årsarbetare / / TK ,8 17,1 3,3 SBK ,1 0,2 0,1 RTJ ,4 1,0-0,4 KNK ,4 6,1-0,2 SF ,3 126,5-2,8 BF ,7 35,9-0,9 STEN ,9 1,6-0,3 Totalt ,6 188,4-1,3 Förändringar på förvaltningarna 2013 utannonserades 113 tjänster, 57 % av de sökande var kvinnor. Till kommunens feriearbeten 2013 inkom 365 ansökningar, 53 % av de sökande var kvinnor. Antalet personer som konverterades in var 9 och fördelar sig med tre inom TK, tre inom SF och tre inom BF. TK har minskat med 16 månadsanställda. Minskningen förklaras av den verksamhetsövergång av sjukhusköket till landstinget som kost- och serviceavdelningen genomfört under året. Även timavlönade har minskat inom Kost- och service och Gatuavdelningen. SBK har ökat med två anställda genom två nyinrättade tjänster: Miljö- och hälsoskyddsinspektör och bygglovsarkitekt. RTJ har ökat med fyra tillsvidareanställda, vilket innebär att tidigare pensionsavgångar nu har återbesatts. KNK har ökat med tre tillsvidareanställda. Detta beror på handläggartjänster som tidigare funnits ute på förvaltningarna som nu är centralt placerade. 27

29 Totalt Administration Vård och omsorg Rehab Socialt och kurativt Skol och barnomsorg Kultur, turism och fritid Teknik FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SF har totalt sett minskat med 21 personer (tillsvidare och visstid), motsvarande 13,7 årsarbetare. Sett till antalet tillsvidareanställda har de minskat med 26 personer, motsvarande 17,6 årsarbetare. Minskningen är störst inom äldre- och OF med 32 personer, motsvarande 25,8 årsarbetare. Inom Omsorg för personer med funktionsnedsättning (OF) har antalet månadsanställda minskat med 20 personer. Inom äldreomsorgen har antalet anställda minskat med 13 personer, motsvarande 13,7 årsarbetare. Hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) har ökat med en månadsanställd, dock har antalet tillsvidareanställda har ökat med fyra personer, då flera visstidsanställningar har övergått i en tillsvidareanställning. BF bemanningen är i princip oförändrad. Timavlönade har däremot minskat med motsvarande en årsarbetare. Skolområdena Solkusten, Blå jungfrun och Enegatan har tillsammans minskat med motsvarande 6,5 årsarbetare och Döderhults skolområde har ökat med motsvarande fem årsarbetare. Resterande ökning motsvarande 0,5 årsarbetare är fördelat på övriga områden. STEN En mindre ökning inom STEN som har med projektet LYPP att göra. En marginell minskning inom NOVAS högskoleutbildningar kan noteras. Oskarshamn och omvärlden Novemberstatistiken från SKL visar statistik över anställda i kommuner, landsting och regioner. Oskarshamns kommun har en högre bemanning jämfört med länet och riket i genomsnitt. Antal årsarbetare per invånare Borgholm 71,8 7,5 35,8 1,1 1,9 20,0 2,2 3,3 Emmaboda 78,8 9,0 29,9 0,9 3,8 22,5 3,6 9,1 Hultsfred 77,3 8,1 30,1 0,6 2,6 25,3 2,5 8,1 Högsby 84,5 9,0 38,8 1,0 2,9 22,5 1,0 9,2 Kalmar 72,9 7,9 28,7 0,8 3,4 21,1 1,5 9,4 Mönsterås 76,8 7,2 30,1 1,0 2,2 24,1 1,9 10,4 Mörbylånga 65,9 6,5 22,8 1,3 3,7 24,1 1,6 5,8 Nybro 82,0 7,7 34,4 0,9 3,4 22,6 2,0 10,9 Oskarshamn 87,0 8,6 31,6 0,7 2,9 29,0 1,7 12,6 Torsås 75,0 8,1 31,2 0,9 2,2 24,7 1,3 6,7 Vimmerby 76,0 7,9 25,9 0,7 3,9 26,1 2,0 9,5 Västervik 74,0 6,8 28,9 0,9 3,9 26,2 2,3 5,0 Kalmar län 76,2 7,7 29,8 0,9 3,2 23,9 1,9 8,6 Riket 65,3 7,8 20,0 0,6 3,1 24,4 1,8 7,6 Demografi månadsanställda Medelålder och åldersfördelning Medelåldern för alla tillsvidareanställda var 47 år och 4 månader, vilket är en minskning med två månader jämfört med Medelåldern för nyanställda månadsanställda under 2013 var 37 år och 7 månader. Under 2013 avslutades 67 anställningar med pension eller sjukersättning dock ingen med SAP (särskild avtalspension). Könsfördelning per förvaltning Antal månadsanställda 2013 Andel 2013 Totalt män kvinnor män kvinnor TK 249 (-16) 100 (-3) 149 (-13) 40,2% 59,8% SBK 43 (2) 21 (1) 22 (1) 48,8% 51,2% RTJ 74 (4) 69 (4) 5 (0) 93,2% 6,8% KNK 42 (4) 19 (2) 23 (2) 45,2% 54,8% SF (-21) 56 (-2) (-19) 4,9% 95,1% BF 978 (0) 180 (-9) 798 (9) 18,4% 81,6% STEN 29 (5) 8 (1) 21 (4) 27,6% 72,4% Totalt (-23) 453 (-6) (-17) 17,7% 82,3% Åldersfördelning Antal månadsanställda 2013 Andel 2013 Totalt män kvinnor män kvinnor (36) 35 (7) 136 (29) 20,5% 79,5% (10) 92 (3) 390 (7) 19,1% 80,9% (6) 126 (2) 626 (4) 16,8% 83,2% (-7) 111 (1) 622 (-8) 15,1% 84,9% (-59) 86 (-16) 326 (-43) 20,9% 79,1% (-9) 3 (-3) 9 (-6) 25,0% 75,0% Totalt (-23) 453 (-6) (-17) 17,7% 82,3% Förändring i antal jämfört 2012 anges inom parentes. Medelålder : 47 år och 6 månader : 47 år och 4 månader Löne- och personalomkostnad Personalkostnaderna har ökat med sammanlagt 35 mkr jämfört med Löne- och personalomkostnader (mkr) Personalkostnader varav: 1 104,5 1139,5 Löner 762,6 782,1 Sociala avgifter exklusive löneskatt 231,2 236,1 Nyintjänade pensioner - individuell del 34,2 35,2 Nyintjänade pensioner - förändring av pensionsavsättning 2,9 3,9 Löneskatt på intjänade pensioner 10,0 12,1 Utbetald löneskatt 8,3 10,5 Utbetalade pensioner 37,7 35,6 Personalsociala kostnader 9,6 9,4 Arvode till förtroendevalda 4,5 4,2 Kommunen betalade 2013 ut drygt 782 mkr i lön. Detta är en ökning med 19,5 mkr jämfört med Kompensationen för löneökningar inkl. sociala avgifter är 31 mkr. 28

30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetstid: Övertid och mertid Övertid i timmar Enkel övertid Kvalificerad övertid Mer- och fyllnadstid TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Totalt Övertid i (tkr) Enkel övertid Kvalificerad övertid TK sk 245,7 191,6 910,3 762,8 TK avg 52,8 57,3 487,2 498,1 TK 298,5 248, , ,9 SBK 2,9 0 15,3 19,6 RTJ sk 87,8 118,2 487,4 724,2 RTJ av 193,4 103, ,2 627,1 RTJ 281,2 221, , ,3 KNK 2,8 5,6 45,4 46,0 SF 1 044, , , ,0 BF 1 335, ,2 411,2 367,5 STEN 1,5 8,0 3,8 21,0 Totalt 2 966, , , ,3 296 Mertid i (tkr) TK sk 203,2 175,0 TK avg 5,2 5,2 TK 208,4 180,2 SBK 12,8 24,0 RTJ sk 133,5 292,7 RTJ av 144,0 82,7 RTJ 277,5 375,4 KNK 11,4 24,0 SF 3 274, ,0 BF 2 700, ,5 STEN 3,1 21,4 Totalt 6 487, ,5 Den totala övertiden (enkel + kval) minskade med timmar jämfört Mer- och fyllnadstiden minskade med timmar jämfört med Räddningstjänsten och Tekniska kontoret är de förvaltningar, där övertiden minskat mest. Mer- och fyllnadstid har minskat inom Socialförvaltningen. Tekniska kontoret: Övertiden och mer- och fyllnadstiden har minskat jämfört med Gatuavdelningen och Kost- och service ligger bakom den totala minskningen. Den totala övertiden inom Räddningstjänsten har minskat med drygt timmar jämfört med Den avgiftsfinansierade övertiden (brandskyddsutbildningar) har minskat med närmare timmar jämfört med toppåret Jämfört med normalåret 2011 är skillnaden endast 23 timmar på hela året. Den skattefinansierade övertiden har ökat med 600 timmar och det är främst beredskap som har ökat. Den skattfinansierade mer- och fyllnadstiden har ökat under juli-september. En minskning kan noteras under april och december. Den avgiftsfinansierade mer- och fyllnadstiden har minskat med 368 timmar och det uteslutande under perioden jan april. Inom Socialförvaltningen har övertiden ökat med drygt 500 timmar jämfört med Mer- och fyllnadstiden har minskat med timmar. Inom Äldreomsorgen har övertiden ökat med 787 timmar jämfört med Ökningen är jämnt fördelat över årets månader. Mer- och fyllnadstiden har minskat timmar och minskningen fördelar sig under första kvartalet. Inom OF är den totala övertid lika stor som 2012 (en timmes skillnad). Inom gruppboende, LSS och elevhem har övertiden ökat samtidigt som den har minskat inom personlig assistans. Mer- och fyllnadstiden har minskat totalt och inom personlig assistans men ökat inom gruppboende och elevhem. LSS ligger på samma nivå som Inom HSE är övertiden störst under sommarmånaderna juni-augusti. Bildningsförvaltningen, övertiden har ökat med 400 timmar. Ökningen återfinns inom Oscars skolområde (Gymnasiet/ Komvux) och Döderhults skolområdet Mer- och fyllnadstiden har däremot minskat och ligger på samma nivå som Inom förvaltningen finns det dock skillnader Döderhults skolområde, Enegatans skolområde och musikskolan har ökat medan övriga områden har minskat. Okompenserad övertid och semesterlöneskuld Skulden för okompenserad övertid ökade med 0,2 mkr från Okompenserad övertidsskuld (tkr) Förvaltning TK skattefin. 530,5 388,8 TK avgift.fin. 64,4 55,0 Totalt TK 594,9 443,8 SBK 70,8 68,3 RTJ skattefin. 405,2 648,5 RTJ avgift.fin. 379,1 343,4 Totalt RTJ 784,3 991,9 KK 91,7 99,1 SF 1 411, ,5 SF Sem gr 3-13,7 Totalt SF 1 411, ,2 BF 3 352, ,4 STEN 14,2 51,1 Totalt (Inkl PO 38,46) 6 319, ,9 29

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Semesterlöneskuld (tkr) TK skattefin , ,9 TK skattefin (uppehåll) 281,8 165,0 TK avgift.fin , ,1 Totalt TK 6 106, ,0 SBK 1 260, ,8 RTJ skattefin , ,1 RTJ avgift.fin , ,2 Totalt RTJ 2 606, ,3 KNK 1 446, ,8 SF , ,1 SF Sem gr 2 579,8 388,4 SF Sem gr 3 * ,1 Totalt SF , ,6 BF , ,4 BF (ferie) , ,8 BF (uppehåll) 211,0 396,9 Totalt BF , ,1 STEN 848,3 889,1 Totalt (Inkl PO 38,46) , ,7 Oskarshamns kommun har en praxis att övertid skall tas ut i ledighet. Inom förvaltningarna bör man överväga möjligheten att betala övertid i pengar istället för att lägga ut ledighet. Det är upp till cheferna att se till att minst 20 dagars semester är utlagd för alla anställda under semestermånaderna. Arbetad tid: Frånvaro för alla anställda Frånvaro och arbetad tid i procent VAB Kommunen har en upparbetad skuld till medarbetarna avseende innestående semesterdagar. De verksamheter, som har en befarad övertalighet med eventuell arbetsbrist som följd, skulle kunna se över möjligheten att planera ut semesterledigheter för att på sätt skapa tjänstgöringsutrymme för de övertaliga. Föräldraledighet Övrig frånvaro Arbetad tid TK 0,59 0,52 1,53 1,60 1,78 1,78 81,95 81,53 SBK 0,11 0,21 3,22 4,26 3,01 0,15 82,35 82,42 RTJ 0,12 0,24 1,08 1,32 2,04 2,16 91,55 90,08 KNK 0,31 0,24 0,64 0,20 0,71 1,18 88,45 88,21 SF 0,69 0,73 5,33 5,08 3,98 4,23 79,11 77,47 BF 0,87 0,78 5,27 5,87 5,68 5,31 80,87 80,43 STEN 0,12 0,33 4,58 2,75 0,23 0,31 84,60 86,13 Totalt 0,70 0,68 4,60 4,70 4,16 4,09 80,73 79,79 För arbetad tid är även sjukfrånvaron avdragen. Totalt var 645 anställda hemma någon gång under 2013 för vård av barn. Männens andel av den totala tiden har ökat från 9,97 % (2012) till 10,86 % (2013). Männens andel av den arbetade tiden hade under samma jämförelseperiod ökat från 19,84 % till 20,21 (avser månadsanställda) Arbetsmiljö: Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid har ökat jämfört med Den största ökningen är inom Socialförvaltningen. Ordinarie arbetstid och sjukfrånvaro Ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro i timmar i timmar i procent TK ,58% 7,32% SBK ,06% 4,98% RTJ ,35% 2,02% KNK ,89% 3,17% SF ,66% 9,44% BF ,53% 5,76% STEN ,88% 1,96% Totalt ,36% 7,33% Sjukfrånvaro, alla anställda Total ordinarie arbetstid i timmar Total sjukfrånvaro i timmar Total sjukfrånvaro i % 6,37% 7,33% Andel över 60 dagar i % av 49,70% 55,95% total sjukfrånvaro Inom gruppen kvinnor i % 7,12% 8,21% Inom gruppen män i % 3,29% 3,82% Upp till 29 år 4,31% 4,08% år 6,53% 7,79% Över 50 år 6,59% 7,62% Sjukfrånvaron har ökat med 0,8 procentenheter på Tekniska kontoret jämfört med Ökningen finns inom samtliga avdelningar förutom Kost- och service avdelningen, där sjukfrånvaron har minskat. Av de avdelningar som har ökat skiljer Gatuavdelningen ut sig genom att endast öka i inom sjukperiod dag Övriga avdelningar har en ökning inom samtliga sjukperioder. Inom Kost- och service avdelningen är förändringen av sjukfrånvaron olika inom de båda verksamhetsområdena Kost och Städ. Inom Kostverksamheten har sjukfrånvaron minskat från 10,15 % till 8,37 %. Denna minskning är inom sjukperioden över 90 dagar. Inom städverksamheten har däremot sjukfrånvaron ökat till 10,9 % jämfört med 9,3 % för Ökningen är inom sjukperioderna över 14 dagar. Korttidsfrånvaron har minskat med 0,4 procentenheter inom Städ. Sammantaget har Kost- och service-avdelningens totala sjukfrånvaro minskat med 0,3 procentenheter. Sjukfrånvaron på Socialförvaltningen har ökat har ökat totalt. Sjukfrånvaron Dag 1-14 har minskat 30

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE inom Äldreomsorgen, vilket medför att korttidsfrånvaron minskar totalt på förvaltningen. Sett till verksamheter är ökningen störst inom Servicehus (ca 50 anställda), där sjukfrånvaron nästan dubblerats från 8 % till 15 %. Störst ökning är inom sjukperioden över 90 dagar. Inom Hemtjänsten har sjukfrånvaron ökat med 2,3 procentenheter, korttidsfrånvaron dag 1-14 har minskat med 0,3 procentenheter så ökningen ligger inom övriga sjukperioder. Gruppboende har ökat med 1,2 procentenheter och är nu 7,72 %. Inom Bildningsförvaltningen har sjukfrånvaron ökat 0,23 procentenheter jämfört med Solkustens skolområde är det enda skolområde, där sjukfrånvaron har minskat något, medan övriga områden har ökat jämfört med Sjukfrånvaro i dagar 2013 Karens Dag 2-14 Dag Dag 91- Dagar totalt Jmf 2012 TK ,6 SBK ,5 RTJ ,5 KNK ,5 SF ,3 BF ,7 STEN , ,6 Avdrag för karensdag och kostnad för sjuklön i (tkr) 2013 (sjukperioder) Avdrag för karensdag Dag 2-14 Dag Dag 91- Totalt TK -438, ,2 119,8 46,6 966,1 SBK -65,4 138,6 23,2 35,9 132,3 RTJ -95,0 210,6 22,3 13,1 151,0 KNK -60,6 186,8 13,8 19,6 159,6 SF , ,3 624,2 106, ,6 BF , ,4 310,0 116, ,4 STEN -43,0 62,0 0 0,5 19, , , ,3 338, ,5 Den totala kostnaden har ökat med 996 tkr jämfört med Bedömning och prognos för sjukfrånvaro Arbetet med att minska sjukfrånvaron för att nå målet på 5 % fortsätter. Under året har kommunen genomfört Projekt korttidsfrånvaro tillsammans med företagshälsovården. Projektet syftar till att skapa bra hälsa hos medarbetarna via tidiga insatser. Alla medarbetare, på de förvaltningar som deltar i projektet, oavsett sjukdomsorsak kallas till bedömningssamtal på företagshälsovården. På socialförvaltningen deltog äldreomsorgen och på Tekniska kontoret kost- och serviceavdelningen. Korttidsfrånvaron minskade något inom de verksamheter som deltog i projektet medan den ökade inom övriga. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på de olika förvaltningarna för 2013 Kommunkontoret Enligt kommunkontorets sammanställning fullföljer förvaltningen samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet. Redovisningen över arbetsmiljöarbetet på förvaltningen har behandlats i förvaltningens samverkansgrupp. Bildningsförvaltningen Förra året uppgav förvaltningen att kontroller av att rätt riktlinjer följs skulle genomföras. Kontrollen skulle ske i samband med att förvaltningen granskar arbetsmiljöarbetet i mars. Detta efter en inspektion av Arbetsmiljöverket i maj 2012, då det framkom att riktlinjerna för systematiskt arbetsmiljöarbete inte var kända inom alla delar av förvaltningen. I uppföljningen som gjorts för 2012 poängteras att det saknas. Förvaltningen har i uppföljningen av SAM för 2013 inte redovisat resultatet av dessa kontroller. Gällande om arbetsuppgifter, befogenheter och resurser är korrekt fördelade anges att det behöver bli bättre inom kulturverksamheten. Ett förbättringsarbete planeras här under Detsamma gäller för uppgiftsfördelningen inom fritidsverksamheten som inte är skriftligt dokumenterad. En del av de åtgärder som behövs för att förbygga arbetsrelaterade skador är av den karaktären att de ska åtgärdas av Tekniska kontoret. Förvaltningen arbetar just nu med att ta fram nya rutiner för rapportering av arbetsskador och tillbud för att få en enhetlighet på förvaltningen. Tekniska kontoret Det är fortsatt stort fokus på arbetsmiljöfrågorna på Tekniska kontoret. Enligt Tekniska kontorets sammanställning fullföljer förvaltningen samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen jobbar med att försöka ligga ett steg före tillbuden genom att även rapportera observationer. Alla tillbud följs upp inom förvaltningen och åtgärder genomförs för att förebygga olyckor på arbetsplatsen. På förvaltningen har det gjorts insatser inom kostoch serviceavdelningen för att förebygga arbetsskador genom inköp av hjälpmedel som ska minska antalet tunga lyft. I november hade renhållningsavdelningen en tillsyn från arbetsmiljöverket gällande anläggande av ett nytt deponiområde. Förvaltningen vidtog en del åtgärder efter detta och ärendet avskrevs därefter av arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket gjorde under året även en tillsyn av kvinnors och mäns arbetsmiljö. En del områden som behöver åtgärdas pekades ut i inspektionsmeddelandet från arbetsmiljöverket. Senast

33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ska förvaltningen ge svar till arbetsmiljöverket hur de har åtgärdat de områden som pekats ut i inspektionsmeddelandet. Samhällsbyggnadskontoret Förvaltningen har under 2013 genomfört en del förändringar i syfte att skapa ett bättre arbetsklimat, minska arbetsbelastningen på utsatta funktioner och skapa större tillgänglighet tillcheferna. Bland annat så har kart- och planavdelningen delats och är nu två separata avdelningar med en chef för varje avdelning, kanslifunktionen utökades med 1,5 tjänster från och med årsskiftet 2013/ Miljöfunktionen har under året arbetat aktivt för att stärka den psykosociala arbetsmiljön. Arbetet har delvis skett med stöd av Previa och delvis inom ramen för kommunens FAS-arbete. Miljöfunktionen har förberetts inför ett införande av en miljösamordnartjänst. För övrigt anges att förvaltningen följer rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I år uppges uppgiftsfördelningen på förvaltningen vara skriftligt dokumenterad. Räddningstjänsten Hösten 2013 har förvaltningen accelererat arbetet med organisationsöversynen. Ett preliminärt förslag har presenterats för den fackliga organisationen. Alla fackliga representanter och samtliga anställda har blivit informerade om inriktning och tankar med den nya organisationen. Förhandling och beslut förväntas ske under hösten Medarbetarsamtal har inte skett i full utsträckning under Detta kommer att ses över i den nya tänkta organisationen. I övrigt har förvaltningen arbetat enligt riktlinjerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen har identifierat ett arbetsmiljöproblem gällande tvätt av larmkläder och materiel på H30 Oskarshamn (samt H38 Simpevarp); hur sot och avlagringar ska hanteras. Det har tagits fram ett förslag till lösning, men detta är inte fullt utrett. Fortsatt arbete i att lösa problematiken gällande tvätt av kläder och resterna från kläderna som blir i avloppssystem kvarstår. Socialförvaltningen Socialförvaltningens egen bedömning är att förvaltningen under 2013 har arbetat utifrån de övergripande riktlinjer som finns för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Cheferna inom äldreomsorgen och äldreomsorgen har under året upplevt en stress över bemanningsfrågorna. De uppger också att förändringsarbetet har medfört en del stress och oro i arbetsgrupperna ute i verksamheterna. Fortfarande lyfts problemen med den fysiska arbetsmiljön såsom luft, kyla och värme. När det gäller medarbetarnas och chefernas kunskaper enligt kraven i AFS 2001:1 så lämnas den frågan obesvarad med kommentaren att det finns en utbildningsplan, där samtliga chefer och arbetsmiljöombud/ skyddsombud skall ha en grundutbildning i arbetsmiljö minst vart femte år. Varje år så här års görs en uppsamlingsutbildning för nya chefer och ombud som saknar grundutbildningen. Även frågan om de åtgärder som behövs för att förebygga arbetsrelaterade skador genomförs har lämnats obesvarad. Kommentaren där är att åtgärdsplaner finns i arbetet och det förutsätts att de åtgärder som tas upp där också genomförs. Strategi- och näringslivsenheten Skyddsrond har genomförts på Nova och i stadshuset. Den skyddsrond som genomfördes gällde hela stadshuset oavsett förvaltningstillhörighet. Förvaltningen kommer under 2014 att bli en del av kommunkontorets samverkanssystem. Arbetsskador Anmälda arbetsskador och tillbud har totalt ökat jämfört med Antal arbetsskador (AS) och tillbud (TB) AS TB 2013 Kvinnor Män Totalt För Åren 2011 och 2012 är arbetsskador och tillbud inte särskilda utan rapporterade i samma kolumn Uppföljning rökfri arbetstid, 2013 Personalavdelningen har i uppdrag att följa upp rökfri arbetstid som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen av arbetet 2013 gjordes genom en enkät ställd till alla chefer, där drygt 60 procent svarade. Enligt chefernas svar känner alla medarbetare till beslutet om rökfri arbetstid och de allra flesta vet vad rökfri arbetstid innebär. De flesta chefer har informerat/ diskuterat rökfri arbetstid på arbetsplatsträffar och merparten av nya medarbetare får information om att rökfri arbetstid gäller. 44 procent uppger att alla medarbetare är rökfria under arbetstid och 39 procent svarar att de flesta är det. Åtta procent uppger att de har medarbetare som röker under arbetstid och åtta procent vet inte om medarbetarna är rökfria eller inte. 60 procent svarar att alla medarbetare som använder tobak erbjuds stöd hos tobaksterapeut. Drygt 80 procent svarar att alla/ de flesta entréer och miljöer i direkt till arbetsplatsen är helt rökfria. Närmare 60 procent tycker att beslutet om rökfri arbetstid har påverkat arbetsmiljön i positiv riktning. Över 80 procent uppger att inga medarbetare utsätts för passiv rökning under arbetstid mot sin vilja. 17 procent svarar att det finns medarbetare som utsätts för passiv rökning, varav hälften av dessa anser att det är ett problem. 32

34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöredovisning 2013 Strategiskt arbete Kommunfullmäktige antog i mars en resepolicy för kommunens anställda och politiker vars syfte är att begränsa resandet till nödvändiga resor och att styra valet av färdmedel, så att klimatpåverkan begränsas. En energi- och klimatstrategi för hållbar energianvändning antogs av kommunfullmäktige i april och lämnades in till Borgmästaravtalet i början av juni. Kommunen deltog i den riksomfattande tävlingen Klimatmatchen, där ungdomar i föreningar tävlade om vilken förening som var duktigast på att cykla till träningen. I Oskarshamn deltog åtta föreningar med 132 ungdomar. Dessutom deltog sex förskolor i klimatmatchen junior. Arbetet med att genomföra åtgärder som har slagits fast i energi- och klimatstrategin fortsatte under året. Bland annat påbörjades en resvaneundersökning som kommer att sammanställas under Inom ramen för LOVA/ Leader projektet Samverkan för gemensamma VA-lösningar har det bildats samverkansgrupper i åtta av tio utvalda kust- och skärgårdsområden. I Sörvik har åtgärdsarbetet påbörjats och en gemensam satsning leder till att området under 2014 kan anslutas till kommunens VA-nät. Kommunen arbetar med att ta fram en VA-plan. En VA-policy antogs av kommunfullmäktige i april. VA-plansarbetet sker med stöd av LOVA-bidrag som har beviljats av länsstyrelsen. Under hösten 2013 påbörjades arbetet med att utarbeta ett miljöstrategiskt program för Oskarshamns kommun. Arbetet beräknas vara klart Stipendier Stipendiet Miljö-Oskar tilldelades Oskarshamn Energi AB för satsningen på en biogasmack i Oskarshamn. Mat-Oskar-stipendiet tilldelades Restaurang Furan på SCANIA, som producerar vällagad mat till personalmatsalar på flera platser i kommunen. Bygg-Oskar tilldelades Oskarshamns Hamn som byggde om en magasinsbyggnad till ett högkvarter för Kustbevakningen. Genomfört miljöarbete 2013 Samhällsbyggnadsnämnden genomförde med stöd av medel från naturvårdsverket en fördjupad förstudie av föroreningssituationen vid Bockara Sågverk. Förstudien visar att en huvudstudie bör göras för att klargöra om det finns ett akut behov av åtgärder. Samhällsbyggnadsnämnden hanterade under året en anmälan om avhjälpandeåtgärder på fastigheterna inom kvarteret Snickeriet. Åtgärderna krävs inför genomförandet av den i juni antagna detaljplanen. Lokalproducerad EKO-mat Klimatsmart mat Vid kampanjer under läsåret genomförs t ex en tävling mellan kommunens skolor för att minska på matsvinnet. Matsvinnet är stort och det är viktigt att de som äter pedagogiska måltider med barnen även lär ut att man verkligen ska äta upp sin mat. Städprodukter och rutiner Under 2013 fortsatte utvecklingen inom städsidan genom att minska kemikalie- och vattenförbrukningen t ex genom städmetoder och materialval. Enheten använder t ex mer microfiberdukar. De har vidare satsat på inköp av moderna städvagnar, där personalen genom enkla knapptryck kan få ut rätt mängd rengöringsmedel beroende på golvtyp och grad av nedsmutsning. Gata och park Vid nyinköp och byte av fordon har förvaltningen i möjligaste mån övergått till biogasdrift. Ett tiotal fordon finns nu med biogasdrift. Vidare har ett elfordon köpts in. förvaltningen följer utvecklingen när det gäller miljövänlig offentlig belysning. T ex är belysningen längs strandpromenaden av LEDtyp. Avfallshanteringen Enheten har köpt in ett biogasfordon. Sedan 2009 har Storskogens avfallsanläggning ett utökat tillstånd, vilket innebär att det finns möjlighet till utveckling av verksamheten samt mottagning av farligt avfall. 33

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det brännbara hushållsavfallet skickas till energiåtervinning. Projektet med matinsamling från 220 hushåll i Rödsle pågår fortfarande. I dagsläget komposteras matavfallet tillsammans med övrigt trädgårdsavfall. Även ett nytt system för tillvaratagande av deponigas har installerats. Under pågår ett projekt att tillvarata gasen i deponin för att på sikt förhoppningsvis kunna bli självförsörjande på el och värme på Storskogens avfallsanläggning. Lakvattenhanteringen från den gamla deponin är också under arbete. Under året har kontinuerliga provtagningar tillsammans med förbättringsåtgärder såsom fler luftare, en makadammbädd och en dammvägg för ökad uppehållstid bidragit till en allt bättre reningsgrad. Framöver är lakvattenanläggningen planerad att utökas med ett extra reningssteg i form av en våtmark för att på så sätt minska trycket på reningsverket. Frågan om samarbete med flera kommuner om utveckling av avfallshanteringen är levande och förhandlingar har förts under 2013 för ett samarbete med kommunalförbundet Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR). Vatten och avlopp Slammet från reningsverken skickas till Econova för tillverkning av anläggningsjord och täckmassor. Inget slam har deponerats. Fastigheter Genomförandedelen av EPC-projektet har avslutats. EPC innebär att ett trettiotal fastigheter har setts över avseende uppvärmningssätt, styrning av ventilation osv. Fastighetsskötarna har fått extra utbildning i skötsel av systemen. Effekterna märks genom mindre energiförbrukning i fastigheterna. Vidare pågår ett långsiktigt arbete att vid varje tillfälle byta till ett mer energibesparande alternativ, t ex ventilation, vitvaror, vid fönsterbyte, armaturer, belysning osv. I augusti påbörjades konstruktionen av en deponibotten på Storskogens avfallsanläggning. Arbetena beräknas vara slutförda i juni På denna del av deponin ska de förorenade sedimenten från Månskensviken och hamninloppet deponeras. Under året har också projektets hemsida, renhamn.se, omarbetats och uppdaterats. Uppföljning av nyckeltal EKO-mat När det gäller närproducerade produkter köpte kommunen oskalad potatis från Axelssons Mörlunda fram till den nya upphandlingen juni. Kommunen har ökat inköpen av ekologiska produkter och volymen är nu 10,4 % av de totala inköpen (9 % 2012). Målet var att nå 25 % under 2013 (TN 2007). Det är i första hand på skolor som enheten har ökat inköpen av ekologiska mejeriprodukter. Anledningen till att målet inte uppnås inom hela sortimentet är priset; färs och övrigt kött samt vissa halvfabrikat är betydligt dyrare vid inköp av ekologiska produkter. Avloppshantering Riktvärdet för kvävereduktion på Ernemar reningsverk är minst 50 % blev resultatet 54 % (59 % 2012) och halten kväve i utgående vatten var klart under riktvärdet 15 mg/ l. Övriga reningsanläggningar har fungerat bra. Bräddningen av avloppsvattnet uppgick till 3,5 % av det totala årsflödet (3,6 % för 2012). Förberedelser för sanering av hamnbassängen i Oskarshamns hamn Våren 2013 ägnades till stor del åt förberedelser inför den förhandling i Mark- och miljööverdomstolen som genomfördes den maj i Oskarshamn. Under förhandlingen tog kommunen på sig två utredningsvillkor, som avsåg metoder för stabilisering av muddermassorna samt tätskikt för Grimskallen. Den 28 juni meddelade Mark- och miljööverdomstolen sin dom som i huvudsak överensstämde med den tidigare domen från Även denna dom överklagades till Högsta domstolen som i december meddelade att man inte beviljade prövningstillstånd. Kommunen har därmed alla de tillstånd som krävs för att kunna påbörja muddringsarbetena. 34

36 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Resultaträkning - kommunen (Belopp i mkr) Not Verksamhetens intäkter 1, ,9 391,7 Verksamhetens kostnader 2, , ,3 Avskrivningar 3-81,6-75,6 Nedskrivningar 3, ,7 0,0 Verksamhetens nettokostnader , ,3 Skatteintäkter , ,9 Generella statsbidrag och utjämning 5 157,3 134,8 Finansiella intäkter 6 66,6 97,0 Finansiella kostnader 7-25,0-52,3 Resultat före extraordinära poster -299,4 19,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Årets resultat 8-299,4 19,1 35

37 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Balansräkning - kommunen (Belopp i mkr) Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar ,6 1114,9 Maskiner och inventarier 10 91,8 84,2 Summa materiella anläggningstillgångar 1 199, ,1 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Internbank 11 93,0 1270,0 Övriga långfristiga fordringar 11 12,2 12,2 Aktier och andelar 12, ,8 492,3 Summa finansiella anläggningstillgångar 254, ,5 Summa anläggningstillgångar 1 453, ,6 Omsättningstillgångar Förråd, exploatering mm 13 41,3 38,3 Fordringar 14 93,4 128,2 Kortfristiga placeringar ,7 647,5 Kassa och bank ,3 69,7 Summa omsättningstillgångar 937,8 883,6 SUMMA TILLGÅNGAR 2 391, ,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ,8 2107,7 Årets resultat -299,4 19,1 Summa eget kapital 1 827, ,8 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18, ,2 100,1 Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 19 39,6 34,8 Övriga avsättningar 26 1,0 0,0 Summa avsättningar 156,9 134,9 Skulder Långfristiga skulder 20 21,5 20,1 Internbank 21 83,0 1260,0 Summa långfristiga skulder 104, ,1 Kortfristiga skulder ,4 315,5 Summa kortfristiga skulder 302,4 315,5 Summa skulder 406, ,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 391, ,2 Ställda panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 23, ,7 714,5 Övriga ansvarsförbindelser ,8 14,0 Operationella leasingavtal ,1 84,4 36

38 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Kassaflödesanalys - kommunen (Belopp i mkr) Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8-299,4 19,1 Justering för av- och nedskrivningar 3, ,4 75,6 Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 18, ,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 153,9 102,3 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 7,5-76,1 Ökning (-) / minskning (+) förråd och varulager -3,1 1,2 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder -33,1 35,6 Förändrad redovisningsprincip 0-13,8 I Kassaflöde från den löpande verksamheten 125,2 49,2 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 9, 10-88,3-162,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9, 10 0,2 0,9 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0-10,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,4 II Kassaflöde från investeringsverksamheten -88,1-171,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 Amortering av skuld 0,0 0,0 Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar ,0 31,2 Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder ,5 93,8 III Kassaflöde från finansieringsverksamheten 21,5 125,0 Årets kassaflöde (I+II+III) 58,6 3,1 Likvida medel vid årets början 69,7 66,6 Årets kassaflöde 58,6 3,1 Likvida medel vid årets slut 128,3 69,7 37

39 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Noter kommunen (mkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 137,1 127,2 Statsbidrag och övriga bidrag 152,0 137,3 Hyror och arrenden 39,2 39,8 Övriga intäkter 82,7 87,4 Summa 410,9 391,7 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader varav: 1 139, ,5 - Löner 781,1 762,6 - Sociala avgifter exkl löneskatt 236,1 231,2 - Nyintjänade pensioner (individuell del) 35,2 34,2 - Nyintjänade pensioner (förändring av pensionsavsättn) 11,5 2,9 - Löneskatt på intjänade pensioner 12,1 10,0 - Utbetald löneskatt 10,5 8,3 - Utbetalade pensioner 35,6 37,7 Bidrag och transfereringar 45,9 54,2 Lokalkostnader 38,3 37,7 Entreprenad, köp av verksamhet samt konsulttjänster 180,8 174,6 Förändring av avsättning- deponier 5,3 1,6 Övriga kostnader 181,7 182,7 Summa 1 591, ,3 Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar- maskiner och inventarier 17,8 16,2 Planenliga avskrivningar- mark, byggnader och tekniska anläggningar 63,8 59,5 Nedskrivningar av anläggningstillgångar 349,7 0,0 Summa 431,3 75,6 Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 1 110, ,9 Preliminära avräkning innevarande år -6,4 11,8 Slutavräkningsdifferens föregående år 0,6 0,2 Summa 1 104, ,9 Not 5 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 136,6 122,6 Generella bidrag från staten 0,0 0,0 Kostnadsutjämningsavgift -31,0-43,2 Avgift till LSS-utjämning -7,0-5,3 Fastighetsavgift 45,8 45,7 Regleringsavgift 13,0 15,0 Not 6 Finansiella intäkter Aktieutdelning kommunala bolag 6,0 2,0 Aktieutdelning övrigt 0,0 0,0 Ränta nominella medelsplaceringar 1,5 1,3 Ränteintäkt internbank 2,3 34,3 Ränteintäkt internbankegenfinansierad verksamhet 0,1-1,1 Ränteintäkt likvida medel 0,6 0,8 Avkastning, aktiv svensk aktieförvaltning 1,9 3,5 Avkastning, passiv svensk aktieförvaltning 0,0 0,6 Avkastning, passiv utländsk aktieförvaltning 0,0 3,6 Avkastning, reala räntebärande medelsplaceringar 4,8 0,0 Avkastning, alternativa medelsplaceringar 0,0 0,0 Avkastning, indexprodukter 0,0 0,0 Reavinster vid försäljning av räntebärande värdepapper 0,8 0,3 Räntebidrag bostadslån 0,0 0,0 Övriga finansiella intäkter* 47,8 51,6 Summa 65,9 97,0 * 2012 gjordes uppskrivningar på 10,9 mkr gjordes uppskrivning av de tidigare nedskrivna finansiella tillgångarna på 20,0 mkr gjordes nedskrivningar på 303,2 mkr av de finansiella tillgångarna pga lägre marknadsvärde per än bokfört värde till följd av den då rådande finansoron. Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnad internbank 2,3 34,3 Realiserade förluster, aktier 2,0 8,4 Realiserade förluster, räntebärande värdepapper 3,6 4,9 Övriga finansiella kostnader* 1,8 2,1 Ränta på intjänade pensioner 5,6 2,6 Summa 15,4 52,3 * 2012 gjordes nedskrivningar på 0,7 mkr gjordes nedskrivningar av den finansiella till-gångarna på 19,8 mkr. Not 8 Årets resultat Årets resultat -299,4 19,1 Realisationsvinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar -0,2-0,1 Realisationsvinster/ -förluster vid försäljning av värdepapper -22,2-11,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Synnerliga skäl* 345,7-10,2 Årets balanskravsresultat 23,9-2,8 * Uppskrivning/ Nedskrivning av värdepapper Summa 157,3 134,8 38

40 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Markreserv Ingående anskaffningsvärde 37,8 37,8 Ingående ackumulerade avskrivningar -8,8-8,6 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,2-0,2 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 37,8 37,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -9,0-8,8 Summa - Markreserv 28,8 29,0 - Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde 1 180, ,5 Ingående ackumulerade avskrivningar -588,8-552,4 Årets investeringar 22,6 81,4 Årets avskrivningar -39,4-36,6 Årets försäljningar 0,0-0,9 Korrigeringar årets avskrivn -3,9 0,0 Omflyttningar, utfördelningar -1,1 0,0 Utgående anskaffningsvärde 1 202, ,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -632,1-589,0 Summa - Verksamhetsfastigheter 570,2 592,0 - Fastigheter affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde 690,1 644,2 Ingående ackumulerade avskrivningar -328,7-314,1 Årets investeringar 32,1 45,9 Årets avskrivningar -10,9-10,6 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn -6,5-4,1 Omflyttningar, utfördelningar -0,1 0,0 Utgående anskaffningsvärde 722,1 690,1 Utgående ackumulerade avskrivningar -346,1-328,7 Summa - Fastigheter affärsverksamhet 376,0 361,4 - Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde 244,6 235,7 Ingående ackumulerade avskrivningar -133,7-126,5 Årets investeringar 9,3 10,3 Årets avskrivningar -7,4-7,3 Årets försäljningar 0,0-1,4 Omflyttningar, utfördelningar -0,1 0,0 Utgående anskaffningsvärde 253,8 244,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -141,1-133,7 Summa - Publika fastigheter 112,6 110,9 - Fastigheter annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde 18,3 18,3 Ingående ackumulerade avskrivningar -7,4-6,8 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,5-0,5 Årets försäljningar -2,0 0,0 Korrigeringar 1,8 Omflyttningar, utfördelningar -0,5 0,0 Utgående anskaffningsvärde 15,8 18,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -6,0-7,4 Summa - Fastigheter annan verksamhet 9,8 10,9 - Övriga fastigheter Ingående anskaffningsvärde 12,8 12,4 Ingående ackumulerade avskrivningar -2,3-2,0 Årets investeringar 0,0 0,4 Årets avskrivningar -0,3-0,3 Årets försäljningar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 12,8 12,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -2,6-2,3 Summa - Övriga fastigheter 10,2 10,5 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Totalt Ingående anskaffningsvärde 2 184, ,0 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,5 Årets investeringar 64,0 138,2 Årets avskrivningar inkl korrigeringar* -56,9-59,5 Årets försäljningar -2,0-0,9 Omflyttningar, utfördelningar -1,9-1,5 Utgående anskaffningsvärde 2 244, ,6 Utgående ackumulerade avskrivningar , ,7 Summa - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 107, ,9 39

41 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 10 Maskiner och inventarier - Maskiner Ingående anskaffningsvärde 14,9 11,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -11,0-10,5 Årets investeringar 6,3 3,0 Årets avskrivningar -1,1-0,5 Årets försäljningar -0,9 0,0 Korrigeringar 0,9 Omflyttningar, utfördelningar -1,2 0,0 Utgående anskaffningsvärde 19,1 14,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -11,2-11,0 Summa 7,9 3,9 - Inventarier Ingående anskaffningsvärde 198,0 187,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -163,3-156,3 Årets investeringar 10,1 10,3 Årets avskrivningar -5,9-5,9 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn -1,0-1,0 Omflyttningar, utfördelningar -1,0-0,2 Utgående anskaffningsvärde 207,1 198,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -170,21-163,27 Summa 36,9 34,7 - Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde 7,3 7,2 Ingående ackumulerade avskrivningar -4,5-4,2 Årets investeringar 0,2 0,1 Årets avskrivningar -0,3-0,4 Årets försäljningar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar -0,2 0,0 Utgående anskaffningsvärde 7,3 7,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -4,9-4,5 Summa 2,4 2,8 - Bilar och transportmedel Ingående anskaffningsvärde 56,6 48,4 Ingående ackumulerade avskrivningar -34,3-30,8 Årets investeringar 5,6 8,2 Årets avskrivningar -4,2-3,5 Årets försäljningar -1,0 0,0 Korrigeringar 1,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 61,2 56,6 Utgående ackumulerade avskrivningar -37,5-34,3 Summa 23,6 22,2 - Datorer Ingående anskaffningsvärde 64,7 60,5 Ingående ackumulerade avskrivningar -55,3-50,9 Årets investeringar 5,7 4,8 Årets avskrivningar -4,9-4,5 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigering årets avskrivn 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar -0,1-0,5 Utgående anskaffningsvärde 70,3 64,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -60,2-55,3 Summa 10,1 9,4 - Förbättr. Fastigh. ej ägda Ingående anskaffningsvärde 1,9 1,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -1,7-1,7 Årets investeringar 0 0,0 Årets avskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 1,9 1,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -1,8-1,7 Summa 0,1 0,1 - Konst Ingående anskaffningsvärde 9,3 9,2 Ingående ackumulerade 0,0 avskrivningar 0,0 Årets investeringar 0,0 0,1 Årets avskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 9,3 9,3 Utgående ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 Summa 9,3 9,3 - Övriga maskiner Ingående anskaffningsvärde 7,9 7,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -6,1-5,7 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,4-0,5 Årets försäljningar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 7,9 7,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -6,6-6,1 Summa 1,3 1,8 40

42 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 10 Maskiner och inventarier - Totalt Ingående anskaffningsvärde 360,6 334,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -276,3-260,19 Årets investeringar 27,9 26,5 Årets avskrivningar -16,8-15,2 Korrigeringar 0,9-1,0 Årets försäljningar -1,9 0,0 Omflyttningar, utfördelningar -2,5-0,8 Utgående anskaffningsvärde 384,1 360,6 Utgående ackumulerade avskrivningar -292,3-276,3 Summa - Maskiner och inventarier 91,8 84,2 Not 11 Långfristiga fordringar Internlån Byggebo i Oskarshamn AB 0, ,0 Internlån Stiftelsen Forum 18,0 19,0 Internlån Oskarshamns Hamn AB 0,0 34,0 Internlån Oskarshamns Utvecklings AB 10,0 10,0 Internlån Oskarshamn Enerfi AB 65,0 Förskottering väg 23/ 47 Trafikverket 12,0 12,0 Ernemar 0,2 0,2 Summa 105, ,2 Not 12 Aktier och andelar Oskarshamns Utvecklings AB, aktier 19,0 19,0 Oskarshamns Hamn AB, aktier 1,7 1,7 Oskarshamns Hamngods och Terminal AB, 500 aktier 0,1 0,0 Oskarshamn Energi AB, aktier 0,5 0,5 Kalmar Läns Pensinskapitalförvaltning AB, 100 aktier 0,0 0,0 Byggebo i Oskarshamn AB, aktier 126,2 469,7 Kommentus AB, 10 aktier 0,0 0,0 Andelar Södra 0,2 0,1 Bostadsrätter 0,0 0,1 Kommuninvest 1,2 1,2 Summa 148,8 492,3 Not 13 Förråd, varulager och exploateringsområden Varulager och förråd 3,4 3,7 Exploatering Pärnuvägen 4,7 0,3 Exploatering Ekebo 5,9 6,6 Exploatering Kronoparken/ 26,0 Kvastmossen 26,4 Exploateringsområden - övriga 1,3 1,2 Summa 41,3 38, Not 14 Kortfristiga fordringar VA fordringar 8,4 5,5 Fakturafordringar 19,6 33,0 Fakturafordringar koncernbolag 1,0 0,7 Kortfristig fordran koncernbolag 5,4 1,8 Statsbidragsfordringar 0,9 0,3 Skattefordringar 33,6 47,6 Förutbetalda kostnader -0,8 2,5 Förutbet kostn koncernbolag -0,1 1,7 Upplupna intäkter 13,8 15,0 Upplupna intäkter koncernbolag 0,2 0,1 Upplupna ränteintäkter, obl. 1,5 1,8 Upplupna ränteintäkter, internbank 0,4 4,9 Momsfordran 9,7 13,3 Summa 93,4 128,2 Not 15 Kortfr placeringar 186,88 Räntebärande medelsplaceringar 285,9 258,9 -varav KLP 173,9 158,5 -varav Hedströms donation 14,2 13,3 Aktierelaterade instrument 339,6 360,8 -varav KLP 214, varav Hedströms donation 16,1 14,8 Alternativa tillgångsslag 75,4 53,9 Summa 700,9 673,6 Nedskrivn kortfr placeringar -26,7-26,1 Totalt 674,1 647,5 För ytterligare beskrivning av marknadsvärde mm se avsnitt Finans sid 5-6. Not 16 Kassa och bank Kassa 0,0 0,1 Postgiro 0,9-5,3 Koncernkonto 109,1 57,1 Bankkonto, övriga 18,2 17,8 Summa 128,3 69,7 Not 17 Eget kapital Eget kapital vid årets början 2 126, ,5 Förändrad redovisningsprincip - innehåll semesterlöneskuld 0,0-13,8 Årets resultat -299,4 19,1 Eget kapital 1 827, ,8 varav: VA-verksamhet 9,3 3,22 4,5 Renhållning 14,6 11,1 Not 18 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning för pensionsskuld intjänad from ,6 75,1 Årets avsättning avseende pensionsskuld 13,0 5,5 Ingående avsättning av särskild löneskatt på pensionsskulden 19,5 18,2 Årets avsättning avseende särskild löneskatt på pensionsskulden 3,1 1,3 Summa avsatt till pensioner 116,2 100,1 Särskild avtals/ ålderspension 24,3 20,4 Förmånsbestämd/ kompl pension 53,1 21,8 Ålderspension 13,2 34,5 Pension till efterlevande 2,9 3,7 Visstidspension 0 0,2 Summa pensioner 93,5 80,6 Löneskatt 22,7 19,5 Summa avsatt till pensioner 116,2 100,1 41

43 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 18 Avsättningar för pensioner, forts Antal visstidsförordnande Politiker 0 0 Tjänstemän 0 0 Aktualiseringsgrad 96,0 80,0 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Not 19 Övriga avsättningar - Avsatt för återställande av deponi Storskogen gammal del* Redovisat värde vid årets början 33,7 33,2 Nya avsättningar 4,8 0,0 Ianspråkstagna avsättningar -0,8-1,2 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 Förändring av nuvärdet 0,6 1,6 Summa 38,3 33,7 -Avsatt för återställande av grustäkt** Redovisat värde vid årets början 0,1 0,1 Nya avsättningar 0,0 0,0 Ianspråkstagna avsättningar 0,0 0,0 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 0,0 Summa 0,1 0,1 - Avsatt för återställande av deponi Storskogen ny del*** Redovisat värde vid årets början 1,0 0,7 Nya avsättningar 0,3 0,3 Anläggn avgifter Stångehamn Ianspråkstagna avsättningar 0 0,0 20,1 0,0 Arbetsgivaravgifter 19,2 19,0 Outnyttjade belopp som återförts 0 0,0 Semesterlöneskuld och Förändring av nuvärdet 0 0,0 okompenserad övertid 68,4 66,0 Summa 1,3 1,0 Summa 302,4 335,5 * Avsättningen avser återställande av deponin Storskogen gammal del. Not 23 Pensionsförpliktelser ej upptagna bland skulderna eller Avsättningen gjordes Återställningen påbörjades 2005 och beräknas pågå till avsättningarna Kommuninvest 83, ,0 SE-Banken 83,0 0,0 Summa 83, ,0 Not 21 Internbank, forts Andel lån med fast ränta Andel lån med rörlig ränta Summa Internbankens lånestruktur i % Andel som förfaller 2014/ Andel som förfaller 2015/ Andel som förfaller 2015/ Andel som förfaller 2016/ Andel som löper tillsvidare Summa Genomsnittlig räntebindningstid 7,9 år 2,6 år Genomsnittlig upplånings-ränta 3,54% 2,72% Not 22 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 84,8 58,3 Leverantörsskulder koncernbolag 5,0 20,3 Anställdas skatter 16,3 16,1 Kortfristig skuld, koncernbolag 32,7 27,2 Upplupna räntekostnader, internbank 0,4 4,5 Upplup pensionskostn, individuell del 35,2 34,2 Upplupna pensionskostnader, individuell del löneskatt 8,9 8,7 Övriga kortfristiga skulder -25,2 6,3 Upplupna kostnader 12,5 20,9 Förutbetalda intäkter 37,8 34,0 Förutbetalda skatteintäkter 6,4 0,0 ** Avsättningen avser återställande av grustäkt Fors-hultsgropen. Ingående värde Avsättningen gjordes Återställnings-arbetet har inte påbörjats. ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelse 580,9 *** Avsättningen avser återställande av deponin Stor-skogen ny del och Årets förändring av ansvarsförbindelse avseende pensions- innefattar även anslutning mot gamla delen av deponin. Avsättningen påbörjades 2009 och kommer att fortsätta med en årlig avsättning på ca förpliktelse -5,9 0,3mkr fram till Återställningen kommer preliminärt att ske om 20 år. Ingående särskild löneskatt på Not 20 Långfristiga skulder Skuld för anläggningsavgift/ ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelse 140,9 anslutningsavgift 21,5 20,1 Årets förändring av ansvarsförbindelse Summa 21,5 20,1 avseende pensions- Not 21 Internbank förpliktelse -1,4 Summa pensionsför-pliktelser och löneskatt 714,5 42

44 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 24 Övriga ansvarsförbindelser Specificerande av borgensåtaganden Kommunala bolag och stiftelser 1 241,5 12,4 varav: Byggebo AB 1 207,0 0,0 Byggebo AB (pensionsutfästelse) 0,1 12,0 Oskarshamns Hamn AB 34,0 Stiftelse Strandagården 0,4 0,4 Föreningar inom kommunen 1,1 1,3 Kommunalt förlustansvar för egna hem 0,3 0,4 Summa 1 242,9 14,0 Not 26 Avsättningar omstruktureringsarbete socialförvaltningen Lönekostnad under 2013 uppsagd personal 3,85 åa Redovisat värde vid årets början 0,0 0,0 Nya avsättningar 1,0 0,0 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 0,0 Summa 1,0 0,0 Not 27 Jämförelsestörande post Oskarshamns kommun har i januari 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och fram-tida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommun-invest ekonomisk förening har ingått likalydande borgens-förbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Oskarshamns kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor Not 25 Leasingavtal operationella Bilar 7,0 5,0 Förfallotider: - Inom ett år 3,1 3,3 - Senare än ett år men Inom fem år 3,9 1,7 -Senare än fem år 0,0 0,0 Hyror 117,1 79,3 Förfallotider: - Inom ett år 28,0 26,5 - Senare än ett år men Inom fem år 84,7 47,5 -Senare än fem år 4,4 5,3 Övrigt 0,0 Förfallotider: - Inom ett år 0,0 0,0 - Senare än ett år men Inom fem år 0,0 0,0 -Senare än fem år 0,0 0,0 Summa 124,1 84,4 Del av förändringen avseende avsättningar för pensioner och liknande förmåner, påverkan på resultat- och balansräkning Till följd av sänkt diskonteringsränta i RIPS 07 med 0,75 procentenheter 9,0 0,0 Summa 9,0 0,0 Del av förändringen avseende kommunens ansvarsförbindelse avseende pensioner, ingen påverkan på resultat-räkning, redovisas nedanför strecket på balansräkningen Till följd av sänkt diskonteringsränta i RIPS 07 med 0,75 procentenheter 57,8 0,0 Summa 57,8 0,0 Återbetalda premier från AFA Försäkring 27,1 29,2 Summa 27,1 29,2 Nedskrivning aktier i Byggebo AB Bokfört värde på aktiekapitalet i Byggebo AB översteg bolagets egna kapital, varför en nedskrivning gjorts med motsvarande belopp. 343,6 0,0 343,6 0,0 43

45 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Fem år i sammandrag RESULTATRÄKNING (mkr) Intäkter 355,7 341,9 356,5 391,7 410,9 Kostnader , , , , ,6 Avskrivningar -70,1-74,5-72,4-75,6-81,6 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0-349,7 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,1 Skatteintäkter 1 015, , , , ,7 Generella statsbidrag 134,4 157,6 144,4 134,8 157,3 Resultat före finansnetto -49,0-44,0-43,9-25,5-341,0 Finansnetto 123,6 80,0-31,6 44,6 41,6 Resultat efter finansnetto 74,6 36,0-75,5 19,1-299,4 Extraord. intäkter och extr. kostnader 0,0 0,0 28,0 0,0 0,0 Årets resultat 74,6 36,0-47,5 19,1-299,4 NETTOINVESTERINGAR (mkr) 110,1 449,6 85,7 171,8 88,1 BALANSRÄKNING (mkr) Anläggningstillgångar 2 849, , , , ,4 Omsättningstillgångar 744,4 832,8 805,7 883,6 937,8 Summa tillgångar 3 594, , , , ,2 Eget kapital 2 133, , , , ,4 Avsättningar 103,8 115,7 127,3 134,9 156,9 Skulder 1 357, , , ,5 406,9 Summa eget kapital och skulder 3 594, , , , ,2 Ansvarsförbindelser Pensionsskuld inkl. löneskatt 690,5 659,8 721,8 714,5 782,7 Borgensåtagande 13,4 13,8 13,5 14, ,8 NYCKELTAL Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag (%) 104,3 103,7 103,7 102,1 127,0 Resultat före EO/skatteintäkter och statsbidrag (%) 6,5 3,0-6,3 1,6-23,7 Soliditet exkl. internbank (%) 84,1 83,6 83,2 81,9 79,5 Soliditet inkl. pensionsförpliktelser,exkl. internbank (%) 65,4 65,1 64,9 64,2 59,1 Kassalikviditet (%) 79,5 35,8 42,6 45,4 53,0 Balanslikviditet (%) 203,2 214,3 204,9 202,8 224,0 ÖVRIGT Antal invånare 1/ Antal årsarbetare Utdebitering 21,92 21,92 21,92 21,51 21,51 44

46 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Redovisningsprinciper Kommun Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Oskarshamns kommun har däremot svårt att leva upp till den kommunala redovisningslagens 2 kap 8 som föreskriver dokumentation av redovisningssystemet. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde, där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts enligt portföljmetoden till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Redovisning av hyres-/leasingavtal behandlas i Rådets rekommendation nr. 13.2, där man skiljer mellan operationella och finansiella leasingavtal. Oskarshamns kommun klassificerar alla leasingavtal upp till ett basbelopp som operationella leasingavtal. Hittills har alla leasingavtal klassificerats som operationella och redovisats under ansvarsförbindelser. Några finansiella leasingavtal har inte tecknats under Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal redovisning. Kommunen tillämpar enligt densamma SKL:s prognos rörande skatteintäkter vid såväl årsbokslut som prognoser under löpande år. Detta innebär att kommunen i bokslutet för 2013 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2012 och en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2012 uppgår till +451 kr per invånare (+12,4 mkr). Av dessa har +427 kr per invånare (+11,8 mkr) påverkat 2012 års resultat och resterande del, +24 kr per invånare (+0,6 mkr) har förbättrat resultatet Den preliminära slutavräkningen för 2013 uppgår till -6,4 mkr (-244 kr per invånare ). Upplysningsvis kan tilläggas att SKLs reviderade prognos i februari 2014 med en minskning av skatteunderlaget, för Oskarshamns kommun innebär ca -1,0 mkr i slutavräkning för 2013 gentemot upptaget i bokslut Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: hyresintäkter i den period uthyrningen avser, ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning samt erhållen utdelning, när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Pensionsskulden är den beräknade framtida skulden som Oskarshamns kommun har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Den redovisas enligt den s.k. Blandmodellen, vilket innebär att pensioner som intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner intjänade fr.o.m redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Oskarshamns kommun betalar varje år in hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Beräkning av pensionsskulden följer kommunens nya pensionsadministratör Skandia:s kalkyler, vilka i sin tur baseras på Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS) och de pensionsbestämmelser, KAP-KL, som började gälla from De nya pensionsbestämmelserna AKAP-KL gäller från Diskonteringsräntan sänktes med 0,75 procentenheter från 2014, vilket har beaktats i bokslut Enligt beräkningen uppgår kommunens ansvarsförbindelse till 782,7 mkr inklusive löneskatt, en ökning med 68,2 mkr jämfört med Den förändrade diskonteringsräntan bedöms stå för 57,8 mkr av ökningen. Den delen av pensionsskulden som redovisas som avsättning i balansräkningen uppgår till 116,2 mkr inklusive löneskatt, vilket är en ökning med 16,1 mkr jämfört med Den förändrade diskonteringsräntan beräknas stå för 9,0 mkr av ökningen. Aktualiseringsgraden för kommunens pensionsförpliktelser är enligt uppgift från Skandia 96 % ( ,0%). Semesterlöneskulden omfattar from 2012 även grupperna ferieanställda och uppehållsanställda. I bokslut 2013 har även semesterlöneskuld för semestergrupp 3 tagits med, då denna del varit svår för berörd förvaltningen att i förväg bedöma och prognostisera har den för 2013 belastat övrig finansiell verksamhet. Sedan tidigare ingår i semesterlöneskulden okompenserad övertid. Den 2013 erhållna återbetalningen av premier från AFA Försäkring avseende 2005 och 2006 har klassificerats som en jämförelsestörande post då beloppet 27,1 mkr är betydande. I enlighet med RKRs rekommendation nr 20 har interbankslånen till Stiftelsen Forum, Oskarshamn Energi AB samt Oskarshamns Utveckling AB samt aktierna i aktier i de kommunal koncernföretagen klassificerats som anläggningstillgångar, då syftet är stadigvarande innehav och brukande. De kortfristiga placeringarna har klassificerats som omsättningstillgångar, då de är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar samt är föremål för köp och försäljning kontinuerligt. Beträffande de finansiella skulderna har upptagna lån hos Kommuninvest vilka vidareutlånas till de kommunala koncernföretagen klassificerats som 45

47 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA långfristig skuld, då den ursprungliga löptiden är längre än tolv månader, kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och det finns överenskommelse till stöd för denna avsikt. Under 2013 har interbankslånen för Byggebo i Oskarshamn AB och Oskarshamns Hamn AB omvandlats till av bolagen egna upptagna lån med kommunal borgen. De sammansatta finansiella instrumenten redovisas utan uppdelning på komponenter samt redovisas enligt lägsta värdets princip. Oskarshamns kommuns finanspolicy reglerar riskhanteringen inom flera olika områden. Ränteriskerna regleras genom att de tillåtna bindningstiderna är angivna utifrån medelsförvaltningens placeringshorisont. Kreditriskerna hanteras genom att utgivarna av finansiella instrument klassificeras i olika kategorier. Exponeringen i de tillåtna kategorierna är reglerade och får inte överstiga de angivna andelarna. Vid hantering av risker vid upplåning finns regler avseende räntebindningstider och vilka instrument som får användas för att hantera risker vid upplåningen. Vid eventuell upplånig i utländsk valuta anges hur den ska valutasäkras. När det gäller den långsiktiga medelsförvaltningen anges vilka tillgångsslag som är tillåtna samt den procentuella fördelningen mellan tillgångsslagen. Den geografiska exponeringen i aktieportföljen är procentuellt reglerad, där normportföljen ska vara 60 procent globala aktier och 40 procent svenska aktier. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas månaden efter det att anläggningen tagits i bruk. Rak avskrivning tillämpas. Komponentavskrivningar förekommer inom tekniska nämndens ansvarsområde. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid görs med undantag för hamninvesteringar, där avskrivningstiden på fem år är matchad mot hyresavtalet för Gotlandsbolaget. Oskarshamns kommun gör inga löpande omprövningar av avskrivningsmetod och nyttjandeperiod. För mark görs inga avskrivningar. Vad gäller byggnader och tekniska anläggningar är avskrivningstiderna år och vanligast 20 år eller 33 år. Avskrivningstidens längd beror på beskaffenheten på investeringen samt beräknad nyttjandeperiod. För maskiner och inventarier är avskrivningstiderna 3-15 år i allmänhet i vissa fall upp till 20 år. Datorer skrivs av på tre år och datorprogram på fem år i regel. Undantagsfallet med avskrivningstid på 20 år rör sig om vissa specialfordon inom räddningstjänsten. Avskrivningstiden beror på investeringens beräknade nyttjandeperiod. För konst och aktier (i kommunala bolag) görs inga avskrivningar. För övriga materiella anläggningstillgångar är avskrivningstiderna år beroende på beskaffenhet. Anskaffningar uppgående till ett basbelopp eller mindre redovisas oavsett livslängd som driftskostnader. Detsamma gäller anskaffningar som har en livslängd på mindre än tre år oavsett belopp. Hjälpmedelsförrådet som under 2012 togs över av landstinget till ett värde av 3 mkr har behandlats som en investering och skrivs av på tre år. En nedskrivning på 1,0 mkr har gjorts under 2013 avseende slambäddarna vid Ernemars avloppsreningsverk. Nedskrivningen avser den del av anläggningen som inte fungerar och är uppenbart onyttig. En nedskrivning har även gjorts avseende byggnader och anläggningar på Snickeriet 5,12 (fd Tekniska kontorets lokaler). Området är intressant under ett handelsperspektiv. Byggnaderna kommer att rivas och saneringsarbete kommer att påbörjas under Dessutom har kommunens aktiekapital i Byggebo AB skrivits ned med 343,6 mkr, vilket motsvarade skillnaden mellan det bokförda värdet på kommunens aktiekapital i Byggebo och det egna kapitalet i Byggebo AB. Den stora skillnaden berodde på att Byggebo AB under 2013 skrivit ned fastigheternas värde med 346,5 mkr netto mot eget kapital. Nedskrivningen av kommunens aktiekapital i Byggebo AB klassades som en jämförelsestörande post. En polisanmälan om misstänkt förskingring har lämnats in under januari års bedömda del har kostnadsförts Räntekostnader redovisas enligt huvudmetoden. Lagen om allmänna vattentjänster ställer krav på särredovisning av VA-verksamheten. Verksamheten ska bokföras och redovisas enligt god redovisningssed, där resultat- och balansräkning redovisas särskilt. Oskarhamns kommun har tagit fram en VAredovisning för 2013, vilken biläggs årsredovisningen. De under inbetalda anläggningsavgifterna har skuldförts och intäktsförs sedan successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av. Inbetalda anläggningsavgifter uppgick 2013 till 2,2 mkr. Motsvarande belopp 2012 var 1,5 mkr. De kommer att med lika stor del tas upp som en intäkt under 33 år. En ny avsättning för pågående omstruktureringsarbete inom socialförvaltningen har gjorts på 1 mkr, avseende de anställda som sades upp under För utbetalning av individuella valet avseende pensioner gjordes i bokslut 2013 en uppbokning på 35,2 mkr. Faktiskt belopp uppgår till 32,3 mkr. Den överskjutande delen på 2,9 mkr kommer att belasta 2013 års resultat. 46

48 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande. I bolag definieras detta som lägst 20 % av aktiernas totala röstvärde. Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag av kommunens och dotterföretagens balans- och resultaträkningar. I detta sammanhang elimineras olika interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna. Därefter läggs kommunens och dotterföretagens räkenskaper samman genom en s.k. konsolidering. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att det av kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats. Därefter intjänat kapital räknas in i den sammanställda redovisningens egna kapital. Den proportionella konsolideringen betyder att, om dotterföretagen inte är helägda, tas endast ägd andel av räkenskapsposterna med. Interna transaktioner mellan de olika enheterna har i allt väsentligt eliminerats. På grund av skilda redovisningssätt för de olika enheterna är det inte möjligt med någon exakt avstämning. Då det bedöms röra sig om i sammanhanget marginella skillnader torde det inte ha någon väsentlig betydelse för den visade bilden av kommunens ekonomiska ställning. Byggebo AB, Oskarshamn Energi AB och Oskarshamns Hamn AB har under 2013 påbörjat arbetet med en övergång till K3-reglerna. För övriga bolag i kommunkoncernen är det inte aktuellt. 47

49 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Ekonomisk ordlista Atualiseringgrad: Den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Anläggningskapital: Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedd att stadigvarande innehas. Avskrivningar: Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar. Balansräkningen: Visar den ekonomiska ställningen den 31/ Här framgår hur kommunen har använt sitt kapital (tillgångar) och hur kapitalet har anskaffats (skulder och eget kapital). Driftbudget: Den del av kommunens budget som innehåller anslag för drift av den löpande verksamheten. Eget kapital: Kommunens egna kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m.m.) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansiella intäkter och kostnader: Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheterna, exempelvis räntor. Kassaflödesanalysen: Visar en översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har påverkat likviditeten. Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Investeringsredovisning: Omfattar investeringar i anläggningar, inventarier m.m. samt vissa kapitalinkomster men inga finansiella utgifter och inkomster. Kapitalkostnad: Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga skulder: Skulder med en förfallotid om ett år eller mindre från balansräkningsdagen. Likviditet: Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder: Skulder överstigande ett års löptid. Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag och det bokförda värdet på sålda materiella anläggningstillgångar. Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Resultaträkning: Översiktlig sammanställning av årets intäkter och kostnader och hur de har påverkat det egna kapitalet. Soliditet: Anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Interkommunal ersättning: Ersättning kommunen erhåller för att gymnasieelever från andra kommuner studerar i Oskarshamn. 48

50 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande: Peter Wretlund Antal ledamöter: 13 UPPDRAG Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige och motsvarar kommunens regering. Kommunstyrelsens uppdrag regleras av 6 kap kommunallagen och omfattar bl a att leda och samordna kommunens verksamheter, uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning, bereda ärenden till kommunfullmäktige och föreslå beslut. Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter som utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har två utskott; ett arbetsutskott och ett utskott för folkhälsa och samhällsskydd. Arbetsutskottet Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder ärenden och lägger fram förslag till beslut inför kommunstyrelsens sammanträden. Utskottet har också, via delegation från kommunstyrelsen, viss beslutanderätt i en del frågor. Sedan 1 januari 2011 är arbetsutskottet även personalutskott. I rollen som personalutskott hanterar utskottet ärenden som gäller förhållandet mellan Oskarshamns kommun som arbetsgivare och anställda i kommunen. Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd inrättades 2011 och har det övergripande ansvaret för folkhälsa, brottsförebyggande arbete, räddningstjänst, samhällsskydd och ungdomspolitiska frågor. Utskottet utser ordförande i brottsförebyggande rådet (BRÅ) och i folkhälsorådet samt utgör räddningstjänstens politiska ledning. Förvaltningsorganisation Medan det till varje nämnd finns en förvaltning som arbetar inom ett specifikt verksamhetsområde och verkställer politiska beslut, så har kommunstyrelsen Strategi- och Näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten med motsvarande funktion. ÅRETS HÄNDELSER Årets händelser finns beskrivet under avsnitten för Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret respektive Räddningstjänsten. KOMMANDE HÄNDELSER Kommande händelser finns beskrivet under avsnitten för Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret respektive Räddningstjänsten. EKONOMISK REDOVISNING NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsens budget är uppdelad på Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten och redovisas under respektive avsnitt. VERKSAMHETSMÅL Kommunstyrelsen har beslutat om ett eget balanserat styrkort med verksamhetsmål, där ansvaret för framgångsfaktorerna delas upp mellan Strategi- och Näringslivsenheten (STEN), Kommunkontoret (KNK), Räddningstjänst (RTJ), Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd (UFS) samt Internationella rapportörer (IR). Detta redovisas nedan. Ekonomi Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Bedriva verksamheten inom budgetramen Strategi- och näringslivsenheten (85,1 %) samt kommunkontoret (93,4 %) har bedrivit sina verksamheter inom budgetramen. Räddningstjänsten (118,7 %) lyckades inte med detta mål utan överskrider budgeten. I genomsnitt blev utfallet 98,2 %. Medborgare Delaktiga medborgare (STEN) Medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter. Företagslotsen har fortsatt att utveckla sitt arbete. Öppet hus i Stadshuset genomfördes hösten Lokal kompetensuppbyggnad Figeholm (LKF) har fortsatt med ett arbete i Kristdala. Arbetet kopplat till Servicecenters utveckling ska också bidra till att uppnå målet. NII-index 42 har inte uppnåtts. Målet är att detta ska nås Det kan bli svårt. Nyinflyttade ska få en god introduktion till kommunen. Detta sker i samverkan med Attraktiva Oskarshamn. (UFS) Unga känner sig delaktiga Delaktigheten innebär att unga kan framföra sina åsikter och är nöjda med sina möjligheter att kunna påverka i frågor som berör dem och deras vardag. Nyckeltalet delaktighetsindex består av fem indikatorer; att skolans personal lyssnar och tar elevrådet på allvar, att ungas möjlighet att vara med och bestämma om klassrum och uppehållsrum, att vara delaktiga i utformningen av skolans regler, att andelen unga som upplever att de kan vara med och påverka sin förening, att andelen unga som upplever att de kan framföra sina åsikter till kommunens beslutsfattare. Indikatorerna mäts genom LUPP åk 8. Indexet är beräknat genom att summera procenttalen i varje indikator dividerat med antalet indikatorer. Jämförelser med tidigare LUPP bör göras för att se utveckling över tid. Ungdomsåret startade hösten Ungdomsåret 2013 innehöll två politikerkaféer på Oscarsgymnasiet, en ungdomsmässa och ett ungdomsforum. 49

51 NÄMNDREDOVISNING Under 2012 har LUPP genomförts och en slutrapport väntas under Måluppfyllelsegrad kan ännu inte redovisas. God kommunal service (STEN) Erbjuda en god efterfrågad eftergymnasial utbildning Detta mäts genom en enkät om studentnöjdhet efter avslutad utbildning. Målet är uppnått. (KNK) God återkoppling och handläggning En undersökning avseende god kommunal service genomfördes i december Ca 100 personer svarade och anser att bemötande, kompetens och tillgänglighet är bra eller mycket bra. Ett utvecklingsområde som nämns är aktuell information om inköp och upphandling. Enkäten har utvecklats för att på ett tydligare sätt kunna mäta servicen inom olika funktioner. En nackdel är att det inte går att få en exakt jämförelse med föregående års resultat. Målet har inte uppnåtts. (RTJ) Många erbjuds en god utbildning Antalet utbildade personer har ökat med ca 40 % sedan Ökningen har i huvudsak skett genom ökad internutbildning inom de kommunala verksamheterna. Måltalet var att utbilda över personer och utfallet blev st. Målet är uppnått. Mätningen av nöjda medarbetare är baserat på undersökningar från externutbildningar. Bedömningsskalan uppgår till 4,3 och måltalet är 3,5. Målet är därmed uppnått. Goda förutsättningar till försörjning (STEN) Genom Nova erbjuda en god eftergymnasial utbildning anpassad till arbetsmarknadens behov Måltalet för antalet heltidsutbildningar är måltalet 7 st och 5 har genomförts. Detta mål är inte uppnått. Måltalet för antal deltidsutbildningar är 15 st och 19 har genomförts. Målet är uppfyllt. (KNK) Erbjuda praktik- och ferieplatser 7 st praktik- och ferieplatser har erbjudits och varit tillsatta under våren och sommaren. På grund av lokalbrist och brist på handläggare i och med generationsväxling har antalet platser fått begränsas. Målet har ändå uppfyllts. Medarbetare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling (STEN) Rätt strategisk kompetens för de aktuella frågor som kommer att ligga inom ramen för Strategioch näringslivsenhetens ansvar. Samverkan sker med många aktörer inom och utanför den kommunala organisationen för att få tillgång till den kompetens som behövs för att lösa de uppdrag som funktionen har. Målet har uppnåtts. (KNK) Göra individuella handlingsplaner Antalet tillsvidareanställda på kommunkontoret som har en individuell utvecklingsplan är 100 %. Målet är uppfyllt. (RTJ) Utbildad personal i nivå med uppdrag samt förmåga att möte kommande krav Befälsutbildningar är nu i fas gällande heltidsanställd personal. Utbildningar för att ersätta pensioneringar eller personal som slutar kommer att förekomma inom de närmaste åren. Tillsynsutbildningarna för befäl är mycket bristfällig och behov av att ta fram en utbildningsplan är stor för att säkerställa kompetensen för tillsyn och tillståndsverksamheten Finns även behov av stab och ledningsutbildning. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap (STEN) Att frågan om chefs- och medarbetarkompetenser i Oskarshamnsmodellen diskuteras på enheten Genomförd enkät visar på en hög tillfredsställelse gällande arbetets genomförande och innehåll. Målet har uppnåtts. (KNK) Tydlig och utvecklande kommunikation En medarbetarenkät genomfördes i november Utfallet blev 11 % bättre än föregående år. Målet är uppfyllt. Goda arbetsvillkor (STEN) Gott genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete. Bra genomförd verksamhetsplanering. Resultatet av uppmätt arbetsvillkorindex (AVI) uppgår till index 157. Måltalet är index 120. Målet är uppnått. (KNK) God trivsel, arbetsglädje och gemenskap Trivsel och samarbete fungerar tillfredsställande medan lokaler och arbetsbelastning har ingått i årets arbetsmiljöåtgärder. Målet att förbättra uppmätt resultat med 10 % i medarbetarenkäten är inte uppnått. (Alla) Ökad närvaro Målet är att sjukfrånvaron ska uppgå till max 2,5 %. Strategi- och näringslivsenheten samt Räddningstjänsten uppnår målet. Kommunkontoret har inte mätt. Utveckling Utveckling av god infrastruktur och kommunikation (STEN) Pendlingstid till Kalmar Pendlingstiden till Kalmar har minskat till 1 tim 5 min. Målet är 1 tim. Kan bli svårt att uppnå med nuvarande vägstandard. Målet är inte uppnått. 50

52 NÄMNDREDOVISNING (RTJ) Medverkan i samtliga planprocesser Räddningstjänstens delaktighet i byggprocessen och framtagning av översiktsplan ökar. Målet är inte uppnått. Breddat näringsliv (STEN) Nyföretagande Under 2013 startades 107 nya företag. Måltalet är 120. Ett aktivt arbete sker inom ramen för Atrinova, FCE och annat innovationsstödjande arbete för att stödja entreprenörskap i kommunen. Målet är inte uppnått. (IntR) Internationellt erfarenhetsutbyte Antal projekt Ingen uppgift Förvaltningsövergripande projekt Ingen uppgift (STEN) Fokus ranking I Fokus ranking Här är det bäst att bo hamnade kommunen på 75:e plats Målet om att vara bland de 100 bästa kommunerna har uppnåtts. (STEN) Kommunal service till företag Kommunen har för andra gången deltagit i servicemätningen Insikt som riktas till de företag som i närtid har haft kontakt med den kommunala organisationen. Målet är att vara bland de 25 % och utfallet 2013 blev 40 %. Målet är inte uppnått. (KNK) Tillgänglig och uppdaterad information Mätning är inte genomförd. (UFS) Unga vill bo i Oskarshamn Andelen elever i åk 2 gymnasiet som tror sig stanna i kommunen (LUPP 2009, 2012). Målet är inte uppnått. (UFS) God samverkan Trygghetsindex, polisens trygghetsmätningar Polisens trygghetsmätningar har genomförts 2005, 2008, 2009 och Trygghetsindex består av totalt 33 stycken indikatorer. Självskattat allmänt hälsotillstånd Uppgifter är hämtade från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor från Folkhälsomyndigheten och visar andelen vuxna år med bra självskattat hälsotillstånd. Självskattat allmänt hälsotillstånd finns med i Öppna jämförelser folkhälsa 2009 (SKL). En relativt enkel fråga om hur den enskilde ser på sitt allmänna hälsotillstånd anses vara ett bra mått på individens välbefinnande. Barnfattigdomsindex Indexet består av olika indikatorer som tillsammans beskriver hushållets ekonomiska status. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med lång inkomst eller socialbidrag. Antalet aktiva förvaltningar och kommunala bolag Ingen uppgift 51

53 NÄMNDREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT = mål uppfyllt = mål ej mätt = mål ej uppfyllt EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag ALLA: Bedriva verksamheten inom budgetramen Nettokostnader i förhållande till budgetramen 100 % 98,2 % MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Delaktiga medborgare STEN: Vi ska medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter Invånarnas möjlighet att påverka kommunala beslut (NII-index) (2012) UFS: Unga känner sig delaktiga Delaktighetsindex 37 % 36 % God kommunal service STEN: Erbjuda en god efterfrågad eftergymnasial utbildning Studentnöjdhet Minst medelvärde 3 på en 4- gradig skala 3,5 KNK: God återkoppling och handläggning Intern enkät 80 % nöjda 62 % RTJ: Många erbjuds en god utbildning Antal utbildade personer >1 000 st Nöjda utbildningsdeltagare Snitt 3,5 4,3 Goda förutsättningar till försörjning STEN: Genom Nova erbjuda en god eftergymnasial utbildning anpassad till arbetsmarknadens behov Heltidsutbildningar 7 st 5 Deltidsutbildningar 15 st 19 KNK: Erbjuda praktik- och ferieplatser Antal praktik- och ferieplatser 6 platser 7 platser 52

54 NÄMNDREDOVISNING MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling STEN: Rätt strategisk kompetens för det aktuella frågor som kommer att ligga inom ramen för strategienhetens ansvar. Diskutera behov av kompletterande strategisk kompetens i gruppen. Den kan finnas på annat håll i organisationen. Redovisa aktiviteten. Genomförs Genomförs kontinuer ligt KNK: Göra individuella utvecklingsplaner Andel tillsvidareanställda på kommunkontoret som har en individuell utvecklingsplan. 100 % 100 % RTJ: Utbildad personal i nivå med uppdrag samt förmåga att möta kommande krav. Antal anställda med relevant kompetens för sitt uppdrag Öka 1 % 0,3% Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap STEN: Att frågan om chefs- och medarbetarkompetens/ Oskarshamnsmodellen diskuteras på enheten. Medarbetarenkäten Bibehåll status Status bibehållen KNK: Tydlig och utvecklande kommunikation Medarbetarenkäten/SAM Förbättra resultatet med 10 % jämfört med fg år 39 % (2012 = 35%) Goda arbetsvillkor STEN: Se ovan samt gott genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete. Bra genomförd verksamhetsplanering. AVI AVI KNK: God trivsel, arbetsglädje och gemenskap Medarbetarenkäten/SAM Förbättra resultatet med 10 % jämfört med fg år 32 % (2012 = 32 %) ALLA: Ökad närvaro Sätta ett mål med utgångspunkt från sjukfrånvaro. Max 2,5% <2 % 53

55 NÄMNDREDOVISNING UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Utveckling av god infrastruktur och kommunikation STEN: Pendlingstid till Kalmar Snabb-buss < 1 tim 1 t 5m RTJ: Medverkan i samtliga planprocesser Deltagande i antal tillfällen i relation till totalt genomförda planmöten 90 % 70 % Breddat näringsliv STEN: Nyföretagande Fem nya avknoppningar från Atrinova/5 år 5 företag 1 företag 2013 Attraktiv kommun STEN: Fokus ranking total FOKUS ranking Topp Attraktiv kommun STEN: Kommunal service till företag Insikt 25 % bästa % KNK: Tillgänglig och uppdaterad information Enkät 75 % nöjda Ej mätt UFS: Unga vill bo i Oskarshamn Unga som vill stanna 6,6 % 5,3 % Unga som vill bo i kommunen om 10 år 8,1 % Ej mätt UFS: God samverkan Trygghetsindex, polisens trygghetsmätningar 1,28 1,21 Självskattat allmänt hälsotillstånd 74 % 74 % Barnfattigdomsindex 5,1 % 6,7 % Antalet aktiva förvaltningar och kommunala bolag Samtliga förvaltningar Ingen uppgift IntR: Internationellt erfarenhetsutbyte Antal projekt 10 Ingen uppgift Förvaltningsövergripande projekt 2 Ingen uppgift 54

56 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen Strategi- och Näringslivsenheten inkl Servicecenter och Nova UPPDRAG Strategi- och näringslivsenheten (STEN) är en samlad strategisk resurs som har en aktiv roll i kommunens utvecklingsarbete under ledning av kommundirektören. STEN ska driva ett strategiskt utvecklingsarbete, möjliggöra framförhållning och långsiktighet i kommunstyrelsens arbete samt ansvara för genomförandet av politiska beslut om kommunövergripande utvecklingsarbete. Nova Utbildning, FoU och Affärsutveckling har en viktig roll i detta arbete. I STEN ingår också sekretariatet vars huvudsakliga uppgift är att svara för kommunstyrelsens nämndsadministration och servicecenter som ska ge kommuninvånarna svar på olika frågor kopplade till den kommunala verksamheten. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Näringsliv och företagskontakter En prioriterad fråga har varit att arbeta vidare med de handlingsplaner som antagits inom ramen för arbetet tillsammans med Arena för tillväxt och projektet Förenkla helt enkelt. För att följa upp detta arbete har kommunen deltagit i undersökningen Insikt, en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Kommunen har förbättrat sitt Nöjd-Kund-Index med fyra enheter från 65 (2011) till 69 (2013). Kommunen har tillsammans med Attraktiva Oskarshamn AB arbetat för att tydliggöra Oskarshamns roll vad gäller den framtida färjetrafiken till Gotland. Under detta arbete har det lokala och regionala näringslivet funnits med. Under året har diskussioner förts med intressenter för etablering på Kvastmossen. Scania beslutade i slutet av året att etablera ett logistikcenter där. Under året har det funnits ca 100 s k villavagnar på Kvastmossen. Dessa har varit en resurs för de personer som arbetat med OKG;s revision PLEX. Kommunledningen har regelbundet mött representanter för kommunens företag, bl a Företagarna, Misterhultsföretagarna, FCO och representanter för transportföretag och handel. Kommunen var representerad under Almedalsveckan. Fokus var infrastruktur och Gotlandstrafiken var en prioriterad fråga. Hamnen Hamnbolagets marknadsutvecklare har varit en del av STEN under året. Fokus var på diskussioner med transportföretag och transportköpare i Oskarshamn. Arbetet med Cargoto används även för att, gemensamt med godsintensiva företag i Oskarshamn, ta fram strategier för infrastruktur och logistiktjänster som behov av magasin, lager, hamn och övriga logistikbehov. Oskarshamns Hamn AB och STEN för gemensamma diskussioner med Regionförbund, Svenskt Näringsliv, Trafikverket för regionala strategier om infrastruktur, godsflöden och Gotlandstrafiken. UTAB En utredning om UTAB:s, Oskarshamns flygplats, framtid har påbörjats. Turism, evenemang och platsmarknadsföring Kommunen har 2012 tecknat ett avtal med Vimare Promarina Management AB om överlåtelse av gästoch småbåtshamnen vid Brädholmen. Deras drift av hamnen startade I mars besökte kungaparet Oskarshamns kommun som första kommun i de länsbesök som kungaparet genomförde under Inom ramen för de regionala projekten Befolkning i balans och Den attraktiva regionen mer Kalmarsund agerar kommunen inom områdena rekrytering, profilering av regionen och regional samverkan för ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet Servicecenter Antal registrerade ärenden har ökat med stycken, vilket motsvarar +46 % från 2012 till Ett möte för att diskutera utvecklingsmöjligheter genomfördes med förvaltningscheferna under våren. En tids- och utvecklingsplan har sammanställts och arbetet fortgår. Nova Utbildning, FoU & Affärsutveckling Sjuksköterska, lärare, specialistundersköterska, musikproduktion, drift- och underhållstekniker är program som funnits under Ca 280 personer har studerat längre utbildningar. Antalet deltagare på fristående kurser har varit drygt 120 stycken. Nova FoU har utvärderat 14 projektförslag samt beslutat om två nya projekt under året: Expertgrupp hamnsanering del två samt Linnés geokemiska forskning vid Äspö-laboratoriet. 55

57 NÄMNDREDOVISNING ESS, Oskarshamns kommun, SLU, Malmö stad och E.ON har bildat ett restvärmekonsortium med syfte att ta tillvarata överskottsvärme för Oskarshamns del från OKG m fl. Ett s k NGL-seminarium hölls den 7-8 november med 93 deltagare (främst forskare) från sex länder. Detta seminarium ska ses som en beredning inför beslut om ett framtida NGL-laboratorium i SKB:s anläggningar. Rådet för forsknings- och innovationsinfrastruktur inrättades den 4 oktober. I rådet sitter representanter för lokala, regionala och nationella aktörer som kan stödja en utveckling av planer på att bygga upp en nationell forskningsinfrastruktur med Äspö-laboratoriet som bas. På affärsutvecklingssidan (Atrinova) har 14 nya affärsidéer/ projekt utvärderats, två nya projekt deltar i inkubatorn och ett nytt bolag har bildats. Fem nya democase är under bearbetning. Atrinova har fått nya medlemmar, bl a ELAJO. Kommunal organisation Under året har två nya förvaltningschefer börjat: Matz Ingvarsson som chef för barn- och utbildningsförvaltningen och Morgan Olsson som chef för Räddningstjänsten. Barn- och utbildningsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen har gått samman till att bli en Bildningsförvaltning. Inom ramen för projektet ÄrDok har ett utvecklingsarbete bedrivits med syfte att effektivisera, samordna och kvalitetssäkra sammanträdesrutinerna. Kommunen har under året också gått över till digitala sammanträdesrutiner. För elektronisk dokumenthantering och arkiv har systemet Public360 tagits i drift och används av förvaltningarna inledningsvis för registrering av handlingar och nämndsadministration. Övrigt Under året har en parlamentarisk grupp behandlat frågan om en rivning av Gröna höghuset. Beslutet blev att tillstyrka Byggebo AB;s önskan om rivning. Diskussioner om ett eventuellt ökat mottagande av nyanlända har haft hög prioritet. Kommunen har nu tecknat ett nytt avtal som innebär att man ska öka sitt ansvar för mottagandet av nyanlända från 40 till 100 varje år. En parlamentarisk grupp som har till uppgift att följa socialnämndens arbete för att minska sina kostnader med 50 mkr har bildats. Andra frågor som har haft hög prioritet är VAfrågorna, där beslut har fattats om samråd kring en VA-plan, fiber i kommunen och samverkan med kommuner i norra länet rörande bl a räddningstjänst och samverkan inom IT-området. Utvecklingsområden i centralorten som har behandlats är inre hamnen, en samlad centrumutveckling och handel på fastigheten Snickeriet (fd tekniska kontorets lokaler). Hamnsaneringsprojektet Under hösten påbörjades byggandet av en deponibotten vid Storskogens avfallsanläggning, där ca m3 av de förorenade sedimenten från hamninloppet ska deponeras. Högsta domstolen fastställde Mark- och miljööverdomstolens dom, vilket innebär att projektet har alla de tillstånd som krävs för att påbörja saneringen. LKO Detta projekt ägnade en stor del av våren åt granskning och yttrande avseende kompletteringsbehov i SKB:s ansökan. Under hösten vidtog arbetet med yttrandet över SKB:s FUD-program I maj arrangerades ett öppet seminarium om konsekvenserna av en förlängd mellanlagring i Clab. Ekonomiskt utfall Strategi- och näringslivsenheten inklusive Servicecenter och Nova är resultatenheter. Detta innebär att det enligt särskilda regler finns möjlighet att ta med sig viss del av outnyttjade budgetmedel till nästkommande år. Budgetöverskottet på STEN beror främst på att avsatta medel för bl a Circle Resort, Film om Bråbygden ännu inte har behövt användas. Servicecenters budgetöverskott beror på bl a på högre intäkter. För Novas del består budgetöverskottet främst av tidigare års genererad buffert. KOMMANDE HÄNDELSER Under kommande året kommer funktionen fortsätta att arbeta med stort fokus på olika insatser kopplade till Oskarshamns vision Ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Hamnsaneringsprojektet kommer fortsatt att vara ett viktigt projekt. Projektet förväntas starta under Under 2014 är följande frågor prioriterade: Externt är det centrumutveckling, the Circle resort, stöd för forskarmiljön, NGL m m, bostadsbyggande, arbetsmarknadsfrågor och integrationsfrågor. Internt är det socialförvaltningens utveckling, intranätet, hemsidan samt sjuktalen. 56

58 NÄMNDREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING Drift (mkr) Skattefinansierat Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 A70 Strategienheten -19,7-23,0-16,8 A609 Servicecenter -1,0-1,2-1,0 A73 LSN (lok säk nämnd) 0,2 0,0 0,0 A74 LKO, Mervärden 0,0 0,0 0,0 A75 Hamnsanering 0,0 0,0 0,0 A76 Nova -5,7-6,6-5,2 Summa -26,2-30,8-23,0 Årets resultat 4,6 4,6 varav överföring till nästa år 1,1 1,9 Investeringar (mkr) Avgiftsfinansierat Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Färjeterminalen 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Skattefinansierat Investeringspåse -0,3-0,4 0,0 Hamnsaneringen -2,0-2,9-0,6 Färjeterminalen -4,4-6,0-12,2 Summa -6,7-9,3-12,9 Årets resultat 2,6 0,1 varav överföring till nästa år 2,6 3,1 VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. 57

59 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelse Kommunkontor Kommunstyrelsens ordförande: Peter Wretlund Antal ledamöter: 15 Ordförande för kommunstyrelsens arbetsutskott: Peter Wretlund Antal ledamöter 5 Kommunkontorschefer: Eva-Carin Öhlin, Armin Avdic UPPDRAG Kommunkontoret har uppgifter som budget, redovisning, ekonomistyrning, finansiering, upphandling, organisationsutveckling, personalförsörjning, arbetsrätt, förhandlingar, löner, information och kommunikation, överförmyndarverksamhet, ITdrift, telefoni, kontorsvaktmästeri, samordningsfrågor samt stöd och service till övriga förvaltningar, kommunala hel- och delägda bolag. Förvaltningen omfattas av personal-, ekonomi och IT-avdelning. PERIODENS HÄNDELSER Verksamhet Under perioden januari december 2013 har kommunkontoret genomgått flera förändringar. En generationsväxling har skett orsakad av pensionsavgångar som påverkar framtida arbetssätt, roller och arbetsuppgifter för hela lönefunktionen och stora delar av ekonomiavledningen. Därutöver har tre handläggare, som förut haft sin tillhörighet på förvaltningarna, nu knutits till kommunkontoret. Handläggarnas uppdrag att stödja respektive förvaltning i ekonomiadministrativa frågor är detsamma, men samordning, back-up och arbetsledning sker från kommunkontoret. Förändringen har vuxit fram i dialog med de berörda förvaltningarna. Arbetet med att utveckla den interna kontrollen har varit en prioriterad fråga för kommunkontoret även under Kommunstyrelsen har i början av året fått en sammanställd rapport över nämndernas internkontroller, som genomfördes under år Kommunkontorets granskningsområden under 2012 omfattade finansiella placeringar, manuella utbetalningar, löneavdrag, webfiltrets funktion och rutiner vid överträdelser. Internkontrollplan 2013 innehöll granskningsområden såsom webfilter, representationskonton, manuella utbetalningar, avtalstrohet vid inköp, rutiner för hantering och uppföljning av stora projekt samt rutiner för nyrekrytering av personal. Utöver ovan nämnda har kontoret gjort en särskild granskning av hanteringen av kontanta medel där stora brister upptäckts. Granskningen har resulterat i en polisanmälan mot en anställd där en polisutredning f.n. pågår. Intern kontroll kommer att ligga i fokus även under år 2014, där nästa återrapportering till kommunstyrelsen sker i mars månad Sedan juni månad 2012 ansvarar kommunkontoret för kundfakturahanteringen för VA- och renhållning. Kommunkontoret har under senvåren 2013 införskaffat ett nytt debiteringsprogram, som effektiviserar hanteringen av kundinbetalningar och inrapportering av mätarställning på vattenmätare. Under våren 2013 ersattes den gamla rapportgeneratorn UDP med ett nytt beslutsstödssystem, QlikView. I det nya beslutsstödssystemet har applikationen ekonomispecialisten vidareutvecklats genom att ett antal nya standardrapporter och dynamiska rapporter framtagits. Kommunkontoret har hållit löpande utbildningar för användarna ute i organisationen under större delen av år Vidareutveckling av beslutsstödssystemet fortsätter även framöver med särskilt fokus på framtagande av verksamhetsspecifika nyckeltal. Idag scannas samtliga leverantörsfakturor inom Oskarshamns kommun. Under hösten 2013 påbörjades arbetet med införandet av en helt digital lösning med kommunens största leverantörer. Detta kommer att vara en prioriterad fråga även under En planeringsprocess kring e-handel inom Oskarshamns kommun kommer att inledas. Kommunkontorets avsikt är att i det långa perspektivet digitalisera hela inköps- och faktureringsprocessen. Ekonomiavdelningen har reviderat befintlig investeringspolicy i slutet av Den nya investeringspolicyn beslutas av kommunfullmäktige i februari och beräknas träda i kraft den 1 mars För att ytterligare minska kontanthanteringen har kontoret fortsatt att styra över alltfler utbetalningar från kontanter till bankkonto. När det gäller inbetalningar har antalet kortterminaler på kommunens försäljningsställen utökats under En fortsättning på arbetet med minskad kontanthantering kommer att göras under För att nå målet en attraktiv arbetsgivare har kommunkontoret gjort insatser både internt och externt. Ett genomgående tema för alla insatser har varit att lyfta fram att vi alla som arbetar i kommunen har Sveriges viktigaste jobb. Attraktionen i de kommunala anställningsvillkoren är en avgörande fråga för framtiden och påverkar ungas intresse och motivation att välja t ex undersköterske-, sjuksköterske- eller lärarjobb. En del av anställnings- och lönevillkoren hanteras av 58

60 NÄMNDREDOVISNING de centrala parterna och i årets avtalsrörelse tecknades fleråriga avtal som skapar långsiktighet i kommunens löneprocess. En viktig del i avtalens ambitioner är att utveckla dialogen mellan chef och medarbetare. Avtalen för flera tjänstemannagrupper gav ett garanterat utfall på 2,6 procent under Med Kommunal tecknades ett 4-årigt avtal med nivån kr på fyra år. Avtalsvärdet beräknas till 6,8 % på fyra år. Utökad rätt till föräldralön, båda föräldrars rätt att besöka mödravårdscentral samt kvinnor och mäns möjligheter att nå högre chefstjänster i lika stor utsträckning är andra frågor som ingått i avtalsrörelsen. Efter avslutad upphandling är Skandia fr om oktober 2013 pensionsadministratör och sköter utbetalning av medarbetares pension. Jämställdhetsfrågor har under 2013 synliggjorts och i mars antog kommunstyrelsen en ny jämställdhetsplan. Syftet med den nya planen är främst att kvinnor och män i organisationen skall ha lika rättigheter samt möjligheter. Syftet är också att bli en attraktivare arbetsgivare för både kvinnor och män genom ett aktivt jämställdhetsarbete. Personalavdelningen har under året ansvarat för att förmedla feriearbeten till kommunens ungdomar. I år har extra många ungdomar fått feriearbete i Oskarshamns kommun. 176 ungdomar erbjöds ett feriearbete. Det stora antalet platser kunde erbjudas, eftersom det avsattes extra pengar till feriearbetena. Av dessa har fem ungdomar fått feriearbete hos Landstinget. Även i år skapades en del nya arbeten i kommunens verksamheter inom nya verksamheter på exempelvis X-periment och som medhjälp i analysen av LUPP. Utöver feriearbeten i kommunens verksamheter erbjöds platser även hos några av kommunens olika föreningar. Tack vare föreningarnas hjälp lyckades vi få ihop tillräckligt antal platser och ett mer varierat utbud för ungdomarna. Under 2013 har åtta chefer från kommunen deltagit i Regionförbundets ledarutvecklingsprogram. Regionförbundet genomför år en traineeutbildning för unga nyanställda medarbetare i kommuner, Landstinget i Kalmar län samt länsövergripande organisationer. Utbildningen är en pilotutbildning. Oskarshamn är en av de 8 kommuner från länet som har deltagare med på utbildningen. God hälsa och arbetsmiljö är också en del i att utveckla attraktiviteten. Detta arbete tar sig bl.a. uttryck i två förvaltningars arbete med korttidsfrånvaro. Korttidsfrånvaroprojektet är ett projekt för att undersöka, analysera och åtgärda kvinnors ökande ohälsotal. Projektet sker i samarbete med Previa och går ut på att hålla koll på korttidsfrånvaron. Personal som haft 4-6 sjuktillfällen har deltagit i bedömningssamtal. Satsning på friskvård är en del av kommunens hälsofrämjande arbete. Sedan 1 januari 2013 erbjuds alla månadsanställda friskvård på arbetstid eller ett friskvårdsbidrag. Hälsofrämjande och klimatsmarta aktiviteter, insatser för rökfri arbetstid, kampanjer och föreläsningar har ordnats för kommunens medarbetare. Under hösten 2013 introducerades dialogverktyget FAS Arbetsliv för socialförvaltningens chefer. Verktyget innehåller övningar som ska stötta intentionerna i samverkansavtalet genom att inspirera till en ökad och utvecklad dialog om verksamhet, samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Det långsiktiga målet är ett hållbart och hälsosamt arbetsliv. En ny resepolicy med mål att skapa en säker arbetsmiljö har tagits fram. Syftet är att göra resorna på ett trafiksäkert och hälsosamt sätt med hänsyn både till resenären och till medtrafikanter. Kommunkontoret har varit engagerat i ungdomsenkäten LUPP 2012, där 2013 har ägnats åt analysarbete och återkoppling. Slutrapporten med förslag presenteras för kommunfullmäktige våren Kontoret har medverkat i utskottet för folkhälsa och samhällsskydd, som är ett beredande organ för kommunstyrelsen, gällande frågor inom drog- och brottsförebyggande arbete, räddningstjänst, folkhälsa, ungdomspolitik, säkerhet och trygghet. Under året har kontoret haft en samordnande funktion för kommunens folkhälsooch drogförebyggande arbete. Det långsiktiga arbetet inom IT-verksamheten styrs utifrån återstående aktiviteter från estrategin Oskarshamn samt de utvecklingsområden som identifierats i samband med revideringen av estrategin, där fokus är att öka servicen till medborgarna samt den interna kvalitén och effektiviteten. Utifrån ett initiativ från Kommundirektörerna i Oskarshamns, Högsbys och Hultsfreds kommuner har en diskussion inletts under våren 2013 kring ett gemensamt strategiarbete med fokus på en eventuell utökad samverkan inom IT. Arbetet med införandet att nytt ärende- och dokumenthanteringssystem är en av de viktigare och mer omfattande satsningarna utifrån estrategin. Under våren 2013 har två verksamheter genomfört en pilot i det nya systemet och ett breddinförande för resterande verksamheter planeras under hösten våren Parallellt med detta har införts nytt e-postsystem. I denna satsning finns också efterföljande faser som t.ex. att koppla på E-tjänster för medborgarna för att kunna hantera Mina ärenden via kommunens hemsida, integrera andra system mot det nya ärende- och dokumenthanteringssystemet, vidareutveckling av funktioner i systemet m.m. 59

61 NÄMNDREDOVISNING Under våren 2013 har utvecklingen av ett nytt intranät inletts utifrån genomfört kravarbete. Intranätet blir en viktig funktion i den interna kommunikationen och dialogen med medarbetarna men också ett sätt att publicera viss information kopplat till ärendehanteringsprocessen. Ett införande av det nya intranätet kommer att påbörjas under hösten våren I och med att Kommunstyrelsen blev arkivmyndighet fr.o.m. 1/4 har IT-avdelningen det övergripande ansvaret för arkiv och frågan om e- Arkiv. e-arkiv handlar om lösningar som svarar upp mot de lagkrav som finns rörande arkivering och återsökning av de elektroniska handlingar som är ett resultat av de kommunala verksamhetsprocesserna. Under 2012 har kommunen lämnat fullmakt till den ramavtalsupphandling som SKL Kommentus genomför. Ramavtalet kommer att ge kommunen möjlighet att avropa produkter och tjänster inom området. Ett initiativ har också tagits av den Primärkommunala nämnden och länets Arkivarier under våren 2013, om att samverka i ett införande av e-arkiv, då frågan är komplex och lösningarna mycket dyra. Begreppet offentliga e-tjänster står primärt för olika tjänster som medborgare och företag kan använda för att uträtta olika ärenden hos en offentlig myndighet. E-tjänster är en vital del redan i nuvarande e-strategi och vissa tjänster finns etablerade, men det finns en mängd andra tjänster som skulle kunna erbjudas. Under utför IT-avdelningen omvärldsbevakning för området bl.a. genom att träffa leverantörer och lyssna på andra kommuner. Intrycket är att det finns olika angreppssätt och ambitionsnivåer, alltifrån enklare blankettjänster till komplexa lösningar kopplade mot verksamhetssystemen. För en mindre kommun är det också lika viktigt att erbjuda internt effektiva lösningar som att höja servicen för medborgarna. Drivkraften för e-tjänster måste primärt komma från de olika verksamheterna men IT måste verka som en katalysator för området samt erbjuda en e- tjänsteplattform att bygga vidare på. I anslutning till detta har en översyn av kommunens hemsida också påbörjats. En förutsättning för flera e-tjänster är också att medborgarna ska kunna logga in via en säker inloggning med hjälp av en e-legitimation. Behovet av säker inloggning finns också för e- tjänster inom skolan, som kommunen erbjuder redan idag. En pedagogisk IT plan har tagits fram under våren 2013, som ett resultat av diskussioner i olika sammanhang kring behovet av IT-stöd för pedagogiskt lärande inom skolan. Parallellt med detta har diskussioner förts om finansieringsmodell för befintliga datorer inom skolan. Inför 2014 har Bildningsnämnden prioriterat utbyggnad av trådlösa nätverk i samtliga skolsalar, att ge lärarna bättre åtkomst till de administrativa systemen samt en uppgradering till Windows 7. Dessa satsningar är en del i en långsiktig ambition kring en elevdatorsatsning inom skolan. IT-avdelningen har under 2013 utökats med en bredbandssamordnare för satsningen på att ta fram en bredbandsstrategi samt vara en resursförstärkning vid genomförandet. Målsättningen för bredbandssatsningen ligger i linje med regeringens mål om 100 Mbit bredband till 90 % av invånarna senast år Under våren 2013 har ett omfattande arbete genomförts kring IT-avdelningens finansieringsmodell, den s.k. nätverksavgiften. En underliggande kalkyl för avgiften samt en beskrivning är nu framtagen och förankrad i verksamhetsledningen. Som en följd av detta arbete planeras också för ytterligare en resurs till IT-avdelningen som haft en hög arbetsbelastning under lång tid beroende på de utvecklingsprojekt som pågår. Ekonomiskt utfall Kommunkontorets resultat för perioden januaridecember 2013 uppgår till ett överskott om 2,3 mkr inklusive kapitalkostnaderna. Kostnaderna har överskridit budgeten när det gäller överförmyndarverksamheten (0,2 mkr) och kollektivtrafiken (0,5 mkr), som numera är överförd till landstinget. De ökade kostnaderna vägs upp genom överskott när det gäller företagshälsovården och ITverksamheten. Av årets budget för IT-investeringar om 6,1 mkr har 3,6 mkr förbrukats. Investeringsbudget för avgiftsfinansierad verksamhet uppgår till 11,0 mkr varav 10,3 mkr har nyttjats under år Samverkan inom telefoniområdet har under 2013 utökats genom ett länsgemensamt avtal för telefoni, vilket innebär kostnadsbesparingar. Under 2013 har en uppgradering av den länsgemensamma telefoniplattformen gjorts, vilket innebär utökad funktionalitet. 60

62 NÄMNDREDOVISNING EKONOMISKT UTFALL EKONOMI Driftbudget (mkr) Avgiftsfin verks Vks 70 Nyttjanderätt Hamnen Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Intäkter 6,8 6,0 6,6 Kostnader -7,9-6,5-6,5 Summa -1,1-0,5 0,1 Årets resultat -0,6 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 Skattefin verks A 400 Kommunkontors-chef 0 0,0 0 A402 Personalavd -18,4-20,5-16,1 A403 Ekonomiavd -9,5-9,0-9,6 A 405 IT-avd -4,5-5,2-5,0 Summa -32,4-34,7-30,7 Årets resultat 2,3 2,0 varav överföring till nästa år 0,6 1,5 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Avgiftfin verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Investeringspåse -10,3-11,0-16,9 Summa -10,3-11,0-16,9 Årets resultat 0,7 4,0 varav överföring till nästa år -4,0 Skattefin verks Invsteringspåse -3,6-6,1-2,9 Summa -3,6-6,1-2,9 Årets resultat 2,4 0,6 varav överföring till nästa år 2,4 0,6 VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel 61

63 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelse Räddningstjänsten Förvaltningschef: Morgan Olsson Anställda:74 heltid, 37 beredskapspersonal UPPDRAG Räddningstjänstens verksamhet regleras i Lagen om Skydd mot Olyckor. Grundläggande är ett snabbt ingripande för att rädda liv, egendom och miljö. Dimensionering av kommunens räddningstjänst beslutas av kommunstyrelsen efter genomförd riskanalys och dokumenteras i föreskrivet handlingsprogram. Verksamheten omfattar räddningsinsatser, övning, planläggning, flygplatsräddningstjänst, utbildning, brand- och olycksutredning samt tillsynsverksamhet. Räddningstjänsten ansvar är också att genomföra olycksutredningar, samt analys av egna räddningsinsatser. Utöver räddningsverksamhet ansvarar utskottet för folkhälsa och samhällsskydd för andra frågor. Se kommunstyrelsens inledande kapitel. Avtal med annan part OKG, SKB Oskarshamns kommun har tecknat samverkansavtal med kärnkraftsindustrin om att kommunen ansvarar för räddningsstyrkan placerad vid brandstationen Simpevarp. Styrkan bedriver utryckande verksamhet för kärnkraftsindustrin och utför kommunala räddningstjänstuppdrag i nordöstra kommundelen. UTAB I enlighet med kommunstyrelsens beslut upprätthåller räddningstjänsten flygplatsräddningstjänst på Oskarshamn Airport. Ett räddningsfordon och tre brandmän upprätthåller beredskap vid flygrörelser samt utför avisning av flygplan, bromsprov och planläggning. Landstinget Via avtal med Landstinget utförs I Väntan På Ambulans som innebär att räddningsstyrkorna utför kvalificerad förstahjälpen vård vid svårare olyckfall och sjukdomstillstånd när närmaste ambulans har 15 minuter eller längre tid till den drabbade. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Operativ verksamhet Räddningstjänsten har under 2013 utfört 577 insatser jämfört med 497 under I dessa siffror är alla typer av ärenden registrerade. Under våren gick 8 personer i ålderspension. Dessa har nu ersatts av nyanställd personal som fått föreskriven introduktion under tre månader. Förvaltningen har under året rekryterat ny förvaltningschef som tillträdde sin tjänst efter sommaren. Vid Oskarshamn Airport har flygets ankomst- och avgångstider ändrats flera gånger under året, vilket har påverkat räddningstjänstens bemanning på flygplatsen. Oskarshamns kommun har tillsammans med grannkommunerna Mönsterås, Högsby, Hultsfred och Vimmerby undersökt på möjligheterna till en fördjupad samverkan inom räddningstjänsten. Räddningscheferna i respektive kommun har fått uppdraget att verkställa denna samverkan, vilken inledningsvis kommer att påbörjas inom följande verksamhetsområden: Förebyggande Upphandling/ brandmaterial Kommunikation/RAKEL Internutbildning/ övning Förebyggande verksamhet Räddningstjänstens har genomfört förebyggande arbete enligt gällande lagstiftning. Under året har följande ärenden handlagts; 75 tillsyner, 2 tillsyner av farlig verksamhet, 16 tillstånd brandfarlig vara, 9 tillstånd explosiv vara, 98 remisser och rådgivningar. Utbildning har genomförts av personer i brandskydd bl a kommunanställda. Samordning Anställda samordnare är 1 säkerhetssamordnare, 0,2 hälsosamordnare (anställd av annan förvaltning), 0,5 ungdomssamordnare (anställd av annan förvaltning) och 0,2 ANDT-samordnare (anställd av annan förvaltning). Säkerhetssamordning Kommunens förmåga att hantera allvarliga händelser ska bli ännu bättre. För detta arbete finns en säkerhetssamordnare som till 50 % finansieras av statsbidrag. Arbetet under 2013 handlade främst om utbildning och övning. En regional samverkansövning med fokus på dricksvattenfrågor genomfördes i november. Både politiker och tjänstemän har övat och utbildats under året. Planeringen för övningen SAMÖ Fokus 2014 har påbörjats. Riskoch sårbarhetsanalysarbetet har genomförts på några förvaltningar. Brottsförebyggande rådet Brottförebyggande rådet har fokuserat sitt arbete på att stötta redan befintliga verksamheter, opinionsbildare och cykellyseprojektet (utdelning av cykellysen i samband med information om trafiksäkerhet). 62

64 NÄMNDREDOVISNING Folkhälsorådet Folkhälsorådets arbete har utgått från de nationella målområden som finns prioriterade i Strategisk plan för folkhälsa och samhällsskydd Oskarshamns kommun, dvs delaktighet och inflytande, trygga och goda uppväxtvillkor samt minskat bruk av tobak, alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Merparten av folkhälsorådets planerade verksamhet för året är genomförd och uppfylld. Särskild vikt har lagts på att följa och stödja arbetet med rökfria skolgårdar och minska användningen av alkohol. Ungdomspolitiska frågor Ungdomssamordnaren ansvarar för kommunens ungdomspolitiska arbete på en strategisk nivå med inriktning på delaktighet och inflytande varav LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) och ungdomsåret utgör två stora delar. LUPP har under året kretsat kring analysen av de enkätsvar som vi fick in, en rapport med förslag till åtgärder har tagits fram och överlämnats till utskottet för vidare hantering. Ungdomsåret har genomfört en ungdomsmässa samt arrangerat ett ungdomsforum, där högstadieungdomar fick diskutera deras viktigaste frågor med ett antal politiker, vilket ledde fram till att tre medborgarförslag lämnades in. KOMMANDE HÄNDELSER Behovet att förnya fordonsparken är stort. Moderna fordon innebär också att räddningsinsatserna blir effektivare och arbetsmiljön för personalen förbättras. Vid brandstationen i Simpevarp har en femårig lösning hittats för att förbättra arbetsmiljön. Hotellet har tillfälligt anpassats och kommer fram till 2018 att fungera som brandstation. Kärnkraftsindustrin önskan är att Oskarshamns kommun bygger en permanent brandstation som sedan hyrs ut till kärnkraftsindustrin. EKONOMISK REDOVISNING Ekonomiskt utfall Drift Förvaltningen redovisar ett underskott om 2,9 mkr för 2013, varav en stor post är lokalkostnader där hyreskompensationen inte blev rätt bedömd. Räknas lokalkostnaderna bort innebär det att förvaltningen har ett underskott på 2,2 mkr. Underskottet beror bl a på följande: Oskarshamn Airport har ändrat flygets tider flera gånger, vilket har påverkat räddningstjänstens bemanning på flyget, ökade personalkostnader i samband med pensionsavgångar och utbildningar, ökade kostnader för drift, löner och fastigheter. Vidtagna åtgärder För att minska kostnaderna har förvaltningen infört restriktioner för inköp och deltagande i kurser och vakanser återbesätts inte (förutom personal i räddningsstyrkorna), men förvaltningen måste arbeta med att effektivisera verksamheten ytterligare. För att nå en verksamhet inom tilldelad budgetram kommer förvaltningen att genomföra en större organisationsöversyn. Fokus kommer att vara på kärnverksamheten och att uppfylla de åtaganden som finns i avtal med annan part. Ett åtgärdsprogram med följande fem punkter har utarbetats och påbörjats. Ta fram riskanalys för kommunen Budget i balans Organisationsöversyn Ta fram nytt handlingsprogram Säkerställa långsiktig lösning av arbetsmiljön för personalen på Simpevarps station Investering Vissa investeringsmedel äskas överföras till 2014 pga leveransfördröjning och försenade projekt. Under senare år har kraven på verksamheten ökat markant med bland annat ny lagstiftning som medför behov av bredare kompetens, inte minst på tillsyns- och tillståndsområdet. Kommunernas räddningstjänster har också varit mycket sårbara vid sjukdom, semester mm. För att möta kraven på en kompetent organisation i takt med ekonomiska åtstramningar är den samverkan som påbörjats mellan fem kommuner nödvändig och samarbetet måste fortsätta utvecklas. 63

65 NÄMNDREDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Avgiftsfin verks Vks 78 Rädddnings-tjänst avg fin Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Intäkter 22,1 20,2 21,1 Kostnader -19,4-19,2-21,6 Summa 3,2 1,0-0,5 Årets resultat 2,3 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 Skattefin verks Vks 27 Räddningstjänst skattefin verks -33,0-27,8-30,6 Summa -33,0-27,8-30,6 Årets resultat -5,2 0,0-3,8 varav överföring till nästa år 0,0 0,0-0,6 Totalt årets resulat -2,9 0,0-3,8 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Avgiftfin verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Investeringspåse -0,9-1,2-0,2 Summa -0,9-1,2-0,2 Årets resultat 0,3-1,2 0,2 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 Skattefin verks Investeringspåse -2,6-3,1-5,5 Summa -2,6-3,1-5,5 Årets resultat 0,5 0,0 1,1 varav ö verföring till nästa år 0,5 0,0 1,0 VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. 64

66 NÄMNDREDOVISNING Teknisk nämnd hamnsaneringsprojektet på Storskogens avfallsanläggning. Ordförande: Yvonne Bergvall Antal ledamöter: 9 Förvaltningschef: Torsten Nilsson NÄMNDENS UPPDRAG Enligt reglementet ska tekniska nämnden svara för fastighetsförvaltning, väghållning, allmän vattenoch avloppsförsörjning (Va), avfallshantering, park- och skogsskötsel samt städ- och kostverksamhet. Nämnden fullgör också trafikfrågor (trafiknämnd) och svarar dessutom för det lokala trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Nämnden biträds av tekniska kontoret. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Tekniska nämndens verksamheter är mycket beroende av väder och vind. Riklig nederbörd i form av regn och snö med kraftiga flöden som följd kan påverka såväl Va-verksamheten som gatuavdelningen, kyla kan medföra ökade kostnader för uppvärmning för framförallt fastighetsavdelningen. I år har dock vädergudarna varit ganska gynnsamma. Förvaltningen medverkar i eller driver ett par EUprojekt, såväl I-Test som övriga projekt håller på att avslutas. Investeringar En Va-plan håller på att arbetas in som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. För att säkerställa en god hälsa och god miljö krävs en uppdatering av va-verksamheten. Förvaltningen har fortsatt med planeringen av ett antal större projekt för att nå dessa mål: ny vattentäkt för Oskarshamn, reinvesteringar i snart 25-åriga Ernemar avloppsreningsverk (ARV) samt förbättringar i Figeholms ARV. Dessa projekt kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen för att genomföras och de är försenade. Det innebär att projekten kan starta först Vidare är stora delar av ledningsnätet från talet, vilket medför att den ekonomiska livslängden 50 år är slut och nätet behöver renoveras. I Vaplanen ingår även hur utbyggnaden av Va ska hanteras. Även avfallsverksamheten blir mer och mer högteknologisk. Avfall kan omvandlas och bli resurser på olika sätt, t ex energi och jord. Anläggningarna blir större och mer kapitalintensiva. Förvaltningen avvaktar med vissa investeringar p g a dels resultatet av diskussionerna med Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) om samarbete dels huruvida kommunen avser att placera förorenade massor från Årets enskilt största skattefinansierade investering är ombyggnaden av biografen. Projektet är senarelagt pga omprioriteringar. Ett par av de senaste årens större investeringar, nybyggnationen av förskolan Gläntan och ombyggnaderna av Vallhallaskolan och Norra skolan, har slutförts för bildningsnämndens räkning. Fastighetsbeståndet har utökats med järnvägsstationen under året. Flera mindre men viktiga projekt som renoveringen av Kristdalaskolan, miljöförbättringar samt effektiviseringar åt socialnämnden i deras besparingsarbete, har påbörjats. Inom gatuavdelningen har man satsat på att bygga cirkulationsplatser för att göra det smidigare i trafiken och minska miljöpåverkan. Senaste tillskottet är i korsningen Åsavägen-Östersjövägen. Vidare är några trafiksignaler gamla och svåra att reparera. Det är mer ekonomiskt effektivt att anlägga cirkulationsplatser, då trafiksignalerna utrangeras. Planeringen inför omvandlingen av stadsmiljön har börjat så smått. Strandpromenaden har fått ytterligare en fin sträcka. Slutligen är det fortfarande fokus på ökad trafiksäkerhet genom t ex fler gc-vägar. Ekonomiskt utfall Drift avgiftsfinansierad verksamhet (Va och renhållning) VA visar ett positivt resultat om 4,8 mkr fördelat på både högre intäkter och lägre kostnader. Brukningstaxan höjdes med 6 % inför 2013 för att möta de stora investeringarna och ökande kraven. 6 % motsvarar 3 mkr. Energikostnaderna har varit lägre 65

67 NÄMNDREDOVISNING men kostnaderna för ledningsnätet har varit högre än budget. Kapitalkostnaderna har varit lägre än budget, då stora delar av investeringsbudgeten inte arbetats upp enligt plan, framförallt pga förseningar i tillståndsprocessen. Ultraljudsanläggningen på Ernemar ARV utrangeras för 1 mkr. Avfallsverksamheten uppvisar ett positivt netto om 3,5 mkr. Såväl kostnaderna som intäkterna är lägre än planerat. Kapitalkostnaderna är lägre p g a att förvaltningen avvaktat planerade investeringar med anledning av eventuell anslutning till KSRR samt hamnsaneringsprojektet. Projektet I-Test ( ) kostade netto 0,3 mkr under Kommunfullmäktige har godkänt den totala projektkostnaden men det saknas anslag i tekniska nämndens budget. Ytterligare bidrag förväntas från EU-kommissionen. Investeringar avgiftsfinansierad verksamhet Av årets investeringsbudget på 67 mkr har endast 23,5 mkr förbrukats. Inom Va är anledningen framförallt förseningar i tillståndsprocessen. Inom avfallshanteringen har förvaltningen avvaktat utfallet av förhandlingarna om KSRR och hamnsaneringsprojektet. Respektive verksamhets över- eller underskott räknas årligen av mot en resultatutjämningsfond, ett eget kapital (se balansräkningen). Drift skattefinansierad verksamhet De skattefinansierade verksamheterna (exklusive fastighets- och kost- o serviceavdelningarna) som har en nettokostnadsvolym om 32 mkr visar ett underskott mot budget om 3,0 mkr. Budgeten för vinterväghållning är normalt drygt 4,2 mkr men visar ett utfall om 7,7 mkr beroende på den snörika vårvintern. Tekniska nämnden ansöker i efterhand om finansiering av överskridandet med 3,5 mkr. Kost o Service visar ett överskott om 1,0 mkr och det består framförallt av lägre personalkostnader än planerat. Måltidsproduktionen åt landstinget på Oskarshamns sjukhus har upphört under året. Vidare har förvaltningen gjort genomlysningar inom kost- och städverksamheterna med gott ekonomiskt resultat. Tekniska nämnden ansöker om överföring av avdelningens positiva resultat enligt reglerna för resultatenheter. Investeringar skattefinansierad verksamhet Av årets budget 57 mkr har 33 mkr förbrukats och 23 mkr behöver överföras till 2014, då projekten fortsätter. De största projekten är ombyggnaden av Sagabiografen samt omvandlingen av stadsmiljön. Vidtagna åtgärder Nämnden har ansökt hos kommunstyrelsen om finansiering av flytten från Hyvelgatan till Södra Fabriksgatan. Kostnaderna har uppgått till tidigare beräknade 6,3 mkr jämfört med budgeterade totalt 5,0 mkr för 2012 och ,8 mkr finansierades Slutligen ansöker tekniska nämnden om att 0,5 mkr av fastighetsavdelningens överskott överförs till 2014 för resterande åtgärder. Investeringar skatte Huvuddelen av förändringarna inom de skattefinansierade verksamheterna har lösts genom omfördelningar och ytterligare anslag beslutade under Fastighetsavdelningen visar ett positivt resultat om 4,7 mkr. Fastigheten Snickeriet skrivs ned med 5,2 mkr. Utfallet av kapitalkostnaderna är 0,6 mkr. Kostnaderna för media (el, fjärrvärme, VA osv) har varit betydligt lägre än planerat. Året var något varmare än normalt men även EPC-projektet (energibesparande investeringar om totalt 28 mkr) bedöms ha påverkat positivt. Underhållskostnaderna har varit betydligt högre än normalt. Fastighetsbeståndet blir äldre och kräver mer underhåll. 66

68 NÄMNDREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Avgiftsfinans verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 V 76 VA 4,8 1,2 1,3 V 77 Renhållning 3,5-1,2 3,0 Summa 8,3 0,0 4,3 Årets resultat 8,3 4,3 Skattefin verks A10 Övrig verksamhet -35,2-32,4-39,9 A102 Fastighetsavdeln -8,2-13,0-6,9 A108 Kost och service -5,5-6,5-7,8 Summa -48,9-51,9-54,6 Årets resultat 3,0-5,0 varav överföring till nästa år 2,6-1,2 EKONOMI Investeringsbudget (tkr) Avgiftsfin verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 VA -16,1-42,2-15,9 Renhållning -7,4-25,2-1,7 Summa -23,5-67,4-17,6 Årets resultat 44,0 25,3 varav överföring till nästa år 0,0 16,5 Skattefin verks Investeringspåse -2,7-4,0-6,6 Lönsamma investeringar -0,1-0,6-13,3 Övriga investeringar -30,5-52,0-75,8 Summa -33,3-56,6-95,7 Årets resultat 23,3-16,9 Överföring till nästa år 22,9 13,1 VERKSAMHETSMÅL Nämnden har nyligen beslutat om färre och tydligare mål för 2013 och framåt

69 NÄMNDREDOVISNING BALANSERAT STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag Hålla budget Noggrannhet vid rekrytering Budgetuppföljningar Feb-maj, aug-dec Följa Oskarshamnsmodellen 100 % 101 % 90 % 95 % Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Investeringsplan som beskriver totalkostnaden Projektets driftkalkyl Tids- och resursplaner för alla projekt, kalenderår 100 % 90 % MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Delaktiga medborgare Öppenhet, information Nöjd-inflytande-index (NII) NII 42 År 2014 God kommunal service Korta handläggnings och svarstider Fastlagda rutiner 100 % 90 % Attraktiva boenden God infrastruktur med säkra trafikmiljöer Underhålls- och investeringsbudgetarna 100 % 90 % Goda förutsättningar till försörjning Erbjuda praktikplatser, sommarjobb, sysselsättningsprojekt Antal årligen 25 st 30 st MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Tryggad kompetensförsörjning/- utveckling Utvecklingsplan Andel anställda med utvecklingsplan 100 % 95 % Utbildning Tillräcklig kompetens för arbetet 100 % 95 % Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nära till chefen/ tydlig chef Medarbetarenkät tekniska kontoret 100 % 98 % Tydliga roller/ struktur Medarbetarenkät tekniska kontoret 100 % 95 % Goda arbetsvillkor Bra och säker arbetsmiljö Medarbetarenkät tekniska kontoret 100 % 95 % Ökad närvaro Frisk och personalvård Sjuktal 95 % 93 % 68

70 NÄMNDREDOVISNING UTVECKLING Kommunövergripande: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Breddat näringsliv Samverkan mellan kommun och näringsliv Enkät Insikt år 2013 Nöjd-kund-index (NKI) (NKI 2011=65) NKI Attraktiv kommun God kommunal service Enkät SCB:s Medborgarundersökning: Bemötande o tillgänglighet (år 2010=54) NMI Vatten o avlopp (år 2010=74) NMI Gator o vägar (år 2010=53) NMI Gc-vägar (år 2010=56) NMI Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Biogasfordon Nyinvesteringsbudget 90% under mandatperioden

71 NÄMNDREDOVISNING Samhällsbyggnadsnämnd Ordförande: Mathias R. Karlsson Antal ledamöter: 9 Förvaltningschef: Bodil Liedberg Jönsson Antal anställda: 40 Antal årsarbetare: 39 NÄMNDENS UPPDRAG Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för kommunens åtaganden enligt plan- och bygglagen med undantag för den översiktliga planeringen där ansvaret ligger hos kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden har även ansvaret för miljö- och hälsoskyddsarbetet, tillsyn över försäljningen av receptfria läkemedel, tobak och folköl inom detaljhandeln, dispensgivning i strandskyddsärenden, kommunens mätningsverksamhet, kart- och GISutvecklingen samt bidragsgivning för bostadsanpassning. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) verkställer nämndens beslut och har ansvar för ett stort antal funktioner. Bland dessa bör särskilt nämnas: kommunens kartproduktion, förberedelser för lantmäteriförrättningar, mätningsteknisk service inklusive trafikmätning, GIS-utveckling, översiktsplanering och detaljplanering. SBK underhåller kommunens adress- och byggnadsregister samt lägenhetsregistret. Samhällsbyggnadskontoret svarar för bygglovsprocessen samt byggprocessen med tekniska samråd, startbesked, arbetsplatsbesök, slutsamråd och slutbesked. Kontoret är tillsynsmyndighet för den obligatoriska funktionskontrollen för ventilationssystem. Samhällsbyggnadskontoret utför tillsyn inom miljö, hälsoskydds-, livsmedels- och kemikalieområdet. Förvaltningen handlägger dessutom ansökningar om bostadsanpassningsbidrag. Kommunens mark- och exploateringsfrågor handläggs på samhällsbyggnadskontoret. För de frågorna och för den översiktliga planeringen ligger det politiska ansvaret hos kommunstyrelsen. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Samhällsbyggnadsnämnden saknade en ordinarie nämndordförande under årets första sex månader. Förste vice ordförande fick träda in som ersättare. Nämnden har av den anledningen genererat ett överskott om 0,1 mkr. Kart- och planavdelningen delades från den 1 maj i två avdelningar med var sin avdelningschef. I bokslutet för 2013 redovisas resultatet fortfarande som om de var en gemensam avdelning. Miljö- och byggavdelningen har efter kommunfullmäktiges budgetbeslut tillförts medel för att anställa en miljö- och hälsoskyddsinspektör och en bygglovsarkitekt. Den planerade miljö- och hälsoskyddstillsynen har genomförts till 93 % under året. Orsaken till att den inte har hunnits med i sin helhet är vakanser på grund av sjukdom och föräldraledighet. Livsmedelskontrollen har genomförts väl trots långtidssjukskrivning och kontoret har hunnit med fler tillsynsbesök än de hade planerat. SBKs miljögrupp har hanterat flera större ärenden under året. Bland annat har den genomfört en förstärkt förstudie av en markförorening vid Bockara Sågverk och handlagt kommunens anmälan om avhjälpandeåtgärder på fastigheten Snickeriet. Miljögruppen har även arbetat med att ta fram ett förslag till VA-plan i samverkan med tekniska kontoret. Arbetet med att bistå boende i kust- och skärgårdsområdet att finna lösningar på VAproblemen i området har fortsatt inom ett projekt som finansieras med stöd av LOVA- och Leadermedel. Flera av de tio utvalda bebyggelseområdena är på väg att genomföra åtgärder som kommer att bidra till bättre kustvattenkvalitet. De båda kommunala naturreservaten Fagereke och Sjöboviken invigdes i samband med en nyintroducerad friluftsvecka i september. Friluftsveckan genomfördes i samverkan mellan kommunen, Attraktiva Oskarshamn AB och ideella föreningar. Den utlovade intrångsersättningen om drygt 3,8 mkr utbetalades till kommunen från Naturvårdverket strax före jul. En bygglovsarkitekt anställdes i juni. Mängden bygglovsansökningar blev även i år mindre än förväntat. Detta påverkade emellertid inte budgetutfallet negativt. Intäkterna blev trots detta betydligt större än förväntat på grund av att ett par mera omfattande bygglovsprövningar genomfördes samt att nämnden tvingades ta ut några större byggsanktionsavgifter. Lagkravet om max 10 veckors handläggningstid utan beslut om förlängning uppfylldes till 94 %. För andra året i rad har det varit möjligt att bedriva viss tillsyn enligt plan- och bygglagen. Planfunktionen/ planavdelningen har under året genomfört det första steget av stadsomvandlingen i Inre Hamnen. Efter en prekvalificeringsprocess valde kontoret ut tre arkitektteam för parallella uppdrag med syfte att ta fram var sin vision för hur Inre Hamnen kan tillföras kompletterande bebyggelse. Området ska därvid ges en naturlig koppling till Oskarshamns centrum. Hela processen genomfördes i nära samråd med invånare och byggföretag. De parallella uppdragen redovisades den 27 och 28 september. Därefter genomfördes en 70

72 NÄMNDREDOVISNING analys och de parallella uppdragen avlutades när styrgruppen lämnade sitt utlåtande till arkitektteamen. Under året färdigställdes detaljplaner för: nyetablering av handel på Snickeriet utökning av handel för COOP och MAXI nybyggnation av bostäder, hälsocentral och tandläkarmottagning på Mejeriplan omriktarstation i Misterhult. En ny detaljplan för en Hälsocentral i Kristineberg och den fördjupade översiktsplanen för staden Oskarshamn färdigställdes så att de kan antas av kommunfullmäktige tidigt Detaljplanen för Kvastmossen anpassas för ett framtida logistikcentrum. Även den beräknas kunna antas i början av Detaljplanearbetet för The Circle Resort i Hägnad fortsatte med både etapp två och tre. Under 2013 arbetade kontoret vidare med planering för en strandpromenad och arbetet med att finna en lösning för ett nytt resecentrum intensifierades. Trots att kommunfullmäktige sänkte plantaxan med 20 % för industri- och flerfamiljsfastigheter 2012 fortsatte det att komma in klagomål på avgifterna. Därför reviderades hela plan- och bygglovstaxan inför Beslut om ny taxa togs vid kommunfullmäktiges budgetsammanträde. Kontorets kartavdelning har utvecklat och introducerat ett helt nytt, och mera effektivt webbgis. Kartavdelningen har även genomfört en övergång till höjdsystemet RH Lantmäteriet har förtätat det nationella systemet med referensstationer för GPS-mätning. RH 2000 och den nya basstationen har gjort att förvaltningen får bättre och säkrare mätningar med GPS i både plan och höjd. Kontoret har även bytt till en ny och modern server för verksamhetssystemen. Under våren arbetade kartavdelningen med tomtindelningarna för det nya bostadsområdet vid Pärnuvägen. Mätningsfunktionen har haft vakanta tjänster på grund av svårigheter att rekrytera. Funktionen har klarat sitt uppdrag tack vare att efterfrågan på utsättningar och inmätningar har varit låg. Mark- och exploateringsfunktionen har arbetat med att förbereda inför försäljning av kommunens mark på Mejeriplan, Kvastmossen och vid COOP. En annan viktig uppgift har varit att bistå OKGs underleverantörer med att hitta lämpliga platser för tillfälliga boendelösningar. Typ av insats Husutstakningar Projekteringsmätningar Nybyggnadskartor Förrättningsförberedelser GIS-leveranser Bygglovskartor Bostadsanpassningsans Bygglov/bygganmälan Miljötillsyn A/B-företag Miljötillsyn C-företag Miljötillsyn U-företag Miljötillsyn Lantbruk Hälsoskyddstillsyn Livsmedelstillsyn Folköl, tobak, läkemedel i detaljhandeln Oplanerad milj- hälsotills Strandskydd I tabellen redovisas antalet aktiviteter för resp. år Ekonomiskt utfall Samhällsbyggnadsnämndens bokslut redovisar ett överskott om 2,9 mkr. Det orsakas huvudsakligen av att: intäkterna är högre än förväntat. Byggverksamheten bidrar med 1,4 mkr i ökade intäkter och planverksamheten med 0.7 mkr. Utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag har samtidigt blivit 0,7 mkr lägre än förväntat och nämndens vakanta ordförandepost bidrog med 0,1 mkr. Kart- och planverksamheten har redovisat minskade intäkter inom mätningsfunktionen på grund av lågt byggande och ökade personalkostnader på grund av omorganisation och ökad bemanning inom planavdelningen. Detta underskott balanseras upp av de ökade intäkter och vakanser som redovisas ovan. Vidtagna åtgärder Kommunfullmäktige beslutade i juni att Mathias R Karlsson ska vara samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Nämnden utarbetade ett förslag till reviderad plan- och bygglovstaxa som antogs av kommunfullmäktige i november. Samhällsbyggnadskontoret har tillsatt vikarier för att så långt det har varit möjligt kompensera för sjukfrånvaro och föräldraledigheter. Samhällsbyggnadskontoret avser att lämna in ett äskande om att överföra en del av överskottet till 2014 års budget, bland annat för att täcka kostnader för åtgärder som planerats under 2013 men som har tvingats senareläggas på grund av personalbrist. 71

73 NÄMNDREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Utfall Driftbudget (mkr) 2013 Skattefin verks Avd/ Vks Budget 2013 Utfall /15 SBN -0,7-0,8-0,7 21 SBK -18,4-21,2-18,4 Summa -19,1-22,0-19,1 Årets resultat 2,9 0,8 varav överföring till nästa år 0,4 0,4 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Investeringspåse -0,1-0,3-0,3 Summa -0,1-0,3-0,3 Årets resultat 0,1 0,2 varav överföring till nästa år 0,1 0,1 VERKSAMHETSMÅL BALANSERAT STYRKORT Ekonomi Kommunfullmäktige har beslutat att samhällsbyggnadsnämndens myndighetsutövning ska vara taxefinansierade till 70 % Kommunfullmäktige antog 2011 en ny plan- och bygglovstaxa, som trädde i kraft den 1 juli Syftet med den nya taxan är att det ska vara möjligt att ha rätt bemanning för bygglovsverksamheten och detaljplanearbetet samt att öka taxefinansieringen i riktning mot målet. Kommunfullmäktige har beslutat om en reviderad taxa. Det bör vara möjligt att uppnå målet om 70 % kostnadstäckning i myndighetsutövningen inom PBL-området. Alla plan-, mark- och exploateringsprojekt redovisas i projektform. Förenkla helt enkelt 2.0 är infört inom bygglovshandläggningen och har gett gott resultat. Samhällsbyggnadskontoret har på grund av den svåra bemanningssituationen inte kunnat utreda investeringsbehovet. Handläggningstiden för bygglov och förhandsbesked klaras till 94 % inom de lagstadgade 10 veckorna. 66 % av ärendena klaras inom fem veckor. Planberedskapsmålet klaras om vi enbart ser till staden Oskarshamn men det är inte möjligt att klara målet för de mindre tätorterna. Planeringsmålet att planlägga m 2 mark för verksamheter per mandatperiod kommer att vara uppfyllt Medarbetare Fem utav sju parametrar inom medarbetarstyrkortet är uppfyllda Medarbetarenkäten genomförs inte förrän Det har genomförts flera förändringar inom samhällsbyggnadskontoret för att förbättra arbetsklimatet och för att cheferna ska upplevas vara mera tillgängliga. Bland annat har Kart- och planavdelningen delats i två avdelningar. Vidare har det tillskapats en ny kanslifunktion med en samordnande registrator. Därmed minskas sårbarheten inom det administrativa arbetsområdet, där arbetsbelastningen tidigare var orimligt hög. Utveckling I styrkortet anges att en ny översiktsplan ska antas Detta är inte möjligt och styrgruppen för översiktsplanen har antagit en tidplan som sträcker sig till Målet att ta fram fördjupade översiktsplaner för alla tätorterna visar sig vara svårt att uppnå. Det är inte möjligt att avsätta resurser för fördjupade översiktsplaner medan efterfrågan på detaljplaner fortfarande är stor. Styrgruppen för översiktsplanarbetet har beslutat att vindbruksfrågorna för området öster om E22 ska inarbetas i översiktsplanen för hela kommunen. Målet att ta fram detaljplaner för handel och industri uppnås Målet att ta fram gestaltningsprogram/ master light- planer uppnås delvis. Arbetet med gestaltning av en ny bussterminal i anslutning till järnvägsstationen påbörjades under 2013 och kommer att avslutas under vintern Målet att anordna seminarier för företagare om PBL, MB eller aktuella utvecklingsprojekt uppnås 2013 genom att det i samband med Inre Hamnen-arbetet har anordnats ett flertal gruppdiskussioner och informationsmöten i syfte att både engagera och informera om det pågående arbetet. Medborgare Målet att ha en fungerande e-dialog med medborgarna uppnås. Planavdelningen har under året fört en dialog med medborgarna om Inre hamnenarbetet via kommunens hemsida, Attraktiva Oskarshamn AB:s hemsida och Facebook. Samhällsbyggnadsnämnden har inte genomfört några studiebesök på företag på grund av ordförandesituationen. 72

74 NÄMNDREDOVISNING BALANSERAT STYRKORT EKONOMI God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag Rätt kostnadstäckningsgrad i myndighetsutövningen Andel av kostnad som finansieras via taxa Plan, Miljö, Bygg, Livsmedel, Alkohol, Tobak 50% av myndighetsanknuten verksamhet (=70% av myndighetsutövningen) Ny PBL-taxa 2011 som reviderades 2012 och 2013 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Projektredovisning Effektiv handläggning Upparbetad tid plan, MEX, tidsbegränsade verksamhetsprojekt Fungerande rutiner och system Balans Förenkla Helt Enkelt 2.0 Alla Planprojekt tidssätts och tidsredovisas Förenkla Helt enkelt 2.0 genomfört Utredning investeringsbehov Antal 1 Ej utrett MEDBORGARE Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Delaktiga medborgare God kommunal service Utbildning Information Dialog Kontakt med nämnden Rätt handläggningstid Fungerande E- dialog om myndighetsutövning och samhällsplanering Studiebesök på företag/ mindre orter Handläggningstid för bygglov och förhandsbesked En ny e- funktion per år Dialog förts via hemsidan om bl a Inre Hamnen 2 per år Ej påbörjat 10 veckor 95 % Attraktiva boendeformer Goda förutsättningar till försörjning Attityd, (bemötande) Planberedskap som klarar visionen invånare i olika miljöer, boende för alla och valfrihet på bostadsmarknaden både i stad och yttertätort Företagare får gott bemötande/ god service genom god planberedskap för verksamheter Positiva svar i egen enkät Planer för ett antal bostäder 65 % st bostäder 25 %. i mindre orterna Planlagd area m 2 MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare per mandatperiod Ej påbörjat Målet revideras inför 2014 Målet bör uppnås Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Konsulter anlitas vid arbetstoppar Antal 5-10 per år OK konsultinsatser per år Korrekt konkurrenskraftig lön Löneindex vid 100 OK jämförelse södra Sverige Positivt arbetsklimat NMI i enkät 5 % Utförs förbättring Tillgängliga/ närvarande chefer NMI i enkät 5 % förbättring Resurser som motsvarar förväntat resultat Behovsanalys med verksamhetsplan bygg, miljö, plan, mät, GIS Goda arbetsvillkor Aktiviteter som skapar gemenskap Antal per år och anställd 2014 Utförs % OK 3 per år

75 NÄMNDREDOVISNING Samarbete med utbildningar och traineeplatser Antal trainee- /praktikplatser per år 2 per år 2013 UTVECKLING Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Breddat näringsliv Aktuell översiktsplan Beslut i Kf Aktualitetsförklarad eller ny ÖP varje Mandatperiod från 2014 Styrgrupp beslutat klart 2016 FÖP för alla tätorter Beslut i Kf 1/ år från 2013 OK 2013 men svårt att uppfylla framöver revideras Vindbruksplan öster E22 Beslut i Kf 1st 2014 Integreras i ÖP klarar ej tidsmålet Planberedskap för industri, handel, turism och kommunikationer inkl bredband, mobil telefoni Antal planer och program Ett per år från 2013 Flera planer för handel klara 2013 Attraktiv kommun Gestaltningsprogram för offentlig miljö samt Master light plan för staden Seminarier för företagare med inriktning PBL, MB och aktuella plan- och utvecklingsprojekt Antal planer/ program Antal Ett per år Ett per år från 2014 Påbörjat ej slutfört resecentrum mm Klarar målet redan

76 NÄMNDSREDOVISNING Bildningsnämnden 1/1 31/ barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Från och med 1/ bildningsnämnden Ordförande: Lis Lyrbo Antal ledamöter: 13 Förvaltningschef: Matz Ingvarsson Antal anställda: 923 (920) Antal årsarbetare: 881,2 (889) UPPDRAG Nämnden ansvarar för förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, svenska för invandrare, musikskola, elevhälsa och resursteam. Därutöver ansvarar nämnden för tillståndsgivning till och tillsyn av enskilt bedrivna förskolor och fritidshem samt annan pedagogisk verksamhet. Nämnden ansvarar vidare för museer, bibliotek, skolbibliotek, biblioteksbuss (en service som även säljs till Hultsfreds och Västerviks kommun), konsthall, Xperiment, folkrörelsearkiv, stadsarkiv, Fredriksbergs herrgård, föreningsbidrag, barnkultur, konstnärlig utsmyckning, arrangemang och kulturminnesvård, Arena Oskarshamn, idrottsplaner, badplatser, gästhamnar, campingplatser, motionsspår och fritidsgårdar. ÅRETS HÄNDELSER Barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden bildade den första april 2013 en ny nämnd, bildningsnämnden. Mycket av årets arbete har präglats av sammanslagningen. Under året har en strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg antagits av nämnden. En gemensam studiedag för pedagoger på högstadiet och i gymnasiet genomfördes i september för att öka kunskaperna om varandras verksamheter. Vid ett utbildningstillfälle under våren 2013 deltog rektorer och förskolechefer i syfte att stärka chefers och pedagogers analysskrivande i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett tiotal mentorer deltog under hösten 2013 i två utbildningar för att öka sin kompetens i att möta lärare som gör sitt introduktionsår. Kultur Under året har en chef för allmänkulturen anställts. Verksamheten Xperiment har byggts upp i kulturhuset och det har genomförts fortbildning för pedagoger, klassbesök för skolan och det har funnits öppettider för allmänheten. Projektet Fokus på kulturen har startat under året. Projeketet ska öka samarbetet och samordningen mellan bland annat kulturföreningar och kommunen. Kulturintresserade oskarshamnare bjöds in till en temadag i september. Projeketet fortsätter under Oskarshamns bibliotek har arbetat aktivt med utåtriktad verksamhet, där besökarna bland annat har kunnat ta del av familjelördagar, författarbesök, läsecirklar och sagostunder. Fritid Fritidskontoret har i samband med bildandet av den nya bildningsnämnden genomfört en delvis ny organisation. Under våren 2013 avslutades arbetet med att skapa ett friluftsområde i Havslätt (Havslätt etapp 1), en investering på drygt 1 mkr. Inom gästhamnsverksamheten har nya avtal tecknats med tre av arrendatorerna. Vid Brädholmens gästhamn har verksamheten och byggnaderna sålts till en privat aktör. Från och med den är det Pro Marina, som äger och driver verksamheten vid Brädholmen. Fritidsledarna har genomfört en tvåårig kompetensutveckling (Det goda mötet) tillsammans med länets övriga fritidsledare. Förskola I oktober månad var barn inskrivna i förskolan och pedagogisk omsorg. Bildningsförvaltningen har under perioden beviljats statsbidrag för helg- och nattomsorgen. De flesta förskolor befinner sig i olika förändringsprocesser avseende det pedagogiska innehållet. Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem Grundskola Betygsättning från årskurs sex har införts. Alltfler förskollärare och lärare har ansökt om och fått legitimation. Matematiklyftet är en nationell satsning på matematik. Syftet är att öka elevernas måluppfyllelse genom att stärka kvaliteten i undervisningen. Två matematikhandledare har anställts och tre skolområden har deltagit i utbildningen under året. Nya timplaner i matematik är införda. Förskoleklass En satsning på fortbildning för förskoleklasslärare har inletts. Syftet är att genom kollegialt lärande stärka yrkesrollen och skapa arenor för pedagogiska samtal för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Fritidshem I oktober månad var barn inskrivna i fritidshemsverksamheten. Fritidshemmen befinner sig i en utvecklingsfas, både vad det gäller den inre organisationen på fritidshemmen men också vad gäller att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. En satsning på fortbildning för pedagoger i fritidshem har genomförts under året. 75

77 NÄMNDSREDOVISNING Grundsärskola Utvecklingsarbete har inletts kring digitala verktyg. Målet är att öka elevernas motivation och att tillföra ytterligare redskap för lärande samt att öka elevernas kommunikativa förmåga. Energi i skolan Mervärdesprojektet Energi i skola har under perioden slutfört fortbildning för pedagoger i förskolan. Projektet har varit positivt och resulterat i utveckling av flera teman inom energi, naturvetenskap och teknik på förskolorna. Ett nätverk för ambassadörer i förskolan har skapats och planeringsarbetet för genomförandet i grundskolan har inletts. Materialet och utbildningsinnehållet från projektet Tekniklyft i grundskolan kommer att användas i arbetet, för att implementeras i kommunens grundskolor. Tekniklyft i grundskolan ESF-projektet Tekniklyft i grundskolan har under 2013 fortsatt att fortbilda pedagogerna inom naturvetenskap /teknik i Oskarshamn (Norra skolan och Saltvikskolan). Totalt deltar 44 pedagoger från Oskarshamns kommun. Projektet avser att ge pedagogerna en kompetenshöjning inom naturvetenskap/ teknik. Pedagogerna upplever projektet som en motivationshöjare, att det främjar ett tematiskt arbetssätt och att man nyttjar varandras kompetenser mer (samverkar). En framgångsfaktor är att få färdiga lektionsplaneringar och teman med tydliga kopplingar till läroplanen. Gymnasieskolan, Gymnasiesärskolan, SFI och Vuxenutbildningen Barn- och fritidsprogrammet samt Handels- och administrationsprogrammet kommer fortsättningsvis inte att erbjudas vid Oscarsgymnasiet. En konsultutredning gällande gymnasiesamverkan mellan Oskarshamn, Mönsterås och Högsby har genomförts och arbetet för samverkan fortsätter i de tre kommunerna. En föreläsning för pedagoger om formativ bedömning med Jesper Ersgård har genomförts. Flera projekt som bygger på kollegialt lärande, bland annat lesson studies och en forskarcirkel har genomförts. Statsbidrag har beviljats för en satsning på kompetensutveckling för yrkeslärare och för utveckling av samarbete mellan gymnasieskolan och APL- arbetsplatser. Gymnasiesärskolan har fått läroplaner och kursplaner under året, vilket har inneburit en förändring i programutbudet. Inom komvux är det ökade elevantalet på den grundläggande vuxenutbildningen (Gruv) den största utmaningen. En stor tillströmning av elever gör att grupperna blir större. Kön till SFI har under året stadigt ökat. Teknikcollege Östra Småland Teknikcollege är nu certifierat och ingår i den ordinarie verksamheten. En kvalitetsmodell är på väg att implementeras. Plug in Projektet syftar till att få elever som har hoppat av eller som riskerar att hoppa av sina gymnasiestudier att stanna kvar i gymnasieskolan. Projektet har varit framgångsrikt. Bland annat har en inspirationsföreläsning för skolans elever med rap-artisten Petter genomförts. Ledarskapsutveckling Tre skolområden beviljades medel för ledarskapsutveckling under Projekten slutredovisas under våren Karriärtjänster Från och med juli 2013 har kommuner och enskilda huvudmän möjlighet att inrätta karriärtjänster för lärare. Bildningsförvaltningen tillsatte fyra förstelärare i oktober. Rekrytering av ytterligare sex förstelärare inleddes i slutet av Seniorer i förskola och skola Seniorer i förskolan och skolan är ett ideellt uppdrag. Seniorerna ska fungera som vuxna förebilder i skolan. Vid utgången av 2013 fanns två seniorer i förskola och skola. Resursteam Resursteamet har under året fått in 42 ansökningar om psykologbedömningar och 48 ansökningar om handledning till pedagoger. För att säkerställa tillgången till skolpsykologer enligt skollagen, ska skolpsykologerna organisatoriskt tillhöra Resursteamet. Förvaltningen har för närvarande två legitimerade psykologer och en PTP-psykolog anställda. Tal- och språkpedagogerna har fortbildats i ett nytt testmaterial. Tio pedagoger har utbildats i att genomföra läs- och skrivutredningar och att säkerställa att rätt åtgärder sätts in. Nya mallar och blanketter för upprättande av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram har tagits fram utifrån Skolverkets nya allmänna råd En handlingsplan har tagits fram i anslutning till Skolinspektionens beslut gällande elever med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST). Handlingsplanen har godkänts av Skolinspektionen. En tredagars utbildning har, i enlighet med hand 76

78 NÄMNDSREDOVISNING lingsplanen, genomförts för pedagoger och skolledare i syfte att stärka kunskaper kring elever inom AST. Arbete med att ta fram en elevhälsoplan har påbörjats. KOMMANDE HÄNDELSER Planerade händelser 2014 Kvalitetssatsning fritidshem. Matematiklyftet, två skolområden. Kommunövergripande satsning för erfarenhetsutbyte mellan förskoleklasser. Fokus på pedagogisk dokumentation och likabehandlingsarbete i förskolan. Fortbildning AST. Utveckling av kvalitetsarbetet med analyser för att verksamheterna ska nå en högre måluppfyllelse. Genomförandet av strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg påbörjas. Kollegialt erfarenhetsutbyte för att stärka yrkesrollen som rektor i grundskolan. Nätverk för förskolechefer. Flytt av fordons- och transportprogrammet från hamnen till kvastmossen. Förstudie av Arena Oskarshamn Uppstart av utredning Havsslätts friluftsområde, etapp 2 Byggnation av maskinhall vid Arena Oskarshamn Upphandling av ny ismaskin Genomförande och slutförande av ett tiotal förenings- och byggprojekt. Projektet Fokus på kulturen fortsätter i samarbete mellan kommunen, kulturföreningar och övriga intresserade. Förändring av stadsbiblioteket med ambitionen att bli framtidens bibliotek. Införande av nya öppettider på kulturhuset för att öka tillgängligheten. Ekonomiskt utfall Drift Bildningsnämnden redovisar 2013 ett överskott om 4,1 mkr, varav 0,1 mkr utgör kapitalkostnadsunderskott. Redovisat resultat före kapitalkostnader uppgår därmed till 4,2 mkr års överskott om 3,6 mkr ingår i årets resultat. Oscars skolområde, bestående av gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux, lärvux, sfi och musikskola redovisar ett överskott om 0,4 mkr. Övriga skolområden redovisar tillsammans ett överskott om 2,1 mkr Överskottet finns inom Döderhults område om 3,2 mkr. Den centrala förvaltningen redovisar ett nollresultat. Kulturverksamheten visar ett överskott om 2,0 mkr. Underskotten finns inom Solkustens område om 0,4 mkr och inom Enegatans område om 0,7 mkr. och ett underskott på fritid om 0,3 mkr. Servicecenter är exkluderat i redovisningen, då verksamheten överförts till Strategi- och näringslivsenheten. Resultatet består av både positiva och negativa avvikelser. Interkommunala ersättningar och bidrag till fristående verksamheter visar sammantaget ett överskott om 0,5 mkr. Verksamheten transporter visar på ett överskott om 1 mkr. Budgeten för elevpengen räcker inte utan resulterar i ett underskott om 1,5 mkr vilket belastar central förvaltning. Till och med år 2012 har det funnits en elevpengsreserv på central förvaltning. Denna finns inte i budget 2013 då ekonomiskt utrymme saknas. En analys av de olika verksamheterna visar överskott inom pedagogisk omsorg om 0,3 mkr, fritidshem 3,7 mkr, grundskola 0,7 mkr och vuxenutbildning om 1,7 mkr. Underskotten finns inom verksamheterna gymnasieskola om 2,1 mkr, förskoleverksamhet 0,4 mkr och förskoleklass 0,8 mkr och förvaltningsgemensamt 0,5 mkr. EKONOMI Driftbudget (mkr) Utfall 2013 Budget 2013 Avv 2013 Skattefin verks Ansvar Central förvaltning -47,5-47,5 0,0 Solkusten -88,1-87,7-0,4 Blå Jungfrun -70,2-70,1 0,0 Enegatan -98,7-98,1-0,7 Döderhult -102,7-105,9 3,2 Oscars -108,9-109,3 0,4 Kultur och Fritid -71,0-72,7 1,7 Summa -587,1-591,2 4,1 Årets resultat 4,1 varav överföring till nästa år 4,1 Vidtagna åtgärder Då nämnden redovisar ett överskott har behov inte förelegat av att vidta några åtgärder. Investering Investeringsbudgeten 2013 uppgår till 8,0 mkr. De totala investeringarna under året uppgår till 6,6 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget om 1,4 mkr. Investeringsmedel för IT-utrustning om 0,9 mkr har inte nyttjats under 2013 på grund av att de planeras att överföras till IKT-planen. Större investeringsmedel som inte nyttjats fullt ut är exempelvis investeringar till den nya förskola Gläntan. Förskolan Gläntans investeringsbehov har analyserats under året och investeringar om 0,2 mkr planeras att genomföras under

79 NÄMNDSREDOVISNING EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall Budget Avv 2013 Investeringspåse -6,6-8,0 1,4 Summa -6,6-8,0 1,4 Årets resultat 1,4 varav överföring till nästa år 1,4 VERKSAMHETSMÅL Före detta kultur- och fritidsnämnden antog nya verksamhetsmål för På grund av den korta tid verksamhetsmålen varit aktuella kan de inte mätas i detta bokslut, men en redovisning av arbetet för måluppfyllelse redovisas kortfattat. Med anledning av att barn- och utbildningsnämnden och kulturoch fritidsnämnden slogs samman till en bildningsnämnd, har verksamhetsmålen för 2014 reviderats för att bli förvaltningsövergripande. Dessutom har ett arbete inletts med att förankra en gemensam vision för den nya förvaltningen. Kultur och fritid De mål som rör servicecenter redovisas inte i nedanstående redogörelse, eftersom servicecenter flyttades till strategi- och näringslivsenheten i samband med ny nämndorganisation. Ekonomi Bildningsnämnden är en resultatenhet. Med ekonomi i balans menas att nämnden ska hålla sig inom budgetramarna som beräknas utifrån de kommunövergripande målen. Mätning görs årligen av närmast föregående tvåårsperiod i samband med årsbokslut. Ökad andel medel för aktiviteter Genom minskade driftskostnader tack vare försäljning av gästhamnsbyggnaden på Brädholmen och effektiviseringar vid den förändrade nämndsorganisationen har andelen medel för aktiviteter kunnat ökas på. Medborgare Kommunen arrangerar eller stödjer evenemang som bidrar till möte mellan generationer Deltagarantalet i föreningsriksdagen var även under 2013 oförändrat högt. Projektet Fokus på kulturen syftar till att öka samarbetet mellan kommunen, kulturföreningar och andra intresserade. De flesta kultur- och fritidsarrangemang vänder sig till alla medborgare i kommunen oavsett ålder. Mötesplatser och verksamheter som ur ett kundperspektiv fokuserar på god kvalité och hög tillgänglighet Kultur- och fritidsområdet har under året bedrivit ett aktivt kvalitetsarbete, i syfte att öka besöksantalen i de olika verksamheterna och ge besökarna god service. Besökarenkäten som påbörjades under december 2013, och som ska betraktas som en pilotstudie inför mätningen av måluppfyllelsen 2014, i de olika verksamheterna visar att 100 % av biblioteksbesökarna var nöjda med besöket. 88,9% ansåg att öppettiderna var mycket bra eller bra. 100 % ansåg att personalens bemötande var mycket bra eller bra. Bland besökarna, som har besvarat enkäten, i simhallen var 88 % nöjda med sitt besök. 87 % ansåg att öppettiderna var bra eller mycket bra, 13 % ansåg att öppettiderna var mycket dåliga. 91, 3 % upplevde att de blev mycket bra eller bra bemötta av personalen. Svaren från besökarna på fritidsgårdarna visar att 95,2 % är nöjda med sitt besök på fritidsgården. 84,1 % av de svarande anser att fritidsgårdens öppettider är mycket bra eller bra och 96,5 % av de svarande upplever att de blir mycket bra eller bra bemötta av personalen. Spridning av kultur och fritidsaktiviteter i kommunen Kultur- och fritidsföreningarna har en bra verksamhetsspridning över hela kommunen. Medarbetare Erfarenhetsutbyte mellan olika verksamheter för att främja utvecklandet av den egna verksamheten På grund av att de ekonomiska resurserna för erfarenhetsutbyte saknas har målet inte fokuserats. Medarbetare är nöjda med sina chefer och möjligheter att påverka arbetsplatsen Den del av målet som mäter medarbetares möjlighet att påverka på sin arbetsplats förs över till de balanserade styrkort som gäller för år Utveckling Unga trivs i vår kommun och har goda möjligheter till en aktiv fritid Ett aktivt arbete med att utveckla och öppna upp kulturhuset bedrivs kontinuerligt. Under året har bildningsförvaltningen fått möjlighet att använda medel som var avsatta till utredning av allaktivitetshuset för att starta ett försök med ett kvälls- /nattöppet café, där det finns möjlighet till internetuppkoppling. Arbete pågår för att kunna öppna caféet inom kort. En hög andel av kommunens föreningar bedriver ungdomsverksamhet och får därför riktat aktivitetsstöd för målgruppen. Barn- och utbildning Ekonomi Bildningsnämnden är en resultatenhet. Med ekonomi i balans menas att nämnden ska hålla sig 78

80 NÄMNDSREDOVISNING inom budgetramarna som beräknas utifrån de kommunövergripande målen. Mätning görs årligen av närmast föregående tvåårsperiod i samband med årsbokslut. Medborgare Elever skall känna att skolan tar sitt omsorgsansvar Elever skall trivas i skolan och känna sig trygga där. De skall känna att det finns vuxna i skolan vilka lyssnar på dem och som eleverna kan vända sig till. Eleverna ska vara övertygade om att skolans personal agerar om en elev blir kränkt. I kvalitetsundersökningen 2013 svarade 98 % av eleverna i grundskolans årskurs 5 och 8 att de trivs bra eller ganska bra i skolan. 98 % av eleverna i grundskolans årskurs 5 uppgav att de känner sig trygga i skolan. Av eleverna i årskurs 8 var det 96 % som upplevde att de kände sig trygga i skolan. 96 % av eleverna i årskurs 5 och 89 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de har någon vuxen att vända sig till under skoldagen. Elevers delaktighet i skolans yttre och inre miljö Målet syftar till att ge eleverna inflytande över sin skolmiljö genom att de, tillsammans med skolans personal, är delaktiga vid framtagandet av en plan för hur man kan utveckla skolmiljön. Särskilda medel finns avsatta för att genomföra förbättringarna och dessa fördelas till skolområdena enligt en bestämd plan, under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om tilldelade medel. Rödsleskolan har fått 0,5 mkr för ändamålet under Elevers delaktighet via elevråd/ elevkår Ett av skolans uppdrag är att utbilda elever i demokrati. Elever ska under skoltid ges möjlighet att behandla frågor som är av gemensamt intresse för dem. Skolan ska stödja och uppmuntra till elevdemokrati. Elevernas svar visar att upplevelsen av att de vuxna lyssnar och tar tillvara elevrådets synpunkter minskar mellan årskurs 5 och årskurs 8. I årskurs 5 upplevde 89,6 % av eleverna att de vuxna lyssnade på och tog tillvara elevrådets synpunkter, medan andelen nöjda elever hade sjunkit till 77,4 % i årskurs 8. I LUPPundersökningen 2012 framkom att 58 % av eleverna i årskurs 8 och 40 % av gymnasiets elever ansåg att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av skolans personal. till Vuxenutbildningen. Uppföljningen av måluppfyllelse mäts årligen och år 2015 skall målet vara uppnått. Under perioden har förutsättningar saknats för att genomföra målet, då det saknas möjlighet till ekonomisk kompensation. Utveckling Skolan ska generera goda kunskaper Alla elever skall ha minst betyget G/ E i samtliga undervisningsämnen/kurser i slutbetyget. Andelen elever som gick ut årskurs 9 med minst godkänt betyg (E) i alla ämnen var 72,8 % var siffran 75,3 %. Korrelationen mellan slutbetyg och resultat på de nationella proven överensstämmer i hög grad. Andel slutbetyg på gymnasiet läsåret 2012/ 2013 med betygsnivå G (godkänd) eller högre var 92,6 %. Andelen betyg G (godkänd) eller högre på de yrkesförberedande programmen var 90,3 % och på de studieförberedande programmen 96,4 %. Korrelationen mellan satta betyg och resultat på nationella prov överensstämmer tillfredsställande. En väl fungerande innovativ och flexibel musikskola Från årskurs 2 till och med gymnasiet ska Oskarshamns skolungdomar erbjudas en väl fungerande musikskola. De ska erbjudas undervisning i musik, spela instrument, sång och i ensembler. Den enkät som genomfördes bland musikskolans elever visar att 100 % av eleverna är mycket nöjda eller ganska nöjda med undervisningen. Andel elever som efter ansökan inom ett år blivit erbjudna plats i den kommunala musikskolan. Ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse En strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg är framtagen och antagen av nämnden. Medarbetare Erfarenhetsutbyte mellan olika verksamheter för att främja utvecklandet av den egna verksamheten Under en treårsperiod ska alla anställda under minst en dag gå bredvid en kollega i en annan verksamhet än sin egen inom kommunen/ förvaltningen. Syftet är att främja utvecklandet av den egna verksamheten och att se den röda tråden från förskola 79

81 NÄMNDSREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomi i balans Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetramen under en tvåårsperiod Årligen i samband med årsbokslut Max 100% MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall Delaktiga medborgare Elever skall känna att skolan tar sitt omsorgsansvar Andel elever som känner att skolan tar sitt omsorgsansvar Vartannat år i kvalitetsenkät 100 % Elevernas delaktighet i utarbetandet av plan för skolans yttre och inre miljö Antal grundskolor där eleverna varit delaktiga vid framtagande av plan för förbättring av skolans miljö med därtill avsatta medel Årligen i samband med investeringsbudget 100 % Elevers delaktighet via elevråd/elevkår Andel elever som upplever att personal och skolledning lyssnar på och tar tillvara elevrådets/ elevkårens synpunkter Vartannat år i kvalitetsenkät 80 % MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Erfarenhetsutbyte mellan olika verksamheter för att främja utvecklandet av den egna verksamheten Andelen anställda som minst en dag vart tredje år går bredvid en kollega i en annan verksamhet än sin egen inom förvaltningen Årligen den 30/ %

82 NÄMNDSREDOVISNING UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall Attraktiv kommun Skolan skall generera goda kunskaper Andel elever som skall uppnå minst betyget G/E i samtliga undervisningsämnen/ kurser Årligen 30/6 100 % En väl fungerande, innovativ och flexibel musikskola Andel av musikskolans elever som är nöjda med undervisningen Årligen 15/ % Andel elever som efter ansökan inom ett år blivit erbjudna plats i den kommunala musikskolan Årligen 15/ % Ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse Handlingsplan som beskriver investerings-, drifts- och kompetensbehov för ny teknik som bidrar till högre måluppfyllelse

83 NÄMNDREDOVISNING Socialnämnden Ordförande: Andreas Erlandsson Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Elisabeth Larsson Antal anställda: Antal årsarbetare: 989 NÄMNDENS UPPDRAG Socialnämnden har ansvar för kommunens samlade socialtjänst innefattande äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, hälso- och sjukvård samt individoch familjeomsorg. Förvaltningen har i uppdrag att omsätta de politiska målen till verksamhet och är indelad i fyra områden som leds av förvaltningschef och fem områdeschefer. På förvaltningens centrala administration finns expertfunktioner för ärendehantering, ekonomi, personalfrågor, verksamhetsutveckling, information och IT samt MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) för säkring av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Gemensamt för all verksamhet är att arbetet bygger på enskilda möten med människor. Socialförvaltningen är en personaltät förvaltning och en av de större arbetsplatserna i kommunen. En stor del av verksamheten pågår dygnet runt alla årets dagar. Verksamheten riktar sig till personer som av olika anledningar inte klarar sin vardag utan extra insatser. Förvaltningen samarbetar med flera olika intressenter som landstinget, intresseorganisationer och anhörigföreningar. Arbetet regleras av lagar och förordningar. ÅRETS HÄNDELSER Verkamhet Socialnämnden arbetar med att minska förvaltningens kostnader med 50 miljoner fram till år Kommunen ligger i dagsläget över vad som anses som normalkostnad för verksamheterna äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Det pågår ett intensivt förändrings- och utvecklingsarbete. För att nå det ekonomiska målet krävs kraftfulla insatser i verksamheten. Socialnämndens arbete följs av en Parlamentarisk grupp, som består av budgetberedning och socialnämndens arbetsutskott. Under året har nödvändiga beslut för förändrings- och utvecklingsarbetet tagits. Förändringar har gjorts av internkontroll, verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, vilka har kopplats samman med balanserade styrkort på ett tydligare sätt än tidigare. Förändring i delegationsordning och beslut om kraftfullare uppföljningssystem för ekonomi ger socialnämnden tydligare styrning. Kommunens gemensamma värdegrund för anställda, Oskarshamnsmodellen, är ett viktigt dokument i förändringsarbetet. Det är stora förändringar för medarbetare och extra viktigt är att oron för framtiden inte får påverka brukarna. Tydligt och starkt ledarskap är ett måste i förändringsarbetet, ett nära ledarskap på alla nivåer behövs. Samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer är viktigt i förändringsarbetet. Det sker genom kommunens samverkanssystem och överläggningar med de fackliga organisationerna. Äldreomsorg År 2013 har varit ett år med planering för att minska driftkostnaderna inom äldreomsorgen med målet att få en effektiv verksamhet med god kvalitet. Sjukfrånvaron är hög och bidrar i vissa grupper till svårigheter att bemanna verksamheten. Ett projekt har genomförts tillsammans med personalkontoret och Tekniska förvaltningen för att minska korttidsfrånvaron. Hemtjänsten är en komplicerad verksamhet att planera och bemanna. Allt flera svårt sjuka bor kvar i det egna hemmet och antalet personer som insjuknar i demenssjukdom ökar. Ett projekt för att förbättra planeringen har startat under hösten i tre hemtjänstgrupper. Genom arbete med hjälp av kommunens förbättringsarbete MAST, har antalet betalningsdagar till landstinget för medicinskt färdigbehandlade patienter minskat. Värdegrundsarbetet har fortsatt under året i alla personalgrupper. Under hösten har värdeorden respekt för den enskildes privatliv och den personliga integriteten diskuterats. Genom samarbete med Nova och beviljade medel från omvårdnadslyftet har två uppdragsutbildningar anordnas inom demens och psykiatri. Anhörigstödet är en verksamhet som fortsätter att öka när det gäller antal kontakter och användandet av avlösartimmar och trygghetsplatser. Nationellt ställs tydliga krav på individuella beslut för personer som bor i särskilt boende. Förändringsarbetet för att möta detta är påbörjat. Omsorgen om funktionsnedsatta (OF) Inom kommunpsykiatrin ökar behovet av olika insatser. Det är oftast komplexa ärenden som kräver samarbete med landstinget och även inom förvaltningens olika verksamheter. Korttidsvistelsen för barn - och ungdomar med olika problematik svarar inte fullt upp till de behov som finns och ett utvecklingsarbete pågår. Det har förts mycket diskussioner kring ekonomi inom OF för att få alla delaktiga i processen att ta fram förslag till besparingar. Arbete pågår med att hitta bättre uppföljningsinstrument och mer stöd och styrning vid den ekonomiska uppföljningen av personlig assistans. Socialnämnden tog i april beslut om att säga upp alla avtal gällande personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken och att inte ingå några nya. Efter kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) upphävde Socialnämnden sitt beslut och kommer att verkställa besluten inom OF. Ett gemensamt arbete tillsammans med IFO har påbörjats för att hitta bra lösningar för sysselsättning främst för personer med psykisk funktionsnedsättning. Gröna Höghusets boende för psykiskt funktionsnedsatta har flyttat till nya lokaler och har i samband 82

84 NÄMNDREDOVISNING med det bytt namn till Marieborg. Det finns ett ökat behov av boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning liksom förändring av strukturen för olika boendeformer inom LSS, för att kunna möta de behov som finns. Arbete pågår med utveckling av hemsidan för att kunna ge medborgare mer informativ och tydlig information. Tillsammans med NOVA planeras en utbildningsinsats inom psykiatrin genom Omvårdnadslyftet. Som en del i pågående förändringsarbete planeras en utbildning för all personal inom OF kring bemötande och förhållningssätt. Individ- och familjeomsorg (IFO) Individ- och familjeomsorgens ambition är en verksamhet av god kvalitet med kompetent personal som möter människor med respekt och ser till människors möjlighet att utvecklas i sin närmiljö. Utvecklingen av hög kompetens och bra lösningar på hemmaplan har dessutom medfört en kostnadseffektiv individ- och familjeomsorg med budget i balans. Det krävs ett medvetet arbete med personalrekrytering, kompetensutveckling och intern rörlighet för att kunna behålla kompetent personal. Individ- och familjeomsorgens arbete är starkt brukar- och medborgarinriktat. Under året har ytterligare steg tagits för att ta del av brukarnas synpunkter på verksamheten genom brukarundersökningar och brukarråd. Förekomsten av flera anläggningsboende för asylsökande har medfört ett ökat ansvar och arbetsinsatser gällande mottagning, utredning och placering. Oskarshamns kommun har samordnat sig under året, för att möta behovet. Individ- och familjeomsorgen har rustat sig, för att både ta emot flera flyktingar, utökning från 40 till 100 samt flera ensamkommande flyktingbarn. Hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) Antalet hemsjukvårdsärenden har ökat med 40 procent sedan 2008, då hemsjukvården kommunaliserades. En viktig fråga under året har varit revidering av hemsjukvårdsavtalet mellan kommunerna och landstinget. Revideringen innebär förändringar i vissa delar som ger både ökning av kostnader och resurser. Primärkommunala nämnden har beslutat att återremittera hemsjukvårdsavtalet till presidieöverläggning med landstinget innan beslut tas. Kortare vårdtider på sjukhusen, ökat antal multisjuka i hemsjukvården, har jämte utökat administrativt arbete för den legitimerade personalen medfört ökat ohälsotal med sjukskrivningar som följd. Inför sommaren internrekryterades tre undersköterskor som stöd till sjuksköterskorna i hemsjukvården. Undersköterskorna har fått fortsatt vikariat under hela året i hemsjukvården. Verksamheten har under året aktivt arbetat med de nationella målen kring vården av sjuka äldre i samverkan med landstinget. Verksamheten har i flera delar uppnått ett högt målvärde som redovisats i de olika kvalitetsregistren. Vid årets slut tilldelades därför Oskarshamns kommun prestationsersättningar till ett belopp av 2,8 mkr. En del av dessa medel behöver återinvesteras i verksamheten för att klara det fortsatta nationella arbetet under Ombyggnad för att tillgodose behovet av utökade förrådslokaler för hjälpmedel har påbörjats. Hemteam som pågått som ett gemensamt pilotprojekt med äldreomsorgen avslutades under våren. Under projekttiden har detta finansierats med statliga stimulansmedel. Hemteam har omarbetats inom befintlig budget och kallas nu för teamsamverkan. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Skattefin verks Avd Utfall 2013 Budget 2013 Utfall IFO -53,5-55,4-54,3 453 ÄHO -445,9-431,2-439,1 457 Adm -11,2-11,2-11,8 459 Ek bistånd -17,2-15,8-19,4 Summa -527,7-513,6-524,6 Årets resultat -14,1 0,0-13,5 varav överföring till nästa år 0,0-0,8 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Investeringspåse -0,6-1,2-0,3 Summa -0,6-1,2-3,3 Årets resultat 0,6 0,0 varav överföring til nästa år 0,3 0,6 Ekonomiskt utfall Socialförvaltningen har under året påbörjat sin bana mot en budget i balans 2016 och fokus på resultat och kostnadsmedvetenhet har ökat inom förvaltningen. Verksamhets- och personaltäthetsförändringar har skett i varierande fart, personalkostnaderna överskrids med 5,5 mkr i förhållande till budget. OF har verkställt sin neddragning på 6,34 ÅB och ÄO arbetar fortfarande med verkställandet av neddragning av 10 årsarbetare. Övriga avvikelser mot budget är mindre intäkter än budgeterat inom personlig assistans och större övriga kostnader utöver vad som budgeteras, bla. lokalhyror och sjuklöner till privata bolag. 83

85 NÄMNDREDOVISNING Socialförvaltningen gör ett underskott på 14,1 mkr, inklusive semesterlöneskulden (13,2 mkr före semesterlöneskulden) och inklusive oanvända projektmedel. Av dessa består -1,09 mkr av kapitalkostnader för investeringen i hjälpmedelförrådet under Ekonomiskt bistånd försörjningsstödet har ett underskott på -1,3 mkr som verksamhet, nettokostnader för utbetalningar inom försörjningsstödet är 16,6 mkr. Underskottet i driften är -11,6 mkr under verksamhetsåret 2013, detta exkluderar kapitalkostnader på 1,09 mkr för investeringen i hjälpmedelsförrådet. Avvikelse Område. mkr IFO 2,0 OF -8,6 RUA 0,1 ÄO -7,3 HSE 1,0 CA 1,1 Summa: -11,6 Ek bistånd -1,3-12,9 budget IFO. Individ- och familjeomsorgen landar på ett överskott på 2,0 mkr inklusive semesterlöneskulden för 2013 (1,7 mkr exklusive oanvända projekt medel). Överskottet förklaras av att en del av verksamheterna har under året varit underbemannade, pga. svårigheter att rekrytera socionomer samt flera långtidssjukskrivningar, där vikarier inte tillsatts. Detta genererar ett överskott i verksamheterna, men samtidigt är detta en riskfaktor som på sikt kan komma att medföra ökade kostnader i form av externa utredningsoch behandlingsinsatser. Inom försörjningsstöd har man arbetat framgångsrikt med sitt förbättringsarbete LEAN. Detta arbete tillsammans med minskade antal hushåll har gjort att kostnaden för försörjningsstöd har under 2013 minskat med 12 % jämfört med OF gör ett underskott på 8,6 mkr (inkl. semesterlöneskuld). Intäkter på ca 3,2 mkr för ett planerat ärende enligt Socialförsäkringsbalken uteblev och blev istället ett personlig assistans ärende enl. LSS. Detta tillsammans med lägre beläggning på gruppboenden påverkar intäktsbortfall mot budget. Personalkostnader överskrids med 1,6 mkr pga. av försening av uppsägning av de planerade 6,34 årsarbetarna. Personalkostnaderna är dock synbart lägre än tidigare år. Hög sjukfrånvaro påverkar också bemanningen och kostnaderna. Övriga kostnader såsom sjuklöner till privata assistansbolag och högre placeringskostnader samt mer handledningskostnader påverkar också OFs resultat. ÄO visar på ett underskott på personalkostnader med 8,33 mkr men även mer intäkter än budgeterat har kommit in, vilket gör att det totala underskottet är 7,3 mkr (inkl. semesterlöneskuld). Uppsägningarna inom ÄO och främst inom hemtjänsten har tagit längre tid än planerat och överkostnaderna kommer att finnas kvar in i början av Brukartidsmätningen har förbättrats mot målet 62 % och grupperna jobbar aktivt med de verksamhetsförändringar som krävs för att få äldreomsorgens budget i balans. BAL dagar har minskat från 551 dagar under 2012 till 145 dagar. Hög sjukfrånvaro består och har ökat med ca 2% under året till 10%. Det är svårt att få in vikarier och ordinarie personal får arbeta övertid. HSE, gör ett positivt resultat på 1,0 mkr (inklusive semesterlöneskuld ) med lägre kostnader för hjälpmedel och hjälpmedelsförrådet än budgeterat. Personalbudgeten visar totalt på ett underskott med 0,4 mkr, där sjuksköterskenheten redovisar ett underskott på 1 mkr som kompenseras till viss del av partiella ledigheter och långtidssjukskrivningar inom Rehab som inte tillsatts. Prestationsbaserade intäkter för palliativa vårdinsatser har inkommit med 0,5 mkr. ADM har ett överskott +1,0 mkr om kapitalkostnaderna exkluderas på 1,09 mkr. Investeringspåsen inom verksamheterna uppgår 1,2 mkr och 0,6 mkr har använts. Resterande 0,6 mkr äskas överföras till budget 2014 för planerade fördröjda inköp, t.ex. ett stort nyckelskåp på Solbacka Reception. VERKSAMHETSMÅL Ekonomi För att nå en budget i balans till 2016, krävs mod och vilja att bryta invanda mönster. Verksamhetsstyrning tillsammans med ett större ekonomisk fokus på att hålla budget är grundläggande. Under året har rutiner för ekonomiuppföljning uppdaterats och ekonomiansvariga i förvaltningen har fått nya verktyg för att aktivt kunna arbeta med budget. Delaktighet och information har varit grundläggande för arbetet. Varje månad har dialoger skett mellan områdeschefer och förvaltningsekonom kring verksamheternas resultat. Avvikelser har analyserats, åtgärdsplaner skapats och prognoser tagits fram. Månadsrapportering med fokus på ekonomisk uppföljning på enhetsnivå har skett kontinuerligt mellan områdeschef och enhetschefer. Qlikview är det ekonomi- och analyssystem som används inom förvaltningen. En vidareutveckling av systemet har skett under året och en integrering med andra datasystem har genomförts. Det är nu ett övergripande verktyg som kan kopplas till verksamhetsmål och balanserade styrkort. Medborgare Förvaltningen ska ge en god kommunal service som är kundorienterad och inte styrd av befintlig organisation. Medborgare ska få den hjälp och stöd de behöver utifrån gällande lagar och beslut. Förvaltningen har under året arbetat med att hitta modeller för utveckling av uppföljning riktat till olika målgrupper. Brukarmedverkan och uppföljning är ett prioriterat område även nationellt inom socialtjänsten. 84

86 NÄMNDREDOVISNING För ökad service och tillgänglighet har samarbetet mellan förvaltning och servicecenter ökats. Medarbetare I jämförelse med andra kommuner har socialförvaltningen få chefer i förhållande till antal medarbetare och i ett långsiktigt perspektiv måste detta beaktas. Antalet medarbetare till en chef bör begränsas för att skapa möjlighet till närhet och delaktighet. Målet är att förvaltningen ska ha anställda med rätt kompetens och ge medarbetare möjlighet till utveckling/ karriär. I det stora förändringsarbetet som påbörjats under året har möjligheterna att arbeta aktivt med kompetensutveckling och fortbildningsplan inom varje område varit begränsade. I ett samarbete med Nova har specialistutbildning för undersköterskor startat liksom poängutbildningar inom psykiatri och demensvård. Utveckling För en hållbar utveckling inom socialtjänsten ska en utvecklingsplan med en tidshorisont på 15 år tas fram. Det planerade arbetet med att ta fram planen har inte kunnat genomföras i förvaltningen under året. Anledningen är att inom de flesta av förvaltningens verksamheter har ekonomi varit högst prioriterat. Den sammanställda planen kommer att presentaras under BALANSERADE STYRKORT EKONOMI God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag Budget i balans Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetram 100 % 102,7 % MEDBORGARE Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall God kommunal service Ett varierat utbud som möter aktuella behov bland SF:s målgrupp Egen utvecklad uppföljning mot målgrupper >=80 % N/A MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Goda arbetsvillkor Kompetensutveckla personalen för framtida behov och krav Tillgång till chefer, dvs antalet medarbetare till en chef skall begränsas. Anställda med kompe tens och möjlighet till utveckling/ karriär. Höja status på arbetet genom att prata om det goda-bra på jobbet. Fortbildningsplan för varje verksamhetsområde Nöjd medarbetarindex UTVECKLING Ökad tillväxt 100 % N/A >75 % N/A Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun Planera för framtidens behov inom alla socialnämndens ansvarsområde. Ta fram en uatvecklingsplan med en tidshorisont på 15 år 100 % N/A. 85

87 NÄMNDREDOVISNING Valnämnd Ordförande: Mathias Karlsson Antal ledamöter: 5 Antal anställda: Årsarbetare: NÄMNDENS UPPDRAG Valnämnden, som består av 5 ledamöter och 5 ersättare, ansvarar för genomförandet av allmänna val och val till Europaparlamentet inom Oskarshamns kommun. Allmänna val sker vart fjärde år och EU-val vart femte år. Valnämnden får även träda i funktion vid förekommande folkomröstningar. ÅRETS HÄNDELSER Under perioden har valnämnden genomfört två sammanträden KOMMANDE HÄNDELSER Under 2014 kommer arbetet med valen att bli mycket omfattande för kommunen. Då är det först i maj val till Europaparlamentet och sedan i september allmänna val. Detta kommer naturligtvis att kräva mer resurser till valnämnden jämfört med ett vanligt valår. Valnämndens planering inför valen 2014 har påbörjats under EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 A 71 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -0,019-0,002-0,015 Summa -0,019-0,002-0,015 Årets resultat -0,017 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Investeringspåse 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 86

88 NÄMNDREDOVISNING Förtroendevalda revisorer Ordföranden: Åke Sehammar Antal ledamöter: 5 KOMMUNENS REVISORER Kommunens revisorer är Åke Sehammar, Johnny Mauritz, Gunilla Larsson, Karl-Gunnar Karlsson och Mats Rosén. De är också valda som lekmannarevisorer i de kommunala bolagen. Som sakkunnigt biträde anlitas PwC. UPPDRAG Revisionens uppgifter, omfattning och inriktning anges i kommunallag och revisionsreglemente. Av kap 9 9 kommunallagen framgår att revisorerna granskar, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisionen prövar: om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt om räkenskaperna är rättvisande om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig Revisionen bedrivs i enlighet med: Reglemente för Oskarshamns kommuns revisorer Strategi för revisionen i Oskarshamns kommun God revisionssed i kommunal verksamhet Gällande praxis inom området Lekmannarevision i de kommunala bolagen enligt kommunallagens intentioner Enligt kommunallagen ska de förtroendevalda revisorerna biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs. De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Revisionen har under året upphandlats. Då upphandlingen överklagades har verksamheten kommit igång sent på året. tillfällen träffat företrädare för de kommunala bolagen. Följande granskningar är genomförda eller påbörjade under år 2013: Granskning av kapitaltjänstkostnader Förstudie skolbibliotek Förstudie informations- och kommunikationsteknik i skolan Granskning av socialnämndens ekonomistyrning Granskning av delårsrapport Granskning av årsredovisning Ovanstående rapporter har skickats till berörd styrelse och nämnd. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 A 72 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -1,0-1,0-0,9 Summa -1,0-1,0-0,9 Årets resultat 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Investeringspåse 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 Det har genomförts övergripande granskningar av ansvarstagandet, som innebär intervjuer med representanter för kommunstyrelsen och nämnderna i kommunen. Revisorerna har vid ett flertal 87

89 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernens organisation Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utvecklings AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% 88

90 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernens bolag och stiftelser Oskarhamns kommun Se under avsnittet om kommunen. Byggebo i Oskarhamn AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 184,9 181,8 179,4 Resultat efter finansiella poster 0,19 0,3 0,6 Balansomslutning 1 386, , ,9 Eget kapital 126,2 472,5 472,2 Soliditet (%) 9,9 27,1 27,0 Investeringar 18,1 0,1 4,2 Anställda (antal) Verksamhetsområde Byggebo i Oskarshamn AB är ett bostadsföretag som i sin helhet ägs av Oskarshamns kommun. Bolaget ingår inte i någon aktiebolagsrättslig koncern. Bolaget ingår emellertid i Oskarshamns kommuns koncern som också upprättar koncernredovisning. Årets ekonomiska resultat Parterna enades vid förhandlingar om att hyrorna ska ökas per Bostadshyror höjs enligt följande: Centrum och Saltsjöbad 2,00 % Centrum Norr/Centrum, kallhyra 1,50 % Södertorn 1,30 % Karlsborg, Lyckan, Marieborg och Påskallavik 1,10 % Kristdala och Solgården 1,00 % Nettoomsättningen uppgick 2013 till 184, 9 mkr (181,8 mkr). Nettoomsättningen ökar jämfört med föregående år och beror i huvudsak på hyresökningen. Vid årets slut fanns det 31 (66) omgående lediga lägenheter. Fastighetskostnaderna uppgår till 132, 1 mkr (120, 9 mkr). Det är framförallt kostnaderna för underhåll, driftkostnader och avskrivningar som är högre Centrala administrations- och försäljningskostnaderna uppgår till 15, 5 mkr (12, 4 mkr). Det är pensionskostnader med tillhörande löneskatt som är högre Finansiella poster, ränteintäkter och räntekostnader är tillsammans lägre och uppgår till 37,1 mkr (39, 7 mkr). Den redovisade vinsten för 2013 uppgår till 0,2 mkr (0,3 mkr). Likvida medel uppgick till 11, 7 mkr (20, 8 mkr), därtill tillkommer outnyttjad checkräkningskredit om 50,0 mkr (50, 0 mkr). Under året har 0 mkr (20, 0 mkr) amorterats av låneskulden. Låneskulden uppgår till 1 207, 0 mkr per Antalet lån uppgår till 10 och den genomsnittliga kapitalbindningstiden är efter senaste konverteringen ,1 år. Medelräntan för 2013 uppgår till 3,14 %. Årets händelser Under 2013 beslutade Byggebo:s styrelse och ägaren genom Oskarshamns kommunfullmäktige (beslut ), att Lyckan 9 (Gröna höghuset, Ingenjörsvägen 26-30), beläget i Kristinebergsområdet, ska rivas. Rivningen utförs för att ge plats åt en ny hälsocentral. Hälsocentralen kommer att ha landstinget i Kalmar län som huvudman. För att kunna genomföra rivningen krävdes att de som bor i gröna höghuset evakueras. I fastigheten fanns att evakuera 1 gruppboende med 10 bostäder/ rum och 23 enskilda bostadskontrakt. (Fastigheten hade totalt 57 bostäder, varav 60 % ledigt och 3 lokaler, varav 2 uppsagda.) Evakueringen påbörjades under halvårsskiftet. Därefter påbörjades projekteringen för ett nytt gruppboende på Kristinebergsvägen 6. Evakuering och tilldelning/ inflyttning av ersättningslägenheter för de som hade enskilda bostadskontrakt i gröna höghuset var genomförda Rivningen av gröna höghuset påbörjades och beräknas vara klar i april Samtidigt som beslut togs avseende rivningen av Lyckan 9 beslutade styrelsen och ägaren Oskarshamns kommun, att en genomlysning av fastigheternas bokförda restvärde skulle genomföras. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, (PWC) fick i uppdrag att göra en värdering. PWC genomförde en marknadsanalys av hyres- och fastighetsmarknaden i Oskarshamn samt ställde Byggebo:s kvarvarande bokförda värden mot den nettokapitaliseringskalkyl som upprättades. Värderingen genomfördes med stöd av ortsprisanalys via direktavkastningsmetod. Direktavkastningsmetoden baserades på i princip en kapitalisering av ett normaliserat driftnetto, en s k nettokapitaliseringskalkyl. Framtaget driftnetto avser intäkter och kostnader för Enligt ovan nämnda värdering kom PWC fram till att det förelåg både ett upp- och ett nedskrivningsbehov. Styrelse beslutade efter samråd med ägaren Oskarshamns kommun, att göra en värdejustering av tillgångar relaterade till fastigheter i enlighet med genomförd värdering. Värdejusteringen har skett direkt mot eget kapital, då nedskrivningsbehovet i sin helhet beror på att värderingen från och med nu görs utifrån marknadsmässiga antaganden om diskonteringsräntan, och även inkluderar marknadsmässig 89

91 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING avkastning till ägaren, vilket det inte gjort tidigare. Värdejusteringen innebär att fastighetsvärdena sänks med netto 346,5 mkr. För individuella fastigheter och fastighetsdelar sker nedskrivningar med 576, 4 mkr och uppskrivningar med 229,9 mkr. Dessa åtgärder kommer i samband med övergång till ny redovisningspraxis från 2014 (K3), att skapa en grund för linjära avskrivningar enligt komponentansatsen. Enligt ett beslut av Byggebo:s styrelse har tidigare avsättning av pensionsskuld inom Tryggandelagen (TrL) lösts. Fr o m hanteras pensionerna avseende K-avtalet genom s k premiepension. F-avtalet hanteras redan genom premiepension. Under hösten genomförde Intertek certifieringsrevision av kvalitetsledningssystemen och samtliga erhöll förnyade certifikat. Byggebo har kvalitetsledningssystem avseende kvalitet (ISO 9001:2008), miljö (ISO 14001:2004) och arbetsmiljö (OHSAS 18001:2007). De nya certifikaten gäller t o m november Hanteringen av lån förändrades fr o m , då samtliga lån som tidigare tecknats med Oskarshamns kommuns internbank konverterades till Kommuninvest. Kommunen tar ut en borgensavgift om 0,40 % på hela låneportföljen 1 207, 0 mkr. Kommande händelser Parterna enades vid förhandlingar om Under första tertialet 2014 kommer Lyckan 9 (Gröna höghuset, Ingenjörsvägen 26-30) att rivas. Projektering för uppförande av en ny hälsocentral för området pågår. Placeringen för hälsocentralen kommer att bli på fastigheten Lyckan 9. Hälsocentralen beräknas att vara inflyttningsklar under andra halvan av Oskarshamn Energi AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 245,82 247,49 258,6 Resultat efter finansiella poster 45,2 23,9 8,1 Balansomslutning 409,0 352,57 324,2 Eget kapital 257,38 224,23 204,3 Soliditet (%) Investeringar 57,201 34,4 25,2 Anställda (antal) Verksamhetsområde Oskarshamn Energi är en energikoncern med kompletta leveranser av el, värme och datakommunikation med tillhörande tjänster och entreprenader. Det geografiska området är huvudsakligen Oskarshamnsregionen. Oskarshamn Energi är miljöcertifierad enligt ISO Årets händelser 2013 präglades av låga elpriser och minskade bränslekostnader inom värmeverksamheten, vilket påverkade koncernens och moderbolagets resultat positivt. Bolaget fortsätter sin stora miljösatsning och tog de första stegen under 2012 genom att bygga ett tankställe för biogas och investerade i två pelletspannor som komplement till det planerade kraftvärmeverket. Pelletspannorna innebär att bolaget minskar koldioxidutsläppen med ca ton på årsbasis och att de höga produktionskostnaderna kunde minskas redan Vidare beslutades att avveckla gasolverksamheten och ersätta den förlorade effekten med en ny biooljeeldad panna som stod färdig i början av Under sommaren 2011 beslutade styrelsen att genomföra investering i ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Kraftvärmeverket är under byggnation och planeras kunna börja leverera värme och el under vintern Investeringen är betydande och finansieras genom upptagande av lån externt. Miljösatsningarna kommer att minska bolagets koldioxidutsläpp från dagens ton till cirka ton per år. Ellagen har ändrats som en anpassning till EU och i syfte att skapa en mer stabil och förutsägbar reglering av elnätverksamheten från och med Energimarknadsinspektionen meddelade den 31 oktober 2011 en intäktsram för elnätsverksamheten åren I samband med beslutet har inspektionen ändrat sin regleringsmetod och infört en övergångsreglering. Övergångsregleringen innebär att bolagets beräknade intäktsram införs successivt över en 18-årsperiod. Bolaget anser att en övergångsreglering kan vara rimlig vad avser kapitalkostnader, men att den är orimlig vad avser kostnadstäckning för nyinvesteringar och för kostnader som inte kan påverkas. Bolaget överklagade inspektionens beslut och i december 2013 kom förvaltningsrättens dom som gav bolaget rätt. Energimarknadsinspektionen har överklagat domen till kammarrätten. Årets ekonomiska resultat Koncernens nettoomsättning uppgick 2013 till 246 mkr (247), vilket är en minskning med 1 mkr eller 0,4 % jämfört med Den minskade omsättningen beror till största delen på lägre priser inom elhandel. Försäljningen av el uppgick till cirka 160 GWh (159) och av värme till cirka 142 GWh (142). Den koncernexterna försäljningen av tjänster och entreprenader inklusive bredbandstjänster uppgick till cirka 13,9 mkr, vilket är lägre 90

92 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING än föregående år. Eldistributionen inom Oskarshamn Energi Nät AB ökade med 5 GWh till 265 GWh. Koncernens rörelseresultat ökade med 11,4 mkr och uppgick till 44,2 mkr. Den främsta resultatförbättringen kommer från lägre bränslekostnader inom värmeverksamheten. De lägre bränslekostnaderna beror på förbättrad produktionsmix och lägre bränslepriser. Finansnettot uppgick till -0,2 mkr (-0,2). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 44,0 mkr (32,7). Den totala skattekostnaden uppgick till 1,1 mkr (-8,8) och årets resultat uppgick därmed till 45,2 mkr (23,9). Skattekostnaden påverkades positivt av att skatt återvunnits med 2,3 mkr för åren samt att bolagsskatten sänkts, vilket inneburit att den uppskjutna skatten minskade med 8,5 mkr. Räntabiliteten på genomsnittligt eget kapital uppgick till 14,3 % (11,2) och på genomsnittligt sysselsatt kapital till 15,5 % (13,8). Koncernens soliditet minskade till 62,9 % (63,6). Oskarshamns Hamn AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 61,6 74,0 61,7 Resultat efter finansiella poster -2,8 3,8-3,5 Balansomslutning 86,8 108,6 86,4 Eget kapital 15,7 15,7 15,4 Soliditet (%) 42 34,0 40,0 Investeringar 1,18 1,1 23,3 Anställda (antal) Verksamhetsområde Oskarshamns Hamn AB bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet. Här ingår allt från traditionell lagerhantering till att utforma logistiska lösningar. Oskarshamns kommun innehar 96 % av aktierna, Hultsfreds kommun innehar de resterande 4 % av aktierna. Bolaget äger bogserbåtar, maskiner och utrustning som behövs för dess verksamhet. Bolaget är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Årets händelser Hamnverksamheten har under 2013 visat en nedgång jämfört med tidigare år. Marknaden för sågade trävaror till Nordafrika/ Egypten är fortsatt instabil men har under den senare delen av 2013 normaliserats något. Godsmängden/ antal ton visar en nedåtgående trend men antalet fartygsanlöp är i paritet med Årets ekonomiska resultat Periodens resultat uppgår till -2,8 (3,8) mkr. Kommande händelser Förutsättningarna för transport av gods till sjöss i Östersjön kommer att förändras under , fraktkostnaderna kommer att öka betydligt på grund av SECA direktivet. Detta kommer att förändra godsflödena i Sverige, vilket innebär att konkurrensen mellan hamnarna kommer att öka ytterligare. Framtiden för sågverksindustrin är fortfarande osäker men har under den senare delen av 2013 normaliserats något. USA-marknaden börjar importera sågade varor igen, vilket är positivt, men om det är ett trendbrott eller inte är för tidigt att säga i dag. Flera planerade vindkraftsparker, såväl landbaserade som havsbaserade i regionen ger förhoppning om ökad hantering av vindkraftverk under Avtal avseende färjetrafiken till Gotlandstrafiken för perioden och kommer att tecknas mellan OHAB, trafikverket och aktuellt rederi under Byggstart av den planerade nya färjeterminalen är skjutet på framtiden, vilket innebär att det kommer att krävas flera större investeringar i den befintliga anläggningen. Tillståndet för att påbörja hamnsaneringen har nu trätt i laga kraft, vilket innebär att saneringen med stor sannolikhet kommer att påbörjas under senare delen av 2014 eller första delen av Ett slutgiltigt beslut om OHAB:s verksamhetstillstånd väntas under Klart är dock att flera större miljörelaterade investeringar kommer att krävas för att leva upp till de nya villkoren. Oskarshamns Utvecklings AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 5,0 4,9 5,3 Resultat efter finansiella poster -3,3-3,1-2,8 Balansomslutning 21,5 21,4 22,5 Eget kapital 5,1 8,5 1,6 Soliditet (%) 23,8 39,5 7,0 Investeringar 0,8 0,8 0,3 Anställda (antal) 5,0 5 6 Verksamhetsområde Oskarshamns Utvecklings Ab ägs till fullo av Oskarshamns kommun och har som uppgift att äga, driva samt utveckla Oskarshamns Airport, som en del av kommunens totala infrastruktur. 91

93 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Årets händelser Svenska Direktflyg har trafikerat flygplatsen med två avgångar per dag, måndag-fredag under perioden 7 jan-20 dec frånsett februari månad, då tre dagliga turer flögs samtliga avgångar tur och retur Arlanda. Under perioden 1 juli till 11 augusti hölls sommaruppehåll i flygtrafiken. Trafiken har skett med flygplan av typen BAE Jetstream 32 med plats för 19 passagerare. Utöver linjetrafiken används flygplatsen för ett stort antal olika flygverksamheter, bla taxiflyg och ambulansflyg samt helikopterflyg som avser sjöräddning, polis, inspektion av kraftledningar, viltinventering och flygfotografering. Flygplatsen håller en hög nivå gällande navigations- och kommunikationshjälpmedel samt instrumentlandningssystem, vilket borgar för en hög regularitet under säkra former. Inga garantier till flygbolag eller stödköp av biljetter har skett under året. Transportstyrelsens certifikat (drifttillstånd) för flygplatsen löper ut Under året har flygplatsens ATS-funktionen EUcertifierats. Certifikatet gäller till och med I linjetrafiken har under året flugits 886 turer från och till Oskarshamn med en regularitet på 98,9 %. Flygplatsen är sedan tidigare miljöprövad och följer ett miljöprövningsprogram vars resultat redovisas till länsstyrelsen varje år. Årets ekonomiska resultat Resultatet för verksamhetsåret 2013 uppvisar ett underskott på 3,3 mkr. Budgeterat underskott var 2,7 mkr. Resultatavvikelsen på 0,6 mkr är i huvudsak orsakad av minskade intäkter på 0,3 mkr beroende på flygoperatörens försämringar i linjefarten. Snöröjningskostnader var oväntat höga under årets första tertial 0,1 mkr. Kostnaderna för hindermätning med hjälp av Luftfartsverket uppgick till 0,1 mkr mer än budgeterat. Konsultkostnader för certifieringsarbete samt utvecklingsarbetet av flygplatsen överskred budgeterat belopp med 0,1 mkr. Räntekostnader visade en positiv avvikelse på 0,1 mkr. Kommande händelser Vid kommunstyrelsens sammanträde beslutades att uppdra åt strategi- och näringslivsenheten att utreda den framtida verksamheten vid Oskarshamns flygplats utifrån tre alternativa handlingslinjer: En utveckling av flygplatsen med större flygplan och fler destinationer. Flygplatsen fortsätter verksamheten med nuvarande ambition. Verksamheten vid flygplatsen fortsätter i mycket begränsad omfattning. och kommer att presenteras för kommunfullmäktige under våren Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell Nyckeltal (mkr) Omsättning 6,3 4,3 3,5 Resultat efter finansiella poster 1,2 0,0-0,6 Balansomslutning 4,0 2,6 2,4 Eget kapital 2,7 1,6 1,6 Soliditet (%) 67,0 60,0 66,0 Investeringar 0,1 0,0 0,0 Anställda (antal) 6 6 5,4 Verksamhetsområde Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell driver Best Western Sjöfartshotellet, som har 32 rum av vilka 13 är dubbelrum och resterande enkelrum. I enlighet med stadgarna subventionerar hotellet boende för nordiska sjömän. Årets ekonomiska resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till 1,2 mkr. Stiftelsen Forum Nyckeltal (mkr) Omsättning 15,4 15,5 13,7 Resultat efter finansiella poster 0,4-0,2-0,7 Balansomslutning 24,0 24,0 25,4 Eget kapital 0,7 0,3 0,5 Soliditet (%) 3,0 1,3 2 Investeringar 0,3 0,8 0,9 Anställda (antal) Verksamhetsområde Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor i kvarteret Storken 1. Stiftelsen forum driver även ett konferenscenter med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem och hotell. Årets ekonomiska resultat Stiftelsen Forum redovisar ett positivt resultat om 0,4 mkr år Året innan var resultatet -0,2 mkr. Utredningen som ursprungligen var avsedd att slutredovisas senast under september 2013 försenades 92

94 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Finansiell analys Modell för finansiell analys Finansiella analysen bygger på en förkortad och förenklad variant av RK-modellen. Även den förkortade modellen omfattar de fyra perspektiven: resultat - kapacitet - risk - kontroll. De fyra perspektiven beskrivs närmare i den delen av årsredovisningen som behandlar Oskarshamns kommuns finansiella analys och till viss del även koncernens. Resultat kapacitet Koncernen Oskarshamns kommun omsatte under ,8 mkr och balansomslutningen uppgick till 3 859,3 mkr. Den sammanställda redovisningen för 2013 visar på ett negativt resultat om 285,5 mkr. Förra årets resultat uppgick till +35,0 mkr. Det negativa resultatet härrör framförallt från Oskarshamns kommuns resultat om -299,4 mkr (+19,1 mkr). Oskarshamn Energi som uppvisar ett positivt resultat om 22,6 mkr omräknat efter ägarandel. Oskarshamns Utveckling AB redovisar även 2013 negativt resultat -3,3 mkr (-3,1 mkr). De övriga bolagen och stiftelserna redovisar ett positiv resultat på totalt ca 1,0 mkr för år Sammanställd redovisning i siffror (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Koncernens soliditet minskade med 3,6 procentenheter mellan 2012 och 2013 och ligger på 51,5 %. Det egna kapitalet är 288,4 mkr lägre än föregående år medan den totala balansomslutningen minskade med 270,4 mkr. Nedskrivningen i Byggebo av fastigheternas värde, vilken ledde till nedskrivningen av kommunens aktiekapital i Byggebo AB påverkar soliditet, balansomslutning och eget kapital i koncernen. Koncernens soliditet har igenomsnitt legat på ca 60 % de senaste tio åren och bör anses som god även om det inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten bör vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar. Det är viktigt att även de olika bolagen har en god soliditet, eftersom risken finns att kommunen måste agera i situationer, då de enskilda bolagen eller stiftelserna inte kan uppfylla sina åtaganden. I och med 2013 års underskott har soliditeten återigen försvagats, och uppgår till 23,8 % för UTAB i 2013 års bokslut. I 2013 års bokslut har Byggebo AB en soliditet på 9,9 %, då nedskrivning av fastigheternas värde gjorts med 346,5 mkr. Under 2010 fick Byggebo AB aktieägartillskott på 360 mkr. Både 2003 och 2007 fick Byggebo AB aktieägartillskott på 75 mkr fick även Oskarshamns Utvecklings AB ett aktieägartillskott på 10,0 mkr uppvisar Byggebo AB ett positivt resultat på 0,2 mkr (0,3 mkr). Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget får en sund ekonomi, där även framtida resultaträkningar redovisar överskott. Oskarshamns Utvecklings AB som driver flygplatsen har under flera år i rad redovisat negativa resultat, vilket har inverkat negativt på bolagets förmögenhet. Årets resultat uppgick till 3,3 mkr, vilket är fjärde året i rad med ett underskott på omkring 3 mkr. Strategi- och näringslivsenheten har på kommunstyrelsens uppdrag under år 2013 utrett den framtida verksamheten vid Oskarshamns flygplats utifrån tre alternativa handlingslinjer. Ärendet kommer att behandlas politiskt under Under 2008 samt under 2012 erhöll Oskarshamns Utvecklings AB aktieägartillskott på 10 mkr vid båda tillfällena. Oskarshamns kommun erhöll under 2013 totalt 6,0 mkr i utdelning från dotterbolagen. 6,0 mkr delade Oskarshamn Energi AB ut till Oskarshamns kommun och 15 tkr kom från Oskarshamns hamn AB. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 399,8 mkr och är 113,8 mkr högre än föregående år. Byggebo:s totala lånevolym uppgick vid årsskiftet till 1 207,0 mkr. Byggebo AB och Oskarshamns Hamn AB har under 2013 tecknat egna lån men med kommunal borgen. Oskarshamns kommun fungerar till en del som internbank inom koncernen, där 10 mkr av de långfristiga skulderna är en egen finansierad utlåning till koncernbolagen. Stiftelsen Forom, Oskarshamns Utvecklings AB samt Oskarshamn Energi AB har lån via internbanken. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skattesintäkter och statsbidrag exklusive finansnetto i koncernen uppgår 2013 till 122,6 %, vilket är 26,1 procentenheter högre än Nettokostnadsandelen kan anses hög i jämförelse med andra koncerner inom kommunal sektor. Detta beror på kommunens höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta gäller nu framförallt Stiftelsen Forum med en soliditet på 3 %. I och med aktieägartillskottet på 10 mkr 2012 stärktes soliditeten i Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) till 39,5 % i bokslut

95 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Sammanställd redovisning - årets resultat (mkr) Årets resultat - Totalt: -Före extraord.poster 72,6 40,6-75,5 35,0-285,5 -Efter extraord.poster 72,6 40,6-48,8 35,0-285,5 Årets resultat efter extraordinära poster -Oskarshamns komm. 74,6 36,0-47,5 19,1-299,4 -Byggebo i Oskarshamn AB -1,4 3,3 0,6 0,3 0,2 -Oskarshamn Energi AB 11,0 9,2 4,0 11,9 22,6 -Oskarshamns hamn AB 0,3 0,0 0,4 0,3 0,0 -Oskarshamns Utveckling AB -1,6-3,0-2,8-3,1-3,3 -Stiftelsen Oskars. Sjöfartshotell 0,0-0,1-0,3 0,0 0,4 -Stiftelsen Forum 0,0 0,0-0,7-0,2 0,4 Nettokostnadsandel exkl. finansnetto 97,6 97,6 99,1 95,6 122,6 Soliditet (exkl. internbank) i % 58,7 58,3 57,1 55,1 51,5 Risk - kontroll Koncernens kassalikviditet uppgår till 71,7 %, vilket är en förbättring med 17,7 procentenheter jämfört med föregående år. Förbättringen förklaras framförallt av att likvida medel har ökat och de kortfristiga skulderna har minskat. Koncernens likviditet innebär inte några större risker trots att den ligger under 100 %. Det är framförallt kommunens och Oskarshamn Energi:s betalningsberedskap på lång och kort sikt som bidrar till koncernens förhållandevis goda likviditetsnivåer. Sammanställd redovisning (procent) Kassalikviditet Balanslikviditet Koncernen har som redan nämnts stora långfristiga skulder, där merparten tillhör kommunens bostadsbolag. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 367,4 mkr. Kommunen fungerar som en internbank, där utlämnade internbankslån uppgår till 93,0 mkr. 10 mkr är finansierade med kommunens egna likvida medel. Byggebo AB och Oskarshamns Hamn AB har under år 2013 tecknat egna lån men med kommunal borgen. Byggebo AB:s totala långfristiga skulder uppgår till 1 207,0 mkr. Koncernens resultat uppgår i år till -285,5 mkr, vilket är en försämring med 320,5 mkr jämfört med året innan. Årets negativa resultat i koncernen påverkas framförallt av Oskarshamns kommuns negativa resultat, vilket främst förklaras av nedskrivningen av kommunens aktiepost i Byggebo AB. Som tidigare nämnts fick Byggebo AB aktieägartillskott med sammanlagt 150 mkr vid två tillfällen 2003 och 2007 utan några initiala avkastningskrav. Aktieägartillskottet utbetalades i enlighet med det gemensamma samarbets- och utvecklingsprogrammet mellan ägaren Oskarshamns kommun och bolaget. I slutet av 2009 lämnade Byggebos styrelse in en hemställan om rekapitalisering av företaget till ägaren Oskarshamns kommun. Kommunfullmäktige om att skjuta till 360 mkr i aktieägartillskott. Bolaget redovisar för 2013 ett positivt resultat om 0,2 mkr (+0,3 mkr). Med utgångspunkt av differenser i bokslut 2007 och bokslut 2008 mellan det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo AB och bolagets egna kapital samt bestämmelser i Lagen om kommunal redovisning gällande värdering av anläggningstillgångar beslutade Oskarshamns kommun om att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo AB med 11,2 mkr i bokslut 2008 samt med 42,6 mkr i bokslut Motsvarande belopp i bokslut 2013 är 343,6 mkr. En nedskrivning av ovan angivna skäl gjordes i bokslut 2008 även av kommunens aktiekapital i Oskarshamns Utvecklings AB med 3,0 mkr. Det bokförda värdet för kommunens aktiekapital i bolaget är nu per ,0 mkr och bolagets egna kapital uppgick till 5,1 mkr, vilket innebar en differens på 13,9 mkr. Under 2011 inkom en begäran om aktieägartillskott på 10 mkr från ägaren kommunen. På sitt budgetsammanträde i november 2011 beslutade kommunfullmäktige att i 2012 års budget avsätta 10 mkr för ett nytt kapitaltillskott till bolaget, vilket verkställdes i april Verksamheternas nettokostnader är 308,3 mkr högre än budgeterat i Oskarshamns kommun, till stor del beroende på tidigare nämnd nedskrivning. Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet avseende nämnderna har under år 2013 dock varit relativt god. Flera nämnder klarar sina uppdrag inom tilldelad budgetram och genererar dessutom överskott. Dock uppvisar socialnämnden (-14,1 mkr) samt räddningstjänsten underskott (-2,9 mkr). Prognoserna av årets resultat har under året pekat på -26,8 mkr (april) respektive +5,3 mkr (augusti). Bokslut 2013 visar på ett underskott på -299,4 mkr. En stor del av förklaringen till den negativa avvikelsen är nedskrivningen av kommunens aktiepost i Byggebo AB. Återbetalning av erlagda avtalspremier till AFA avseende år 2005 och 2006 uppgick till 27,1 mkr. Finansnettots avviker med +4,4 mkr gentemot budget. Skatteintäkter och generella statsbidrag blev 4,5 mkr högre än budgeterat. 94

96 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Resultaträkning - sammanställd redovisning (Belopp i mkr) Kommunal Kommunal Kommunal Kommunal koncern förvaltning koncern förvaltning Verksamhetens intäkter 1 727,3 410,9 717,1 391,7 Verksamhetens kostnader , , , ,3 Avskrivningar 3-120,5-81,6-113,8-75,6 Nedskrivningar -349,7-349,7 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader , , , ,3 Not Skatteintäkter 1 104, , , ,9 Generella statsbidrag och utjämning 157,3 157,3 134,8 134,8 Finansiella intäkter 4 54,4 66,6 61,8 97,0 Finansiella kostnader 5-57,9-25,0-61,4-52,3 Resultat före extraordinära poster -288,1-299,4 42,5 19,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets skattekostnader 2,6 0,0-7,5 0,0 Årets resultat -285,5-299,4 35,0 19,1 95

97 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Balansräkning - sammanställd redovisning (Belopp i mkr) Not TILLGÅNGAR Kommunal koncern Kommunal förvaltning Kommunal koncern Kommunal förvaltning Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar ,3 1107, , ,9 Maskiner och inventarier 7 275,4 91,8 265,6 84,2 Summa materiella anläggningstillgångar 2 796, , , ,1 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 8 1,5 148,8 1,5 492,3 Långfristiga fordringar 50,7 105,2 19,0 1282,2 Summa finansiella anläggningstillgångar 52,2 254,0 20, ,5 Summa anläggningstillgångar 2 848, , , ,6 Omsättningstillgångar Förråd, exploatering mm 43,5 41,3 40,3 38,3 Fordringar 117,7 93,4 182,5 128,2 Kortfristiga placeringar 678,5 674,7 650,4 647,5 Egen aktieportfölj 0,0 0,0 0,0 0 Kassa och bank 9 170,6 128,3 102,3 69,7 Summa omsättningstillgångar 1 010,4 937,8 975,5 883,6 SUMMA TILLGÅNGAR 3 859, , , ,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital , , , ,5 Förändrad redovisningsprincip -2,9 0,0-13,8-13,8 Årets resultat -285,5-299,4 35,0 19,1 Summa eget kapital 1 988, , , ,8 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande ,6 93,5 99,3 80,6 förpliktelser Avsättningar för återställande av deponier, 40,6 40,6 34,8 34,8 grustäkt mm Avsättningar för skatter 22,7 22,7 19,5 19,5 Avsättningar för latent skatt 8,9 0,0 11,1 0,0 Summa avsättningar 172,8 156,9 164,8 134,9 Skulder Långfristiga skulder/ Internbank ,4 104, , ,0 Kortfristiga skulder 331,0 302,4 402,3 335,5 Summa skulder 1 698,4 406, , ,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 859, , , ,2 Ställda panter och ansvarsförbindelser Ställda panter 13 1,3 0,0 1,3 0,0 Pensionsförpliktelser ,1 782,7 726,8 714,5 Övriga ansvarsförbindelser , ,8 7,2 14,0 96

98 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Kassaflödesanalys - sammanställd redovisning (Belopp i mkr) 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Kommunal koncern Kommunal förvaltning Kommunal koncern 2012 Kommunal förvaltning Årets resultat -285,5-299,4 35,0 19,1 Justering för av- och nedskrivningar 470,2 431,3 113,8 75,6 Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 8,0 22,0 10,4 7,6 Förändrad redovisningsprincip Oskarshamns kommunsemesterlöneskulden 0,0 0,0-13,8-13,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 192,8 153,9 145,4 88,5 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 36,6 7,5-115,1-76,1 Ökning (-) / minskning (+) förråd och varulager -3,2-3,1 2,1 1,2 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder -71,3-33,1 51,0 35,5 I Medel från den löpande verksamheten 154,9 125,2 83,4 49,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -137,2-88,3-182,4-162,6 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,4 0,2 0,9 0,9 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0-9,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0 0,4 0,0 II Medel från investeringsverksamheten -136,7-88,1-181,0-170,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar -31, ,0 0,6 31,2 Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder 81, ,5 95,6 93,8 III Medel från finansieringsverksamheten 50,2 21,5 96,2 124,9 Förändring av likvida medel (I+II+III) 68,3 58,6-1,4 3,1 Likvida medel vid årets början 102,3 69,7 103,6 66,6 Förändring av likvida medel 68,3 58,6-1,4 3,1 Likvida medel vid årets slut 170,6 128,3 102,3 69,7 97

99 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Noter, Ekonomiska engagemang (mkr) Aktieägartillskott Oskarshamns kommun Oskarshamns Utvecklings AB 100% Ägd andel Givna Mottagna Summa 0,0 0,0 Lån Givare Mottagare Oskarshamns kommun 60,5 Oskarshamn Energi AB 50% 32,5 Oskarshamns Utveckling AB 100% 10,0 Stiftelsen Forum 100% 18,0 Summa 60,5 60,5 Utdelning Given Mottagen Oskarshamns kommun 6,0 Oskarshamns Energi AB 50% 6,0 Oskarshamns Hamn AB 96% 0,0 Summa 6,0 6,0 Finansiella intäkter/ kostnader Intäkt Kostnad Oskarshamns kommun 7,4 Byggebo AB 100% 5,1 Oskarshamns Hamn AB 96% 1,3 Stiftelsen Forum 100% 0,7 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,3 Summa 7,4 7,4 Fordran/ skuld koncernkonto Fordran Skuld Oskarshamns kommun 1,8 26,9 Oskarshamns Utveckling AB 100% 1,8 Byggebo AB 100% 20,8 Oskarshamns Hamn AB 96% 6,1 Summa 28,7 28,7 Interimsfordringar/ interimsskuld Fordran Skuld Oskarshamns kommun 0,4 Oskarshamns Hamn AB 96% 0,2 Oskarshamn Energi AB 0,1 Stiftelsen Forum 0,1 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,0 Summa 0,4 0,4 Försäljning inom koncernen Köpare Säljare Oskarshamns kommun 40,8 18,0 Byggebo AB 100% 21,7 22,5 Oskarshamns Hamn AB 96% 8,4 0,6 Oskarshamns Energi AB 50% 0,7 25,9 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,5 0,0 Stiftelsen Sjöfartshotellet 50% 0,1 0,0 Stiftelsen Forum 100% 0,7 5,9 Summa 72,9 72,9 98

100 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Not 1 Verksamhetens intäkter Oskarshamns kommun 410,9 391,7 Byggebo i Oskarshamn AB 184,9 181,8 Oskarshamn Energi AB 123,7 124,3 Oskarshamns Hamn AB 59,2 71,1 Övriga 23,5 22,6 Elimineringar -74,9-74,3 Summa 727,3 717,1 Not 2 Verksamheterns kostnader Oskarshamns kommun 1 582, ,3 Byggebo i Oskarshamn AB 129,6 116,2 Oskarshamn Energi AB 92,9 99,5 Oskarshamns Hamn AB 52,1 57,1 Övriga 21,3 21,2 Elimineringar -74,9-74,3 Summa 1 803, ,0 Not 3 Avskrivningar Maskiner och inventarier 37,2 35,8 Fastigheter och övriga anläggningstillgångar 83,3 78,0 Nedskrivning av anläggningstillgånng 349,7 0,0 Summa 470,2 113,8 Not 4 Finansiella intäkter Oskarshamns kommun 66,6 97,0 Byggebo i Oskarshamn AB 0,8 0,9 Övriga 0,5 0,4 Elimineringar -13,43-36,4 Summa 54,4 61,8 Not 5 Finansiella kostnader Oskarshamns kommun 25,0 52,3 Byggebo i Oskarshamn AB 37,8 40,6 Övriga 2,5 2,8 Elimineringar -7,4-34,4 Summa 57,9 61,4 Not 6 Fastigheter och anläggningar Oskarshamns kommun 1 107, ,9 Byggebo i Oskarshamn AB 1 350, ,8 Övriga 63,0 48,0 Summa 2 521, ,6 Not 7 Maskiner och inventarier Oskarshamns kommun 91,8 84,2 Byggebo i Oskarshamn AB 10,3 2,8 Oskarshamn Energi AB 118,8 116,0 Oskarshamns Hamn AB 47,1 54,7 Övriga 7,5 7,8 Summa 275,6 265,6 Not 8 Aktier och andelar Kalmar Läns Trafik AB, 406 aktier 0,0 0,0 Bostadsrätter 0,1 0,1 Andelar Södra 0,2 0,1 Kommuninvest AB 1,2 1,2 Summa 1,5 1,5 Not 9 Kassa och bank Oskarshamns kommun 128,3 69,7 Byggebo i Oskarshamn AB 11,7 20,8 Oskarshamn Energi AB 25,1 8,2 Oskarshamns Hamn AB 0,0 0,0 Oskarshamns Utvecklings AB 0,0 0,0 Stiftelsen Oskarsh Sjöfartshotell 0,7 0,2 Hamngods och Terminal AB 0,3 0,3 Stiftelsen Forum 4,6 3,1 Summa 170,6 102,3 Not 10 Eget kapital Ingående eget kapital 2 276, ,2 Förändrad redovisningsprincip -2,9-13,8 Årets resultat -285,5 35,0 Summa 1 988, ,5 Not 11 Pensionsskuld Oskarshamns kommun 116,2 100,1 Byggebo i Oskarshamn AB 6,5 18,2 Oskarshamns Hamn AB 0,6 0,5 Summa 123,3 118,8 Not 12 Långfristiga skulder Oskarshamns kommun 21,5 0,0 Byggebo i Oskarshamn AB 1 207, ,0 Övriga koncernbolag 93,0 10,3 Egen finansierad utlåning till koncernbolagen 45,8 68,8 Summa 1 367, ,1 Not 13 Ställda panter Fastighetsinteckningar 1,3 1,3 Summa 1,3 1,3 Not 14 Pensionsåtagande Oskarshamns kommun 782,7 714,5 Byggebo i Oskarshamn AB 0,1 12,0 Oskarshamns Hamn AB 0,3 0,3 Summa 783,1 726,8 Not 15 Ansvarsförbindelser Oskarshamns kommun 1 242,7 2,0 Byggebo i Oskarshamn AB 5,2 5,0 Stiftelsen Sjöfartshotellet 0,2 0,2 Summa 1 248,1 7,2 99

101

102

103

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Delårsbokslut Augusti 2013

Delårsbokslut Augusti 2013 Delårsbokslut Augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 1.1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning 3 2.2 Vision och mål 9 2.3 Finansiell

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 12 Finansiell analys

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Kommentar och organisation. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning

Innehållsförteckning. 1 Kommentar och organisation. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 5 Omvärldsanalys 5 Vision och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Den egenfinansierade utlåningen till de kommunala bolagen uppgick till 621,2 mkr vid årsskiftet med följande uppdelning:

Den egenfinansierade utlåningen till de kommunala bolagen uppgick till 621,2 mkr vid årsskiftet med följande uppdelning: Oskarshamns kommun Datum Tjänsteställe/handläggare 2006-01-30 ledningskontoret Ekonomiavdelningen styrelsen FINANSIELL RAPPORT 2005-12-31 Sammanfattning ens finansiella tillgångar var bokförda till ett

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41 Årsredovisning 2009 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Mål och vision 6 Omvärldsanalys

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30.

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 8,3 % för första halvåret 2005.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 Försäkringsbranschens Pensionskassa DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005 FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 FPK - FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS PENSIONSKASSA DELÅRSRAPPORT

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2013

Finansiell rapport tertial 1 2013 Tjänsteskrivelse 1(5) Datum 2013-05-15 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2013 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014 1 (6) Kommunledningskontoret 20-11-12 Ekonomiavdelningen Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 20 Inledning Uppföljning av finansiella placeringar är en förenklad Finansrapport. Uppföljning

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer