Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning"

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 12 Finansiell analys 16 Driftredovisning 22 Investeringsredovisning 23 Exploateringsverksamhet 25 Personalekonomisk redovisning 26 Miljöredovisning 33 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 35 Noter 38 Fem år i sammandrag 44 Redovisningsprinciper 45 Ekonomisk ordlista 48 4 Nämndredovisning Kommunstyrelse 49 Strategi- och Näringslivsenhet 50 Kommunkontor 56 Räddningstjänst 60 Teknisk nämnd 65 Samhällsbyggnadsnämnd 69 Barn- och utbildningsnämnd 73 Kultur- och fritidsnämnd 79 Socialnämnd 84 Valnämnd 89 Förtroendevalda revisorer 90 5 Sammanställd redovisning Koncernens organisation 91 Koncernens bolag och stiftelser 92 Finansiell analys 96 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 99 Noter Revisionsberättelse Revisionsberättelse 104 1

4 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande Oskarshamns kommun har många stora utmaningar, den första utmaningen är att klara våra ekonomiska mål och på det sättet behålla vår egen handlingsfrihet. Vi har utmärkta förutsättningar, men vi måste ytterligare minska våra driftkostnader, speciellt inom socialnämndens verksamhet. Jag är övertygad att detta kan ske utan drastiska försämringar. För att klara denna uppgift krävs det ett gediget arbete i vardagen och kunnig personal.vår andra utmaning är att förstärka samverkan och samarbete med andra kommuner, därutöver måste vi finna lösningar med övriga aktörer inom en rad områden. Jag är stolt över den senaste lönerevisionen, inte minst så skapade våra lärarlöner stora rubriker på ett positivt sätt. Våra styrelser och nämnder har på hushållat med våra ekonomiska resurser och uppnått 102,1 % av nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen budgeterade ett positivt resultat under 2012 med 1,0 mkr. Resultatet blev +19,1 mkr, d.v.s. en positiv budgetavvikelse om +18,1 mkr. Almedalen För andra året i rad arrangerade Oskarshamns kommun ett seminarium i Almedalen. Detta år tillsammans med Östhammars kommun med tema mervärdesfrågor. Under veckan fanns möjlighet att ta del av de seminarier som erbjöds. Samverkan har även skett med Gotlands kommun/ region i frågor av gemensamt intresse. Mervärden Under året har styrgruppen fattat beslut om följande insatser: - Pengar avsattes för arbetet med utveckling av inre hamnen, bland annat arkitektinsatser. - Attraktiva Oskarshamn AB erhöll 10 miljoner kronor för utvecklingsinsatser under en fyraårsperiod. Tillsammans med Oskarshamns Energi kunde vi inviga en biogasmack. Det är en viktig milstolpe för byggandet av ett hållbart samhälle. Därutöver har arbetet präglats av diskussioner angående övergången av avtalets period ett till period 2. I den senare delen av avtalet återfinns den största delen av resurserna. Det går bra för Oskarshamn. Stora förbättringar sker i centrum. Butiker expanderar i ombyggda fräscha lokaler och nya butiker är på väg in. Det ger arbeten i många lokala små- och medelstora företag inom byggnadssektorn. Lokaler frigörs på Flanaden, vilket ger möjligheter att ytterligare utveckla service och handel. Tekniska kontoret är i full gång med planering av sin flytt och därmed frigörs ytor, som är lämpliga för etablering av andra typer av handel. Hamnen Under maj genomfördes huvudförhandling i Markoch miljödomstolen för hamnsaneringsprojektet. Den dom som därefter meddelades i november innebar i huvudsak att kommunens ansökan godkändes i sin helhet. Beslutet överklagades därefter av de närboende, Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Gotlandstrafiken är en viktig beståndsdel i hamnens verksamhet. Diskussionen om det korta avtalet på två år har startats med trafikverket. Avtalet mellan åren har dock störst fokus. Det har blåst upp en intensiv debatt om konkurrensutsättning av de södra hamnalternativen. Västervik har på ett mycket aktivt sätt utmanat Oskarshamn i denna fråga. Detta är en olycklig utveckling och kommer antagligen att skapa försämrade förutsättningar i upphandlingen. Jag vill som Kommunstyrelsens ordförande tacka all personal och alla förtroendevalda som på olika sätt bidragit till kommunens utveckling under Peter Wretlund Kommunstyrelsens ordförande 2

5 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Nämnds- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Strategioch näringslivsenhet Kommunkontor Kommunstyrelse 13 ledamöter Räddningstjänst Socialförvaltning Socialnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Kultur- och fritidsnämnd 7 ledamöter Kultur- och fritidsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter 3

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Oskarshamns kommun kännetecknas av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta är möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar som årligen har genererat stora finansiella intäkter. Kommunen har under större delen av 1990-talet ökat sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna finansiera sina verksamheter. Oskarshamns kommun har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader, som långt överstiger genomsnittet bland landets kommuner. Detta har även inneburit att Oskarshamns kommun haft svårigheter att få intäkterna att täcka kostnaderna, trots att de finansiella intäkterna har varit stora. Under finanskrisåren startade diskussioner om kommunens höga nettokostnader och behovet av att minska dessa. Diskussionerna resulterade i sparåtgärder inom vissa delar av den kommunala organisationen och en skattehöjning på 75 öre, vilken genomfördes Kommunens driftkostnader har därefter kontinuerligt minskat för att år 2006 uppgå till 104,2 procent. Den nedåtgående trenden bröts 2007, då nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag låg 6,6 procent över kommunens finansiella mål, vilket innebar en differens om 70 mkr. I differensen ingick en nedskrivning av värdet på aktiekapitalet i bostadsbolaget med 42,6 mkr. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag låg över det finansiella målet även under 2008, då nyckeltalet uppgick till 108,6 procent. Räknar man in nedskrivningar av värdet på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB med 14,2 mkr uppgick nyckeltalet till 109,9 procent. Förutom nedskrivningar bidrog även socialnämndens höga verksamhetskostnader till den stora avvikelsen mot målet. Kommunens negativa resultat och de höga nettokostnaderna under 2007 och 2008 visade att kommunen inte hade lyckats minska sitt beroende av finansnettot. Denna problematik diskuterades under 2008 och 2009 års budgetprocesser och det fanns en bred uppfattning om att verksamheternas nettokostnader på lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i nivå med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. På budgetsammanträdet 2009 beslutade kommunfullmäktige att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 102,5 procent i slutet av mandatperioden Det nya nyckeltalet medför att kommunens beroende av finansnettot minskar. På samma möte beslutades att kommunens andra finansiella mål om att inflationsskydda det egna kapitalet skulle utgå from 2011 och att det tredje finansiella målet gällande kommunens skattefinansierade investeringsnivå skulle vara oförändrat (4 % av skatteintäkter och statsbidrag). Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgick 2009 till 104,2 %. Den största anledningen till att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag minskade kraftigt mellan åren var nämndernas fokuserade arbete med att reducera kostnaderna och få budgeten i balans. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgick 2010 till 103,7 %, vilket innebar en positiv avvikelse mot målet med 15,3 mkr. Detta var då den lägsta nivån sedan kommunen började följa upp målet. De flesta av kommunens nämnder redovisade en positiv avvikelse mot budget med undantag för tekniska nämnden och kulturnämnden. En stor del av tekniska nämndens avvikelse mot budget kunde hänvisas till snöröjningen (-6,5 mkr). Bokslut 2011 visade ett underskott på -47,5 mkr. Den största avvikelsen gentemot budget uppvisade finansnettot. Finansnettots avvikelse på -87,8 mkr gentemot budget var en följd av reaförluster och nedskrivningar av kommunens finansiella placeringar. Även 2011 uppgick kommunens nyckeltal, vad gäller nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, till 103,7 %. Under 2011 erhöll kommunen en donation på 28, 0 mkr, vilken klassades som en extraordinär intäkt. Socialnämnden (-1,4) mkr samt den skattefinansierade verksamheten på tekniska nämnden (-4,7 mkr) stod för de största negativa avvikelserna mot budget. En stor del av socialnämndens avvikelse mot budget kunde återigen hänvisas till ekonomiskt bistånd (3,0 mkr), där nämnden inte fått tillräcklig kompensation för de ökade kostnaderna avseende försörjningsstödet. För år 2012 uppgår nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 102,1 %. Socialnämnden (-13,5 mkr), räddningstjänsten (-3,8 mkr) samt den skattefinansierade verksamheten på tekniska nämnden (-5,0 mkr) står för de största avvikelserna mot budget. En del av socialnämndens avvikelse mot budget kan hänvisas till ekonomiskt bistånd (3,5 mkr), där nämnden inte fått tillräcklig kompensation för ökade kostnader för försörjningsstödet. Kommunens åtagande i projektet I-test beräknas totalt till 6,2 mkr, varav 3,1 mkr belastade 2011 års resultat och 3,1 mkr belastar Återbetalningen av inbetalda avtalspremier för 2007 och 2008 på totalt 29,2 mkr bidrar starkt till det positiva resultatet för kommunen totalt. Socialnämnden har under de senaste tre-fyra åren vidtagit ett antal åtgärder och påbörjat en förändringsprocess som så småningom ska leda till väsentligt lägre nettokostnader än tidigare. De första positiva resultaten började skönjas under tredje kvartalet 2009 med bl. a lägre personalkostnader som följd. Övertids- och mertidser 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE sättning samt sjukfrånvaro minskade betydligt jämfört med år Den positiva utvecklingen fortsatte även under 2010 inom i stort sett alla delar av nämndens verksamhet. Även under 2011 och 2012 har socialnämnden arbetat med utvecklings- och förändringsarbetet i verksamheterna. Äldreomsorgen har arbetat med olika förslag på besparingar och beskrivit de konsekvenser som en minskad budget innebär. Hemtjänsten har fortsatt med det påbörjade arbetet med verksamhetens tidsredovisnings- och planeringssystem, där syftet är att ge en ökad kvalitet för både den enskilde och medarbetaren. Efter bokslut 2012 kan vi dessvärre konstatera att effekterna av detta arbete inte varit tillräckliga för att ytterligare reducera nämndens kostnadsnivå. Socialnämnden redovisar återigen ett stort underskott mot budget och förmodligen kommer de att redovisa lika stort underskott under år 2013 om inga kraftfulla åtgärder genomförs. Detta har påtalats för nämndens politiska och tjänstemannaledning, där en gemensam och kontinuerlig månadsdialog mellan de centrala funktionerna i kommunen och socialförvaltningens ledning, kommer att pågå under hela Avsikten med dialogerna är att stämma av hur nämndens effektiviserings- och förändringsarbete fortlöper samt att undersöka, vilket stöd förvaltningen behöver för att kunna genomföra de planerade kostnadsreduceringarna. För att kommunens nettokostnader ska hamna på en nivå, som ligger i paritet med övriga kommuner i Sverige är det absolut nödvändigt att socialnämnden fullföljer den fastlagda och planerade nettokostnadsminskningen inom sina verksamheter. Något annat alternativ finns inte i dagsläget, eftersom de övriga förvaltningarnas nettokostnader står sig väl i jämförelse med andra kommuner i landet. Finans Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är med kommunala mått mätt av betydande storlek. Bakgrunden till detta är att Oskarshamns stad sålde ett kraftverk i Finsjö och tog betalt i Sydkraftsaktier. Dessa aktier såldes sedan 1997, 1999 samt 2001 och genererade sammanlagt en realisationsvinst om ca 1,8 mdr. Efter tre kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget med sammanlagt 510 mkr, ett antal större investeringar i bl. a idrottsanläggningar och skolor samt tre finanskriser med efterföljande finansiella förluster uppgår kommunens finansiella kapital idag till ca 718 mkr. Finansverksamheten bidrar årligen med ca 45 mkr till den kommunala driftbudgeten, eftersom kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkter och statsbidrag med motsvarande belopp. Målsättningen är att kommunens beroende av avkastningen på finansiella placeringar kraftigt ska minska framöver. Enligt nuvarande budgetförslag kommer finansens bidrag till 2013 års driftkostnader att uppgå till ca 35 mkr. Som jämförelse kan nämnas att i början av 2000-talet uppgick detta belopp till ca 95 mkr, vilket motsvarar nästan två skattekronor i kommunalskatt. Oskarshamns kommuns finansiella placeringar uppgår per december månad 2012 till 718 mkr. Motsvarande siffra 2011 var 786 mkr. Placeringarnas marknadsvärde per december månad 2012 understiger det bokförda värdet med 26,1 mkr. Utöver ett kapitaltillskott till UTAB om 10 mkr har 115 mkr överförts till drift och investeringar. Exklusive kapitaltillskott till Byggebo AB (510 mkr) och UTAB (20 mkr) har det under de senaste åtta åren överförts totalt 646 mkr från placeringskonton till drift och investeringar. Det övergripande målet för förvaltningen är en real avkastning om 4 procent per år. Under år 2012 uppgick avkastningen till plus 7,6 procent realt och 8,5 procent nominellt. Placeringarna består idag av tre delar. Den första delen är kopplad till pensionsskulden, den andra delen utgör en långsiktig medelsförvaltning och den tredje delen är en större donation som, enligt testamentet, ska användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) På sitt sammanträde den 11 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att pensionsportföljen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) och att portföljen ska täcka minst 40 procent av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande pensionsskuld på 714,5 mkr innebär detta ett belopp om minst 285,8 mkr. Under 2010 överfördes pensionsmedel successivt till bolaget med sammanlagt 280 mkr. Under år 2011 satte kommunen in ytterligare 30 mkr i KLP och under år 2012 ytterligare 10 mkr. Pensionsportföljens marknadsvärde uppgår per till 374,9 mkr, varav 197,2 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (53 %) och 177,7 mkr är placerade i ränterelaterade instrument (47 %). Den totala avkastningen under 2012 inklusive uppskrivningar är positiv och uppgår till 30,7 mkr eller 12,2 %. Långsiktig medelsförvaltning Den andra delen av kommunens medelsplaceringar benämns som en långsiktig medelsförvaltning. Portföljens värde per uppgår till 311,8 mkr varav 129,2 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (41 %), 128,7 mkr i ränterelaterade instrument (41 %) och 53,9 mkr är placerade i alter 5

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nativa tillgångar (18 %). Den totala avkastningen under 2012 uppgår till 13,3 mkr eller plus 5,2 %. I jämförelser med relevanta index har kommunens räntebärande placeringar och placeringar i svenska aktier utvecklats bättre än relevanta jämförelseindex (+ 2,5 % respektive +1,5 %) medan placeringar i globala aktieinstrument har utvecklats sämre än relevanta jämförelseindex (- 1,9 %). Den aktierelaterade delen består av diverse placeringar i fonder och kapitalgaranterade strukturerade produkter, vars syfte är att likvidsamt intäktsmässigt bidra till kommunens årliga resultat på både kort och lång sikt. Andelen aktierelaterade instrument i den finansiella portföljen är 41,0 procent jämfört mot policyns 50,0 procent (normalandel) eller en undervikt om 26,8 mkr. Den svenska aktieportföljen har ökat med 18,2 procent sedan årsskiftet, vilket är 1,5 procent bättre än jämförelseindex. Den globala aktieportföljen har stigit med 8,3 procent jämfört med jämförelseindex 10,1 procent. Oskarshamns kommuns räntebärande placeringar är per den sista december 2012 värderade till 128,7 mkr. Andelen ränterelaterade instrument i den finansiella portföljen är 41,3 procent jämfört mot policyns 50,0 procent (normalandel) eller en undervikt om 27,1 mkr. Placeringarna består av räntefonder, kapitalgaranterade strukturerade produkter och utlåning till kommunala bolag och stiftelser. Kommunens räntebärande placeringar har avkastat 3,3 procent mot benchmark 0,8 procent. årsskiftet 2012/ Avkastningen under år 2012 uppgår till noll kronor. Donation Karin och Gösta Hedström I början av år 2010 inkom information om att en större gåva testamenterats till bl.a. Oskarshamns kommun av Karin och Gösta Hedström. Den testamenterade gåvans storlek uppgår per december månad 2012 till 31,6 mkr, varav 16,3 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (51 %) och 15,3 mkr i ränterelaterade instrument (49 %). Donerade medel förvaltas externt genom ett diskretionärt förvaltningsavtal med Nordea och ska i enlighet med testamentet användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Den totala avkastningen under år 2012 uppgår till 1,9 mkr eller 10,5 procent. Bolag och stiftelser Oskarshamns kommun består inte enbart av de kommunala verksamheterna utan bedriver även verksamhet i bolagsform, där de stora aktörerna är Byggebo AB (helägt), Oskarshamns hamn AB (ägs till 96 procent) samt Oskarshamns Energi AB (ägs till 50 procent). Kommunens helägda bostadsbolag Byggebo har under ett antal år haft problem med negativa resultat. Bolaget har p.g.a. nyare fastighetsbestånd en stor skuldbörda, vilket innebär att bolaget är känsligt för ränteförändringar. Kommunfullmäktige beslutade i september 2003 att skjuta till 75 mkr i kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav. Ytterligare ett kapitaltillskott om 75 mkr sköts till i december månad Inte heller på detta tillskott ställde ägaren kommunen några initiala avkastningskrav. I kommunens balansräkning per uppgick det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo till 163,5 mkr, medan bolagets egna kapital uppgick till 120,9 mkr, d.v.s. en differens om 42,6 mkr. Med utgångspunkt av ovan nämnda differens fattade kommunen beslut om att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo AB med 42,6 mkr. Även per fanns det en differens mellan det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo och bolagets egna kapital. En nedskrivning om 11,2 mkr i kommunens balansräkning gjordes därför i samband med bokslut Kommunens alternativa placeringar uppgår per december 2012 till 53,9 mkr och består i sin helhet av innehavet i Pensionsfastigheter Sverige AB. År 2006 fattades beslut om att investera i diversifierade svenska fastigheter genom delägarskap i ett nybildat bolag vid namn Pensionsfastigheter Sverige AB. Bolaget bildades tillsammans med ett antal andra kommuner och pensionsstiftelser i Sverige. Syftet med investeringen var att skapa en väldiversifierad fastighetsportfölj, som liknar avkastningen på realräntor men inte korrelerar exakt med aktie- och ränteportföljen. År 2007 var bolagets första verksamhetsår, då fyra fastigheter förvärvades. Oskarshamns kommun har hittills investerat 75,4 mkr i Pensionsfastigheter Sverige AB. Med anledning av situationen på finansmarknaden med bl. a fallande fastighetspriser som följd har en nedskrivning av aktievärdet i Pensionsfastigheter AB gjorts med sammanlagt 21,5 mkr. I samband med bokslut 2012 har Oskarshamns kommun fått kännedom om att ytterligare en nedskrivning av aktievärdet i Pensionsfastigheter Sverige AB kan komma att vara aktuell efter I slutet av år 2009 lämnade Byggebo:s styrelse in en hemställan om rekapitalisering av företaget till ägaren Oskarshamns kommun. I bolagets hem- Trots den kraftiga räntesänkningen, som skedde under 2009 med lägre räntekostnader som följd, redovisade Byggebo återigen ett negativt resultat för år Bolagets egna prognoser pekade på ytterligare ett antal år med negativa resultat. ställan föreslogs bl. a att genom en nyemission omvandla kommunens fordran om 568 mkr till en tillgång i form av aktier. I samband med det bildades 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE en arbetsgrupp med representanter från varje representerat parti i kommunfullmäktige, vilken skulle ta fram ett förslag till lösning med anledning av ovan nämnda hemställan. Arbetsgruppen träffades vid ett flertal tillfällen. På sitt sammanträde den 7 juni 2010 beslutade kommunfullmäktige om att skjuta till 360 mkr i kapitaltillskott. Dessutom beslutade kommunfullmäktige om bl.a. följande: Bolaget ska inte ha större andel av det totala bostadsbeståndet på orten än man har idag. Årliga rapporteringar till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige utöver delårsbokslut och bokslut. Bolaget ska minska sitt fastighetsbestånd. Harmonisering av löner, förmåner och sidouppdrag till den nivå som råder inom de kommunala verksamheterna. För år 2012 redovisar bostadsbolaget ett positivt resultat om 0,3 mkr (+0,6 mkr). Även Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) har under flera år i rad redovisat negativa resultat. Ett kapitaltillskott om 10 mkr, som fanns avsatt i den kommunala budgeten, genomfördes i april På detta tillskott ställde inte kommunen några initiala avkastningskrav. Ytterligare ett kapitaltillskott på 10 mkr genomfördes i april månad 2012, vilket kommunfullmäktige i sitt budgetbeslut i november 2011 avsatte medel för. Inte heller på detta tillskott ställde kommunen några initiala avkastningskrav. Det bokförda värdet på aktiekapitalet i UTAB var 3,0 mkr lägre än bolagets egna kapital vid årsskiftet I samband med bokslut 2008 gjordes en nedskrivning av det bokförda värdet med samma belopp. Det bokförda värdet för kommunens aktiekapital i bolaget är nu per ,0 mkr och bolagets egna kapital uppgick till 8,5 mkr, vilket innebär en differens på 10,5 mkr. För år 2012 uppvisar UTAB återigen ett negativt resultat om -3,1 mkr (2011-2,8 mkr). Omvärldsanalys I Sverige och på flera andra håll i världen kommer i början av 2013 signaler på de finansiella marknaderna om ljusnande konjunkturutsikter. Risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro verkar ha minskat. På grund av en knackig utveckling i omvärlden kommer det dock att ta tid innan svensk ekonomi kommer på fötter fullt ut. BNP- tillväxten i Sverige spås 2013 bli endast 1,4 %. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas och arbetslösheten spås till sensommaren uppgå till 8, 2 %, vilket är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet Skatteunderlaget fortsätter dock att växa pga ökade pensioner. Världens BNP beräknas öka med 3,5 % Motsvarande siffra 2012 var 3,2 %. Tillväxten i EU-länderna bedöms bli fortsatt svag. Visserligen har den europeiska centralbanken vidtagit åtgärder, likaså har finansieringssituationen i det europeiska banksystemet förstärkts men den inhemska efterfrågas hålls tillbaka av kraftiga åtstramningar i många länders offentliga finanser och en hög skuldsättning bland hushållen. Bland våra grannländer bedöms möjligheterna för tillväxt som svaga i Danmark och Finland medan situationen är den motsatta i Norge. Återhämtningen i USA präglas av osäkerhet. Den svaga tillvästen i Europa för också med sig att tillväxtländernas ekonomier vuxit långsammare. Räntan på svenska statobligationer har sedan november 2012 stigit, då oron på de finansiella marknaderna har minskat. Utvecklingen har varit likartad för tyska och amerikanska statsobligationer men inte lika markant. Under samma period har kurserna på Stockholmsbörsen stigit med procent. Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att Riksbanken håller fast vid nuvarande styrränta på 1,0 % hela Den låga räntenivån som råder idag och som signaleras framöver innebär en lägre avkastning på kommunens räntebärande placeringar. Däremot gynnas kommunens helägda bostadsbolag Byggebo AB av det låga ränteläget. Byggebos totala långfristiga skulder uppgick per december månad 2012 till mkr. Den svenska kronan spås förbli stark under 2013, tom stärkas med 1,5-2 % mot viktiga handelspartners och konkurrenters valutor. Den starka kronan håller tillbaka inflationen men är en konkurrensnackdel för svenska exportföretag. Den svenska ekonomin De tre första kvartalen 2012 var tillvästen i Sverige förhållandevis god, med en BNP tillväxt på dryga 2 %. Det fjärde kvartalet 2012 kom omvärldens problem i kapp svensk ekonomi, exporten, produktionen inom industrin och hushållens konsumtion backade och tillväxten mattades. Stämningsläget var dystert. Stämningsläget har dock ljusnat i takt med att positiva signaler från omvärlden kommit. Investeringar i byggnader och anläggningar förutom bostäder ökade kraftigt under SKL gör bedömningen att kommunsektorns investeringar fortsätter att växa 2013 medans utvecklingen i näringslivet blir mer dämpad, särkilt i början på året. Enligt Konjunkturinstitutets hushållsbarometer känner de svenska hushållen oro för den svenska ekonomins utveckling även om den bedöms ha minskat något sedan årsskiftet. För åren bedöms tillväxten bli större än Det är dock från en väldigt låg nivå och tros inte kunna bryta lågkonjunkturen fullt ut. 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resursutnyttjande förblir lågt med hög arbetslöshet i sina spår. Risken är att problemen för många skuldtyngda länder blir permanenta. Även för svensk del är 2012 och 2013 år av lågkonjunktur. Resursutnyttjandet är lågt. Det finns ledig kapacitet både i och utanför företagen, vilket gör att produktionen kan växa snabbt bara efterfrågan gör det. Den svaga utvecklingen i omvärlden gör att återhämtningen i svensk ekonomi fördröjs. Omvärlden och med den möjlighet till ökad svensk export ger inte den drivkraft ur en långkonjunktur som vi är vana vid. Exportnettot var tom negativt Den inhemska efterfrågan i Sverige utvecklas snabbare än den inhemska efterfrågan i andra länder Den svenska ekonomin uppvisar inte de obalanser som finns i många andra länder. De offentliga finanserna är i förhållandevis gott skick samtidigt som det i företag och hushåll finns betydande överskott. Det finns inte heller ett överutbud av bostäder och kommersiella lokaler. Fortsatt låga räntor och mindre oro för framtiden och ett högt finansiellt sparande gör att hushållens konsumtion och företagens investeringar kan öka ganska snabbt. Kostnaderna i kommunsektorn beräknas from 2014 öka i enlighet med demografin samt ytterligare nästan en procent per år. Arbetsmarknad Fallet i BNP under fjärde kvartalet 2012 har inte slagit ut på arbetsmarknaden än. Arbetslösheten ligger på knappt 8 %. Det finns motstridiga signaler å ena sidan har varslen och arbetslöshetstiderna ökat samt antalet tidsbegränsade anställda minskat å andra sidan har signaler om en ljusning i konjunkturen under 2013 kommit. SKLs bedömning är att den förbättring i ekonomin som sker 2013 inte är tillräcklig för att vända utvecklingen på arbetsmarknaden, då arbetsmarknaden reagerar med viss fördröjning. Arbetslösheten bedöms öka tom kvartal och nå 8,2 % som högst. Fortfarande 2014 antas det finnas gott om ledig arbetskraft, vilket bäddar för några år med snabb ökning av antalet arbetade timmar när svensk ekonomi går mot ett mer balanserat läge Det bistra klimatet på arbetsmarknaden bedöms hålla tillbaka löneökningarna både 2013 och Inflationstrycket är i dagsläget mycket lågt. KPI var 0,9 % 2012 och bedöms stanna på 0,6 % Skatteunderlagstillväxt Antal arbetade timmar och löneökningar är två viktiga faktorer för skatteunderlaget och dess tillväxt. Faktiska skatteunderlaget har justerats upp till 4,1 % för 2012, då lönesumman och pensionsinkomsterna ökade. Även 2013 och 2014 beräknas pensionerna och lönesumman bli högre än tidigare uppskattats, vilket skulle ge 0,3 % större skatteunderlag. Den reala tillväxten var stark 2012 med 2 % och är det fortsatt även om effekten mattas av under Utvecklingen på arbetsmarknaden bedöms bli gynnsammare 2014 än Skatteunderlaget bedöms dock växa i samma takt båda åren pga den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna. Den stora utmaningen i kommuner och landsting är kostnadstrycket. Befolkningen växer och antalet invånare i olika åldersgrupper förändras, vilket påverkar behoven av skola, vård och omsorg. Dessutom ökar kostnaderna till följd av tex statliga beslut och ambitionshöjningar. Trots en relativt stark utveckling av skatteunderlaget med real ökning med mer än en procent årligen blir det svårt att klara tillfredsställande resultat på några års sikt beräknas kommunernas sammanlagda resultat till åtta miljarder tack högre skatteintäkter, lägre prisökningar och högre kommunala fastighetsavgifter. Den blygsamma tillväxten i ekonomin både 2012 och 2013 påverkar de offentliga finanserna negativt. Underskottet i de offentliga finanserna bedöms 2012 bli 0,4 % av BNP bedöms det öka till 0,8 % av BNP till följd av regeringens expansiva finanspolitik, sänkta skatter och ökade utgifter samt den höga arbetslösheten. Även för 2014 bedöms de offentliga finanserna visa underskott. Demografiska förändringar befolkningsutvecklingen I kommunens budget 2013 och VP kalkyleras med en befolkningsökning med ca 25 personer per år jämfört med årsskiftet 2012/ Oskarshamns kommun har enligt SCB invånare per , vilket motsvarar en minskning med 22 personer från Av förändringen stod födelseunderskottet för -35 invånare, invandringsöverskottet för +159 invånare och ett flyttningsnetto på -151 invånare. Det är framförallt flyttningsnettot till det egna länet och övriga Sverige som bidrar till den negativa utvecklingen. Flyttningsnettot från utlandet är däremot positivt och uppgår till 206 personer. Oskarshamns kommuns befolkning har under de senaste fyra åren minskat med 165 personer, vilket medför ca 6,6 mkr i minskade skatteintäkter och statsbidrag. Demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan kommunala verksamheter. Nedanstående prognoser bygger på den senaste befolkningsprognosen från företaget Statistikon. Fr.o.m fram till 2020 kommer antalet barn i grundskolan att öka med 25 stycken medan antalet ungdomar i gymnasieskolan minskar med 83 stycken (8,4 %). Den äldre befolkningen (60-84 år) kommer successivt att öka till personer, vilket är 339 personer fler än år 2012, 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE medan den äldre äldre befolkningen (85 år w) kommer att hålla sig på en genomsnittlig nivå om 814 personer. I början på 2020-talet kommer däremot den äldre äldre befolkningen (85 år w) att öka kraftigt Befolkningsutveckling I den nya befolkningsprognosen har hänsyn inte tagits till Mervärdesavtalets eventuella positiva effekter på inflyttning till kommunen. Mervärdesavtalet är ett avtal som har förhandlats fram av Oskarshamns och Östhammars kommuner med SKB och SKB:s ägare. Avtalet handlar om att genom olika insatser långsiktigt bidra till utveckling och tillväxt i de båda kommunerna. Totalt ska värden för 1,5 miljarder skapas under perioden Väl genomförda satsningar inom mervärdesavtalet såsom infrastruktur, utbildning, näringslivsutveckling, kapselfabrik m.m. kan komma att ändra befolkningsutvecklingen i en positiv riktning efter planperioden. Hur fort vändningen sker är i hög grad avhängigt av resultatet och genomförandegraden av de planerade insatserna. Mer information om Mervärdesavtalet finns i strategi- och näringslivsenhetens verksamhetsberättelse. Framtidsbedömning Kommunen redovisade stora negativa resultat under inledningen av 2000-talet, framförallt p.g.a. ett stort beroende av avkastningen på de finansiella tillgångarna. Besparingar inom de kommunala verksamheterna samt en skattehöjning resulterade i att kommunen redovisade positiva siffror åren Den positiva trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag låg alldeles för högt. Under hösten 2007 genomförde därför två konsulter från Motivationshuset ett stort antal intervjuer med personal i de olika förvaltningarna som en del av verksamhetsgenomgången av den kommunala organisationen. Genomgången resulterade i ett 9-punktsprogram som skulle utgöra utgångspunkten för det framtida förändringsarbetet. I en åtgärdsstege med nio punkter redovisade Motivationshuset, vilka förändringar som behöver göras inom den kommunala organisationen. En stor del av 9-punktsprogrammet har redan genomförts och arbetet med förändringsprocessen fortsätter även under kommande år. Till skillnad från år 2010 (+36,0 mkr) redovisade Oskarshamns kommun ett stort negativt resultat 2011 med -47,5 mkr föranlett av stora reaförluster och nedskrivningar på kommunens finansiella placeringar. Trots det stora negativa resultatet låg kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inom kommunens finansiella mål. Precis som året innan, låg det på den lägsta nivån sedan nyckeltalet började följas upp (103,7 %). Exkluderat effekten av sänkningen av den så kallade RIPS-räntan med 7,1 mkr uppgick nyckeltalet till 103,1 procent. Kommunens målsättning är att nyckeltalet ska uppgå till max 102,5 procent senast år Oskarshamns kommuns resultat för år 2012 uppgår till 19,1 mkr, där verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 102,1 procent. Förutom nämndernas arbete med att reducera kostnaderna och få budgeten i balans bidrog även återbetalningen av inbetalda avtalspremier för 2007 och 2008 på 29,2 mkr till det positiva resultatet. Kommunens tidigare höga nettokostnader har varit föremål för en kontinuerlig diskussion inom verksamhetsledningen och ett målmedvetet arbete med att sänka nettokostnadsnivå har fortsatt även under Trots ett bra arbete under de senaste tre-fyra åren har Oskarshamns kommun fortfarande höga kostnader i förhållande till andra jämförbara kommuner. Detta arbete kommer att intensifieras ytterligare under 2013, där månatliga träffar med socialförvaltningens ledning redan är inplanerade. Syftet med träffarna är att stämma av hur nämndens effektiviserings- och förändringsarbete fortskrider. På sammanträdet i november 2009 beslutade kommunfullmäktige att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 102,5 procent i slutet av mandatperioden Detta är en sänkning med 2,5 procent jämfört med förra mandatperioden, vilken bidrar till att kommunens beroende av finansnettot påtagligt minskar. Kommunen måste fortsätta att sänka sina kostnader framöver särskilt inom äldreomsorgen. Det långsiktiga målet är att verksamheternas nettokostnader successivt ska minska till en nivå som är i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Verksamheternas positiva nettokostnadsutveckling under de senaste tre åren visar att kommunen är på 9

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE god väg att nå målet om att verksamheternas nettokostnader ska uppgå till max 102,5 procent senast år I samband med 2014 års budgetprocess kommer frågan om den fortsatta resan kring kostnadsreduceringar att aktualiseras. Nästa naturliga delmål på resan mot en god ekonomisk hushållning bör vara en nettokostnadsnivå om 100 procent av kommunens skatteintäkter och statsbidrag senast år Förutom hög nettokostnadsnivå har kommunen hittills kännetecknats av mycket hög investeringsnivå. Kommunens investeringsnivå i procent av kommunens bruttokostnader exklusive finansiella kostnader har ständigt legat med ett par procentenheter över genomsnittet i landet. Dessutom har kommunen årligen budgeterat investeringsvolymer som vida överstigit de årligen genomförda volymerna. Överföringar av budgetmedel mellan åren har blivit ett ständigt återkommande ämne vid boksluts- och budgetarbete. Frågan har under de senaste tre åren diskuterats i budgetberedningen men utan något märkbart resultat. Budgetberedningen, tillsammans med tekniska nämnden, kommer återigen att aktualisera frågan i samband med budgetberedningens arbete med investeringar under april månad En investeringsnivå som framöver ligger i linje med snittet i riket bidrar till att kommunen på kortare tid kan nå målet om balans mellan intäkter och kostnader. Oskarshamns kommun har under tre olika tillfällen gått in med kapitaltillskott om sammanlagt 510 mkr i det kommunala bostadsbolaget Byggebo AB. Kapitaltillskottens syften var att minska bostadsbolagets stora skuldbörda och deras stora finansiella kostnader. För Oskarshamns kommuns del resulterar kapitaltillskotten i lägre finansiella intäkter om mkr årligen. Intäktsbortfallet måste med all sannolikhet kompenseras med ytterligare effektiviseringar inom de kommunala verksamheterna om kommunen över tid vill uppnå en ekonomi i balans. Balanskravet Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav fr.o.m. verksamhetsåret Innebörden av detta är bl.a. att kommunen inte får redovisa negativa resultat i resultaträkningen i ett treårsperspektiv. Under perioden har kommunen vid ett flertal tillfällen redovisat negativa resultat som till stora delar berott på nedskrivningar av orealiserade förluster på finansiella tillgångar men även berott på kommunens höga nettokostnader. Kommunfullmäktige åberopade inte synnerliga skäl vid de stora negativa resultaten under 2000 till 2002, även om dessa berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på kommunens finansiella tillgångar. Till skillnad från tidigare år åberopade kommunen synnerliga skäl vid balanskravsutredningen 2008, då Oskarshamns kommun återigen redovisade ett stort negativt resultat (303 mkr). Precis som åren innan utgjorde nedskrivningen av orealiserade förluster på finansiella tillgångar en stor del av det negativa resultatet. På sitt sammanträde den 7 mars 2011 beslutade kommunfullmäktige att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för åren Detta med anledning av att det numera ingår även nedskrivning av finansiella tillgångar i synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Kommunfullmäktiges beslut om att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för perioden har i tabellen nedan beaktats och en ny balanskravsutredning är genomförd. Hänsyn har tagits till alla realisationsvinster och realisationsförluster under den gångna perioden samt till alla ned- och uppskrivningar på kommunens finansiella tillgångar. Av balanskravsutredningen framgår att utgående balanskravsresultat per december 2012 uppgår till 320,9 mkr. I samband att delårsbokslut augusti 2012 behandlades i kommunfullmäktige i november 2012 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att upprätta en åtgärdsplan så att kommunens ackumulerade underskott kan återställas. Att på sikt ytterligare minska kommunens nettokostnader kommer att bli en lång och krävande men absolut nödvändig process om kommunen över tid vill försäkra sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Tack vare sina stora finansiella tillgångar kommer Oskarshamns kommun dock även fortsättningsvis att kunna skjuta till mer resurser i sina verksamheter jämfört med en stor del av Sveriges kommuner. Det är däremot viktigt att dessa resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och kommer kommuninvånaren till del. 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat enligt balanskravet (mkr) Ingående balanskravsresultat ,1 Resultat enligt resultaträkningen ,5 19 Realisationsvinsteranläggningstilgångar Realisationsvinster/ Realisationsförluster finansiella tilgångar Extraordinära intäkter Synnerliga skäl Resultat enligt balanskravet ,8 Utgående balanskravsresultat Trots ett stort effektiviseringsarbete inom de kommunala verksamheterna under de senaste trefyra åren och särskilt inom socialnämndens verksamhetsområde är balanskravsresultatet fortfarande negativt. För att kunna återställa de tidigare negativa resultaten, fordras det att kommunen fortsätter med kraftiga effektiviseringsåtgärder och över tid helt frigör sig från beroendet av finansnettot. Oskarshamns kommuns långsiktiga målsättning bör vara att verksamheternas nettokostnader inte ska uppgå till mer än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Kommunfullmäktiges beslut att sänka verksamheternas nettokostnader till 102,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag är ett första steg i den riktningen. Om kommunens framtida nettokostnader inte överstiger skatteintäkter och statsbidrag, kommer Oskarshamns kommun att kunna återställa de negativa resultaten avseende perioden samt kunna bedriva verksamhet med hög standard och kvalitet. Men återställandet av ett så stort negativt balanskravsresultat kräver både tid och uthållighet gällande det pågående arbetet med kostnadsminskningar. Att helt återställa de tidigare negativa resultaten enligt balanskravsutredningen kommer att ta många år i anspråk, långt mer än nuvarande lagstiftning förordar. Så länge kommunens verksamheter delfinansieras av avkastningen på finansiella placeringar, kommer resultatet efter balanskravsutredningen att vara negativt och nästan omöjligt att återställa inom, den av lagstiftarens angivna, treårsperioden. 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och mål Vår vision Visionen beskriver ett önskat tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år och ska ha till uppgift att vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Visionen beslutades av kommunfullmäktige under hösten 2009: Oskarshamn- ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. God ekonomisk hushållning Att kommunerna har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjlighet att finansiera sin välfärd. Balanskravet har funnits i kommunallagen sedan 2000 och innebär att om det i ett bokslut redovisas ett negativt resultat ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa underskottet, om det inte finns synnerliga skäl till underskottet. En åtgärdsplan på tre år ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. Under 2005 stärktes kommunallagens krav kring god ekonomisk hushållning genom att det ska finnas finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten, vilka även ska följas upp och utvärderas. Under hösten 2012 kompletterades aktuell lagstiftning med möjligheten att under vissa förutsättningar och utifrån reglerna om balanskravet göra det möjligt att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. Det nya regelverket blir tillämpbart först i årsredovisningen för Verksamhetsmål Kommunfullmäktige beslutade 2004 om att nämnderna skulle utveckla sina verksamhetsmål. Detta arbete följdes upp under 2006, där det konstaterades att nämnderna kommit olika långt. Efter en organisationsöversyn under 2007 fastställdes det återigen att verksamhetsmål skulle utvecklas vidare. I slutet av 2008 påbörjades det arbetet i projektform och under 2009 arbetade kommunfullmäktige fram nya övergripande mål, vilka började gälla from Under 2010 arbetade nämnderna med att bryta ned dessa kommunövergripande mål till sina verksamheter, vilka också började gälla from Kommunfullmäktige beslutade på sitt sammanträde i november 2011 att nämnderna ska ges möjlighet att senast april 2012 komma in med reviderade styrkort/ verksamhetsmål, där det finns en tydlig prioritering av antal mål. I augusti 2012 tog kommunstyrelsen beslut om dessa varpå de integrerades med höstens budgetprocess, där kommunfullmäktige fastställde målen i november Nämndernas reviderade verksamhetsmål gäller from 1 januari Balanserade styrkort De kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål redovisas i den balanserade styrkortsmodellen. Det balanserade styrkortet omfattar fyra olika perspektiv som är viktiga för att få balans i verksamheterna. Perspektiven består av ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Varje perspektiv består av ett styrkort som innehåller: Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid anger vad som ska uppnås anger hur man ska uppnå målet anger hur framgångsfaktorn ska mätas anger när nyckeltalet ska mätas anger vad nyckeltalet ska uppgå till anger när målet ska vara uppfyllt Balanserade styrkortsmodellen ska användas på alla nivåer i organisationen och ska ha en central roll både i budget och bokslut. För att få en tydlig röd tråd mellan kommunfullmäktiges och nämndernas styrkort så utgör kommunfullmäktiges framgångsfaktorer nämndernas mål. Nämnderna formulerar egna framgångsfaktorer som är specifika för sina verksamheter. Syftet är att alla verksamheter ska ha mål och framgångsfaktorer som i sin tur ska bidra till att de övergripande målen uppnås. Nedan redovisas uppföljning och kommentarer till kommunens övergripande balanserade styrkort. Nämndernas verksamhetsmål och balanserade styrkort följs upp och kommenteras under respektive nämndavsnitt. I nedanstående redovisning samt i nämndernas redovisningar av balanserade styrkort, så signalerar grön färg att målet är uppnått, gul färg att mätning inte skett och röd färg att målet inte uppnåtts. Övergripande balanserade styrkort Ekonomi God ekonomisk hushållning Måltalen för ekonomiperspektivet är också kommunens finansiella mål. Det tidigare finansiella målet om inflationsskydd av eget kapital har utgått. Vad gäller nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag så har det skärpts från max 105 % föregående mandatperiod ( ) till max 102,5 % vid innevarande mandatperiods utgång Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar har för Oskarshamns kommun varit möjligt genom de finansiella intäkterna. För 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE att få en avstämning under hand så kommer måltalet för detta nyckeltal att minskas stegvis för att landa på 102,5% för Måltalet för detta nyckeltal 2012 är 104,2 % uppgick detta nyckeltal till 102,1%. Både måltalet och delmålet är uppfyllda. Det andra måltalet anger att investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar inte får överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen har länge haft stora investeringsvolymer. Avsikten med detta måltal är att bidra till att sänka investeringsvolymerna, så att de understiger avskrivningsvolymerna. Att målet beräknas i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ger även en viss följsamhet mot inflationsutvecklingen. 4 % av 2012 års skatteintäkter och statsbidrag motsvarar 48,5 mkr. Årets skattefinansierade investeringar uppgick till 124,2 mkr med investering i ny färjeterminal frånräknat. Målet är inte uppfyllt. Medborgare Attraktiv kommun med hög livskvalitet God kommunal service Kommunen arbetar systematiskt för att förstärka medborgarperspektivet i sitt dagliga arbete. Inom ramen för det värdegrundsarbete som bedrivits har medborgarperspektivet en central plats. Kommunens anställda arbetar på politikernas ansvar för medborgarnas bästa. Även i det påbörjade arbetet för att systematiskt arbeta med förbättringsarbete MAST Metod för arbete med systematisk förbättring är budskapet tydligt. Drivkraften är att förstå olika medborgares behov och att uppnå en nöjd mottagare av en kommunal tjänst. Det arbetas också inom ramen för Servicecentrets uppdrag och Företagslotsen för att ge en snabb och god service. För att öka kunskapen om hur kommunens medborgare uppfattar de tjänster som levereras deltar kommunen i olika undersökningar som fokuserar på kundnytta och kundtillfredsställelse, SCB;s medborgarundersökning samt SKL;s undersökning Insikt som fokuserar på hur företagen uppfattar kommunens service. Attraktiva boendeformer Kommunen har också under 2012 haft stort fokus på arbetet med nya planer som möjliggör byggande i attraktiva miljöer. Goda förutsättningar till försörjning Under 2012 har särskilda pengar avsatts för att förstärka arbetet med sysselsättningsfrågor. Fokus har varit att stödja unga som står utanför arbetsmarknaden. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Kommunen är mitt uppe i stora pensionsavgångar och konkurrerar med andra arbetsgivare och möter en ny generation med delvis andra krav och förväntningar på arbetslivet. Förutsättningen för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare är att arbetsplatserna upplevs attraktiva. Statusen som arbetsgivare har återkommit som en röd tråd under året. Nationella undersökningar visar att många medarbetare trivs med sitt arbete men känner inte stolthet över att vara anställd i den kommunala sektorn. Samtidigt visar undersökningar att just de värden som kommunalt anställda arbetar med är högt skattade på arbetsmarknaden: att göra skillnad, att ha spännande och omväxlande arbetsuppgifter samt att få möjlighet till kontinuerlig personlig utveckling. I februari genomfördes en medarbetarundersökning med bäring på Hållbart medarbetarengagemang. Syftet var att dels kunna mäta och analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat och att jämföra oss med andra kommuner och landsting. 951 medarbetare, 737 kvinnor och 214 män svarade på enkätens nio frågor som handlade om: hur de upplever sitt arbete, hur relationen och samarbetet med den närmaste chefen fungerar samt om de är insatta i arbetsplatsens mål. Resultatet visade att över 90 % av de svarande upplever att arbetet är meningsfullt, ca 77 % att de lär sig nytt och utvecklas i det dagliga arbetet och att de ser fram mot att gå till arbetet. Drygt 76 % anser att närmaste chefen visar förtroende och ger förutsättningar för att medarbetarna ska kunna ta ansvar i arbetet. Drygt 60 % anser att närmaste chefen visar uppskattning för arbetsinsatsen. Ca 87 % anser att de är insatta i arbetsplatsens mål och 89 % vet vad som förväntas i arbetet. Ca 58 % anser att målen följs upp och utvärderas på att bra sätt. Bilden av kommunen som arbetsgivare kan förändras så att medarbetarna blir både nöjda och stolta. Det är ett systematiskt och långsiktigt arbete, där medarbetarna är delaktiga och ser sambandet mellan sin egen interna roll och andras bild av kommunen. Kompetensbron ett nationellt EU-projekt som startade augusti 2009 avslutades i mars Att förmedla kunskap och erfarenheter mellan generationer och öka kommunens möjligheter att konkurrera med andra aktörer om kompetenta medarbetare har varit centralt i projektet. I september genomfördes ett spridningsseminarium som summerade hur arbetet genomförts och vilka bestående effekter det fått. Projektet har bidragit till ökad medvetenhet om vikten att arbeta aktivt, 13

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE systematiskt och långsiktigt med kompetensförsörjning. Bl a har platsannonseringen utvecklats för att bättre kommunicera kommunens erbjudanden om intressanta och viktiga jobb. Projektet har även utvärderats enligt EFS-rådets modell följeforskning. Som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning erbjöd kommunen feriearbete till 165 ungdomar. Målgruppen utökades så att även de som skulle börja åk 3 på gymnasiet på kunde erbjudas feriearbete. Ett förslag till ny jämställdhetsplan utarbetades under hösten. Planen innehåller flera delar som syftar till en att göra kommunens olika arbeten attraktiva för både kvinnor och män. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Ett tydligt ledarskap och aktivt medarbetarskap är en förutsättning för att skapa attraktiva arbetsplatser. Kommunikation och feedback var ledorden i kommunens ledarutbildningar. Arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal tillsammans med de fackliga organisationerna pågick under Syftet är att utveckla verksamheten genom att öka delaktigheten hos medarbetarna. Goda arbetsvillkor Utgångspunkten är att goda arbetsvillkor leder till trivsel och effektivitet som dessutom ökar möjligheterna att attrahera nya medarbetare. Nyckeltalet arbetsvillkorsindex (AVI) som beskriver arbetsvillkoren i kommunen är sammanvägda av nio olika indikatorer, bl.a. anställningstrygghet (andel tillsvidareanställda), arbetsersättning (kostnad per timme), chefskap (samma möjlighet att bli chef), kompetensutveckling (utbildning), arbetsbelastning (övertid), arbetsmiljö (korttidssjukfrånvaro), personalansvar (antal anställda per chef), rehabiliteringsbehov (långtidssjukfrånvaro) och turbulens (avgångar). Ju högre poäng, desto bättre arbetsvillkor ur ett medarbetarperspektiv. enhetschefer inom äldreomsorg och gymnasielärare i allmänna ämnen ökade med mellan kr/ månad. Oskarshamns kommun synes vara den kommun som satsat mest utöver vad de centrala avtalen medförde i form av garanterade nivåer. Ökad närvaro Den faktiskt arbetade tiden per är 80,7 % av den totala arbetstiden. Målet om ökad närvaro har därmed uppnåtts. Det trots att sjukfrånvaron ökat. Arbetsmiljö Rökfri arbetstid infördes i augusti och har medfört förbättrad arbetsmiljö på arbetsplatserna. Utveckling Ökad tillväxt Kommunen har under 2012 haft fortsatt fokus på att möta näringslivets behov av god service, bland annat inom ramen för Projektet Förenkla helt enkelt. I arbetet för att utvidga den regionala arbetsmarknaden har också infrastrukturfrågor och kollektivtrafikfrågor haft en fortsatt hög prioritet. Ett led i att uppnå Ökad tillväxt är också kommunens deltagande i Attraktiva Oskarshamn. Attraktiva Oskarshamn AB är ett bolag som verkar för utveckling och tillväxt genom att öka ortens attraktivitet. I samverkan mellan det offentliga och näringslivet ska bolaget bidra i arbetet för att skapa och förmedla en attraktiv bild som överensstämmer med verkligheten. Kommunens AVI har sedan 2007 utvecklats positivt och vid senaste mätningen var värdet 121, vilket också är medianvärdet för deltagande kommuner. Enligt mätningen finns det ett samband mellan antal anställda per chef och långtidssjukfrånvaron. Resultatet visar att kommunen har färre chefer med personalansvar än andra deltagande kommer och högre långtidssjukfrånvaro än andra deltagande kommuner. AVI för 2012 redovisas av Nyckeltalsinstitutet under våren Kommunens löner I 2012 års löneöversyn prioriterades ett antal yrkesgrupper, där kommunen möter hård konkurrens och där kommunen haft svårt att mäta sig med andra arbetsgivare. Löneöversynen resulterade i att medianlönerna för förskollärare, fritidspedagoger, 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2014: 102,5% 2012: 102,1 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag Max 4 % 2012: 10,2 % MEDBORGARE Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd inflytandeindex (NNI) med ett index baserat på kommunens storlek 2014: NII : NII 37 God kommunal service Nöjd medborgarindex (NMI) 2014: NMI : NMI 50 Attraktiva boendeformer Antal nyproducerade bostäder 40 nya bostäder per år Goda förutsättningar till försörjning Arbetsförmedlingens sysselsättningsgrad MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Högst sysselsättning i länet 9 Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan 2012: minst 50 % Ej mätt Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nöjd medarbetarindex (NMI) 2013: ökning med 20 % jämfört med 2010 Goda arbetsvillkor Arbetsvillkorsindex (AVI) 2011: AVI 120 HME :121 Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid 2011: 80 % 80,7 % UTVECKLING Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Ökad tillväxt Genom utveckling av god infrastruktur och kommunikation Upprättad färjetrafik till Baltikum Korta pendlingstiden med kollektivtrafiken till: Kalmar Växjö 2015: Reguljär godstrafik minst en gång per vecka 2020: Restid: Breddat näringsliv Attraktiv kommun Nya jobb inom tjänstesektorn Nyföretagande FOKUS-ranking Här är det bäst att bo Max 1 tim Max 1 tim och 45 min 2015: nya jobb 2015: 120 nya 96 företag/ år 2015: Topp

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. socialnämndens höga verksamhetskostnader i förhållande till budget. Även resultatet 2008 blev negativt -360,7 mkr. Resultatet 2008 präglades av den finansiella oron på världsmarknaden, vilket föranledde en nedskrivning av de finansiella tillgångarna med 303,2 mkr samt en avvikelse mot budgeterat finansnetto på 35 mkr. Nedskrivning av värdet på kommunens aktiekapital i Byggebo AB samt Oskarshamns Utvecklings AB gjordes med 11,2 mkr respektive 3,0 mkr, då differens uppstått mellan bokförda värdet på kommunens aktiekapital i bolagen och bolagens egna kapital. RK-modellen Oskarshamns kommun använder den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Oskarshamns kommuns resultatutveckling var extremt negativ under åren 2000 till Anledningen var framförallt den negativa utvecklingen som skett på aktiemarknaden i kombination med en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet för 2003 var även det negativt. Den negativa trenden vändes 2004, då resultatet uppgick till 20,2 mkr. Den positiva resultatutvecklingen fortsatte 2005 och Resultatet för 2007 blev negativt med 22 mkr. Det negativa resultatet kunde framförallt hänföras till nedskrivningen av aktiekapitalet i kommunens bostadsbolag med 42,6 mkr, förtidsinlösen av två forwardswapavtal om 10,6 mkr samt Bokslut 2009 visade en positiv budgetavvikelse om 74,6 mkr. Återhämtning på finansmarknaden bidrog starkt till kommunens positiva resultat. Kommunen kunde nämligen göra uppskrivningar med 80,0 mkr på den tidigare nedskrivningen av de finansiella tillgångarna. Bokslut 2010 visade på ett överskott på +36,0 mkr, vilket berodde på att nämndernas nettokostnader blev lägre än budgeterat pga. avsevärt bättre budgetdisciplin. Återhämtning på finansmarknaden bidrog även detta år till kommunens positiva resultat. Kommunen kunde då göra uppskrivningar motsvarande 20,0 mkr på 2008 års nedskrivning av de finansiella tillgångarna. Bokslut 2011 visade ett underskott på -47,5 mkr. Den största avvikelsen gentemot budget uppvisade finansnettot. Finansnettots avvikelse på -87,8 mkr var en följd av reaförluster och nedskrivningar av kommunens finansiella placeringar. Glädjande var dock att verksamhetens nettokostnader var 10,0 mkr lägre än budgeterat och att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag för andra året i rad uppgick till för kommunen låga 103,7 %. Under 2011 erhöll kommunen en donation på 28,0 mkr, vilken klassades som extraordinär intäkt. I Bokslut 2012 bidrar återbetalningen av inbetalda avtalspremier för 2007 och 2008 på totalt 29,2 mkr starkt till det positiva resultatet för kommunen totalt. Verksamheternas nettokostnader blev 18,5 mkr lägre än budgeterat. Underskott redovisades för socialnämnden (-13,5 mkr), tekniska nämnden skattefinansierad del (-5,0 mkr) samt räddningstjänsten skattefinansierad del (-3,8 mkr). 3,5 mkr av socialnämnden underskott beror på högre kostnader än budgeterat för ekonomiskt bistånd. Vid en resursmätning inom hemtjänsten konstaterades att nyttjandegraden är 45 % mot målsättningens 62 %. Verksamheten personlig assistans visade ett underskott på 2,6 mkr. Höga kostnader för vinterväghållning samt kommunens insats I-test bidrar till underskottet på skattefinansierad verksamhet inom tekniska nämnden. Underskottet inom räddningstjänsten beror på högre personalkostnader än budgeterat samt engångskostnader vid införandet av Rakel, digital larmväg till SOS. 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/ verksamheterna under de senaste fem åren i stort hållit sig inom givna ramar med vissa undantag för socialnämnden och tekniska nämnden. I tabellen nedan visas resultatutvecklingen för kommunen och koncernen. Bolagens inverkan på resultatet under åren 2002 till 2011 har varit negativt förutom under 2004 och Vidare redovisning kring bolagens finansiella ställning finns under den sammanställda redovisningen. Årets resultat (mkr) Kommunen Före extraor. poster -360,7 74,6 36,0-75,5 19,1 Efter extraor. poster -360,7 74,6 36,0-47,5 19,1 % av skatteintäkter och statsbidrag -32,0 6,5 3,0-6,3 1,6 % av eget kapital -17,5 3,5 1,7-3,5 0,9 Koncernen Efter extraor. poster -354,7 72,6 40,6-48,8 35,0 Detta mål uppnåddes både 2005 och 2006 men inte 2007 och I november 2004, i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut , fastställdes förändrade finansiella mål. Anledningen till detta var regeringens proposition 2003/ 04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. De ändrade finansiella målen infördes från och med 2007 och innefattar ett tak på 105 % gällande nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag samt att kommunen per mandatperiod skall behålla det reala värdet på kommunens egna kapital. För mandatperioden har kommunfullmäktige beslutat att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 102,5 % i slutet av mandatperioden samt att det finansiella målet om att inflationsskydda det egna kapitalet skulle utgå from Bokslut 2012 visar att målet avseende begränsning av de skattefinansierade investeringarna inte uppfylldes. Både delmålet för 2012 och slutmålet för innevarande mandatperiod avseende begränsning av nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppfylldes däremot. I nästkommande tabell kan man utläsa att kommunens nettokostnader har sjunkit något mellan 2012 och En viktig förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en oförändrad utdebitering. Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader har i genomsnitt för den sista tioårsperioden varit en ökning med 2,8 % per år, medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod ökat med 3,8 % per år. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,7 % per år. Intäkter och kostnader (procent) Verksamhetens bruttointäkter 12,8-4,2-4,0 4,4 9,9 Verksamhetens bruttokostnader 8,4-2,6 0,9 2,0 1,8 Avskrivningar 5,6-3,2 6,3-2,8 4,5 Skatteintäkter och statsbidrag 5,9 2,1 3,3 1,1 1,1 Vks Nettokostnader 7,1-2,0 2,5 1,3-0,4 KPI (inflation) 3,4-0,2 2,3 3,0 1,8 Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig markant mot rikssnittet. Rikssnittet var 98,2 % (bokslut 2011), vilket skall jämföras med Oskarshamns kommuns 102,1 % år Kommunfullmäktige beslutade 2001 att kommunen skall nå en nivå kring 105 % senast under verksamhetsåret Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år. Man kan också se att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av resurserna i anspråk till anläggningar/ fastigheter än jämförbara kommuner. För att kunna åtgärda detta hade kommunfullmäktige beslutat om låga investeringsvolymer gällande skattefinansierade investeringar under åren Investeringsnivåerna under åren var dock extremt höga. Anledningen till detta är framförallt ett antal stora investeringsprojekt, såsom ny sportanläggning och ombyggnation av en grundskola. Kommunfullmäktige har fr.o.m fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar (4 % av skatteintäkter och statsbidrag). 75 mkr av investeringarna 2003 och 2007 avsåg kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget. 360 mkr av 2010 års investeringar avsåg kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget. 10 mkr av in 17

20 In v esterin g ar Av sk riv n in g ar Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen ) Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern ) rikssnitt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE vesteringarna 2012 avser kapitaltillskott till Oskarshamns Utveckling AB. 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nettoinvesteringar och avskrivningar (skattefinansierade) Kapacitet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är god. Soliditeten avseende 2012 var 81,9 % (83,2 %) inklusive pensionsförpliktelser och avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaden är 32 procentenheters bättre soliditet än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå ca 20 % -enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. År 2004 gjordes den senaste höjningen, då utdebiteringen ökade med 75 öre. Den 1 januari 2008 överfördes hemsjukvården från Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet. Den ekonomiska regleringen mellan landstinget och kommunerna skedde via en skatteväxling, vilket ledde till en sänkning av skattesatsen med 26 öre för landstinget och en höjning med 26 öre för respektive kommun. Inför 2012 skedde en skatteväxling mellan kommunerna och landstinget gällande kollektivtrafiken. Detta innebar en sänkning av Oskarshamns kommuns utdebitering med 41 öre, samtidigt som landstingets utdebitering höjdes med 66 öre. Oskarshamns kommuns utdebitering, exklusive skatteväxlingen på 41 öre, ligger 92 öre över rikssnittet, vilket genererar ca 47,5 mkr i mer skatteintäkter jämfört med om Oskarshamn hade haft samma utdebitering som rikssnittet, d.v.s. 25 öre motsvarar ungefär 12,9 mkr. Rikssnittet för 2012 är 20,59 kr och länssnittet är 21,58 kr. Den totala kommunalskatten för 2012 är 32,38 kr jämfört med riksgenomsnittet 31,60 kr och länssnittet 32,21 kr. Detta medför en högre utdebitering om 78 öre jämfört med riket. 100% 90% 80% Soliditet (eget kapital/totalt kapital) 86% 84,1% 83,6% 83,2% 81,9% Kommunens utdebitering (procent) Primärkommunal skatt 21,92 21,92 21,92 21,92 21,51 Primärkommunal skatt, rikssnitt 20,71 20,72 20,74 20,73 20,59 70% 60% 50% 40% 58,9% 58,7% 58,3% 57,1% 55,1% Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 32,13 32,13 32,13 32,13 32,38 30% 20% 10% 0% Koncernens skuldsättningsgrad, d.v.s. skuldernas andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats i positiv riktning jämfört med rikssnitt. Anledningen till detta är de stora realisationsvinster som gjordes vid försäljning av Sydkraftsaktier under 1999 och 2001 samt att kommunen under de senaste åren har egenfinansierat utlåning till bolagen. Kommunens skuldsättningsgrad var för ,1 %. Koncernens skuldsättningsgrad var för ,9 %. Skuldsättningsgrad (koncernen) (procent) Skuldsättningsgrad 41,1 41,3 41,7 39,0 40,9 varav: Kommunen 13,6 15,9 16,4 16,8 18,1 Bolagen 27,5 25,5 25,3 22,3 22,8 Risk Kommunens likviditet är god och har så varit under en lång tid. Förändringen i kassalikviditet mellan beror på att likvida medel och kortfristiga fordringar ökade samtligt som de kortfristiga skulderna minskade. Både balanslikviditeten och kommunens rörelsekapital ligger på bra nivåer vid en jämförelse med andra kommuner. Likviditet Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Rörelsekapital i mkr Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt är också god. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. 18

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella nettotillgångar (mkr) Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är förhållandevis god. Den har framförallt synliggjorts under 1999 och 2001 i och med avyttringen av Sydkraftsaktier. Koncernens finansiella risker är relativt stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag har stora finansiella skulder. Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 % -enhet innebär ökade intäkter på 3,2 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 12,0 mkr i ökade kostnader för bolaget. För koncernen innebär en ränteökning med 1 procentenhet ökade finansiella kostnader med ca 0,1 mkr. Finansiella risker och åtaganden (mkr) Ränteföränd. + 1%- enhet (mkr) Kommun 9,3 9,3 3,1 3,0 3,2 Koncern -5,7-5,8-1,8-1,4-0,1 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Summa Oskarshamns kommun har inga egna långfristiga skulder. Koncernen har däremot långfristiga skulder där kommunen fungerar som internbank. Räntekostnaderna för de externa internbankslånen har per uppgått till 34,3 mkr. Samma belopp har erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 20 räntepunkter. Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande uppgick till 815,1 mkr varav 93,3 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 721,8 mkr som ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande var vid årsskiftet 815,1 mkr, en ökning med 77,1 mkr under Enligt RIPS 2007 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida pensionsutfästelser. Eftersom pensionsutbetalningarna kommer att ske långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensionsåtagande (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktels Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserat resultat ,1-7,7 10 Avkastning ,4 6,7 30,7 Återlånade medel * Läs vidare om 2012 års förändringar nedan. I november 2002 beslutade Oskarshamns kommun om en full fondering av pensionsåtagandet. Efter det beslutet har kommunens finansiella portfölj successivt omstrukturerats och en full fondering uppnåddes år Därefter har konsolideringsnivån kontinuerligt minskat. Den stora minskningen kan i sin helhet hänvisas till finanskrisen som rådde under År 2008 var ett av de mest turbulenta åren någonsin på de finansiella marknaderna. Exempelvis föll den svenska aktiemarknaden med ca 38 % och den globala aktiemarknaden med 30 %. Pensionsportföljens marknadsvärde minskade under 2008 med nära 30 % och konsolideringsnivån uppgick till 57,6 %. Den negativa avkastningen 2008 berodde främst på att kommunen flera år tidigare investerade i vad som då bedömdes vara väldigt säkra realränteobligationer, med högsta kreditvärdighet (AAA) enligt internationella kreditvärderingsinstitut. Instrumenten gav extra avkastning under förutsättning att inte ett antal företag i Europa och USA gick i konkurs de kommande åren om de gick i konkurs skulle kommunen istället förlora alla insatta pengar. År 2008 utgjorde dessa realränteobligationer 45 % av portföljen. Under 2008 föll marknadsvärdet på två av dessa obligationer kraftigt. Avkastningen på dessa instrument var under %. Cloverie-obligationen såldes i slutet av 2009 med en total reaförlust om 44 mkr och Corsair- 19

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE obligationen såldes i december månad 2011 med en total reaförlust om 96 mkr. År 2009 var däremot ett starkt börsår som bl. a resulterade i en uppskrivning av kommunens finansiella tillgångar med 79,6 mkr. Även 2010 var ett relativt starkt börsår och medförde att kommunens finansiella tillgångar skrevs upp med 20,0 mkr skrevs kommunens finansiella tillgångar ned med 39,0 mkr. 31,3 mkr avsåg förvaltning i egen regi och 7,7 mkr avsåg den delen som förvaltades av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). Kommunens höga ambition gällande hur stor del av portföljen som ska kopplas till pensionsskulden har övergivits, eftersom konsolideringsgraden om 90 % bedömdes svår att uppnå. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2010 att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 714,5 mkr innebär detta ett belopp om minst 285,8 mkr. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under har pensionsmedel successivt förts över till bolaget. Pensionsportföljens bokförda värde i KLP uppgick per till 364,9 mkr. Marknadsvärdet uppgår till 374,9 mkr. Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år. Känslighetsanalys (mkr) Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning /- 100 pers 4,5 +/- 200 pers 9,0 Utdebitering +/- 10 öre 5,3 +/- 20 öre 13,2 +/- 50 öre 26,5 Avskrivningar Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,6 +/- 30 mkr 2,4 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 2,0 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,3 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2 Personalkostnader +/- 0,5% 5,7 Personalkostnader +/- 1,0% 11,4 Kontroll Den målbeskrivning kommunfullmäktige antog i november 2001 innebär att kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skall ner till 105,2 % vid bokslutet I november 2004 fastslog kommunfullmäktige reviderade och nya finansiella mål. De nya finansiella målen gäller per mandatperiod, vilket innebär att om de finansiella målen inte uppnås ett enskilt år skall detta justeras under mandatperioden. Målsättning Målsättning 105,0 % resp 102,5 % 109,9 104,2 103,7 103,7 102,1 Avvikelse i mkr 55,1-9,2-15,3 13,6-4,7 I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten varit otillfredsställande. Prognoserna av årets resultat har avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är främst svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanke på svängningarna på aktiemarknaden samt 2011 extraordinära intäkter och 2012 återbetalningen av premier i AFA Försäkring. Kommunen har valt att budgetera en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 4,0 % på det finansiella kapitalet. Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, årets resultat exklusive extraordinära poster (mkr) Budget 22,2 16,1 0,9 1,3 1,0 Bokslut -360,7 74,6 36,0-47,5 19,1 Prognos augusti -47,1 5,2 3,4-64,2 17,2 Prognos april -32,5-59,1-3,8-17,9-0,8 Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, verksamheternas nettokostnader (mkr) Bokslut -34,4 29,7 5,4 8,8 18,5 Prognosavvikelse augusti -26,1 0,0-8,7 1,1 11,5 Prognosavvikelse april -41,6-10,9-28,3-19,9-4,8 Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte varit till belåtenhet under första delen av 2000-talet, med visst undantag för Under 2005 och 2006 förbättrades dock budgetdisciplinen markant. Ingen nämnd/ styrelse redovisade någon större budgetavvikelse. Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet under åren kan inte anses som helt tillfredställande trots att de flesta av nämnderna klarade sina uppdrag inom tilldelad budgetram. Det var framförallt socialnämnden som redovisade stora negativa budgetavvikelser. Nämndernas prognoser har under året pekat på en avvikelse om -4,8 mkr (april) respektive 11,5 mkr (augusti). Bokslut

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE visar en positiv budgetavvikelse om 18,6 mkr, vilken främst beror att inbetalda avtalspremier på 29,2 mkr för AFA försäkring betalats tillbaka avseende 2007 och Skatteintäkter och generella statsbidrag blev också 6,5 mkr högre än budgeterat. Finansnettot avvek med -7,1 mkr gentemot budget. En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som skall användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Under 2013 fortsätter den löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via månadsuppföljningar. Kommunen har av statsmakten blivit ålagd ett s.k. balanskrav. Balanskravet, som infördes i och med verksamhetsåret 2000, innebär att en kommun måste ha balans mellan intäkter och kostnader. Efter detta har riksdagen beslutat om en revidering av det s.k. balanskravet som skall gälla fr.o.m. verksamhetsåret Vidare resonemang kring detta går att finna under omvärldsanalysen. optimalt mervärde till kommuninvånarna. För att uppnå en märkbar förändring gällande detta måste kommunfullmäktige se över de skattefinansierade investeringsvolymerna. Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår: Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100 % Oskarshamn Energi AB 50 % Oskarshamns Hamn AB 96 % Oskarshamns Utveckling AB 100 % Stiftelsen Forum 100 % Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100 % För presentation av de kommunägda bolagen och stiftelserna se vidare i avsnittet Sammanställd redovisning. Oskarshamns kommun klarade inte balanskravet för verksamhetsåret 2000, 2001 och Det negativa resultatet 2003 på 17 mkr återställdes i och med det positiva resultatet om 20,2 mkr Kommunen redovisade ett positivt resultat för , vilket användes för att påbörja återställningen av de negativa resultaten i början på 2000-talet. På sitt sammanträde den 7 mars 2011 beslutade kommunfullmäktige att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för åren Detta med anledning av att numera ingår även nedskrivning av finansiella tillgångar i synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Vid årsskiftet återstår det 320,9 mkr att återställa. Sammanfattning Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen ännu inte lyckats skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogrammen som har genomförts räcker inte till. Oskarshamns kommun är fortfarande i hög grad beroende av finansnettot och dess utveckling under året. Kommunen redovisar dock ett positivt resultat och nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ligger under det finansiella målet vid denna mandatperiods utgång. Oskarshamns kommun utmärker sig fortfarande med hög resursförbrukning till byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande kommuner. Frågan politikerna måste ställa sig är om denna resursfördelning ger ett Sammanställd redovisning - periodens resultat (mkr) Före extraord.poster -354,7 72,6 40,6-75,5 35,0 Efter extraord.poster -354,7 72,6 40,6-48,8 35,0 Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett positivt resultat om 35,0 mkr för år Detta är en förbättring med 83,8 mkr jämfört med året innan. Oskarshamns Utveckling AB redovisar återigen ett negativt resultat om 3,1 mkr. Resultatet för Oskarshamns kommun blev +19,1 mkr. Koncernens investeringar uppgår till 181,0 mkr jämfört med 124,7 mkr året innan. Kommunens investeringsnivå var under år ,1 mkr efter elimineringar av koncerninterna poster. Störst investeringsnivå av de övriga bolagen som ingår i koncernen uppvisar Oskarshamn Energi AB om 17,2 mkr. Koncernens soliditet är 2,0 procentenheter lägre jämfört med föregående år och uppgår till 55,1 %. Stiftelsen Forum avviker från övriga bolagen i koncernen med lågt soliditetstal på 1,3 %. Sammanställd redovisning i siffror (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Soliditet

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Nämnd Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunkontor 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 Räddningstjänst 3,2-0,4-0,5 0,0 0,0 0,0 Teknisk nämnd 6,9 0,0 4,3 4,3 0,0 4,3 Summa 10,1-0,4 3,9 4,3 0,0 4,3 Skattefinansierad verksamhet Strategi- och näringslivsenhet -22,2-26,6-22,0 4,6 1,9 2,7 Kommunkontor -48,1-32,7-30,7 2,0 1,5 0,5 Räddningstjänst -29,6-26,8-30,6-3,8-0,6-3,1 Teknisk nämnd -48,4-49,6-54,6-5,0 1,2-6,2 Samhällsbyggnadsnämnd -18,9-19,9-19,1 0,8 0,4 0,4 Barn- och utbildningsnämnd -498,6-517,7-514,1 3,6 2,5 1,1 Kultur- och fritidsnämnd -72,8-75,6-74,5 1,0 0,4 0,6 Socialnämnd -520,7-511,2-524,6-13,5-0,8-12,7 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Revision -0,9-1,0-0,9 0,0 0,0 0,0 varav internränta -44,9-52,8-44,3 8,5 0,0 8,5 varav avskrivningar -72,4-78,1-75,6 2,5 0,0 2,5 varav nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig finansiell verksamhet 6,0 3,8 28,1 24,3 0,0 24,3 Summa , , ,1 14,2 6,5 7,7 Verksamhetens nettokostnader , , ,2 18,5 6,5 12,0 Skatteintäkter och statsbidrag 1 200, ,2 1213,7 6,5 0,0 6,5 Resultat efter skatteintäkter -43,9-50,7-25,5 25,0 6,5 18,6 Finansnetto -31,6 51,7 44,6-7,1 0,0-7,1 Resultat efter finansnetto -75,5 1,0 19,1 18,0 6,5 11,5 Extraordinära intäkter 28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -47,5 1,0 19,1 18,1 6,5 11,5 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 103,7 104,2 102,1 varav Resultatenheter (Belopp i mkr) Nämnd Underskott/ Överskott exkl kap kostn Max överf enl 1,25% regeln Förslag till överföring 2013 Tekniska nämnden-tekniska kontoret* 0,2 0,9 0,2 Tekniska nämnden- Kost och service -1,5 0,9-0,3 Samhällsbyggnadsnämnden 0,7 0,4 0,4 Kommunstyrelsen- Kommunkontoret** 2,8 0,6 0,6 Kommunstyrelsen- Strategi- och näringslivsenheten** 2,5 0,2 0,2 Kommunstyrelsen-Nova 1,1 1,0 Kommunstyrelsen- Räddningstjänsten -3,1 0,4-0,6 Barn och utbildningsnämnd- Barn- o utb förv 2,4 7,2 2,4 Kultur- o fritidsnämnden- Kultur- o fritidsf 0,4 0,9 0,4 Socialnämnd- Socialförvaltningen*** -9,0 7,5-1,8 Summa -5,8 19,1 2,4 * Exklusive I-test, vinterväghållning, fastighetsavdelningen och bussväntkurer. ** Exklusive tågtrafiken. *** Exklusive ekonomiskt bistånd Förslag till överföring till 2013 Avvik. efter över-föring till

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning - kommun (Belopp i mkr) Avgiftsfinansierade investeringar Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse Förslag till överföring till 2013 Avvikelse efter förslag till överföring till 2013 Strategi- och näringslivsenhet -12,0 0,0 11,4 0 11,4 Teknisk nämnd -67,6-17,6 50,0 16,5 33,5 Varav: - Va-utbyggnad Sörvik -3,5-3,3 0,2 0,2 0,0 - Infordring 3 avl ledn -1,1-1,1 0,0 0,0 0,0 - Va-renovering Kolsö -2,0-1,2 0,8 0,2 0,6 - Pumpstationer renovering -1,3-0,7 0,6 0,0 0,6 - Vattentäkt O-hamn -3,6-2,1 1,5 0,0 1,5 - Säkerhetshöjande åtg VV -3,0-0,9 2,1 2,1 0,0 - Va-verk upprustn o förnyelse -1,5-0,6 0,9 0,7 0,2 - DUF -0,3-0,7-0,4 0,0-0,4 - Servisomläggningar -1,0-1,0 0,0 0,0 0,0 - Projekt där kostnad ej bokförts (7 st) -5,6 0,0 5,6 2,9 2,8 - Övriga projekt ( st.) -44,6-6,1 38,5 10,4 28,1 Kommunkontor -20,9-16,9 4,0 4,0 0,0 Varav: - Investeringspåse Oskarshamns hamn -20,9-16,9 4,0 4,0 0,0 Räddningstjänst -0,5-0,2 0,2 0,0 0,2 Summa -101,0-34,8 66,2 20,5 45,2 Skattefinansierade investeringar Teknisk nämnd -104,5-95,7 8,8 13,1-4,3 Varav: - Valhalla och Norra -32,4-35,4-3,0 0,0-3,0 - Förskoleavd Norra området fem -24,2-19,0 5,2 5,2 0,0 - Miljöförbättringar inomhus -4,6-4,9-0,3 0,0-0,3 - Kristdala sporthall -4,3-4,5-0,3 0,0-0,3 - Förnyelse fordon och maskiner -5,0-4,7 0,3 0,3 0,0 - EPC Kristinebergsskolan -0,7-1,7-1,0 0,0-1,0 - EPC Oskarsgymnasiet 0,0-3,0-3,0 0,0-3,0 - Hamngatan/ Kungsgatan -2,3-2,8-0,6 0,0-0,6 - Gc-väg Figeholm-Fårbo -2,5-2,7-0,2 0,0-0,2 - Projekt där kostnad ej bokförts (5 st) -3,3 0,0 3,3 1,1 2,2 - Övriga projekt (st.) -25,3-17,0 8,2 6,5 1,8 Strategienheten -31,4-12,9 18,5 0,1 18,4 Varav: Ny Färjeterminal -41,4-12,2 29,2 0,0 29,2 Kommunkontoret investeringspåse -3,4-2,9 0,6 0,6 0,0 Finans 0,0-10,0-10,0 0,0-10,0 Räddningstjänst investeringspåse -6,5-5,5 1,1 1,0 0,1 Samhällsbyggnadsnämnd investeringspåse -0,5-0,3 0,2 0,1 0,1 Socialnämnd investeringspåse -4,0-3,3 0,6 0,6 0,0 Barn- och utbildningsnämnd investeringspåse -4,2-4,3-0,1-0,1 0,0 Kultur- och fritidsnämnd investeringspåse -3,4-2,8 0,6 0,4 0,1 Summa -157,9-137,7 20,3 15,9 15,2 Totalt -258,9-172,4 86,5 36,3 60,4 23

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsfinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 34,8 mkr mot budgeterade 101,0 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 66,2 mkr. Flertalet av årets investeringar tillhörande tekniska kontoret fortsätter även under år 2013, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 20,5 mkr äskas i 2013 års investeringsbudget. Teknisk nämnd De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 17,6 mkr mot budgeterade 67,6 mkr. Investeringarna omfattar ca 50 olika projekt och 16,5 mkr äskas i investeringsbudgeten för En del av de avgiftsfinansierade investeringarna är fleråriga och fortsätter även under De största investeringsprojekten som pågick 2012 var VA-utbyggnad Sörvik (3,3 mkr), vattentäkt Oskarshamn (2,1 mkr), VA-renovering Kolsö (1,2 mkr) samt infordring tre avloppsledningar (1,1 mkr). Kommunkontoret Hamninvesteringar på 16,9 mkr genomfördes under Helårsbudgeten uppgick till 20,9 mkr. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 0,2 mkr mot budgeterade 0,5 mkr. Skattefinansierade investeringar Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 137,7 mkr mot budgeterade 157,9 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 20,3 mkr. Flera av årets investeringar är ännu inte avslutade, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 15,9 mkr äskas i 2013 års investeringsbudget. Teknisk nämnd Investeringsbudgeten omfattar netto 104,5 mkr och avser ett nittiotal projekt. Nettoutfallet är 95,7 mkr. Vissa projekt är fleråriga och 13,1 mkr äskas överföras till Skälen till avvikelser är i första hand periodisering, det vill säga projekt framskrider fortare eller långsammare än planerat. De största investeringsprojekten som pågick under 2012 var ombyggnation Valhalla och Norra (35,4 mkr), Förskoleavd Norra området (19,0 mkr), miljöförbättringar inomhus (4,9 mkr), förnyelse fordon och maskiner (4,7 mkr) samt Kristdala sporthall (4,5 mkr). Strategi- och näringslivsenheten Årets investeringar uppgår till 12,9 mkr. 12,2 mkr av de gjorda investeringarna hänger samman med den nya färjeterminalen. Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 2,9 mkr. Investeringarna är IT-relaterade och den största investeringsposten avser Befintliga centrala datorer utbyggnad. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 5,5 mkr mot budgeterade 6,5 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 1,1 mkr. Under 2012 har det investerats i bl a en hävare (4,7 mkr). Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden genomförde investeringar till ett belopp av 0,3 mkr för fortsatt utveckling av de administrativa systemen och för inköp av ny mätningsutrustning. Helårsbudgeten uppgick till 0,5 mkr. Socialnämnd Socialnämndens investeringar uppgår till 3,3 mkr, där den största avser övertagande av hjälpmedelsförrådet från landstinget (3,0 mkr). Barn och utbildningsnämnd Nämndens investeringar uppgår till 4,3 mkr mot budgeterade 4,2 mkr, vilket ger en negativ budgetavvikelse om 0,1 mkr. Investeringarna avser ett trettiotal projekt och omfattar bl.a. datorer, möbler och uteleksaker. Kultur- och fritidsnämnd Kulturnämndens investeringar uppgår till 2,8 mkr. Helårsbudgeten uppgick till 3,4 mkr. Investeringarna består bl.a. ombyggnationen av Sjöfartsmuseet samt satsningar vid Havslätts friluftsområde. 24

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsredovisning Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål är en väsentlig förutsättning för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen har totalt avsatt 10 mkr i budgeten till exploateringsändamål under 2012 och allteftersom beslut tas om att genomföra olika exploateringsprojekt fördelas budgeten till de olika projekten. Under perioden uppgår utgifterna för exploateringsmark till 1,0 mkr varav 0,5 mkr avser bostadsområden och 0,5 mkr avser verksamhetsområden. Kommunen har samtidigt inkomster för såld tomtmark på 1,7 mkr. Exploatering bostadsområden Pärnuvägen: Gatu- och VA-arbeten pågår. Arbetet förväntas vara färdigställt under våren Tomtförsäljning via tomtkön senvåren Bovieran: Bovieran AB bygger flerbostadshus med 48 lägenheter med gemensam innergård. Byggnaden skall uppföras vid Gölkärret. Området är i mindre omfattning förorenat av miljögifter. Företaget har gjort intresse-/ marknadsundersökningar och funnit att det inte är aktuellt att starta projektet som tänkt 2013 utan avvaktar. Konsekvensen av detta har blivit att detaljplaneprocessen avstannat. Den nya detaljplanen för området kommer nu istället bli mer allmänt hållen. Kommunen har låtit utföra miljötekniska markundersökningar på området. Det har framkommit att det finns miljöföroreningar i mindre mängd. Graden av eventuell saneringsåtgärd kommer att diskuteras i ett senare skede. Exploatering verksamhetsområden (handelsområden) Snickeriet: Miljötekniska markundersökningar är genomförda. Beslut om saneringsåtgärd väntas under våren Området omfattar även två stycken privata fastigheter. Två eller fler exploatörer är intresserade av området. Förhandlingar pågår. Detaljplanearbete pågår. Planen beräknas vinna laga kraft tidigast senvåren Avslutade och justerade exploateringsområden Kronoparken/ Kvastmossen är färdigställt. En tomt är såld under Det finns intressenter som hört sig för om området. Försäljning av råmark Bandmossen, del av Oskarshamn 3:4. En tomt såldes våren En förutsättning för att avyttra mer mark är att en tillfartsväg byggs in på området. Detta arbete bör göras samtidigt som kommunen ansluter den nya fastigheten och en sedan tidigare såld tomt till vatten och avlopp. Exploateringsbudget (mkr) Konto Projekt Ingående balans Inkomster jan-dec 2012 Utgående balans per dec Utgifter jandec Helårsbudget Div expl.fastigheter 1,6 0,0 0,1 1,7 0, Exploateringspåse 0,0 0,0 0,0 0,0 2, Kronoparken/Kvastmossen 26,3 0,0 0,1 26,4 0, Exploatering Ekebo 7,2-0,9 0,3 6,6 0, Pärnuvägen 0,3 0,0 0,1 0,3 7, Snickeriet 0,0 0,0 0,2 0,2 0, Bandmossen, del av Oh 3:4 0,0-0,9 0,0-0,9 0, Bovieran, del av Kristineberg 1:1 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 Summa 35,3-1,7 1,0 34,5 10,0 25

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning 2012 Sammanfattning Antalet månadsanställda i kommunen var vid årsskiftet årsarbetare, vilket är en mindre ökning jämfört Trenden är att andelen tillsvidareanställningar minskar samtidigt som motsvarande ökning sker bland visstidsanställningarna. De timavlönade har ökat med motsvarade 15,6 årsarbetare till totalt 189,5. Genom kommunens numera strukturerade omplaceringsverksamhet har övertalighetsproblem kunnat lösas. Medelåldern har ökat med fyra månader till 47 år och 6 månader. Kommunen betalade 2012 drygt 762 mkr i lön till de anställda. Lönekostnaderna ökade med 27 mkr jämfört med Kommunens semesterlöneskuld för innestående icke uttagna semesterdagar ökade under året med cirka 3,3 mkr och uppgår nu till cirka 59,6 mkr inkl PO. Den faktiskt arbetade tiden under 2012 har ökat jämfört med föregående år och ligger nu på 80,7 % av den totala arbetstiden. Den främsta orsaken är precisare/ mer exakta beräkningar samt att föräldraledigheter och övrig frånvaro/ studier minskat. Den totala sjukfrånvaron ökade med 0,5 procentenheter jämfört med Kostnaderna för sjuklön ökade med 0,9 mkr. Förklaringar Anställd Fysisk person med en/ flera anställnigar i kommunen. Den anställde kan vara tillsvidareanställd och/ eller visstidsanställd. Personen räknas endast en gång. Förvaltningarna TK Tekniskt kontor SBK Samhällsbyggnadskontor RTJ Räddningstjänst KNK Kommunkontor SF Socialförvaltning BUF Barn- och utbildningsförvaltning KFF Kultur- och fritidsförvaltning STEN Strategi- och näringslivsenhet Tillsvidareanställd Fast anställd Visstidsanställd Anställd för en bestämd tidsperiod. Timavlönad Vikarie som avlönas per arbetad timme och som anlitas vid behov. Årsarbete De anställdas sammanlagda timmar enligt schemat delat med heltidsmåttet (1 980 timmar/ år). PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension. Okompenserad övertid Övertid personal vill ta ut i ledig tid istället för i pengar. Mer- och fyllnadstid Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie arbetstid upp till det arbetstidsmått, som gäller för heltidsanställning. Ersättningsnivå 120 %. Övertid Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180 %. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240 %. Konvertering Avser då en visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning på grund av regler i Lagen om anställningsskydd. Avtal AB Avtal för anställda på Allmänna bestämmelser som är en del av huvudöverenskommelsen (HÖK) och innehåller allmänna anställningsvillkor. Avtal BEA Avtal för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Avtal PAN Avtal för anställning som personlig assistent i de fall dessa inte uppfyller kraven som ställts upp HÖK/ AB. PAN gäller också för anhörigvårdare. 26

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personal Antal anställda: Månadsanställda Antalet månadsanställda i kommunen motsvarade årsarbetare vid utgången av december. Av dessa var årsarbetare tillsvidareanställda och 128 visstidsanställda. Det totala antalet tillsvidareanställda har minskat med 16 personer till Antalet visstidsanställda personer har ökat med 14 personer (varav 6 inom avtalsområdet BEA). Antalet anställda och årsarbetare jämförs med 31/ Antal anställda och antal årsarbetare Tillsvidare Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,2 231,1-6,1 SBK ,0 36,5 3,5 RTJ ,3 68,3-4,0 KNK ,6 35,2 0,6 SF , ,4-4,0 BUF ,6 825,0-2,6 KFF ,3 58,6-0,8 STEN ,7 17,0 0,4 Totalt , ,0-13,0 Antal anställda Antal årsarbetare Visstid / / TK ,5 19,3 1,8 SBK ,0 4,0 1,0 RTJ ,0 1,0 0,0 KNK ,0 1,0-1,0 SF ,4 38,7 13,3 BUF ,3 57,7-1,6 KFF ,0 4,5-0,5 STEN ,5 2,0 0,5 Totalt ,7 128,1 13,4 Totalt tv+visst , ,1 0,4 Tabellerna visar månadsanställda i antalet personer och årsarbetare på förvaltningarna 31 december 2011 och Avser anställda på avtalen AB, BEA och PAN. 3 tillsvidareanställda som arbetar fackligt på heltid samt 50 deltidsbrandmän ingår inte i sammanräkningen ovan. Antal timavlönade årsarbetare Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas med timlön. En högre andel timavlönade innebär en större flexibilitet att hantera variationer i arbetsflödet. De timavlönade under januari december 2012 motsvarade 189,5 årsarbetare (varav PAN 16,1). Det är en ökning med 15,6 årsarbetare (varav PAN 4,0) jämfört med motsvarande period Gruppen upp till 18 år står för en tredjedel av den totala ökningen. Det är kommunens utökade satsning på feriearbetare och sommarjobbare som slår igenom i statistiken under juni till augusti. Den största är ökningen inom gruppen år med 13,7 fler årsarbetare jämfört med De yrkesgrupper som utmärker sig med ökningar är undersköterskor, barnskötare, personliga assistenter, grundskollärare och sjuksköterskor. Antal timavlönade i timmar och årsarbetare (alla) Antal timmar Antal årsarbetare / / TK ,2 13,8-4,4 SBK ,3 0,1-0,2 RTJ ,7 1,4-0,3 KNK ,9 6,3 1,4 SF ,9 129,3 10,4 BUF ,1 33,5 9,4 KFF ,0 3,3-0,7 STEN ,8 1,7-0,1 Totalt ,9 189,5 15,6 Förändringar på förvaltningarna 2012 utannonserades 131 tjänster. Totalt inkom ansökningar, 52 % av de sökande var kvinnor. Antalet personer som konverterades in var 35 och fördelar sig med 23 inom SF och12 inom BUF. TK har minskat med fyra månadsanställda. Minskningen förklaras av att kost- och service valt att avvakta tillsättningar inför verksamhetsövergång till landstinget. Även timavlönade har minskat inom Kost- och service och gatuavdelningen. SBK har ökat med fyra anställda. Det är effekter av ökade krav i plan- och bygglagen, satsningar på energi och klimat samt mark och exploatering. RTJ har en minskning av antalet tillsvidareanställda med fyra som beror på pensionsavgångar, vilka återbesätts först under början av SF har totalt sett en uppgång med sex personer (tillsvidare och visstid). Störst ökning är inom Individ- och familjeomsorgen med 13 personer (varav tre på avtalet BEA). Äldre- och handikappomsorgen har oförändrat antal anställda. Timavlönade har ökat med motsvarande drygt tio årsarbetare. BUF Bemanningen är i princip oförändrat, en något lägre sysselsättningsgrad kan dock noteras. Timavlönade har däremot ökat med motsvarande nio årsarbetare främst inom skolområdena Solkusten, Blå ungfrun och Enegatan. KFF Antalet tillsvidare och visstid har minskat med tre personer. Timavlönade har minskat på Arena Oskarshamn. 27

30 Totalt Administration Vård och omsorg Rehab Socialt och kurativt Skol och barnomsorg Kultur, turism och fritid Teknik FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Oskarshamn och omvärlden Novemberstatistiken från SKL visar statistik över anställda i kommuner, landsting och regioner. Oskarshamns kommun har en högre bemanning jämfört med länet och riket i genomsnitt. Antal årsarbetare per invånare Borgholm 75,4 8,6 37,3 1,1 1,7 20,6 2,3 3,8 Emmaboda 77,3 8,4 29,3 0,9 3,5 23,0 3,6 8,7 Hultsfred 81,1 8,6 31,9 0,7 2,6 26,5 2,6 8,1 Högsby 83,1 8,3 38,9 1,0 2,6 22,7 1,0 8,5 Kalmar 74,4 7,7 30,5 0,7 3,2 21,2 1,6 9,5 Mönsterås 77,2 7,0 30,0 1,6 2,4 24,6 1,8 10,0 Mörbylånga 69,5 6,5 24,1 1,2 3,7 23,1 1,6 9,2 Nybro 81,6 7,9 33,6 0,8 3,3 22,6 2,1 11,3 Oskarshamn 86,2 8,3 31,6 0,8 2,6 28,4 1,8 12,8 Torsås 72,8 7,4 30,0 0,8 2,3 24,1 1,4 6,7 Vimmerby 77,6 8,6 26,3 0,8 3,2 26,0 2,2 10,5 Västervik 81,6 7,1 33,4 0,9 4,1 27,5 2,5 6,1 Kalmar län 78,2 7,8 31,2 0,9 3,1 24,2 2,0 9,1 Riket 65,2 7,7 20,0 0,6 3,0 24,5 1,8 7,6 Demografi månadsanställda Medelålder och åldersfördelning Medelåldern har ökat med fyra månader jämfört med Medelåldern för nyanställda under 2012 var 42 år och 3 månader. Under 2012 avslutades 67 anställningar med pension varav åtta med SAP (särskild avtalspension). Könsfördelning per förvaltning Antal månadsanställda 2012 Andel 2012 totalt män kvinnor män kvinnor TK 265 (-4) 103 (-2) 162 (-2) 38,9% 61,1% SBK 41 (4) 20 (2) 21 (2) 48,8% 51,2% RTJ 70 (-4) 65 (-3) 5 (-1) 92,9% 7,1% KNK 38 (-4) 17 (-1) 21 (-3) 44,7% 55,3% SF (6) 58 (5) (1) 5,0% 95,0% BUF 916 (0) 163 (3) 753 (-3) 17,8% 82,2% KFF 67 (-3) 26 (2) 41 (-5) 38,8% 61,2% STEN 19 (0) 7 (1) 12 (-1) 36,8% 63,2% Totalt (-3) 459 (7) (-10) 17,8% 82,2% Åldersfördelning Antal månadsanställda 2012 Andel 2012 totalt män kvinnor män kvinnor (31) 40 (5) 126 (26) 24,1% 75,9% (23) 89 (6) 422 (17) 17,4% 82,6% (10) 120 (6) 639 (4) 15,8% 84,2% (11) 123 (5) 621 (6) 16,5% 83,5% (-63) 84 (-11) 312 (-52) 21,2% 78,8% 67-8 (-15) 3 (-4) 5 (-11) 37,5% 62,5% Totalt (-3) 459 (7) (-10) 17,8% 82,2% Förändring i antal jämfört 2011 anges inom parentes. Medelålder : 47 år och 2 månader : 47 år och 6 månader Löne- och personalomkostnad Personalkostnaderna har ökat med sammanlagt 34,3 mkr jämfört med Löne- och personalomkostnader (mkr) Personalkostnader varav: 1 070, ,5 Löner 735,3 762,6 Sociala avgifter exklusive löneskatt 233,2 231,2 Nyintjänade pensioner - individuell del 33,1 34,2 Nyintjänade pensioner - förändring av pensionsavsättning 10,1 2,9 Löneskatt på intjänade pensioner 11,3 10,0 Utbetald löneskatt 5,6 8,3 Utbetalade pensioner 34,9 37,7 Personalsociala kostnader 9,2 9,6 Arvode till förtroendevalda 5,2 4,5 Kommunen betalade 2012 ut drygt 762 mkr i lön. Detta är en ökning med 27 mkr jämfört med Sociala avgifter minskade med 2 mkr. Kompensationen för löneökningar inkl. sociala avgifter är 31 mkr. Arbetstid: Övertid och mertid Övertid i timmar Enkel övertid Kvalificerad övertid Mer- och fyllnadstid TK SBK RTJ KNK SF BUF KFF STEN Totalt Övertid i kronor Enkel övertid Kvalificerad övertid TK sk TK avg TK tot SBK RTJ sk RTJ avabg RTJ tot KNK SF BUF KFF STEN Totalt

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mertid i kronor TK Skatte TK Avgift Totalt TK SBK RTJ skatte RTJ avgift Totalt RTJ KNK SF BUF KFF STEN Totalt Den totala övertiden ökade med timmar, en ökning med drygt fyra årsarbetare jämfört med Mer- och fyllnadstiden ökade med timmar jämfört med Ökningen är koncentrerad till januari-augusti, resterande del av året har mer- och fyllnadstiden minskat jämfört med Den totala ökningen övertid på Tekniska Kontoret hör samman med Gatuavdelningen och månaderna februari, mars, augusti och december. Snöröjning, vattenläckor och arbete med gång- och cykelväg är främsta orsakerna. Inom Kost & service är övertiden i princip oförändrad jämfört med Meroch fyllnadstiden har dock minskat med 600 timmar. Den totala övertiden inom Räddningstjänsten har ökat med drygt 700 timmar jämfört med De månader där ökningen varit störst är under mars och maj. Den avgiftsfinansierade övertiden (brandskyddsutbildningar) har närmast fördubblats med timmar till totalt närmare timmar. Den skattefinansierade mer- och fyllnadstiden har ökat medan övertiden har minskat. Inom Socialförvaltningen har övertiden ökat med drygt timmar jämfört med Mer- och fyllnadstiden har ökat med timmar. Störst ökning av antalet övertidstimmar är det inom Handikappomsorgen som ökat med timmar. Hälso- och sjukvård har ökat med 780 timmar och Äldreomsorgen med timmar. Den största ökningen är under juni, juli och december. Svårigheter att rekrytera personal är främsta anledningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har ökat med timmar jämfört med Ökningen är inom samtliga områden förutom Döderhults skolområde, där övertiden minskat något. Mer- och fyllnadstiden har däremot minskat med 500 timmar. På Kultur och fritidsförvaltningen har övertiden totalt ökat med 80 timmar. Kvalificerad övertid har ökat, framförallt på Arena Oskarshamn under oktober. Mer- och fyllnadstid har minskat i samma utsträckning. Okompenserad övertid och semesterlöneskuld Skulden för okompenserad övertid ökade med 0,3 mkr från Okompenserad övertidsskuld (kr) Förvaltning TK skattefin TK avgift.fin Totalt TK SBK RTJ skattefin RTJ avgift.fin Totalt RTJ KK SF BUF KFF STEN Totalt (Inkl PO 38,46) Semesterlöneskuld (kr) TK skattefin TK avgift.fin Totalt TK SBK RTJ skattefin RTJ avgift.fin Totalt RTJ KK SF BUF BUF (ferie- uppehåll) KFF STEN Totalt (Inkl PO 38,46) Kommunens semesterlöneskuld till sina anställda har ökat med 3,3 mkr sedan Kommunen har en upparbetad skuld till medarbetarna avseende innestående semesterdagar. De verksamheter, som har en befarad övertalighet med eventuell arbetsbrist som följd, skulle kunna se över möjligheten att planera ut semesterledigheter för att på sätt skapa tjänstgöringsutrymme för de övertaliga. Oskarshamns kommun har en praxis att övertid skall tas ut i ledighet. Inom förvaltningarna bör man överväga möjligheten att betala ut övertid i pengar istället för att lägga ut ledighet. Det är upp till 29

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE cheferna att se till att minst 20 dagars semester är utlagd för alla anställda under semestermånaderna. Arbetad tid: Frånvaro för alla anställda Frånvaro och arbetad tid i procent VAB Föräldraledighet Övrig frånvaro Arbetad tid TK 0,50 0,59 1,86 1,53 2,73 1,78 79,74 82,00 SBK 0,31 0,11 2,50 3,22 5,71 3,01 79,98 82,35 RTJ 0,07 0,12 0,95 1,08 2,91 2,04 89,07 91,52 KNK 0,12 0,31 1,57 0,64 1,07 0,71 83,13 88,45 SF 0,66 0,69 5,53 5,33 4,67 3,97 78,29 79,11 BUF 0,91 0,90 5,78 5,29 6,63 5,89 79,42 80,96 KFF 0,38 0,40 2,33 4,69 2,00 2,54 82,49 80,22 STEN 0,23 0,11 0,72 5,66 5,87 0,22 80,95 83,82 Totalt 0,68 0,70 4,79 4,60 4,94 4,15 79,44 80,73 För arbetad tid är även sjukfrånvaron avdragen. Arbetsmiljö: Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid har ökat jämfört med både 2010 och Den största ökningen är inom Socialförvaltningen. Ordinarie arbetstid och sjukfrånvaro Ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro i timmar i timmar i procent TK ,31% 6,55% SBK ,14% 3,06% RTJ ,96% 2,35% KNK ,37% 2,89% SF ,49% 7,59% BUF ,17% 5,55% KFF ,98% 4,53% STEN ,49% 2,14% Totalt ,81% 6,33% Sjukfrånvaro, alla anställda Total ordinarie arbetstid i timmar Total sjukfrånvaro i timmar Total sjukfrånvaro i % 5,81% 6,33% Andel över 60 dagar i % av 48,95% 49,57% total sjukfrånvaro Inom gruppen kvinnor i % 6,45% 7,06% Inom gruppen män i % 3,14% 3,28% Upp till 29 år 3,93% 4,38% år 5,70% 6,50% Över 50 år 6,23% 6,57% På Tekniska kontoret har den totala sjukfrånvaron minskat jämfört med Det beror på att långtidsfrånvaron (dag 91-) har minskat på Fastighetsavdelningen och Kost- och serviceavdelningen. Korttidsfrånvaron (dag 1-14) har däremot ökat något inom Kost- och serviceavdelningen, dock inte lika mycket som långtidsfrånvaron minskat, vilket innebär den totala sjukfrånvaron har minskat. Sjukfrånvaron på Socialförvaltningen har ökat inom samtliga sjukperioderna men är i särklass störst inom sjuklöneperioden dag 91 och över (+0,9 procentenheter). Åldersgrupperna 30-39, och år är de som ökar medan år minskar något. Ökningen av korttidsfrånvaron dag 1-14 är lika stor inom alla åldergrupper förutom år som ligger oförändrad. Under 2012 har det gjorts förändringar i organisationen, vilket innebär att detaljerade jämförelser med 2011 inte kan göras. Barn- och utbildningsförvaltningen ökar sjukfrånvaron och det är inom Blå Jungfruns skolområde, Komvux och Musikskolan som sjukfrånvaron ökar mest. Sista kvartalet är dock sjukfrånvaron lägre än motsvarande period Sjukfrånvaro i dagar 2012 Karens Dag 2-14 Dag Dag 91- Dagar totalt Jmf 2011 TK SBK RTJ KNK SF BUF KFF STEN Totalt Avdrag för karensdag och kostnad för sjuklön i kronor 2012 (sjukperioder) Avdrag för karensdag Dag 2-14 Dag Dag 91- Totalt TK SBK RTJ KNK SF BUF KFF STEN Total Den totala kostnaden har ökat med 0,9 mkr jämfört med Bedömning och prognos för sjukfrånvaro Arbetet med att minska sjukfrånvaron för att nå målet på 5 % fortsätter. Tillsammans med företagshälsovården påbörjar två av kommunens förvaltningar under 2013 Projekt korttidsfrånvaro. På socialförvaltningen deltar äldreomsorgen och på Tekniska kontoret kost- och serviceavdelningen. Projektet syftar till att skapa bra hälsa hos medarbetarna via tidiga insatser. Alla medarbetare, på de förvaltningar som deltar i projektet, oavsett 30

33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE sjukdomsorsak kallas till bedömningssamtal på företagshälsovården. Uppföljning av Oskarshamns kommuns systematiska arbetsmiljöarbete 2012 Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt Oskarshamns kommuns riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsmiljöarbetet dokumenteras och kvalitetssäkras genom en årlig systematisk arbetsmiljöprocess. I den processen ska alla arbetstagare delta, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten, där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. Enligt AFS 2001:01 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sammanfattningsvis för år 2012, så arbetar samtliga förvaltningar mer systematiskt med arbetsmiljöarbetet (SAM) över hela året till skillnad mot föregående år. Det har skett en gradvis förbättring sedan 2009, det år då riktlinjerna antogs av KS. Sammanställningen är en sammanfattning utifrån de uppgifter som lämnats från respektive förvaltning. För att få en ytterligare kvalitetssäkring i SAM kan det kommande år även begärax in en sammanställning över de arbetsskador och tillbud som finns sammanställda på varje förvaltning. Då erhålls en bild av hur förvaltningarna arbetar förebyggande med arbetsmiljön utifrån olika tillbud som rapporteras. De tillbud som hittills skett på förvaltningarna har inte rapporterats in centralt, vilket också är ett förbättringsområde att arbeta med under Detta för att få en samlad bild av hela kommunen och se vad kan som göras för att förebygga att arbetsskador inte inträffar. Det är värdefullt att få många tillbud för att på så sätt minska antalet arbetsskador. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på de olika förvaltningarna för 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen har 2012 förbättrat arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet men förvaltningen saknar fortfarande skriftligt dokumenterade rutiner för arbetsmiljöarbetet. Beskrivning av hur skriftliga rutiner ska tas fram saknas. Kommunkontoret Kommunkontoret arbetar väl efter rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågan i checklistan huruvida kraven för uppgiftsfördelning, enligt AFS 2003:4, uppfylls har lämnats obesvarad utan kommentar. Redovisningen över arbetsmiljöarbetet på förvaltningen har behandlats i förvaltningens samverkansgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen genomför kontinuerliga kvalitetskontroller av Oskarshamns skolor. I mars varje år granskas arbetsmiljöarbetet. Vid detta tillfälle ska det i fortsättningen även genomföras kontroller av att rätt riktlinjer följs. Detta efter en inspektion av Arbetsmiljöverket i maj 2012, då det framkom att riktlinjerna för systematiskt arbetsmiljöarbete inte var kända inom alla delar av förvaltningen. I uppföljningen som gjorts för 2012 poängteras att det saknas. Gällande om arbetsuppgifter, befogenheter och resurser är korrekt fördelade anges att resurserna i form av tid inte räcker till. På Oscarsgymnasiet är medarbetarnas kunskaper inte tillräckliga enligt kraven. Previa har där kopplats in som åtgärd. Förvaltningen anger även att det är svårt att få svar av Tekniska kontoret efter att barn- och utbildningsförvaltningen gjort besiktningar eller ändringar, vilket de upplever skapar en oro på förvaltningen. Tekniska kontoret Det är fortsatt stort fokus på arbetsmiljöfrågorna på Tekniska kontoret. Enligt Tekniska kontorets sammanställning fullföljer förvaltningen samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet förutom på fastighetsavdelningen. Där håller avdelningen på att upprätta skriftliga instruktioner för arbeten med allvarliga risker samt arbetsbeskrivningar med uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla tillbud följs upp inom förvaltningen och åtgärder genomförs för att förebygga olyckor på arbetsplatsen. 31

34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Samhällsbyggnadskontoret För att förbättra arbetsmiljöarbetet på förvaltningen tillsattes i början av 2012 tre arbetsgrupper som fick ansvar för utvecklingsområdena organisation, rutiner och arbetsmiljö. I de arbetsmiljöenkäter som genomförts poängterades framförallt att cheferna på förvaltningen inte var tillräckligt tillgängliga. Ett särskilt åtgärdsprogram har också tagits fram för att förbättra arbetsmiljön för en av handläggargrupperna på förvaltningen. Fortfarande är det så att uppgiftsfördelningen på förvaltningen inte är skriftligt dokumenterad. Räddningstjänsten Det har under året identifierats ett antal arbetsmiljöproblem som förvaltningen arbetar med under 2012 och fortsätter med även Det gäller bland annat den tillfälliga brandstationen på Simpevarpshalvön samt hanteringen av kläder vid tvätt. Enligt checklistan anger Räddningstjänsten till skillnad mot föregående år att det inte finns konkreta arbetsmiljömål och rutiner som är skriftligt dokumenterade. Resultatet visar att riktlinjerna för alkohol och droger är kända hos cheferna och de flesta fackliga företrädare men inte hos alla medarbetare. Ingen förvaltning har upprättat någon handlingsplan däremot har de deltagit i och erbjudit utbildningsinsatser, informerat/ diskuterat frågorna på arbetsplatsträffar, samverkansmöte och/ eller skyddskommitté. Hjälp har tagits av företagshälsovården i samband med individärende. Arbetsskador Arbetsskador och tillbud har totalt sett minskat jämfört med Socialförvaltningen har minskat med 26, vilket står för merparten av kommunens minskning. Barn- och utbildningsförvaltningen har däremot ökat något. Antal arbetsskador och tillbud Kvinnor Män Totalt Socialförvaltningen Socialförvaltningens bedömning är utifrån inkomna sammanställningar att de under 2011 har arbetat utifrån de övergripande riktlinjer som finns för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vid de skyddsronder som genomförts har risken för att bli utsatt för hot lyfts. Fortfarande lyfts problemen med den fysiska arbetsmiljön såsom luft, kyla och värme, sommar som vinter. Frågan om konsekvensbedömningar görs vid förändringar har lämnats obesvarad utan kommentar. Strategi- och näringslivsenheten Förvaltningen fortsätter att arbeta mer målmedvetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det återstår några områden att arbeta vidare med. Frågan om arbetstagare och skyddsombud ges möjlighet att medverka i SAM har lämnats obesvarad utan kommentar liksom huruvida kraven för uppgiftsfördelning, enligt AFS 2003:4, uppfylls. På förvaltningen saknas skriftligt dokumenterade konkreta arbetsmiljömål. Den skyddsrond som genomfördes gällde hela stadshuset oavsett förvaltningstillhörighet. En handlingsplan för arbetsmiljöarbetet finns och kommer att diskuteras Uppföljning alkohol och andra droger 2012 Personalavdelningen har i uppdrag att följa upp det alkohol- och drogförebyggande arbetet som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen av arbetet 2012 gjordes genom en enkät ställd till förvaltningscheferna. 32

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöredovisning 2012 Strategiskt arbete Kommunen arbetar med viktiga strategiska miljöfrågor. En energi- och klimatstrateg anställdes i januari. Tjänsten finansieras av projektmedel från Energimyndigheten som är avsedda för energirådgivning och energieffektivisering. Kommunstyrelsens ordförande undertecknade den 22 mars Borgmästareavtalet. Oskarshamn Energi satsade på att anlägga en biogasmack som invigdes i september. Tekniska kontoret har under året satsat på att köra biogasdrivna bilar. Andra projekt som har bedrivits under året är: Energieffektivisering i fastigheter, EPC Resepolicy för effektiva och miljöanpassade tjänsteresor Klimatkompensation vid tjänsteresor Stipendier Stipendiet Miljö-Oskar tilldelades COMLED AB, som satsar på att sälja energisnåla LED-armaturer, lampor mm till oskarshamnsborna. Mat- Oskar tilldelades Gesällbageriet som producerar lokalt bröd av hög kvalitet i Figeholm. Bygg- Oskar tilldelades Stig och Kristina Karlsson i Träthult för deras uthålliga arbete för att bevara den gamla bebyggelsen i Träthult. Genomfört miljöarbete 2012 Kommunens tillsynsarbete genomförs enligt en av samhällsbyggnadsnämnden fastställd tillsynsplan. Lokalproducerad EKO-mat När det gäller närproducerade produkter köper kommunen oskalad potatis från Axelssons Mörlunda till alla kök utom sjukhusköket. Kommunen har ökat inköpen av ekologiska produkter och volymen är nu 9 % av de totala inköpen (8,4 % 2011). Målet var att nå 15 % under Detta mål uppnås avseende inköp av fisk, kaffe, potatis, viss frukt, vissa mejeriprodukter. Det är i första hand på Oscarsgymnasiet som enheten avser att införa ekologiska mejeriprodukter. Anledningen till att målet inte uppnås inom hela sortimentet är priset; färs och övrigt kött samt vissa halvfabrikat är betydligt dyrare vid inköp av ekologiska produkter. Klimatsmart mat Vid kampanjer under läsåret genomförs t ex en tävling mellan kommunens skolor för att minska på matsvinnet. Städprodukter Under 2012 fortsatte utvecklingen inom städsidan genom att minska kemikalie- och vatten- förbrukningen t ex genom städmetoder och materialval. Vidare köptes tolv städvagnar som används ute på olika enheter. Vagnen innehåller en datorenhet som genom knapptryckningar impregnerar mopparna till rätt golv och grad av nedsmutsning. Park- och skogsverksamheten All GROT (grenar och toppar) vid slutavverkning av kommunens skog samt det mesta av riset vid tätortsnära gallringar flisas och säljs och används till uppvärmning av bostäder och varmvatten. Komposterad bark köps in för att användas till att täcka rabatter för att minimera ogräsbekämpningen. Fastigheter Genomförandedelen av EPC-projektet håller på att avslutas. Ett trettiotal fastigheter har setts över avseende uppvärmningssätt, styrning av ventilation osv. Fastighetsskötarna har fått extra utbildning i skötsel av systemen. På Solbacka servicehus har det installerats solfångare för uppvärmning av varmvatten. Effekterna börjar märkas genom mindre energiförbrukning i fastigheterna. Den nya förskolan Gläntan har även försetts med solfångare utanför EPC-projektet. Oscarsgymnasiet har försetts med nävarostyrd belysning för att minska kostnader och energiförbrukning. Den upphandlade målerifirman ska nu tillhandahålla allergimärkt och miljövänlig färg. Mattläggaren tar hand om allt spill för att antingen återvinna eller använda för uppvärmning. Fasaderna på ett antal objekt har tvättats med mycket rent vatten istället för kemikalier. Slutligen har det påbörjats ett utbytesprogram för servicebilarna mot biogasdrivna bilar. Förberedelser för sanering av hamnbassängen i Oskarshamns hamn Projektets arbete under 2012 har till stor del präglats av arbete kopplat till prövningen av kommunens ansökan om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Året inleddes dock med att den pågående entreprenadupphandlingen fick avbrytas när Naturvårdsverket informerade om att bidrag inte skulle kunna lämnas under Därefter meddelade verket att bidrag skulle kunna beviljas med start

36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Huvudförhandlingen i Mark- och miljödomstolen genomfördes på plats i Oskarshamn. Under förhandlingen beslutades att ta bort Rävenäset som alternativ för nyttiggörande. Kommunen sökte också verkställighetsförordnande för muddringsarbetena kompletterat med tillstånd för arbeten/ förstärkningar av kajbyggnader. En stor del av sommaren ägnades åt arbete med komplettering av ansökan om finansiering på begäran av Naturvårdsverket. Den 18 september beslutade Naturvårdsverket att bevilja bidrag med 221,5 mkr för de inledande etapperna av projektet, som nu är kostnadsberäknat till totalt 510 mkr. Naturvårdsverket beslutade också att förskottera vissa medel under Dom i Mark- och miljödomstolen erhölls 12 november. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt närboende på Kammarviksvägen har överklagat domen till Mark- och miljööverdomstolen och inhibition är begärd. Kommunen avvaktar domstolens avgörande dels om prövningstillstånd beviljas dels om inhibition beviljas. Eftersom den erhållna miljödomen har överklagats har kommunen beslutat att avvakta med den planerade entreprenadupphandlingen för etapp 1. De entreprenadarbeten som Naturvårdsverket beslutade att förskottera har genomförts i enlighet med tidplanen under hösten Uppföljning av nyckeltal Avloppshantering Riktvärdet för kvävereduktion på Ernemar reningsverk är minst 50 % blev resultatet 59 % (56 % 2011) och halten kväve i utgående vatten var klart under riktvärdet 15 mg/ l. Övriga reningsanläggningar har fungerat bra. Bräddningen av avloppsvattnet uppgick till 3,6 % av det totala årsflödet (3,0 % för 2011). Slammet från reningsverken skickas till RGS 90 för tillverkning av anläggningsjord och täckmassor. Inget slam har deponerats. Avfallshantering Sedan 2009 har Storskogens avfallsanläggning ett utökat tillstånd, vilket innebär att det finns möjlighet till utveckling av verksamheten samt mottagning av farligt avfall. Nya ytor för behandling och mellanlagring av avfall planeras, så även en ny återvinningscentral. jämnare ytor och bättre lutningar inför den kommande sluttäckningen. Även ett nytt system för tillvaratagande av deponigas installerades. Under pågår ett projekt att tillvarata gasen i deponin för att på sikt förhoppningsvis kunna bli självförsörjande på el och värme på Storskogens avfallsanläggning. Projektet med matinsamling från 220 hushåll i Rödsle från år 2009 pågår fortfarande. I dagsläget komposteras matavfallet tillsammans med övrigt trädgårdsavfall men ett projekt pågår för att framöver kunna använda detta i biogasproduktion. En utökning av insamlingsområdet utreds också. Lakvattenhanteringen från den gamla deponin är också under arbete. Under året har kontinuerliga provtagningar tillsammans med förbättringsåtgärder såsom fler luftare, en makadammbädd och en dammvägg för ökad uppehållstid bidragit till en allt bättre reningsgrad. Framöver är lakvattenanläggningen planerad att utökas med ett extra reningssteg i form av en våtmark för att på så sätt minska trycket på reningsverket. Hantering av insamlat avfall Diagram 1. Hantering av insamlat avfall (statistik för farligt avfall samt förpackningar och tidningar saknas2012). Rött o grönt Energiåtervinning Lila Deponirest Turkos Schakt o täckmassor till deponi Gult Farligt avfall Ljusblått Förpackningar, tidningar Mörkblått Övrig återvinning Sedan 2002 skickas det brännbara hushållsavfallet till energiåtervinning (se röda och gröna markeringar i diagram 1). I år deponerades marginellt mer avfall än förra året men fortfarande syns en minskande trend. Under 2012 modulerades delar av Storskogens gamla deponi för att skapa 34

Delårsbokslut Augusti 2013

Delårsbokslut Augusti 2013 Delårsbokslut Augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 1.1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning 3 2.2 Vision och mål 9 2.3 Finansiell

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 10 God ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41 Årsredovisning 2009 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Mål och vision 6 Omvärldsanalys

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Den egenfinansierade utlåningen till de kommunala bolagen uppgick till 621,2 mkr vid årsskiftet med följande uppdelning:

Den egenfinansierade utlåningen till de kommunala bolagen uppgick till 621,2 mkr vid årsskiftet med följande uppdelning: Oskarshamns kommun Datum Tjänsteställe/handläggare 2006-01-30 ledningskontoret Ekonomiavdelningen styrelsen FINANSIELL RAPPORT 2005-12-31 Sammanfattning ens finansiella tillgångar var bokförda till ett

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Kommentar och organisation. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning

Innehållsförteckning. 1 Kommentar och organisation. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 5 Omvärldsanalys 5 Vision och

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer