Innehållsförteckning. 1 Kommentar och organisation. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. 1 Kommentar och organisation. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning"

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 5 Omvärldsanalys 5 Vision och mål 7 God ekonomisk hushållning 11 Finansiell analys 13 Driftredovisning 20 Investeringsredovisning 21 Exploateringsverksamhet 23 Personalekonomisk redovisning 25 Miljöredovisning 33 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 36 Noter 39 Fem år i sammandrag 47 Redovisningsprinciper 48 Ekonomisk ordlista 51 4 Nämndredovisning Kommunstyrelse 52 Strategi- och Näringslivsenhet 57 Kommunkontor 60 Räddningstjänst 63 Teknisk nämnd 66 Samhällsbyggnadsnämnd 70 Bildningsnämnd 74 Socialnämnd 78 Valnämnd 82 Förtroendevalda revisorer Koncernens bolag och stiftelser Revisionsberättelse Revisionsberättelse 88 1

3 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande Det gångna året var ett supervalår, detta präglade givetvis den politiska verksamheten på många sätt. Politiska visioner ställdes emot varandra och det debatterades och diskuterades flitigt. Det är naturligt att många stora frågor läggs på is under denna period, med väntan på ett valresultat. Det dröjde ovanligt länge innan den politiska majoriteten blev klar, samtidigt som det blev ett regeringsskifte i landet. Dessa händelser bidrog starkt till att budgetarbetet försenades, kommunfullmäktiges budgetsammanträde kunde som först hållas i december. Vi har jobbat framgångsrikt med ekonomin, vi har tagit kommando över våra kostnader på alla plan, men jag vill särskilt tacka personal och ledning inom socialförvaltningen för ett mycket bra jobb. Kommunen budgeterade ett positivt resultat för 2014 med 0,06 mkr. Resultatet blev +15,3 mkr. Det positiva resultatet hänför sig huvudsakligen till lägre nettokostnader för verksamheterna och högre finansiella intäkter än budgeterat. Vår största utmaning är boendefrågan. Kommunen har ett stort behov, att tillsammans med marknaden skapa nybyggnationer. Vi behöver satsningar på alla områden och har i våra ägaredirektiv varit tydliga till vårt bostadsbolag Byggebo kring denna uppgift. Nya bostäder är en förutsättning, för att vi skall klara befolkningsmålet till år Näringsliv Vi har ett urstarkt näringsliv, med både små och stora företag. Deras framgångar bidrar med stabil arbetsmarknad och möjligheter till välfärd för kommunen och dess invånare. Vi kan med glädje konstatera Scanias stora satsning och påverkan på vårt industriområde. Vårt nästa steg blir att bygga ett nytt område för industrin, som en konsekvens av alla investeringar. Samtidigt har kommunen beslutat att genomföra en förstudie angående en etablering av kombiterminal. Detta kommer att förstärka vår position, som ett logistiknav. Det innebär att vi kan fokusera och jobba med långsiktighet. En annan viktig uppgift är att skapa bra förutsättningar för kompetensförsörjning för vårt näringsliv. Vi kan uppnå detta genom att samarbeta med andra kommuner/ regioner samt också erbjuda bra utbildningsmöjligheter. Mervärden Styrgruppen för mervärdesprogrammet beslutade under året om den hittills mest omfattande mervärdesinsatsen. Sammanlagt 35 miljoner kronor avsattes för centrumutveckling, nytt resecentrum och delfinansiering av en ny biostad. Förändringar i stadsbilden. Centrala Oskarshamn står inför stora förändringar, ett antal stora projekt e.x byggnation av mejeriplan, utbyggnad av Coop och nytt resecentrum kommer att förändra stadsbilden. Det är en absolut nödvändighet, att jobba med denna typ av utveckling av stadskärnan. Nästa uppgift är att knyta ihop centrum med vår hamn. Arbetet med att skapa byggnation i Inre Hamnen är en viktig framtidsfråga. Kan vi skapa en attraktiv och tillgänglig plats för våra invånare och besökare, så har vi mycket goda möjligheter att nå våra mål. Avslutningsvis befinner sig Oskarshamns kommun i ett mycket spännande skede, många intressanta planer och projekt planeras. Vår stora utmaning blir att realisera våra planer och visioner. Jag vill som Kommunstyrelsens ordförande tacka all personal och alla förtroendevalda som på olika sätt bidragit till kommunens utveckling under Peter Wretlund Kommunstyrelsens ordförande 2

4 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Organisation kommunal förvaltning Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Strategioch näringslivsenhet Kommunkontor Kommunstyrelse 13 ledamöter Räddningstjänst Socialnämnd 11 ledamöter Bildningsnämnd 13 ledamöter Socialförvaltning Bildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnad skontor- 3

5 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Organisation kommunal koncern Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% 4

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Vår omvärld Befolkningen i Sverige ökade med personer under 2014 och uppgår till invånare den 1 november Oroligheterna i världen har bidragit till att vi fått ett stort tillskott av utrikes födda som kommit till Sverige. Befolkning koncentreras alltmer till Stockholm, Göteborg och Malmö. Redan idag bor drygt 1,7 miljoner människor i de städerna och antalet beräknas öka med 37 procent under de närmaste 40 åren. I glesbygdskommunerna väntas däremot folkmängden minska med 10 procent. Oskarshamns kommuns befolkning uppgår till invånare den 1 november Befolkningen har ökat varje år den senaste femårsperioden. Ökningen uppgår till 127 personer totalt, vilket motsvarar 0,5 %. Motsvarande siffra för riket är 3,5 %. Ser man på förändringen av åldersfördelningen de senaste fem åren har antalet invånare mellan år minskat med 482 personer. Antalet yngre invånare har ökat med 155 och antalet äldre har ökat med 454. Antalet personer i icke arbetsför ålder har således ökat. (Källa SCB) Utvecklingen på arbetsmarknaden kännetecknades av en ökad sysselsättning och ett ökat antal personer i arbetskraften. Då efterfrågan på arbetskraft varit begränsad det har lett till en relativt hög arbetslöshet. (Källa SKL) Diagrammet visar att den totala arbetslösheten i procent av invånarna i åldern år, endera öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, är lägre i Oskarshamns kommun jämfört med riket i genomsnitt. Källa Arbetsförmedlingen. Viktiga händelser Oskarshamn är inne i en period då kommunen utvecklas på många sätt. Företagsklimatet blir bättre och bättre. Kommunen blev 2014 utsedd till Årets klättrare i Kalmar län i Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat. Den industriella utvecklingen i Oskarshamn, främst Scanias utbyggnad, ställer ökade krav på effektiva hållbara transportlösningar på väg, järnväg och till sjöss. Byggandet av en kombiterminal för lastning och lossning av gods för järnväg och väg, i anslutning till logistikcenter som nu är under uppförande på Kvastmossen, diskuteras. Under 2014 har svensk ekonomi haft en förhållandevis svag utveckling och BNP uppgick till 1,7 %. (Källa Konjunkturinstitutet). Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Inflationen har varit låg i Sverige och i stora delar av övriga världen, vilket bidragit till att de stora centralbankernas styrräntor varit mycket låga. Tillväxten har dämpats, men trots det har sysselsättning och arbetade timmar fortsatt öka i god takt. Detta har medfört att produktiviteten utvecklats mycket svagt. Skatteunderlaget har ändå ökat realt med ca 2 %, främst tack vare att kommunsektorns kostnader stiger långsammare än löneökningarna. Oskarshamn och Sundbyberg hade bäst skatteunderlagstillväxt i landet under inkomståret Tillväxten var större än 5 %. Hamnsaneringsprojektet fortsätter. Under året färdigställdes den första etappen på m2 av deponin för de förorenade sedimenten. Arbetet med etapp två på m2 beräknas vara färdigställd i september Upphandlingen av muddringsarbetena har överklagats. Arbetet med att skapa en attraktiv stadskärna pågår. Prioriterade utvecklingsområden har varit inre hamnen, centrumutveckling och handel på fastigheten Snickeriet. Projektering av ombyggnaden av Sagabiografen är klar och arbetet ska påbörjas i januari Sagabiografen kommer att ha tre biosalonger efter ombyggnaden. Satsning på kulturen har gjorts under året med bland annat nya verksamheter och utökade öppettider i kulturhuset. En konstrunda ägde rum i augusti, där varje konstnär besöktes av mellan personer under de två dagarna. Oskarshamns kommun har fattat beslut om att bli medlem i KSRR, kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare. KSRR ansvarar idag för renhållningen i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och 5

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Torsås kommuner. KSRR kommer att överta ansvaret för renhållningen i Oskarshamns kommun från Oskarshamns flygplats har upphört som instrumentflygplats. Det kommersiella flyget upphörde med linjeflyg den 17 april och därmed upphörde även Räddningstjänstens flygplatsräddningstjänst. Nu utreds hur den icke godkända flygplatsen kan utvecklas. Verksamheternas nettokostnader (2013 års siffror inom parantes) Oskarshamns kommun har kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar som har genererat stora finansiella intäkter. Kommunen har under större delen av 1990-talet ökat sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna finansiera sina verksamheter. Oskarshamns kommun har därför skaffat sig verksamhetskostnader som långt överstiger genomsnittet bland landets kommuner. År 2009 beslutade kommunfullmäktige att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 102,5 % i slutet av mandatperioden Under 2014 och 2013 har verksamhetens kostnader belastats med nedskrivningar på 43,2 mkr respektive 343,6 mkr. Inklusive nedskrivningar uppgick nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 104,2 (127,0) %. Exklusive nedskrivningar blev nettokostnadernas andel 100,8 (99,8) mkr. Målet har därmed uppfyllts, då hänsyn bör tas till nedskrivningarna. En stor bidragande orsak till detta är att socialnämnden under de senaste åren har bedrivit ett intensivt förändrings- och utvecklingsarbete för att minska förvaltningens kostnader. Detta arbete har varit särskilt framgångsrikt inom äldreomsorgen. Nya arbetssätt har tagits fram och resursfördelningssystemet har utvecklats. Kommunens beroende av finansnettot har således minskat väsentligt under mandatperioden. Ett nytt mål för nästa mandatperiod har beslutats ska nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgå till max 100 %. Periodens resultat kommunen Resultatet för Oskarshamns kommun uppgick år 2014 till +15,3 (-299,4) mkr och finansnettot var 68,8 (41,6) mkr. Nämnderna visade en positiv budgetavvikelse på 29,1 (7,5) mkr. Alla nämnderna redovisar en positiv budgetavvikelse med undantag av socialnämnden, som redovisade ett underskott på -1,6 (-14,1 mkr), men de har gjort en kraftig resultatförbättring jämfört med tidigare år. Mer information om nämndernas ekonomi och verksamhet finns i avsnittet om nämndsredovisningar. Finansnettot visade också en stor positiv budgetavvikelse på 35,7 (4,4) mkr. Med anledning den dåliga lönsamheten och nedläggningen av flygplatsen har kommunen lämnat ett aktieägartillskott på 20 mkr till UTAB genom en nedskrivning av en fordran. Därutöver har det bokförda värdet på aktierna i UTAB skrivits ned med 13,9 mkr. Nedskrivningar har också gjorts på den planerade nya färjeterminalen med 9,3 mkr, då byggandet av den har skjutits på framtiden. Investeringarna uppgick till 71,2 mkr under Investeringsbudgeten för 2014 uppgick till 240,5 mkr, vilket innebar en budgetavvikelse på 169,3 mkr. De största avvikelserna avser den nya färjeterminalen, ombyggnationen av Sagabiografen samt projekt inom vatten och avlopp. Vissa investeringar inom renhållning avvaktade man med, då den verksamheten övergår till KSRR år Periodens resultat koncernen Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett resultat om +34,4 (-285,5) mkr för Detta är en stor förbättring jämfört med föregående år, då resultatet belastades med nedskrivningar av aktiekapitalet i Byggebo AB med 343,6 mkr. Resultatet för 2014 beror till stor del på Oskarshamns kommuns resultat på 15,3 mkr, vilken i sin tur beror på det positiva finansnettot och nämndernas positiva avvikelser. Även Oskarshamn Energi redovisar ett stort positivt resultat. Byggebo AB redovisar ett resultat på +7,6 (-9,8) mkr. Bolaget har under många år haft problem med negativa resultat. Bolaget har en stor skuldbörda på grund av att fastighetsbeståndet är relativt nytt. Oskarshamns Utvecklings AB redovisar ett resultat på -20,1 mkr (3,1). Bolaget har under flera år redovisat negativa resultat på grund av dålig lönsamhet. Bolaget har tidigare erhållit kapitaltillskott på sammanlagt 20,0 mkr genomförda 2008 och Flygplatsen stängdes under våren 2014 på grund av dålig lönsamhet. En kontrollbalansräkning upprättades per , som visade att mer än hälften av det egna kapitalet var förbrukat. Med anledning därav har bolaget erhållit ett kapitaltillskott på 20 mkr. Därutöver har en nedskrivning av värdet av anläggningstillgångarna i bolaget skett med 16,3 mkr. Koncernens investeringar uppgår till 187,7 mkr jämfört med 93,4 mkr året innan. Det är framför allt Oskarshamns kommun, Oskarshamns Energi samt Byggebo som står för de höga investeringarna. 6

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och mål Vår vision Visionen beskriver ett önskat tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år och ska ha till uppgift att vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Visionen beslutades av kommunfullmäktige under hösten 2009: Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Kommunövergripande mål Sedan 2011 redovisas de kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål i den balanserade styrkortsmodellen. Det balanserade styrkortet omfattar fyra olika perspektiv som är lika viktiga för att få balans i verksamheterna. Perspektiven består av ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Varje perspektiv består av ett styrkort som innehåller: Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid vad ska uppnås hur ska målet uppnås hur ska framgångsfaktorn mätas när ska nyckeltalet mätas vad ska nyckeltalet uppgå till när målet ska vara uppfyllt Ekonomi Målen för ekonomiperspektivet utgör även kommunens finansiella mål. God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar har för Oskarshamns kommun varit möjligt genom de tidigare höga finansiella intäkterna. Detta kan dock inte anses som god ekonomisk hushållning och det uppfyller heller inte kommunallagens krav på att löpande intäkter ska täcka löpande kostnader. Under innevarande mandatperiod är måltalet 102,5 %. Verksamhetens kostnader har under 2014 belastats med nedskrivningar på 43,2 mkr. Inklusive nedskrivningar uppgick nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 104,2 %. Exklusive nedskrivningar blev nettokostnadernas andel 100,8 mkr. Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte får överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Att målet beräknas i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ger även en viss följsamhet mot inflationsutvecklingen. Kommunen har länge haft stora investeringsvolymer, vilket medfört att en stor andel av kommunens resurser läggs på lokaler. Avsikten med detta måltal är att bidra till att sänka investeringsvolymerna så att de är i nivå med, eller understiger, avskrivningsvolymerna. 4,0 % av 2014 års skatteintäkter och statsbidrag motsvarar 51,3 mkr. Skattefinansierade investeringar för 2014 uppgick till 47,6 mkr exklusive färjeterminalen och hamnsanering, vilket motsvarar 3,7 %. Målet är uppfyllt. Medborgare Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare NII-indexet på 40 har inte uppnåtts. Målet är att detta skulle uppnås under Företagslotsen har fortsatt att utveckla sitt arbete. Projektet Ett Oskarshamn Kristdalabygden har slutredovisats för kommunfullmäktige. Här finns förslag på åtgärder för att stärka landsbygden. Arbetet kopplat till Servicecenters utveckling ska också bidra till att uppnå målet. Det kan bli svårt, värdet var En ny mätning genomförs 2015 istället för som planerat Nyinflyttade ska få en god introduktion till kommunen. Detta sker i samverkan med Attraktiva Oskarshamn. God kommunal service Målet NMI 54 är ännu inte uppnått och det kan vara svårt att nå till 2015, då en ny mätning kommer att genomföras. Värdet vid mätningen 2012 var 50. Arbetet inom ramen för servicecenters verksamhet kommer att fortsätta med hög ambitionsnivå. Även annat utvecklingsarbete som handlar om service och bemötande kommer att fortsätta. Attraktiva boendeformer Målet är högt och vi är i dagsläget långt ifrån 40 nya bostäder per år. Under 2014 byggdes 12 villor och revs 57 hyresbostäder. Ett prioriterat område 2015 för kommunstyrelsen och Strategi- och Näringslivsenheten är att öka bostadsbyggandet. Utvecklingen av inre hamnen borde långsiktigt ge förutsättningar för att nå målet. I närtid finns planeringen av Mejeriplan och diskussioner med Bovieran, som projekt som ger hopp om framtiden. 7

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Goda förutsättningar till försörjning I januari 2015 var 6,5 % öppet arbetslösa i riket och 6,0 % i länet. Lägst arbetslöshet i länet hade Mörbylånga 3,9 % och Vimmerby och Oskarshamn 5,4 %. Målet bör eventuellt formuleras på ett annat sätt vid nästa revidering av målen. En målformulering kan vara att sätta kommunens arbetslöshet i förhållande till siffrorna för riket eller länet. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/utveckling Kommunen är mitt uppe i stora pensionsavgångar och konkurrerar med andra arbetsgivare och möter en ny generation med delvis andra krav och förväntningar på arbetslivet. Förutsättningen för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare är att arbetsplatserna upplevs attraktiva. För att nå målet att vara en attraktiv arbetsgivare har vi gjort olika insatser internt i organisationen och externt. Ett genomgående tema för alla insatser har varit att vi alla som arbetar i kommunen har Sveriges viktigaste jobb. Vi har bl.a. tagit fram en fickfolder om Oskarshamns kommuns värdegrund samt ett häfte som beskriver kommunen som arbetsgivare. I år fick 151 ungdomar feriearbete i kommunen. En ny satsning var att sex ungdomar fick arbeta med olika teman utifrån resultaten i LUPP- enkäten. De fick bland annat ta fram aktiviteter för unga tjejer i kommunen och undersöka hur en interaktiv mötesplats för ungdomar, politiker och tjänstemän i kommunen kan se ut. Utöver feriearbeten i kommunens verksamheter erbjöds platser även hos några av kommunens olika föreningar. Vi har också hjälpt landstinget med att förmedla sökande ungdomar till landstingets feriearbeten. Tack vare föreningarnas och landstingets hjälp skapades 158 platser. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Ett tydligt ledarskap och aktivt medarbetarskap är en förutsättning för att skapa attraktiva arbetsplatser. Chefens uppdrag och prioriteringar samt medborgarens betydelse för chefens uppdrag var ledorden vid kommunens chefsdagar. Vid introduktionerna för nya medarbetare, arbetsplatsträffar, vid chefsutbildningar och träffar med trotjänare har vi betonat vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare och att vi når målet genom att tillsammans arbeta för det. Medarbetarna med alla dess olika yrken i verksamheterna har även lyfts fram på hemsidan och i personaltidningen via intervjuer. Under 2014 har åtta chefer från kommunen deltagit i Regionförbundets ledarutvecklingsprogram. I maj avslutades Regionförbundets traineeutbildning för unga medarbetare. Utbildningen är en pilotutbildning där Oskarshamn har varit en av åtta deltagande kommuner från länet. Det nya samverkansavtalet har tillsammans med värdegrunden och målet att öka hälsotalen prioriterats i alla verksamheterna. Målet är att utveckla verksamheten genom att öka delaktigheten hos medarbetarna. Goda arbetsvillkor Oskarhamns kommun har fokuserat extra på att minska ohälsan och satsa på förebyggande insatser under Olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron på både lång och kort sikt har tagits fram. Under året togs beslut att införa hälsosamtal som en del av arbetet att få ner korttidsfrånvaron i Oskarshamns kommun. Syftet med ett hälsosamtal som görs i samarbete med företagshälsovården, är att skapa långvarig hållbar arbetsförmåga genom att kartlägga och medvetandegöra medarbetarens friskoch riskfaktorer. Först ut under 2014 var bildningsförvaltningen och därefter kommer resterande förvaltningar att implementera konceptet. Under 2014 har en extra HR-resurs anställts på personalavdelningen med huvudinriktning att arbeta med arbetsmiljöfrågor och förebyggande insatser för att minska ohälsan, dessutom har man infört stödsystemet Adato. Utgångspunkten är att goda arbetsvillkor leder till trivsel och effektivitet som dessutom ökar möjligheterna att attrahera nya medarbetare. Nyckeltalet arbetsvillkorsindex (AVI) som beskriver arbetsvillkoren i kommunen är sammanvägda av nio olika indikatorer. Ju högre poäng desto bättre arbetsvillkor ur ett medarbetarperspektiv. Indikatorerna är: 1. anställningstrygghet (andel tillsvidareanställda) 2. arbetsersättning (kostnad per timme) 3. chefskap (samma möjlighet att bli chef) 4. kompetensutveckling (utbildning) 5. arbetsbelastning (övertid) 6. arbetsmiljö (korttidssjukfrånvaro) 7. personalansvar (antal anställda per chef) 8. rehabiliteringsbehov (långtidssjukfrånvaro) 9. turbulens (avgångar). Kommunens AVI har sedan 2007 utvecklats positivt och vid senaste mätningen var värdet 106, Medianvärdet för deltagande kommuner var 107. Enligt mätningen finns det ett samband mellan antal anställda per chef och långtidssjukfrånvaron. Resultatet visar att kommunen har färre chefer med personalansvar än andra deltagande kommer. 8 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ökad närvaro Den faktiskt arbetade tiden per är 79,7 % av den totala arbetstiden. Målet om ökad närvaro har i stort sett uppnåtts. Utveckling Ökad tillväxt Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Målet upprättad färjetrafik till Baltikum som innebär reguljär godstrafik minst en gång i veckan är inte nått. Det är mycket osäkert om detta mål kommer att nås, men med ett annat tidsperspektiv är måltalet definitivt möjligt att uppnå. Kommunen bör ha en beredskap för att kunna agera kraftfullt när rätt intressent finns och tidpunkten är rätt. Målet kortad pendlingstid till Kalmar är nästan uppnått, 1:05 timme. Måltalet 1:00 timme kan vara omöjligt att nå med nuvarande vägstandard. Måltalet för kortad pendlingstid till Växjö är 1:45 timme. Idag uppgår den till 2:10 timme. Breddat näringsliv För nya jobb inom tjänstesektorn är måltalet jobb på 5 år. Målet är inte uppnått men det är svårt att läsa av i statistiken, bl a på grund av att företag i ökad utsträckning använder bemanningsföretag. En del industrijobb kan synas som arbeten inom tjänstesektorn. Målet bör omformuleras. För nyföretagande är måltalet 120 nya företag per år. Under 2014 startade 95 nya företag. Kommunen arbetar aktivt bl a inom ramen för Atrinova, FCO och annat innovationsstödjande arbete för att stödja entreprenörskap i kommunen. Attraktiv kommun I Fokus-rankingen Här är det bäst att bo klarade kommunen inte målet att vara bland de 100 bästa kommunerna. Det blev placering 108 för Kommunen ska fortsätta att arbeta med verksamhetsutveckling och service för att även i framtiden kunna ge kommuninvånarna tjänster med hög kvalitet. Den största påverkan detta år har varit de parametrar som finns under rubriken Att vara ung (189), nettomigration (206) och andel unga (174). KOMMUNÖVERGRIPANDE BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2014: 102,5% 104,2 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2014: 4 % 3,7 MEDBORGARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd inflytandeindex (NNI) med ett index baserat på kommunens storlek 2014: NII God kommunal service Nöjd medborgarindex (NMI) 2014: NMI Attraktiva boendeformer Antal nyproducerade bostäder 40 nya bostäder / år 12 Goda förutsättningar till försörjning Arbetsförmedlingens sysselsättningsgrad Högst sysselsättning i länet Öppet arbetslösa 5,4% 9

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan 2014: minst 50 % Ej mätt Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nöjd-Medarbetar-Index (HME) 2014: ökning jämfört med tidigare mätningsutfall Goda arbetsvillkor Arbets-Villkors-Index (AVI) 2014: lika eller högre än kommuner Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid 2014: 80 % 79,7% UTVECKLING Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Ökad tillväxt Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Upprättad färjetrafik till Baltikum 2015: Reguljär godstrafik minst en gång per vecka 0 Korta pendlingstiden med kollektivtrafiken till: *Kalmar *Växjö 2020: Restid *max 1 tim *max 1 tim och 45 min 1:05 tim 2:10 tim Breddat näringsliv Nya jobb inom tjänstesektorn 2015: nya jobb Ej mätt Nyföretagande 2015: 120 nya företag/ år 107 Attraktiv kommun FOKUS-ranking Här är det bäst att bo 2015: Topp 100 Plats

12 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Kommunallagens krav Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, både på kort och på lång sikt. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva konsumerar. Kommunen ska vara väl förberedd på att kunna möta kraven på kommunal verksamhet genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning både på kort och på lång sikt. Kommunens resurser behöver användas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmålen och de finansiella målen ska vara i fokus och arbetas med så att de uppfylls. Dessutom ska balanskravsresultatet enligt kommunallagen uppnås. Sedan 2011 har kommunen arbetat med en balanserad styrkortsmodell med målformulering i fyra olika perspektiv; ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Nämnderna har brutit ned de kommunövergripande målen till sina verksamheter med en tydlig röd tråd. Inför 2013 gjordes en översyn av antalet mål i syfte att bättre kunna följa upp och fokusera på prioriterade mål. För att uppnå en god ekonomisk hushållning behöver flera faktorer samverka. Det behöver finnas samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat, kvalitet samt effekterna av detta. En annan förutsättning är att löpande intäkter täcker löpande kostnader, dvs att verksamheternas nettokostnader inte är högre än skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att nettokostnaderna inte bör öka i snabbare takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gör. Om kostnaderna under ett år överstiger intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. Oskarshamns kommun har länge haft verksamhetskostnader som överstiger intäkterna, vilket har sitt ursprung i att kommunen länge haft stora finansiella tillgångar som genererat avkastning som i sin tur finansierat verksamheternas kostnader. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska sänkas från max 102,5 %, som ska vara uppfyllt senast 2014, till max 100 % som ska uppfyllas under mandatperioden Vidare behövs en ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) Enligt kommunallagen är det fr o m 2013 möjligt att reservera delar av ett positivt balanskravsresultat till RUR. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Syftet är att kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling. Att reservera medel till RUR kräver dock att balanskravsresultatet är positivt. Oskarshamns kommun har i dagsläget ett ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa. En avsättning till RUR under ett år innebär att det årets balanskravsresultat minskar och det medför att ett ackumulerat negativt balanskravsresultat blir ännu mer större. Då det inte kan anses som god ekonomisk hushållning att sätta av till RUR så länge kommunen har ett ackumulerat negativt balanskravsresultat har kommunfullmäktige beslutat av avvakta med att fastställa riktlinjer för hantering av RUR till dess att kommunens negativa balanskravsresultat har återställts. Balanskravsresultatet Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Sedan 2000 har Oskarshamns kommun redovisat negativa resultat vid flertal tillfällen. De är främst orsakade av höga verksamhetskostnader, men även realisationsvinster/förluster och upp/nedskrivning av finansiella tillgångar. Fram till 2007 var bedömningen att kommunens dåvarande finansiella mål, om att inflationsskydda det egna kapitalet, skulle kunna bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet. Målet innebar att kommunen årligen skulle redovisa positivt resultat på en viss nivå. Detta visade sig vara mycket svårt att uppnå och målet är numera upphävt. Kommunfullmäktige beslutade under 2011 om att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för delar av underskotten. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa 11

13 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen består av socialnämndens påbörjade uppdrag om att minska sina överkostnader med mkr fram till samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. Då dessa åtgärder ska bidra till en sänkning av verksamheternas nettokostnader i förhållande till summan av skatteintäkter och statsbidrag, beslutade kommunfullmäktige att sänka det finansiella målet från 102,5 % till 100 %. Målet ska vara uppfyllt senast vid utgången av mandatperioden Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år BALANSKRAVSUTREDNING (mkr) Ingående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -277,6-293,9-318,1-320,9-297,0 Årets resultat 35,9-47,0 19,0-299,4 15,3 extraordinära intäkter 0,0-28,0 0,0 0,0 0 vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -34,3-8,1-25,0-27,9-43,7 vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 2,0 39,2 13,3 5,6 4,0 orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper -19,9 19,8-10,2 2,1 0,1 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -16,3-24,2-2,8-319,7-24,3 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0 synnerliga skäl 0,0 0,0 0,0 343,6 43,2 Årets balanskravsresultat -16,3-24,2-2,8 23,9 18,9 Utgående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -293,9-318,1-320,9-297,0-278,2 BERÄKNING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Beräkning årets resultatutjämningsreserv Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1 187, , , ,0 1282,9 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 11,9 12,0 12,1 12,6 12,8 Årets resultat enligt resultaträkningen, se ovan 35,9-47,0 19,0-299,4 15,3 1) Årets resultat som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidrag och utjämning 24,1-59,0 6,9-312,0 2,5 Årets resultat efter balanskravsjusteringar, se ovan -16,3-24,2-2,8-319,7-24,3 2) Årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidag och utjämning -28,2-36,2-14,9-332,3-37,1 Möjlighet att sätta av till resultatutjämningsreserv (det lägsta av 1 och 2)

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Kommun En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun använder den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Bokslut 2011 visade ett underskott på -47,5 mkr. Den största avvikelsen gentemot budget uppvisade finansnettot. Finansnettots avvikelse på -87,8 mkr var en följd av reaförluster och nedskrivningar av kommunens finansiella placeringar. Till det negativa resultatet på -299,4 mkr för 2013 bidrog främst nedskrivningen av aktiekapitalet med 343,6 mkr i Byggebo AB, vilken föranleddes av en nedskrivning av fastigheternas värde i Byggebo AB. Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/ verksamheterna under de senaste fem åren i stort hållit sig inom givna ramar med vissa undantag. I tabellen nedan visas resultatutvecklingen för kommunen och koncernen. Bolagens inverkan på resultatet under åren 2010 till 2014 har varit positiv förutom under Vidare redovisning kring bolagens finansiella ställning finns i avsnittet Koncernens bolag och stiftelser. Årets resultat (mkr) Kommunen Före extraor. poster 36,0-75,5 19,1-299,4 15,3 Efter extraor. poster 36,0-47,5 19,1-299,4 15,3 % av skatteintäkter och statsbidrag 3,0-6,3 1,6-23,7-23,7 % av eget kapital 1,7-3,5 0,9-16,4 0,8 Koncernen Efter extraor. poster 40,6-48,8 35,0-285,5 34,4 I nästkommande tabell kan man utläsa att kommunens nettokostnader har ökat mellan 2013 och En viktig förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en oförändrad utdebitering. Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader har i genomsnitt för den sista tioårsperioden varit en ökning med 2,9 % per år, medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod ökat med 3,6 % per år. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,2 % per år. Intäkter och kostnader (procent) Verksamhetens bruttointäkter -4,0 4,4 9,9 4,9 2,2 Verksamhetens bruttokostnader 0,9 2,0 1,8 1,8 3,1 Avskrivningar 6,3-2,8 4,5 7,9 0,1 Skatteintäkter och statsbidrag 3,3 1,1 1,1 4,0 1,6 Vks Nettokostnader 2,5 1,3-0,4 0,7 3,5 Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har de senaste åren närmat sig rikssnittet. Rikssnittet var 97,7 % (bokslut 2013), vilket skall jämföras med Oskars 13

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE hamns kommuns 104,2 % inklusive nedskrivningar och 100,8% exklusive nedskrivningar för år För mandatperioden har kommunfullmäktige beslutat att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 102,5 % i slutet av mandatperioden, att det finansiella målet om att inflationsskydda det egna kapitalet skulle utgå from 2011 samt att de skattefinansierade investeringarna ska uppgå till max 4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Bokslut 2014 visar att målet avseende begränsning verksamheternas nettokostnader uppfylldes om nedskrivningarna exkluderas. Kapacitet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är god. Soliditeten avseende 2014 var 75,4 % (79,5 %) inklusive pensionsförpliktelser och avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaden är 25 procentenheters bättre soliditet än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå ca 14 % -enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. Soliditet (eget kapital/totalt kapital) Verksamhetens nettokostnader och avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag 6,4 6,0 6,2 34,2 8, Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar och nedskrivningar Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år, dock inte Man kan också se att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av resurserna i anspråk till anläggningar/ fastigheter än jämförbara kommuner. Kommunfullmäktige har fr.o.m fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar (max 4 % av skatteintäkter och statsbidrag), vilket uppfylls för år mkr av 2010 års investeringar avsåg kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget. 10 mkr respektive 20 mkr av investeringarna 2012 respektive 2014 avser kapitaltillskott till Oskarshamns Utveckling AB. 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nettoinvesteringar och avskrivningar (skattefinansierade) % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 84% 83% 81,9% 58% 57% 55,1% 79,5% 75% 51,5% 49,5% Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet, rikssnitt Soliditet (koncernen) Soliditet, (koncern) rikssnitt Kommunens skuldsättningsgrad var för ,6 %. Koncernens skuldsättningsgrad var för ,5 %. Skuldsättningsgrad (koncernen) (procent) Skuldsättningsgrad 41,7 39,0 40,9 48,5 50,5 varav: Kommunen 16,4 16,8 18,1 20,5 24,6 Bolagen 25,3 22,3 22,8 28,0 25,0 Inför 2012 skedde en skatteväxling mellan kommunerna och landstinget gällande kollektivtrafiken. Detta innebar en sänkning av Oskarshamns kommuns utdebitering med 41 öre, samtidigt som landstingets utdebitering höjdes med 66 öre. Rikssnittet för 2014 är 20,65 kr och länssnittet är 21,59 kr. Den totala kommunalskatten för 2014 är 32,38 kr jämfört med riksgenomsnittet 31,86 kr och länssnittet 32,96 kr. Detta medför en högre utdebitering om 52 öre jämfört med riket. 25 öre över rikssnittet motsvarar ungefär 13 mkr, 52 öre över rikssnittet motsvarar ca 26 mkr. Skattefin. investeringar Skattefin. avskrivn. 14

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens utdebitering (procent) Primärkommunal skatt 21,92 21,92 21,51 21,51 21,51 Primärkommunal skatt, rikssnitt 20,74 20,73 20,59 20,62 20,65 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 32,13 32,13 32,38 32,38 32,38 Finans Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är med kommunala mått mätt av betydande storlek och uppgår per december månad 2014 till 854,8 mkr. Motsvarande siffra året innan var 754,0 mkr. Placeringarnas marknadsvärde överstiger det bokförda värdet med 76 mkr. Det övergripande målet för förvaltningen är en real avkastning om 4 procent per år. Under perioden januari-december 2014 uppgick den reala avkastningen till plus 9,0 procent jämfört med 11,4 procent året innan. Finansverksamheten bidrar med drygt 50 mkr till den kommunala driftbudgeten, eftersom kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkter och statsbidrag med motsvarande belopp. Målsättningen är att kommunens beroende av avkastningen på finansiella placeringar kraftigt ska minska framöver och upphöra helt år Kommunens finansnetto 2014 uppgick till 68,8 mkr. Placeringarna består idag av tre delar. Den första delen är kopplad till pensionsskulden, den andra delen utgör en långsiktig medelsförvaltning och den tredje delen är en större donation som, enligt testamentet, ska användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) Pensionsportföljens bokförda värde uppgår per till 495,1 mkr medan portföljens marknadsvärde uppgår till 538,4 mkr. 304,1 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (56,5 procent), 208,6 mkr är placerade i ränterelaterade instrument (38,7 procent) och 24,2 mkr i likvida medel (4,5 procent). Den totala avkastningen under 2014 uppgår till 11,1 procent. Under år 2014 har kommunen satt in ytterligare 55 mkr i KLP. Långsiktig medelsförvaltning Den andra delen av kommunens medelsplaceringar benämns som en långsiktig medelsförvaltning och består av tre olika delar. (6,2 procent). Den totala avkastningen under år 2014 uppgår till plus 5,6 procent. I jämförelser med relevanta index har kapitalförvaltningen i egen regi utvecklats sämre än jämförelseindex mestadels på grund av att kommunens innehav i Pensionsfastigheter AB inte gett någon avkastning under Rådgivande förvaltning SEB Portföljens marknadsvärde per sista december 2014 uppgår till 17,8 mkr varav 9,6 mkr är placerade i svenska och nordiska aktier (53,9 procent), och 8,2 mkr i ränterelaterade instrument (46,1 procent). Portföljens bokförda värde uppgår till 17,1 mkr. Den totala avkastningen under perioden januaridecember 2014 uppgår till 4,7 procent. Diskretionär förvaltning Nordea Portföljens marknadsvärde per uppgår till 32,3 mkr varav 17,5 mkr är placerade i svenska aktier (54 procent) och 14,9 mkr i ränterelaterade instrument (46 procent). Portföljens bokförda värde uppgår till 29,7 mkr. Den totala avkastningen under år 2014 uppgår till 9,5 procent. Donation Karin och Gösta Hedström Donationens marknadsvärde per december månad 2014 uppgår till 35,3 mkr, varav 18,8 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (53,1 %) och 16,5 mkr i ränterelaterade instrument (46,9 %). Den totala avkastningen under perioden januaridecember 2014 uppgår till 9,6 procent. Risk Kommunens likviditet är god och har så varit under en lång tid. Förändringen i kassalikviditet mellan beror på att likvida medel ökade mer än de kortfristiga skulderna. Både balanslikviditeten och kommunens rörelsekapital ligger på bra nivåer vid en jämförelse med andra kommuner. Likviditet Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Rörelsekapital i mkr Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt är också god. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Kapitalförvaltning i egen regi Portföljens marknadsvärde per uppgår till 230,9 mkr varav 91,6 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (39,7 procent), 75,4 mkr i ränterelaterade instrument (32,7 procent), 49,6 mkr är placerade i alternativa tillgångar (21,5 procent) och 14,2 mkr är placerade i likvida medel 15

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella nettotillgångar (mkr) Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är förhållandevis god. Koncernens finansiella risker är relativt stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag har stora finansiella skulder. Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen, men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 % -enhet innebär ökade intäkter på 3,0 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 12,5 mkr i ökade kostnader för bolaget. Finansiella risker och åtaganden (mkr) Ränteföränd. + 1%- enhet (mkr) Kommun 3,1 3,0 3,2 2,9 3,0 Koncern -1,8-1,4-0,1-0,1 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Summa årsskiftet vid årsskiftet 2013/ ,9 mkr, en minskning med 18,6 mkr under Enligt RIPS 2007 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida pensionsutfästelser. Eftersom pensionsutbetalningarna kommer att ske långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensionsåtagande (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktels Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserat resultat 24,1-7,7 10,1 31,9 43 Avkastning 7,4 6,7 30,7 33,0 42,2 Återlånade medel * Läs vidare om 2013 års förändringar nedan. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2010 att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 754,6 mkr innebär detta ett belopp om minst 301,8 mkr, vilket uppfylls. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under har pensionsmedel successivt förts över till bolaget. Pensionsportföljens bokförda värde i KLP uppgick per till 495,1 mkr. Marknadsvärdet uppgår till 538,4 mkr. Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år. Oskarshamns kommun har inga egna långfristiga skulder. Koncernen har däremot långfristiga skulder, där kommunen till vissa fungerar som internbank. Räntekostnaderna för de externa internbankslånen har per uppgått till 4,6 mkr. Samma belopp har erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 40 räntepunkter. Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande uppgick till 880,3 mkr årsskiftet 2014/ 2015 varav 125,7 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 754,6 mkr som ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande var vid 16

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Känslighetsanalys (mkr) Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning /- 100 pers 4,5 +/- 200 pers 9,0 Utdebitering +/- 10 öre 5,2 +/- 20 öre 13,0 +/- 50 öre 26,1 Avskrivningar Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,6 +/- 30 mkr 2,4 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 2,0 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,3 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2 Personalkostnader +/- 0,5% 5,7 Personalkostnader +/- 1,0% 11,4 Kontroll Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen består av socialnämndens påbörjade uppdrag om att minska sina överkostnader med mkr fram till samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till sk atteintäkter och statsbidrag ska sänkas från 102,5 %, som ska vara uppfyllt senast 2014, till 100 % som ska uppfyllas under mandatperioden Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år Vid årsskiftet återstår det 278 mkr att återställa. Vidare resonemang kring detta går att finna under avsnittet God ekonomisk hushållning. För att nå och behålla en ekonomi i balans krävs en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Målsättning Målsättn. 105,0 % resp 102,5 % 103,7 103,7 127/ 102,1 99,3 287,1/- Avvikelse i mkr -15,3 13,6-4,7 37,4 104,2/1 00,8 20,3/- 20,5 I tabellen ovan redovisas måluppfyllelsen uttryckt i procent respektive mkr både med nedskrivningar och utan nedskrivningar i Byggebo och Utab. I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten varit otillfredsställande. Prognoserna av årets resultat har avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är främst svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanke på svängningarna på aktiemarknaden, extraordinära intäkter och återbetalningen av premier i AFA Försäkring. Kommunen har valt att budgetera en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 4,0 % på det finansiella kapitalet. Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, årets resultat exklusive extraordinära poster (mkr) Budget 0,9 1,3 1,0 0,0 0,1 Bokslut 36,0-47,5 19,1-299,4 15,3 Prognos augusti 3,4-64,2 17,2 5,3 8,9 Prognos april -3,8-17,9-0,8-26,8 23,5 Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte alltid varit till belåtenhet historiskt. Det är framförallt socialnämnden men även räddningstjänsten och tekniska nämnden som redovisat stora negativa budgetavvikelser tidvis de senaste fem åren. Nämndernas prognoser har under året pekat på en avvikelse om +8,9 mkr (april) respektive +23,5 mkr (augusti). Bokslut 2014 visar en positiv budgetavvikelse om +15,3 mkr, vilken beror på påtaligt lägre kostnader för verksamheterna och ett starkt finansnetto. Nedskrivningar gällande fordran och aktiekapital i UTAB och tidigare gjorda investeringar i ny färjeterminal gjordes dock med totalt 43,2 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag blev 8,4 mkr lägre än budgeterat. Finansnettot avvek däremot med + 35,7 mkr gentemot budget. En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som skall användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Under 2016 fortsätter den 17

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via månadsboksluten. Sammanfattning Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen är på god väg att skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogram har tagits fram och de lägre kostnaderna i verksamheterna visar på att återhämtningen nu påbörjats inte minst inom socialnämndens verksamhetsområde. Kommunen är dock fortfarande i några år framåt beroende av finansnettot och dess utveckling under året. Kommunen redovisar ett positivt resultat 2014 och nettokostnaderna, exklusive nedskrivningar, i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ligger under det finansiella målet. Oskarshamns kommun utmärker sig fortfarande med hög resursförbrukning till byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande kommuner. För att uppnå en förändring gällande detta måste de skattefinansierade investeringsvolymerna fortsatt ses över. Koncern Koncernen Oskarshamns kommun omsatte under ,3 mkr och balansomslutningen uppgick till 4 122,1 mkr. Den sammanställda redovisningen för 2014 visar på ett positivt resultat om 34,4 mkr. Förra årets resultat uppgick till -285,5 mkr. Det positiva resultatet härrör framförallt från Oskarshamns kommuns, Byggebos och Oskarshamns Energis positiva resultat. Oskarshamn Energi uppvisar ett positivt resultat om 20 mkr omräknat efter ägarandel. Byggebo uppvisar ett positivt resultat om 7,6 mkr. Oskarshamns Utveckling AB redovisar 2014 ett negativt resultat -20,1 mkr (-3,3 mkr). De övriga bolagen och stiftelserna redovisar ett positiv resultat på totalt ca 0,6 mkr för år Sammanställd redovisning i siffror (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym eftersom risken annars finns att kommunen måste agera i situationer, då de enskilda bolagen eller stiftelserna inte kan uppfylla sina åtaganden. Detta gäller nu framförallt Stiftelsen Forum med en soliditet på 3 %. I och med aktieägartillskottet på 20 mkr 2014 stärktes soliditeten i Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) till 95,5 %. I 2014 års bokslut har Byggebo AB en soliditet på 10,3 %. Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget har en sund ekonomi, där även framtida resultaträkningar redovisar överskott. Oskarshamns Utvecklings AB som drivit flygplatsen har under flera år i rad redovisat negativa resultat, vilket har inverkat negativt på bolagets förmögenhet. Under året fattade kommunfullmäktige beslut om att stänga flygplatsen för kommersiellt flyg. Nu fungerar flygplatsen som en icke godkänd instrumentflygplats. Årets resultat uppgick till 20,1 mkr. Under året har nedskrivningar gjorts på 16,3 mkr. Oskarshamns kommun erhöll under 2014 totalt 11,0 mkr i utdelning från dotterbolagen. 11,0 mkr delade Oskarshamn Energi AB ut till Oskarshamns kommun och 15 tkr kom från Oskarshamns Hamn AB. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 524,5 mkr och är 124,7 mkr högre än föregående år. Byggebos totala lånevolym uppgick vid årsskiftet till 1 246,0 mkr. Oskarshamns kommun fungerar till en del som internbank inom koncernen. Stiftelsen Forom samt Oskarshamn Energi AB har lån via internbanken. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skattesintäkter och statsbidrag exklusive finansnetto i koncernen uppgår 2014 till 98,6 %, vilket är 24 procentenheter lägre än Nettokostnadsandelen kan anses hög i jämförelse med andra koncerner inom kommunal sektor. Detta beror på kommunens höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Koncernens soliditet minskade med 2 procentenheter mellan 2013 och 2014 och ligger på 49,5 %. Det egna kapitalet är 52 mkr högre än föregående år medan den totala balansomslutningen ökade med 262,8 mkr. Koncernens soliditet har igenomsnitt legat på ca 58 % de senaste tio åren och bör anses som god även om det inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten bör vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar. Det är viktigt att även de olika bolagen har en god soliditet, 18

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanställd redovisning - årets resultat (mkr) Årets resultat - Totalt: -Före extraord.poster 40,6-75,5 35,0-285,5 34,4 -Efter extraord.poster 40,6-48,8 35,0-285,5 34,4 Årets resultat efter extraordinära poster -Oskarshamns komm. 36,0-47,5 19,1-299,4 15,3 -Byggebo i Oskarshamn AB 3,3 0,6 0,3 0,2 7,6 -Oskarshamn Energi AB 9,2 4,0 11,9 22,6 20,0 -Oskarshamns hamn AB 0,0 0,4 0,3 0,0 0,0 -Oskarshamns Utveckling AB -3,0-2,8-3,1-3,3-20,1 -Stiftelsen Oskars. Sjöfartshotell -0,1-0,3 0,0 0,4 0,6 -Stiftelsen Forum 0,0-0,7-0,2 0,4 0,0 Bolaget redovisar för 2014 ett positivt resultat om - 20,1 mkr (-3,3 mkr). Med utgångspunkt av det bokförda värdet på aktiekapitalet i UTAB och bolagets egna kapital samt bestämmelser i Lagen om kommunal redovisning gällande värdering av anläggningstillgångar beslutade Oskarshamns kommun om att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i UTAB med 13,9 mkr i bokslut Ett kapitaltillskott på 20 mkr till UTAB 2014 skrevs också ned. Nettokostnadsandel exkl. finansnetto 97,6 99,1 95,6 122,6 98,6 Soliditet (exkl. internbank) i % 58,3 57,1 55,1 51,5 49,5 Risk - kontroll Koncernens kassalikviditet uppgår till 100,3 %, vilket är en förbättring med 28,6 procentenheter jämfört med föregående år. Förbättringen förklaras av att likvida medel och kortfristiga fordringar har ökat mer än de kortfristiga skulderna och avsättningarna till pensioner. Det är framförallt kommunens och Oskarshamn Energis betalningsberedskap på lång och kort sikt som bidrar till koncernens förhållandevis goda likviditetsnivåer. Sammanställd redovisning (procent) Kassalikviditet Balanslikviditet Koncernen har som redan nämnts stora långfristiga skulder, där merparten tillhör kommunens bostadsbolag. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 524,5 mkr. Kommunen fungerar som en internbank, där utlämnade internbankslån uppgår till 192,0 mkr. Byggebo AB:s totala långfristiga skulder uppgår till 1 246,0 mkr. Koncernens resultat uppgår i år till +,34,4 mkr, vilket är en förbättring med 319,9 mkr jämfört med året innan. Årets positiva resultat i koncernen påverkas framförallt av positiva resultat för Oskarshamns Energi, Oskarshamns kommun samt Byggebo men även av UTABs negativa restultat. 19

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Nämnd Avgiftsfinansierad verksamhet Samhällsbyggnadskontoret 0,1 Kommunkontor -1,1-0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 Räddningstjänst 3,3 0,0 3,1 3,1 0,0 3,1 Teknisk nämnd 8,3 0,0 10,2 10,2 0,0 10,2 Summa 10,5-0,1 13,5 13,5 0,0 13,4 Skattefinansierad verksamhet Strategi- och näringslivsenhet -26,2-30,2-25,3 4,8 2,6 2,3 Kommunkontor -32,4-40,3-34,7 5,6 0,7 5,0 Räddningstjänst -33,0-28,7-31,8-3,0-0,4-2,7 Teknisk nämnd -48,9-47,9-44,9 2,9 1,0 1,9 Samhällsbyggnadsnämnd -19,0-24,2-23,0 1,3 0,4 0,8 Bildningsnämnd -587,2-611,7-606,9 4,7 3,6 1,2 Socialnämnd -527,7-521,3-522,5-1,2-0,9-0,3 Valnämnd 0,0-0,8-0,3 0,5 0,0 0,5 Revision -1,0-1,0-1,0 0,0 0,0 0,0 varav internränta 32,2-33,4-31,9 1,6 0,0 1,6 varav avskrivningar -81,6-87,6-81,6 6,1 0,0 6,1 varav nedskrivningar -349,7 0,0-43,2-43,2 0,0-43,2 Övrig finansiell verksamhet -338,0-18,4-59,5-41,1 0,0-41,1 Summa , , ,9-25,5 7,0-32,5 Verksamhetens nettokostnader , , ,4-12,0 7,0-19,0 Skatteintäkter och statsbidrag 1 262, ,2 1282,9-8,4-8,4 Resultat efter skatteintäkter -341,0-33,2-53,5-20,4 7,0-27,4 Finansnetto 41,6 33,2 68,8 35,7 0,0 35,7 Resultat efter finansnetto -299,4-0,1 15,3 15,3 7,0 8,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -299,4-0,1 15,3 15,3 7,0 8,3 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag med resp utan nedskrivningar 127,8/ 100,6 102,6 104,2/ 100,8 varav Resultatenheter (Belopp i mkr) Nämnd Underskott/ Överskott exkl kap kostn Max överf enl 1,25% regeln Förslag till överföring 2015 Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Stab 0,9 0,1 0,1 Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Gatuavdelningen 0,1 0,8 0,1 Tekniska nämnden- Tekniska kontoret VA och Renhållning 0,2 0,0 0,0 Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Kost och service 1,4 0,9 0,9 Samhällsbyggnadsnämnden- Samhällsbyggnadskontoret 1,3 0,4 0,4 Kommunstyrelsen- Kommunkontoret 1,4 0,7 0,7 Kommunstyrelsen- Strategi- och näringslivsenheten 1,0 0,3 0,3 Kommunstyrelsen-Nova 1,1 1,0 1,0 Kommunstyrelsen- Räddningstjänsten -0,4-0,4-0,4 Bildningsnämnd- Bildn förv 3,6 8,3 3,6 Socialnämnd- Socialförvaltningen -0,9-0,9-0,9 Summa 9,6 11,2 5,8 Förslag till överföring till 2015 Avvik. efter över-föring till

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning - kommun (Belopp i mkr) Avgiftsfinansierade investeringar Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Överförs till 2015 Avvikelse efter förslag till överföring till 2015 Strategi- och näringslivsenhet -24,3 0,0 24,3 0,0 24,3 Teknisk nämnd -75,1-19,5 55,6 29,0 26,6 Varav: - Spillvattenrening gamla soptippen -1,7-1,5 0,2 0,0 0,2 - Ernemar ARV, upprustn -3,0-3,6-0,6-0,6 0,0 - Säkerhetshöjande åtg VV -2,6-3,2-0,6-0,6 0,0 - Servisbyten Kolbergavägen -1,2-1,2 0,0 0,0 0,0 - VA-omläggning Dalgatan -1,7-1,4 0,3 0,0 0,3 - DUF -0,9-1,3-0,4 0,0-0,4 - Projekt där kostnad ej bokförts (7 st) -27,4 0,0 27,4 0,9 26,5 - Övriga projekt (23 st.) -36,7-7,3 29,4 29,3 0,1 Kommunkontor -7,0-0,4 6,6 0,0 6,6 Varav: - Investeringspåse Oskarshamns hamn -7,0-0,4 6,6 0,0 6,6 Räddningstjänst -0,4-0,4 0,0 0,0 0,0 Summa -106,9-20,3 86,5 29,0 57,5 Skattefinansierade investeringar Teknisk nämnd -54,5-29,5 25,0 26,3-1,3 Varav: - Stadsmiljöprogram -3,0-3,0 0,0 0,0 0,0 - Gc-vägar -1,9-1,5 0,4 0,4 0,0 - Promenad Camping -2,0-1,4 0,6 0,6 0,0 - Miljöförbättring inomhus -2,6-1,1 1,4 1,4 0,0 - Ombyggnad Västra Torggatan -3,5-3,5 0,0 0,0 0,0 - Teknikcollege -3,6-1,8 1,8 1,8 0,0 - Ombyggnad K-dala skola -4,5-3,3 1,2 1,2 0,0 - Maskinhall Arenan -1,4-1,3 0,1 0,0 0,1 - Sagabiografen (Pilen 8) -14,5-0,7 13,8 13,8 0,0 - Projekt där kostnad ej bokförts (5 st) -2,2 0,0 2,2 2,1 0,1 - Övriga projekt (44 st) -15,4-11,8 3,6 5,1-1,5 Strategi- och näringslivsenheten -54,0-3,5 50,5 4,0 46,5 Varav: Ny Färjeterminal -46,5 0,0 46,5 0,0 46,5 Hamnsanering egen insats -7,0-3,2 3,8 3,8 0,0 Kommunkontoret investeringspåse -12,0-7,9 4,1 5,3-1,2 Finans 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst investeringspåse -4,0-2,0 2,0 2,0 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd investeringspåse -0,3-0,1 0,2 0,2 0,0 Socialnämnd investeringspåse -0,8-0,6 0,2 0,2 0,0 Bildningsnämnd investeringspåse -8,0-7,2 0,8 0,8 0,0 Kultur- och fritidsnämnd investeringspåse 0,0 0,0 Summa -133,6-50,8 82,7 38,8 43,9 Totalt -240,4-71,2 169,3 67,7 101,6 21

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsfinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 20,3 mkr mot budgeterade 106,9 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 86,5 mkr. Flertalet av årets investeringar tillhörande tekniska kontoret fortsätter även under år 2015, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 29,0 mkr äskas överföras till 2015 års investeringsbudget. Teknisk nämnd De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 19,5 mkr mot budgeterade 75,1 mkr. Investeringarna omfattar ca 20 olika projekt och 29,0 mkr äskas i investeringsbudgeten för De största investeringsprojekten som pågick 2014 var Ernemar ARV upprustning (3,6 mkr), säkerhetshöjande åtgärder på vattenverk (3,2 mkr), spillvattenrening gamla soptippen (1,5 mkr) samt VA-omläggning Dalgatan (1,4 mkr). Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 0,4 mkr. Helårsbudgeten uppgick till 7,0 mkr. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 0,4 mkr mot budgeterade 0,4 mkr. Skattefinansierade investeringar Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 50,8 mkr mot budgeterade 133,6 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 82,7 mkr. Flera av årets investeringar är ännu inte avslutade, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 38,8 mkr äskas överföras till 2015 års investeringsbudget. Teknisk nämnd Investeringsbudgeten omfattar netto 54,5 mkr och avser ett femtiotal projekt. Nettoutfallet är 29,5 mkr. Vissa projekt är fleråriga och 26,3 mkr äskas överföras till Skälen till avvikelser är i första hand periodisering, det vill säga projekt framskrider fortare eller långsammare än planerat. De största investeringsprojekten som pågick under 2014 var ombyggnad Västra Torggatan (3,5 mkr), ombyggnad Kristdala skola (3,3 mkr), stadsmiljöprogram (3,0) och teknikcollege (1,8 mkr). Strategi- och näringslivsenheten Årets investeringar uppgår till 3,5 mkr. 3,2 mkr av de gjorda investeringarna hänger samman med hamnsaneringen. Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 7,9 mkr. Investeringarna är IT-relaterade och består huvudsakligen av hårdvara och server. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 2,0 mkr mot budgeterade 4,0 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 2,0 mkr. Under 2014 har det investerats i bl a brandmaterial (1,1 mkr). Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden genomförde investeringar till ett belopp av 0,1 mkr inventarier. Helårsbudgeten uppgick till 0,3 mkr. Socialnämnd Socialnämndens investeringar uppgår till 0,6 mkr, och avsåg inventarier. Bildningsnämnd Nämndens investeringar uppgår till 7,2 mkr mot budgeterade 8,0 mkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse om 0,8 mkr. Investeringarna avser ett 15 tal projekt och omfattar bl.a. ismaskin till ishallen och fordon. 22

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsredovisning Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål är en väsentlig förutsättning för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen har totalt avsatt 32,9 mkr i budgeten till exploateringsändamål under 2014 och allteftersom beslut tas om att genomföra olika exploateringsprojekt fördelas budgeten till de olika projekten. Under perioden uppgår utgifterna för exploateringsmark till 10,5 mkr varav 0,1 mkr avser bostadsområden och 10,4 mkr avser verksamhetsområden. Kommunen har samtidigt inkomster för såld tomtmark på 1,4 mkr och såld industrimark på 15,4 mkr. Exploatering bostadsområden Pärnuvägen: Tomtförsäljning via tomtkön pågår. Två stycken tomter har hittills sålts. Förslag finns att fylla upp ett antal tomter som är mycket svårsålda. Bovieran: Bovieran AB har ett koncept som bygger på ett flerbostadshus med 48 stycken lägenheter med gemensam innergård. Byggnaden är tänkt att uppföras vid Gölkärret. Området är i mindre omfattning förorenat av miljögifter. Företaget har gjort intresse-/ marknadsundersökningar och funnit att det inte är aktuellt att starta projektet än utan avvaktar. Östra Rotvik: Sju stycken nya tomter finns att tillgå. Kommunstyrelsen har beslutat att tomterna skall säljas via mäklare och budgivning med ett fastställt lägsta pris. Under 2015 skall vägarna i området förbättras samt utbyggnad av vatten och avlopp ske. Högskulla gård: För att öka områdets attraktivitet inför framtida tomtförsäljning har kommunstyrelsen beslutat att anlägga en sammanhållande strandpromenad mellan Rävudden och Circle Resort i Figeholm. Arbetet har påbörjats 2014 och kommer att vara klart under Vånevik: Möjlighet finns att skapa mellan stycken nya fastigheter. En marknadsvärdering av tomterna är utförd. Exploatering verksamhetsområden (handelsområden) Snickeriet etapp I: Rivning av f.d. tekniska kontorets lokaler är utförd. Marksanering samt omläggning VA pågår och kommer att vara klart under februari Förhandling angående markanvisningsavtal pågår. Planerad byggstart för ett nytt handelscentrum hösten Cirkulationsplats Snickeriet: Projektering för breddning av Södra Fabriksgatan samt ny cirkulationsplats i korsningen med Förrådsgatan pågår. Arbetet klart våren Centrumomvandling Nytt resecentrum: Projektering av utvändiga ytor i området kring järnvägsstationen pågår. Arbetet klart våren Miljöteknisk markundersökning samt marknadsvärdering är utförd på NyFrakts fastighet invid järnvägsstationen. Förhandling angående ett eventuellt fastighetsköp pågår. Bussparkering Forum: Projektering av nya storbusshållplatser längs Södra Långgatan samt ett nytt torg pågår. Arbetet klart våren Konsumentföreningen: Coop planerar bygga ut sin fastighet i centrum 2017/ Markanvisningsavtal beslutas under februari Mejeriplan: HSB avser uppföra flerbostadshus med verksamheter knutna till vård/ handel/ kontor. Detaljplan vann laga kraft Förhandling angående markanvisningsavtal pågår. Avslutade och justerade exploateringsområden Kronoparken/ Kvastmossen: Ett temporärt boende för OKGs entreprenörer om ca 100 villavagnar är avslutat. Scania har via en logistikoperatör förvärvat en stor del av området. Ett logistikcenter är under uppförande. Scania har erhållit på resterande markområde en option till 2019 för eventuellt kommande etableringar. Bandmossan Storskogen, En ny väg samt vatten och avlopp har anlaggts från Tillfartsvägen. Toppning asfalt återstår under Övrigt Förhandlingar med Svenska Kyrkan har inletts om ett eventuellt markbyte invid Kvastmossen för att kunna möjliggöra plats för ett nytt industriområde samt en kombiterminal längs järnvägsspåret. 23

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsbudget (mkr) Konto Projekt Ingående balans Inkomster jan-dec Utgifter jan-dec 2014 Utgående balans per dec Helårsbudget Div expl.fastigheter 1,7 0,0 0,0 1,7 0, Exploateringspåse 0,0 0,0 0,0 0,0 10, Kronoparken/Kvastmossen 26,0-15,4 2,6 13,2 0, Exploatering Ekebo 5,9-0,9 0,0 5,0 0, Pärnuvägen 4,7-0,5 0,0 4,2 2, Snickeriet 0,2 0,0 5,8 6,0 10, Cirkulationsplats Snickeriet 0,0 0,0 0,2 0,2 6, Resecentrum 0,0 0,0 0,1 0,1 0, Bussparkering Forum 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Oskarshamn 2:8 0,0 0,0 0,1 0,1 0, Östra Rotvik 0,0 0,0 0,1 0,1 0, Högskulla 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Bandmossen, del av Oh 3:4-0,8-0,1 1,5 0,7 1, Bovieran, del av Kristineberg 1:1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 Summa 37,9-16,8 10,5 31,5 32,9 24

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning 2014 Sammanfattning Antalet månadsanställda i kommunen var vid årsskiftet 2 377,7 årsarbetare. Det är en minskning med 8 årsarbetare jämfört med Trenden med en minskad andel tillsvidareanställningar har fortsatt under Visstidsanställningarna har ökat med 48 anställda motsvarande 37,6 årsarbetare. De timavlönade har minskat med motsvarade 4,6 årsarbetare till totalt 183,9. Genom kommunens numera strukturerade omplaceringsverksamhet har vissa övertalighetsproblem kunnat lösas. Medelåldern har minskat med ungefär tre månader till 46 år. Kommunen betalade 2013 drygt 782 mkr i lön till de anställda. Nyckeltal 2014 förändring jämfört med 2013 Totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Sjukfrånvaro totalt Sjukfrånvaro dag 1-14 Sjukfrånvaro dag Sjukfrånvaro dag 91- Övertid Mer- och fyllnadstid Månadsanställda Årsarbetare -8,1 0,2-0, ,3-3,4 3,5 Kommunens semesterlöneskuld för innestående icke uttagna semesterdagar ökade under året med 1,35 mkr och uppgår nu till cirka 62,6 mkr inkl PO. Den faktiskt arbetade tiden under 2014 har minskat något jämfört med föregående år och ligger nu på 79,66 % av den totala arbetstiden. Den främsta orsaken är att VAB och övrig frånvaro har ökat. Sjukfrånvaron i procent ligger kvar på samma nivå som Antalet sjukdagar har ökat totalt. Inom sjukperiod dag 91- återfinns ökningen, övriga sjukperioder har minskat. Kostnaderna för sjuklön har minskat med 746 tkr till drygt 8,9 mkr. Förklaringar Anställd Fysisk person med en/ flera anställningar i kommunen. Den anställde kan vara tillsvidareanställd och/ eller visstidsanställd. Personen räknas endast en gång. Förvaltningarna TK Tekniskt kontor SBK Samhällsbyggnadskontor RTJ Räddningstjänst KNK Kommunkontor SF Socialförvaltning BF Bildningsförvaltning STEN Strategi- och näringslivsenheten VAL Valmyndigheten REV Revisionen Tillsvidareanställd Fast anställd Visstidsanställd Anställd för en bestämd tidsperiod. Månadsanställd Anställd med månadslön (tillsvidare/visstidsanställd) Timavlönad Anlitas vid behov och avlönas per arbetad timme. Årsarbete De anställdas sammanlagda timmar enligt schemat delat med heltidsmåttet (1 980 timmar/ år). PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension. Okompenserad övertid Övertid personal vill ta ut i ledig tid istället för i pengar. Mer- och fyllnadstid Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie arbetstid upp till det arbetstidsmått, som gäller för heltidsanställning. Ersättningsnivå 120 %. Övertid Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180 %. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240 %. Konvertering Avser då en visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning på grund av regler i Lagen om anställningsskydd. Avtal AB Avtal för anställda på Allmänna Bestämmelser som är en del av huvudöverenskommelsen (HÖK) och innehåller allmänna anställningsvillkor. Avtal BEA Avtal för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Avtal PAN Avtal för anställning som personlig assistent i de fall dessa inte uppfyller kraven som ställts upp HÖK/ AB. PAN gäller också för anhörigvårdare. Sjukperiod De timmar dagar eller procent utifrån sjukfrånvarons längd i dagar. Dag 1-14, eller 91- är vanliga mått utifrån rehabiliteringskedjan. Över och under 60 dagar används också i vissa sammanhang En sjukdag behöver inte vara en hel dag, registreras som det. 25

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personal Antal anställda: Månadsanställda Antalet månadsanställda i kommunen motsvarade årsarbetare vid utgången av december Av dessa var årsarbetare tillsvidareanställda och 152 visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda har minskat med 54 personer till Antalet visstidsanställda personer har ökat med 48 personer till 179 (inom avtalsområdet BEA har antalet visstidsanställda personer ökat med 4 till 21). Antalet anställda och årsarbetare i jämförs med 31/ Antal anställda och antal årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,3 234,6 0,2 SBK ,1 43,0-0,1 RTJ ,3 72,3-1,0 KNK ,3 48,3 7,0 SF , ,5-14,3 BF ,1 936,7-3,4 STEN ,8 30,3 3,5 Totalt , ,7-8,1 Antal anställda och antal årsarbetare Månadsanst Tillsvidare Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,8 222,3 0,5 SBK ,5 41,0 2,5 RTJ ,3 71,3-1,0 KNK ,1 41,1 2,0 SF ,7 962,3-31,3 BF ,2 861,9-19,4 STEN ,0 26,0 1,0 Totalt , ,7-45,7 Antal anställda Antal årsarbetare Visstid / / TK ,6 12,5-0,1 SBK ,6 2,0-2,6 RTJ ,0 1,0 0,0 KNK ,3 7,3 5,0 SF ,4 50,1 16,8 BF ,9 74,9 16,0 STEN ,8 4,3 2,5 Totalt ,4 152,0 37,6 Tabellerna visar anställda med månadslön i antal personer och motsvarande årsarbetare den 31 december 2013 och Avser anställda med månadslön på avtalen AB, BEA och PAN. Förändringar på förvaltningarna Inom TK ligger antalet anställda på samma nivå som SBK har minskat med en anställd. RTJ har minskat med en anställd. KNK har ökat med 7 månadsanställda varav 2 tillsvidareanställda. En ekonom som arbetar mot SBK och RTJ samt en utökning inom IT-avdelningen svarar för ökningen av tillsvidareanställda. Ökningen av visstidsanställda är vikariat för föräldraledigheter, sjukskrivningar och tillfälliga förstärkningar. SF: För beskrivningar av områden se socialnämndens redovisning. SF har totalt sett minskat med 16 personer (tillsvidare och visstid), motsvarande 15,4 årsarbetare. Sett till antalet tillsvidareanställda har de minskat med 37 personer, motsvarande 33,2 årsarbetare. Minskningen är störst inom ÄO och OF (hemtjänst och gruppboenden) med 40 personer, motsvarande 36,8 årsarbetare. IFO och Integration har ökat med 9 tillsvidareanställda motsvarande 9,8 årsarbetare HSE har samma antal anställda som 2013 men har minskat i antalet årsarbetare med 1,1. Inom BF är antalet månadsanställda i princip oförändrat. Antalet tillsvidareanställda har dock minskat med 22 motsvarande 18,4 årsarbetare det omvända gäller för gruppen visstidsanställda som i stället har ökat med 24 (varav 14 obehöriga lärare enligt skollagen). Antal timavlönade årsarbetare Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas med timlön. De timavlönade under januari december 2014 motsvarade 184,1 årsarbetare (varav PAN 12,2, (en minskning med 2,2)). Det är en minskning med 4,4 årsarbetare jämfört med motsvarande period Oskarshamns kommun har erbjudit kommunens ungdomar feriearbete. Det har, även i år varit extra många ungdomar som har fått feriearbete i Oskarshamns kommuns verksamheter, totalt 135 ungdomar. Inom TK och SF har timmarna minskat medan de har ökat inom BF. De verksamheter inom BF som har ökat är förskola (+6,7), fritidshem (+2,1) och grundskolan (+1,4). Minskningarna är inom TK på Kost- och service (-1,7) Fastighetsavdelningen (-1,4) och Renhållningen (-0,9) Inom SF är minskningen störst inom hemtjänsten (ÄO och OF) (-9,1) och insatser enligt LSS (-2,9). Verksamheter som har ökat är flyktingmottagning (+1,9). Antal timavlönade i timmar och årsarbetare (alla) Antal timmar Antal årsarbetare / / TK ,1 12,4-4,7 SBK ,2 0,1-0,1 RTJ ,0 1,3 0,3 KNK ,1 6,6 0,4 SF ,5 115,3-11,2 BF ,0 47,1 11,1 STEN ,6 1,1-0,5 VAL ,0 0,2 0,2 REV ,0 0,0 0,0 Totalt ,5 184,1-4,4 26

28 Totalt Administration Vård och omsorg Rehab Socialt och kurativt Skol och barnomsorg Kultur, turism och fritid Teknik FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Oskarshamn och omvärlden Novemberstatistiken från SKL visar statistik över anställda i kommuner, landsting och regioner. Antal årsarbetare per invånare Borgholm 70,7 7,3 35,3 1,0 2,2 19,0 2,4 3,5 Emmaboda 79,1 8,9 29,5 0,9 4,4 22,5 3,7 9,2 Hultsfred 76,7 8,0 30,0 0,6 2,6 25,5 2,4 7,7 Högsby 84,2 8,4 38,6 0,9 2,8 23,2 1,0 9,3 Kalmar 72,8 8,0 28,2 0,8 3,7 21,1 1,6 9,5 Mönsterås 79,5 7,7 31,0 1,0 3,2 24,8 1,8 10,0 Mörbylånga 68,3 6,3 24,2 1,3 3,3 25,4 1,8 6,1 Nybro 85,5 8,5 34,7 0,8 3,5 24,7 2,0 11,4 Oskarshamn 85,5 8,5 30,5 0,7 3,1 28,4 1,7 12,6 Torsås 78,0 8,1 35,3 0,9 2,2 24,0 1,2 6,3 Vimmerby 78,5 8,7 27,5 0,8 4,0 26,8 2,1 8,8 Västervik 71,3 6,6 28,1 0,9 3,9 25,1 1,9 4,8 Riket 65,1 7,9 19,8 0,6 3,2 24,3 1,7 7,5 Kalmar län 76,3 7,8 29,8 0,8 3,4 24,0 1,9 8,6 Varuproducera nde kommuner 78,1 8,3 29,3 0,8 3,2 25,9 1,9 8,7 Demografi månadsanställda Medelålder och åldersfördelning Medelåldern för alla tillsvidareanställda var 46 år, vilket är en minskning med tre månader jämfört med Medelåldern för nyanställda månadsanställda under 2014 var 40 år. Under 2013 avslutades 76 anställningar med pension och 5 genom sjukersättning. Antal nya månadsanställda utifrån åldersintervall Åldersfördelning Antal månadsanställda 2014 Andel 2014 Totalt män kvinnor män kvinnor (56) 44 (16) 142 (40) 23,7% 76,3% (27) 95 (8) 398 (19) 19,3% 80,7% (2) 121 (-2) 611 (4) 16,5% 83,5% (-7) 116 (4) 609 (-11) 16,0% 84,0% (-70) 85 (-11) 319 (-59) 21,0% 79,0% (-19) 5 (-3) 6 (-16) 45,5% 54,5% Totalt (-11) 466 (12) (-23) 18,3% 81,7% Förändring av antal anställda jämfört 2013 anges inom parentes. Andelen män har ökat från 17,7% till 18,3% Medelålder månadsanställda Antal Medelålder Antal Medelålder TK , ,70 SBK 44 43, ,41 RTJ 74 40, ,78 KNK 43 46, ,64 SF , ,54 BF , ,63 STEN 28 48, ,59 Total , ,99 Förtydligande 0,5 år = 6 månader. Löne- och personalomkostnad Personalkostnaderna har ökat med sammanlagt 8,2 mkr jämfört med Löne- och personalomkostnader (mkr) Personalkostnader varav: 1139,5 1147,7 Löner 782,1 791,7 Sociala avgifter exklusive löneskatt 236,1 293,3 Nyintjänade pensioner - individuell del 35,2 35,6 Nyintjänade pensioner - förändring av pensionsavsättning 3,9 6,0 Löneskatt på intjänade pensioner 12,1 10,9 Utbetald löneskatt 10,5 7,7 Utbetalade pensioner 35,6 37,9 Personalsociala kostnader 9,4 10,8 Arvode till förtroendevalda 4,2 4,3 Kommunen betalade 2014 ut närmare 792 mkr i lön. Detta är en ökning med 9,6 mkr jämfört med Könsfördelning per förvaltning Antal månadsanställda 2014 Andel 2014 Totalt män kvinnor män kvinnor TK 247 (-1) 105 (5) 142 (-6) 42,5% 57,5% SBK 43 (-1) 24 (2) 19 (-3) 55,8% 44,2% RTJ 73 (-1) 68 (-1) 5 (0) 93,2% 6,8% KNK 50 (7) 25 (5) 25 (2) 50,0% 50,0% SF (-16) 57 (1) (-17) 5,0% 95,0% BF 976 (-2) 180 (0) 796 (-2) 18,4% 81,6% STEN 31 (4) 7 (0) 24 (4) 22,6% 77,4% Totalt (-11) 466 (12) (-23) 18,3% 81,7% Arbetstid: Övertid och mertid Övertid samt mer- och fyllnadstid i timmar Enkel övertid Kvalificerad övertid Mer- och fyllnadstid TK SBK RTJ KNK SF BF STEN VAL Totalt

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övertid samt mer- och fyllnadstid tkr Enkel övertid Kvalificerad övertid Mer- och fyllnadstid TK sk 191,6 156,2 762,8 668,9 175,4 111,4 TKav 57,3 59,1 502,2 543,9 5,2 35,4 TK 248,9 215,2 1265,0 1212,8 180,6 146,8 SBK 0,0 0,7 19,6 1,8 24,0 10,1 RTJsk 118,2 77,1 725,4 849,4 292,7 275,5 RTJav 103,4 27,6 628,2 287,0 82,7 51,5 RTJ 221,6 104,7 1353,6 1136,5 375,4 327,0 KNK 5,6 4,1 46,0 79,1 24,0 4,2 SF 1082,2 981,1 4296,4 4586,0 2968,3 3273,6 BF 1573,0 1622,7 371,6 623,6 2741,5 2468,9 STEN 8,0 0,0 17,7 19,9 21,4 10,3 VAL 0,0 23,9 0,0 71,8 0,0 3,8 Totalt 3139,2 2952,3 7370,0 7731,6 6335,3 6244,7 Den totala övertiden (enkel + kval) minskade med 781 timmar jämfört Mer- och fyllnadstiden minskade med timmar jämfört med Räddningstjänsten och Tekniska Kontoret är de förvaltningar, där övertiden minskat mest. Inom Bildningsförvaltningen är minskningen av mer- och fyllnadstiden som störst. Tekniska kontoret: Övertiden och mer- och fyllnadstiden har minskat jämfört med Renhållningsavdelningen är en avdelning, där det däremot har ökat, vilket beror på organisatoriska förändringar inför KSRR. Den totala övertiden inom Räddningstjänsten har minskat med timmar jämfört med Avtalet med OKG som bland annat innebär brandskyddsutbildningar under vissa år har minskat med timmar. På H30 Oskarshamn har övertiden ökat med 442 timmar. Övertiden är störst under augusti månad, då personal lånades ut för att släcka skogsbranden i Sala. Övrig ökning beror på att stationen haft personal vid flygplatsen och övertidpass på grund av bränder samt det inte tillsats några semestervikarier under sommaren. Övertiden inom Socialförvaltningen ligger kvar på samma nivå som Mer- och fyllnadstiden har däremot ökat med 934 timmar. Störst ökning inom LSS och Äldreomsorgen. Fördelat på typ av verksamhet har gruppboende och Ensamkommande flyktingbarn ökat med 893 timmar respektive 331 timmar. Inom hemtjänsten har övertidstimmarna minskat med Mer och fyllnadstiden har ökat med timmar inom gruppboende och minskat 587 timmar inom hemtjänsten. Inom hemsjukvården har övertiden totalt minskat med 200 timmar. Bildningsförvaltningen har ökat övertiden med 600 timmar jämfört med Mellan 2013 och 2014 genomfördes flera organisationsförändringar därför är det svårt att göra jämförelser mellan respektive skolområden. Dock går det att göra jämförelser utifrån verksamhetstyp. Inom gymnasiet och vuxenutbildningen har övertiden minskat med drygt 600 timmar. Inom grundskolan har övertiden ökat med närmare 600. Samma sak gäller för förskoleverksamheten och fritidshemmen, där övertiden ökat med 500 respektive 250 timmar. Inom kulturen förekommer i princip ingen övertid. Meroch fyllnadstiden har dock minskat med drygt timmar. Sett till verksamhetstyp gäller närmast det omvända jämfört med övertid, gymnasiet och vuxenutbildningen har ökat medan fritidshem och grundskolan har minskat. Inom förskoleverksamheten har även mer- och fyllnadstiden ökat. Okompenserad övertid och semesterlöneskuld Kommunen har en upparbetad skuld till medarbetarna avseende innestående semesterdagar och övertid. Oskarshamns kommun har en praxis att övertid skall tas ut i ledighet. Inom förvaltningarna bör man överväga möjligheten att betala övertid i pengar istället för att lägga ut ledighet. Det är upp till cheferna att se till att minst 20 dagars semester är utlagd för alla anställda under semestermånaderna. Okompenserad övertidsskuld (tkr) Förvaltning TK skattefin. 388,8 437,7 TK avgift.fin. 55,0 48,9 Totalt TK 443,8 486,6 SBK 68,3 67,2 RTJ skattefin. 648,5 956,0 RTJ avgift.fin. 343,4 35,3 Totalt RTJ 991,9 991,3 KNK 99,1 81,5 SF 1378,5 1271,6 SF Sem gr 3 13,7 16,8 Totalt SF 1392,2 1288,3 BF 2023,3 1525,0 BF sem gr4 1489,1 1591,7 Totalt BF 3512,4 3116,7 STEN 51,1 31,0 Totalt (Inkl PO 38,46) 6558,9 6062,7 Semesterlöneskuld (tkr) TK skattefin. 4734,9 4754,2 TK skattefin (uppehåll) 164,9 281,8 TK avgift.fin. 1095,1 447,9 Totalt TK 5995,0 5483,8 SBK 1335,8 1320,4 RTJ skattefin. 1491,1 2558,5 RTJ avgift.fin. 1054,2 210,6 Totalt RTJ 2545,4 2769,2 KNK 1693,8 1662,1 SF Sem gr , ,5 28

30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SF Sem gr 2 388,4 453,8 SF Sem gr 3 * 2518,1 3674,3 Totalt SF 23065, ,7 BF Sem gr 1 & , ,8 BF (ferie) 12149, ,7 BF (uppehåll) 397,0 293,0 Totalt BF 25682, ,5 STEN 889,1 1055,2 Totalt (Inkl PO 38,46) 61206, ,9 Semesterlöneskuld för innestående icke uttagna semesterdagar ökade under året med 1,35 mkr. Arbetad tid: Frånvaro för alla anställda Arbetad tid är den tid av allt arbete inklusive semester som utförs i kommunen efter att lagstadgad och övriga frånvaro räknats bort. Tiden beräknas i andel av den schemalagda tiden som samtliga anställda skulle ha arbetat om de inte hade varit frånvarande. Frånvaro och arbetad tid i procent VAB Föräldraledighet Övrig frånvaro Arbetad tid TK 0,53 0,57 1,60 1,40 1,78 1,37 81,55 83,39 SBK 0,21 0,15 4,26 2,85 0,15 0,85 82,36 84,33 RTJ 0,24 0,43 1,32 3,39 2,16 4,17 90,08 85,98 KNK 0,24 0,47 0,20 2,82 1,19 1,14 88,21 83,91 SF 0,73 0,82 5,08 4,81 4,20 4,89 77,48 77,03 BF 0,78 0,78 5,87 5,56 5,31 5,17 80,42 80,70 STEN 0,32 0,70 2,75 5,26 0,31 0,72 86,11 81,43 Totalt 0,68 0,74 4,70 4,60 4,08 4,37 79,79 79,66 För arbetad tid är även sjukfrånvaron avdragen. VAB Vård av barn Totalt var 621 anställda hemma någon gång under 2014 för vård av barn. Det är en minskning med 23 jämför med Av dessa var 80 män, vilket är en minskning med 2 jämfört med Den totala tiden för VAB har ökat med timmar. Männens andel av den totala tiden har minskat från 10,86% (2013) till 9,98 % (2014). Männens andel av den arbetade tiden (ink semester) hade under samma jämförelseperiod ökat från 20,21 % till 21,03% (avser månadsanställda) Föräldraledigheter Under 2014 tog 491 anställda ut föräldraledighet det är en ökning med 14 jämfört med Av dessa var 75 män, vilket är en ökning med 4 jämfört med Männens föräldraledigheter stod för 5 % av den totala tiden, vilket är en minskning med 1,3 procentenheter. Arbetsmiljö: Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid ligger kvar på samma nivå som Dock har antalet sjuktimmar blivit färre, eftersom antalet anställda har minskat. 272 anställda hade under 2014 haft 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen, det är lika många som under Under 2014 fanns det 626 anställda som inte hade någon registrerad sjukfrånvaro. Jämfört med 2013 är det förbättring, då antalet var 575. Den 31 december 2014 var 207 personer frånvarande på grund av sjukdom (motsvarande siffra 2013 var 222 personer). 139 personer var helt sjuka. 48 personer var sjuka 50 % - 99 % av tiden (i genomsnitt 62 %) Av dessa 48 hade 23 personer tagit tjänstledigt eller föräldraledigt resterande tid upp till 100 %, i genomsnitt 20 % av tiden. Sett till förvaltning var 129 sjuka inom Socialförvaltningen varav 93 på heltid. 61 inom Bildningsförvaltningen varav 31 på heltid, 13 inom Tekniska Kontoret varav 10 på heltid, övriga förvaltningar 5, samtliga på heltid. Sjukfrånvaro antal anställda 31/12 utifrån ålder Ordinarie arbetstid och sjukfrånvaro Ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro i timmar i timmar i procent TK ,30% 5,40% SBK ,98% 4,27% RTJ ,02% 1,63% KNK ,17% 4,91% SF ,44% 9,84% BF ,76% 5,77% STEN ,96% 4,67% Totalt ,33% 7,33% Sjukfrånvaro, alla anställda Andel över 60 dagar i % av total sjukfrånvaro 56,04% 57,73% Inom gruppen kvinnor i % 8,21% 8,38% Inom gruppen män i % 3,80% 3,35% Upp till 29 år 4,21% 4,63% år 7,62% 7,28% Över 50 år 7,65% 7,93% Sjukfrånvaro inom de större förvaltningarna. Sjukfrånvaron har minskat med 1,9 procentenheter på Tekniska Kontoret jämfört med Gatuavdelningen är den enda avdelningen, där sjuk 29

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE frånvaron har ökat, från 3,9 till 4,8 %. Inom kostoch serviceavdelningen har sjukfrånvaron minskat med 2 procentenheter. Minskningen finns både inom kost- och städverksamheten. Inom Kostverksamheten har sjukfrånvaron minskat från 8,29 % till 5,54 %. Sjukfrånvaron har minskat inom samtliga sjukperioder. Jämfört med 2012 har sjukfrånvaron nästan halverats inom Kostverksamheten. Städverksamheten har minskat sjukfrånvaron med 2,5 procentenheter till 8,4 2 %. Störst minskning i sjukperioden dag 91- och dag Inom Socialförvaltningen har antalet sjukfrånvarotimmar minskat. Sjukfrånvaron har ökat både i antal timmar och i procent. Sjukfrånvaron dag 1-14 har minskat inom Äldreomsorgen även under Inom OF har dag 1-14 ökat, vilket medför att korttidsfrånvaron har ökat totalt på förvaltningen. Dag har ökat något jämfört med 2013 den största ändringen är inom sjukperiod dag 91 där har sjukfrånvaron ökat till 4,44 % Inom Bildningsförvaltningen ligger sjukfrånvaron kvar på samma nivå som Ändringarna inom förvaltningens områden är också för små för att kunna se förändringar som inte rör en enstaka person. Detsamma gäller verksamhetsbegreppet förskola, grundskola och gymnasium. Sett till befattningar går det inte heller att se några förändringar. (ökat med 2 förskollärare minskat med en barnskötare) Åldersmässigt märks det dock en ökning bland anställda som är mellan 50 och 66 år. Sett utifrån sjukperioder så har dag 1-14 minskat. dag är oförändrad. Dag 91- har ökat lika mycket som 1-14 har minskat. Sjukfrånvaro i dagar 2014 Karens Dag 2-14 Dag Dag 91- Dagar totalt Jmf 2013 TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Sjukfrånvaro i procent 2014 Karens Dag 2-14 Dag Dag 91- totalt TK 0,58 % 1,83 % 0,87 % 2,13% 5,41 % SBK 0,51 % 1,27 % 1,04 % 1,44% 4,27 % RTJ 0,30 % 0,73 % 0,59 % 0,01% 1,63 % KNK 0,46 % 1,09 % 0,43 % 2,93% 4,91 % SF 1,07% 2,34% 1,99% 4,44% 9,84% BF 0,70% 1,81% 1,05% 2,19% 5,76% STEN 0,42% 1,04% 0,68% 2,53% 4,67% 0,82% 1,97% 1,41% 3,11% 7,32% Avdrag för karensdag och kostnad för sjuklön i tusenkronor 2014 (sjukperioder) Avdrag för karensdag Dag 2-14 Dag Dag 91- Totalt TK -370,2 964,3 63,3 32,3 689,7 SBK -78,2 158,7 18,8 55,8 155,1 RTJ -75,0 164,4 13,0 0,8 103,2 KNK -68,2 130,3 6,0 3,8 72,0 SF , ,4 606,4 211, ,6 BF , ,7 294,8 197, ,9 STEN -41,9 85,5 8,6 33,5 85, , , ,9 534, ,2 Den totala kostnaden har minskat med 746 tkr jämfört med Bedömning och prognos för sjukfrånvaro Arbetet med att minska sjukfrånvaron för att nå målet på 5 % fortsätter. Under året har kommunen slutfört Projekt korttidsfrånvaro tillsammans med företagshälsovården. Projektet som syftade till att skapa bra hälsa hos medarbetarna via tidiga insatser finns nu som en ordinarie tjänst, hälsosamtal hos företagshälsovården. Under 2015 ska korttidsfrånvaron analyseras hos de deltagande enheterna inom Socialförvaltningen och Tekniska kontoret. Uppföljning av Oskarshamns kommuns systematiska arbetsmiljöarbete 2014 Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt Oskarshamns kommuns riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsmiljöarbetet dokumenteras och kvalitetssäkras genom en årlig systematisk arbetsmiljöprocess. I den processen ska alla arbetstagare delta, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten, där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. Enligt AFS 2001:01 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sammanfattningsvis för år 2014 så arbetar samtliga förvaltningar i år mer aktivt med att få det systematiska arbetsmiljö 30

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE arbetet (SAM) som en naturlig del av det dagliga arbetet. Sammanställningen nedan är en sammanfattning utifrån de uppgifter som lämnats till personalavdelningen från respektive förvaltning. För att få en ytterligare kvalitetssäkring i SAM har även de handlingsplaner som gjorts begärts in samt åtgärder som vidtagits utifrån dessa. Förvaltningarna har där valt att återge en sammanfattning av genomförda åtgärder utifrån handlingsplanerna. Samtliga förvaltningar har i år påbörjat ett mer systematiskt och genomtänkt arbetssätt med arbetsplatsträffar. Tillbud Under året har det skett en tydlig förbättring när det gäller anmälning och rapportering av tillbud. 131 anmälningar har gjorts under året, vilket kan jämföras med 29 år Det även gjorts 54 anmälningar inom SF som rör personalbrist och utåtagerande brukare. Rapportering av tillbud Tillbud 2013 Tillbud 2014 kvinnor män totalt kvinnor män totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Totalt Rapportering per förvaltning påbörjades Av alla rapporterade tillbud under 2014 uppges 25 vara allvarliga. Två tredjedelar av alla tillbud inträffar utomhus. Fall, hopp, halkning eller snubbling är den enskilt största orsakskategorin 18 %. Näst största kategori är tillbud gällande person (våld) 11 %. De faktorer som uppges bidragit till att tillbudet inträffade är egen ouppmärksamhet (38 %) och brister i teknisk utrustning eller skyddsanordning (18 %) Inom TK inträffade flest tillbud inom kost- och serviceavdelningen (58 %) och gatuavdelningen (11 %). Inom SF inträffade flest tillbud inom ÄO och OF. Inom BF inträffade flest tillbud inom grundskolan 45 % och förskoleverksamheten 24 %. Arbetsskador Samtliga förvaltningar är i år mer aktiva med att anmäla arbetsskador i jämförelse med tidigare år. Arbetsskador registreras både genom kommunens intranät för statistiken och på blankett till Försäkringskassan. Det innebär att tillgången till statistik blir bättre samtidigt som det innebär att en extra kontrollpunkt när inlämnade anmälningar till försäkringskassan kan stämmas av mot registrerade anmälningar på intranätet. Antalet arbetsskador är dock lägre jämfört med Det är fortfarande så att kunskaperna om skillnaderna mellan tillbud och arbetsskada behöver förbättras, då flera av de tillbud som rapporterats till personalavdelningen är arbetsskador. Rapportering av arbetsskador Arbetsskador 2013 Arbetsskador 2014 kvinnor män totalt kvinnor män totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Totalt Systematiskt arbetsmiljöarbete 2014 Strategi- och näringslivsenheten Skyddsrond har genomförts på Nova och i stadshuset. Den skyddsrond som genomfördes gällde hela stadshuset oavsett förvaltningstillhörighet. Förvaltningen uppger att det finns brister när det gäller skriftligt dokumenterade rutiner och skriftligt dokumenterad uppgiftsfördelning. I övrigt uppger förvaltningen att samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet fullföljs. Kommunkontoret Kommunkontoret prövade i år arbetsmiljöverkets självskattningsverktyg för uppföljning av arbetsmiljöarbetet på förvaltningen. Sammanställningen visar på att kommunkontoret fullföljer samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet. Självskattningsverktyget ger utrymme för att se nyanser i arbetsmiljöarbetet. Exempelvis så visar det på att det finns förbättringsområde när det gäller uppgiftsfördelning och arbetstagarnas kunskaper inom arbetsmiljöområdet. Redovisningen över arbetsmiljöarbetet på förvaltningen har behandlats i förvaltningens samverkansgrupp. Tekniska kontoret Det är stort fokus på arbetsmiljöfrågorna på Tekniska kontoret. Enligt Tekniska kontorets sammanställning fullföljer förvaltningen samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen jobbar med att försöka ligga ett steg före tillbuden genom att även rapportera observationer. Alla tillbud följs upp inom förvaltningen och åtgärder genomförs för att förebygga olyckor på arbetsplatserna. Utrustning för att underlätta städning och tunga lyft har införskaffats. Personalen har genomgått teknikutbildning och uppgraderingsutbildningar av lokalvård samt utbildningar kring specialkost och egenkontroll. Förvaltningen har under året fokuserat på att få ner sjuktalen på förvaltningen, främst på kost- och serviceavdelningen. Fastighetsavdelningen på 31

33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE förvaltningen har arbetat med att klargöra fastighetsskötarnas arbetsuppgifter kopplat till de olika fastigheterna. Samhällsbyggnadskontoret Förvaltningen uppger att de följer rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samhällsbyggnadskontoret har under 2014 vidtagit flera arbetsmiljöåtgärder i syfte att skapa förutsättningar för en trygg arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat. Arbetssituationen för miljö- och hälsoskyddsinspektörerna förbättrades under året genom att en miljögrupp för erfarenhets- och kunskapsutbyte samt gemensamt lärande inrättades. Miljögruppen har som ett led i arbetsmiljöarbetet under våren även arbetat med valda delar av FAS Arbetsliv. En miljösamordnartjänst inrättades och tillsattes under våren i syfte att avlasta miljö- och byggchefen med vissa arbetsuppgifter så att hon skulle kunna bli mera tillgänglig för sina medarbetare. Kontorets kanslifunktion har samlats inom kansliavdelningen. En samordnartjänst har tillsatts för att öka tydligheten och minska sårbarheten. Socialförvaltningen Samtliga områden inom förvaltningen uppges ha lämnat in rapporter till förvaltningschefen om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet gått till under året. Dock så har inte sektionen integration inom IFO lämnat in någon rapport för 2014 på grund av för hög arbetsbelastning. Socialförvaltningens egen bedömning är ändå att förvaltningen under 2014 har arbetat utifrån de övergripande riktlinjer som finns för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Äldreomsorgen och Omsorgen för funktionshindrade samt Individ- och familjeomsorgen redovisar när det gäller den fysiska arbetsmiljön att det är problem med luft, värme och kyla sam lokalernas utformning. Även synpunkter om hot och våldssituationer tas upp. Riskbedömningar har genomfört och handlingsplaner har upprättats där så behövts göras. Några av de upptäckter som gjordes vid skyddsronderna har också lett till riskbedömningar som har gått vidare till handlingsplaner. Samtliga områden på förvaltningen uppger att de känner sig helt förtrogna med när och hur man skall göra arbetsskadeanmälningar utifrån de rutiner som föreligger. Arbetsskade- och tillbudsutvecklingen redovisas halv- och helårsvis till Socialnämnden. Räddningstjänsten Organisationsöversynen beslutades under 2014 efter att den nya riskanalysen antagits. De nya tjänsterna är tillsatta och den sista justeringen med de nya skiftlagen är klar, men mindre justeringar kan förekomma innan driftsättning i mars Organisationen har anpassat bemanningen efter beslut utan att uppsägningar behövts. I år har samtliga medarbetarsamtal genomförts, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. I övrigt har förvaltningen arbetat enligt riktlinjerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöproblemet gällande tvätt av larmkläder och materiel (hur sot och avlagringar ska hanteras,) som identifierades 2013, är i år klarlagt. Det som kvartstår för att kunna påbörja åtgärderna är ett beslut för investering av ny tvätthall. Ett nytt utbildningskoncept är framtaget under Det utvecklas av Oskarshamns Räddningstjänst och vidareutvecklas i samverkan med Mönsterås, Högsby, Hultsfred och Vimmerbys räddningstjänster. Utbildningskonceptet bygger på att kvalitetssäkra personalen så att alla jobbar tryggt och säkert på olycksplatsen och för den drabbade. Systemet är nu driftsatt för de fem samverkanskommunerna. Bildningsförvaltningen Samtliga avdelningar inom förvaltningen uppges följa rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Handlingsplaner samt uppföljning redovisas i respektive samverkansgrupp på förvaltningen. Arbets- och ansvarsfördelningen är nu korrekt och dokumenterad. Fritidskontoret har under året förtydligat sina rutiner. Förvaltningen anser att tillbudsanmälningarna fortfarande är väldigt få. De arbetar med att hitta var gränserna går samt med att få rutinerna förankrade ut till alla medarbetare. En prioritering av rehabiliteringsarbetet har påbörjats. Målet är att vara ute i så god tid att långa sjukskrivningar som beror på arbetet minskar. I samverkan har beslut tagits om att, i samband med beslut om mätningar, enkäter och ronder ska också beslut tas om hur handlingsplanen kommer till och när uppföljningen av densamma ska ske. Rökfri arbetstid Från och med 2014 gör personalavdelningen, som en del i uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbete, även en uppföljning av rökfri arbetstid. Uppföljningen har skett via en enkät till alla förvaltningar. Socialförvaltningen och räddningstjänsten har inte besvarat enkäten. Övriga förvaltningar som besvarat enkäten uppger att alla medarbetare känner till beslutet om rökfri arbetstid och vet vad det innebär. De flesta medarbetare uppges vara rökfria under arbetstid. De medarbetare som använder tobak erbjuds i de flesta fall stöd hos kommunens tobaksterapeut. De som svarat uppger att i stort sett de flesta entréer och miljöer i anslutning till arbetsplatsen är rökfria. Förvaltningarna har arbetat med rökfri arbetstid på olika sätt bl.a. genom olika utbildningsinsatser, informerat och diskuterat på arbetsplatsträffar samt genom att ta upp frågan vid utvecklingssamtal. 32

34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöredovisning 2014 Här redovisas kommunens övergripande miljöarbete under Uppgifterna har samlats in från i första hand samhällsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och strategienheten. Utgångspunkten i miljöredovisningen är dels Sveriges nationella miljökvalitetsmål, som är beslutade av riksdagen, dels kommunfullmäktiges beslut 2014 om att bli medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner och därmed utveckla det lokala arbetet för ett hållbart samhälle. Miljöarbetet är en grundpelare för att på ett hållbart sätt nå fram mot kommunens vision: Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. För 2014 redovisas ett urval av Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal för att sätta kommunens miljöarbete i ett sammanhang. Så långt som möjligt gäller nyckeltalen 2014, men i vissa fall senast möjliga år. Miljö- och hållbarhetsarbete Under 2014 stärktes organisationen av det strategiska miljö- och hållbarhetsarbetet, då den politiskt tillsatta styrgruppen fick ett tydligare uppdrag att driva arbetet för att nå och följa upp kommunens mål. Gruppen bytte namn till Ekokommunstyrgruppen. Klimat Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och hanteras i första hand utifrån tre problemställningar: Energianvändning, transporter och klimatanpassning. Koldioxidutsläppen per invånare i kommunen har minskat från 4,59 ton/ capita 1990 till 3,41 ton/ capita år Kommunens mål är att minska koldioxidutsläppen med 50 % till 2020, vilket motsvarar ett utsläpp på 2,3 ton per invånare. Till 2030 är målet att kommunen ska bli fossilbränslefri. Oskarshamns kommun har sedan 2011 till och med 2014 arbetat strategiskt för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan med hjälp av projektstöd från Energimyndigheten. År 2014 stärktes arbetet då knappt 1,5 tjänster ägnades åt att driva och utveckla arbetet. Dessutom ägnades 0,5 tjänst åt Energi- och klimatrådgivning gentemot allmänhet, företag och föreningar, finansierat av stöd från Energimyndigheten. Energi I kommunens förvaltningar och bolag pågår många olika aktiviteter för att effektivisera energianvändningen och övergå till fossilfri och förnybar energi. Energibolaget Oskarshamn Energi har under 2014 byggt ett kraftvärmeverk som ska eldas med biobränsle. Det tas i drift under I flera år har kommunal förvaltning och de kommunala bolagen arbetat för att fasa ut oljeeldade värmepannor och år 2014 hade den totala oljeanvändningen i fastigheterna (lokaler och bostäder) mer än halverats jämfört med Oljepannor ersätts av biobränsleeldade pannor eller fjärrvärme. Kommunen satsade under åren mkr för att genom olika åtgärder minska energianvändningen i ett så kallat EPC-projekt på fastighetsavdelningen. Detta har haft effekt under Av den energi (både värme och el) som användes i kommunala lokaler 2013 var 91 % förnybar eller återvunnen energi (82 % 2013). Siffrorna inkluderar de kommunala bolagens lokaler. Nyckeltalet kan jämföras med medelvärdet i Kalmar läns kommuner år 2013, som var 78 % förnybar eller återvunnen energi i lokalerna. Vid nyanläggning av gator i kommunen installeras energieffektiv belysning med LED-teknik. Oskarshamn är medlem i nätverket Union of the Baltic Cities (UBC) och stod som värd för energikommissionens sekretariat Från 1 januari 2015 ingår energifrågorna i kommittén för sustainable cities. Kommunen kommer vara fortsatt delaktiga i UBCarbetet. Transporter och resor Under 2014 började den centrala fordonsavdelningen ta över ansvar för bilar, bättre organisation och optimering av fordonsanvändning genomförs fordonsavdelningen fullt ut. Kommunförvaltningen fortsatte att byta ut bilar till biogasdrivna i enlighet med fullmäktiges beslut från Tekniska kontoret har också skaffat en elbil i sin verksamhet. 34 % av kommunförvaltningens fordon är miljöbilar (målet är 100 % till 2020). Tjänsteresorna med kommunens bilar (inklusive bolagen) genererade utsläpp av ca 0,22 ton koldioxid per årsarbetare 2013 (0,28 ton/ årsarbetare 2012). Åtgärder genomförs kontinuerligt i gatumiljö för att förbättra för gång- och cykeltrafikanter. Gång- och cykelvägar (GC-vägar) utökas för ca 1,5 mkr per år anlades ca 600 m ny GC-väg vid Stångehamnsvägen. Utökningen av GC-vägar är både miljö- och trafiksäkerhetsprojekt gjordes en uppfräschning av Flanaden och Västra Torggatan samtidigt byttes det gamla cykelstället ut mot ett nytt inklusive en ny automatisk cykelpump vid Pressbyrån på Stora torget i Oskarshamn. Energi- och klimatrådgivningens insatser vid trafikantveckan 2014 fick pris för bästa aktiviteter i Sydost. Bland annat fanns rådgivningen med på Kristdala marknad och tävlingen Klimatkampen genomfördes för att minska trafiken vid förskolor. Kommunens resepolicy lanserades i fickformat genomfördes en utbildning i sparsam körning (Ecodriving) för en pilotgrupp av medarbetare inom Socialförvaltningen. Genom projektet Green Charge Sydost arrangerades en elbilsdag för allmänhet och företagare. 33

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Klimatanpassning Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa det lokala samhället till pågående och kommande klimatförändringar. Dessa frågor bevakas genom samverkan mellan Samhällsbyggnadskontoret, VAavdelningen och säkerhetssamordning/ Räddningstjänst togs ett underlag fram som visar på konsekvenser av ett framtida kraftigt skyfall, som bland annat kan användas vid fysisk planering. Kommunen deltog också i en regional dialog om framtagande av underlag och riktlinjer för att hantera framtida extrema havsnivåer. Matens miljöpåverkan Arbetet för att öka andelen ekologisk mat fortsätter. År 2014 utgjorde ekologiska livsmedel drygt 12 % av inköpsvärdet (10,4 % år 2013). Det motsvarar 1,7 mkr. Kommunens mål är att 25 % av livsmedlen ska vara ekologiskt. Under senare år har kampanjer drivits för att minska matsvinnet. Under 2014 hade Oscarsgymnasiet en kampanj för att minska svinnet i matsalen. Vid mätning kunde man se att man började med ett svinn på 34 gram per person. Målet är att vara nere på 5 gram per person vid avslutningen till sommaren. Avfall 2014 var total mängd insamlat hushållsavfall 324 kg per invånare (338 kg per invånare år 2013). I nyckeltalet ingår kärl- och säckavfall, grovavfall samt tidningar och förpackningar års statistik för insamlad mängd tidningar och förpackningar saknas, varför 2013 års siffror för den delen har använts för beräkning av nyckeltalet. Miljöhuset Återbruk hämtar och säljer saker som möbler, cyklar, gräsklippare osv. som ett arbetsmarknadsoch återvinningsprojektprojekt personer har kontinuerlig sysselsättning i projektet som är ett led i att stärka möjligheten att få ett jobb på öppna marknaden. Verksamheten finansieras genom försäljningsintäkter och arbetsmarknadsbidrag. Projekt matavfall Rödsle är ett försöksprojekt som innebär att matavfallet i Rödsleområdet separeras i särskilda kärl och samlas ihop för att i slutänden bli anläggningsjord. Försöket har varit lyckosamt och KSRR kommer under 2015 att fortsätta samla in matavfallet i särskilda påsar och försöket permanentas i hela kommunen. Sluttäckning av den äldre deponidelen på Storskogen pågår och ska vara avslutad Under 2014 har 3 ha av den gamla deponin sluttäckts. Totalt är deponin 6,5 ha. Sluttäckningen innebär mindre mängder förorenat lakvatten från deponiområdet. granskning och kommer att kunna antas av kommunfullmäktige VA-plansarbetet sker med stöd av LOVA-bidrag som har beviljats av länsstyrelsen. VA-planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som sträcker sig över tiden VA-planen är styrd av VA-policyn och innehåller själva åtgärdsplanen. I planen finns t ex utbyggnadstakten för omvandling av områden med enskilda avlopp till verksamhetsområde för kommunal VA-verksamhet, framförallt i kustnära områden. Totalt är det ett femtontal områden som kommer att få kommunalt VA under planperioden. Under 2014 har det första området, Sörvik med 76 tomter, fått förbindelsepunkt för kommunalt VA. Två av de stora avloppsreningsverken i kommunen står inför omfattande ombyggnader, Ernemar i Oskarshamn och reningsverket i Figeholm. Båda verken är drygt 25 år. Ombyggnaderna omfattar framförallt processerna men även åtgärder för bättre arbetsmiljö och byggnadstekniska åtgärder. Under 2014 uppnåddes 55 % kvävereduktion (54 % 2013) på Ernemar, det största avloppsreningsverket i Oskarshamn, och bräddning i reningsverken var 1,9 % 2014 (3,5 % 2013). Avloppsslammet från avloppsreningsverken skickas till Econova, där det blandas och blir ny anläggningsjord och täckmassor. Nyckeltal: Tungmetaller i avloppsslam Årtal Bly mg/kg TS Kadmium mg/kg TS Kvicksilver mg/kg TS ,7 0, ,8 0, ,4 0,47 Gränsvärde 100 2,0 2,5 Under 2014 meddelades dom i ärendet om att få använda sjön Hummeln utanför Kristdala som ny vattentäkt för Oskarshamns tätort. Anledningen till att man behöver en ny vattentäkt är att råvattenkvaliteten i Djupeträsk blir sämre med åren. Hummelnprojektet kommer att fortsätta ytterligare några år t ex med ledningsdragning innan tätorten har en ny vattentäkt. LOVA/ Leader projektet Samverkan för gemensamma VA-lösningar slutfördes under året för att avslutas helt Tio av elva deltagande områden har bildat lokala VA-grupper. För sju av områdena har det genomförts förprojektering för att studera möjliga VA-lösningar. Ett av de elva deltagande kustområdena har genomfört åtgärder genom att bygga ut ett VA-ledningsnät som har anslutits till kommunens. Vatten och avlopp Under 2014 fortsatte arbetet med att ta fram en VAplan. Planen har sänts ut på samråd och senare 34

36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljö och hälsa Genomförd myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet Diagrammet redovisar utfört myndighetsarbete Naturvård Under 2014 har arbetet med att ta fram en skogspolicy för kommunens egna skogar påbörjats. I policyn ska viktiga principer för skötseln av skogen slås fast. Planen ska fastställas Friluftsveckan, med inriktning mot naturvård och friluftsliv, genomfördes för andra året i rad i samverkan mellan kommunen, Attraktiva Oskarshamn AB och ideella föreningar. Under veckan kunde man bland annat vandra utmed Döderhultsbäcken, prova på att paddla vid Åsvallesund och gå med på en naturguidning i Träthults by. Giftfri miljö Minskad kemikalieanvändning Tekniska kontorets städverksamhet fortsätter arbetet med att minska kemikalie- och vattenförbrukningen. Genom att använda s k twistersmaskiner kan man minska från tre olika sorters kemikalier till en och minska användningen av kemikalier med 50 %. Vidare har de köpt moppar som både rengörs och impregneras på nytt i tvättmaskinen och som därmed är städklara. Impregneringsmedlet är miljövänligt. Vattenförbrukningen minskar härigenom totalt med 400 liter per städdag. Sanering av förorenad mark Under 2014 påbörjades saneringen av kvarteret Snickeriet vid norra delen av Södra Fabriksgatan inför exploateringen för att bli ett handelsområde. Området var under mitten av 1900-talet en deponi. Saneringen avslutas under En schaktsanering har genomförts under hösten 2014 till en kostnad av ca 10 mkr. Ca ton massor har sanerats. Vid Fredriksbergs deponi, som upphörde 1979, har utökad provtagning genomförts. ifrån hamnbassängen. Sedimenten i hamnbassängen är kraftigt förorenade med bland annat metaller som zink, koppar och andra miljögifter som dioxiner och TBT. Föroreningarna sprids med strömmarna ut i Östersjön, vilket har en negativ effekt på miljön. De förorenade bottensedimentet i hamnbassängen ska muddras, avvattnas och slutligen deponeras i en specialbyggd deponi. Anläggningen har en kapacitet för att kunna ta emot ca kubikmeter förorenat sediment. Muddringen beräknas pågå under tre säsonger, Hela arbetet beräknas vara klart under 2019, då deponin kommer att sluttäckas. Saneringsprojektets övergripande mål är att långsiktigt minska spridningen av tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i hamnbassängen till Kalmarsund och Östersjön med minst 90 procent. Samhällsplanering I samhällsplaneringen i Oskarshamn arbetar vi ständigt för hållbara lösningar. Utgångspunkten är att förtäta och bygga utmed kollektivtrafikstråken. I pågående förtätnings- och stadsomvandlings projekt i Oskarshamns stad utnyttjas befintlig teknisk infrastruktur. Kommunen har höga ambitioner gällande byggnaders utformning och materialval. Det är viktigt att den tillkommande bebyggelsen har ett högt estetiskt värde som tillför något för staden. Nya områden planeras på ett sätt som underlättar kloka val i vardagslivet för de boende eller verksamma. Arbetet med en ny Översiktsplan 2050 för kommunen fortsatte 2014 och ambitionen är att hållbar utveckling ska genomsyra planen fortsatte också projektet för att utveckla den nya stadsdelen Inre hamnen med utformning av planprogram och hållbarhetsprogram. Dessa gick ut på samråd innan jul. Målet är att utveckla en ny, hållbar del av staden med särskilt fokus på energismarta lösningar. Miljöpriser och stipendier Stipendiet Miljö-Oskar tilldelades Liljeholmens stearinfabrik för att de har satsat på energieffektivisering och gått över till nästan helt fossilbränslefri verksamhet. Mat-Oskar-stipendiet tilldelades Restaurang Badholmen för att de förgyller upplevelsen av Oskarshamns hamn med ett utbud av omsorgsfullt tillagde rätter av hög kvalitet. Projekt Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Förhoppningen är att saneringsarbetet ska komma igång under hösten Förberedelser är gjorda för att kunna ta emot och hantera de stora mängder av bottensediment som kommer att muddras upp 35

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RIKTLINJER FÖR God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2019-02-25 8 Giltighetstid Dokumentansvarig Fyra år efter antagandet Ekonomichef

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 10 God ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomienheten Vipul Vithlani, Ekonomichef 0171-527 16 Vipul.Vithlani@habo.se Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsbokslut Augusti 2013

Delårsbokslut Augusti 2013 Delårsbokslut Augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 1.1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning 3 2.2 Vision och mål 9 2.3 Finansiell

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Kommentar och organisation. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning

Innehållsförteckning. 1 Kommentar och organisation. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 5 Omvärldsanalys 5 Vision och mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Delårsbokslut Augusti 2012

Delårsbokslut Augusti 2012 Delårsbokslut Augusti 2012 Innehållsförteckning 1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 1.1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning 3 2.2 Vision och mål 8 2.3 Finansiell

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2018

Preliminärt bokslut 2018 Preliminärt bokslut 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-01-29 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2018... 3 Preliminärt bokslut 2018... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper...

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsbokslut Augusti 2017

Delårsbokslut Augusti 2017 Delårsbokslut Augusti 2017 Innehållsförteckning 1 Organisation 1.1 Kommunal förvaltning samt kommunal koncern 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning 4 2.2 Vision och mål 6 2.3 Finansiell analys 11 2.4

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017

Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 KS 2018/0091 Kommunfullmäktige Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar preliminärt bokslut

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 2015-10-07 Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Ystads kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Delårsrapport : Trelleborgs kommun Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun 1 (6) Kommunfullmäktige Datum -04-30 Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun Kommunfullmäktige 31 mars 1 Inledning I enlighet med kommunfullmäktigens beslut från november

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren Åstorps kommun Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-09-10 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 2013-10-08 Thomas Hallberg och Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona Stad gjort

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2016

Preliminärt bokslut 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2017-01-31 KS 2017/0079 50100 Kommunfullmäktige Preliminärt bokslut 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar preliminärt bokslut

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer