Delårsbokslut Augusti 2013

Transkript

1 Delårsbokslut Augusti 2013

2 Innehållsförteckning 1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 1.1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning Vision och mål Finansiell analys Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Personalekonomisk redovisning 20 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera 3.1 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper Ekonomisk ordlista 35 4 Nämndredovisning 4.1 Kommunstyrelse Strategienheten Kommunkontor Räddningstjänst Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Förtroendevalda revisorer 68 5 Sammanställd redovisning 5.1 Koncernens organisation Koncernens bolag och stiftelser Finansiell analys Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter 78 6 Revisionsberättelse 6.1 Revisionsberättelse 80 1

3 NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Nämnds- och förvaltningsorganisation En förändring har under året skett i nämnds- och förvaltningsorganisationen. From 1 april 2013 bildar Barn- och utbildningsnämnden samt Kultur- och fritidsnämnden Bildningsnämnden. Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Strategioch näringslivsenhet Kommunkontor Kommunstyrelse 13 ledamöter Räddningstjänst Socialnämnd 11 ledamöter Bildningsnämnd 13 ledamöter Socialförvaltning Bildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnad skontor- 2

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Verksamheternas nettokostnader Oskarshamns kommun kännetecknas av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta är möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar som har genererat stora finansiella intäkter. Kommunen har under större delen av 1990-talet ökat sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna finansiera sina verksamheter. Oskarshamns kommun har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader, som långt överstiger genomsnittet bland landets kommuner. Detta har även inneburit att Oskarshamns kommun haft svårigheter att få intäkterna att täcka kostnaderna, trots att de finansiella intäkterna har varit stora. Under finanskrisen åren startade diskussioner om kommunens höga nettokostnader och behovet av att minska dessa. Diskussionerna resulterade i sparåtgärder inom vissa delar av den kommunala organisationen och en skattehöjning på 75 öre, vilken genomfördes Kommunens driftkostnader minskade därefter för att år 2006 uppgå till 104,2 %. Den nedåtgående trenden bröts 2007, då nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag låg 6,6 % över kommunens finansiella mål på max 105 %, vilket innebar en differens om 70 mkr. I differensen ingick en nedskrivning av värdet på aktiekapitalet i bostadsbolaget. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag låg över det finansiella målet även under 2008, då nyckeltalet uppgick till 109,9 %. År 2008 gjordes nedskrivningar av värdet på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB. Förutom nedskrivningar bidrog även socialnämndens höga verksamhetskostnader till de stora avvikelserna. Kommunens negativa resultat och de höga nettokostnaderna under 2007 och 2008 visade att kommunen inte hade lyckats minska sitt beroende av finansnettot. Denna problematik diskuterades under 2008 och 2009 års budgetprocesser och det fanns en bred uppfattning om att verksamheternas nettokostnader på lång sikt borde sänkas till en nivå som ligger i nivå med kommunens skatteintäkter och statsbidrag beslutade kommunfullmäktige att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 102,5 % i slutet av mandatperioden Det förändrade nyckeltalet medför att kommunens beroende av finansnettot minskar. Samtidigt beslutades att kommunens finansiella mål om att inflationsskydda det egna kapitalet skulle utgå from 2011 och att det tredje finansiella målet gällande kommunens skattefinansierade investeringsnivå skulle vara oförändrat (4 % av skatteintäkter och statsbidrag). Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgick 2009 till 104,2 %. Den största anledningen till att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag minskade kraftigt var nämndernas fokuserade arbete med att reducera kostnaderna och få budgeten i balans. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgick 2010 till 103,7 %, vilket innebar en positiv avvikelse mot målet med 15,3 mkr. Detta var då den lägsta nivån sedan kommunen började följa upp målet. Bokslut 2011 visade ett underskott på -47,5 mkr. Den största avvikelsen gentemot budget uppvisade finansnettot. Även 2011 uppgick kommunens nyckeltal, vad gäller nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, till 103,7 %. Under 2011 erhöll kommunen en donation på 28, 0 mkr, vilken klassades som extraordinär intäkt. För år 2012 uppgick nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 102,1 %. Bokslut 2012 visade ett överskott på +19,1 mkr. Återbetalningen av inbetalda avtalspremier för 2007 och 2008 på totalt 29,2 mkr bidrog starkt till det positiva resultatet för kommunen totalt. Socialnämnden, räddningstjänsten samt den skattefinansierade verksamheten på tekniska nämnden stod för de största negativa avvikelserna mot budget. En del av socialnämndens avvikelse mot budget kunde hänvisas till ekonomiskt bistånd. Den prognos för hela år 2013 som är upprättad i samband med att delårsbokslut augusti 2013 tagits fram visar på +5,3 mkr. En starkt bidragande orsak till det är dock återigen av engångskaraktär och inget kommunen enskilt kunnat påverka, nämligen återbetalningen av inbetalda avtalspremier avseende 2006 och 2005 på 27,8 mkr. De största negativa budgetavvikelserna i helårsprognosen för 2013 finns på den skattefinansierade sidan: socialnämnden (-19,2 mkr varav ekonomiskt bistånd står för 2,7 mkr), tekniska nämnden (-5,2 mkr varav kommunens åtagande i I-test står för 1,4 mkr och vinterväghållningen för 2,5 mkr) samt räddningstjänsten (-3,7 mkr). Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag är att 4,7 mkr mer beräknas komma in än budgeterat. Socialnämnden har under de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder och påbörjat en förändringsprocess som så småningom ska leda till väsentligt lägre nettokostnader än tidigare. Resultatet började skönjas 2009 med bl. a lägre personalkostnader som följd. Den positiva utvecklingen fortsatte även under 2010 inom i stort sett alla delar av nämndens verksamhet. Även under 2011 och 2012 har socialnämnden arbetat med utvecklings- och förändringsarbetet i verksamheterna. 3

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Efter bokslut 2012 kunde det dessvärre konstateras att effekterna av detta arbete inte varit tillräckliga för att ytterligare reducera nämndens kostnadsnivå. Detta har påtalats för nämndens politiska och tjänstemannaledning, där en gemensam och kontinuerlig månadsdialog mellan de centrala funktionerna i kommunen och socialförvaltningens ledning, kommer att pågå under hela Avsikten med dialogerna är att stämma av hur nämndens effektiviserings- och förändringsarbete fortlöper samt att undersöka, vilket stöd förvaltningen behöver för att kunna genomföra de planerade kostnadsreduceringarna. För att kommunens nettokostnader ska hamna på en nivå, som ligger i paritet med övriga kommuner i Sverige är det absolut nödvändigt att socialnämnden fullföljer den fastlagda och planerade nettokostnadsminskningen inom sina verksamheter. Något annat alternativ i dagsläget finns inte, eftersom de övriga förvaltningarnas nettokostnader står sig väl i jämförelse med andra kommuner i landet. Finans Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är med kommunala mått mätt av betydande storlek. Bakgrunden till detta är att Oskarshamns stad sålde ett kraftverk i Finsjö och tog betalt i Sydkraftsaktier. Dessa aktier såldes sedan 1997, 1999 samt 2001 och genererade sammanlagt en realisationsvinst om ca 1,8 mdr. Efter tre kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget med sammanlagt 510 mkr, ett antal större investeringar i bl. a idrottsanläggningar och skolor samt tre finanskriser med efterföljande finansiella förluster uppgår kommunens finansiella kapital idag till ca 698 mkr. Finansverksamheten bidrar årligen med ca 40 mkr till den kommunala driftbudgeten, eftersom kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkter och statsbidrag med motsvarande belopp. Målsättningen är att kommunens beroende av avkastningen på finansiella placeringar kraftigt ska minska framöver. Enligt nuvarande budgetförslag kommer finansens bidrag till 2014 års driftkostnader att uppgå till ca 32 mkr. Som jämförelse kan nämnas att i början av 2000-talet uppgick detta belopp till ca 95 mkr, vilket motsvarar nästan två skattekronor i kommunalskatt. Oskarshamns kommuns finansiella placeringar uppgår per augusti månad 2013 till 698 mkr. Motsvarande siffra per sista augusti 2012 var 716 mkr. Under perioden januari-augusti 2013 har ca 61 mkr överförts till drift och investeringar. Placeringarnas marknadsvärde understiger det bokförda värdet med 1,3 mkr föranlett av nedskrivningar i Pensionsfastigheter AB om 25,8 mkr. Exklusive kapitaltillskott till Byggebo AB (510 mkr) och UTAB (20 mkr) har det under de senaste nio åren överförts totalt 707 mkr från placeringskonton till drift och investeringar. Det övergripande målet för förvaltningen är en real avkastning om 4 procent per år. Under perioden januari-augusti 2013 uppgick den reala avkastningen till plus 6,1 procent jämfört med 4,3 procent året innan. Placeringarna består idag av tre delar. Den första delen är kopplad till pensionsskulden, den andra delen utgör en långsiktig medelsförvaltning och den tredje delen är en större donation som, enligt testamentet, ska användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) På sitt sammanträde den 11 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att pensionsportföljen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) och att portföljen ska täcka minst 40 procent av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande pensionsskuld på 714,5 mkr innebär detta ett belopp om minst 285,8 mkr. Under 2010 överfördes pensionsmedel successivt till bolaget med sammanlagt 280 mkr. Under år 2011 satte kommunen in ytterligare 30 mkr i KLP och under år 2012 ytterligare 10 mkr. Pensionsportföljens bokförda värde uppgår per till 388,6 mkr medan portföljens marknadsvärde uppgår till 405,9 mkr. 210,3 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (51,8 procent) och 195,6 mkr är placerade i ränterelaterade instrument (48,2 procent). Den totala avkastningen under 2013 uppgår till 30,9 mkr eller 8,3 procent. Långsiktig medelsförvaltning Den andra delen av kommunens medelsplaceringar benämns som en långsiktig medelsförvaltning. Portföljens värde per uppgår till 258,6 mkr varav 104,1 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (40 procent), 104,9 mkr i ränterelaterade instrument (41 procent) och 49,6 mkr är placerade i alternativa tillgångar (19 procent). Den totala avkastningen under perioden januari-augusti exklusive nedskrivningar i Pensionsfastigheter AB uppgår till plus 4,9 procent. I jämförelser med relevanta index har kommunens räntebärande placeringar utvecklats bättre än relevanta jämförelseindex medan placeringar i svenska aktier och placeringar i globala aktieinstrument har utvecklats sämre än relevanta jämförelseindex. Den aktierelaterade delen består av diverse placeringar i fonder och kapitalgaranterade strukturerade produkter, vars syfte är att likvidsamt intäktsmässigt bidra till kommunens årliga resultat på både kort och lång sikt. Andelen aktie 4

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE relaterade instrument i den finansiella portföljen är 40,0 procent jämfört mot policyns 50,0 procent (normalandel) eller en undervikt om 25,8 mkr. Den svenska aktieportföljen har ökat med 10,8 procent sedan årsskiftet, vilket är 5,0 procent sämre än jämförelseindex. Den globala aktieportföljen har stigit med 5,6 procent jämfört med jämförelseindex 14,4 procent. Den stora negativa avvikelsen kan i sin helhet hänvisas till kommunens innehav i fonder och strukturerade produkter med koppling till tillväxtmarknader där värdet på innehavet försämrades under senvåren Under juni och juli månad har kommunen minskat sin exponering mot tillväxtmarknader med sammanlagt 25,6 mkr. Oskarshamns kommuns räntebärande placeringar är per den sista augusti 2013 värderade till 104,9 mkr. Andelen ränterelaterade instrument i den finansiella portföljen är 41 procent jämfört mot policyns 50,0 procent (normalandel) eller en undervikt om 23,3 mkr. Placeringarna består av räntefonder, kapitalgaranterade strukturerade produkter och utlåning till kommunala bolag och stiftelser. Kommunens räntebärande placeringar har avkastat 0,6 procent mot benchmark -1,2 procent. Av de egenfinansierade lånen är 10 mkr utlånade till UTAB. Kommunens alternativa placeringar uppgår per sista augusti 2013 till 49,6 mkr och består i sin helhet av innehavet i Pensionsfastigheter Sverige AB. År 2006 fattades beslut om att investera i diversifierade svenska fastigheter genom delägarskap i ett nybildat bolag vid namn Pensionsfastigheter Sverige AB. Bolaget bildades tillsammans med ett antal andra kommuner och pensionsstiftelser i Sverige. Syftet med investeringen var att skapa en väldiversifierad fastighetsportfölj som liknar avkastningen på realräntor men inte korrelerar exakt med aktie- och ränteportföljen. År 2007 var bolagets första verksamhetsår, då fyra fastigheter förvärvades. Oskarshamns kommun har hittills investerat 75,4 mkr i Pensionsfastigheter Sverige AB. Med anledning av situationen på finansmarknaden med bl. a fallande fastighetspriser som följd och bolagets stora finansiella kostnader, har en nedskrivning av aktievärdet i Pensionsfastigheter AB gjorts med sammanlagt 21,5 mkr. I samband med bokslut 2012 fick Oskarshamns kommun kännedom om att ytterligare en nedskrivning av aktievärdet i Pensionsfastigheter Sverige AB kan komma att vara aktuell under Efter erhållna siffror för bolaget avseende 2012 års verksamhet gjordes ytterligare en nedskrivning av värdet i Pensionsfastigheter Sverige AB med 4,3 mkr per sista april Det totala nedskrivningsbeloppet uppgår per augusti månad 2013 till 25,8 mkr. Mellan åren 2007 och 2012 har kommunen erhållit 11,8 mkr i avkastning eller 2,9 procent på det insatta kapitalet. För innevarande år prognostiseras en nollavkastning, eftersom bolaget har fortsatt höga finansiella kostnader samt likviditetsproblem både på kort och lång sikt. En eventuell ränta på aktieägarnas lån till bolaget för åren kommer förmodligen att omvandlas till nya aktier i bolaget. Aktieägarna i Pensionsfastigheter i Sverige AB har enligt avtalet, möjlighet att lämna bolaget den 31 december Donation Karin och Gösta Hedström I början av år 2010 inkom information om att en större gåva testamenterats till bl.a. Oskarshamns kommun av Karin och Gösta Hedström. Den testamenterade gåvans storlek uppgår per augusti månad 2013 till 34,0 mkr, varav 19,1 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (56 %) och 14,9 mkr i ränterelaterade instrument (44 %). Donerade medel förvaltas externt genom ett diskretionärt förvaltningsavtal med Nordea och ska i enlighet med testamentet användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Den totala avkastningen under år 2013 uppgår till 2,4 mkr eller 7,6 procent. Bolag och stiftelser Oskarshamns kommun består inte enbart av de kommunala verksamheterna utan bedriver även verksamhet i bolagsform, där de stora aktörerna är Byggebo AB (helägt), Oskarshamns hamn AB (ägs till 96 %) samt Oskarshamns Energi AB (ägs till 50 %). Med anledning av de ändrade reglerna i kommunallagen avseende kommunala bolag, vilka trädde i kraft i januari 2013 påbörjades ett arbete med berörda bolag hösten En ny företagspolicy är framarbetad och arbetet med revidering av ägardirektiven pågår. Målet är att ärendet kan behandlas på kommunfullmäktige i december De nya reglerna innebär krav på att det kommunala ändamålet och de kommunala principer som utgör ram för verksamheten ska ingå i bolagsordningen. Kommunstyrelsen ges också en förstärkt uppsiktsplikt, där beslut ska fattas för varje aktiebolag om den verksamhet bolaget bedrivit varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunens helägda bostadsbolag Byggebo har under ett antal år haft problem med negativa resultat. Bolaget har p.g.a. nyare fastighetsbestånd en stor skuldbörda, vilken innebär att bolaget är känsligt för ränteförändringar. Kommunfullmäktige beslutade 2003 att skjuta till 75 mkr i kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav. Ytterligare ett kapitaltillskott om 75 mkr sköts till Inte 5

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE heller på detta tillskott ställde ägaren kommunen några initiala avkastningskrav. I kommunens balansräkning per uppgick det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo till 163,5 mkr, medan bolagets egna kapital uppgick till 120,9 mkr, d.v.s. en differens om 42,6 mkr. Med utgångspunkt av ovan nämnda differens fattade kommunen beslut om att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo AB med 42,6 mkr. Även per fanns det en differens mellan det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo och bolagets egna kapital. En nedskrivning om 11,2 mkr i kommunens balansräkning gjordes därför i samband med bokslut I slutet av år 2009 lämnade Byggebo:s styrelse in en hemställan om rekapitalisering av företaget till ägaren Oskarshamns kommun. I bolagets hemställan föreslogs bl. a att genom en nyemission omvandla kommunens fordran om 568 mkr till en tillgång i form av aktier. I samband med det bildades en arbetsgrupp med representanter från varje representerat parti i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade år 2010 att skjuta till 360 mkr i kapitaltillskott. Dessutom beslutade kommunfullmäktige om bl.a. följande: Bolaget ska inte ha större andel av det totala bostadsbeståndet på orten än man har idag. Årliga rapporteringar till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige utöver delårsbokslut och bokslut. Bolaget ska minska sitt fastighetsbestånd. Harmonisering av löner, förmåner och sidouppdrag till den nivå som råder inom de kommunala verksamheterna. För år 2012 redovisade bostadsbolaget ett positivt resultat om 0,3 mkr (år ,6 mkr). Även Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) har under flera år i rad redovisat negativa resultat. Ett av kommunfullmäktige beslutat kapitaltillskott om 10 mkr genomfördes På detta tillskott ställde inte kommunen några initiala avkastningskrav. Ytterligare ett av kommunfullmäktige beslutat kapitaltillskott på 10 mkr genomfördes år Inte heller på detta tillskott ställde kommunen några initiala avkastningskrav. Det bokförda värdet på aktiekapitalet i UTAB var 3,0 mkr lägre än bolagets egna kapital vid årsskiftet I samband med bokslut 2008 gjordes en nedskrivning av det bokförda värdet med samma belopp. Det bokförda värdet för kommunens aktiekapital i bolaget är nu per ,9 mkr och bolagets egna kapital uppgick till 9,4 mkr, vilket innebär en differens på 9,5 mkr. För år 2012 uppvisade UTAB ett negativt resultat om -3,1 mkr (2011-2,8 mkr). För perioden januariaugusti 2013 uppvisar UTAB ett resultat på -2,1 mkr att jämföras med -2,2 mkr för motsvarande period Det budgeterade helårsresultat är -2,6 mkr. Årsprognosen för 2013 är 2,8 mkr. Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen har både i Sverige och internationellt varit fortsatt svag under början på Svensk BNP bedöms växa med 1,1 % år 2013, vilket är i nivå med BNP-utvecklingen på viktiga exportmarknader som Norden och USA. BNP-utvecklingen beräknas för andra året i rad backa. Två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. Bedömningen är att botten på konjunkturen i Europa är nådd och att en försiktig återhämtning inleds under hösten Bedömningen är likartad för USA samt att återhämtningen där kommit lite längre, dock finns en sårbarhet en oro för budgetstupet och dess eventuella spridningseffekter. I en kommun som Oskarhamn med några få stora industriföretag som även är globalt riktade och stora arbetsgivare på hemmaplan är exportmarknaden viktig och omvärlden och dess utveckling av stor betydelse. Svenska ekonomin Den svaga tillväxten i omvärlden medför en mycket svag utveckling av svensk export. Övriga delar av den svenska ekonomin utvecklas dock betydligt bättre. Såväl offentlig konsumtion som produktionen inom den privata tjänstesektorn och byggnadsverksamheten har vuxit. Hushållens ekonomi är i grunden robust. Den tillväxt som ändå varit i svensk ekonomi förklaras alltså av en relativt stark utveckling av den inhemska efterfrågan. Med början år 2015 förväntas det bli bättre fart i svensk ekonomi. Ekonomin väntas nå jämvikt år 2016 med arbetsmarknadsläge och löneutveckling i samklang med en inflation på 2 %. För det krävs bland annat fortsatt draghjälp från den inhemska efterfrågan och då särskilt hushållens konsumtionsutgifter. Det finansiella sparandet i offentlig sektor förväntas bli negativt både år 2013 och De svenska statsfinanserna är i bra skick och statsskulden i förhållande till BNP ligger vid en internationell jämförelse på en mycket låg nivå. Arbetsmarknad Sysselsättningen har trots en svag tillväxt under 2012 och 2013 fortsatt att växa både vad gäller antalet sysselsatt och antalet arbetade timmar. Samtidigt har arbetslösheten ökat. Det förklaras av att arbetskraften ökat snabbare är sysselsättningen. Arbetslösheten förväntas ligga kvar på drygt 8 % under 2013 för att sedan börja sjunka ner till 6,5 % i slutet av

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Skatteunderlagstillväxtkommunsektorn Oväntat bra arbetsmarknad och ökade pensionsinkomster bidrog till en betydande real tillväxta av skatteunderlaget För 2013 är sysselsättningens påverkan marginell men en fortsatt snabb ökning av pensionsinkomsterna gör att skatteunderlaget ökar relativt starkt med drygt 1,5 % i reala termer per år för 2012 och Kommunerna förmodas presentera ett resultat på drygt +5 mdr Även framöver väntas resultatet i kommunala sektorn vara positivt och 2017 uppgå till +12 mdr. Beslutet om sänkt Rips-ränta innebär en redovisningsmässig kostnadsökning på 3 mdr. Den kommunala konsumtionen väntas öka med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till och med Demografiska förändringarbefolkningsutvecklingen Vid bedömning av kommunsektorns utveckling och ekonomiska läge är SCB:s befolkningsframskrivning central. Skatteunderlaget påverkas av hur många personer som är i förvärvsaktiv ålder, hur många av dem som arbetar och hur mycket de arbetar i genomsnitt. Även kommunernas kostnader påverkas av befolkningens storlek och ålderssammansättning. SCB gör befolkningsframskrivningar varje år men en mer omfattande var tredje år. I maj 2012 kom en sådan mer omfattande befolkningsframskrivning. Den innehöll förändringar: högre fruktsamhetsantaganden, större nettoinvandring de närmaste åren samt lägre dödlighetsantaganden. Tillsammans innebär det en procent större befolkning 2016 och drygt två procent större befolkning Ökningen är ett resultat av den ökade nettoinvandringen och då särskilt flykting och anhöriginvandring. Under 2000-talet har de demografiska behoven för kommunerna ökat med igenomsnitt 0,5 % årligen. Går befolkningsutvecklingen i framskrivningens linje ökar de demografiska behoven till 1,2 % om året. Skillnaden mellan den befolkningsprognosen och den tidigare motsvarar en kostnadsökning för kommunerna på 6 mdr. Effekten på skatteunderlaget och skatteintäkterna är betydligt mindre, uppskattade till en tredjedel av effekterna på behoven. Det tar lång tid för nyligen invandrade personer att integreras på arbetsmarknaden i dagsläget. Periodens resultat Oskarshamns kommun redovisar ett resultat på 52,9 mkr för de första åtta månaderna. Prognosen för helåret pekar på ett resultat om 5,3 mkr, vilket är 5,3 mkr bättre än det budgeterade årsresultatet. Finansnettot per är 36,4 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 11,6 mkr. Prognosen avseende finansnettot för helåret är 39,4 mkr, vilket är 2,2 mkr bättre än det budgeterade resultatet. Verksamheterna redovisar ett bättre resultat än budget om 36,9 mkr för de första åtta månaderna och ett överskridande mot budget om 1,5 mkr för hela verksamhetsåret. De största negativa avvikelserna på helårsbasis prognostiserar socialnämnden (-19,2 mkr), tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet ( 5,2 mkr), räddningstjänsten (-3,7 mkr) samt bildningsnämnden (-1,0 mkr). Övriga nämnder klarar sina verksamheter inom givna budgetramar. Under de första åtta månaderna har det investerats för 57,3 mkr. Av årsbudgeten på164 mkr exklusive exploateringsprojekten beräknas 104,7 mkr förbrukas under verksamhetsåret, vilket medför en positiv budgetavvikelse om 59,3 mkr. Balanskravet Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav fr.o.m. verksamhetsåret Enligt balanskravet får en kommun inte redovisa negativa resultat i resultaträkningen i ett treårsperspektiv. Oskarshamns kommuns resultat enligt balanskravsutredningen redovisas nedan. Årets resultat enligt balanskravet (mkr) Ingående balanskravsresultat Resultat enligt resultaträkningen ,5 19,08 53 Realisationsvinsteranläggningstilgångar Realisationsvinsterfinasiella tilgångar Extraordinära intäkter Synnerliga skäl Resultat enligt balanskravet Utgående balanskravsresultat Under perioden har kommunen vid ett flertal tillfällen redovisat negativa resultat som till stora delar berott på nedskrivningar av orealiserade förluster på finansiella tillgångar men även berott på kommunens höga nettokostnader. Kommunfullmäktige åberopade inte synnerliga skäl vid de stora negativa resultaten under 2000 till 2002, även om dessa berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar. Till skillnad från tidigare år åberopade kommunen synnerliga skäl vid balanskravsutredningen 2008, då Oskarshamns kommun återigen redovisade ett stort negativt resultat (303 mkr). Precis som åren innan utgjorde nedskrivningen av orealiserade förluster på 7

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE finansiella tillgångar en stor del av det negativa resultatet. Kommunfullmäktige 2011 att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för åren Detta med anledning av att det numera ingår även nedskrivning av finansiella tillgångar i synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Kommunfullmäktiges beslut om att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för perioden har i tabellen ovan beaktats och en ny balanskravsutredning är genomförd. Hänsyn har tagits till alla realisationsvinster och realisationsförluster under den gångna perioden samt till alla ned- och uppskrivningar på kommunens finansiella tillgångar. Av balanskravsutredningen framgår att utgående balanskravsresultat per augusti 2013 uppgår till -283,2 mkr. I samband med att upprättat delårsbokslut per 31 augusti 2012 fastställdes av kommunfullmäktige i november 2012, beslutades att kommunstyrelsen får i uppdrag att upprätta en åtgärdsplan så att kommunens ackumulerade underskott kan återställas. nuvarande lagstiftning förordar. Så länge kommunens verksamheter delfinansieras av avkastningen på finansiella placeringar kommer resultatet efter balanskravsutredningen att vara negativt och nästan omöjligt att återställa inom den av lagstiftarens angivna treårsperioden. Arbetet med åtgärdsplanen, för att komma tillrätta med det s k balanskravsresultatet, är tätt förknippat med kommunallagens nya regler om kravet på att upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning och riktlinjer för resultatutjämningsreserv men även behovet av att se över de finansiella målen. Efter ett förberedande arbete har budgetberedningen inlett arbetet i dessa frågor i samband med höstens budgetprocess. Arbetet pågår och målet är att kommunfullmäktige kan ta beslut senare i höst, dessutom fortlöper socialnämndens arbete med att minska nettokostnaderna med 50 mkr senast år För att kunna återställa de tidigare negativa resultaten, fordras det att kommunen fortsätter med kraftiga effektiviseringsåtgärder och över tid helt frigör sig från beroendet av finansnettot. Oskarshamns kommuns långsiktiga målsättning bör vara att verksamheternas nettokostnader inte ska uppgå till mer än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Om kommunens framtida nettokostnader inte överstiger skatteintäkter och statsbidrag, kommer Oskarshamns kommun att kunna återställa de negativa resultaten avseende perioden samt kunna bedriva verksamhet med hög standard och kvalitet. Men återställandet av ett så stort negativt balanskravsresultat kräver både tid och uthållighet gällande det pågående arbetet med kostnadsminskningar. Att helt återställa de tidigare negativa resultaten enligt balanskravsutredningen kommer att ta många år i anspråk, långt mer än 8

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och mål Vår vision Visionen beskriver ett önskat tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år och har till uppgift att vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Visionen för Oskarshamns kommun beslutades av kommunfullmäktige under hösten 2009 och lyder: Oskarshamn- ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. God ekonomisk hushållning Att kommunerna har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjlighet att finansiera sin välfärd. Balanskravet har funnits i kommunallagen sedan 2000 och innebär att om ett bokslut redovisas med negativt resultat ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa underskottet, om det inte finns synnerliga skäl till underskottet. En åtgärdsplan på tre år ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. Under 2005 stärktes kommunallagens krav kring god ekonomisk hushållning genom att det även ska finnas finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten och vilka även ska följas upp och utvärderas. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige beslutade 2004 att nämnderna skulle utveckla sina verksamhetsmål. Efter en organisationsöversyn 2007 beslutades att verksamhetsmål skulle utvecklas vidare. Under 2008 påbörjades detta arbete i projektform och under 2009 arbetade kommunfullmäktiges ledamöter fram nya övergripande mål som beslutades under Därefter har nämnderna arbetat med att bryta ned dessa övergripande mål till sina verksamheter för att gälla fr o m Vid uppföljningen av målen i slutet av 2011 konstaterades att många nämnder hade alltför många mål och kommunfullmäktige gav dem i uppdrag att minska antalet mål. Nämnderna reviderade sina verksamhetsmål under 2012 och de integrerades med budgetprocessen, där kommunfullmäktige fastställde målen i november Nämndernas reviderade verksamhetsmål gäller from 1 januari Balanserade styrkort De kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål redovisas i den balanserade styrkortsmodellen. Det balanserade styrkortet omfattar fyra olika perspektiv som är viktiga för att få balans i verksamheterna. Perspektiven är av ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Varje perspektiv består av ett styrkort som innehåller: Mål anger vad som ska uppnås Framgångsfaktor anger hur man ska uppnå målet Nyckeltal anger hur framgångsfaktorn ska mätas Mättid anger när nyckeltalet ska mätas Måltal anger vad nyckeltalet ska uppgå till Uppfyllelsetid anger när målet ska vara uppfyllt Balanserade styrkortsmodellen ska användas på alla nivåer i organisationen och ska ha en central roll både i budget och bokslut. För att få en tydlig röd tråd mellan kommunfullmäktiges och nämndernas styrkort så utgör kommunfullmäktiges framgångsfaktorer nämndernas mål. Nämnderna formulerar egna framgångsfaktorer som är specifika för sina verksamheter. Syftet är att alla verksamheter ska ha mål och framgångsfaktorer som i sin tur ska bidra till att de övergripande målen uppnås. Nedan redovisas uppföljning och kommentarer till kommunens övergripande balanserade styrkort. Nämndernas verksamhetsmål och balanserade styrkort följs upp och kommenteras under respektive nämndavsnitt. I redovisningarna av de balanserade styrkorten finns vissa färgmarkeringar, grön färg innebär att målet är uppnått, gul färg att mätning inte skett och röd färg att målet inte uppnåtts. Övergripande mål Ekonomi Måltalen för detta perspektiv är tillika de nu gällande finansiella målen avseende nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag samt volym för skattefinansierade investeringar. Vad gäller nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag så har det skärpts från max 105 % föregående mandatperiod ( ) till en målsättning på max 102,5 % vid innevarande mandatperiods utgång Måltalet för detta nyckeltal 2013 är 103,3 %. För perioden januari- augusti 2013 uppgår detta nyckeltal till 98,0 %. Helårsprognosen för 2013 visar på att nyckeltalet beräknas landa på 102,7 %. Delmålet för 2013 uppfylls både för perioden januari-augusti 2013 och för hela 2013 enligt prognosen. Måltalet vid mandatperiodens utgång uppfylls i utfallet per siste augusti men inte i prognos pers siste december Prognosen för 2013 visar på en avvikelse till måltalets värde vid mandatperiodens utgång 2014 på -0,2 % eller -3,1 mkr. Det andra måltalet anger att investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar, frånräknat investeringar i ny färjeterminal och hamnsanering, inte får överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen har länge haft stora investeringsvolymer. Avsikten med detta måltal är att bidra till att sänka investeringsvolymerna, så att de understiger avskrivningsvolymerna. Att målet beräknas i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ger även en viss följsamhet mot inflationsutvecklingen. 9

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 % av 2013 års skatteintäkter och statsbidrag motsvarar 33 mkr för perioden januari-augusti 2013 och utfallet visar på 29 mkr. För hela 2013 är prognosen att de skattefinansierade investeringarna kommer att uppgå till 59,9 mkr och maxtalet är 50,5 mkr. Målet uppfylls inte på helårsbasis men för perioden januari- augusti. Medborgare Medarbetare En förutsättning för att i framtiden kunna rekrytera, behålla och utveckla personal är att arbetsplatserna i kommunen är attraktiva. Inflytande, god arbetsmiljö, anställningsvillkor, trygghet och utveckling i arbetet blir konkurrensmedel. Nya generationer ställer nya krav och har delvis andra förväntningar på sina arbeten. Tryggad kompetensförsörjning/utveckling Attraktionen i de kommunala anställningsvillkoren är en avgörande fråga för framtiden och påverkar ungas intresse och motivation att välja t ex undersköterske-, sjuksköterske- eller lärarjobb. Jämställdhetsfrågor har under 2013 synliggjorts och i mars antog kommunstyrelsen en ny jämställdhetsplan. Syftet med den nya planen är främst att kvinnor och män i organisationen skall ha lika rättigheter samt möjligheter. Syftet är också att bli en attraktivare arbetsgivare för både kvinnor och män genom ett aktivt jämställdhetsarbete. Som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning har Oskarshamns kommun erbjudit kommunens ungdomar feriearbete. Det har i år varit extra många ungdomar som har fått feriearbete i Oskarshamns kommun, totalt 139 ungdomar. Utöver feriearbeten i kommunens verksamheter erbjöds platser även hos några av kommunens olika föreningar. Tack vare föreningarnas hjälp skapades 171 platser. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Våren 2013 deltog fyra chefer från kommunen i Regionförbundets ledarutvecklingsprogram. I augusti påbörjar ytterligare fyra chefer samma utbildning. Goda arbetsvillkor God hälsa och arbetsmiljö är också en del i att utveckla attraktiviteten. Detta arbete tar sig bl.a. uttryck i två förvaltningars arbete med korttidsfrånvaro. Korttidsfrånvaroprojektet är ett projekt för att undersöka, analysera och åtgärda kvinnors ökande ohälsotal. Projektet sker i samarbete med Previa och går ut på att hålla koll på korttidsfrånvaron. Satsning på friskvård är en del av kommunens hälsofrämjande arbete. Sedan årsskiftet erbjuds alla månadsanställda möjlighet till friskvård på arbetstid eller ett friskvårdsbidrag. Hälsofrämjande och klimatsmarta aktiviteter, insatser för rökfri arbetstid, kampanjer och föreläsningar har ordnats för kommunens medarbetare. Ökad närvaro Faktisk närvaro lägre än vid motsvarande period förra året. Det är främst sjukfrånvaron samt vård av barn som ökat. Utveckling EKONOMI God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2014: 102,5% Delmål 2013:103,3% Aug 2013: 98,0 Max 4 % Aug 2013: 3,4 % MEDBORGARE Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd inflytandeindex (NNI) med ett index baserat på kommunens storlek God kommunal service Nöjd medborgarindex (NMI) 2014: NII : NMI Attraktiva boendeformer Goda förutsättningar till försörjning Antal nyproducerade bostäder Arbetsförmedlingens sysselsättningsgrad 40 nya bostäder per år Högst sysselsättning i länet 10

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Goda arbetsvillkor Nöjd medarbetarindex (NMI) Arbetsvillkorsindex (AVI) 2012: minst 50 % 2013: ökning med 20 % jämfört med 2010 Ingen ny mätning Ingen ny mätning sedan februari : AVI :122 Ökad närvaro UTVECKLING Ökad tillväxt Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid 2011: 80 % 78,5% Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Genom utveckling av god infrastruktur och kommunikation Upprättad färjetrafik till Baltikum 2015: Reguljär godstrafik minst en gång per vecka Tågtrafik är återupptagen december Breddat näringsliv Korta pendlingstiden med kollektivtrafiken till: Kalmar Växjö Nya jobb inom tjänstesektorn 2020: Restid: Max 1 tim Max 1 tim och 45 min 2015: nya jobb 1:05 timme 2:05 timme Attraktiv kommun Nyföretagande FOKUS-ranking Här är det bäst att bo 2015: 120 nya företag/ år 2015: Topp 100 Tom v : 78 nya företag 75, (62, 93) 11

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förkortad finansiell analys En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun använder den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar, som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Delårsbokslutets finansiella analys bygger på en förkortad och förenklad variant av RK-modellen. Även den förkortade modellen omfattar de fyra perspektiven: resultat kapacitet - risk kontroll. Oskarshamns kommun Resultat- Kapacitet Oskarshamns kommuns bruttoomsättning uppgår till 1 098,5 mkr och balansomslutningen till 2 698,1 mkr. Delårsbokslut per sista augusti visar på ett positivt resultat om 52,9 mkr, vilket är en förbättring med 10,3 mkr jämfört med föregående år, då resultatet uppgick till +42,6 mkr. Helårsprognosen pekar på ett positivt resultat om 5,3 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 5,3 mkr. Oskarshamns kommuns resultatutveckling har varit extremt negativ under ett antal år. Anledningen är framförallt den negativa utvecklingen som skett på aktiemarknaden i kombination med en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Både år 2005 och 2006 uppnåddes kommunens finansiella mål om att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 105,2 %. Den trenden bröts åren 2007 och uppgick detta nyckeltal till 104,2% och detta finansiella mål uppfylldes likaså Detta nyckeltal uppgick då till 103,7 %. Målsättningen är sedan 2011 att detta finansiella nyckeltal uppgår till högst 102,5% vid innevarande mandatperiods utgång och 2012 uppgick detta nyckeltal till 103,7 % respektive 102,1 %. Prognosen för hela 2013 är att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag kommer att uppgå till 102,7 %. Oskarshamns kommun i siffror aug- aug- aug- aug- aug- (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym 55,6 51,7 35,9 95,0 57,3 Resultat och kapacitet aug- aug- aug- aug- aug- (mkr) Periodens resultat: -Före extraordinära poster -2,8 6,8-55,5 42,6 52,9 -Efter extra ordinära poster -2,8 6,8-55,5 42,6 52,9 Nettokostnadsandel i % - Verks. nettokostnad Avskrivningar Summa Soliditet (exkl. internbank) i % 87% 86% 84% 84% 82% Skattesatser i kr -Primär-kommun 21,9 21,9 21,9 21,5 21,5 -Total-kommun 32,1 32,1 32,1 32,4 32,4 En viktig förutsättning för en långsiktigt god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen, förutsatt en oförändrad utdebitering. Mellan augusti 2012 och augusti 2013 har skatteintäkter och statsbidrag ökat med 3,5 % medan verksamhetens nettokostnader exklusive 12

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE avskrivningar ökat med 1,9 %, vilket starkt bidrar till ett positivt resultat per 31 augusti om 52,9 mkr. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig markant mot rikssnittet. Rikssnittet var 97,8 % (bokslut 2012). Detta nyckeltal uppgick för 2012 till 102,1% för kommunens del. Oskarshamns kommuns nettokostnadsandel uppgår till 98 % per 31 augusti Målsättningen är att detta finansiella nyckeltal uppgår till högst 102,5 % vid innevarande mandatperiods utgång Det reviderade finansiella målet gäller från och med Föregående mandatperiod uppgick målet för detta nyckeltal till 105 %. Måltalet för nyckeltalet sänks etappvis och blir då för ,3 %. Detta nyckeltal uppfylls både för perioden januariaugusti och för hela Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år. Oskarhamns kommun tar en klart större andel av resurserna i anspråk till anläggningar/ fastigheter än jämförbara kommuner. Investeringsvolymen under 2013 prognostiseras överstiga avskrivningsvolymerna med 25,6 mkr. Kommunfullmäktige har fr.o.m fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar (4 % av skatteintäkter och statsbidrag, för 2013 ca 50,5 mkr). Det målet kommer inte att uppnås i år, eftersom de skattefinansierade investeringarna exklusive ny färjeterminal och hamnsanering prognostiseras uppgå till 59,9 mkr. För perioden januari- augusti i år uppfylls detta finansiella nyckeltal. Då skattefinansierade investeringarna uppgår till 29,0 mkr exklusive ny färjeterminal och hamnsanering och 4 % av skatteintäkter och statsbidrag är 33,6 mkr. Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är på i stort sett samma nivå som förra året. Det egna kapitalet har ökat med 16,0 mkr jämfört med samma period Det totala kapitalet exklusive internbanken är 75,0 mkr högre jämfört med samma period Att Byggebo i Oskarshamn AB inte längre är med i internbanksystemet påverkar det totala kapitalet stort, då såväl långfristiga fordringar internbanken som långfristig skuld internbanken minskat med drygt 1,2 mdr. Oskarshamns kommuns soliditet bör anses som god även om det inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten bör vara. Snittet bland landets kommuner var förra året en soliditet på 49,4 % (bokslut 2012). Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. Den höga soliditeten möjliggör en stor handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar. Risk - Kontroll Oskarshamns kommun aug- aug- aug- aug- aug- (procent) Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Budgetavvikelse, resultat före ex.post Kommunens betalningsberedskap på både kort och lång sikt är god och har så varit under lång tid. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Kommunens kassalikviditet uppgår till 60,5 %, vilket är en förbättring med 6,3 procentenheter jämfört med förra året. Förbättringen förklaras av att de likvida medlen (+48,6 mkr) ökade mer än avsättningen till pensioner (+5,5 mkr) och de kortfristiga skulderna gjorde (+31,6 mkr) jämfört med samma tidsperiod förra året. Kommunens balanslikviditet är lägre än vid samma tidpunkt förra året. Det beror på att omsättningstillgångarna ökat med 58,9 mkr samtidigt som de kortfristiga skulderna och avsättningen till pensionerna ökade med +31,7 mkr respektive 15,3. Bland omsättningstillgångarna är det likvida medel som har ökat mest. Kommunen har inga egna långfristiga skulder. Koncernen däremot har långfristiga skulder. Oskarshamns kommun fungerar som internbank inom koncernen, där upptagna externa internbankslån uppgår till 53,0 mkr och egenfinansierade internbankslån till 10,0 mkr. Förra året uppgick dessa lån till 1 291,2 mkr respektive 55,0 mkr. Den stora förändringen beror på att bostadsbolaget som hade merparten av internbankslånen inte längre är med i internbanksystemet utan har lånat externt med kommunal borgen. Räntekostnaderna för de externa internbankslånen har per uppgått till 1,5 mkr, varav 0,3 mkr är upplupna ej erlagda räntor per Samma belopp har erhållits från låntagarna jämte ett påslag på 0,2 %, vilket motsvarar 0,1 mkr varav 0,02 mkr avser upplupna ej erhållna räntepåslag. På helårsbasis prognostiseras räntekostnaden till 2,2 mkr och räntepåslaget på 0,1 mkr. Ränteintäkterna för de egenfinansierade lånen som per består av 10,0 mkr uppgår per till 0,1 mkr och på helårsbasis till 0,15 mkr. 13

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den s k blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Pensionsåtagandet uppgår, enligt kommunens pensionsadministratör SPP, till 814,6 mkr varav 100,1 mkr redovisas i balansräkningen som avsättning och resterande 714,5 mkr som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsåtagande var vid årsskiftet 814,6 mkr. En minskning med 0,4 mkr redovisas för perioden januariaugusti Kommunen har sedan november 2002 i och med Kommunfullmäktiges antagande av ny finanspolicy beslutat om full fondering av pensionsåtagandet. Den faktiska finansiella portföljen har omstrukturerats så att full fondering uppnåddes redan Pensionsåtagande enligt SPP (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktelser Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserat resultat ,1-7,7 10 Avkastning ,36 6,7 30,7 Totala förpliktels. - finans. placering Enligt den reviderade finanspolicyn från januari 2006 skulle pensionsåtagandet marknadsvärderas kontinuerligt enligt en annan modell. Det övergripande förvaltningsmålet för pensionsportföljen var att kunna täcka minst lika mycket som avsågs av skulden när den nya pensionsstrategin tog sin början. Detta innebar att tillgångarna i relation till avsedd del av skulden (konsolideringen) borde ligga på minst 100 %. Den övergripande risklimiten enligt placeringspolicyn innebar att minst 90 % av avsedda pensionsutbetalningar alltid skulle kunna täckas av pensionsportföljen. Denna nivå betecknades som ett säkerhetsgolv som aldrig skulle äventyras. Kommunens höga ambition gällande hur stor del av portföljen som ska kopplas till pensionsskulden har övergivits, eftersom konsolideringsgraden om 90 % bedömdes svår att uppnå. På sammanträdet den 11 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 714,5 mkr innebär detta ett belopp om minst 285,8 mkr. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under har pensionsmedel successivt förts över till bolaget, vilket innebär att kommunen är fullfonderad. Under har pensionsmedel succesivt förts över till bolaget. Värdet i KLP per uppgick till 388,6 mkr. Fördelningen av värdepapper i KLP är 51,8 % aktierelaterade instrument och 48,2 % ränterelaterade instrument. Kommunens andel i KLP uppgår till 17,82 %. Kommunens resultat 31 augusti 2013 uppgår till 52,9 mkr, vilket är en förbättring med 10,3 mkr jämfört med samma period förra året. Efter ett antal år med stora positiva resultat i delårsbokslutet i augusti bröt Oskarshamns kommun 2008 och 2009 den trenden. På helårsbasis prognostiseras 2013 ett överskott på 4,7 mkr, vilket innebär en budgetavvikelse på 4,7 mkr. Den målbeskrivning som kommunfullmäktige har antagit innebär att kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inte skall överstiga 102,5 % vid innevarande mandatperiodsutgång Per ligger utfallet på 98,0 %. Om helårsprognosen håller i sig kommer nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag att uppgå till 102,7 %. Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet på nämndsnivå kan under 2013 inte anses som tillfredsställande. Verksamhetens prognostiserade nettokostnader är 1,5 mkr högre än budgeterat. En starkt bidragande orsak till det är dock av engångskaraktär och inget kommunen enskilt kunnat påverka, nämligen återbetalningen av inbetalda avtalspremier avseende 2006 och 2005 på 27,8 mkr. De största negativa budgetavvikelserna i helårsprognosen för 2013 finns på den skattefinansierade sidan: socialnämnden (-19,2 mkr varav ekonomiskt bistånd står för 2,7 mkr), tekniska nämnden (-5,2 mkr varav kommunens åtagande i I-test står för 1,4 mkr och vinterväghållningen för 2,5 mkr) samt räddningstjänsten (-3,7 mkr). Den prognostiserade budgetavvikelsen på skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 4,7 mkr högre än budgeterat. En god budgetföljsamhet och prognossäkerhet är absolut nödvändigt om kommunen vill åstadkomma en bra kontroll över årets intäkter och kostnader. Socialförvaltningen men även övriga förvaltningars förändringsarbete med målet att få ekonomin i balans är därför oerhört viktigt. 14

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår: Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100 % Oskarshamn Energi AB 50 % Oskarshamns Hamn AB 96 % Oskarshamns Utveckling AB 100 % Stiftelsen Forum 100 % Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50 % Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100 % För presentation av de kommunägda bolagen och stiftelserna se avsnittet Sammanställd redovisning. Sammanställd redovisning - periodens resultat aug- aug- aug- aug- aug- (mkr) Före extraord.poster 6,3 18,7-51,0 58,5 60,4 Efter extraord.poster 6,3 18,7-51,0 58,5 60,4 Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett resultat om +60,4 mkr för perioden januari augusti Detta är en försämring med 1,9 mkr jämfört med samma period förra året. Resultatet beror till stor del på Oskarshamns kommuns resultat på +52,9 mkr, vilken i sin tur till stor del beror på återbetalningen av inbetald avtalspremies för 2005 och 2005 på 27,8 mkr. om 10 mkr, som fanns avsatt i den kommunala budgeten 2008, genomfördes i april månad Ägaren, Oskarshamns kommun, ställde inte några initiala avkastningskrav på kapitaltillskottet. Ytterligare ett kapitaltillskott på 10 mkr verkställdes i april 2012, i enligt med kommunfullmäktiges budgetbeslut i november Inte heller denna gång ställde ägaren Oskarshamn kommun några initiala avkastningskrav på kapitaltillskottet.. Koncernens investeringar uppgår till 70,9 mkr jämfört med 89,4 mkr året innan. Det är framförallt Oskarshamns kommun, Oskarshamns Hamn AB samt Byggebo i Oskarshamn AB som står för de höga investeringsnivåerna. Koncernens soliditet är 0,8 % lägre jämfört med föregående år och har sedan 2002 legat på nivåer runt 60 %. Stiftelsen Forum avviker från de övriga bolagen i koncernen med sin låga soliditet om 0,02 %. Sammanställd redovisning i siffror aug- aug- aug- aug- aug- (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Soliditet Trots tre kapitaltillskott på sammanlagt 510 mkr, genomförda 2003, 2007 samt 2010, prognostiserar Byggebo AB att resultaten kommer att vara negativa i ytterligare ett antal år framöver. Dock prognostiserar bolaget ett positivt resultat för 2013 på 1,8 mkr. I slutet av 2009 lämnade Byggebos styrelse in en hemställan om rekapitalisering av företaget till ägaren Oskarshamns kommun. I bolagets hemställan föreslogs bl. a att genom en nyemission omvandla kommunens fordran om 568 mkr till en tillgång i form av aktier. I samband med det bildades en arbetsgrupp med representanter från varje representerat parti i kommunfullmäktige. I juni 2010 beslutade kommunfullmäktige om att skjuta till 360 mkr i kapitaltillskott. Beslutet verkställdes i november Oskarshamns Utvecklings AB har under flera år i rad redovisat negativa resultat. Ett kapitaltillskott 15

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (mkr) Bokslut Budget Utfall Avvik. Budget Prognos Avvik. Nämnd 2012 aug-13 aug-13 aug Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunkontor 0,1 2,3 0,0-2,3 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst -0,5 0,5 0,7 0,2 0,6 0,6 0,0 Teknisk nämnd 4,3 4,3 3,6-0,4 2,0 3,0 1,0 Varav: Vatten och avlopp 1,3 4,8 2,8-1,8 1,2 1,0-0,2 Renhållning 3,0-0,5 0,8 1,4 0,8 2,0 1,2 Summa 3,9 7,1 4,3-2,5 2,6 3,6 1,0 Skattefinansierad verksamhet Strategi- och näringslivsenheten -22,0-19,7-16,3 3,4-30,5-29,4 1,1 Kommunkontor -30,7-22,7-22,2 0,6-34,0-34,0 0,0 Räddningstjänst -30,6-18,1-22,1-4,0-26,8-30,5-3,7 Teknisk nämnd -54,6-33,5-34,5-1,0-43,7-48,9-5,2 Samhällsbyggnadsnämnd -19,1-14,2-10,7 3,5-21,3-20,2 1,1 Bildningsnämnd -514,1-387,6-383,1 4,5-581,4-582,4-1,0 Kultur- och fritidsnämnd -74,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnd -524,6-335,8-349,6-13,8-505,4-524,6-19,2 Valnämnd 0,0-0,0 0,0 0,0-0,0-0,0-0,0 Revision -0,9-0,6-0,6 0,0-1,0-1,0 0,0 Varav avskrivningar -75,6-51,4-53,0-1,6-77,1-79,1-2,0 Summa ,1-832,2-839,1-6, , ,0-27,0 Finans Övrig finansiell verksamhet 28,1-35,8 10,5 46,3-53,3-28,9 24,5 Summa 28,1-35,8 10,5 46,3-53,3-28,9 24,5 Verksamhetens nettokostnader ,2-860,9-824,3 36, , ,3-1,5 Skatteintäkter och statsbidrag 1213,7 838,3 840,8 2, , ,2 4,7 Resultat efter skatteintäkter -25,5-22,6 16,5 39,4-37,2-34,1 3,2 Finansnetto 44,6 24,8 36,4 11,6 37,2 39,4 2,2 Resultat efter finansnetto 19,1 2,3 52,9 50,9 0,0 5,3 5,3 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 19,1 2,3 52,9 50,9 0,0 5,3 5,3 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 102,1 98,0 103,0 102,7 16

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning - kommun (Belopp i mkr) Avgiftsfinansierade investeringar Bokslut 2012 Budget aug-13 Utfall aug-13 Avvik. aug-13 Budget 2013 Prognos 2013 Avvik Förslag till överföring till 2014 Teknisk nämnd -17,6-45,0-15,0-29,9-67,4-25,7 41,7-39,9 Varav VA: -15,9-28,3-8,2-20,1-42,4-17,2-25,2-25,3 - Påskallaviks VV rivn, ombyggn 0,0-2,4-0,8-1,6-3,6-1,2 2,4-2,4 - Ernemar ARV, upprustn -0,1-5,3-0,7-4,6-8,0-1,9 6,1-6,1 - DUF -0,7-0,7-0,6-0,1-1,1-1,1 0,0-1,5 - VA Ormbunksv 0,0-0,4-0,6 0,2-0,7-0,7 0,0 0,0 - VA-omläggn Eriksg 0,0-0,8-0,7-0,1-1,2-0,8 0,4 0,0 - Debiteringssystem uppdat 0,0-0,7-0,7 0,3-0,6-0,9-0,3 0,0 - Övriga projekt -15,1-18,3-4,1-14,1-27,3-10,7 16,6-15,3 Varav Renhållning: -1,7-16,7-6,8-9,8-25,0-8,5 16,5-14,6 - Fordon maskiner -0,6-11,2-6,3-4,9-16,8-7,5 9,3-9,3 - Storskogen förnyelse -0,6-4,3-0,6-3,7-6,3-1,0 5,3-5,3 - Övriga projekt -0,5-1,2 0,0-1,2-1,9 0,0 1,9 14,6 Kommunkontor -16,9-7,3-7,6 0,3-11,0-11,0 0,1 0,0 Varav: - Nyttjanderättsavtal hamnen -16,9-7,3-7,6 0,3-11,0-11,0 0,0 0,0 Strategi- och näringslivsenheten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst -0,2-0,8 0,0-0,7-1,2-1,2 0,1 0,0 Summa -34,8-53,1-22,7 30,4-79,6-37,8 41,8-39,9 Skattefinansierade investeringar Teknisk nämnd -95,7-37,8-23,3 14,5-56,7-41,9 14,8-12,8 Varav: - Järnvägsstation Oskarshamn 0,0-4,1-6,1 2,0-6,1-6,1 0,0 0,0 - Rondell Österjövägen- Åsavägen 0,0-3,0-3,9 0,9-4,5-4,5 0,0 0,0 - Promenad Camping 0,0-1,3-1,8-0,5-2,0-2,0 0,0 0,0 - Miljöförbättringar inomhus -4,9-2,0-1,7 0,4-3,0-3,0 0,0 0,0 - Förskoleavd Norra området -19,0-3,5-3,8-0,3-5,2-4,2 1,0 0,0 - Valhalla och Norra -35,4-1,9-1,9 0,0-2,8-2,2 0,6-0,1 - Övriga projekt -36,3-22,1-4,3 17,8-33,1-19,9 13,2-12,7 Strategi- och näringslivsenheten -12,9-6,1-5,6 0,5-9,3-7,0 2,3-2,2 Kommunkontor -2,9-4,0-2,4 1,6-6,1-6,1 0,0 0,0 Räddningstjänst -5,5-2,1-0,4 1,7-3,1-2,6 0,5-0,5 Finans -10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd -0,3-0,2 0,0 0,2-0,3-0,3-0,1 0,0 Socialnämnd -3,3-0,8 0,0 0,8-1,2-1,2 0,1 0,0 Bildningsnämnd -4,3-5,3-2,8 2,5-7,9-7,9 0,1 0,0 Kultur- och fritidsnämnd -2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -137,7-56,2-34,6 21,6-84,4-66,9 17,5-15,5 Totalt -172,4-109,3-57,3 52,0-164,0-104,7 59,3-55,4 17

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsfinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 22,7 mkr mot budgeterade 53,1 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 30,4 mkr. Årsbudgeten är 79,6 mkr och nämnderna prognostiserar att förbruka 37,8 mkr till årsskiftet. Teknisk nämnd De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 15,0 mkr mot budgeterade 45,0 mkr. Årsbudgeten är 67,4 mkr. De största enskilda projekten för närvarande är fordon maskiner (7,5 mkr), Ernemar ARV upprustning (1,9 mkr), Påskallaviks VV rivning, ombyggnad (1,2 mkr) samt DUF (1,1 mkr). Helårsprognosen pekar på att 25,7 mkr kommer att användas 2013 samt att 39,9 mkr önskas överföras till Investeringarna omfattar ett fyrtiotal olika projekt. Kommunkontoret Årsbudgeten och årsprognosen på 11,0 mkr avser hamninvesteringar likaså utfallet per 31 augusti på 7,6 mkr. Räddningstjänst Periodens investeringar uppgår till 0,05 mkr. Räddningstjänstens helårsprognos är att budgeterat belopp kommer att användas. Skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar uppgår till 34,6 mkr mot budgeterade 56,2 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 21,6 mkr. Helårsprognosen pekar på ett utfall om 66,9 mkr och en positiv budgetavvikelse om 17,5 mkr. Teknisk nämnd Investeringsbudgeten för helåret omfattar 56,7 mkr och avser ett femtiotal olika projekt. Nettoutfallet per sista augusti är 23,3 mkr. De största enskilda projekten för närvarande är Järnvägsstation (6,1 mkr), Rondell Östersjövägen- Åsavägen (4,5 mkr), förskoleavdelning Norra området (4,2 mkr), miljöförbättringar inomhus (3,0 mkr) samt Valhalla och Norra (22 mkr). Helårsprognosen pekar på ett utfall på 41,9 mkr och att 12,8 mkr önskas överföras till Mer information om tekniska nämndens olika investeringsprojekt går att finna under nämndens verksamhetsberättelse. Kommunkontoret Periodens investeringar uppgår till 2,4 mkr mot budgeterade 4,0 mkr. Helårsprognosen pekar på att budgeten på 6,1 mkr kommer att hållas. De skattefinansierade investeringarna är IT-relaterade och omfattar befintliga nätverk utbyggnad, befintliga centrala datorer utbyggnad m.m. Räddningstjänst Helårsbudgeten uppgår till 3,1 mkr och prognosen beräknas till 2,6 mkr. Räddningstjänsten har hittills investerat 0,4 mkr i två olika projekt. Investeringarna avser bl.a. personbil (0,3 mkr) samt brandmaterial (0,1 mkr). Samhällsbyggnadsnämnd Enligt helårsprognosen kommer 2013 års investeringsbudget om 0,3 mkr att användas i sin helhet. Socialnämnd Socialnämndens investeringar för perioden januariaugusti uppgår till 0,03 mkr mot budgeterade 0,8 mkr. Enligt helårsprognosen kommer årsbudgeten om 1,2 mkr att användas fullt ut. Investeringsbudgeten består av två delar: hjälpmedelsförråd och inventarier Bildningsnämnd Nämndens investeringar för perioden januariaugusti uppgår till 2,8 mkr mot budgeterade 5,3 mkr. Årsbudgeten är på 7,9 mkr och avser ett trettiotal projekt. Årsbudgeten beräknas förbrukas i sin helhet. 18

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsredovisning Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål är en av de väsentliga förutsättningarna för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen har totalt avsatt 17,3 mkr i budgeten till exploateringsändamål under 2013 varav 7,3 mkr överfördes från 2012 då de inte använts. Allteftersom beslut tas om att genomföra olika exploateringsprojekt fördelas budgeten till de olika projekten. Under perioden uppgår utgifterna för exploateringsmark till 4,4 mkr. Hela beloppet avser bostadsområden. Kommunen har samtidigt inkomster för såld tomtmark på 0,2 mkr. Exploatering bostadsområden Pärnuvägen: Gatu- och VA-arbeten är nyligen avklarade. Tomtförsäljning har börjat. Bovieran: Miljötekniska markundersökningar är genomförda på området. Tyvärr finns det viss förekomst av tungmetaller. Förhandlingen har avstannat med exploatören men väntas återupptas under hösten Det under förutsättning att exploatören får tillräckligt med intresseanmälningar till boendet. Detaljplanearbete är avstannat men kommer att starta upp igen om det finns intresse för området. Exploatering verksamhetsområden (handelsområden) Snickeriet: Miljötekniska markundersökningar är genomförda. Området omfattar även två stycken privata fastigheter. Två exploatörer är intresserade av ett gemensamt handelsområde. Förhandlingar pågår. Anmälan är gjord till tillsynsmyndigheten angående saneringsåtgärd. Beslut väntas under november månad. Detaljplanerna har vunnit laga kraft. Planen beräknas vinna laga kraft tidigast våren Avslutade och justerade exploateringsområden Kronoparken/Kvastmossen är färdigställt. En tomt är såld. Besked från ett företag väntas under senhösten om de är intresserade av att ha verksamhet på platsen. För tillfället används delar av området till uppställning av villavagnar, temporärt boende. Det finns ett arrendekontrakt fram till Ett annat företag är intresserat av att använda en del av området för uppställning av lastbilar av inkommande gods till Scania-fabriken. Försäljning av råmark Bandmossen, del av Oskarshamn 3:4. En tomt såld innan sommaren. En förutsättning för att avyttra mer mark är en tillfartsväg samt vatten och avlopp anläggs på området. Det finns flera intressenter som är intresserade som är intresserade av att förvärva mark på området. Detta arbete bör göras samtidigt som kommunen ansluter den nya fastigheten och en sedan tidigare såld tomt till vatten och avlopp. Exploateringsbudget (mkr) Konto Projekt Ingående balans Inkomster jan-aug 2013 Utgående balans per aug Div expl.fastigheter 1,7 1,7 Utgifter janaug Helårsbudget Exploateringspåse 0,0 10, Kronoparken/Kvastmossen 26,4 26, Exploatering Ekebo 6,6 0,0 0,2 6, Pärnuvägen 0,3-0,2 4,1 4,3 6, Snickeriet 0,2 0,2 0, Bandmossen, del av Oh 3:4-0,9 0,0 0,0-0, Bovieran, del av Kristineberg 1:1 0,1 0,1 Summa 34,5-0,2 4,4 38,7 17,3 19

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning 2013 Förklaringar Anställd Fysisk person med en/flera anställningar i kommunen. Den anställde kan vara tillsvidareanställd och/ eller visstidsanställd. Personen räknas endast en gång. Anställning Samtliga anställningar räknas. En anställd kan ha flera anställningar. Förvaltningarna TK Tekniskt kontor SBK Samhällsbyggnadskontor RTJ Räddningstjänst KNK Kommunkontor SF Socialförvaltning BUF Bildningsförvaltning* KFF Kultur- och fritidsförvaltning* STEN Strategi- och näringslivsenheten Kultur- och fritidsförvaltningen upphörde den 31 mars 2013 och avdelningarna finns dels i nybildade Bildningsförvaltningen (BF) och dels Strategi- och näringslivsenheten (STEN). I denna redovisning presenteras de fortfarande som KFF och BUF. Mer- och fyllnadstid Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie arbetstid upp till det arbetstidsmått som gäller för heltidsanställning. Ersättningsnivå 120 %. Okompenserad övertid Övertid personal vill ta ut i ledig tid istället för i pengar. PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension. Sjuktillfälle Antal tillfällen anställda varit frånvarande p.g.a. sjukdom. Tillsvidareanställd Fast anställd Timavlönad Vikarie som avlönas per arbetad timme och som anlitas vid behov. Årsarbete De anställdas sammanlagda timmar delat med heltidsmåttet (1 980 timmar/ år). Heltidstjänster De anställdas sammanlagda timmar för perioden delat med heltidsmåttet per månad (165 timmar) delat med antalet månader för mätperioden. Övertid Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180 %. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240 %. Konvertering Efter mer än två års visstidsanställning under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Åldersintervall Indelning utifrån den ålder de anställda har under året, den tar inte hänsyn till födelsedatum. Alla intervall utgår från den ålder de kommer att få under innevarande år. Det gäller även om statistiken avser föregående år (om inget annat anges). Personal Antalet anställda - månadsanställda Antalet månadsanställda i kommunen utgjorde vid motsvarande 2 408,5 årsarbetare, vilket är en ökning med 0,5 årsarbetare från Av dessa var tillsvidareanställda ( 20,7) och 145,5 visstidsanställda (+21,2). Det totala antalet tillsvidareanställda har fortsatt att minska och är nu 2 425, vilket är en minskning med 25 personer jämfört med 31 december Antalet visstidsanställda ökade däremot med 27 personer till 165 jämfört med 31 december Antal anställda och antal årsarbetare Tillsvidare Antal anställda Antal årsarbetare / - TK ,1 222,2-10,9 SBK ,5 37,5 1,0 RTJ ,3 69,3 1,0 KNK ,4 41,8 3,4 SF ,3 984,4-22,0 BUF ,5 833,0 7,5 KFF ,6 57,8-0,8 STEN ,0 17,0 0,0 Totalt , ,0-20,7 En anställd har två anställningar på olika förvaltningar men räknas endast en gång i totalsumman. Därför skiljer sig summan av raderna med en anställd. Antal anställda Antal årsarbetare Visstid / / TK ,1 23,5 6,5 SBK ,0 6,0 2,0 RTJ ,0 6,0 5,0 KNK ,0 2,8 1,8 SF ,1 49,5 11,4 BUF ,9 50,9-6,0 KFF ,3 4,5 0,3 STEN ,0 2,3 0,3 Totalt ,3 145,5 21,2 Antal anställda och antal årsarbetare Tillsvid are och Antal anställda Antal årsarbetare visstid / - TK ,2 245,7-4,4 SBK ,5 43,5 3,0 RTJ ,3 75,3 6,0 KNK ,4 44,6 5,2 SF , ,9-10,6 BUF ,4 883,9 1,5 KFF ,8 62,3-0,5 STEN ,0 19,3 0,3 Totalt , ,5 0,5 Tabellerna visar antalet anställda och årsarbetare på förvaltningarna och

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Antal timavlönade årsarbetare Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas med timlön. En högre andel timavlönade innebär en större flexibilitet att hantera variationer i arbetsflödet. De timavlönade under januari augusti 2013 motsvarade 135,1 årsarbetare, vilket är en liten minskning jämfört med motsvarande period Kommunens utökade satsning på feriearbetare och sommarjobbare slår igenom i statistiken under juli och augusti. Jämfört med 2012 har platserna kunnat utökas genom att Landstinget och föreningar har kunnat erbjuda fler platser. Tabellerna nedan avser perioden januari-augusti jämfört motsvarande period Antal timavlönade i timmar och årsarbetare (alla) Antal timmar Antal årsarbetare / / TK ,6 12,1 1,5 SBK ,1 0,2 0,1 RTJ ,9 0,0-0,8 KNK ,3 5,8-0,5 SF ,5 94,4-0,1 BUF ,3 19,0-1,3 KFF ,4 2,5 0,2 STEN ,8 1,0 0,1 Totalt ,9 135,1-0,8 Antal timmar för timavlönade i kommunen (alla) Antal timavlönade i timmar och årsarbetare ( 18år) Antal timmar Antal årsarbetare -18 år / / TK ,6 0,6 0,0 KNK ,1 5,7-0,4 SF ,6 2,1-0,5 BUF ,1 0,0 0,0 KFF ,0 0,0 0,0 Totalt ,4 8,4-1,0 I tabellen ingår arbetad tid för personer som är 18 år eller yngre. (Ferie- och sommarjobb). I kolumnen för 2012 ingår även de personer som under 2013 fyller 19 år. Det är för att få jämförbart statistiskt underlag. Antal timavlönade i timmar och årsarbetare (19 år ) Antal timmar Antal årsarbetare 19 år / / TK ,0 11,5 1,5 SBK ,1 0,2 0,1 RTJ ,9 0,0-0,8 KNK ,2 0,1-0,1 SF ,9 92,3 0,5 BUF ,3 19,0-1,3 KFF ,4 2,5 0,2 STEN ,8 1,0 0,1 Totalt ,5 126,7 0,2 I denna tabell ingår endast arbetad tid för personer som är 19 år eller äldre. För att få jämförbart statistiskt underlag är de som fyller 19 år under 2013 borttagna i kolumnen för När personer under 19 år tagits bort är det Socialförvaltningen som står för den största ökningen och det är inom yrkesgruppen undersköterskor år under januari-april. Stapeldiagrammet visar hur antalet timmar fördelas under året samt för motsvarande period Antal timmar för timavlönade per åldersintervall Stapeldiagrammet visar hur antalet timmar fördelas utifrån åldersintervall samt motsvarande period

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetstid: Övertid och mertid Övertid och mertid används vid oplanerad frånvaro eller vid behov av akuta insatser i verksamheten. Övertid i timmar (jan-aug) Enkel övertid Kvalificerad övertid Mer- och fyllnadstid TK SBK RTJ KNK SF BUF KFF STEN Totalt Övertid i kronor (jan-aug) Enkel övertid Kvalificerad övertid TK SBK RTJ KNK SF BUF KFF STEN Totalt Mertid i kronor (jan-aug) TK SBK RTJ KNK SF BUF KFF STEN Totalt med Mer- och fyllnadstiden har dock minskat med drygt 400 timmar. Den totala övertiden inom Räddningstjänsten har minskat med nästan 700 timmar jämfört med Under februari är kvalificerad övertid högre än Övriga månader har minskat eller är ungefär lika med Hela minskningen ligger inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Socialförvaltningen har ökat med drygt 850 timmar jämfört med Störst ökning av antalet övertidstimmar är det inom Äldreomsorgsdelen av Äldreomsorgen och OF samt Individ- och familjeomsorgen. samtidigt har mer- och fyllnadstiden har minskat med timmar och den minskningen finns inom Området Äldreomsorgen och OF. Barn- och utbildningsförvaltningen har ökat med 720 timmar jämfört med Mer- och fyllnadstiden har minskat något. Största ökningen av övertid är inom Gymnasiet/ Komvux. Resterande del av ökningen finns inom övriga områden och är jämt fördelad mellan dessa. Kultur och fritidsförvaltningen har övertiden jämfört med De flesta timmarna finns inom fritid under perioden januari-maj. Mer- och fyllnadstiden har ökat inom biblioteket och minskat inom Fritid, totalt sett är det en minskning. Övertid i timmar fördelning per månad Den totala övertiden januari-augusti ökade med 694 timmar jämfört med motsvarande period Mer- och fyllnadstiden minskade med timmar jämfört med För fördelning per månad se stapeldiagrammen till höger. På Tekniska kontoret har övertiden minskat något jämfört med Även mer- och fyllnadstiden har minskat. Inom Gatuavdelningen har övertiden minskat jämfört med Fastighetsavdelningens övertid har ökat något under vissa av årets månader jämfört med Vatten, avlopp och renhållning har ökat övertid något jämfört med Övertiden beror på direkta insatser vid vattenläckor och liknande driftstörningar. Kost och service är övertiden i princip oförändrad jämfört 22