Delårsbokslut Augusti 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsbokslut Augusti 2012"

Transkript

1 Delårsbokslut Augusti 2012

2 Innehållsförteckning 1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 1.1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning Vision och mål Finansiell analys Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Personalekonomisk redovisning 20 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera 3.1 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper Ekonomisk ordlista 34 4 Nämndredovisning 4.1 Kommunstyrelse Strategienheten Kommunkontor Räddningstjänst Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Valnämnd Förtroendevalda revisorer 77 5 Sammanställd redovisning 5.1 Koncernens organisation Koncernens bolag och stiftelser Finansiell analys Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter 87 6 Revisionsberättelse 6.1 Revisionsberättelse 89 1

3 NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Nämnds- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Strategioch näringslivsenhet Kommunkontor Kommunstyrelse 13 ledamöter Räddningstjänst Socialförvaltning Socialnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Kultur- och fritidsnämnd 7 ledamöter Kultur- och fritidsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter 2

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Verksamheternas nettokostnader Oskarshamns kommun har under en lång tid kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar som har genererat stora finansiella intäkter. Kommunen har under större delen av 1990-talet ökat sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna finansiera sina verksamheter. Oskarshamns kommun har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader, som långt överstiger genomsnittet bland landets kommuner. Detta har även inneburit att Oskarshamns kommun haft svårigheter att få intäkterna att täcka kostnaderna, trots att de finansiella intäkterna har varit stora. Under finanskrisåren startade diskussioner om kommunens höga nettokostnader och behovet av att minska dessa. Diskussionerna resulterade i sparåtgärder inom vissa delar av den kommunala organisationen och en skattehöjning på 75 öre, vilken genomfördes Kommunens driftkostnader har därefter kontinuerligt minskat för att år 2006 uppgå till 104,2 %. Den nedåtgående trenden bröts 2007, då nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag låg 6,6 % över kommunens finansiella mål på max 105 %, vilket innebar en differens om 70 mkr. I differensen ingick en nedskrivning av värdet på aktiekapitalet i bostadsbolaget med 42,6 mkr. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag låg över det finansiella målet även under 2008, då nyckeltalet uppgick till 108,6 %. Räknar man in nedskrivningar av värdet på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB med 14,2 mkr uppgick nyckeltalet till 109,9 %. Förutom nedskrivningar bidrog även socialnämndens höga verksamhetskostnader till den stora avvikelsen mot målet. Kommunens negativa resultat och de höga nettokostnaderna under 2007 och 2008 visade att kommunen inte hade lyckats minska sitt beroende av finansnettot. Denna problematik diskuterades under 2008 och 2009 års budgetprocesser och det fanns en bred uppfattning om att verksamheternas nettokostnader på lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i nivå med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. På budgetsammanträdet 2009 beslutade kommunfullmäktige att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 102,5 % i slutet av mandatperioden Det nya nyckeltalet medför att kommunens beroende av finansnettot minskar. På samma möte beslutades att kommunens andra finansiella mål om att inflationsskydda det egna kapitalet skulle utgå from 2011 och att det tredje finansiella målet gällande kommunens skattefinansierade investeringsnivå skulle vara oförändrat (4 % av skatteintäkter och statsbidrag). Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgick 2009 till 104,2 %. Den största anledningen till att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag minskade kraftigt var nämndernas fokuserade arbete med att reducera kostnaderna och få budgeten i balans. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgick 2010 till 103,7 %, vilket innebar en positiv avvikelse mot målet med 15,3 mkr. Detta var då den lägsta nivån sedan kommunen började följa upp målet. De flesta av kommunens nämnder redovisade en positiv avvikelse mot budget med undantag för tekniska nämnden och kulturnämnden. En stor del av tekniska nämndens avvikelse mot budget kunde hänvisas till snöröjningen (6,5 mkr). Bokslut 2011 visade ett underskott på -47,5 mkr. Den största avvikelsen gentemot budget uppvisade finansnettot. Finansnettots avvikelse på -87,8 mkr gentemot budget var en följd av reaförluster och nedskrivningar av kommunens finansiella placeringar. Även 2011 uppgick kommunens nyckeltal, vad gäller nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, till 103,7 %. Under 2011 erhöll kommunen en donation på 28, 0 mkr, vilken klassades som extraordinär intäkt. Under perioden januari- augusti 2012 uppgår nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 99,3 %. För helåret pekar prognosen på ett nyckeltal om 102,3 %. Socialnämnden (-13,0 mkr) samt den skattefinansierade verksamheten på tekniska nämnden (-5,5 mkr) står för de största avvikelserna mot budget. En stor del av socialnämndens avvikelse mot budget kan hänvisas till ekonomiskt bistånd (5,0 mkr), där nämnden inte fått tillräcklig kompensation för ökade kostnader för försörjningsstödet. Kommunens åtagande i projektet I-test beräknas totalt till 6,2 mkr varav 3,1 mkr belastade 2011 års resultat och 3,1 mkr belastar Återbetalningen av inbetalda avtalspremier för 2007 och 2008 på totalt 28,5 mkr bidrar starkt till det positiva resultatet för kommunen totalt. Socialnämnden har under de senaste tre-fyra åren vidtagit ett antal kraftiga åtgärder och påbörjat en förändringsprocess som så småningom ska leda till väsentligt lägre nettokostnader än tidigare. Resultatet började skönjas redan under tredje kvartalet 2009 med bl. a lägre personalkostnader som följd. Övertids- och mertidsersättning samt sjukfrånvaro minskade betydligt jämfört med år Den positiva utvecklingen fortsatte även under 2010 inom i stort sett alla delar av nämndens verksamhet. 3

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Även under 2011 och 2012 har socialnämnden arbetat intensivt med utvecklings- och förändringsarbetet i verksamheterna. Äldreomsorgen har arbetat med olika förslag på besparingar och beskrivit de konsekvenser som en minskad budget innebär. Hemtjänsten har fortsatt med det påbörjade arbetet med verksamhetens tidsredovisnings- och planeringssystem, där syftet är att ge en ökad kvalitet för både den enskilde och medarbetaren. Finans Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är med kommunala mått mätt av betydande storlek. Bakgrunden till detta är att Oskarshamns stad sålde ett kraftverk i Finsjö och tog betalt i Sydkraftsaktier. Dessa aktier såldes sedan 1997, 1999 samt 2001 och genererade sammanlagt en realisationsvinst om ca 1,8 mdr. Efter tre kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget med sammanlagt 510 mkr, ett antal större investeringar i bl. a idrottsanläggningar och skolor samt tre finanskriser med efterföljande finansiella förluster uppgår kommunens finansiella kapital idag till ca 716 mkr. Finansverksamheten bidrar årligen med ca 50 mkr till den kommunala driftbudgeten, eftersom kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkter och statsbidrag med motsvarande belopp. Målsättningen är att kommunens beroende av avkastningen på finansiella placeringar kraftigt ska minska framöver. Enligt nuvarande budgetförslag kommer finansens bidrag till 2013 års driftkostnader att uppgå till ca 35 mkr. Som jämförelse kan nämnas att i början av 2000-talet uppgick detta belopp till ca 95 mkr, vilket motsvarar två skattekronor i kommunalskatt. Oskarshamns kommuns finansiella placeringar uppgår per augusti månad 2012 till 716 mkr. Motsvarande siffra per sista augusti 2011 var 762 mkr. Utöver ett kapitaltillskott till UTAB om 10 mkr har ca 95 mkr överförts till drift och investeringar. Placeringarnas marknadsvärde understiger det bokförda värdet med 28,5 mkr. Det övergripande målet för förvaltningen är en real avkastning om 4 procent per år. Under perioden januari-augusti 2012 uppgick avkastningen till plus 5,2 procent. Placeringarna består idag av tre delar. Den första delen är kopplad till pensionsskulden, den andra delen utgör en långsiktig medelsförvaltning och den tredje delen är en större donation som, enligt testamentet, ska användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) På sitt sammanträde den 11 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att pensionsportföljen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) och att portföljen ska täcka minst 40 procent av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande pensionsskuld på 721,8 mkr innebär detta ett belopp om minst 288,7 mkr. Under 2010 överfördes pensionsmedel successivt till bolaget med sammanlagt 280 mkr. Under år 2011 satte kommunen in ytterligare 30 mkr i KLP och under perioden januari-augusti 2012 ytterligare 10 mkr. Pensionsportföljens bokförda värde uppgår per till 355,1 mkr, varav 194 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (54,7 procent) och 161,0 mkr är placerade i ränterelaterade instrument (45,3 procent). Den totala avkastningen under 2012 inklusive uppskrivningar är positiv och uppgår till 21,1 mkr eller 6,6 procent. Långsiktig medelsförvaltning Den andra delen av kommunens medelsplaceringar benämns som en långsiktig medelsförvaltning. Portföljens värde per uppgår till 330,6 mkr varav 138,8 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (42 procent), 129,7 mkr i ränterelaterade instrument (39,2 procent) och 62,1 mkr är placerade i alternativa tillgångar (18,8 procent). Den totala avkastningen under perioden januari-augusti inklusive nedskrivningar uppgår till plus 3,4 procent. I jämförelser med relevanta index har kommunens räntebärande placeringar och placeringar i svenska aktier utvecklats bättre än relevanta jämförelseindex medan placeringar i globala aktieinstrument har utvecklats sämre än relevanta jämförelseindex. Den aktierelaterade delen består av diverse placeringar i fonder och kapitalgaranterade strukturerade produkter, vars syfte är att likvidsamt intäktsmässigt bidra till kommunens årliga resultat på både kort och lång sikt. Andelen aktierelaterade instrument i den finansiella portföljen är 42,0 procent jämfört mot policyns 50,0 procent (normalandel) eller en undervikt om 26,5 mkr. Den svenska aktieportföljen har ökat med 9,9 procent sedan årsskiftet, vilket är 0,9 procent bättre än jämförelseindex. Den globala aktieportföljen har stigit med 4,6 procent jämfört med jämförelseindex 6,3 procent. Oskarshamns kommuns räntebärande placeringar är per den sista augusti 2012 värderade till 129,7 mkr. Andelen ränterelaterade instrument i den finansiella portföljen är 39,2 procent jämfört mot policyns 50,0 procent (normalandel) eller en undervikt om 35,6 mkr. Placeringarna består av räntefonder, kapitalgaranterade strukturerade produkter och utlåning till kommunala bolag och stiftelser. Kommunens räntebärande placeringar har avkastat 1,8 procent mot benchmark 1,4 procent. Av de egenfinansierade lånen är 45 mkr utlånade till kommunens bostadsbolag Byggebo och 10 mkr till UTAB. 4

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens alternativa placeringar uppgår per sista augusti 2012 till 62,1 mkr och består i sin helhet av innehavet i Pensionsfastigheter Sverige AB. År 2006 fattades beslut om att investera i diversifierade svenska fastigheter genom delägarskap i ett nybildat bolag vid namn Pensionsfastigheter Sverige AB. Bolaget bildades tillsammans med ett antal andra kommuner och pensionsstiftelser i Sverige. Syftet med investeringen var att skapa en väldiversifierad fastighetsportfölj som liknar avkastningen på realräntor men inte korrelerar exakt med aktie- och ränteportföljen. År 2007 var bolagets första verksamhetsår, då fyra fastigheter förvärvades. Oskarshamns kommun har hittills investerat 75,4 mkr i Pensionsfastigheter Sverige AB. Med anledning av situationen på finansmarknaden med bl. a fallande fastighetspriser som följd har en nedskrivning av aktievärdet i Pensionsfastigheter AB gjorts med sammanlagt 13,3 mkr. I samband med delårsbokslut 2012 har Oskarshamns kommun fått kännedom om att ytterligare en nedskrivning av aktievärdet i Pensionsfastigheter Sverige AB kan komma att vara aktuell vid årsskiftet 2012/ Den prognosticerade avkastningen under år 2012 kommer att uppgå till 3,6 mkr eller 4,8 procent. Donation Karin och Gösta Hedström I början av år 2010 inkom information om att en större gåva testamenterats till bl.a. Oskarshamns kommun av Karin och Gösta Hedström. Den testamenterade gåvans storlek uppgår per augusti månad 2012 till 30,4 mkr. Donerade medel förvaltas externt genom ett diskretionärt förvaltningsavtal med Nordea och ska i enlighet med testamentet användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Den totala avkastningen under perioden januari-augusti uppgår till 6,3 procent. Bolag och stiftelser Oskarshamns kommun består inte enbart av de kommunala verksamheterna utan bedriver även verksamhet i bolagsform, där de stora aktörerna är Byggebo AB (helägt), Oskarshamns hamn AB (ägs till 96 %) samt Oskarshamns Energi AB (ägs till 50 %). Kommunens helägda bostadsbolag Byggebo har under ett antal år haft problem med negativa resultat. Bolaget har p.g.a. nyare fastighetsbestånd en stor skuldbörda, vilken innebär att bolaget är känsligt för ränteförändringar. Kommunfullmäktige beslutade i september 2003 att skjuta till 75 mkr i kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav. Ytterligare ett kapitaltillskott om 75 mkr sköts till i december månad Inte heller på detta tillskott ställde ägaren kommunen några initiala avkastningskrav. I kommunens balansräkning per uppgick det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo till 163,5 mkr, medan bolagets egna kapital uppgick till 120,9 mkr, d.v.s. en differens om 42,6 mkr. Med utgångspunkt av ovan nämnda differens fattade kommunen beslut om att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo AB med 42,6 mkr. Även per fanns det en differens mellan det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo och bolagets egna kapital. En nedskrivning om 11,2 mkr i kommunens balansräkning gjordes därför i samband med bokslut Trots den kraftiga räntesänkningen, som skedde under 2009 med lägre räntekostnader som följd, redovisade Byggebo återigen ett negativt resultat för år Bolagets egna prognoser pekade på ytterligare ett antal år med negativa resultat. I slutet av år 2009 lämnade Byggebo:s styrelse in en hemställan om rekapitalisering av företaget till ägaren Oskarshamns kommun. I bolagets hemställan föreslogs bl. a att genom en nyemission omvandla kommunens fordran om 568 mkr till en tillgång i form av aktier. I samband med det bildades en arbetsgrupp med representanter från varje representerat parti i kommunfullmäktige, vilken skulle ta fram ett förslag till lösning med anledning av ovan nämnda hemställan. Arbetsgruppen träffades vid ett flertal tillfällen. På sitt sammanträde den 7 juni 2010 beslutade kommunfullmäktige om att skjuta till 360 mkr i kapitaltillskott. Dessutom beslutade kommunfullmäktige om bl.a. följande: Bolaget ska inte ha större andel av det totala bostadsbeståndet på orten än man har idag. Årliga rapporteringar till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige utöver delårsbokslut och bokslut. Bolaget ska minska sitt fastighetsbestånd. Harmonisering av löner, förmåner och sidouppdrag till den nivå som råder inom de kommunala verksamheterna. För perioden januari- augusti 2012 redovisar bostadsbolaget ett resultat om +7,2 mkr. Även Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) har under flera år i rad redovisat negativa resultat. Ett kapitaltillskott om 10 mkr, som fanns avsatt i den kommunala budgeten, genomfördes i april På detta tillskott ställde inte kommunen några initiala avkastningskrav. Ytterligare ett kapitaltillskott på 10 mkr genomfördes i april månad i år, vilket kommunfullmäktige i sitt budgetbeslut i november 2011 avsatte medel för. Inte heller på detta tillskott 5

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ställde kommunen några initiala avkastningskrav. Det bokförda värdet på aktiekapitalet i UTAB var 3,0 mkr lägre än bolagets egna kapital vid årsskiftet I samband med bokslut 2008 gjordes en nedskrivning av det bokförda värdet med samma belopp. Det bokförda värdet för kommunens aktiekapital i bolaget är nu per ,9 mkr och bolagets egna kapital uppgick till 9,4 mkr, vilket innebär en differens på 9,5 mkr. För år 2011 uppvisade UTAB ett negativt resultat om -2,8 mkr (2010-3,0 mkr). För perioden januariaugusti 2012 uppvisar UTAB ett resultat på -2,2 mkr att jämföras med -2,0 mkr för motsvarande period Det budgeterade helårsresultat är -2,9 mkr. Årsprognosen för 2012 är -3,1 mkr. Omvärldsanalys Svensk ekonomi har under 2012 fortsatt växa trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa samt tecken på försvagad konjunktur på olika håll i världen. Bedömningen är dock att detta förhållande inte kommer att bestå. För andra halvåret 2012 beräknas tillväxttalen bli dystra även för svensk del. Våren 2012 var bedömningen att en viss återhämtning skulle ske internationellt och att tillväxttalen i Europa skulle vända upp under sommarmånaderna. Tyvärr har osäkerheten om utvecklingen i euroområdet istället tilltagit under våren och sommaren. Även utvecklingen i stora delar av övriga världen är något svagare än vårens förhoppning. Svenska ekonomin Under första halvåret 2012 har den svenska ekonomin utvecklats relativt starkt: hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har fortsatt växa, exporten har hämtat tillbaka tappet i slutet på 2011, investeringar förutom i bostäder samt inhemsk produktion har utvecklats starkt. Importen har varit förvånansvärt svag med tanke på den starka kronan. BNP beräknas växa med 1,5 procent Ett svagt 2013 för den svenska ekonomin beräknas följas av ett 2014 med bättre fart. Bedömning för är att resursutnyttjandet normaliseras, produktion och sysselsättning ökar samt löner och priser stiger. Arbetslösheten sjunker och närmar sig 6,5 % och ekonomin når jämvikt BNP beräknas öka snabbare i Sverige än i omvärlden, då Sverige inte har samma statsfinansiella problem samt att den privata sektorn visar överskott. Arbetsmarknad De försämrade tillväxtutsikterna framöver leder till en beräknad försvagning av sysselsättningen. Sysselsättningen sett i antalet arbetade timmar bedöms minska även i början på Den svaga utvecklingen av sysselsättningen leder till en ökad arbetslöshet. Ökningen är störst under andra halvåret i år. Denna utveckling håller tillbaka löneökningarna. Skatteunderlagstillväxtkommunsektorn En svag utveckling av sysselsättning och löner leder till en svag utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag bedöms skatteunderlaget växa med 3,4 % jämfört med 4 % i år. Kommunerna förmodas presentera ett resultat på 16 mdr En avgörande förklaring till överskotten är återbetalningarna av inbetalda avtalspremier för 2007 och 2008 som AFA beslutat om, vilka för kommunernas del uppgår till 8 mdr. Kostnadsutvecklingen i kommunerna beräknas till 1,1 % i fasta priser 2012, vilket de i genomsnitt legat på under 200-talet. Utsikterna för 2013 ser sämre ut för kommunsektorn. Statsbidragen minskar realt, när hänsyn tagits till höjda löner och priser, vilket leder till att skatter och statsbidrag ihop växer långsammare än något år sedan beräknas kostnadsutvecklingen till 1,2 %. Detta kommer att leda till försämrade ekonomiska resultat och sannolikt höjd skatt i ett antal kommuner. Demografiska förändringarbefolkningsutvecklingen Vid bedömning av kommunsektorns utveckling och ekonomiska läge är SCB:s befolkningsframskrivning central. Skatteunderlaget påverkas av hur många personer som är i förvärvsaktiv ålder, hur många av dem som arbetar och hur mycket de arbetar i genomsnitt. Även kommunernas kostnader påverkas av befolkningens storlek och ålderssammansättning. SCB gör befolkningsframskrivningar varje år men en mer omfattande var tredje år. I maj i år kom en sådan mer omfattande befolkningsframskrivning. Den innehåller förändringar: högre fruktsamhetsantaganden, större nettoinvandring de närmaste åren samt lägre dödlighetsantaganden. Tillsammans innebär det en procent större befolkning 2016 och drygt två procent större befolkning Ökningen är ett resultat av den ökade nettoinvandringen och då särskilt flykting och anhöriginvandring. Under 2000-talet har de demografiska behoven för kommunerna ökat med i genomsnitt 0,5 % årligen. Går befolkningsutvecklingen i framskrivningens linje ökar de demografiska behoven till 1,2 % om året. Skillnaden mellan den nya befolkningsprognosen och den tidigare motsvarar en kostnadsökning för kommunerna på 6 mdr. Effekten på skatteunderlaget och skatteintäkterna är betydligt mindre, uppskattade till en tredjedel av effekterna på behoven. 6

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Periodens resultat Oskarshamns kommun redovisar ett resultat på 42,6 mkr för de första åtta månaderna. Prognosen för helåret pekar på ett resultat om 17,2 mkr, vilket är 16,0 mkr bättre än det budgeterade årsresultatet. Finansnettot per är 36,8 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 2,3 mkr. Prognosen avseende finansnettot för helåret är 45,0 mkr, vilket är -6,7 mkr sämre än det budgeterade resultatet. Verksamheterna redovisar ett bättre resultat än budget om 36,6 mkr för de första åtta månaderna och ett underskridande mot budget om 11,4 mkr för hela verksamhetsåret. De största negativa avvikelserna på helårsbasis prognostiserar socialnämnden (-13,0 mkr), tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet ( 5,5 mkr), kommunkontoret (-0,8 mkr) och räddningstjänsten (-0,9 mkr). Övriga nämnder klarar sina verksamheter inom givna budgetramar. Under de första åtta månaderna har det investerats för 95,0 mkr. Av årsbudgeten på 255,1 mkr exklusive exploateringsprojekten beräknas 180,1 mkr förbrukas under verksamhetsåret, vilket medför en positiv budgetavvikelse om 75,2 mkr. Balanskravet Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav fr.o.m. verksamhetsåret Enligt balanskravet får en kommun inte redovisa negativa resultat i resultaträkningen i ett treårsperspektiv. Oskarshamns kommuns resultat enligt balanskravsutredningen redovisas nedan. Årets resultat enligt balanskravet (mkr) Ingående balanskravsresultat Resultat enligt resultaträkningen ,5 43 Realisationsvinsteranläggningstilgångar Realisationsvinsterfinasiella tilgångar Extraordinära intäkter Synnerliga skäl Resultat enligt balanskravet Utgående balanskravsresultat Under perioden har kommunen vid ett flertal tillfällen redovisat negativa resultat som till stora delar berott på nedskrivningar av orealiserade förluster på finansiella tillgångar men även berott på kommunens höga nettokostnader. Kommunfullmäktige åberopade inte synnerliga skäl vid de stora negativa resultaten under 2000 till 2002, även om dessa berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar. Till skillnad från tidigare år åberopade kommunen synnerliga skäl vid balanskravsutredningen 2008, då Oskarshamns kommun återigen redovisade ett stort negativt resultat (303 mkr). Precis som åren innan utgjorde nedskrivningen av orealiserade förluster på finansiella tillgångar en stor del av det negativa resultatet. På sitt sammanträde den 7 mars 2011 beslutade kommunfullmäktige att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för åren Detta med anledning av att det numera ingår även nedskrivning av finansiella tillgångar i synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Kommunfullmäktiges beslut om att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för perioden har i tabellen ovan beaktats och en ny balanskravsutredning är genomförd. Hänsyn har tagits till alla realisationsvinster och realisationsförluster under den gångna perioden samt till alla ned- och uppskrivningar på kommunens finansiella tillgångar. Av balanskravsutredningen framgår att utgående balanskravsresultat per augusti 2012 uppgår till -291,2 mkr. Trots ett stort effektiviseringsarbete inom de kommunala verksamheterna under de senaste tre åren och särskilt inom socialnämndens verksamhetsområde är balanskravsresultatet fortfarande negativt. För att kunna återställa de tidigare negativa resultaten, fordras det att kommunen fortsätter med kraftiga effektiviseringsåtgärder och över tid helt frigör sig från beroendet av finansnettot. Oskarshamns kommuns långsiktiga målsättning bör vara att verksamheternas nettokostnader inte ska uppgå till mer än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Kommunfullmäktiges förslag om att sänka verksamheternas nettokostnader till 102,5 % av skatteintäkter och statsbidrag är ett första steg i den riktningen. Om kommunens framtida nettokostnader inte överstiger skatteintäkter och statsbidrag, kommer Oskarshamns kommun att kunna återställa de negativa resultaten avseende perioden samt kunna bedriva verksamhet med hög standard och kvalitet. Men återställandet av ett så stort negativt balanskravsresultat kräver både tid och uthållighet gällande det pågående arbetet med kostnadsminskningar. Att helt återställa de tidigare negativa resultaten enligt balanskravsutredningen kommer att ta många år i anspråk, långt mer än nuvarande lagstiftning förordar. Så länge kommunens verksamheter delfinansieras av avkastningen på finansiella placeringar kommer resultatet efter balanskravsutredningen att vara negativt och nästan omöjligt att återställa inom den av lagstiftarens angivna treårsperioden. 7

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och mål Måltal Uppfyllelsetid anger vad nyckeltalet ska uppgå till anger när målet ska vara uppfyllt Vår vision Visionen beskriver ett önskat tillstånd i ett längre tidsperspektiv och ska ha till uppgift att vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Visionen för Oskarshamns kommun lyder: Oskarshamn- ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. God ekonomisk hushållning Att kommunerna har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjlighet att finansiera sin välfärd. Balanskravet har funnits i kommunallagen sedan 2000 och innebär att om ett bokslut redovisas med negativt resultat ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa underskottet, om det inte finns synnerliga skäl till underskottet. En åtgärdsplan på tre år ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. Under 2005 stärktes kommunallagens krav kring god ekonomisk hushållning genom att det även ska finnas finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten och dessa ska följas upp och utvärderas. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige beslutade redan 2004 om att nämnderna skulle utveckla sina verksamhetsmål. Vid uppföljningen under 2006 konstaterades det att nämnderna kommit olika långt i detta arbete. Efter en organisationsöversyn under 2007 fastställdes återigen att verksamhetsmål skulle vidareutvecklas. I slutet av 2008 påbörjades detta arbete i projektform och under 2009 arbetade kommunfullmäktiges ledamöter fram nya övergripande mål som beslutades under Därefter har förvaltningar/ nämnder arbetat med att bryta ned dessa övergripande mål till sina verksamheter för att gälla fr o m Vid uppföljningen av målen i slutet av 2011 konstaterades att många nämnder hade alltför många mål och kommunfullmäktige gav dem i uppdrag att minska antalet mål. Detta arbete är nu slutfört av nämnderna och kommer att ingå i budgetprocessen hösten 2012 för att de reviderade målen ska gälla fr o m Balanserade styrkort Verksamhetsmålen redovisas i den balanserade styrkortsmodellen som för Oskarshamns kommun omfattar fyra olika perspektiv, alla lika viktiga för att få balans i verksamheterna. Perspektiven består av ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Varje perspektiv består av ett styrkort som innehåller: Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid anger vad som ska uppnås anger hur man ska uppnå målet anger hur framgångsfaktorn ska mätas anger när nyckeltalet ska mätas Balanserade styrkortsmodellen ska användas på alla nivåer i organisationen och ska ha en central roll både i budget och bokslut. För att få en tydlig röd tråd mellan kommunfullmäktiges och nämndernas styrkort så utgör kommunfullmäktiges framgångsfaktorer nämndernas mål. Nämnderna formulerar egna framgångsfaktorer som är specifika för sina verksamheter. Syftet är att alla verksamheter ska ha mål och framgångsfaktorer som i sin tur ska bidra till att de övergripande målen uppnås. Nedan redovisas uppföljning och kommentarer till kommunens övergripande balanserade styrkort. Nämndernas verksamhetsmål och balanserade styrkort följs upp och kommenteras under respektive nämndavsnitt. I redovisningarna av de balanserade styrkorten finns vissa färgmarkeringar, grön färg innebär att målet är uppnått, gul färg att mätning inte skett och röd färg att målet inte uppnåtts. Övergripande balanserade styrkort Ekonomi Måltalen för detta perspektiv är tillika de nu gällande finansiella målen avseende nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag samt volym för skattefinansierade investeringar. Det tidigare finansiella målet om inflationsskydd av eget kapital har utgått. Vad gäller nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag så har det skärpts från max 105 % föregående mandatperiod ( ) till en målsättning på max 102,5 % vid innevarande mandatperiods utgång För att få en avstämning under hand så kommer måltalet för detta nyckeltal att minskas etappvis för att 2014 landa på 102,5%. Måltalet för detta nyckeltal 2012 är 104,2 %. För perioden januari- augusti 2012 uppgår detta nyckeltal till 99,3 %. Helårsprognosen för 2012 visar på att nyckeltalet för hela 2012 beräknas landa på 102,3 %. Delmålen för 2012 uppfylls både för perioden januari-augusti 2012 och för hela 2012 enligt prognosen. Även måltalet vid mandatperiodens utgång uppfylls i både i utfallet per siste augusti och i prognos pers siste december Prognosen för 2012 visar på en avvikelse till måltalets värde vid mandatperiodens utgång 2014 på +0,2 % eller +2,5 mkr. Det andra måltalet anger att investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar inte får överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen har länge haft stora investeringsvolymer. Avsikten med detta måltal är att bidra till att sänka investeringsvolymerna, så att de understiger avskrivningsvolymerna. Att målet beräknas i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ger även en viss följsamhet mot inflationsutvecklingen. 4 % av 2012 års skatteintäkter och statsbidrag motsvarar 49 mkr. Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 81,7 mkr för perioden januari- augusti För hela 2012 är 8

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE prognosen att de skattefinansierade investeringarna kommer att uppgå till 145,0 mkr. Målet är inte uppfyllt. Medborgare Verksamhetsmålet för perspektivet är Attraktiv kommun med hög livskvalitet. För att följa framgångsfaktorerna Delaktiga medborgare och God kommunal service genomför kommunen SCB medborgarenkät för att se vilket betyg medborgarna ger kommunen. Denna enkät genomförs nu på nytt hösten 2012 och är tänkt att genomföras vart annat år. Exempel på insatser som kommunen genomför för att utveckla arbetet för att nå verksamhetsmålet är arbetet inom projektet Ett Oskarshamn som nu arbetar med Kristdalabygden. Fortsatt arbete med att vidareutveckla verksamheterna inom ramen för Servicecenter och företagslotsen. En annan framgångsfaktor som identifierats är Attraktiva boendeformer. Det som nu känns närmast att bli verklighet är byggandet på Mejeriplan och Bovieran vid Gölkärret. Påbörjad planeringen för framtidsprojektet att bygga bostäder i anslutning till inre hamnen. Arbetsmarknadsprojeket Arbetsmarknadsfrågor 2012 pågår med fokusering på att minska antal unga som står utanför arbetsmarknaden. Statistiken för tiden fram till juli 2012 visar att totalt antal arbetslösa i landet ligger på 6,2 %, i länet på 6,0 % och i kommunen på 5,3 % (Tre kommuner i länet har bättre sysselsättning). Medarbetare En förutsättning för att i framtiden kunna rekrytera, behålla och utveckla personal är att arbetsplatserna i kommunen är attraktiva. Inflytande, god arbetsmiljö, anställningsvillkor, trygghet och utveckling i arbetet blir konkurrensmedel. Nya generationer ställer nya krav och har delvis andra förväntningar på sina arbeten. Tryggad kompetensförsörjning/utveckling Som kommunens största arbetsgivare har vi ett ständigt behov av att rekrytera kompetenta, engagerade och delaktiga medarbetare. De närmaste fem åren behöver kommunen rekrytera minst 300 nya medarbetare bl a lärare, förskollärare, ingenjörer, brandmän, sjuksköterskor och undersköterskor. Arbetet med kompetensförsörjning via EU-projektet Kompetensbron är avslutat. Kompetensbron har varit ett nationellt projekt som startade augusti 2009 och avslutades i mars Ca 400 personer i Oskarshamns kommun deltog. Att förmedla kunskap och erfarenheter mellan generationer och öka kommunens möjligheter att konkurrera med andra aktörer om kompetenta medarbetare var centralt i projektet. I syfte att främja lärande och erfarenhetsutbyte har projektet haft aktiviteter som seminarier, utbildningar och benchmarking. Projektet har utvärderats enligt EFS-rådets modell, följeforskning. Projektet har övergått i en implementeringsfas, där nya arbetssätt och ny kunskap inarbetas i rutiner och metoder. Under våren prövades ett digitalt verktyg för individuella kompetensutvecklingsplaner. Verktyget erbjuds from hösten samtliga chefer och medarbetare. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Kommunen har genomfört en undersökning bland medarbetarna med bäring på Hållbart medarbetarengagemang. Syftet med enkäten är att mäta och analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat och att jämföra oss med andra kommuner och landsting. Enkäten genomfördes i mitten av februari till den 15 mars. 951 medarbetare, varav 737 kvinnor och 214 män, svarade på enkätens nio frågor som handlar om hur man upplever sitt arbete? hur relationen och samarbetet med den närmaste chefen fungerar? om man är insatt i arbetsplatsens mål? Resultatet visar att över 90 % av de svarande upplever att arbetet är meningsfullt, ca 77 % att man lär sig nytt och utvecklas i det dagliga arbetet och att man ser fram mot att gå till arbetet. Drygt 76 % anser att närmaste chefen visar förtroende och ger förutsättningar för att man som medarbetare ska kunna ta ansvar i arbetet. Drygt 60 % anser att närmaste chefen visar uppskattning för arbetsinsatsen. Ca 87 % anser att man är insatt i arbetsplatsens mål och 89 % vet vad som förväntas i arbetet. Ca 58 % anser att målen följs upp och utvärderas på att bra sätt. Arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal (FAS -avtal) tillsammans med de fackliga organisationerna har pågått sedan 2011 och avslutas under hösten Syftet är att bättre möjliggöra verksamheternas utveckling genom ökad delaktighet hos medarbetarna. Kommunens gemensamma värdegrund, som är invävd i ledningspolicyn, är på väg att utvecklas till en helt naturlig del av verksamheten och finns med när vi varje dag utför vårt arbete. Den framträder också i rekryteringsprocesser, introduktion, lönesättning och löneöversyn. Goda arbetsvillkor Andra aktiviteter som syftar till att öka attraktionen och erbjuda goda arbetsvillkor har varit att uppdatera det hälsofrämjande arbetet. Som ett led i det infördes rökfri arbetstid i augusti och from 1 januari 2013 ändras friskvårderbjudandet med möjlighet att välja friskvård på arbetstid eller friskvårdsbidrag på fritid. Flera hälsofrämjande aktiviteter, workshops, kampanjer och föreläsningar för chefer och medarbetare har genomförts. Ökad närvaro Målet för Oskarshamns kommun är att detta nyckeltal till år 2011 ökar till 80 % närvaro. Den faktiskt arbetade tiden per januari-juli 2012 uppgår till ca 79,9 %, en ökning med 1,1 % - enhet jämfört med motsvarande period

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utveckling Perspektivet Utveckling med verksamhetsmålet Ökad tillväxt har som identifierade framgångsfaktorer God infrastruktur och kommunikationer, Breddat näringsliv och Attraktiv kommun. Dessa mål följs upp: Breddat näringsliv i samband med att statistik för 2012 sammanställs, Attraktiv kommun genom tidningen Fokus ranking Här är det bäst att bo. Oskarshamn kom på plats 75 plats år 2012 samt infrastrukturpunkten som följs upp en gång per år EKONOMI God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2014: 102,5% Aug 2012: 99,3 Max 4 % Aug 2012: 10,1 % MEDBORGARE Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd inflytandeindex (NNI) med ett index baserat på kommunens storlek God kommunal service Nöjd medborgarindex (NMI) 2014: NII 40 STENs måltal för detta nyckeltal måste omformuleras 2014: NMI 54 Attraktiva boendeformer Goda förutsättningar till försörjning Antal nyproducerade bostäder Arbetsförmedlingens sysselsättningsgrad 40 nya bostäder per år Högst sysselsättning i länet STENS nyckeltal för detta följs upp vid årets slut MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Goda arbetsvillkor Nöjd medarbetarindex (NMI) Arbetsvillkorsindex (AVI) 2012: minst 50 % 2013: ökning med 20 % jämfört med 2010 Ingen mätning gjord Ingen mätning gjord 2011: AVI :117 Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid 2011: 80 % 79,9% 10

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ökad tillväxt UTVECKLING Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Genom utveckling av god infrastruktur och kommunikation Upprättad färjetrafik till Baltikum 2015: Reguljär godstrafik minst en gång per vecka Tågtrafik är återupptagen december Breddat näringsliv Korta pendlingstiden med kollektivtrafiken till: Kalmar Växjö Nya jobb inom tjänstesektorn 2020: Restid: Max 1 tim Max 1 tim och 45 min 2015: nya jobb Attraktiv kommun Nyföretagande FOKUS-ranking Här är det bäst att bo 2015: 120 nya företag/ år 2015: Topp 100 Tom v : 76 nya företag 75, (62, 93) 11

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förkortad finansiell analys En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun använder sedan 2002 den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar, som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Delårsbokslutets finansiella analys bygger på en förkortad och förenklad variant av RK-modellen. Även den förkortade modellen omfattar de fyra perspektiven: resultat kapacitet - risk kontroll. Oskarshamns kommun Resultat- Kapacitet Oskarshamns kommuns bruttoomsättning uppgår till 1 089,0 mkr och balansomslutningen till 3 806,4 mkr. Delårsbokslut per sista augusti visar på ett positivt resultat om 42,6 mkr, vilket är en förbättring med 98,1 jämfört med föregående år, då resultatet uppgick till -55,5 mkr. Helårsprognosen pekar på ett positivt resultat om 17,2 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 16,0 mkr. Oskarshamns kommuns resultatutveckling har varit extremt negativ under ett antal år. Anledningen är framförallt den negativa utvecklingen som skett på aktiemarknaden i kombination med en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har resultatet per sista augusti varit positivt och kommunens nettokostnadsnivå har haft en nedåtgående trend för åren Både år 2005 och 2006 uppnåddes kommunens finansiella mål om att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 105,2 %. Den trenden bröts åren 2007 och uppgick detta nyckeltal till 104,2% och detta finansiella mål uppfylldes likaså Detta nyckeltal uppgick då till 103,7 %. Även 2011 uppgick detta nyckeltal till 103,7 %. Prognosen för hela 2012 är att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag kommer att uppgå till 102,3 %. Målsättningen är att detta finansiella nyckeltal uppgår till högst 102,5% vid innevarande mandatperiods utgång Oskarshamns kommun i siffror aug- aug- aug- aug- aug- (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym 65,1 55,6 51,7 35,9 95,0 Resultat och kapacitet aug- aug- aug- aug- aug- (mkr) Periodens resultat: -Före extraordinära poster -42,8-2,8 6,8-55,5 42,6 -Efter extra ordinära poster -42,8-2,8 6,8-55,5 42,6 Nettokostnadsandel i % - Verks. nettokostnad Avskrivningar Summa Soliditet (exkl. internbank) i % 79% 87% 86% 84% 84% Skattesatser i kr -Primär-kommun 21,9 21,9 21,9 21,9 21,5 -Total-kommun 32,1 32,1 32,1 32,1 32,4 En viktig förutsättning för en långsiktigt god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och 12

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE statsbidragen, förutsatt en oförändrad utdebitering. Mellan augusti 2011 och augusti 2012 har skatteintäkter och statsbidrag ökat med 1,6 % medan verksamhetens nettokostnader exklusive avskriv-ningar minskat med 0,3 %, vilket starkt bidrar till ett positivt resultat per 31 augusti om 42,6 mkr. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig markant mot rikssnittet. Rikssnittet var 98,2 % (bokslut 2011). Detta nyckeltal uppgick för 2011 till 103,7 % för kommunens del. Oskarshamns kommuns nettokostnadsandel uppgår till 102,8 % per 31 augusti Målsättningen är att detta finansiella nyckeltal uppgår till högst 102,5 % vid innevarande mandatperiods utgång Det reviderade finansiella målet gäller från och med Föregående mandatperiod uppgick målet för detta nyckeltal till 105 %. Måltalet för nyckeltalet sänks etappvis och blir då för ,2 %. Detta nyckeltal uppfylls i det närmaste både för perioden januari- augusti och för hela Den tidigare trenden med kontinuerligt lägre nettokostnader bröts dessvärre för åren 2007 och Verksamheternas nettokostnader uppgick då återigen till för kommunen oacceptabla nivåer om en långsiktig god ekonomisk hushållning ska vidmakthållas. Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år. Oskarhamns kommun tar en klart större andel av resurserna i anspråk till anläggningar/ fastigheter än jämförbara kommuner. Investeringsvolymen under 2012 prognostiseras överstiga avskrivningsvolymerna med 106,3 mkr. Kommunfullmäktige har fr.o.m fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar (4 % av skatteintäkter och statsbidrag, för 2012 ca 48,7 mkr). Det målet kommer inte att uppnås i år, eftersom de skattefinansierade investeringarna prognostiseras uppgå till 145,0 mkr. Inte heller för perioden januariaugusti i år uppfylls detta finansiella nyckeltal. Då skattefinansierade investeringarna uppgår till 81,7 mkr och 4 % av skatteintäkter och statsbidrag är 32,5 mkr. Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är på i stort sett samma nivå som förra året. Det egna kapitalet har ökat med 22,0 mkr jämfört med samma period Det totala kapitalet är 204,5 mkr högre jämfört med samma period Oskarshamns kommuns soliditet bör anses som god även om det inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten bör vara. Snittet bland landets kommuner var förra året en soliditet på 49,8 % (bokslut 2011). Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. Den höga soliditeten möjliggör en stor handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar. Risk - Kontroll Oskarshamns kommun aug- aug- aug- aug- aug- (procent) Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Budgetavvikelse, resultat före ex.post Kommunens betalningsberedskap på både kort och lång sikt är god och har så varit under lång tid. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Kommunens kassalikviditet uppgår till 54,2 %, vilket är en förbättring med 12 procentenheter jämfört med förra året. Förbättringen förklaras av att de likvida medlen (+45,7 mkr) och de kortfristiga fordringarna (+7,2 mkr) ökade mer än avsättningen till pensioner (+15,3 mkr) och de kortfristiga skulderna gjorde (+3,4 mkr) jämfört med samma tidsperiod förra året. Även kommunens balanslikviditet är högre än vid samma tidpunkt förra året. Det beror på att omsättningstillgångarna ökat med hela 119,1 mkr samtidigt som de kortfristiga skulderna och avsättningen till pensionerna inte ökat med lika mycket, +3,9 mkr respektive 15,3. Bland omsättningstillgångarna är det likvida medel och kortfristiga placeringar som har ökat. Kommunen har inga egna långfristiga skulder. Koncernen däremot har långfristiga skulder. Oskarshamns kommun fungerar som internbank inom koncernen, där upptagna externa internbankslån uppgår till 1 291,2 mkr och egenfinansierade internbankslån till 55,0 mkr. Förra året uppgick dessa lån till 1 098,5 mkr respektive 178,2 mkr. Anledningen till den egenfinansierade utlåningen är att minska den finansiella risken i koncernen. Merparten av internbankslånen har vidareutlånats till kommunens bostadsbolag (1 227,0 mkr av 1 291,2 mkr). Räntekostnaderna för de externa internbankslånen har per uppgått till 23,4 mkr, varav 5,4 mkr är upplupna ej erlagda räntor per Samma belopp har erhållits från låntagarna jämte ett påslag på 0,20 %, vilket motsvarar 2,1 mkr varav 0,5 mkr avser upplupna ej erhållna räntepåslag. På helårsbasis prognostiseras räntekostnaden till 34,0 mkr 13

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE och räntepåslaget på 2,4 mkr. Ränteintäkterna för de egenfinansierade lånen som per består av 55,0 mkr uppgår per till 1,9 mkr och på helårsbasis till 2,6 mkr. Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den s k blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Pensionsåtagandet uppgår, enligt kommunens pensionsadministratör SPP, till 815,1 mkr varav 93,3 mkr redovisas i balansräkningen som avsättning och resterande 721,8 mkr som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsåtagande var vid årsskiftet 815,1 mkr. En ökning med 0,9 mkr redovisas för perioden januari-augusti Kommunen har sedan november 2002 i och med Kommunfullmäktiges antagande av ny finanspolicy beslutat om full fondering av pensionsåtagandet. Den faktiska finansiella portföljen har omstrukturerats så att full fondering uppnåddes redan Pensionsåtagande enligt SPP (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktelser Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserat resultat ,1-7,7 Avkastning ,36 6,7 Totala förpliktels. - finans. placering Enligt den reviderade finanspolicyn från januari 2006 skulle pensionsåtagandet marknadsvärderas kontinuerligt enligt en annan modell. Det övergripande förvaltningsmålet för pensionsportföljen är att kunna täcka minst lika mycket som avsågs av skulden när den nya pensionsstrategin tog sin början. Detta innebär att tillgångarna i relation till avsedd del av skulden (konsolideringen) bör ligga på minst 100 %. Den övergripande risklimiten enligt placeringspolicyn innebär att minst 90 % av avsedda pensionsutbetalningar alltid skulle kunna täckas av pensionsportföljen. Denna nivå betecknas som ett säkerhetsgolv som aldrig skall äventyras. Kommunens höga ambition gällande hur stor del av portföljen som ska kopplas till pensionsskulden har övergivits, eftersom konsolideringsgraden om 90 % bedömdes svår att uppnå. På sammanträdet den 11 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 721,8 mkr innebär detta ett belopp om minst 288,7 mkr. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under har pensionsmedel successivt förts över till bolaget, vilket innebär att kommunen är fullfonderad. Totalt har 320 mkr förts över. Värdet i KLP per uppgick till 355,1 mkr. Fördelningen av värdepapper i KLP är 54,7 % aktier, 43,4 % räntebärande samt resterande 1,9 % i likvida medel. Kommunens andel i KLP uppgår till 16,3 %. Kommunens resultat 31 augusti 2012 uppgår till 42,6 mkr, vilket är en förbättring med 98,1 mkr jämfört med samma period förra året. Efter ett antal år med stora positiva resultat i delårsbokslutet i augusti bröt Oskarshamns kommun 2008 och 2009 den trenden uppvisades dock per siste augusti ett positivt resultat på 6,8 mkr. På helårsbasis prognostiseras 2012 ett överskott på 17,2 mkr, vilket innebär en budgetavvikelse på 16 mkr. Den målbeskrivning som Kommunfullmäktige har antagit innebär att kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inte skall överstiga 102,5 % vid innevarande mandatperiodsutgång Per ligger utfallet på 99,3 %. Om helårsprognosen håller i sig kommer nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag att uppgå till 102,3 %. Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet på nämndsnivå kan under 2012 anses som tillfredsställande, eftersom verksamhetens prognostiserade nettokostnader är 36,6 mkr högre än budgeterat. En starkt bidragande orsak till det är dock av engångskaraktär och inget kommunen enskilt kunnat påverka, nämligen återbetalningen av inbetalda avtalspremier avseende 2007 och 2008 på 28,5 mkr. De största negativa budgetavvikelserna i helårsprognosen för 2012 finns på den skattefinansierade sidan: socialnämnden (-13 mkr varav ekonomiskt bistånd står för 5 mkr) samt tekniska nämnden (-5,5 mkr varav kommunens åtagande i I-test står för 3,1 mkr och vinterväghållningen för 1,5 mkr). Den prognostiserade budgetavvikelsen på skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 11,3 mkr högre än budgeterat. En god budgetföljsamhet och prognossäkerhet är absolut nödvändigt om kommunen vill åstadkomma en bra kontroll över årets intäkter och kostnader. Därför är det tillfredställande att se att socialförvaltningen men även övriga förvaltningars förändringsarbete med målet att få ekonomin i balans. 14

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår: Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100 % Oskarshamn Energi AB 50 % Oskarshamns Hamn AB 96 % Oskarshamns Utveckling AB 100 % Stiftelsen Forum 100 % Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50 % Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100 % För presentation av de kommunägda bolagen och stiftelserna se sidorna Sammanställd redovisning - periodens resultat aug- aug- aug- aug- aug- (mkr) Före extraord.poster -45,9 6,3 18,7-51,0 58,5 Efter extraord.poster -45,9 6,3 18,7-51,0 58,5 Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett resultat om +58,5 mkr för perioden januari augusti Detta är en förbättring med 109,5 mkr jämfört med samma period förra året. Resultatförbättringen beror till stor del på Oskarshamns kommuns resultat på +42,6 mkr, vilken i sin tur till stor del beror på återbetalningen av inbetald avtalspremies för 2007 och 2008 på 28,5 mkr. Oskarshamns Utvecklings AB har under flera år i rad redovisat negativa resultat. Ett kapitaltillskott om 10 mkr, som fanns avsatt i den kommunala budgeten 2008, genomfördes i april månad Ägaren, Oskarshamns kommun, ställde inte några initiala avkastningskrav på kapitaltillskottet. Ytterligare ett kapitaltillskott på 10 mkr verkställdes i april i år, i enligt med kommunfullmäktiges budgetbeslut i november Inte heller denna gång ställde ägaren Oskarshamn kommun några initiala avkastningskrav på kapitaltillskottet.. Koncernens investeringar uppgår till 89,4 mkr jämfört med 63,8 mkr året innan. Det är framförallt Oskarshamns kommun och Oskarshamns Hamn AB som står för de höga investeringsnivåerna. Koncernens soliditet är % lägre jämfört med föregående år och har sedan 2002 legat på nivåer runt 60 %. Stiftelsen Forum avviker från de övriga bolagen i koncernen med sin låga soliditet om 0,08 %. Sammanställd redovisning i siffror aug- aug- aug- aug- aug- (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Soliditet Trots tre kapitaltillskott på sammanlagt 510 mkr, genomförda 2003, 2007 samt 2010, prognostiserar Byggebo AB att resultaten kommer att vara negativa i ytterligare ett antal år framöver. Dock prognostiserar bolaget ett positivt resultat för 2012 på 7,2 mkr.. I slutet av 2009 lämnade Byggebos styrelse in en hemställan om rekapitalisering av företaget till ägaren Oskarshamns kommun. I bolagets hemställan föreslogs bl. a att genom en nyemission omvandla kommunens fordran om 568 mkr till en tillgång i form av aktier. I samband med det bildades en arbetsgrupp med representanter från varje representerat parti i kommunfullmäktige, vilka skulle ta fram ett förslag till lösning med anledning av ovannämnda hemställan.. På sitt sammanträde den 7 juni 2010 beslutade kommunfullmäktige om att skjuta till 360 mkr i kapitaltillskott. Beslutet verkställdes i november

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (mkr) Bokslut Budget Utfall Avvik. Budget Prognos Avvik. Nämnd 2011 aug-12 aug-12 aug Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunkontor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst 3,2 0,2-2,3-2,4 0,3 0,3 0,0 Teknisk nämnd 7,0 3,9 2,7-1,5 0,0 2,0 2,0 Varav: Vatten och avlopp -0,8 3,9 0,9-3,3 0,0-0,5-0,5 Renhållning 7,8 0,0 1,8 1,8 0,0 2,5 2,5 Summa 10,1 4,1 0,4-3,9 0,3 2,3 2,0 Skattefinansierad verksamhet Strategi- och näringslivsenheten -22,2-17,4-12,0 5,4-26,2-24,0 2,2 Kommunkontor -48,1-21,5-20,6 0,9-32,2-32,9-0,8 Räddningstjänst -29,6-17,2-18,9-1,7-25,9-26,8-0,9 Teknisk nämnd -48,4-28,9-42,2-13,3-43,4-48,9-5,5 Samhällsbyggnadsnämnd -18,9-12,9-12,1 0,8-19,4-19,4 0,0 Barn- och utbildningsnämnd -498,6-340,3-336,6 3,7-501,9-500,0 2,0 Kultur- och fritidsnämnd -72,7-49,8-50,4-0,6-74,7-74,7 0,0 Socialnämnd -520,7-336,9-346,2-9,3-501,4-514,4-13,0 Valnämnd 0,0-0,0 0,0 0,0-0,0-0,0-0,0 Revision -0,9-0,6-0,6 0,0-0,9-0,9 0,0 Varav avskrivningar -72,4-58,5-49,4 9,1-78,1 3,9 3,9 Summa ,1-825,6-839,6-14, , ,0-16,0 Finans Övrig finansiell verksamhet 6,1-21,4 33,0 54,4-32,0-6,5 25,5 Summa 6,1-21,4 33,0 54,4-32,0-6,5 25,5 Verksamhetens nettokostnader ,9-842,8-806,1 36, , ,2 11,5 Skatteintäkter och statsbidrag 1200,1 804,8 812,1 7, , ,5 11,3 Resultat efter skatteintäkter -43,8-38,0 5,9 43,7-50,5-27,8 22,7 Finansnetto -31,6 34,5 36,8 2,3 51,7 45,0-6,7 Resultat efter finansnetto -75,4-3,6 42,6 46,0 1,2 17,2 16,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader 28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -47,5-3,6 42,6 46,0 1,2 17,2 16,0 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 103,6 99,3 104,2 102,3 16

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning - kommun (Belopp i mkr) Avgiftsfinansierade investeringar Bokslut 2011 Budget aug-12 Utfall aug-12 Avvik. aug-12 Budget 2012 Prognos 2012 Avvik Förslag till överföring till 2013 Teknisk nämnd -14,4-45,0-10,7 34,3-67,5-26,9 40,6-40,7 Varav VA: -11,0-26,3-9,7 16,4-39,4-26,0-13,4-13,5 - Infordr 3 avl ledn 0,0 0,0-1,1-1,1 0,0 0,0 0,0 - Vattentäkt O-hamn -0,9-2,4-1,5 0,9-3,6-3,5 0,1-0,1 - Säkerhetshöj åtg VV -0,2-2,0-0,8 1,2-3,0-1,8 1,2-1,2 - Va-utbuggnad Sörvik -0,1-2,3-0,9 1,4-3,5-3,5 0,0 0,0 - Servisomläggningar -1,5-0,7-0,6 0,1-1,0-0,6 0,4 0,0 - Va-ledn Illervägen 0,0 0,0-0,5-0,5 0,0-0,5-0,5 0,0 - Ledningsdatabasen 0,0 0,0-0,4 0,5 0,0-0,4-0,4 0,0 - Va-verk upprustn och förnyelse -0,5-1,0-0,5-0,4-1,5-1,2 0,3-0,3 - Övriga projekt -7,7-17,8-3,4 14,4-26,8-14,5 12,3-11,9 Varav Renhållning: -3,4-18,7-0,9 17,9-28,1-0,9 27,2-27,3 - Fordon maskiner -2,5-5,4-0,6 4,8-8,1-0,6 7,5-7,5 - Storskogen förnyelse -0,4-0,6-0,2 0,5-0,9-0,3 0,6-0,6 - Övriga projekt -0,5-12,7-0,1 12,7-19,1 0,0 19,1-19,2 Kommunkontor -1,1-13,9-2,5 11,4-20,9-7,9 13,0-13,0 Varav: - Nyttjanderättsavtal hamnen -13,9-2,5 11,4-20,9-7,9 13,0 0,0 Strategi- och näringslivsenheten 0,0-8,0 0,0 8,0-12,0 0,0 12,0-12,0 Räddningstjänst -3,6-0,3 0,0 0,3-0,5-0,3 0,2 0,0 Summa -19,2-67,3-13,2 54,1-101,0-35,1 65,9-65,7 Skattefinansierade investeringar Teknisk nämnd -52,2-67,1-51,7 15,4-100,7-98,7 2,1-6,3 Varav: - Miljöförbättr inomhus -0,4-3,1-1,5 1,6-4,6-4,0 0,6-0,6 - Hamngatan/ Kungsgatan -1,0-1,5-2,2 0,7-2,3-2,5-0,2-0,2 - Förskoleavdeln Norra omr -0,6-13,6-8,7 4,9-20,4-24,2-3,8-3,8 - Gc-vägar -0,5-0,7-1,0-0,3-1,0-1,0 0,0 0,0 - Valhalla o Norra -2,0-21,6-22,6-1,0-32,4-32,4 0,0 0,0 - Kristdala sporthall -0,1-2,9-2,0 0,9-4,3-4,3 0,0 0,0 - Förnyelse fordon o maskiner 0,0-3,3-0,9 2,4-5,0-5,0 0,0 0,0 - EPC -14,8-8,8-8,1 0,7-13,2-13,2 0,0 0,0 - Övriga projekt -32,8-11,7-4,8 6,9-17,5-12,0 5,5-1,7 Strategi- och näringslivsenheten -4,0-27,6-5,3 22,3-31,4-11,9 19,5-19,5 Kommunkontor -2,3-2,3-1,8 0,5-3,4-3,4 0,0 0,0 Räddningstjänst -2,0-4,4-5,4-1,0-6,5-7,3-0,8 0,0 Finans 0,0 0,0-12,1-12,1 0,0-12,1-12,1 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd -0,2-0,4 0,0 0,4-0,5-0,5 0,0 0,0 Socialnämnd -0,6-2,6-3,0-0,4-4,0-4,0 0,0 0,0 Barn- och utbildningsnämnd -2,7-2,8-1,7 1,1-4,2-4,2 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnd -2,6-2,3-0,8 1,5-3,4-3,0 0,4-0,4 Summa -66,6-109,4-81,7 27,8-154,3-145,0 9,3-26,2 Totalt -85,7-176,7-95,0 81,9-255,1-180,1 75,2-91,9 17

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsfinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 13,2 mkr mot budgeterade 67,3 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 54,1 mkr. Årsbudgeten är 101,0 mkr och nämnderna prognostiserar att förbruka 35,1 mkr till årsskiftet. Teknisk nämnd De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 10,7 mkr mot budgeterade 28,6 mkr. Årsbudgeten är 45,0 mkr. De största enskilda projekten för närvarande är va- utbyggnad Sörvik (0,9 mkr), säkerhetshöjande åtgärder VV (0,8 mkr), vattentäkt O-hamn (1,5 mkr) samt infordring tre avloppsledningar (1,1 mkr). Helårsprognosen pekar på att 26,9 mkr kommer att användas 2012 samt att 40,7 mkr önskas överföras till Investeringarna omfattar ett femtiotal olika projekt. Kommunkontoret Årsbudgeten och årsprognosen på 20,9 mkr respektive 7,9 mkr avser hamninvesteringar likaså utfallet per 31 augusti på 2,5 mkr. Räddningstjänst Periodens investeringar uppgår till 0,04 mkr. Räddningstjänstens helårsprognos är att den aktuella investeringen blir något billigare än beräknat. Skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar uppgår till 81,7 mkr mot budgeterade 109,4 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 27,8 mkr. Helårsprognosen pekar på ett utfall om 145,0 mkr och en positiv budgetavvikelse om 9,3 mkr. Teknisk nämnd Investeringsbudgeten för helåret omfattar 100,7 mkr och avser ett åttiotal olika projekt. Nettoutfallet per sista augusti är 51,7 mkr. De största enskilda projekten för närvarande är Valhalla och Norra (22,6 mkr), Förskoleavdelning Norra (8,7 mkr), EPC (8,1 mkr), Hamngatan/ Kungsgatan (2,2 mkr) samt Kristdala sporthall (2,0 mkr). Helårsprognosen pekar på ett utfall på 98,7 mkr och att 6,3 mkr önskas överföras till Mer information om tekniska nämndens olika investeringsprojekt går att finna under nämndens verksamhetsberättelse. Kommunkontoret Periodens investeringar uppgår till 1,8 mkr mot budgeterade 2,3 mkr. Helårsprognosen pekar på att budgeten på 3,4 mkr kommer att hållas. De skattefinansierade investeringarna är IT-relaterade och omfattar befintliga centrala datorer utbyggnad, gemensamma nätverksprojekt, IT-strategi m.m. Räddningstjänst Helårsbudgeten uppgår till 6,5 mkr och beräknas överskridas med 0,8 mkr. Räddningstjänsten har hittills investerat 5,4 mkr i sex olika projekt. Investeringarna avser bl.a. hävare (4,7 mkr) samt släckbil (0,6 mkr). Samhällsbyggnadsnämnd Enligt helårsprognosen kommer 2012 års investeringsbudget om 0,5 mkr att användas i sin helhet vid inköp av nya mätningsinstrument till Kart- och planavdelningen. Socialnämnd Socialnämndens investeringar för perioden januariaugusti uppgår till 3,0 mkr mot budgeterade 2,6 mkr. Enligt helårsprognosen kommer årsbudgeten om 4,0 mkr att nyttjas fullt ut. Den största delen avser Hjälpmedelsförråd. Barn och utbildningsnämnd Nämndens investeringar för perioden januariaugusti uppgår till 1,7 mkr mot budgeterade 2,8 mkr. Årsbudgeten är på 4,2 mkr och avser ett trettiotal projekt. Årsbudgeten beräknas förbrukas i sin helhet. Kultur- och fritidsnämnd Nämndens investeringsbudget för 2012 uppgår till 3,4 mkr, vilken inte beräknas nyttjas fullt ut. Hittills har nämnden förbrukat 0,8 mkr, vilket innebär en budgetavvikelse på +1,5 mkr för perioden jan- aug. Nämnden har ett tiotal pågående projekt, där ombyggnation Sjöfartsmuseet och Havslätt friluftsområde är de största. 18

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsredovisning Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål är en av de väsentliga förutsättningarna för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen har totalt avsatt 10 mkr i budgeten till exploateringsändamål under 2012 och allteftersom beslut tas om att genomföra olika exploateringsprojekt fördelas budgeten till de olika projekten. Under perioden uppgår utgifterna för exploateringsmark 246 tkr varav 158 tkr avser bostadsområden och 88 tkr avser verksamhetsområden. Kommunen har samtidigt inkomster för såld tomtmark på tkr. Exploatering bostadsområden Pärnuvägen: Upphandling är nyligen genomförd av tekniska kontoret avseende gatu- och VAarbeten. Arbetet förväntas vara färdigställt till årsskiftet. Tomtförsäljning beräknas starta våren Bovieran: Miljötekniska markundersökningar är genomförda på området. Tyvärr finns det viss förekomst av tungmetaller. Förhandling pågår med exploatör. Detaljplanearbete pågår. Planen beräknas vinna laga kraft tidigast maj Exploatering verksamhetsområden (handelsområden) Snickeriet: Miljötekniska markundersökningar är genomförda. Området omfattar även två stycken privata fastigheter. Två exploatörer är intresserade av ett gemensamt handelsområde. Förhandlingar pågår. Utredning av tillgängliga saneringsmetoder pågår. Detaljplanearbete pågår. Planen beräknas vinna laga kraft tidigast våren Avslutade och justerade exploateringsområden Kronoparken/Kvastmossen är färdigställt. En tomt är såld. Besked från ett lokalt företag väntas under senhösten om de är intresserade av att ha verksamhet på platsen. Försäljning av råmark Bandmossen, del av Oskarshamn 3:4. En tomt såld innan sommaren. En förutsättning för att avyttra mer mark är en tillfartsväg byggs in på området. Detta arbete bör göras samtidigt som kommunen ansluter den nya fastigheten och en sedan tidigare såld tomt till vatten och avlopp. Exploateringsbudget (tkr) Konto Projekt Ingående balans Inkomster jan-aug 2012 Utgående balans per aug Utgifter janaug Helårsbudget Div expl.fastigheter Exploateringspåse Kronoparken/Kvastmossen Exploatering Ekebo Pärnuvägen Snickeriet Bandmossen, del av Oh 3: Bovieran, del av Kristineberg 1: Summa

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning Förklaringar Anställd Fysisk person med en/ flera anställningar i kommunen. Den anställde kan vara tillsvidareanställd och/ eller visstidsanställd. Personen räknas endast en gång. Anställning Samtliga anställningar räknas. En anställd kan ha flera anställningar. Förvaltningarna TK Tekniskt kontor SBK Samhällsbyggnadskontor RTJ Räddningstjänst KNK Kommunkontor SF Socialförvaltning BUF Barn- och utbildningsförvaltning KFF Kultur- och fritidsförvaltning STEN Strategi- och näringslivsenhet Mer- och fyllnadstid Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie arbetstid upp till det arbetstidsmått som gäller för heltidsanställning. Ersättningsnivå 120 %. Okompenserad övertid Övertid personal vill ta ut i ledig tid istället för i pengar. PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension. Sjuktillfälle Antal tillfällen anställda varit frånvarande p.g.a. sjukdom. Tillsvidareanställd Fast anställd Timavlönad Vikarie som avlönas per arbetad timme och som anlitas vid behov. Årsarbete De anställdas sammanlagda timmar delat med heltidsmåttet (1 980 timmar/ år). Övertid Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180 %. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240 %. Konvertering Efter mer än två års visstidsanställning under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Personal Antal anställda: Månadsanställda Antalet månadsanställda i kommunen utgjorde vid utgången av augusti årsarbetare, vilket är en minskning med 3 årsarbetare från Av dessa var tillsvidareanställda ( 22) och 134 visstidsanställda (+19). Det totala antalet tillsvidareanställda har fortsatt att minska och är nu 2 431, vilket är en minskning med 26 personer. De visstidsanställda ökade med 17 personer. Antalet anställda och årsarbetare jämförs med 31/ Efterföljande jämförelser i redovisningen avser en period under 2012 som jämförs med samma/ motsvarande period Antal anställda och antal årsarbetare Tillsvidare Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,2 231,1-6,1 SBK ,0 33,0 0,0 RTJ ,3 68,3-4,0 KNK ,6 34,2-3,4 SF ,2 995,3-10,9 BUF ,6 829,7 2,1 KFF ,3 60,8 1,5 STEN ,7 16,0-0,6 Totalt tillsvidare , ,4-21,5 Antal anställda Antal årsarbetare Visstid / / TK ,5 24,3 6,8 SBK ,0 3,0 0,0 RTJ ,0 2,0 1,0 KNK ,0 2,0 0,0 SF ,4 39,1 12,7 BUF ,2 57,3-1,9 KFF ,0 4,5-0,5 STEN ,5 2,0 0,5 Totalt visstid ,6 134,2 18,6 Summa ,5 2402,6-2,9 Tabellerna visar antalet anställda och årsarbetare på förvaltningarna och

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Antal timavlönade årsarbetare Antal timmar för timavlönade per åldersintervall Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas med timlön. En högre andel timavlönade innebär en större flexibilitet att hantera variationer i arbetsflödet. De timavlönade under januari augusti 2012 motsvarade 128,5 årsarbetare, vilket är en ökning med 10 årsarbetare ( timmar) jämfört med motsvarande period Störst ökning av antalet timmar har skett i gruppen upp till 18 år. Av den totala ökningen återfinns den största ökningen ( timmar), inom denna grupp. Det är kommunens utökade satsning på feriearbetare och sommarjobbare som slår igenom i statistiken under juli och augusti. Av den totala ökningen förklaras 6 årsarbetare av just ferie- och sommarjobb. När personer under 19 år tagits bort är det endast Barn- och utbildningsförvaltningen som ökat den arbetade tiden. Den största delen av ökningen är inom gruppen barnskötare. Ökningen är även jämn över årets månader. Antal timavlönade i timmar och årsarbetare (alla) Antal timmar Antal årsarbetare januari augusti januari augusti / / TK ,6 10,3-1 SBK ,3 0,1 0 RTJ ,3 0,8-1 KNK ,6 6,0 1 SF ,1 87,3 4 BUF ,8 21,1 7 KFF ,9 2,1-1 STEN ,2 0,8 0 Totalt ,9 128,5 10 Stapeldiagrammet visar hur antalet timmar fördelas utifrån åldersintervall samt motsvarande period Antal timavlönade i timmar och årsarbetare ( 18år) Antal timmar januari augusti Antal årsarbetare januari augusti -18 år / / TK ,7 0,8 0,2 KNK ,4 5,9 1,5 SF ,5 6,0 4,4 BUF ,1 0,2 0,1 KFF ,4 0,1-0,2 Totalt ,0 13,0 6,0 I denna tabell ingår endast arbetad tid för personer som är 18 år eller yngre. (Ferie- och sommarjobb). Antal timmar för timavlönade i kommunen (-18år) Antal timmar för timavlönade i kommunen (alla) Timavlönade i gruppen upp till 18 år. Diagrammet visar hur antalet timmar fördelas per månad. Stapeldiagrammet visar hur antalet timmar fördelas under året samt för motsvarande period

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetstid: Övertid och mertid Övertid och mertid används vid oplanerad frånvaro eller vid behov av akuta insatser i verksamheten. Övertid i timmar (jan-juli) Enkel övertid Kvalificerad övertid Mer- och fyllnadstid TK SBK RTJ KNK SF BUF KFF STEN Totalt Övertid i kronor (jan-juli) Enkel övertid Kvalificerad övertid TK SBK RTJ KNK SF BUF KFF STEN Totalt Mertid i kronor (jan-juli) TK SBK RDTJ KK SF BUF KFF STEN Totalt princip oförändrad jämfört med Mer- och fyllnadstiden har dock minskat med drygt 500 timmar. Den totala övertiden inom Räddningstjänsten har ökat med drygt 400 timmar jämfört med Mars och maj är de månader, där ökningen varit störst. Den skattefinansierade övertiden har dock minskat med nästan 500 timmar, istället är det den avgiftsfinansierade övertiden som nästan fördubblats med timmar till totalt närmare timmar. Inom Socialförvaltningen har övertiden ökat med drygt timmar jämfört med Mer- och fyllnadstiden har ökat med timmar. Störst ökning av antalet övertidstimmar är det inom Handikappomsorgen som ökat med timmar. Hälso- och sjukvård har ökat med 460 timmar och Äldreomsorgen med 450 timmar. Ökningen är störst mellan mars och juni. Mer- och fyllnadstid har ökat mest januari- mars. Barn- och utbildningsförvaltningen har ökat med 700 timmar jämfört med Största ökningen är inom områdena Komvux, Blå jungfruns skolområde och Gymnasiet/ Komvux. Under maj ökade samtliga skolområden med 64 procent jämfört med maj På Kultur och fritidsförvaltningen har övertiden minskat under samtliga månader bortsett från maj, då det går att se en ökning jämfört med För kvalificerad övertid är maj och juni, där övertidstimmarna har ökat jämfört med Totalt sett över samtliga månader är det dock oförändrat. Övertid i timmar fördelning per månad Den totala övertiden januari-juli ökade med timmar jämfört med motsvarande period Mer- och fyllnadstiden ökade med timmar jämfört med För fördelningen per månad se stapeldiagrammen nedan. På Tekniska kontoret har övertiden och minskat något jämfört med Mer- och fyllnadstid har också minskat. Gatuavdelningen har ökat jämfört med Den största ökningen är under februari följt av mars. Övriga månader är i princip oförändrade jämfört med Fastighetsavdelningens övertid har minskat under samtliga årets månader jämfört med En orsak är att övertiden för beredskap/ jour har minskat. Vatten, avlopp och renhållning har minskat sin övertid samliga månader med undantag för februari och juli, då den ökat. Kost & service är övertiden i 22

Delårsbokslut Augusti 2013

Delårsbokslut Augusti 2013 Delårsbokslut Augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 1.1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning 3 2.2 Vision och mål 9 2.3 Finansiell

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 12 Finansiell analys

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 10 God ekonomisk hushållning

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RIKTLINJER FÖR God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2019-02-25 8 Giltighetstid Dokumentansvarig Fyra år efter antagandet Ekonomichef

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Den egenfinansierade utlåningen till de kommunala bolagen uppgick till 621,2 mkr vid årsskiftet med följande uppdelning:

Den egenfinansierade utlåningen till de kommunala bolagen uppgick till 621,2 mkr vid årsskiftet med följande uppdelning: Oskarshamns kommun Datum Tjänsteställe/handläggare 2006-01-30 ledningskontoret Ekonomiavdelningen styrelsen FINANSIELL RAPPORT 2005-12-31 Sammanfattning ens finansiella tillgångar var bokförda till ett

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Lisbet Östberg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomienheten Vipul Vithlani, Ekonomichef 0171-527 16 Vipul.Vithlani@habo.se Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Delårsbokslut Augusti 2017

Delårsbokslut Augusti 2017 Delårsbokslut Augusti 2017 Innehållsförteckning 1 Organisation 1.1 Kommunal förvaltning samt kommunal koncern 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning 4 2.2 Vision och mål 6 2.3 Finansiell analys 11 2.4

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun April 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer