Demonstrationsprojekt

Transkript

1 Demonstrationsprojekt Effektstyrning på användarsidan vid effektbristsituationer Elforsk rapport 05:31 Stefan Lindskoug Oktober 2005

2

3 Demonstrationsprojekt Effektstyrning på användarsidan vid effektbristsituationer Elforsk rapport 05:31 Stefan Lindskoug Oktober 2005

4

5 Demonstrationsprojekt Effektstyrning på användarsidan vid effektbristsituationer Elforsk rapport 05:31 Stefan Lindskoug Esselcon

6

7 Förord Trots att vi har haft en avreglerad elmarknad i Sverige i snart tio år behöver vi fortfarande öka vår förståelse kring hur avreglerade elmarknader verkligen fungerar och hur vi ska lösa de problem som kan uppstå. Frågan om vilka möjligheter som finns att göra effektreduktioner hos användarsidan har mer och mer kommit att framstå som en ödesfråga, eftersom det framstår som osannolikt att någon med dagens marknadslösning kommer att hålla produktion i reserv för ansträngda situationer. Utan en priskänslig efterfrågesida finns det en uppenbar risk att kraften inte kommer att räcka. Syftet med detta projekt, som har genomförts av Stefan Lindskoug (Esselcon) är att bland annat studera i vilken utsträckning kunden reagerar på prissignaler i intervallet 3-10 kronor. Resultaten har varit positiva och kommer att tas tillvara i nästa fas, där Market Design kommer att arbeta vidare med frågan genom att studera och utveckla olika affärsmodeller för att ta tillvara den potential som finns. Elforsk ägs av den svenska elbranschen. Företagets affärsidé är att bedriva forskning och utveckling i linje med ägarföretagens intressen och att genomföra dessa forskningsprojekt tillsammans med andra parter på marknaden. Market Designprogrammet initierades år 2000 i syfte att fördjupa kunskaperna kring hur avreglerade elmarknader fungerar. Programmet finansieras av Svensk Energi, EBL-Kompetanse i Norge och Energimyndigheten i Sverige. Mer information om programmet, våra rapporter och aktuella evenemang hitter du på programmets hemsida Stockholm, oktober 2005 Peter Fritz Programsekreterare Market Design Elforsk AB i

8

9 Sammanfattning Bakgrunden till projektet är att risken för effektbrist i det svenska elförsörjningssystemet vid extrem kyla har ökat under de sista åren. Allt fler bedömare betonar vikten av att höga spotpriser verkligen leder till en dämpning av efterfrågan. Genom en ökad priskänslighet hos konsumenterna kan elsystemet drivas säkert med mindre produktionsreserver. Prisbildningen på marknaden bedöms också bli stabilare och mer förutsägbar. Demonstrationsprojektens syfte är att visa på metoder eller affärskoncept som leder till att efterfrågan på el på nationell nivå reduceras vid höga spotpriser. En viktig utgångspunkt är att åtgärderna skall vara lönsamma för de inblandade parterna. Ett generellt problem med forsknings- och utvecklingsprojekt är att de medverkande känner sig utvalda och särskilt uppmärksammade, och därför anstränger sig lite extra för att förbättra resultaten. Vi var medvetna om detta faktum vid upplägget av försöken, varför vi presenterade försöken som ett erbjudande från elleverantören om att delta i ett kommersiellt test med en ny prislista (se bil. 1). Vi dolde därför försökens utpräglade forskningsinriktning med Elforsk som finansiär. Utvärderingen av svaren i enkäter och djupintervjuer ger inte heller några belägg för att resultaten i någon större omfattning skulle vara påverkade av sådana omständigheter. Slutsatsen från projektet är att effektstyrning på kundsidan är ett ekonomiskt alternativ till att investera i nya produktionsresurser. Delprojekt 1 I delprojekt 1 demonstrerades effektstyrning av elvärme och varmvattenberedare hos kunder som har central styrutrustning, - s k mjukelvärme. Demonstrationsförsöket avsåg att verifiera styrbar effekt av direktelvärmen och varmvattenberedare, och att utvärdera hur kunderna påverkas av effektstyrning vid kall väderlek. Demonstrationsförsöket avsåg också att visa lämplig avtalskonstruktion och testa ersättningsnivån för att kunden skall acceptera att elleverantören styr vid effektbristsituationer. Avtal tecknades med 50 kunder till Jönköping Energi för deltagande i projektet. Avtalen har kunnat tecknas till en låg ersättningsnivå, kronor per år. Kunderna är belägna under samma nätstation och installerad mätutrustning mäter i 6-minutersintervall. Elvärmen fjärrstyrdes ned med 67% mellan kl vid fem tillfällen. Tillfällena valdes dagar då utomhustemperaturen förväntades som lägst. Vid ett tillfälle, den 22 januari 2004, var utomhustemperaturen -15 grader vid styrtillfället. Ett resultat av försöken är att de installationer som gjordes i början av 90-talet fortfarande fungerar och att effektstyrningar under vintern 2003/2004, har visat på en genomsnittlig styrbar effekt på 4-5 kw per småhus vid minusgrader. Inga kunder har hört av sig och klagat på värmen efter styrtillfällena. iii

10 Beroende på att den första vinterns försök kunde genomföras med riktigt låga utetemperaturer (-15ºC), och därmed gav svar på de frågeställningar som ställdes i projektplanen, upplevdes det inte meningsfullt att fortsätta med samma försök ytterligare en vinter. Istället utvidgades projektet tillsammans med Jönköping Energi att även omfatta förutsättningarna för och användbarheten av befintlig utrustning för s k hård styrning. Med hård styrning menas att nedreglering av kundernas effektuttag sker utan att någon teknik finns för att begränsa den återvändande lasten. En del förutsättningar och villkor har kunnat kartläggas och även några praktiska försök har genomförts. Ett generellt svar på om hård styrning kan utgöra en resurs ur beredskapssynpunkt kan inte ges. Anledningen till detta är i första hand att befintliga system är av varierande ålder och teknik. Delprojekt 2 I delprojekt 2 var syftet att testa priskänsligheten hos kunder med olika uppvärmningsalternativ. Tidigare försök har indikerat att priskänsligheten hos hushållen är liten. Dessa försök har emellertid genomförts med betydligt mindre prisdifferenser än de extrema prisnivåer som förväntas vid en framtida effektbristsituation. Första vinterns försök med kunder hos Skånska energi gav mycket intressanta resultat. Försöken utökades därför inför andra vintersäsongen med ytterligare deltagare hos Skånska Energi. Dessutom knöts Vallentuna Energi till projektet. Totalt deltog inför vintersäsongen 2004/2005, 53 kunder hos Skånska Energi samt 40 kunder hos Vallentuna Energi. Till försöken konstruerades en särskild prislista. Den särskilda prislistan innebar att elleverantören har rätt att tillämpa ett högre elpris under maximalt 40 timmar. Under resten av årets timmar rabatteras kundens ordinarie. Det högre elpriset ligger i intervallet 3-10 kr per kwh. Kunden har aviserats dagen innan om tidpunkt och nivå på högpriset via sms eller Prislistan är konstruerad för att ge kostnadsneutralitet relativt den ordinarie prislistan om kunden inte vidtar några åtgärder. Om kunden vidtar åtgärder minskar kundens elkostnad. I ett exempel i kunderbjudandet från Skånska Energi kunde man spara 1400 kr per år om man minskar elförbrukningen med 75% under tillfällena för högt elpris. Vid försöken hos Vallentuna energi vintern 2004/2005 sänktes utlovad besparing till 1000 kr per år, i syfte att undersöka intresset även vid en lägre utlovad besparing. Tillsammans med kundavtalet bifogades tips på hur man tillfälligt kan minska sin elförbrukning och vilka åtgärder som är betydande beroende av uppvärmningssystem och alternativ. Det tekniska resultatet, enkät och djupintervjuer visar en entydig och konsekvent bild av att deltagande kunder generellt har visat en omfattande vilja, förmåga och uthållighet att iv

11 minska elförbrukningen under tidpunkter för högt elpris. Effekten reducerades med i genomsnitt minst 50% vid tidpunkter för högt elpris. Ytterligare en viktig slutsats från projektet är att resultaten har kunnat nås utan att någon teknik har behövt installeras hos kunderna. Resultaten visar vidare stora likheter mellan åren och mellan respektive elleverantörs kunder. Intervjuerna som har genomförts kan sammanfattas i följande punkter: Man anser att försöket har fungerat bra. Det fanns olika motiv till att man valde att delta i försöket; det var ekonomiskt lönsamt, det var både ekonomiskt lönsamt och intressant, det var bra ur miljösynpunkt, det var en utmaning att se hur mycket man skulle kunna sänka sin förbrukning. Man tycker inte att det har varit särskilt besvärligt eller tidsödande att vidta åtgärder. Man upplevde inte några större nackdelar i samband med att man hade sänkt sin elförbrukning. Synen på ersättningsnivån skiljer sig mellan de olika hushållen. Kunderna hos Skånska Energi hade följande åsikter; minst 5 öre lägre elpris per kwh, man skulle tjäna en tusenlapp, förtjänsten var inte så viktig utan det kändes bra att kunna hjälpa till. Kunderna hos Vallentuna Energi framförde; minst 5 öre lägre elpris per kwh, man skulle tjäna en tusenlapp, beloppet på förtjänsten inte viktigt utan det handlade även om att man gjorde något som gynnade miljön, 500 kronor kändes helt okey, alla typer av sådana här rabatter är viktiga. Trots att många inte hade någon uppfattning om hur mycket de hade sparat in, så var de väldigt positiva till försöket. Man var positiv till att fortsätta med en sådan här typ av tariff. Det var hushåll som var beredda att själva bekosta och installera någon form av styranordning. Man trodde inte att det skulle vara några större problem att införa detta i större skala. Om möjlighet finns vore det värdefullt att fortsätta försöken tillsammans med Skånska och Vallentuna energi. Genom att erbjuda deltagande kunder en förlängning av försöken, nås ytterligare kunskap i försök som hittills har gett mycket intressanta resultat, till en förhållandevis rimlig kostnad. Delprojekt 3 Det intressanta för delprojekt 3 var att undersöka förutsättningarna för, och att demonstrera hur effektstyrning kan utföras i industriverksamheter. Industrin är en heterogen grupp med skilda förutsättningar för effektstyrning beroende av mycket olika industriprocesser. Effektstyrning är i första hand lämplig i industrier som har värmetröga laster eller buffertkapacitet i produktionen. Effektstyrning som däremot innebär produktionsbortfall eller omfattande omplanering av personella resurser förutsätter högre pristoppar. v

12 I projektet medverkade 6 industrier och deras elleverantörer. Vintern 2003/2004 deltog Frigoscandia, Kinnaredssågen och Agrippa. Vintern 2004/2005 deltog även Karlshamns, ITT Flygt samt Rörviks Timber. Högpris aviserades vid ett tillfälle i januari samt vid ett tillfälle i februari, båda åren. Resultaten visar att de relativt stora industrierna Karlshamns, ITT Flygt samt Frigoscandia hade förmåga att minska effekten med i genomsnitt 1 MW vardera vid respektive styrtillfälle. Vid styrtillfällena aviserades priset 3 respektive 5 kr/kwh. Agrippa manufacturing minskade effekten vid två av tillfällena med en fjärdedel av sitt abonnemang. Vid övriga tillfällen uppgav företaget att produktionsläget inte medgav styrning. Beträffande deltagande sågverk innebar konsekvenserna av stormen Gudrun svårigheter att genomföra försöken. Samtliga deltagande industrier uppgav efter genomförda försök att de ser mycket positivt på framtida möjligheter att styra effekten under någon eller några timmar vid tillfälligt höga spotpriser. En idé till fortsatt arbete är att kartlägga potentialen för effektstyrning i industrin i samband med höga spotpriser. Hittills genomförda potentialbedömningar har utgått från intresset att enbart styra mot effektabonnemanget. Delprojekt 4 I delprojekt 4 var syftet att ta reda på de tekniska, ekonomiska och avtalsmässiga förutsättningarna för att styra värmepumparna vid en effektbristsituation. Någon styrning genomfördes däremot inte. Värmepumpar som tar hand om spillvärme från i första hand de kommunala avloppsnäten finns i de större städerna samt på en del andra orter. Värmepumparna är ett komplement till övrig värmeproduktion för fjärrvärmenäten. Totalt har projektet lokaliserat värmepumpar med en värmekapacitet på 951 MW varav 762 MW i storstadsregionerna. Kartläggningen är inte fullständig. Elbehovet för dessa värmepumpar uppgår till mer än 300 MW. Undersökningen visar att de flesta större värmepumpar körs mot spotpris. Dessa värmepumpar stängs av, eller reduceras i effekt, när alternativpriset för drift av fossilbränslebaserad värmepanna är lägre. Dessa värmepumpar är därför sannolikt redan bortkopplade vid en nationell effektbristsituation. Värmepumpar med betydande effekter är emellertid i drift, även om elpriset är mycket högt. Anledningar till detta är att annan värmeproduktion inte räcker till om det är riktigt kallt, åtaganden av leverans av kyla till tredje part, eller att värmepumpsägaren inte har något ekonomiskt incitament att styra värmepumparna till följd av fastprisavtal med elleverantören. Förslag till fortsatt arbete är att prospektera möjligheterna till effektstyrning av de större värmepumparna i fjärrvärmesystemen tillsammans med ägarna. Utgångspunkten är en planeringshorisont på 3-5 år, där hänsyn tas till övergripande planer för fjärrvärmeproduktionen. vi

13 vii ELFORSK

14

15 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE FINANSIERING, PROJEKTGRUPP OCH REFERENSGRUPP GENOMFÖRANDE DELPROJEKT 1 STYRNING AV DIREKTELVÄRME OCH VARMVATTENBEREDARE I SMÅHUS STYRNING AV DIREKTELVÄRME STYRNING AV VARMVATTENBEREDARE ANALYS OCH RESULTAT HÅRD STYRNING I SAMBAND MED NATIONELL EFFEKTBRIST DELPROJEKT 2 PRISET SOM STYRMEDEL, SMÅHUS MED ELVÄRME PROJEKTETS SYFTE PROJEKTPLAN OCH GENOMFÖRANDE SAMMANFATTANDE RESULTAT FRÅN FÖRSÖKEN ENKÄTUNDERSÖKNING OCH DJUPINTERVJUER DELPROJEKT 3 PRISET SOM STYRMEDEL, INDUSTRI PROJEKTPLAN OCH GENOMFÖRANDE PRESENTATION AV MEDVERKANDE INDUSTRIER RESULTAT FRÅN FÖRSÖKEN DELPROJEKT 4 - VÄRMEPUMPAR I FJÄRRVÄRMESYSTEM FÖRUTSÄTTNINGAR ANALYS OCH RESULTAT ERFARENHETER FRÅN DELTAGANDE ELLEVERANTÖRER OCH NÄTÄGARE Bilagor A BILAGA 1 KUNDERBJUDANDE DELPROJEKT 2 B BILAGA 2 RÅD TILL KUNDERNA DELPROJEKT 2 C BILAGA 3 ENKÄT OCH ENKÄTSVAR DELPROJEKT 3 D BILAGA 4 INTERVJUGUIDE DELPROJEKT 2 E BILAGA 5 DJUPINTERVJUER DELPROJEKT 2 F BILAGA 6 FÖRSTUDIE ix

16

17 1 Inledning 1.1 Bakgrund Bakgrunden till projektet är att risken för effektbrist i det svenska elförsörjningssystemet vid extrem kyla har ökat under de sista åren. Skälet är en ökad elanvändning samtidigt som en del kraftverk har tagits ur produktion. Vidare har den alltmer internationaliserade marknaden medfört hårdnande konkurrens, varför producenterna på elmarknaden har varit återhållsamma med investeringar i nya kraftverk som kanske endast behöver vara i drift ett fåtal timmar per år. Allt fler bedömare betonar vikten av att höga spotpriser verkligen leder till en dämpning av efterfrågan. Genom en ökad priskänslighet hos konsumenterna kan elsystemet drivas säkert med mindre produktionsreserver. Prisbildningen på marknaden bedöms också bli stabilare och mer förutsägbar. 1.2 Syfte Demonstrationsprojektens syfte är att visa och testa metoder eller affärskoncept som leder till att efterfrågan på el på nationell nivå reduceras vid höga spotpriser. En viktig utgångspunkt är att åtgärderna skall vara lönsamma för de inblandade parterna. 1.3 Finansiering, Projektgrupp och Referensgrupp Demonstrationsprojekten har genomförts inom ramen för Elforsks Market Designprogram. Programmet finansieras av Svenska Elföretag, Svenska Kraftnät, Statens Energimyndighet och EBL Kompetanse i Norge. Demonstrationsprojekten har genomförts under ledning av Stefan Lindskoug, Esselcon i samarbete med Skånska Energi, Vallentuna Energi, Jönköpings Energi samt Oskarshamns energi. Enkätundersökning och djupintervjuer med deltagande kunder i delprojekt 2 småhus med elvärme, har genomförts av Erika Jörgensen, sociolog och beteendevetare. Referensgruppen har utgjorts av Margareta Bergström (Energimyndigheten), Peter Fritz (EME Analys), Håkan Nyberg (Svenska Kraftnät), Bengt Persson (Sydkraft), Jurek Pyrko (LTH) och Anders Sjögren (Vattenfall). 1.4 Genomförande Val av demonstrationsprojekt gjordes utifrån förstudien (se bil.6). Förstudien pekade ut de kundgrupper och kundobjekt som befanns vara särskilt intressanta att studera utifrån 1

18 en potentialbedömning. Efter denna vägledning formulerades fyra olika delprojekt i enlighet med tabellen nedan. Delprojekt Affärsmodell Teknik Avtal 1 Styrning av direktelvärme Elleverantören Mjukelvärme Fastpris med rabatt i småhus styr + elnätskom- 2 Växling till alternativt bränsle vid tidpunkter för högt elpris 3 Industri Värmetröga laster eller processer med buffertkapacitet 4 Offentlig verksamhet värmepumpar Kunden styr Kunden styr Elleverantören styr munikation Varsel om högt elpris via sms/ Kontinuerlig uppdatering hos kunden av aktuellt spotpris. Automatisk /manuell frånkoppling Mycket höga priser under max. 40 h+ rabatterat elpris resten av året Spotpris Prestationsersättning Försöken hade som målsättning att verifiera effektstyrningspotentialen, testa priskänsligheten, visa på lämplig pris och avtalskonstruktion samt teknik för att kommunicera ett elpris som är rörligt i tiden eller för att direkt styra elförbrukningen i kundens anläggning. Historiskt har nationella effekttoppar inträffat på förmiddagen en kall vintervardag. Oftast men inte nödvändigtvis inträffar toppförbrukningen kl 8-9. Förbrukningstoppar inträffar oftast vid kall väderlek. För att kunna utvärdera och verifiera effektstyrningspotentialen sammanfaller valet av tidpunkter för avisering av högt elpris respektive utförande av direkta styrningar då prognos om kalla utetemperaturer föreligger. I de fall då försöken har byggt på tanken att kunderna ska reagera på prissignaler, har avisering skett dagen innan. I delprojekt 2 där avisering sker direkt till privatkund sker aviseringen senast kl 18. I delprojekt 1 styr nätägaren effekten på elvärme och varmvattenberedare via sitt rundstyrningssystem. 2

19 2 Delprojekt 1 Styrning av direktelvärme och varmvattenberedare i småhus I Sverige finns uppemot småhus med direktelvärme. Tidigare försök med effektstyrning av denna kundgrupp har visat på en effektreduktion på 4-5 kw vid en utetemperatur på minusgrader, varmvattenberedaren oräknad. Det föreligger därför en teknisk potential för effektstyrning av direktelvärme på totalt 1500 MW i Sverige. Någon form av intelligent styrning är nödvändig för att styrning av elvärmen inte skall påverka värmekomforten i bostaden. Grundvärme behövs för att förhindra kallras och för att motverka att innetemperaturen hinner falla mer än någon grad under styrtillfällena. Vidare behövs intelligent styrning för att begränsa en återvändande effekt som annars kan orsaka problem i det lokala nätet. Utan teknik som begränsar effekten, återkopplas mycket hög effekt på radiatorerna sedan termostaterna har svalnat av. Varmvattenberedarna går på hög effekt vid återinkoppling för att kompensera för varmvattenförbrukningen timmarna innan. I början av 90-talet installerades enl. tillverkaren 9000 s k mjukelstyrning baserat på Abelkos system genom olika elleverantörer. Sydkraft och Vattenfall stod för huvuddelen av dessa, men även ett stort antal mindre elleverantörer var aktiva i samverkan med ELEF. Sedan dessa styrsystem installerades har efterhand hushållets uppvärmning kompletterats med ytterligare radiatorer. Troligen har även vissa radiatorer kopplats ur det centrala styrsystemet. Ett stort antal har även kompletterat sin direktelvärme med värmepump. Demonstrationsförsöket avsåg att verifiera styrbar effekt av direktelvärmen vid olika utetemperaturer och styrbar effekt av varmvattenberedare vid olika tidpunkter samt att utvärdera hur kunderna påverkas av effektstyrning vid kall väderlek. Demonstrationsförsöket avsåg också att visa lämplig avtalskonstruktion och testa ersättningsnivån för att kunden skall acceptera att elleverantören styr vid effektbristsituationer. Försöken genomförs av praktiska skäl med kunder till Jönköping Elnät. I praktiken har dessa kunder skilda elleverantörer. 2.1 Styrning av direktelvärme Effektreduktionens storlek med installerad teknik hos kunden är 67% av värmebehovet. Hypotesen inför försöken var att styrning kan utföras sammanhängande under två timmar utan någon påtaglig komfortförsämring. Hypotesen var vidare att styrbar effekt är linjär med utetemperaturen. Styrning skedde kalla vardagar kl

20 2.2 Styrning av varmvattenberedare En ytterligare hypotes var att varmvattenberedaren kan styras under hela effekttoppens utbredning, dvs. under upp till fem timmar utan att varmvattnet tar slut Detta förutsätter en normal varmvattenkonsumtion och att varmvattenberedaren inte har dålig funktion. Hypotesen var vidare att det föreligger en betydande styrbar potential under morgontimmarna då varmvattenförbrukningen är särskilt stor. Varmvattenberedaren går då på hög effekt. Tidigare undersökningar har visat att varmvattenberedaren förbrukar genomsnittligen 0,8 kw över dygnet Analys och resultat Avtal tecknades med 50 kunder till Jönköping Energi för deltagande i projektet. Avtalen har kunnat tecknas till en låg ersättningsnivå, kr per år. Kunderna är belägna under samma nätstation och mätutrustning är installerad och mäter i 6-minutersintervall Elvärmen styrdes ned med 67% kl 8-10 vid fem tillfällen. Tillfällena valdes dagar då utomhustemperaturen förväntades som lägst. Vid ett tillfälle, den 22 januari 2004, var utomhustemperaturen -15 grader vid styrtillfället. Ett resultat av försöken är att de installationer som gjordes i början av 90-talet fortfarande fungerar. Effektstyrningar under vintern 2003/2004 har visat på en genomsnittlig styrbar effekt på 4-5 kw per småhus vid minusgrader. Inga kunder har hört av sig och klagat på värmen efter styrtillfällena. Varmvattenberedarna hos deltagande kunder styrdes under en vecka kl Tidpunkten valdes så att den inte skulle sammanfalla med tariffstyrning av de övriga hushållens varmvattenberedare liksom vid tidpunkter för effektstyrning av elvärmen. Resultaten kan inte avläsas med en stor noggrannhet beroende på variationer i den sammanlagrade effekten på nätstationen och indikerar en styrd effekt på ca 0,8 kw, dvs i samma storleksordning som i tidigare försök. Diagrammet nedan representerar mätning vid nätstation med totalt 200 hushåll varav 50 deltog i försöken. Den kraftiga effektökningen kl 22 beror på att ett stort antal varmvattenberedare har tariffstyrning. 1 Elbelastning från elektriska varmvattenberedare i elvärmda småhus L. Larsson, LTH

21 :00:00 01:49:00 03:38:00 05:27:00 07:16:00 09:05:00 10:54:00 12:43:00 14:32:00 16:21:01 18:10:00 19:59:00 21:48:00 23:37: Figur 2.1 Styrning den 22 januari Aktuell utetemperatur 14,6 grader. Styrd effekt cirka 280 kw. Tabellen nedan beskriver genomsnittligt styrd effekt per småhus vid styrtillfällena. Samtliga styrtillfällen utfördes kl Datum Utomhustemp. Styrd effekt (kw) 16 januari ,7 4,0 22 januari ,6 5,6 23 januari ,0 4,0 30 januari ,2 3,0 11 februari ,1 2,8 Tabell 2.1 Styrd effekt per småhus. Eftersom den första vinterns försök gav svar på de frågeställningar som ställdes i projektplanen, upplevdes det inte meningsfullt att fortsätta med samma försök ytterligare en vinter. Istället utvidgades projektet tillsammans med Jönköping Energi att även omfatta förutsättningarna för och användbarheten av befintlig utrustning för s k hård styrning. Detta för att undersöka huruvida hård styrning kan utgöra en potential för att minska risken för effektbrist. Jönköping har lång erfarenhet av hård styrning, varför denna erfarenhet bedömdes som värdefull att dokumentera. Några praktiska styrförsök planerades också. 2.4 Hård styrning i samband med nationell effektbrist S k hård styrning av direktelvärme och varmvattenberedare skulle kunna vara en tillgång i samband med nationell effektbrist. Det föreligger dock praktiska svårigheter 5

22 att genomföra hård styrning, främst till följd av svårigheten att hantera en betydande återvändande last efter styrning. Svårigheter med att hantera denna och att man inte på förhand vet exakt hur lastutvecklingen vare sig på nationell eller lokal nivå kommer att se ut, innebär stora krav på kunskap och erfarenhet hos den person som utför styrningen. Arbetspunkten för accelerations och kompensationselementen i termostaterna förändras vid styrning. I och med att spänningsmatningen till kompensationselementen bryts vid styrning, kommer termostaten att svalna fortare än normalt. Termostaten kommer därför att sträva efter att öka effektbehovet mer än husets effektbehov, vilket innebär att återvändande last är betydande efter att styrning har skett. Bortkoppling av radiatorer strax under 0 C ger en återvändande effekt på upp till tre gånger den bortstyrda effekten. Eftersom grundinstallationen i husen oftast är dimensionerade för betydligt lägre temperaturer, innebär detta att återvändande effekt relativt styrd effekt dock blir lägre vid kallare utetemperatur. För att få en varaktig effektreduktion krävs att styrningen sker cykliskt mellan olika grupper av direktelvärmda hus. Sålunda styrs en grupp under exempelvis fem minuter. Vid tillkoppling av denna grupp måste ytterligare minst två grupper styras bort under nästa femminutersperiod för att kompensera för den återvändande effekten från den första gruppen. Ytterligare en grupp måste dessutom styras för att effektreduktionen skall fortgå osv. Den del av elvärmebeståndet som utgörs av moderna elpannor utgör dock inget större problem beträffande återvändande effekt, eftersom dessa är konstruerade enligt myndigheternas direktiv att koppla in elpatronerna stegvis. Aktörer på den svenska elmarknaden som förfogar över styrutrustning har tidigare styrt elförbrukningen baserat på ekonomiska incitament. Dessa incitament utgjordes huvudsakligen av att minska det effektdebiterande uttaget vid inköpspunkten på regionnätet. Om tidpunkten för nätägarens effektdebiterande uttag inte sammanfaller med effekttoppar på överliggande nät, innebär den enskilda nätägarens styrning ur systemperspektiv en suboptimering. Idag använder nätägarna inte sina styrmöjligheter i någon större omfattning. Svårigheterna med att bedöma lastutvecklingen som ovan nämnts, har inneburit att risken för en misslyckad styrning med negativa ekonomiska konsekvenser till följd, har visat sig vara för stor. Vidare är den juridiska konsekvensen av att styra kunder som har skilda elleverantörer inte klarlagd. Före avregleringen innebar ju detta inte något problem Fallbeskrivning Jönköping Jönköping installerade i slutet på 60-talet rundstyrningsutrustning av märket Zellweger för styrning av direktel, elpannor, varmvattenberedare, tariffomkoppling samt gatubelysning. Den viktigaste anledningen var att minska det effektdebiterande uttaget 6

23 på regionnätet. Med rundstyrningsutrustningen kunde Jönköping styra kunders elvärme. Totalt styrbar effekt är 40 MW fördelat på åtta grupper. I rundstyrningssystemet finns ingen lokal intelligens. Möjligheten att begränsa den återvändande effekten till följd av problematiken som beskrivits ovan, kan endast göras genom att styrningarna utförs i så korta intervall, att radiatorerna inte hinner svalna av. Vidare kan den sammanlagrade momentana effekten begränsas genom att styrning inte sker samtidigt på de åtta grupperna. I syfte att minska det effektdebiterande uttaget, styr Jönköping elvärmegrupperna under de sista fem minuterna på timmen när effekten på timbasis förväntas påverka effektdebiterande uttag. Styrningen förutsätter att man gör bedömningen att effekten under efterföljande timme blir lägre. Eftersom återkoppling sker under början av den efterföljande timmen, belastar dessutom den återvändande effekten denna timeffekt. Den återvändande effekten påverkas naturligtvis av vilken effekt som styrs, dvs hur många styrgrupper man väljer att aktivera. De yttre parametrar som utgör underlag för bedömning av efterföljande timeffekt är: - timme under dagen - aktuell och förväntad utetemperatur - vind - årstid (solens uppgång) - ljusförhållanden (molnighet) - antal sammanhängande dagar med kallt väder Eftersom Jönköping också äger viss produktionskapacitet måste samtidigt en prognos över produktionsläget nästföljande timme göras. Storleken på denna balanserar effektdebiterande uttag. Jönköping har inte använt rundstyrningsutrustningen för att styra effekt på många år. Det innebär att man idag inte vet hur mycket styrbar effekt som finns under respektive styrgrupp. Några enstaka försök med styrning utfördes under mars månad. Styrningarna utfördes vid niotiden på förmiddagen och temperaturen var mellan 5 och 10 minusgrader. Vid ett tillfälle styrdes grupper med större hus, dvs lägenheter och lokaler med elvärme och grupper med småhus vid två tillfällen. Styrningarna varade i fem minuter och resultatet för större hus blev ca 2,5 MW effektreduktion och 4,6 MW återvändande effekt. I småhusfallet blev den bortkopplade effekten vid båda tillfällena ca 10 MW och återvändande effekt 14 MW. Eftersom vi inte vet sammansättningen av de styrda objekten kan vi inte dra några slutsatser utöver att den återvändande effekten beträffande småhusen inte blev så betydande vid detta tillfälle. 7

24 2.4.2 Analys och resultat En del förutsättningar och villkor har kunnat kartläggas och även några praktiska försök har genomförts. Ett generellt svar på om hård styrning han utgöra en resurs ur beredskapssynpunkt kan inte ges. Anledningen till detta är i första hand att befintliga system är av varierande ålder och teknik. Finns lokal intelligens i systemet ökar förutsättningen att cykla olika grupper på ett sådant sätt att sammanlagrad återvändande effekt kan begränsas. Omfattas enbart kunder med elpanna av styrningarna, reduceras problemet med återvändande effekt. Hård styrning av elföretagen strax före timskiftet innebär att den momentana effekten blir särskilt stor i början av timmen efter styrning. Om flera elföretag styr samtidigt skulle detta kunna innebära problem på en högre systemnivå. SvK har idag reglerkapacitet på 300 MW för att hålla frekvensen. Problem med att överföra tillräcklig kapacitet under början av timmen föreligger f n inte. Detta beroende på att få aktörer styr direktel idag. Omvänt kan, om styrningen utförs så att effektreduktionens varaktighet är minst en timme, innebära en möjlighet att reducera risken för effektbrist. Rundstyrningssystemen byggdes upp tiden före avregleringen, då elleverantör och nätägare var samma juridiska person. Idag är kunder till olika elleverantörer sammanblandade i systemet. Juridisk oklarhet råder också beträffande huruvida nätägaren kan styra en tredje parts elleverans. Oavsett om hård styrning kan utföras rent praktiskt i en effektbristsituation, krävs ekonomiska incitament för detta. I dag har nätägaren enbart incitament att styra för att minska sitt effektdebiterande uttag på regionnät, och som inte alltid tidsmässigt sammanfaller med en nationell effektbristsituation. Kan nätägaren styra direktelvärmen varaktigt, dvs cykla styrningen på ett sådant sätt att effektreduktionen varar i en hel timme eller mer, uppfyller den SvKs kriterier för effektreserv och kan därmed upphandlas som sådan. SvKs effektreserv upphandlas enligt en lag som upphör Rekommendation till fortsatt arbete är att genomföra fler praktiska försök med hård styrning tillsammans med Jönköping Elnät, sedan en kartläggning av befintliga elvärmesystem har gjorts inom de olika styrgrupperna. Vidare rekommenderas en inventering av befintliga rundstyrningssystem i Sverige. 8

25 3 Delprojekt 2 Priset som styrmedel, småhus med elvärme småhus i Sverige använder enbart elvärme för uppvärmningsändamål, varav knappt hälften använder vattenburen el (Scb2003). En del av dessa har dock möjlighet till tillskottsvärme från öppna spisar, braskaminer etc. Ytterligare småhus har möjlighet att använda el i kombination med olja och/eller biobränsle (Scb2003). Sedan tidstariffen i allt större omfattning har försvunnit och prisrelationen mellan el och olja har skiftat till elens fördel, har fler hushåll som har möjlighet att växla mellan olja och el valt att köra värmepannan med enbart el. Detta har bidragit till att skapa nuvarande effektbristsituation. Totalt finns det ca hushåll i Sverige som har möjlighet att växla mellan olja och el (Scb2003). Hushåll som har möjlighet att elda med ved i vedpanna eller braskamin utgör också en stor och möjlig potential för effektstyrning. En hypotes i undersökningen var att även hushåll som inte har någon alternativ värmekälla, kan minska effekten vid tillfällen då elpriset är mycket högt, genom att tillfälligt minska elförbrukningen för värme, varmvatten och hushållsmaskiner. 3.1 Projektets syfte Tidigare försök hade visat en låg priskänslighet hos hushållen. Försöken är emellertid genomförda med prisdifferenser som är relativt måttliga i förhållande till de mer extrema prisnivåer som förväntas i en framtida effektbristsituation. Projektets syfte var att testa priskänsligheten hos kunder med olika uppvärmningsalternativ. I detta demonstrationsförsök testades därför priset som styrmedel för att kunden skall styra bort effekt. 3.2 Projektplan och genomförande Inför första årets försök knöts Skånska Energi till projektet. Ett slumpmässigt urval av 200 kunder med elvärme gjordes. Dessa fick i brev ett erbjudande om att delta i ett försök med en ny och särskild prislista (se bilaga 1). Målsättningen var att knyta 60 kunder till projektet. Det första erbjudandet skickades ut till 150 st varav 55 svarade. Från utskick via kundens intresseanmälan fram till underskrivet kundavtal reducerades antalet. Telemarketing av kunder som fått erbjudandet genomfördes därför, och erbjudande till ytterligare 60 kunder skickades ut. Totala antalet deltagare blev till slut 45 st. Den särskilda prislistan innebar att leverantören har rätt att tillämpa ett högre elpris under maximalt 40 timmar. Under resten av årets timmar rabatteras kundens ordinarie 9

26 elpris med 7,6 öre per kwh inklusive skatt och moms. Det högre elpriset ligger i intervallet 3-10 kr per kwh. Kunden aviseras föregående dag om tidpunkt och nivån på högpriset via sms, eller Minicall. Prislistan är konstruerad för att ge kostnadsneutralitet relativt den ordinarie prislistan om kunden inte vidtar några åtgärder. Om kunden vidtar åtgärder minskar kundens elkostnad. I kunderbjudandet från Skånska Energi kunde man spara 1400 kr per år om man minskade elförbrukningen med 75% under tillfällena för högt elpris. Vid försöken hos Vallentuna energi vintern 2004/2005 sänktes utlovad besparing till 1000 kr per år, i syfte att undersöka intresset även vid en lägre utlovad besparing. Tillsammans med kundavtalet bifogades tips på hur man tillfälligt kan minska sin elförbrukning och vilka åtgärder som är betydande beroende av uppvärmningssystem och alternativ. (se bilaga 2). Första vinterns försök med kunder hos Skånska energi gav mycket intressanta resultat. Försöken utökades därför inför andra vintersäsongen med ytterligare deltagare hos Skånska Energi. Dessutom knöts Vallentuna Energi till projektet. Totalt deltog inför vintersäsongen 2004/2005, 53 kunder hos Skånska Energi samt 40 kunder hos Vallentuna Energi. Utskicket till Vallentuna energis kunder omfattade lika många som föregående års utskick till Skånska energis kunder, dvs totalt 200 st. Det slutgiltiga antalet medverkande blev ungefär lika många, trots en något lägre utlovad besparing. Uppskattningsvis användes lika mycket tid för telemarketing till Vallentuna energis kunder som hos Skånska Energi. I den ursprungliga planen var det tänkt att teknik skulle installeras hos kunderna inför andra årets försök, för att undersöka hur mycket detta skulle förbättra resultatet. I och med att resultatet första året blev över förväntan, och utan att någon teknik hade installerats hos kunderna, tänkte vi om och valde istället att utöka försöken. Det visade sig tidigt under första årets försök att avisering med Minicall innebar mycket problem, varför denna teknik redan under första vinterns etapp 1, byttes ut mot sms för de 11 deltagare som hade valt Minicall för avisering av högt elpris. Högpris i intervallet 3-10 kr per kwh aviserades totalt 39 timmar vid 15 tillfällen under vintern 2003/2004. Vintern 2004/2005 aviserades högpris till Skånska Energis kunder totalt 37 timmar vid 14 tillfällen, respektive 39 timmar vid 15 tillfällen till Vallentuna Energis kunder. Kort efter det att respektive vinters högprisperiod var över, skickades en specifikation över förbrukningen vid högpristillfällena ut till kunderna. Till denna bifogades även en enkät som kunden ombads att fylla i och skicka in. Syftet med enkäten var att komplettera underlaget för den tekniska analysen. 3.3 Sammanfattande resultat från försöken 10

27 Resultaten från försöken visar med stor tydlighet att det föreligger en priskänslighet på el vid tillfälliga elprisnivåer i intervallet 3-10 kr/kwh, och att det i denna prisnivå föreligger en betydande vilja, förmåga och uthållighet att minska elförbrukningen. Ytterligare en viktig slutsats från projektet är att resultaten har kunnat nås utan att någon teknik har behövt installeras hos kunderna. Sålunda har prisintervallet 3-10 kr/kwh under maximalt 40 timmar per år varit tillräckligt för att åstadkomma en betydande effektminskning. Resultaten visar stora likheter mellan åren och mellan respektive elleverantörs kunder (se figurerna nedan). Effekten reducerades momentant med i genomsnitt 50% vid tidpunkter för högt elpris. Den verkliga effektreduktionen har varit ännu större, eftersom några deltagare som har möjlighet att växla mellan olja och el, växlar över till olja redan på kvällen före högt elpris har aviserats, eller under flera dagar vid kallt väder och då höga elpriser kan förväntas. Det mest intressanta med försöken är att kunderna har visat uthållighet under hela perioden med högt elpris, och att detta dessutom gäller för kunder som saknar uppvärmningsalternativ. Effektreduktionen har t o m ökat efterhand. I och med att man generellt inte har upplevt några betydande nackdelar, har man efterhand vågat reducera effekten ytterligare. Analysen visar att effektreduktionen inte har blivit betydligt större vid aviserade priser på 5 och 10 kr/kwh än vid 3 kr/kwh. Av detta kan man inte dra slutsatsen att 3 kr/kwh är tillräckligt för att uppnå resultat. För kunden är det storleken på den totala besparingen som är av betydelse för om kunden skall tacka ja till erbjudandet. Kunden bestämmer sig i stor utsträckning redan på förhand vilka åtgärder som skall vidtas vid varsel om högt elpris oavsett priset i intervallet 3-10 kr/kwh. Under årets försöksperiod inföll inte någon riktigt kall period. De kallaste dagarna var temperaturen -7 grader i både Vallentuna och i Skåne. I förra årets försök inföll den kallaste dagen med drygt -13 grader. Frågan är då hur resultatet skulle bli med ännu lägre utetemperaturer. Effektreduktionen kan naturligtvis bli större eftersom elvärmen förbrukar större effekt och det föreligger en större effekt att reducera. Vi vet dock inte hur kunderna hade reagerat om inomhustemperaturen hade blivit lägre. Denna påverkan gäller i första hand för kunder som saknar uppvärmningsalternativ, och i mindre grad om vedeldning kan kompensera för elvärmen. Om kunden kan växla till olja borde ingen påverkan ske alls, förutsatt att oljepannan har tillräcklig kapacitet. Är kunderna inte hemma under och strax efter effektreduktionen, bör inte heller en större påverkan av inomhustemperaturen vara av betydelse. Nedanstående diagram beskriver det tekniska resultatet från försöken. En referenskurva är skapad utifrån mätvärden från deltagande kunder under dagar då inte högt elpris aviserades. Eftersom det endast föreligger timmätvärden under försöksperioden för Vallentuna Energis kunder, innebär detta att referenskurvan av nödvändighet har skapats baserat på dagar med högre genomsnittlig utetemperatur. Korrigering för detta har skett linjärt med utetemperaturen för den totala elförbrukningen. Eftersom Skånska Energi förfogar över mätvärden utanför försöksperioden har test med att skapa 11

28 referenskurva på medverkande kunder vid kallare dagar kunnat göras. Dessa indikerar att referenskurvan skulle hamna något högre, dvs den verkliga effektreduktionen har varit något större. Rekommendationen till fortsatt arbete är att undersöka möjligheten att fortsätta försöken tillsammans med Skånska och Vallentuna Energi. Genom att erbjuda deltagande kunder en förlängning av försöken, nås ytterligare kunskap i försök som hittills har gett mycket intressanta resultat, till en förhållandevis rimlig kostnad Tekniska resultat från försök med kunder från Skånska Energi 350 Skånska Energi - Etapp , Högt elpris mellan kl. 8-10, n=53 kw totalt Referens , - 3, , -5, , -7, , -1, , -2, Timme Figur 3.1 Skånska Energi etapp 1. Andra årets första etapp visade en något mindre effektreduktion än första vintern. Den viktigaste förklaringen till detta är att utetemperaturen vid högpristillfällena var i genomsnitt 1,9 grader högre än vid första årets första etapp. 12

29 Skånska Energi - Etapp Högt elpris mellan kl. 8-10, Kundens alternativ 120 kw totalt för alternativen Olja n=17 Ved n=19 Inget n= Timme Figur 3.2 Skånska Energi etapp 1 kundens alternativ. Liksom vid föregående års försök har kunder med ved som alternativ lyckats minska effekten mest. Flera hushåll med olja som alternativ växlar över redan på kvällen före högpris. Kunder utan uppvärmningsalternativ har även i årets försök visat en betydande förmåga att reducera effekten under högpristillfällena. kw totalt Skånska Energi - Etapp 2, 2005 Högt elpris mellan kl 7-10, n=53 Referens , -6, , -5, , -6, , -2, , -2, , -3, , , -7, Timme Figur 3.3 Skånska Energi etapp 2. 13

30 Under försökens andra etapp, förbättras resultaten ytterligare. Den 28 februari inföll årets lägsta temperatur under försöksperioden, därav den höga effekten före högpristiden. Priset på 10 kr/kwh bidrog troligtvis till att effektreduktionen vid detta tillfälle blev större. Detta tillfälle var det enda i årets försök med denna prisnivå. 120 Skånska Energi - Etapp 2, 2005 Högt elpris mellan kl 7-10, Kundens alternativ 100 kwh totalt olja n=17 ved n=19 inget n= Timme Figur 3.4 Skånska Energi etapp 2 kundens alternativ. Resultatfördelningen mellan de olika kundalternativen står sig från etapp 1. Ytterligare ett antal hushåll med olja som alternativ har växlat över hela dagar i samband med att högpristid infaller. Hushåll med ved eller inget alternativ har ökat sin förmåga till effektreduktion ytterligare. 14

31 3.3.2 Tekniska resultat från försök med kunder från Vallentuna Energi 250 Vallentuna Energi - Etapp 1, 2005 Högt elpris mellan kl 8-10, n=40 kw totalt Referens , , , , , , Timme Figur 3.5 Vallentuna Energi etapp 1. Resultatet vid första etappens försök i Vallentuna når inte riktigt upp till resultaten i Skåne. Dock förbättras resultatet efterhand, vilket indikerar att inte heller deltagarna i Vallentuna inledningsvis upplever några betydande problem med att minska effekten. 100 Vallentuna Energi - Etapp 1, 2005 Högt elpris mellan kl 8-10, kundens alternativ kw totalt olja n=2 ved n=19 inget n= Timme Figur 3.6 Vallentuna Energi etapp 1 kundens alternativ. 15

32 Endast två deltagare i Vallentuna har olja som alternativ. Deltagare som inte har något uppvärmningsalternativ presterar en ungefär lika stor effektminskning som kunder med alternativ uppvärmning. 250 Vallentuna Energi - Etapp 2, 2005 Högt elpris mellan kl 7-10, n=40 kw totalt Referens , , , , , , , , Timme Figur 3.7 Vallentuna Energi etapp 2. I försökens andra etapp förbättras resultaten betydligt. Vid det sista försöket inträffade försökens kallaste temperatur. Samtidigt aviserades 10 kr/kwh vid tillfället. 90 Vallentuna Energi - Etapp 2, 2005 Högt elpris mellan kl 7-10, Kundens alternativ kw totalt olja n=2 ved n=19 inget n= Timme Figur 3.8 Vallentuna Energi etapp 2 kundens alternativ. 16

33 Även under försökens andra etapp visar sig deltagare som inte har något värmealternativ jämförlig förmåga som kunder med uppvärmningsalternativ Jämförande analys av det tekniska resultatet Etapp 1 - Högt elpris mellan kl ,0 5,0 4,0 kw/hus 3,0 Skånska Energi 04 Skånska Energi 05 Vallentuna Energi 05 2,0 1,0 0, Timme Figur 3.9 Jämförande analys etapp 1. Resultaten från försökens första etapp visar att kunder hos Vallentuna Energi inte riktigt når upp till resultaten hos kunder till Skånska Energi, medan resultatet för Skånska Energi har förbättrats sedan föregående år. 17

34 Etapp 2 - Högt elpris mellan kl ,00 4,50 4,00 3,50 kw/hus 3,00 2,50 2,00 Skånska Energi 04 Skånska Energi 05 Vallentuna Energi 05 1,50 1,00 0,50 0, Timme Figur 3.10 Jämförande analys etapp 2. Under etapp 2 förbättras resultaten ytterligare relativt etapp 1och då speciellt i Vallentuna. Detta förhållande inträffade även föregående år i Skåne. Etapp 2 uppvisar dessutom nästan identiska resultat mellan Skånska och Vallentuna om man beaktar att utetemperaturen under perioden genomsnittligt låg en grad lägre i Skåne. 3.4 Enkätundersökning och djupintervjuer 2 Vid tillfället för utskick av enkät och djupintervjuer förelåg resultatet från den tekniska analysen baserat på uppmätt elförbrukning. Vi kunde redan då konstatera att kunderna generellt haft en betydande vilja, förmåga och uthållighet att minska elförbrukningen under högpristidpunkterna. I syfte att bidra till att förklara uppmätta resultat, tillställdes en enkät till samtliga deltagande kunder. Totalt erhölls 83 enkätsvar från 93 deltagare. Djupintervjuer företogs med 10 deltagande kunder i Skåne respektive Vallentuna. Resultaten från enkäten som skickades ut i mars, dvs strax efter årets försök hade avslutats, redovisas sammanfattningsvis nedan. Enkäten och enkätsvaren liksom intervjuguide och djupintervjuerna redovisas i bilaga 3,4 och 5. En liknande enkät med en något mindre omfattning genomfördes till Skånska Energis kunder redan efter första 2 För att genomföra denna del av utvärderingen anlitades sociolog Erika Jörgensen. 18

35 årets försök. Resultatet av denna överensstämmer i hög utsträckning med nedanstående resultat från årets undersökning Analys av enkätsvaren På frågan om vad som var anledningen till att man tackade ja till erbjudandet om den nya tariffen var det vanligaste svaret inte oväntat, att man såg en möjlighet att spara pengar. Många uppfattade också erbjudandet som intressant och utmanande. Endast någon enstaka uppgav miljö- och samhällsintressen som anledning. Enkätsvaren bekräftar resultatet från den tekniska analysen att effektreduktionen har varit betydande och uthållig. Enkätsvaren visar att deltagande kunder i stor omfattning har vidtagit åtgärder i samband med höga elpriser. 72 uppger att de alltid eller oftast har vidtagit åtgärder. Endast 9 har uppgett att de ibland, sällan eller aldrig har vidtagit åtgärder. 57 deltagare uppger att de inte har upplevt några nackdelar med att minska elförbrukningen, vilket är anmärkningsvärt högt eftersom det i varierande omfattning kräver förberedelser, passning och i många fall påverkan på inomhustemperaturen. Svaren får därför tolkas som ställt i relation till vad man förväntade sig när man tackade ja till erbjudandet. Den positiva attityden speglar också det faktum att effektreduktionen efterhand har ökat. Om man generellt hade upplevt betydande nackdelar och svårigheter med att minska effekten, hade resultatet blivit det omvända, nämligen att effektreduktionen hade minskat efterhand. Av 23 deltagare som har svarat att man upplevt nackdelar, har 8 angett att det blivit kallt i hela eller delar av huset. Övriga har angett praktiska skäl som att passa tider och påverkan på hushållsarbetet. De allra flesta uppger att man inte minskar elförbrukningen mer vid de högre prisnivåerna. Att prisnivån inte har någon större betydelse kan man också se i resultaten i den tekniska analysen. Som nämnts ovan, bör man inte dra slutsatsen att 3 kr/kwh är tillräckligt för att uppnå ungefär samma resultat Inför försöken bedömdes det tveksamt att hushåll där det inte finns någon hemma under dagtid, skulle vilja eller kunna påverka sin elförbrukning under högpristid i någon större omfattning. I synnerhet gäller detta för gruppen som saknar uppvärmningsalternativ. Knappt hälften har uppgett att det alltid eller oftast finns någon hemma under dagtid, vilket innebär att många som inte har varit hemma under dagtid ändå har varit framgångsrika med att minska elförbrukningen, genom att i samband med att man lämnar bostaden på morgonen, i huvudsak sänka termostatinställningen för elvärmen, frånkoppla varmvattenberedaren och/eller elda i vedspis. Uppgiven ålder i enkäten visar en god spridning från 30 upp till 80 år och med en genomsnittlig ålder på 55 år. På frågan om man skulle vilja fortsätta med tariffen, har 52 svarat ja och 24 har svarat kanske. Endast 5 har svarat nej på frågan. 19

36 På frågan om man gjort ett medvetet val beträffande elleverantör, d v s tecknat ett avtal för att undvika tillsvidarepriset eller bytt elleverantör, svarade 68 ja och endast 9 har svarat nej, vilket tyder på att deltagande kunder generellt sett är aktiva i val av elleverantör. Detta förhållande stärker uppfattningen att intressanta och attraktiva produkterbjudanden kan utgöra ett viktigt konkurrensmedel. Svaren i enkäten och resultaten i försöken visar att sms och är en effektiv teknik för kommunikation av meddelande. Detta innebär därför att behovet av investeringar för detta ändamål inte föreligger Analys av intervjuerna Intervjuundersökningen bygger på djupintervjuer med sammanlagt 20 hushåll, varav 10 är kunder hos Skånska Energi och 10 är kunder hos Vallentuna Energi. För att få med så många olika perspektiv som möjligt kring hur man hade upplevt försöket, var det viktigt att intervjua olika hushållstyper och hushåll med olika förutsättningar. Därför intervjuades olika hushållstyper såsom pensionärer, heltidsarbetande med utflugna barn samt barnfamiljer. Det var även intressant att både få med hushåll som i regel var hemma dagtid, och hushåll där det sällan eller aldrig var någon hemma under dagarna. Det var likaledes viktigt att både intervjua hushåll som hade möjlighet att växla över till alternativa bränslen, och hushåll som enbart hade direktel för sin uppvärmning. Frågorna i intervjuguiden (se bil 4) var uppdelade i olika ämnesområden. Först var det frågor kring olika bakgrundsfakta, såsom värmesystem och antalet hushållsmedlemmar etc. Därefter följde frågor om hur de hade upplevt försöket, hur mycket övriga hushållsmedlemmar hade varit involverade i försöket, samt hur de såg på utfallet av försöket. Avslutningsvis ställdes några allmänna frågor kring deras elförbrukning. Analysen av intervjumaterialet är uppdelad i olika teman som visade sig vara särskilt framträdande och intressanta. Det första temat handlar om hur man upplevde att försöket hade fungerat i stora drag, det andra temat innefattar hur det kom sig att man valde att vara med i försöket, ett tredje tema handlar om de åtgärder man vidtog och vilka konsekvenser de medförde. Härefter följer ett tema om ersättningen och ersättningsnivån. Ett femte tema handlar om hur man såg på införandet av den här typen av tariff i större skala och hur man själv ställde sig till att teckna ett sådant avtal, och slutligen följer en sammanfattning av analysen i punktform. De citat som återfinns i analysen valdes ut på grundval av att de på ett tydligt och uttrycksfullt sätt belyser de resultat som framkommit under analysen av hela intervjumaterialet. Analysen redovisas i sin helhet i bilaga 5. Man kan sammanfatta analysen av intervjuerna med hushållen i följande punkter: Man anser att försöket har fungerat bra. 20

37 Det fanns olika motiv till att man valde att delta i försöket; det var ekonomiskt lönsamt, det var både ekonomiskt lönsamt och intressant, det var bra ur miljösynpunkt, det var en utmaning att se hur mycket man skulle kunna sänka sin förbrukning. Man tycker inte att det har varit särskilt besvärligt eller tidsödande att vidta åtgärder. Man upplevde inte några större nackdelar i samband med att man hade sänkt sin elförbrukning. Synen på ersättningsnivån skiljer sig mellan de olika hushållen. Kunderna hos Skånska Energi hade följande åsikter; minst 5 öre lägre elpris per kwh, man skulle tjäna en tusenlapp, förtjänsten var inte så viktig utan det kändes bra att kunna hjälpa till. Kunderna hos Vallentuna Energi framförde; minst 5 öre lägre elpris per kwh, man skulle tjäna en tusenlapp, beloppet på förtjänsten inte viktigt utan det handlade även om att man gjorde något som gynnade miljön, 500 kronor kändes helt okey, alla typer av sådana här rabatter är viktiga. Trots att många inte hade någon uppfattning om hur mycket de hade sparat in, så var de väldigt positiva till försöket. Man var positiv till att fortsätta med en sådan här typ av tariff. Det var hushåll som var beredda att själva bekosta och installera någon form av styranordning. Man trodde inte att det skulle vara några större problem att införa detta i större skala. 21

38 22

39 4 Delprojekt 3 Priset som styrmedel, Industri Erfarenheter från Sydkrafts Toppkap-projekt omkring 1990, visade att industrin generellt sett var mycket tveksam till effektstyrning och i synnerhet för styrning i industriprocessen. Det fanns en allmän rädsla för att effektstyrningen skulle kunna störa produktionen. Sedan datoriserade system för styrning och övervakning installerats i industrin, har efterhand effektstyrning accepterats av fler industrier som ett vederhäftigt sätt att minska elkostnaden. Effektstyrningen utförs i syfte att minska effektabonnemanget och det effektdebiterande uttaget, vilket ekonomiskt innebär en betydande kostnadsbesparing. Många industriföretag saknar emellertid ekonomiska incitament att reagera på spotpriserna och de företag som köper sin el till en spotprisbaserad prislista saknar i allmänhet information om aktuella spotpriser eller saknar system och rutiner att agera vid tillfällen då det råder höga spotpriser. Utgångspunkten för studien är en hypotes om att det föreligger generella och potentiella möjligheter för industriföretagen att utnyttja effektstyrning både som ett medel att minska sin effektkostnad och för att minska effekten vid extrema spotprisnivåer. Incitamentet för industrin att skaffa utrustning för effektstyrning skulle naturligtvis öka eftersom två intäktskällor genereras från samma investering. En viktig skillnad beroende av om man styr mot abonnemanget eller vid en nationell effektbristsituation är den sammanhängande tiden för styrning. Sker styrning mot abonnemanget styrs utvalda objekt en andel av den timme för vilken abonnemangsgränsen annars hade överskridits. En effektbristsituation kan föreligga under flera timmar, vilket innebär behov av minst en timmes sammanhängande styrning. Detta har betydelse för exempelvis en virkestork där kvaliteten på virket påverkas genom mögel om man tillåter processen av svalna av innan man återupptar torkningen. I ett fryshus innebär flera timmars bortkoppling av kompressorerna i regel ingenting. Industrin är en heterogen grupp med skilda förutsättningar för effektstyrning beroende av mycket olika industriprocesser. Effektstyrning är i första hand lämplig i industrier som har värmetröga laster eller buffertkapacitet i produktionen. Effektstyrning som däremot innebär produktionsbortfall eller omfattande omplanering av personella resurser är sällan ekonomisk om inte extremt höga priser på en hittills okänd nivå föreligger. Det intressanta för detta projekt var att undersöka förutsättningarna för, och att demonstrera hur effektstyrning kan utföras i industriverksamheter, i syfte att minska effekten vid en effektbristsituation, dvs sammanhängande i en timme eller mer. Uppskattningsvis 300 svenska industriföretag har investerat i utrustning för att styra mot sitt effektabonnemang. Genomsnittlig styrbar effekt uppskattas till kw. 23

40 Antar man hypotesen att motsvarande effekt även är styrbar när extrema prisnivåer föreligger, innebär detta en befintlig effektstyrningspotential på 100 MW. Marknaden för effektstyrningsutrustning i syfte att styra mot abonnemanget är långt ifrån färdigpenetrerad. Skulle samma utrustning även kunna användas för att styra mot framtida extrema spotprisnivåer, ökar dessutom det ekonomiska incitamentet för att investera i sådan utrustning. Potentialbedömningen sätts till totalt 300 MW. 4.1 Projektplan och genomförande Kunden behåller sin gällande prislista gentemot sin elleverantör. När varsel om högt elpris sker, utgår ersättning förutsatt att företaget kan reducera sitt effektuttag under de varslade timmarna. Framräknad effektreduktion baseras på en referenseffekt som framräknas utifrån uppmätt genomsnittlig effekt under månadens vardagförmiddagar minskat med uppmätt timeffekt vid varslade högpristillfällen. Modellen för beräkning av prestation är en kompromiss beroende av att de administrativa kostnaderna för elleverantörerna annars hade blivit för höga. Mest relevant vore att som i delprojekt 2, meddela gällande fiktiva elpris. I projektet medverkade sex industrier och deras elleverantörer. Vintern 2003/2004 deltog Frigoscandia, Kinnaredssågen och Agrippa. Vintern 2004/2005 deltog även Karlshamns, ITT Flygt samt Rörviks Timber. Högpris aviserades vid ett tillfälle i januari samt vid ett tillfälle i februari, båda åren. Bransch Träindustri Metallindustri Maskin-industri Livsmedelsindustri Styrbara Objekt Virkestorkar Gjuteri Materialbehandling Lackering/tvätt Kylhus/fryshus Vätgasproduktion Medverkande företag Elleverantör Kinnareds- Sågen Rörviks Timber Umeå Energi Vattenfall ITT-Flygt Agrippa Manufacturing Frigoscandia Karlshamns Kalmar energi Sydkraft Öresundskraft Sydkraft 4.2 Presentation av medverkande industrier Karlshamns Karlshamns är tillverkare av högförädlade vegetabiliska specialfetter. Karlshamns produkter används inom flera användningsområden och kunderna återfinns inom många branscher. Merparten är dock verksamma inom livsmedels-, choklad-, kosmetik, foderoch teknisk industri. 24

41 Karlshamns har ett abonnemang på 17MW, varav elektrolys för produktion av vätgas kräver 6 MW. Vätgasen lagras, varför det finns buffertkapacitet som kan användas för effektstyrning. Beroende på vilka produkter som för tillfället är i produktion, varierar vätgasbehovet. Effektstyrning uppges kunna ske i två timmar med en reduktion i intervallet 1-2 MW ITT Flygt Företaget är tillverkare och leverantör av dränkbara pumpar och omrörare. Produkterna används över hela världen i vatten- och avloppsanläggningar, för bevattning och dränering samt i olika industriprocesser. Till projektet knöts deras gjuterianläggning. ITT Flygt har ett effektabonnemang på 10,5 MW. Större effektförbrukare i anläggningen är själva gjuteriet med ventilation, tvättar och bearbetning av gjutgods. ITT/Flygt använder idag utrustning för att styra anläggningen för att minska det effektdebiterande uttaget Frigoscandia Frigoscandia har 25 anläggningar för kyllagring av livsmedel med en lagrings- och hanteringskapacitet på 1,2 miljoner m³. Frigoscandia i Helsingborg är huvudanläggning i Sverige och volymmässigt motsvarar den ungefär hälften av kapaciteten i Sverige. Frigoscandia har ett totalt effektabonnemang på 3,8 MW. Kompressorerna i frysanläggningen kan styras under flera timmar utan att temperaturen påverkas i betydande utsträckning. Begränsande för styrningen av effekt för Frigoscandias del, är befintligt avtal om leverans av kondensorvärme och kyla till grannindustrin. Frigoscandia använder dessutom en del kondensorvärme för uppvärmning av egna fastigheter och varmvatten Kinnaredssågen Kinnaredssågen har en sågproduktion på m³ per år och har ett effektabonnemang på 1450 kw. I huvudsak används gran för produktionen. Efter sågning torkas virket i vandrings och kammartorkar. Effektstyrning kan ske i torkarna under ett par timmar genom uppehåll i torkprocessen. Uppehåll i torkprocessen innebär inga problem ur kvalitetssynpunkt. 25

42 4.2.5 Rörvik Timber Rörvik Timber har en sågproduktion på m³ per år och har ett effektabonnemang på 1350 kw. I huvudsak används furu för produktionen. Efter sågning torkas virket i vandrings och kammartorkar. Effektstyrning kan ske i torkarna genom uppehåll i torkprocessen. Eftersom furu är känsligare än gran kan uppehåll i torkprocessen endast göras i en timme Agrippa Manufacturing Agrippa Manufacturing är en verkstadsindustri som tillverkar kontorsutrustning såsom pärmar, stolar, skåp, vagnar och ställ. I produktionen finns maskiner för plåt- och metallbearbetning samt lackering på totalt 500 kw. Deras effektabonnemang är på 700 kw som förutom produktionen omfattar själva fastigheten. Agrippa har en mycket intermittent effektförbrukning och man bedömer att genom produktionsplanering kunna flytta effektkrävande moment i flera timmar till en låg kostnad. Agrippa använder idag utrustning för att styra anläggningen för att minska det effektdebiterande uttaget. 4.3 Resultat från försöken Karlshamns hade vid vinterns första tillfälle med högt elpris förberett minskning av vätgasproduktionen. Timmen före högpriset, råkade Karlshamns ut för ett ställverkshaveri som påverkade produktionen betydligt. Effektminskningen blev hela 4,5 MW. Vid det andra tillfället förbereddes åter minskning av vätgasproduktionen och effektminskningen framräknades till knappt 1 MW. Karlshamns bedömer att minskningen vid det första tillfället hade varit av samma storleksordning om inte ställverkshaveriet hade inträffat. Beroende på produktionsläget gäller den ursprungligt bedömda effektstyrningspotentialen till 1-2 MW. ITT Flygt hade denna vinter en viss överkapacitet, huvudsakligen beroende av att kassationen i gjuteriproduktionen har blivit mindre. Överkapaciteten innebar därför en större flexibilitet att flytta produktion i tiden. ITT Flygt hade vid det första tillfället då högt elpris gällde, en framräknad effektminskning på drygt 2 MW. Vid det andra tillfället reducerades också effekten på utvalda objekt. Slumpen gjorde att det totala effektbehovet vid det andra tillfället inte medförde någon ersättning. ITT Flygt hade vidtagit samma åtgärder som vid första tillfället, men en effektkrävande provgjutning företogs vid tillfället. Detta innebär ett exempel på svagheten av tillämpad beräkningsmodell för ersättning, eftersom en reell effektminskning hade skett. Effekten hade utan avtal om effektreduktion varit ännu större vid tillfälle för högt elpris. Å andra sidan kan samma modell innebära ett omvänt resultat. Frigoscandia har förbättrat sitt resultat 2005 jämfört med första vintern, eftersom man har styrt vid en mer optimal tidpunkt, vilket innebär att styrningen sammanfaller 26

43 tidsmässigt bättre med högpristidpunkten, samt att man vidtagit en del manuella åtgärder. Man har inte arbetat under helger i år, varför kylproduktionen i större utsträckning har kunnat ske då. Detta innebär en större flexibilitet att styra under vardagar. Vidare har man i år undvikit att ladda batterierna till 12 stycken truckar á 20 kw vid tidpunkter för högpris. Kinnaredssågen minskade effekten vid två av fyra tillfällen. Effektminskningen gjordes genom avbrott i torkprocessen. Vid de övriga två tillfällena avstod man från att styra torkarna beroende av rådande produktionsläge. Vid andra vinterns försök rådde dessutom en extrem situation efter stormen Gudrun, beroende av några dagars strömlöshet och onormalt mycket virke att ta hand om efter stormskadorna. Rörvik Timber som enbart har deltagit vid andra årets försök kunde inte genomföra någon effektminkning vid de båda tillfällena. Detta beroende av samma konsekvenser av stormen Gudrun som Kinnaredssågen har uppgett. Agrippa Manufacturing minskade effekten med 168 resp 169 kw vid två av högpristillfällena. Relativt sitt abonnemang utgör detta en fjärdedel. Vid dessa tillfällen kunde man planera om effektkrävande moment i produktionen utan några problem. Vid de övriga tillfällena uppgav företaget att produktionsläget inte medgav styrning. Samtliga deltagande industrier uppgav efter genomförda försök att de ser mycket positivt på framtida möjligheter att styra effekten under någon eller några timmar vid tillfälligt höga spotpriser. Abonnemang (kw) Effektreduktion resultat (kw) Jan 2004 (3kr/kW) Feb 2004 (5kr/kW) Jan 2005 (3kr/kW) Feb 2005 (5kr/kW) Karlshamns x x ITT Flygt x x Frigoscandia Kinnaredssågen Rörvik Timber 1350 x x 0 33 Agrippa Rekommendationen till fortsatt arbete är att kartlägga potentialen för effektstyrning i industrin i samband med höga spotpriser. Hittills har potentialbedömningen utgått från intresset att enbart styra mot effektabonnemanget. 27

44 28

45 5 Delprojekt 4 - Värmepumpar i fjärrvärmesystem Värmepumpar som tar hand om spillvärme från i första hand de kommunala avloppsnäten finns i de större städerna samt på en del andra orter. Värmepumparna är ett komplement till övrig värmeproduktion för fjärrvärmenäten. En lista på dessa har tillhandahållits av fjärrvärmeföreningen. Totalt har dessa en kapacitet på 632 MW värmeeffekt, vilket motsvarar en total potential på drygt 200 MW eleffekt. 2/3 av denna effekt finns i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet syftar till att ta reda på de tekniska, ekonomiska och avtalsmässiga förutsättningarna för att styra dessa vid en effektbristsituation. Hypotesen är att stor potential styrbar effekt till låg kostnad föreligger, men pga nuvarande kontraktsformer eller otillräcklig alternativ värmekapacitet, är det i många fall inte intressant för ägarna att utnyttja denna kapacitet för effektstyrning. Utredningen tar utgångspunkt i förutsättningar som råder i idag. Endast vissa kända faktorer som ändrar förhållandena i tid tas upp. I en viss tidshorisont kan resultatet av nybyggnad av bostäder innebära att fjärrvärmekapaciteten inte räcker till för att styra bort värmepumparna vid riktigt låga utetemperaturer. Omvänt kan framtida utbyggnad av värmekapaciteten undanröja hinder för att styra värmepumparna. 5.1 Förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Att styra värmepumparna och ersätta värmeproduktionen med annat bränsle kan vara ekonomiskt fördelaktigt vid tidpunkter då elpriset är högt. De flesta värmepumparna styrs redan idag när elpriset överstiger alternativkostnaden för annat bränsle, eller mot abonnemanget på regionnätet. Eftersom värmepumpar generellt ger ca 3 kw värme av en tillförd eleffekt på 1 kw, förutsätter detta att elpriset, vid en alternativkostnad för annat bränsle på 50 öre, är högre än 1,50 kr/kwh. I första hand produceras värme baserad på biobränsle från flis, pellets, avfall och deponigas. Kostnaden för pellets är med dagens skatter ca 20 öre/kwh. Sålunda blir det i detta räkneexempel lönsamt att koppla från värmepumpen redan vid 60 öre/kwh, förutsatt att tillgänglig kapacitet föreligger. I andra hand används gasol och kol. Med dagens oljepriser används olja i sista hand. Till rörlig bränslekostnad tillkommer ev. startkostnader för alternativ värmeproduktion. Om effekten kan regleras upp med produktion som redan är i drift så är startkostnaden försumbar. Om bortfallet av värmeproduktion från värmepumparna innebär att nya produktionsanläggningar måste startas upp kan startkostnaden vara betydande. 29

46 5.1.2 Tekniska förutsättningar En viktig teknisk förutsättning är att bortfallet av värmeproduktionen från värmepumparna kan ersättas av annan produktion. Eftersom höga spotpriser oftast sammanfaller med mycket låga utetemperaturer kan det vara så att annan värmeproduktionen inte räcker till i synnerhet om styrningen av värmepumparna varar under flera timmar. Det kan av tekniska skäl vara bättre att reglera ned värmepumpen istället för att stänga av den. Snabbstopp av värmepumparna medges i regel inte. Därför har värmepumpsägare inte varit intresserade av överenskommelse med nätägaren om bortkoppling vid oplanerade driftproblem i elnätet. Att fasa in annan värmeproduktion kan innebära behov av varseltid Avtalsmässiga förutsättningar Elkostnaden för driften av värmepumpen måste naturligtvis vara kopplat till spotpriset eller via annat avtal med elleverantören som stipulerar elleverantörens rätt att begära bortkoppling eller reduktion. Värmepumpens ägare kan vara bunden av avtal med en annan part om leverans av kylvatten. Detta avtal måste medge reduktion av kylleverans i den omfattning som värmepumpen styrs. 5.2 Analys och resultat Resultatet av undersökningen innebär bl a att fjärrvärmeföreningens lista från 2003 får effektmässigt revideras upp. Undersökningen har visat på en värmekapacitet på totalt 951 MW, jämfört med fjärrvärmeföreningens 632 MW. Bl a har Värtaverkets värmepumpar i Stockholm inte funnits med, liksom två större geotermivärmepumpar i Lund. Några mindre värmepumpar upptagna på fjärrvärmeföreningens lista har ställts av. De största värmepumparna finns inte oväntat i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Hela 762 MW av totalt 951 MW återfinns i dessa regioner. Undersökningen visar att de flesta större värmepumpar körs mot spotpris. Dessa värmepumpar stängs av, eller reduceras i effekt, när alternativpriset för drift av fossilbränslebaserad värmepanna är lägre. Dessa värmepumpar är därför sannolikt redan bortkopplade vid en nationell effektbristsituation. Lägst alternativpris har eldning med biobränsle som flis, pellets och deponigas. Härefter används kol och naturgas. I sista hand används olja. Värmepumpar med betydande effekter är emellertid i drift, även om elpriset är mycket högt. Som ovan beskrivits, kan tekniska, avtalsmässiga eller andra ekonomiska hinder föreligga för att stänga av eller reducera effekten på värmepumparna. Fortums 30

47 värmepumpar i Hammarby på totalt 233 MW värme, kan inte stängas av om det blir mycket kallt, eftersom alternativ värmeproduktion inte räcker till. Fortums värmepumpar i Värtahamnen på totalt 228 MW värme kan däremot stängas av under förutsättning att övrig värmeproduktion går normalt. Norrenergis värmepumpar i Solna på totalt 100 MW värme går också normalt att stänga, även vid mycket låga utetemperaturer. Norrenergi har dock inget incitament för detta i sitt nuvarande leveransavtal med Vattenfall, vilket innebär att dessa är i drift, oaktat spotpriset. En mindre värmepump i Lerum (1,1 MW) har heller inget ekonomiskt incitament att reducera effekten. Sydkrafts värmepumpar i Malmö på totalt 41 MW, stängs också av, eller reduceras i effekt när alternativ värmeproduktion är billigare. Dock kan en tröskeleffekt föreligga avseende uppstartskostnader för värmeverk som normalt inte är bemannade. Om ett sådant värmeverk behöver starta upp enbart som konsekvens av att värmepumparna har stängts av, blir alternativkostnaden betydligt högre. Sydkrafts värmepumpar i Örebro som är på 40 MW kan reduceras med maximalt 75%, eftersom avtal om leverans av kyla föreligger med en industri. I Stockholm och Göteborg projekteras nya kraftvärmeverk av betydande storlek. Detta kan innebära att förutsättningarna för effektstyrning av värmepumparna kan ändras i positiv riktning. Ett annat exempel på hur förutsättningarna för effektstyrning kan förändras, är att Sydkraft i Örebro har ansökt om att få ta åvatten. Detta skulle innebära att hindret för att styra alla värmepumparna pga avtal om leverans av kyla undanröjs. Om spotpriset på el är tillräckligt högt tillräckligt ofta, kan det bli lönsamt att investera i en extra fossilbränslepanna enbart av denna anledning. Kostnaden för en fossilbränslepanna är 1000 kr/kw. Med en avskrivningstid på 25 år och en kalkylränta på 5%, skulle detta innebära en årlig kostnad på 71 kr/kw, och vid 10% kalkylränta, 110 kr/kw. Detta är en klart lägre kostnad än en investering i en gasturbin. 31

48 Ort Uteffekt MW värme Jönköping 7 Borås 10 Göteborg 160 Helsingborg 27 Karlstad 14 Kungsbacka 5,1 Lerum 1 Ludvika, Västerbergslag 2 Lund 59 Malmö 41 Oskarshamn 2 Sala-Heby 3 Solna/Sundbyberg 100 Stockholm- Hammarby 233 Stockholm- Värta 228 Söderhamn 7 Tierp 2 Örebro 40 Östersund 10 Summa 951 Rekommendationen till fortsatt arbete är att prospektera möjligheterna till effektstyrning av de större värmepumparna i fjärrvärmesystemen tillsammans med ägarna. Utgångspunkten är en planeringshorisont på 3-5 år, där hänsyn tas till övergripande planer för fjärrvärmeproduktionen. 32

49 6 Erfarenheter från deltagande elleverantörer och nätägare I delprojekt 1 och 2 medverkade ett större antal kunder till Skånska Energi, Vallentuna Energi och Jönköping Energi i försöken. Detta innebar ett engagemang från deras sida beträffande urval av kunder, kunderbjudande och kundavtal, insamling av mätvärden, hantering av kundfrågor och administration av kundersättning eller speciell prislista. Även om kunderbjudande och kundavtal företogs i elleverantörernas namn, så var det i första hand respektive elnätsföretag som stod för det huvudsakliga engagemanget. Detta för att vi sökte samarbete med elföretag med utgångspunkt från nödvändiga tekniska förutsättningar, dvs elföretag som hade timvis fjärravläsning av små kunder, samt elföretag som förfogade över rundstyrningsutrustning. Skånska Energi medverkade under båda åren. Eftersom försöken var begränsade i tid, och antalet medverkande kunder inte var så många, blev det inte aktuellt att skapa rutiner i det administrativa systemet. Administrationen fick därför hanteras manuellt i samband med avräkning av rabatter till medverkande kunder, och i samband med utdebitering av förbrukning under perioder med högt elpris. Kundfrågorna under försöken var relativt få med undantag av inledningen av första försöksperioden. Många av de kunder som hade valt och fått en Minicall för avisering av högt elpris fick problem. Operatören av Minicall gjorde flera misstag. Bl a genom att förse oss med ett begagnat söknummer, dit ovidkommande och förvirrande meddelanden skickades ut. Gruppen som hade valt Minicall var främst kunder som varken förfogade över eller mobiltelefon och generellt sett var mindre vana vid teknisk utrustning. Minicall byttes tidigt ut mot mobiltelefoner. Vallentuna Energi medverkade vid andra årets utökade försök. Även Vallentuna Energi valde att hantera kunderna manuellt. I övrigt så har det inte heller här varit så många kundfrågor. Vallentuna har på allvar diskuterat hur man skall förfara vid en effektbristsituation och när risken för roterande bortkoppling av kunder föreligger. Eftersom projektet har visat på en betydande förmåga bland deltagande kunder att minska effekten under några timmar, har man bl a funderat på om man kunde få kunder att teckna sig för att minska effekten om det skulle föreligga akut effektbrist. Tekniskt var det tänkt att fungera på samma sätt som i försöken, dvs utskick av sms eller . Inte heller Jönköping Energi har haft så många kundfrågor under försöken med direkt styrning av direktelvärme och varmvattenberedare. Jönköping Energi framhåller betydelsen av att skapa incitament för styrning vid nationella effekttoppar. Som elnätägare har man enbart incitamentet att styra effekt mot sitt eget abonnemang i regionnätet. Styrning mot detta abonnemang innebär ur systemperspektiv en suboptimering såvida den inte sammanfaller med den nationella effekttoppen. Förutom 33

50 möjligheter att styra bort effekt har Jönköping Energi även möjlighet att styra sin egen produktion. 34

51 Bilagor A Bilaga 1 Kunderbjudande delprojekt 2 Nedanstående kunderbjudande användes inför första årets försök. Samma text förutom nödvändiga anpassningar användes även inför andra årets utökade test hos Skånska och Vallentuna Energi. Du kan tjäna 1400 kr per år på att dra ner elförbrukningen under 40 timmar! Skånska Energi skall genomföra ett försök med en ny prislista som bättre än idag speglar det verkliga elpriset på elmarknaden. På så vis kan du som kund få bättre förutsättningar att påverka din elräkning. Eftersom det verkliga elpriset varierar från timme till timme, och ditt nuvarande elpris baseras på ett genomsnittspris på elmarknaden, innebär det att du idag inte kan dra fördel av att använda lite mindre el när elpriset är extra högt. Som du kanske har sett i tidningar och TV är det risk för att elproduktionen inte kommer att räcka till när det är riktigt kallt i landet. Vid dessa tillfällen förväntas elpriserna på elmarknaden där Skånska Energi köper sin el bli mycket höga. Det finns således pengar att tjäna för de kunder som hjälper sin elleverantör att minska elförbrukningen vid dessa tillfällen. VI erbjuder dig att teckna ett elleveransavtal med ett elpris som är extra högt under maximalt 40 timmar per år. I gengäld får du ett lägre elpris under resten av årets timmar. Prislistan är så konstruerad att du i normalfallet inte förlorar något även om du inte lyckas minska din elförbrukning under de timmar som elpriset är extra högt. Om du däremot minskar din elförbrukning under dessa timmar, kommer du att kunna tjäna upp till 1400 kr per år *). Eftersom man inte på förhand vet vid vilka tidpunkter effektbrist med åtföljande höga elpriser inträffar, lämnar vi besked senast kl 18 dagen innan. Du kan välja att få besked via sms till din mobiltelefon eller . Eftersom erbjudandet är begränsat till 60 kunder, bör du skynda dig att svara genom att fylla i bifogade intresseanmälan och skicka in den till nedanstående adress senast den 28 november. Meddelande om du tillhör en av de 60 kunderna får du senast den 15 december. SkånskaEnergi Marknad AB Skattebergav. 7 Box SÖDRA SANDBY *) Förtjänsten är beräknad på att det höga elpriset inträffar under 40 timmar per år, att du har en total elförbrukning på kwh och att du minskar din elförbrukning med i genomsnitt 75% vid tidpunkter för högt elpris. Bilaga 2 Råd om hur man tillfälligt kan minska elförbrukningen 1

52 B Bilaga 2 Råd till kunderna delprojekt 2 Till dig som har tecknat avtal om särskild prislista Vi tackar dig för att du vill delta i vårt försök med en ny elprislista som bättre speglar det verkliga priset på elmarknaden. Du kommer att få besked dagen innan när det höga elpriset inträffar och på det sätt som du har valt. Det höga elpriset inträffar oftast mellan kl 8-10 under kalla vintervardagar. Kvällar efter kl. 18 och under helger kommer inte det höga elpriset att inträffa. Den helt dominerande elförbrukaren vid kallt väder är elvärme för uppvärmning av bostaden. Varmvattenberedaren förbrukar också mycket el timmarna efter att mycket varmvatten har använts. Du bör också undvika att använda din torktumlare eller ditt torkskåp vid tidpunkter för högt elpris. Nedan följer några enkla tips på hur du kan minska elförbrukningen vid tidpunkter för högt elpris. 1. Växla över till olja eller vedeldning om du har denna möjlighet, annars kan du använda en braskamin. En eldning räcker för att minska elförbrukningen på dina elradiatorer under några timmar. Om du inte har möjlighet till uppvärmning med annat bränsle, så kan du tillfälligt sänka din innetemperatur med 1-2 grader. Denna sänkning innebär att elradiatorerna i huvudsak inte värmer under 1 till 2 timmar efter temperatursänkningen. Hur lång tid det tar för temperaturen att falla 1-2 grader beror på hur väl isolerat ditt hus är och hur kallt det är ute. 2. Stäng av varmvattenberedaren. Om varmvattenförbrukningen är hög under morgontimmarna, innebär det att varmvattenberedaren värmer med 2-3 kw timmarna efter denna förbrukning. Varmvattenberedaren kan normalt vara frånkopplad under hela dagen utan att varmvattnet tar slut. Tänk dock på att tillkoppla varmvattenberedaren sedan du kommit hem på kvällen. 3. Undvik att använda torktumlare och torkskåp vid tidpunkter för högt elpris. Även tvätt-, spis- och diskmaskin förbrukar en del el. 4. Släck onödig belysning 2

53 C Bilaga 3 Enkät och enkätsvar delprojekt 3 Nedanstående enkät skickades ut strax efter försöksperiodens slut, dvs i mars Under försöksperioden har Ni sammanlagt fått besked om högt elpris vid 15 tillfällen, under totalt 39 timmar. Har Ni uppmärksammat förvarningen om högt elpris vid de här tillfällena? Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig Olja Ved Inget Totalt Resultatet visar att sms och är en effektiv teknik för kommunikation. Detta innebär också att elleverantören inte behöver göra investeringar för detta ändamål. 2. När Ni har uppmärksammat förvarningen om högt elpris, har Ni då vidtagit åtgärder för att minska Er elförbrukning under denna tidsperiod? Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig Olja Ved Inget Totalt Deltagande kunder har i stor omfattning vidtagit åtgärder i samband med höga elpriser, vilket också tydligt framgår i den tekniska analysen. Bland deltagare som uppger att de oftast har vidtagit åtgärder återfinns de som vid något eller några tillfällen har varit bortrest eller av andra skäl inte kunnat minska elförbrukningen. (Se svar under fråga 4). 3

54 3. Vilken typ av åtgärder har Ni vidtagit för att minska elförbrukningen under högt elpris? Växlat över till olja Eldat i vedpanna Eldat i braskamin Sänkt inomhustempe -raturen Stängt av varmvattenbereda ren Avstått använda hushållsmaskiner Minskat belysningen Olja Ved Inget Totalt Annat Resultatet visar att endast 10 av 19 som har uppgivit att de har möjlighet att växla till olja har använt sig av denna möjlighet. I stället har man eldat med ved i vedpanna eller braskamin. Många uppger dessutom att man har sänkt inomhustemperaturen. Om skälet till detta har varit att oljetanken har varit tom. eller att oljepannan inte har fungerat framgår inte av svaren. Av resultatet framgår också att alla som har uppgett att man har möjlighet att använda ved inte har använt sig av denna möjlighet, utan har sänkt inomhustemperaturen genom att reducera eller stänga av elvärmen. En del uppger kombinationen av båda svarsalternativen. De flesta har utöver att minska elvärmen även vidtagit andra åtgärder för att minska elförbrukningen. 4. Om Ni inte har vidtagit några åtgärder för att minska elförbrukningen vid högt elpris, vad har det i så fall berott på? Inte uppmärksammat förvarningen Avstått från att vidta åtgärder Varit bortrest Ej hunnit vidta åtgärder Brist på värmealternativ olja/ved Glömt bort Annat Olja Ved Inget Totalt

55 De flesta har inte uppgivit något svar på frågan, huvudsakligen beroende på att de har uppgett att de alltid har vidtagit åtgärder vid högt elpris. (Se fråga 2). Endast 3 deltagare har valt att vid något tillfälle avstå från att vidta åtgärder. 5. Har Ni upplevt några nackdelar i samband med att Ni minskat elförbrukningen? Ja Nej Olja 4 15 Ved Inget 7 15 Totalt Av 23 deltagare som har svarat ja, har 8 angett att det blivit kallt i hela eller delar av huset. Övriga har angett praktiska skäl som att passa tider och påverkan på hushållsarbetet. Det intressanta är att inte fler har uppgett att påverkan på värmekomforten har varit besvärande. 57 deltagare uppger att de inte har upplevt några nackdelar med att minska elförbrukningen, vilket är anmärkningsvärt eftersom det i varierande omfattning kräver förberedelser, passning och i de flesta fall påverkan på inomhustemperaturen. 6. Har Ni minskat elförbrukningen mer vid de tillfällen då elpriset har legat på den högre prisnivån Ja Nej Olja 3 16 Ved Inget 2 19 Totalt De flesta uppger att storleken på högpriset inte innebär att man minskar elförbrukningen mer vid de högre prisnivåerna. Att prisnivån inte har någon större betydelse kan man också se när man studerar uppmätt effektreduktion vid de olika högpristillfällena. Detta innebär inte att man kan dra slutsatsen att prisnivåer på 3 kr/kwh i ett intervall på 3-10 kr/kwh är tillräcklig för att resultaten skall uppnås. För kunden är det troligtvis den utlovade totala besparingen som är av betydelse för om kunden väljer en sådan tariff. Kunden bestämmer sig för vilka åtgärder som skall vidtas när meddelande om högpris kommer, och oavsett aviserat pris. 5

56 7a. Blev Er elförbrukning vid tillfällena med högt elpris som förväntat? Ja Nej Olja 15 1 Ved 28 5 Inget 13 3 Totalt 56 9 Ytterligare 15 personer svarade att man inte vet eller har avstått från att svara på frågan. Några av de personer som svarade nej hade hög förbrukning under högpristid. De flesta som hade hög elförbrukning under högpristid har svarat ja på frågan, vilket innebär att man varit medveten om att man inte varit så framgångrik på att minska elförbrukningen. 7b. Hade Ni tillräckligt med kunskap och information om hur Ni på ett enkelt och effektivt sätt skulle kunna sänka Er elförbrukning? Ja Nej Olja 16 3 Ved 30 8 Inget 18 5 Totalt Att de flesta anser att de hade tillräckliga kunskaper är logiskt, med tanke på de goda resultaten i försöken. Deltagande kunder försågs med en kort skrift med tips på hur man kan minska elförbrukningen baserat på vilket värmesystem och vilka uppvärmningsalternativ man har. 8. Blev Er elkostnad vid tillfällena med högt elpris som förväntat? Ja Nej Olja 14 1 Ved 31 2 Inget 13 3 Totalt 58 6 Jfr. fråga 6 6

57 9. Har samtliga hushållsmedlemmar varit medvetna om den nya tariffen? Ja Nej Olja 15 4 Ved 38 1 Inget 20 2 Totalt 73 7 I de fall som svaret är nej på frågan, är det oftast barnen som uppgivits inte medvetna. 10. Har samtliga hushållsmedlemmar varit positiva till försöken? Ja Nej Olja 19 0 Ved 35 4 Inget 19 3 Totalt 73 7 Barnen har uppgivits som inte positiva i några fall då dessa inte har kunnat duscha på morgonen (?). Barnen har i något fall inte heller gillat att utföra åtgärder för att öka värmen sedan de kommit hem från skolan. 11. Är det någon i hushållet som är hemma under dagtid? Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig Olja Ved Inget Totalt En viktig frågeställning inför försöken var om det var nödvändigt att någon fanns hemma för att sätta på värmen efter högpristidens slut. I synnerhet gäller detta för gruppen som saknar uppvärmningsalternativ. Knappt hälften har uppgett att det alltid eller oftast finns någon hemma under dagtid. 7

58 12. Vad var det som fick Er att svara ja till att prova den nya tariffen? Denna fråga hade fritt svar, dvs inga givna svarsalternativ. Den vanligaste anledningen var inte oväntat att man såg en möjlighet att spara pengar. Många uppfattade också erbjudandet som intressant och utmanande. Endast någon enstaka uppgav miljö och samhällsintressen som anledning. 13. Om Ni erbjuds att fortsätta med den här tariffen, skulle Ni i så fall vara intresserad av det? (Fritt svar) Ja Kanske Nej Olja Ved Inget Totalt Av de tillfrågade har endast 5 svarat nej på frågan. 2 av de 5 hade inte heller lyckats minska elförbrukningen under högpristid. De personer som inte vill fortsätta, har uppgivit att det är struligt att duscha, att det inte går utan att installera automatik eller att någon måste vara hemma för att det skall fungera. Några som har svarat nej på frågan har också den tidigare frågan inkonsekvent svarat att de inte har upplevt några nackdelar med att minska elförbrukningen. 14. Vilken inomhustemperatur brukar Ni ha? Under Över 22 Olja Ved Inget Totalt Deltagarna i försöken utmärker sig inte från vad som generellt kan betraktas som normal inomhustemperatur. 15. Varierar Ni inomhustemperaturen under dygnet? Alltid Ibland Aldrig Olja Ved Inget Totalt

59 16. Brukar Ni i Ert hushåll försöka minska Er elkostnad genom att: Sänka inomhustemperaturen Vädra effektivt Justera värmeanläggningen för optimal drift Välja energieffektiva hushållsmaskiner Vara sparsam med varmvatten Olja Ved Inget Totalt Har Ni gjort ett medvetet val beträffande Er elleverantör, d v s tecknat ett avtal för att undvika tillsvidarepriset eller bytt elleverantör? Ja Nej Olja 17 2 Ved 32 6 Inget 19 1 Totalt 68 9 Ovanstående resultat visar att deltagande kunder förefaller mycket aktiva i val av elleverantör. Detta förhållande stärker uppfattningen att intressanta och attraktiva produkterbjudanden kan utgöra ett viktigt konkurrensmedel. 18. Hur medveten elkonsument anser Ni själv att Ni är? Mycket medveten Ganska medveten Inte särskilt medveten Inte alls medveten Olja Ved Inget Totalt Svaren på frågan är konsekvent med föregående fråga. 9

60 19. Hur intresserad är Ni i allmänhet av miljöfrågor? Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Olja Ved Inget Totalt Hur gammal är Ni? Olja Ved Inget Totalt

61 D Bilaga 4 Intervjuguide delprojekt 2 Inledningsvis kort gå igenom några faktauppgifter: Ert värmesystem består av ( )? Ni kan ersätta er elvärme med ( ), alternativt inget? Ni fick besked om högt elpris via ( )? Er uppvärmningsyta är ( )? Ert hushåll består av ( ) vuxna och ( ) barn (t o m 15 år)? Hur mycket ligger er årsförbrukning på, ungefär? Hur man upplevde själva försöket: Hur tycker ni det här försöket med en ny tariff/prislista fungerade? Fungerade det som förväntat? Något som fungerade bra eller mindre bra? Vad skulle man eventuellt kunna göra för att det skulle fungera bättre? Vad var det som fick er att vara med och prova den nya tariffen? D v s vad var det som fick er att delta? Hur tycker ni förvarningen om högt elpris fungerade? Uppmärksammade ni förvarningen? Om inte, vad har det i så fall berott på? Skulle man kunna gå tillväga på något annat sätt? Var ni uppmärksam på vilken prisnivå som angavs? Om ja, vilken betydelse har det i så fall haft? Vilka åtgärder vidtog ni för att sänka elförbrukningen vid högt elpris? Hur gick ni tillväga? Hur tycker ni att det fungerade att vidta åtgärder för att sänka elförbrukningen? Gick det smidigt eller var det omständligt, beskriv. Hushållsmedlemmarna: Är det någon i hushållet som är hemma under dagtid, i så fall vem och i vilken utsträckning? 11

62 Har alla i hushållet varit informerade om det här försöket? Hur har ni i ert hushåll upplevt införandet av den nya tariffen, och då särskilt tillfällena vid högt elpris? Några nackdelar, i så fall vilka? Vem eller vilka i ert hushåll har tagit en aktiv del i försöket, d v s vidtagit åtgärder o s v? Resultaten: Om man ser till er förbrukning under högpristillfällena. Tycker ni att de åtgärder ni vidtog för att minska förbrukningen gav det resultat som ni tänkt er? Om man ser till era kostnader under högpristillfällena, blev de som ni hade förväntat er? Tycker ni att ni hade tillräckligt med kunskap och information om hur man sänker sin elförbrukning på ett effektivt sätt? Hade ni önskat att ni hade fått mer information innan försöket? Genom att delta i det här försöket kunde man tjäna upp till 1400/1000 kronor på ett år. Vad anser ni om det beloppet, är det ett belopp som motsvarar den ansträngning som krävs? Skulle ni vara intresserad även om beloppet var lägre? Diskutera. Vad tror ni om att införa en sådan här tariff i större skala, tror ni att det skulle fungera? Vad skulle i så fall vara viktigt att tänka på utifrån era egna erfarenheter? D v s vad krävs för att det ska fungera? Skulle ni kunna tänka er att fortsätta med den här typen av tariff? Varför, varför inte? Lite mer allmänna frågor: Är ni observant på er inomhustemperatur? Varierar ni exempelvis inomhustemperaturen i olika rum, olika tider på dygnet osv? Era elkostnader, är det något ni är uppmärksam på och är väl insatt i? D v s är ni en medveten elkonsument? Om ja, på vilket sätt försöker ni hålla nere era elkostnader/förbrukning? Anser ni att det finns någonting som elbolagen skulle kunna göra för att hjälpa sina kunder att sänka sin elförbrukning? Är ni observant på elförbrukningen när ni köper hushållsmaskiner? 12

63 Om man ser till elförbrukningen i Sverige, ser ni den som ett betydande samhällsproblem? Avslutningsvis, har ni något som ni skulle vilja tillägga eller ta upp? 13

64 E Bilaga 5 Djupintervjuer delprojekt 2 Djupintervjuerna genomfördes under perioden april och maj Hur man har upplevt försöket På frågan om hur försöket har fungerat i stort kan man konstatera att samtliga av de intervjuade hushållen svarade att det hade fungerat bra. Man hade inte upplevt det som något omständligt, eller något som har stört de vardagliga rutinerna nämnvärt. - Ja, jag tyckte det gick bra. Jag hade inget ont av det där (skratt). - Ja, jag tyckte inte att det var någonting alls egentligen. Man bara tänkte på de där två timmarna, och sen kunde man ju göra vad man ville sen efteråt. Då var det ju helt klart. Och sen på morgnar, förmiddag sådär, då ibland åker man och handlar och sådär. E: Man kände sig inte stressad av tiden, att du ska vara hemma till tio eller så? - Nej, nej. Nej, nej, det gjorde jag aldrig tyckte jag. Kvinna pensionär, Vallentuna Energi En man menade att man som pensionär ändå inte har så mycket för sig vid de aktuella tidsperioderna, speciellt inte under vinterhalvåret. Det handlar bara om att komma upp och gå runt och stänga av, för att därefter gå och lägga sig igen om man vill det. - Jag tyckte det var bra för att jag är ledig på dagarna. Jag är avtalspensionär sen ett år tillbaka, så att jag är hemma, min fru arbetar. Så det var ju bara att dra ner all strömmen och krypa ner i sängen på morgonen (skratt). Man pensionär, Vallentuna Energi En man tyckte att det hade fungerat bra och att han var nöjd med de drygt kronorna som han hade sparat in genom försöket. Han menade även att det är ett bra initiativ som kan göra folk mer uppmärksamma på hur mycket de förbrukar, och på vilket sätt de kan sänka sin elförbrukning. - Nej, jag tycker nog att nej, jag tycker det har varit positivt. Jag tycker det är bra att det görs sådana här grejer också. Försöka få ner alltså det här tillsammans med att få folk mer medvetna om förbrukning. ( ) Man måste få folk medvetna. ( ) Jag tycker det har fungerat bra. Jag är rätt nöjd faktiskt. Jag har tjänat pengar själv också, eller sparat pengar, tjänat pengar har jag inte gjort, sparat. Man heltidsarbetande, Skånska Energi 14

65 Det var även de som tyckte att de åtgärder som de vidtog vid högpristillfällena inte fick så negativa följder som de hade trott att de skulle få. Samtidigt så menade man att det sannolikt hängde samman med att det trots allt inte hade varit så kallt under de dagar då det hade varit högt elpris. - Jag blev förvånad att det inte sänkte mer. Men nu var det aldrig mer än minus 10 som mest tror. Runt minus 10 grader på nätterna. Jag trodde det skulle sänkas mer i huset. Man pensionär, Skånska Energi Om man ser till försökets omfattning i antalet timmar, upplevde man det som ganska lagom. Det kändes som om 40 timmar var rimligt och överskådligt, och att försöket hade övergått till att kännas betungande om det hade rört sig om ett större antal timmar. - När det började närma sig 40 eller 39 timmar här, då sa vi att Skönt, nu är det bara en eller två gånger kvar. Det började närma sig gränsen för vad man stod ut. Det var precis alltså. Eller också var det det att man såg målet. Då behövde vi inte fundera längre. Man pensionär, Vallentuna Energi - Det här med 40 timmar tycker jag är ett ganska rimligt mått så att säga. Hade man fått väldigt många timmar, då hade det blivit kanske jobbigt på något sätt. Kvinna heltidsarbetande, Skånska Energi Även försökets upplägg, med tretimmarspass och att man höjde priset per kwh väsentligt, upplevdes som bra och väl fungerande. På frågan om det var något som hade fungerat mindre bra med försöket, och som skulle behöva förbättras eller ändras, svarade en man: - Nej. Det var en bra tid. Tre timmar är ganska lagom. Och priserna var... det var ju helt okey, att det kostade 3 kronor istället för 30 öre. Då är det liksom att Oj, nu måste jag stänga av. Så jag tycker att det har varit fiffigt. Man pensionär, Vallentuna Energi Samtidigt som de intervjuade hushållen ansåg att försöket hade fungerat bra, var det flera heltidsarbetande intervjupersoner som framhöll att det till stor del hade fungerat bra tack vare att de hade haft möjlighet att anpassa sina arbetstider eller haft möjlighet att arbeta hemifrån under perioderna med högt pris. - Det har fungerat bra va. Nu får man ju säga det att det har ju fungerat bra tack vare att min man ofta har kunnat sätta på värmen innan han har gått hemifrån. Kvinna heltidsarbetande, Skånska Energi 15

66 - Ibland så har jag haft möjlighet att komma hem på dagen, beroende på var jag har jobbat. Och då har jag kopplat på det igen vid tolv eller Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi En man berättade att de hade kunnat undvika att huset blev helt nedkylt genom att deras hundvakt kunde gå in och höja värmen igen vid lunchtid. - Då har vi dragit ner ganska rejält och sen så har tjejen då som har haft hundpassningen, hon har kommit vid tolv. Då har hon kunnat höja ibland om det har varit kallt. Så vi har hittat en ganska bra logistik i det hela. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Samtidigt som man inte hade upplevt det här försöket som speciellt stressande eller något som direkt hade påverkat deras vardag, så har det ändå funnits i med bakhuvudet och man har tänkt att man måste komma ihåg att se efter om man har fått något meddelanden. En man som fick meddelande via en mobiltelefon som han hade liggande i köket, beskrev att han kände att han hade lite press på sig att komma ihåg att se efter om han hade fått något SMS: - Det är ju ändå en liten press man har på sig liksom. E: Ja, tycker du att det är en negativ eller positiv press? - Ja, alltså det kan vara bägge två. - Det är ju ändå ett pass liksom, som man ska kolla av det här. Har jag fått ett SMS eller? Men det kan jag väl säga, det är väl fifty fifty. E: Har du känt dig styrd av det? -Nej, så har det inte påverkat mig precis, nej det har det inte gjort. Men det är ju mycket för det att jag är pensionär, så jag går hemma ju. Man pensionär, Skånska Energi Något som hushållen hade haft funderingar kring, och som de tog upp, var att de upplevde det som ett problem om de skulle vilja åka på semester under en period då man riskerade högt elpris. Tanken på att semestern skulle kunna infalla under en riktigt kall vecka och därmed medföra väldigt höga priser per kwh kändes stressande. - Sen har man den tanken, Tänk om jag åker på semester, då missar jag alltihopa ju. Man pensionär, Skånska Energi 16

67 På frågan om hur de tyckte att det hade fungerat att få besked om högt elpris via SMS respektive , eller i vissa fall via båda, svarade man att det hade fungerat bra. Det hade varit väldigt smidiga system. De som hade fått meddelande via SMS hade i regel ändå alltid mobilen med sig, eller hade den liggande på ett ställe där man enkelt kunde se om man hade fått något meddelande. De som hade valt tyckte att det var bra eftersom de ändå så gott som dagligen gick in och läste sina mail. Samtidigt var man extra observant när man visste att det skulle bli väldigt kallt. - Det gick jättebra utom en gång när inte jag hade min mobil, utan jag hade lånat ut den till Erik och han hade inte kollat av min mobil. Då blev det lite missförstånd. Men annars så tycker jag att det var ett himla smidigt system. Jag har inte tyckt liksom att SMS tidigare har varit så himla användbart, men i det här fallet så var det användbart. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi - Och när det var kallt då förstod man att det var lika bra att kolla mailen alltså. Att nu blir det alltså. Man pensionär, Vallentuna Energi Varför man valde att vara med Hushållen uppgav några olika skäl till varför man hade valt att delta i försöket. Dels var det de som enbart såg till den ekonomiska besparingen. För många utgör hushållets elförbrukning en förhållandevis stor utgift varje månad, och möjligheten att sänka denna kostnad är därmed mycket intressant. Ett hushåll som hade direktel, och därmed har svårigheter att övergå till någon annan typ av värmesystem, såg detta försök som en intressant möjlighet att kunna påverka sina uppvärmningskostnader. - Spara pengar. Rent krasst. Vi har mycket funderingar kring det där, jag menar vi funderar liksom vad händer med elpriserna i framtiden. ( ) Så man kan ju fundera i längden liksom ett sådant här hus vad fasen man ska göra va. Det har vi inte någon lösning på ännu då. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Även kombinationen att kunna spara pengar och att det var en intressant och bra idé i sig, motiverade hushåll att tacka ja till att delta i försöket. - Ja, vi tänkte väl att det är ett sätt att kanske spara pengar. - Idéen är ju jättebra. ( ) Att människor börjar tänka på det att det blir sådana här toppar. Kvinna heltidsarbetande, Vallentuna Energi 17

68 - Ja dels är det ju intressant att prova. Och sen var det ju rabatten den vägde ju upp ändå ju, att vi fick rabatt per kwh resten av året. I jämfört med detta så.. jag kunde knappt förlora på det ju. - Sen är det ju samtidigt kan man bidra till något, alltså att de kan utröna någonting att det är lönt att sänka. Energin den är ju dyr ju. Så det är väl lite grand det att man behöver inte bara säga Nej, det vill jag inte vara med. Utan det är.. vara med om något nytt att prova och försöka komma fram till vad som är lönt.. Är det lönt att sänka någonting, är det lönt att installera styrsystem? Man heltidsarbetande, Skånska Energi Andra funderade inte så mycket på att de kunde spara pengar när de valde att delta i försöket, utan de tyckte istället att det kändes bra om de kunde hjälpa till att spara in på energi, och därmed göra något för miljön. Ett hushåll resonerade sig fram till att de gärna ville delta i försöket eftersom de härigenom kunde göra något för miljön, samtidigt som de var garanterade att de inte skulle förlora ekonomiskt på det. - Ja, vi pratade lite om det. Och så sa vi ju tänkte att: Ja, det kan väl vara bra att både kanske ur miljösynpunkt att man kan hjälpa till att spara lite grann på energin. - Eftersom det stod i papperna att det inte skulle bli dyrare om man gick med, så sa vi då kan man väl gå med alltså på ett sådant här försök. Kvinna heltidsarbetande, Skånska Energi En annan faktor som spelade stor roll när man valde att delta i försöket var ren nyfikenhet. Man såg det som en utmaning, där man ville se hur mycket man kunde minska sin förbrukning. En man framhöll att han tyckte att det var intressant att se om de skulle kunna klara sig helt utan el. Samtidigt menade han att pengarna inte hade någon större betydelse, eftersom de med sina kwh ändå hade en för låg årsförbrukning för att de skulle kunna komma upp i någon större summa. - Jag tyckte väl att det var kul att se vad man kunde göra. Det var väl bara nyfikenhet. Pengar tycker jag inte har så stor betydelse, för det är ju inga summor det är frågan om - Så att det var nog en utmaning, det var inga ekonomiska grejer alls. Utan det var utmaningen då, Klarar vi oss utan el överhuvudtaget?, det var nog där tror jag som den verkliga utmaningen var. Klarar vi oss utan el här? För att rätt vad det är så kan ju elen braka ihop helt i alla fall. Klarar vi oss då här i huset, vad har vi för resurser att ta till då när man inte kan trycka på knappen för att få lyse? Vi hade inne en gammal fotogenlampa och sådana här grejer. Jag tror att det var där, att det var en utmaning. Man pensionär, Vallentuna Energi Här kan man även notera att flera hushåll hade uppfattat utskicket om försöket som ett vanligt reklamerbjudande när de först fick det. Man hade därför lagt det i åt sidan utan att titta närmare på det. Det var först när de blev uppringda och fick det hela närmare 18

69 förklarat för sig, som man hade tyckt att det lät som ett intressant och lockande erbjudande. Först fick vi ja, och det lades väl i högen med allt annat. I och med att man ska välja allting nu för tiden så orkade jag inte liksom sätta mig in i det. Men sen när han ringde och förklarade vad det gick ut på, så.ja det lät väl vettigt tyckte jag. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Åtgärderna som man vidtog De åtgärder man vidtog vid högt elpris upplevdes i regel inte som något besvärligt eller tidskrävande. Även om man hade ett värmesystem som bestod av flera olika enheter, där man fick gå runt och sänka eller stänga av på flera ställen, ansåg man inte att det var något omständligt eller tidskrävande. En man som fick gå upp extra tidigt när högprisperioden började klockan sju, och som sen gick runt till olika platser i huset för att stänga av strömmen, ansåg inte att det hade upplevts som jobbigt eller tidsödande att vidta åtgärderna. Så här beskrev han hur han gick tillväga: - Ja först läste jag av. Jag kör på statistik här varje månad på det här. Då läste jag av mätaren och gick då tio meter ut där och slog ifrån där (golvvärmen i ett rum), gick in och slog ifrån pannan och tappvarmvattnet. Jo sen gick jag ut till matsalen och slog bort elen. Jag har sådan här på vintern lite grand grundvärme i golvet där, vill inte släppa bort allting. Slog jag från där, och sen skötte du om kyl och frys. - Allt det där tog ju tre minuter (skratt). - Jag hämtade tidningen också. Och så hade vi kokat upp vattnet innan. Då hade vi fikat klart, Sydsvenskan, lugnt tillbakalutad i sängen (skratt). Man pensionär, Skånska Energi Det fanns de som vidtog vissa åtgärder redan kvällen innan högpristimmarna. Det handlade antingen om att elda i kakelugnen extra sent på kvällen för att på så vis få upp värmen i huset, eller om att ladda braskaminen så att det skulle gå snabbt att sätta fyr i den sen på morgonen. En intervjuperson berättade att han förberedde braskaminen redan kvällen innan för att snabbt kunna få igång den på morgonen, och att han därefter höll igång elden hela dagen för att inte huset skulle kylas ner. - Ja, nej det var alltså... när jag hade sett det innan så hade jag ju förberett braskaminen då på kvällen innan. Det var bara att sticka fyr på den då när jag var nere och stängde pannan och sånt va. - Det har man teknik på liksom, så att det är inga problem. Nej, sen gäller det att gå ner och fylla på den ju. Den varar ju inte i evighet ju. Man pensionär, Skånska Energi 19

70 En intervjuperson berättade att de vidtog samtliga åtgärder redan kvällen innan. Man satte igång att elda i kakelugnen direkt när man kom hem ifrån jobbet kvällen innan, samtidigt som man satte ner värmen på elementen. - Nej, men det var väl de åtgärderna vi gjorde. Egentligen det vi gjorde, som var den stora grejen, det var att vi eldade mer i kakelugnarna. E: Kvällen innan? - Ja kvällen innan, drog ner på värmen i de här rummen då. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi En man som var pensionär gick upp och stängde av sina 16 direktverkande element, varmvattenberedaren, luftvärmepumpen och värmen i badrumsgolvet. Han upplevde inte detta som omständligt, utan tyckte att det var värt besväret för att på så vis spara lite pengar. Då han är hemma dagtid tyckte han inte att det var något problem, medan han däremot menade han att det inte hade gått att vidta de här åtgärderna om han hade arbetat och varit borta hela dagarna, eftersom det då hade blivit för kallt i huset. På frågan om han tyckte att det var omständligt att gå runt och stänga av allting svarade han: - Nej, jag tyckte att kan vi tjäna några kronor på Eftersom nu var det så tidigt på morgnarna och kallt ute, så att eftersom jag är hemma. Annars hade jag naturligtvis inte kunnat göra på det här sättet. Man pensionär, Vallentuna Energi Även hushåll som inte hade möjlighet att höja värmen igen direkt efter högpristillfällena, utan först sent på eftermiddagen, var positiva och såg inte detta som något större problem. En kvinna berättade att hon under tiden som huset värmdes upp igen helt enkelt fick ta på sig en kofta, samtidigt som hon höll värmen uppe genom de vanliga kvällsrutinerna. - Alltså de dagar det var kallt, framförallt de dagar det blåste lite och var kallt. Då var här ju lite kyligt i huset när man kom hem från jobbet. Så då fick man ju gå runt och sätta upp det, och så tog det en stund innan det blev...fick man ha kofta på sig den stunden. Och när man kommer hem då så ska man laga middag och stå i köket vid spisen, och då blir det ju varmt av det. Så att ja...vi upplevde inte att det var något större bekymmer. Kvinna heltidsarbetande, Skånska Energi Det var även hushåll som helt enkelt avstod från att sänka värmen så mycket för att undvika att det skulle bli för kallt i huset. En kvinna som var hemma med sin treåriga son under dagarna, valde att endast sänka värmen marginellt för att han inte skulle frysa. De valde också att inte stänga av varmvattenberedaren eftersom de ansåg att det 20

71 inte skulle vara så energibesparande att hålla på och stänga av och på den. Det hon gjorde var helt enkelt att sänka värmen en aning, och sedan avstod de från att duscha eller använda några hushållsmaskiner. E: Sänkte ni inomhustemperaturen också? - Ja lite grann, men inte så att det var obehagligt. Kvinna arbetslös och hemma med treåring, Vallentuna Energi Olika hushåll var olika målmedvetna och nitiska när det gällde att hålla nere sin elförbrukning under perioderna med högt elpris. I en familj med två små barn gjorde man stora ansträngningar för att minimera elförbrukningen under högpristillfällena, samtidigt som man dock ansåg att det inte fick försvåra deras morgonrutiner i allt för hög utsträckning. - Ja, alla skulle iväg till åtta. Och barnen ska till dagis, och man själv ska iväg till jobbet, och Eva ska iväg till jobbet. Och det är ju oftast åtta. Och mellan sju och åtta måste man ju ha elen då. Eller måste och måste, men man förbrukar helt enkelt det om det inte ska vara allt för krångligt. ( ) Utan mellan sju och åtta, om det var från sju, så körde vi på lite grann. Så så rabiata var vi inte på det där. Man heltidsarbetande, Skånska Energi I andra hushåll var man mycket nitiska och gjorde allt man kunde för att i bästa fall inte förbruka någon kwh alls under de här perioderna. Exempelvis berättade en man att han gick upp i god tid för att göra alla förberedelser. När han sen skulle vidta sina åtgärder läste han först och främst av sin elmätare, och därefter följde han en lathund som han hade gjort för att han inte skulle glömma något moment. - Ja, då (när det var klockan 7) måste jag gå upp lite tidigare. För vi hade ju vissa rutiner de där dagarna. Eftersom jag kunde få nolla för dem tänkte jag. Så gick jag upp här i god tid. Då hade vi startat käk och sånt där. Sen så fixade vi vår mat och vi åt och vi kokade vårt kaffe före då. Innan det där provet började va. Vi har en sådan termoskanna. Och sen så tände vi öppna spisen där inne, så satt vi och läste morgontidningen. Jag stängde i stort sett av allting. Man pensionär, Vallentuna Energi På frågan om man trodde att man hade ansträngt sig extra mycket just för att det hade varit ett försök, svarade en intervjuperson att han hade varit väldigt sparsam för att just testa och se hur mycket han kunde sänka. Han menade att han eventuellt inte skulle vara lika ambitiös om det här skulle bli något återkommande, samtidigt som han även fortsättningsvis skulle anstränga sig nu när han visste att detta verkligen medförde lägre elkostnader för honom. - Jaa, jag kanske inte skulle vara lika extrem. Men ändå skulle jag tänka på det, eftersom nu vet jag ju hur mycket jag kan tjäna på det. 21

72 Man pensionär, Vallentuna Energi När det gäller vem eller vilka i hushållet som var delaktiga i försöket, så till vida att man aktivt var med och justerade elförbrukningen, fanns det dels hushåll där alla hushållsmedlemmar var involverade. - Annars har vi dragit på det igen den första som har kommit hem, kanske vid tretiden eller någonting sådant. E: Har även barnen varit involverade i det då? - Ja, det har vi talat om.. Att den första som kommer hem får koppla på det så att säga. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Och dels hushåll där det bara fanns en eldsjäl som var intresserad och involverad i försöket, och som verkligen engagerade sig genom att teckna ner och följa upp alla relevanta uppgifter. Denna eldsjäl var i regel även väl insatt i och hade mycket kunskap om värmesystem. - Ja, det har jag skött. ( ) Du vet jag har hållit på med sådant här i mitt jobb förut, med driftinstruktioner, befästningsanläggningar och sånt där. Så att det låg ju liksom nära till då, så jag gick bara igenom vad jag skulle göra för någonting. Man pensionär, Vallentuna Energi På frågan om man hade noterat att det angavs olika prisnivåer vid högpristillfällena, och om det i så fall hade påverkat deras agerande, så svarade man att man hade observerat det, men att man inte hade agerat annorlunda på grund av det. Man ansåg att man redan gjorde allt man kunde för att hålla nere sin förbrukning. - Nej, vi fortsatte, vi hade ju gjort så mycket vi kunnat (skratt). Kvinna pensionär, Vallentuna Energi Dock kunde den högre prisnivån göra att man kände sig lite mer stressad över att verkligen komma ihåg att sänka eller stänga av, eftersom det annars skulle bli mycket kännbart för dem. Man upplevde det som om att den högre prisnivån gjorde att man skärpte till sig extra. E: Ansträngde du dig extra då när det var högre eller? - Neej, jaa, det gjorde jag väl egentligen inte, för att det går inte mer än att stänga av allting. E: Nej, men kände du dig mer stressad över det eller så? 22

73 - Ja, jo, det gjorde jag. Ja, alltså straffavgiftens nivå fungerade definitivt som en trigger. Man heltidsarbetande, Skånska Energi Den kunskap som hushållen hade sedan tidigare, och den information som de hade fått i samband med att de anmälde sig till försöket, ansåg man vara tillräcklig för att kunna vidta åtgärderna vid högpristillfällena. Man kände med andra ord inte att man hade velat ha mer information innan försöket, utan man klarade sig bra med det man redan hade fått och utifrån sitt sunda förnuft. E: Men tyckte du att du hade tillräckligt med kunskap och information och så inför det här försöket? -Ja, jag fick ju ut ett papper där det stod vad man kunde stänga av. Och det fattar man väl ungefär vad som är de stora energikällorna. Man pensionär, Vallentuna Energi Ersättning och ersättningsnivå Då kunderna hos Skånska Energi hade 7,6 öres rabatt och därmed möjlighet att spara upp till kronor beräknat på en årsförbrukning på kwh, medan motsvarande siffror för kunderna hos Vallentuna Energi låg på 5,3 öre och kronor, redovisas svaren från kunderna hos de båda energibolagen var för dig. Skånska Energi Det upplevdes som lättförtjänta pengar med tanke på den begränsade arbetsinsatsen. På frågan var man ansåg att smärtgränsen för ersättningsnivån låg, svarade en man att han kunde tänka sig att sträcka sig ner till 5 öre per kwh, eftersom han upplevde det som så pass lättförtjänta pengar. - Så tusen kronor för mig, det är tusen kronor. S: Ja, och du tyckte det var lättförtjänt? -Jaa verkligen, verkligen. De minuterna jag lade för att stänga av, det är bra timpenning. Mycket bra. - Ja, inte under 5 öre. Man pensionär, Skånska Energi En annan smärtgräns som hushållen nämnde var kronor. Man ansåg att man måste komma upp i en besparing på kronor för att man ska uppfatta den här typen av avtal som intressant. 23

74 IP2: Ja var går smärtgränsen, det är frågan det. IP1: Jag känner någonstans att det ligger någonstans kring tusenlappen. Hoppar man kraftigt ner från tusen, så blir det ju relativt sett mindre intressant. Man och kvinna heltidsarbetande, Skånska Energi En man som hade sparat in över kronor genom de åtgärder han vidtagit, ansåg att det hade varit en god investering. Eftersom han hade haft möjlighet att arbeta hemifrån under högpristillfällena, och på så vis kunnat slå av det mesta, hade det hela fungerat bra utan att det hade gått ut över hans jobb. Samtidigt hade han inte funderat så mycket över var han ansåg att smärtgränsen låg. Spontant kände han att det skulle kännas ganska ointressant med den här typen av avtal om det bara handlade om några hundralappar. - Jag har inte tänkt så jättemycket på det. Alltså börjar det närma sig bara några hundralappar, så är det är bara en dags jobb. Man heltidsarbetande, Skånska Energi Det fanns även ett hushåll, med en årsförbrukning på cirka kwh, som inte alls var nöjd med de drygt kronorna som de hade lyckats sparat in under försöket. Han menade istället att man ska ge en betydligt större rabatt per kwh under året, samtidigt som priserna vid högpristillfällena ska vara riktigt höga. På det sättet har man möjlighet att spara in stora summor om man verkligen anstränger sig spänn är för lite för mig. - Mycket högre kwh-pris. För då är det verkligen så, då skulle man kunna dra ner ordentligt. Man heltidsarbetande, Skånska Energi Samtidigt fanns det hushåll som inte tyckte att det var så angeläget att man sparade så mycket pengar på det. De såg det mer som en god gärning om man kunde sänka sin förbrukning under perioderna då industrin verkligen behövde elen. En man med en relativt låg årsförbrukning på runt kwh, menade att han ändå inte har möjlighet att spara så mycket pengar, utan mer tyckte att det var bra om han kunde hjälpa till. Samtidigt tyckte han att man skulle få någon kompensation för det, och definitivt inte förlora på det. - Okey va, man ska ju inte jag tycker man ska inte förlora på det va. Men sen så är det ju bara bra om jag kan sänka toppen så att säga, när industrin eller någon annan behöver det på den tiden som det är kallt va. 24

75 Man pensionär, Skånska Energi En man föreslog att man ska ha ett annat upplägg för att förtydliga besparingen, och därmed höja folks motivation. Istället för att uppge en totalsumma som är svår att relatera till, hade det varit bättre om man fick en prisuppgift på hur mycket man kan spara per tillfälle. Då blir den direkta insatsen mer tydlig och på så sätt mer intressant. - Jag tror att man kanske ska lägga upp det på den bogen istället, låt säga att ni kan i princip spara kanske mellan 20 och 70 kronor per gång om ni stänger av. För det ger en motivation för varje gång. För att nu.. de här 1400 kronorna kommer jag inte ihåg längre nu va. Så att jag har haft en mycket vag uppfattning om hur mycket jag har sparat. ( ) Det låter kanske på något sätt mer om man drar ner det och säger att Okey, du kan spara 50 kronor per gång med de här enkla... Man heltidsarbetande, Skånska Energi Vallentuna Energi Man ville inte gå under den rabatt på 5 öre per kwh som man hade haft under försöksperioden. Detta kändes som en smärtgräns, och kom man under den så var det inte längre lönt att göra de insatser som man trots allt hade bemödat sig att göra vid högpristillfällena. Även antalet timmar kändes som en gräns som inte fick överskridas. - Ja, 40 timmar, 5 öre kwh, no more. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi - Det var inte så lätt att säga någon exakt smärtgräns för när det inte längre skulle vara intressant att ha den här typen av avtal. Istället ansåg en man att det hade känts okey om elbolaget och kunden delade på vinsten. Han tyckte att man som kund skulle få hälften av det som elbolaget sparade in genom att inte behöva köpa in dyrare el under de här högprisperioderna. - Ja, man vill ju veta vad de tjänar på att liksom de tjänar på det, och jag får 800 ungefär (skratt). - Det är väl bra om man tjänar hälften var, elbolaget 50 50, tycker jag då. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Samtidigt som han även såg det som en möjlighet att göra en miljöhandling. Då han inte gjorde så mycket för miljön annars, så tyckte han att det kändes bra att göra den här insatsen, vilken i sin förlängning kan komma att leda till en mer förnuftig elkonsumtion. - Man tänker väl lite på miljön också. Tycker jag är värt lite, om man kan Det kan man gärna bidra med tycker jag, det besväret. Jag gör inte så jätte mycket för miljön annars. Men det kan man ju offra (skratt). 25

76 Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Miljöaspekten lyftes fram av flera hushåll. Man såg följdeffekterna av den här typen av avtal som ett sätt att skydda miljön. Pengarna som man kunde spara in sågs inte som så betydelsefulla. En kvinna tyckte att hon själv var nöjd om man kom upp i en besparing på en hundralapp, samtidigt som hon förstod att folk i allmänhet ändå såg pengarna som en betydelsefull morot. - Man skulle kunna tänka så att om alla skulle gå med på det, och även om man inte sparade så mycket pengar för sig själv, så om man kan spara miljön på det, så tror jag att ganska många skulle kunna vara motiverade att göra det. E: Mm, så det är inte bara pengarbiten där? - Nej, fast det är nog den viktigaste moroten för människor (skratt). Kvinna heltidsarbetande, Vallentuna Energi En tusenlapp kändes helt rimligt för besväret, och för det att man fick stå ut med att frysa lite grand. En femhundring kändes dock mera tveksamt, och i så fall fick man ta in samhällsnyttan som ett argument för att det fortfarande skulle kännas intressant. - Ja, om vi leker med tanken på att vi har tjänat 1000 kronor då, så javisst var det värt det. Skulle det handla om 200 spänn om året, ja då kanske jag inte skulle bry mig. Men en tusenlapp är en tusenlapp. Ja det kan det väl vara värt och frysa 10 gånger på vintern. E: Om det hade varit en femhundring, hade du känt fortfarande att..? - Ja, då närmar vi oss gränsen tycker jag. Ja. Då är det mer att jag skulle tyckt att det kanske är vad ska jag säga ur energipolitiks synpunkt så att säga, att det då är att man gör en insats där då. Då börjar det gå mer åt det hållet ja. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Att ha lyckats spara in 500 kronor under den här perioden upplevdes också som helt tillfredsställande. 500 kronor kändes som en summa som man skulle kunna göra något trevligare för, istället för att lägga den på uppvärmningen av huset. Förutom att de sparade in lite pengar, upplevdes det som ett stort plus att de även haft det riktigt mysigt när de eldat på rejält i kakelugnen. - Ja var ligger gränsen. Ja skulle man tjäna 200 spänn på det så skulle inte det vara något. Då kan man lika bra skippa gå på bio ett par gånger, och så är du uppe i det. Jag tror att det är viktigt att det ska verkligen kännas. Men en femhundring tycker jag känns helt okey, det kan man göra roligare saker för. Dessutom så är det gosigt med värmen från en kakelugn också. Det är ju trivselfaktorn. Jag menar du får det och på 26

77 ett sätt kanske det har varit så nästan att vi på kvällarna då när vi har fått upp värmen här. Vi har aldrig haft så varmt och skönt Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Andra såg detta som ett tillfälle att spara lite pengar. Summan i sig var inte så betydelsefull, utan alla sätt att spara pengar var viktiga. En kvinna sa att hon inte hade lagt på minnet hur mycket det var man kunde komma upp i, utan hon såg alla rabatter som viktiga eftersom de levde på en lön nu när hon var arbetslös. - Alla rabatter eller alla hundralappar man kan spara är ju pengar. Men där är ju folk olika. Kvinna arbetslös och hemma med treåring, Vallentuna Energi Synen på ett införande av tariffen i större skala På frågan om de skulle ha varit intresserade av att fortsätta med en sådan här typ av tariff, var många väldigt positiva. E: Men då förstår jag att du skulle kunna tänka dig att fortsätta med den här typen av..? - Ja, det skulle jag kunna göra. Absolut. Man heltidsarbetande, Skånska Energi Samtidigt som man ställde sig positiv till en fortsättning, hade man i regel inte någon uppfattning om hur mycket pengar man hade sparat in under försöksperioden. Man hade inte riktigt förstått hur man utifrån den förbrukningslista som hade skickats ut, kunde räkna ut vad man på ett ungefär hade sparat. Trots detta kände man sig alltså ändå nöjd och ville gärna fortsätta om man blev erbjuden ett sådant avtal. Exempelvis var det en man som inte hade haft en aning om vad det hela hade resulterat i, och som när vi räknade på det hade sparat cirka 500 kronor, som kände att han utan vidare skulle kunna tänka sig att fortsätta med en sådan tariff. E: Men ni skulle kunna tänka er att fortsätta med den här typen av tariff? - Oja, det skulle vi kunna göra utan vidare. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Bland de hushåll där det inte var någon hemma under dagtid, var det de som hade funderat på att själva sätta in och bekosta någon form av styrning eller reglersystem om det här skulle bli en realitet. Kostnaden för en inte allt för komplicerad styranordning skulle man tjäna in relativt snabbt igen. 27

78 Hade detta fortsatt så hade jag förmodligen gjort egna automatiseringar. Alltså satt en enkel timer på varmvattenberedaren, så att man kunde stänga av den i tre timmar. Man heltidsarbetande, Skånska Energi - Alltså skulle det fortsätta, borde man ju fixa till de här termostaterna. Man heltidsarbetande, Skånska Energi - Ja säg att den kostar 800, det spelar väl ingen roll om de fortsätter att köra det här. Man heltidsarbetande, Vallentuna Energi Man såg inte några större problem med att föra in den här typen av tariffsystem i större skala. Man får ju relativt bra kompensation för besväret, det handlar inte om så många tillfällen, och det handlar inte heller om en tidpunkt på dygnet då man vanligtvis använder så mycket el. - Det är ju inte så stora uppoffringar jämfört med vad man då kan ha som morot. Drygt 40 timmar, som vi hade det nu. Och det var uppdelat på i snitt tre timmar per gång, och på en tid som...totalt sett de flesta hushåll inte förbrukar så mycket energi. Det är ju inte kanske då man sätter igång tvättmaskinen eller diskmaskinen eller så va. Så att med tanke på tiden på dygnet, och antalet tillfällen, så tror jag att det är många som skulle tycka att det inte är någon. Kvinna heltidsarbetande, Skånska Energi Det var de som menade att det framförallt skulle vara intressant med den här typen av avtal för personer som är hemma under dagarna. De som arbetar och är hemifrån hela dagarna skulle däremot eventuellt tycka att det var en allt för stor nackdel att komma hem till ett kallt hus på eftermiddagen. - Problemet är det vi pratade om, de som jobbar alltså. Som kan uppleva det annorlunda. Men alla som där är någon hemma, där borde det kunna fungera tycker jag. Man pensionär, Skånska Energi En kvinna som var iväg och jobbade hela dagen, och som först kom hem sent på eftermiddagen, tyckte inte att det var särskilt besvärande att det var kallt i huset de dagar det hade varit högt elpris. Hon levde ensam och hade alltid något att sysselsätta sig med under tiden som huset värmdes upp igen. Men hon menade samtidigt att det troligtvis hade varit betydligt med kännbart för en barnfamilj. - Ja för min del är det ju inga problem, men jag kan förstå om det är det för en stor barnfamilj. Kvinna heltidsarbetande, Skånska Energi 28

79 Även om man är en stor barnfamilj kan man hitta sätt som skulle kunna få det att fungera med den här typen av tariff. En kvinna med fyra barn, tre tonåringar och en treåring, menade att det inte skulle vara några större problem. De skulle helt enkelt få lösa det genom att den som kommer hem först också får se till att man får upp värmen igen. Har man bara tillräckligt stora barn, så kan man visa dem vad det är de ska göra. - Ja, men då får ju den som kommer hem först göra det. Då får man införa rutiner på det. Det är ju inte så svårt, med den åldern jag har på barnen. Det är ju inte fråga om femåringar som kommer hem så att. E: Ja, så du skulle se det som ett alternativ att man sänker då under dagen, sen så då att den som kommer hem.. Alltså inga problem med det, att det blir för kallt eller sådär? - Men det är kallt på vintern ändå, det är ju det. Jag frös jättemycket i vinter alltså. Det blir sådär ojämnt. Och vi hade ett element som var trasigt också under större delen av vintern. Så att E: Men då skulle du kunna tänka dig att fortsätta med en sådan här typ av.. -Ja, ännu mer nu när jag har blivit lite mer medveten om hur jag ska tänka. Kvinna arbetslös och hemma med treåring, Vallentuna Energi Något som togs upp, och som givetvis hade underlättat för folk som inte är hemma och kan sätta på värmen igen direkt efter högpristimmarna, är ju om elbolagen gick in och installerade och bekostade någon typ av timer. På så sätt skulle säkerligen ännu fler hushåll överväga att teckna den här typen av avtal. - Men timer på elen, då tror jag.. många arbetar ju. Jag vet inte hur stor procent av befolkningen som arbetar och försvinner från sina hus. Om vi säger tre timmar då. Då tycker jag inte att det kan vara några problem, och sen att det går på efter tre timmar. Att elbolaget bekostar det. Man pensionär, Skånska Energi Vid en eventuell marknadsföring och informationskampanj om den här typen av avtal bör man överväga att ha med några goda exempel från den här försöksomgången. Man skulle på så vis lättare kunna övertyga folk om att det verkligen är något som fungerar och något man kan spara in pengar på. - Nej, sen om man gör en sådan här sak, så får man väl gå ut med någon informationskampanj. Och då kan man ju också använda det här testet som ja, som något motiv eller... och visa att det går faktiskt att spara på det här sättet. Vi har gjort det här testet. Man pensionär, Vallentuna Energi 29

80 30

81 F Bilaga 6 Förstudie Förstudie beträffande demonstrationsprojekt för efterfrågereduktion vid effektbristsituationer. Esselcon/Stefan Lindskoug, den 21 november

82 1. Bakgrund 2. Avgränsning av valda demonstrationsobjekt 3. Grundläggande affärsmodell 3.1 Elaffären 3.2 Priset som styrmedel 3.3 Elleverantören styr 4. Nätägarens roll 5. Val av teknik 6. Vem äger utrustningen? 7. Värdering av effektstyrning 8. Effektstyrningspotential 9. Intressanta kundgrupper och objekt för demonstrationsprojektet 9.1 Småhus med direktelvärme inkl varmvattenberedare 9.2 Småhus med alternativa bränslen för uppvärmning. 9.3 Industrin 9.4 Offentlig verksamhet 9.5 Större elpannor med möjlighet att växla till alternativt bränsle 10. Val av demonstrationsobjekt 11. Projektplan och projektekonomi 11.1 Demo 1 Småhus med direktelvärme 11.2 Demo 2 - Småhus med möjlighet att växla till annat bränsle 11.3 Demo 3 Industri med intelligent system för effektstyrning 11.4 Demo 4 Styrbara objekt i offentlig verksamhet Kostnadssammanställning 32

83 1. Bakgrund Elanvändningen i Sverige har ökat under de sista åren samtidigt som en del kraftverk tagits ur produktion. Den alltmer internationaliserade marknaden medför hårdnande konkurrens, och återhållsamhet med investeringar i nya kraftverk som kanske endast behöver vara i drift ett fåtal timmar per år. VI blir alltmer beroende av import och löper ökande risk för effektbrist vid extrem kyla. Allt fler bedömare betonar vikten av att höga spotpriser verkligen leder till en dämpning av efterfrågan. Genom en ökad priskänslighet hos konsumenterna kan elsystemet drivas säkert med mindre produktionsreserver. Prisbildningen på marknaden bedöms också bli stabilare och mer förutsägbar. Demonstrationsprojektet avser att visa på metoder eller affärskoncept som leder till att efterfrågan på el reduceras vid höga spotpriser. En viktig utgångspunkt är att åtgärderna skall vara lönsamma för de inblandade parterna. Denna förstudie är avsedd att utgöra underlag för beslut om kommande demonstrationsprojekt. 2. Avgränsning av valda demonstrationsobjekt. Kunder vars förbrukning fortsättningsvis schablonberäknas bedöms inte vara av intresse för projektet. Myndigheterna har avvisat föreslagna schablonmetoder för beräkning av effektreduktion på kundsidan. Det föreligger därför f n inte något incitament för varken elhandlare eller kund att vidta några effektbegränsande åtgärder. Ovanstående avgränsning omfattar inte småhus med större elanvändning såsom direktelvärme, eftersom bedömningen är att många inom denna grupp på sikt kommer att utrustas med timmätare. 3. Grundläggande affärsmodell 3.1 Elaffären Vid effektbristsituationer har den som bär risken i elaffären incitamentet att styra. Den vanligaste avtalsformen är fastprisavtal, där elsäljaren har hela risken. Elsäljaren har därför i sitt pris inkluderat ett riskpålägg. Efterhand som osäkerheten ökar om framtida extrema spotprisnivåer desto högre torde riskpålägget bli. Om kunden har spotkopplat pris förs aktuellt spotpris vidare till kunden. Detta innebär att kunden tar hela risken och får ett lägre genomsnittligt elpris. Samtidigt har elleverantören inte något incitament att styra. Dock har elleverantören en tjänst att erbjuda dessa kunder genom att meddela kunden när höga spotpriser föreligger, eller att automatiskt styra bort av kunden utvalda objekt vid en vald spotprisnivå. 3.2 Priset som styrmedel 33

84 Med priset som styrmedel ligger incitamentet till att styra bort effekt hos kunden. För att kunden skall bli intressant för kunden att agera förutsätter detta att prisnivåerna är tillräckligt höga. Hushållen har ingått i tidigare försök där man testat olika prisnivåer för att utröna hur kundens incitament att anpassa sin elanvändning förhåller sig till olika prisnivåer. Här kan man konstatera att allt eftersom försöket har pågått så har den genomsnittlige kundens intresse för anpassning reducerats betydligt. Prisnivåer på upp till tre gånger det normala har inte varit tillräckligt höga för att motivera kunden. För industriföretagen så har elpriset hittills utgjort en liten del av företags totala kostnadsmassa. Mest intressant för industriföretaget har varit att styra mot effektabonnemanget som kan uppgå till en kostnad på 400:-/kW. Om framtida extrema prisnivåer blir betydligt högre så ökar förstås intresset för att styra. Frågan är då hur hög denna prisnivå måste vara för att kunden skall agera, och vilka medel som står till buds. Om kunden har utrustning som underlättar rent tekniskt att utföra styrning så minskar förstås denna tröskel. Kunden kan inte åka hem från arbetet för att stänga av värme och annat. Därför behövs en automatik som kunden programmerar efter förval. Fördelen med denna modell är att den följer marknadsekonomiska principer om jämviktsläge för utbud och efterfrågan på marknaden. Praktiska hinder är bl a att processen är simultan (produktion, leverans och elanvändning sker i samma ögonblick) och att kunderna i många fall inte har aktuell information eller att det inte finns någon beslutsfattare tillgänglig. Det viktigaste motivet att använda priset som styrmedel är enkelheten i ett sådant system. Inget avtal utöver elleveransavtalet behöver tecknas. Enkelheten och avsaknaden av avtal skulle kunna innebära att basen för effektstyrning dessutom breddas. Det är också en fördel att det är kunden som själv väljer om det är värt att anpassa sig till priset i det enskilda fallet, vilket kan vara ett viktigt för att skapa acceptans hos kunderna. 3.3 Elleverantören styr Ett alternativ till att använda priset som styrmedel är att elleverantörerna erbjuder kunderna en rabatt på det fasta elpriset mot att elleverantören får styra bort vissa utvalda objekt. Elleverantören har hittills haft en större roll än nätägaren beträffande att erbjuda tjänster och produkter som minskar kundens totala kostnad för energi. På så sätt har elhandlaren kunnat hävda elprodukten i förhållande till annan energi, men också kunnat tillhandahålla tjänster och produkter som minskar den faktiska elkostnaden för kunden. Viktiga sådana tjänster har varit energi- och elanvändningsanalys och utrustning för att styra energi och effektförbrukning. Elleverantören har således en anpassad organisation och en väl inarbetad roll gentemot kunden som med denna utgångspunkt innebär den naturliga aktören gentemot kunden. 34

85 Fördelen med denna metod jämfört med att använda priset som styrmedel är att förutsägbarheten av vilken effekt som faktiskt reduceras blir bättre. Detta innebär fördelar för elleverantören eftersom det blir lättare att prognostisera spotinköpen och därigenom reducera balanskraftriskerna. Utifrån ett systemperspektiv är det sannolikt också en fördel om en viss effektreduktion kan förutses med en hög grad av sannolikhet. 4. Nätägarens roll Effektproblematiken som vi definierar den här, föreligger i produktionen och inte i distributionen. Nätägaren har därför ingen naturlig roll som aktör i denna effektproblematik, och rollen kan dessutom vara motsägelsefull. På grund av den höga effektkostnaden som nätägaren tar ut, kommer kunden i första hand att vilja styra mot effektabonnemanget. Nätägarens incitament är att minska den sammanlagrade effekten i befintliga nät, och i ett väl dimensionerat nät innebär kundens effektstyrning mot det egna abonnemanget en intäktsminskning som inte på något sätt motsvaras av en lika stor kostnadsminskning. Nätägaren kan ha egna incitament att effektstyra. Detta som ett alternativ till att förstärka lokala nät, eller för att minska förlusterna i hårt belastade nät. Ett exempel på detta är att Sydkraft kunde framflytta investeringen av en extra reservkabel över Kalmarsund genom att skaffa sig möjligheten att effektstyra småhus med direktelvärme på Öland. Det finns således exempel på hur nätägaren har valt effektstyrning som metod. I regel väljer dock nätägaren i första hand att bygga ut distributionsnäten. Nätägaren kan vara en aktör genom att utnyttja de synergieffekter som installerad utrustning för elnätskommunikation ger. Detta om nätägaren förfogar över traditionell enkel- eller dubbelriktad kommunikation eller bredband. Nätägaren skulle kunna tillhandahålla tjänster som innebär att meddela aktuella elpriser eller styra bort överenskomna laster. Nätägaren kan tillhandahålla dessa tjänster till elhandlaren eller till elkunden. 5. Val av teknik Oberoende av om elleverantören äger styrmöjligheten hos kunden, eller om kunden själv styr baserat på aktuella spotpriser, behövs ett tekniskt system. Information som föranleder effektstyrningen emanerar från spotbörsen. Denna kan förmedlas av elleverantören antingen som information då kunden själv väljer att styra, eller som en direkt styrorder baserat på avtal med kunden om effektstyrning. Överföring av informationen kan ske med befintlig kommunikationsteknik. Finns ett befintligt rundstyrningssystem och behovet enbart är att skicka styrsignal, bör detta nyttjas i första hand. 35

86 Informationscentrum Kommunikation Lokal styrutrustning Styrorder eller meddelande om spotpriser 6. Vem äger utrustningen? Radio/Telekommunikation Rundstyrning Bredband Annan ny teknik Kommunikationsmottagare Mjukelvärme Industridator Det är viktigt ur den legala aspekten att kunden själv äger den utrustning som styr i kundens anläggning. Ansvaret hänger oftast ihop med ägandet av utrustningen. Att något inträffar till följd av effektstyrningen och som orsakar produktionsbortfall eller annan skada är fullt möjlig. Det är också möjligt att skada inträffar av annan orsak och som skylls på effektstyrningsutrustningen. Därför är det viktigt att klara ansvarsgränser och ägandeförhållanden definieras i kundavtalet. Det föreslås därför att kunden själv installerar och äger all utrustning i verksamheten och att elhandlaren endast äger en kommunikationsmottagare som kan kopplas till kundens lokala styrutrustning. 7. Värdering av effektstyrning Värdet av effektstyrning när inte befintliga produktionsresurser räcker till är ytterst alternativkostnaden för nya produktionsresurser. En ny gasturbin kostar uppemot 300 kr per kw och år. Eftersom gasturbinen kan användas obegränsat och utöver för effektproduktion även för energiproduktion, och effektstyrning endast kan användas i begränsad och avtalad omfattning, är värdet av effektstyrning lägre än för en gasturbin. Kostnader för effektstyrningsalternativet är försäljning och avtal, kundersättning, kundinstallationer, administration, överliggande system samt ett risk- och vinstpålägg. Det är heller inte säkert att man lyckas styra optimalt. Om man styr en kund med ett avtal om 2 timmar per gång mellan kl 7 och 9 och samtidigt effekt/pristoppen inträffar mellan 8-10 har man förlorat möjligheten att styra timme Överslagsmässigt bör värdet av effektstyrning relaterat till en gasturbin uppskattas till högst hälften, dvs till kr/kw och år. Relateras värdet av effektstyrning till extrema spotprisnivåer, kan styrning ske förutsatt att den rörliga kostnaden för effektstyrning understiger aktuell spotprisnivå. Frekvensen av och antalet sammanhängande timmar med höga spotprisnivåer är avgörande för ekonomin. Här kan man bara spekulera om nivån för framtida spotpriser. Nedanstående bedömning av långsiktiga prisscenarior har gjorts av EME Analys på uppdrag av SvK. Detta scenario bedöms av aktörerna som EME Analys har träffat vara rimligt på lite längre sikt. Bl a bedöms dessa priser krävas för att kraftföretagen skall få incitament att bygga såväl baskraft som toppkraft. Likaså har efterfrågesidan fått så lång 36

87 tid på sig att den anpassar sig till prisspikar, t ex genom att dra igång reservkraftverk eller genom att minska industriproduktionen under enstaka timmar. I detta scenario har priserna sorterats i fallande ordning under en tioårsperiod ( timmar). Detta har gjorts, eftersom de värsta pristopparna bara uppträder när det blir riktigt kallt, vilket inte inträffar varje år. Svenska Kraftnät kalkylerar i sina effektbalanser med tre på varandra följande kalla dagar som uppträder en gång på tio år. Det bör dock noteras att t ex januari 1987 var betydligt kallare än så. Deras prisscenario visar att vi kan få räkna med prisnivåer på över 1 kr/kwh i genomsnitt 200 timmar per år. Extrema priser upp mot 10 kr/kwh infaller i genomsnitt ca 5-10 timmar per år. Detta scenario bygger som tidigare nämnts på att flexibiliteten på efterfrågesidan är betydligt större än i dag och att det finns en betydande priskänslighet i hela intervallet mellan 1 krona och 10 kronor per kwh. Slutsatsen av denna jämförelse visar att ett värde på effektstyrning pål kr/kw och år inte är orimligt. Detta värde ligger till grund för följande potentialbedömning. 8. Effektstyrningspotential Potentialen för effektstyrning är avhängig av värdet av den bortstyrda effekten. Vid ett mycket lågt värde bedöms endast större kunder med möjlighet att växla mellan olika energislag utgöra potentialen. Om målsättningen är att kunna styra 1000 MW förutsätter detta enligt min bedömning att värdet av effektstyrning närmar sig alternativkostnaden för en gasturbin eller enligt EME Analys prisscenario, dvs minst 100 kr/kw och år MW styrbar effekt ligger i överkant av min bedömning och förutsätter dessutom att småhus med direktelvärme utgör en viktig målgrupp med en styrbar effekt på sammanlagt MW. 37

88 100 kr/kw och år Industriprocesser Elvärme i småhus Pumpar, kringsystem Reservkraft Värmepumpar MW Intressanta kundgrupper och objekt för demonstrationsprojektet 9.1 Småhus med direktelvärme inkl varmvattenberedare Det finns ett mycket stort antal elkunder med direktelvärme vilket innebär en betydande effektstyrningspotential. Dessutom håller effektstyrning av denna målgrupp en mycket hög kvalitet. Detta för att storleken på styrd effekt är förutsägbar med hög noggrannhet och dessutom korrelerad med utetemperaturen, vilket i stort sammanhänger med effektbristsituationerna. Ju kallare desto högre risk för effektbrist. Samtidigt ökar den styrbara effekten i småhusen vid lägre temperatur. I Sverige finns upp emot småhus med direktelvärme. Försök med effektstyrning av denna kundgrupp har visat på en effektreduktion på 4-5 kw vid en utetemperatur på minusgrader. Varmvattenberedaren oräknad. Det föreligger sålunda en teknisk potential på totalt 3000 MW. Om 10% av dessa kommer att bli tillgängliga för effektstyrning, innebär det således en styrbar effekt på 300 MW. Någon form av intelligent styrning är nödvändig för att styrning av elvärmen inte skall påverka värmekomforten i bostaden. Grundvärme behövs för att förhindra kallras och att innetemperaturen hinner falla mer än acceptabelt om folk vistas i bostaden under styrtillfällena. Vidare behövs intelligent styrning för att begränsa den återvändande effekten som annars orsakar problem i det lokala nätet. Radiatorerna går in med hög effekt sedan dessa svalnat av. Denna automatik är i sig för dyr för att kunna bäras av värdet av effektstyrningen. Därför bör man skapa ett kombinationserbjudande där kunden erbjuds att modernisera sin elvärmeanläggning med s.k mjukvärmestyrning och som kunden betalar för. Detta koncept lanserades framgångsrikt i början på 90-talet med ett resultat på 25% av antalet bearbetade kunder. Kostnaden för att överföra styrsignalen har varit ett hinder för att nå ekonomi med effektstyrning av denna kundgrupp. Många elnät försågs ändå för drygt 10 år sedan med 38

89 enkelriktad elnätskommunikation. En del av dessa aktörer har även försett småhusen med teknik för styrning av direktelvärme och varmvattenberedare. Det förefaller därför som mest ekonomiskt att utnyttja befintliga installationer för ett demonstrationsprojekt Varmvattenberedare Tidigare undersökningar har visat att varmvattenberedaren förbrukar genomsnittligen 0,8 kw över dygnet. Förbrukningen vid effektbristsituationer är troligen högre, eftersom hushållen använder mest varmvatten under de tidiga morgontimmarna. Effektbristen inträffar troligtvis mellan kl 8 och 9 då varmvattenberedarna går på hög effekt för att kompensera för varmvattenförbrukningen timmarna innan. Om man installerar styrutrustning för direktelvärmen bör man samtidigt styra varmvattenberedaren. 9.2 Småhus med alternativa bränslen för uppvärmning. Ett vanligt uppvärmningssystem i småhus är att el används i kombination med olja och/eller ved. Andelen småhus med sådana kombinationer som helt eller delvis kan substituera el med olja eller ved utgör idag cirka 30 % av de eluppvärmda småhusen. Sedan tidstariffen i allt större omfattning har försvunnit och prisrelationen mellan el och olja har skiftat till elens fördel, har fler hushåll som har möjlighet att växla mellan olja och el valt att köra värmepannan med enbart el. Detta har bidragit till att skapa nuvarande effektbristsituation. Totalt finns det ca hushåll i Sverige som har möjlighet att växla mellan olja och el. Hushåll som har möjlighet att elda med ved utgör också en stor och möjlig potential för effektstyrning. En tredje kundgrupp är hushåll som har installerat värmepump och har alternativ för sin uppvärmning. Kundens alternativpris kan variera beroende av tillgången på alternativt bränsle. Sålunda kan ett hushåll som har tillgång till billig ved, vilja styra bort eldriften vid ett lägre elpris än hushåll som har olja som alternativ. Å andra sidan innebär det mer arbete att hantera ved. Totalt finns det kunder som har möjlighet att växla mellan ved och el av dessa har dessutom möjlighet att använda olja. De sistnämnda finns även med i statistiken över antalet som har möjlighet att växla mellan olja och el. Totalt innebär detta att drygt hushåll har möjlighet att använda alternativa bränslen till el. Möjligheten att växla till alternativa bränslen för uppvärmning innebär att det är enklare att effektstyra dessa än hushåll med enbart direktel för sin uppvärmning. Någon kompletterande teknik för att tillgodose värmekomforten och för att begränsa den återvändande effekten behövs därför inte. 9.3 Industrin 39

90 Vid Sydkrafts Toppkapsatsning 1990 förutsattes industrier ha en betydande potential för effektstyrning. Det visade sig emellertid att industrin generellt sett var mycket tveksam till effektstyrning och i synnerhet för styrning i industriprocessen. Det fanns en allmän rädsla för att effektstyrningen skulle kunna störa produktionen. Sedan introduktionen av Energidirigent i mitten av 90-talet har effektstyrning alltmer accepterats som ett vederhäftigt sätt att minska elkostnaden. Effektstyrningen utförs i syfte att minska effektabonnemanget och det effektdebiterande uttaget, vilket ekonomiskt innebär en betydande kostnadsbesparing. En förutsättning för att styrning vid nationella effektbristsituationer skall vara meningsfull är naturligtvis att industriföretagets egen styrning mot abonnemanget inte huvudsakligen sammanfaller tidsmässigt. I sådant fall skulle styrpotentialen i princip vara förbrukad. Bedömningen är att detta inte sammanfaller i någon större utsträckning. Hypotesen är att det föreligger generella och potentiella möjligheter för industriföretagen att utnyttja effektstyrningsutrustning både som ett medel att minska sin effektkostnad och för att minska effekten vid extrema prisnivåer eller på begäran från en elleverantör föranlett av en effektbristsituation. Incitamentet för industrin att skaffa utrustning för effektstyrning skulle naturligtvis öka eftersom två intäktskällor genereras från samma investering. Detta förutsätter att företaget har tillgång till aktuell prisinformation eller får styrsignal från elleverantören. Det förutsätter också att effektstyrningsutrustningen modifieras för att utöver ackumulerad timeffekt också styra efter externa styrsignaler. En viktig skillnad beroende av om man styr mot abonnemanget eller vid en nationell effektbristsituation är den sammanhängande tiden för styrning. Sker styrning mot abonnemanget styrs utvalda objekt en andel av den timme för vilken abonnemangsgränsen annars hade överskridits. En effektbristsituation kan föreligga under flera timmar, vilket innebär behov av minst en timmes sammanhängande styrning. Detta har betydelse för exempelvis en virkestork där kvaliteten på virket påverkas genom mögel om man tillåter processen av svalna av innan man återupptar torkningen. I ett fryshus innebär flera timmars bortkoppling av kompressorerna i regel ingenting. Industrin och användarna av Energidirigent är en heterogen grupp med skilda förutsättningar för effektstyrning beroende av mycket olika industriprocesser. Kunskapen om effektstyrning mot abonnemanget i skilda verksamheter har byggts upp under 90-talet, men samtidig och sammanhängande styrning vid effektbristsituationer finns bara erfarenheter från Sydkrafts Toppkapprojekt för drygt 10 år sedan. Det intressanta för ett kommande projekt är således att undersöka förutsättningarna för och att demonstrera hur effektstyrning kan utföras i industriverksamheter, i syfte att minska timeffekten och för att styra vid en effektbristsituation. 40

91 Bedömningen är att potentialen styrbar effekt inom industrin uppgår till 300 MW. Bedömningen förutsätter att kunden har eller kommer att installera ett intelligent system för effektstyrning. Kostnaden för merparten av potentialen befinner sig i det övre skiktet med en uppskattad kostnad på kr per kw och år. 9.4 Offentlig verksamhet I den offentliga verksamheten finns tekniska system för den offentliga servicen med betydande elförbrukning. Ett viktigt sådant är de kommunala vatten- och avloppsverken. Dessa har pumpsystem oftast med buffertkapacitet. Denna buffertkapacitet kan utnyttjas för effektstyrning. Större avloppsverk är dessutom utrustade med värmepumpar för värmeproduktion till fjärrvärmenätet. En del kommuner har också reservkraftverk som kan fasas in på nätet. Eftersom dessa behöver provköras och motioneras med jämna mellanrum, innebär ett nyttjande av dessa vid effektbristsituationer i princip ingen rörlig kostnad. Ett viktigt motiv för att låta tekniska system i den offentliga verksamheten ingå i demonstrationsförsöken är att demonstrerade lösningar lätt kan tillämpas i andra kommuner. Kommuner och landsting är dessutom en aktör där samhällsnyttan utgör ett viktigt argument. Potentialbedömningen är totalt 150 MW och där merparten av denna potential utgörs av värmepumpar. Kostnaden för dessa objekt bedöms ligga i det nedre skiktet med en kostnad på kr per kw och år. 9.5 Större elpannor med möjlighet att växla till alternativt bränsle. Kunder med större elpannor och som har möjlighet att växla till annat bränsle har i regel spotprislista. Vid tidpunkter då nationell effektbrist föreligger är normalt elpriset högre än priset för alternativa bränslen. Eldriften är därför redan bortkopplad. Därför föreligger inte någon betydande potential för effektstyrning i denna kundgrupp. 10. Val av demonstrationsobjekt Av ovanstående beskrivning kan man urskilja fyra kundgrupper med objekt som är intressanta för kommande demonstrationsprojekt. Till detta val bör man tillämpa en lämplig mix av intressanta affärsmodeller, tekniska lösningar och avtalskonstruktioner. 41

92 Objekt Affärsmodell Teknik Avtal 1 Direktelvärme Elleverantören Mjukelvärme + Fastpris med rabatt styr elnätskommunikati on 2 Växling olja/el/ved Kunden styr Internet + Pristrappa automatisk frånkoppling av objekt vid förutbestämd 3 Industri Värmetröga laster eller processer med buffertkapacitet 4 Offentlig verksamhet Pumpsystem/värmepumpar/ reservkraftverk 11. Projektplan och projektekonomi Kunden styr Elleverantören styr spotprisnivå. Kontinuerlig uppdatering hos kunden av aktuellt spotpris. Automatisk frånkoppling objekt förutbestämd spotprisnivå. Automatisk /manuell frånkoppling radiomottagare med kontaktor av vid via Spotpris Prestationsersättning En omfattande nyutvecklig av teknik för demonstrationsprojektet är kostsam och har svårt att bäras av befintlig projektbudget på 3,6 Mkr. Inriktningen måste vara att i möjligaste utsträckning nyttja befintlig teknik. Befintlig teknik kan användas för att genomföra planerat demonstrationsprojekt, även om vissa anpassningar måste göras. Detta gäller såväl kommunikationsutrustning som styrutrustning i kundens anläggning Demo 1 Småhus med direktelvärme Demonstrationsförsöket avser att verifiera styrbar effekt av direktelvärmen vid olika utetemperaturer och styrbar effekt av varmvattenberedare vid olika tidpunkter. Demonstrationsförsöket avser också att visa lämplig avtalskonstruktion och testa ersättningsnivån för att kunden skall acceptera att elleverantören styr vid effektbristsituationen. Befintlig teknik används baserat på s k mjukelstyrning via elnätet så som den är beskriven i kapitel 9.1. Detta innebär att inga kostnader för nya installationer tillkommer utöver mätapparatur för att bestämma bortstyrd effekt. Lämpligtvis samlas kunder som ingår i försöket under en eller några nätstationer där mätning av den totala effekten kan ske. 42

93 Demonstrationen föreslås utföras på 50 småhus och den totala kostnaden för mätapparatur och kundersättning bedöms till 100 kkr Demo 2 - Småhus med möjlighet att växla till annat bränsle I detta demonstrationsförsök testas priset som styrmedel för att kunden skall styra bort effekt. För att kunden skall kunna göra ett val med utgångspunkt från aktuellt spotpris, innebär detta att teknik måste finnas i form av en kundenhet som dels visar aktuell prisnivå, men också automatik som styr vid en av kunden vald prisnivå. Det är inte säkert att en tillräckligt enkel och billig teknisk lösning finns att tillgå, men detta utgör förstahandsalternativet. Om en inventering visar att detta blir en dyr lösning, så kan affärsmodellen ändå provas och till en betydligt lägre kostnad om man ersätter den lokala intelligensen med en central. Lösningen innebär att kunden via elleverantörens hemsida loggar in och anger vid vilket spotpris som styrning skall ske. Mani kan då använda samma teknik som i fallet när elleverantören bestämmer över styrningen, dvs en central styrdator och en kommunikationsmottagare placerad hos kunden som kopplar från ex.vis en elpanna. Val av kommunikationsmottagare blir här en mottagare baserad på Minicalltekniken. Sådan teknik finns tillgänglig för en kostnad på under 2000:-. Mottagarna kan förprogrammeras med olika anropsnummer. Kundurvalet kan dessutom i princip göras utan hänsyn till geografisk spridning. Lösningen innebär också att vi inför kommande utvärdering på ett enkelt sätt kan registrera och lagra vilka val som kunden har gjort i samma centrala styrdator. Dessutom skulle denna modell innebära att elleverantören genom den centrala styrdatorn kan få tillgång till uppgifter om hur mycket effekt som styrs vid olika spotprisnivåer. Detta innebär att elleverantören bättre kan prognostisera spotinköpen och därigenom reducera balanskraftriskerna och minska den fysiska risken för elförsörjningssystemet, vilket tidigare har framförts som ett argument mot affärsmodellen att kunden styr. Det föreslås att 50 småhus ingår i demonstrationsförsöken. Kostnaderna för kommunikationsmottagare baserat på Minicall sam installation av denna och anslutning av frånkopplingsbart objekt uppskattas till 5000:- per småhus, dvs totalt 250 kkr. Kostnaden för att programmera en centralt placerad styrdator och utforma ett internetbaserat användargränssnitt uppskattas också här till 250 kkr Demo 3 Industri med intelligent system för effektstyrning. 43

94 Det intressanta för projektet är att undersöka förutsättningarna för och att demonstrera hur effektstyrning kan utföras i industriverksamheter, i syfte att både minska timeffekten och för att styra vid en effektbristsituation. Detta förutsätter att företaget har tillgång till aktuell prisinformation eller får styrsignal från elleverantören. Det förutsätter också att effektstyrningsutrustningen modifieras för styrning för att utöver ackumulerad timeffekt också styra efter externa styrsignaler. Eftersom affärsmodellen är att kunden styr, gäller samma tekniska och ekonomiska förutsättningar som för demonstrationen med småhus med möjlighet att växla till annat bränsle. Eftersom urvalet industrikunder som ingår i försöket knappast kan vara lika många som småhusen av flera skäl, kan man tänka sig den dyrare tekniska lösningen att placera intelligensen hos kunden. Förslaget är att 5 industrier som har installerat utrustning för att styra timeffekten ingår i försöken. Kostnaden för att modifiera effektstyrningsutrustningen för styrning att utöver ackumulerad timeffekt också styra efter höga spotpriser bedöms till 200 kkr. Teknik för att ta emot aktuella spotpriser bedöms till 100 kkr Demo 4 Styrbara objekt i offentlig verksamhet En kommun som har intressanta styrobjekt som pumpsystem med buffertkapacitet, värmepumpar i avloppssystem och reservkraft föreslås knytas till projektet. Affärsmodellen är att elleverantören styr. I och med att det är enstaka objekt som skall styras på elleverantörens initiativ, innebär att tekniklösningen endast omfattar en Minicallmottagare som kopplar från objektet via en kontaktor. Det förutsätts dock att reservelverket är utrustad med infasningsutrustning och att värmepumparna och pumpsystemen kan kopplas ifrån automatiskt. Finns personal ständigt närvarande kan denna manuellt styra objekten som ett alternativ till automatisk frånkoppling vid styrsignal. Någon speciell mätutrustning för att mäta prestationseffekten behövs inte heller eftersom dessa objekt förutsätts vara timmätta. Kostnaderna för tekniken i detta demonstrationsexempel bör bli låga och bedöms till 50 kkr. En modell för beräkning av prestationsersättningen behöver också tas fram Kostnadssammanställning Nedanstående bedömning av projektekonomin har skett utifrån följande antaganden. En projektledare knyts till projektet under halvtid det första året för att minska under genomförandefasen, och öka igen under utvärderingsfasen. Elleverantör(er) och nätägare knyts till projektet med sin huvudsakliga insats under genomförandefasen. De specifika kostnaderna för respektive demonstrationsprojekt är specificerade ovan. Det tillkommer dock kostnader för underhåll och avvecklingskostnader för återställande av anläggningar efter genomfört projekt. År 1 Planering År 2 Genomförande År 3 Utvärdering/ 44

95 Kunskapsspridning Projektledning Elleverantör/ Nätaktör Demo Demo Demo Demo 4 50 Avvecklingskostnader (1-4) 100 Reskostnader Totalt Totalt uppgår uppskattade kostnader till 4 Mkr. I kostnadsuppskattningen finns inte någon marginal inräknad för oförutsedda kostnader eller att kostnaden blir högre än den bedömda, varför något av demonstrationförsöken bör strykas, alternativt att projektet tillförs mer resurser. 45

96

97 1 ELFORSK

98

99 SVENSKA ELFÖRETAGENS FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGS ELFORSK AB Elforsk AB, Stockholm. Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Telefon: Telefax