KVALITETSSÄKRING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

Transkript

1 KVALITETSSÄKRING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Äldre och handikappomsorgen Skara kommun ÅR 2010 Reviderad år 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FLIK ALLMÄNT När behov uppstår av medicinteknisk produkt Rutin för hämtning eller återlämnande av hjälpmedel Telefonlista MTP-ombud inom äldre- och handikappomsorgen Begreppsdefinitioner REGELVERK Lagar och föreskrifter som styr medicintekniska produkter Medicintekniska produkter Ansvar vid användning enligt SOSFS 2008:1 Kvalitetssäkring ANSVARSFÖRDELNING FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Ordinatörens/förskrivarens ansvar Arbetsledaransvar Omvårdnadspersonalens ansvar MTP-ombudets ansvar Hälso- och sjukvårdspersonal - yrkesansvar Patienten/brukarens ansvar ANSKAFFNING Leverans och hämtning Ankomstkontroll Montering och installation av hyrhjälpmedel UNDERHÅLL KONTROLL, SERVICE OCH BESIKTNING Förebyggande underhåll Funktionskontroll Besiktning Köphjälpmedel Hyrhjälpmedel Lathund för underhåll och kontroll GRUNDUTRUSTNING I BOENDEN/DAGCENTRAL Hjälpmedel i särskilt boende och dagcentral Enklare hjälpmedel Grundutrustning i särskilt boende Individuellt utprovade hjälpmedel Omdisponering av grundutrustning Utrusning i nattpersonalens bilar Rutiner för grundutrustning Lathund för kontroll av grundutrustning

3 SPECIALANPASSNING OCH ANPASSNING Specialanpassning av medicinteknisk produkt Anpassning av medicinteknisk produkt TILLBUD OCH OLYCKOR - RAPPORTERING 8 Orsak till tillbud och olyckor Vid tillbud eller risk för tillbud Händelseanalys Handläggning av tillbud ORDINATION/UTPROVNING AV PERSONLIGA 9 HJÄLPMEDEL Kompetens Förskrivningsprocessen Dokumentation av medicintekniska produkter Lathund för förskrivning av förflyttningshjälpmedel FÖRSKRIVARE/ORDINATÖRER 10 Behörighet att förskriva förbrukningsartiklar Förskrivare av personliga hjälpmedel Förskrivare av EP-larm Förskrivare av Antidecubitusmadrasser TRYCKAVLASTANDE PRODUKTER 11 Att tänka på vid användning av madrass/dyna Tryckavlastning för hälar Förskrivning av höftskyddsbyxa Förskrivning av Antidecubitusmadrass Vägledning vid val av madrass FÖRFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL 12 ANVÄNDNING AV STÅLYFT/UPPRESNINGSLYFT 13 ANVÄNDNING AV PERSONLYFTAR OCH LYFTSELAR Utprovning, förskrivning, uppföljning Handhavande av lyft och sele Checklista för användning av personlyft ANVÄNDNING AV TIPPBRÄDA 15 ANVÄNDNING AV SÄNGGRINDAR OCH SÄNGSKYDD 16 ANVÄNDNING AV BLADDERSCAN 17 KONTROLL OCH SKÖTSEL AV NÄRINGSPUMPAR KONTROLL AV BLODTRYCKSMANCHETT Blankett för arbetsorder 19

4 KONTROLL OCH SKÖTSEL AV SLEMSUG 20 KONTROLL OCH SKÖTSEL AV SPOL- OCH DISKDESINFEKTOR Olika desinfektorer Loggbok/dokumentation Rengörings och temperaturkontroll Daglig kontroll och underhåll Årlig service Blankett för kontroller LATHUND FÖR RENGÖRING AV HJÄLPMEDEL Användarens ansvar Rengöring av hjälpmedel vid smitta Skötsel av rullstol Skötsel av gåbord Skötsel av käppar/kryckkäpp Skötsel av rollator Skötsel av hygienstol/duschstol Skötsel av sängar REGLER OCH ANVISNING VID LÅN AV HJÄLPMEDEL Anvisning till ordinatör Anvisning till låntagare Blankett Låneförbindelse REGLER FÖR RULLSTOL MED HJÄLPMOTOR SOM ANHÖRIGSTÖD Blankett Låneförbindelse REGLER FÖR TRAPPKLÄTTARE

5 ALLMÄNT När behov uppstår av medicinteknisk produkt När ett behov av en medicinteknisk produkt uppstår kan Du vända dig till din arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska. Till arbetsterapeuten vänder Du dig vid: Bedömning, utprovning och förskrivning av individuellt utprovade hjälpmedel som underlättar det dagliga livets aktiviteter. Bostadsanpassningar För att få instruktioner och råd i vardagliga situationer, ges till omvårdnadspersonal och anhöriga. Rådgivning angående patientförflyttningar m. m Utprovning och förskrivning av förflyttningshjälpmedel Till sjukgymnasten vänder Du dig vid: Utprovning och förskrivning av förflyttningshjälpmedel m. m Träning och rådgivning vid funktionsnedsättningar, smärta m. m Rådgivning angående patientförflyttningar m. m Till sjuksköterskan vänder Du dig vid: När behov av medicinteknisk utrustning uppstår kan Du vända dig till Din sjuksköterska. Ansvarig sjuksköterska inom arbetsenheten bedömer behov av medicinteknisk utrustning och beslutar tillsammans med enhetschefen vad som behövs för verksamheten. Vid större inköp kontaktas medicinskt ansvarig sjuksköterska för rådgivning. Vid akuta behov på helger, kvällar/nätter Vid behov av Antidecubitusmadrass kontakta tjänstgörande sjuksköterska (nyckel finns på Korttidsenheten för kommunens hjälpmedelsförråd).

6 Vid akut behov av personlyft så finns det tre mobila hopfällbara personlyftar att tillgå. De finns att tillgå på följande platser: Receptionen på Frejan, hjälpmedelsförrådet på Ardalagården samt i träningsrummet på Husaren.

7 Rutin för hämtning och återlämnande av hjälpmedel Hyreshjälpmedel Förskrivare (arbetsterapeut, sjuksköterska eller sjukgymnast) ska vid återlämning av hjälpmedel avregistrera hjälpmedlet i websesam snarast samt lägga en arbetsorder om hämtning i websesam. Leverantören ska efter registrering av återlämnat hjälpmedel hämta hjälpmedel från angiven plats. Om den enskilde har hjälpmedel på två platser t.ex. Korttiden och egna hemmet så måste order för hämtning läggas på två order, en om hämtning på Korttiden och en för hämtning i det egna hemmet. Hjälpmedel som ägs av Skara kommun Dessa ska transporteras till hjälpmedelsförrådet Skara kommun. Funktionshyrda hjälpmedel Icke skrymmande hjälpmedel Transport av 1. anhöriga 2. personal (oavsett yrkeskategori) Skrymmande hjälpmedel Transport beställs av hjälpmedelsreparatör Skara kommun Rutin då enskild inte är i behov av hjälpmedel Sjuksköterska tar kontakt med arbetsterapeut/sjukgymnast om att den enskilde är avliden, ska flytta eller liknande. Man kommer överens om vem som gör vad. Förskrivare faxar/lämnar en hjälpmedelslista till omvårdnadspersonalen, så att de kan göra en inventering av hjälpmedel hos den enskilde. Omvårdnadspersonal kontaktar handläggande förskrivare och gör en återkoppling. Förskrivare skriver en hämtorder i websesam. Hämtordern lämnas/faxas till ansvarig omvårdnadspersonal.

8 Ansvarig förskrivare ska dagen efter att Område hjälpmedel har hämtat hjälpmedlen, städa i websesam dvs. se över att det inte finns några förskrivna hjälpmedel kvar på den personen. Alla hjälpmedel som har hämtats ska vara borta i websesam. De hjälpmedel som man inte hittar ska sökas efter och sen ev. anmälas som försvunna.

9 Telefonlista Arbetsterapeuter Sjukgymnast Hjälpmedelstekniker 32776, Område hjälpmedel Sjuksköterska Se telefonlista på resp. enhet MAS/verksamhetschef 32589, Enhetschef Äldrecentrum 32651

10 MTP OMBUD INOM HANDIKAPPOMSORGEN Arbetsplats Namn Telefonnummer Pärm Bumerangen Anna Johansson Sara Gustafsson Fontänen Birgitta Eriksson Tråden Lena Larsson Åkerstigen 86 Björn Sandberg Stenåsgatan Lillemor Johansson Pia Gustavsson Ängsstigen Barbro Henriksson Nikolai Gränd Elly Borg Åsbrinksgatan Martin Johansson Saknas Personliga assistenter Lotta Svantesson 32597, Anneli Persson Zabrije Zahiri 32597, Socialpsykiatrin Anja Dahlin Saknas

11 MTP-OMBUD INOM ÄLDREOMSORGEN Arbetsplats Namn Telefonnum mer Frejan Djäkne hemvård Ann-Christin Ohlsson Ewa Lundgren Camilla Bergqvist Maria Krantz Ann-Charlotte Andersson Brogår n hemvård Annika Holst 32124? Lotta Svensson Valle hemvård Camilla Hermansson Gunilla Friberg Larsson Ardala hemvård Susanne Molin Christina Andersson Midgård Ann-Christine Johansson Christina (Tina) Strömberg Viktoria hemvård Sandra Andersson Kristin Nordström Vallehemmet Monika Nylander Eva Johansson Ardalagården Kristina Edin Marie Svensson Skarahemmet Carina Svensson Pärmnr Malmgården Viktoriagården Korttiden A Korttiden B Dagverksamhet Lisbeth Heimar Julanta Svensson Maria-Sofia Brunberg Birgitta Johansson Susanne Lindström-Banjac Martina Åkervall Else-Karin Karlsson 2492 Frejan Maria Lagergren 2892 Ardala 4,

12 Begreppsdefinitioner Begrepp Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Förskrivare Förklaring Dokument som finns på Består av politisk antagna riktlinjer och produktanvisningar avseende förskrivning av hjälpmedel i Västra Götaland. Produktanvisningarna reglerar bl.a. kriterier för att ett hjälpmedel förskrivet och vem/vilka som är behöriga förskrivare. Förskrivare skall vara godkänd av medicinskt verksamhetsansvarig, utsedd att förskriva hjälpmedel i tjänsten och vara registrerad i vårdgivarens register över förskrivare. Förskrivaren är en person som innehar den yrkesutbildning och kompetens som krävs för att förskriva hjälpmedel. Förskrivning Innebär: - Bedöma behov av insats - Välja lämplig produkt, prova ut, anpassa - Ev. specialanpassa - Instruera, träna och informera - Följa upp och utvärdera Medicinskt underlag Rekonditionering Utrangering Anpassning Specialanpassning Handling som skall innehålla tillräcklig medicinsk information för ställningstagande till val av behandling Innebär att hjälpmedlet återställs till fullgott skick inom ramen för det av tillverkaren avsedda ändamål Avses när ett hjälpmedel permanent tas ur drift Avses de åtgärder som krävs för att det ska passa vårdtagaren. Anpassningen sker inom tillverkarens ramar Hjälpmedlet och/eller tillbehör kombineras på annat sätt än vad tillverkaren avsett

13 REGELVERK FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Sedan den 1 september 2001 utövar Läkemedelsverket, med stöd av förordningen (1993:876) om medicintekniska produkter ändrad genom förordningen (2001:552) tillsyn över medicintekniska produkter och deras tillverkare. Läkemedelsverket svarar vidare för de föreskrifter som behövs för att klargöra de krav som anges i 6 lagen (1993:584) om medicintekniska produkter. Socialstyrelsen utövar tillsyn över hur medicintekniska produkter används inom hälso- och sjukvården samt över de produkter som tillverkas inom vården och som endast skall användas i den egna verksamheten (SOSFS 2008:1). Även andra myndigheter ansvarar för verksamhetsområden som berör medicintekniska produkter: Elsäkerhetsverket, Statens Strålskyddsinstitut, Arbetsmiljöverket m fl. Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjer för MTP: SFS 1993:584 SFS 1993:876 SOSFS 2008:1 SOSFS 2005:28 SOSFS 2005:12 SFS 1982:763 SFS 1998:531 Svensk författningssamling. Lag om medicintekniska produkter Svensk författningssamling. Förordning om medicintekniska produkter Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsplikt enligt Lex Maria Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Svensk författningssamling. Hälso- och sjukvårdslag Svensk författningssamling. Lag om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (gäller t.o.m ) SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag (gäller from ) SFS 1993:1068 Svensk författningssamling. Förordning om elektrisk material Samtliga ovannämnda lagar och föreskrifter bör vara kända av all personal som har ansvar för medicintekniska produkter

14 Medicintekniska produkter Innehållet i denna pärm är en praktisk tillämpning av de riktlinjer som Socialstyrelsen har utfärdat samt ett komplement till vad som finns i handboken för personligt förskrivna hjälpmedel. Regelverk - medicintekniska produkter Med medicintekniska produkter (MTP) avses enligt Lag om medicintekniska produkter SFS 1993 :584 en produkt som skall användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor: 1. Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom. 2. Påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder. 3. Undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process. 4. Kontrollera befruktning Sjukvårdshuvudmännens skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel fastläggs i Hälso- och sjukvårdslagen enligt HSL 19982:763. Av 2 e i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) framgår att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Socialstyrelsen har utarbetat föreskrifter SOSFS 2 008:1 om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Ansvarsfördelning mellan vårdgivare, verksamhetschef respektive hälso- och sjukvårdspersonal har förtydligats och nya bestämmelser om ledningssystem och rutiner har tagits fram. Det möjliggör en säker användning och hantering av medicintekniska produkter och främjar det riskförebyggande arbetet för en god vård. Medicinteknisk produkt - CE-märkning I och med att Sverige ingår i EU, får endast CE-märkta medicintekniska produkter marknadsföras. Även tillbehör till CE-märkt produkt skall vara CE-märkta och för att kunna användas tillsammans måste de inte bara passa ihop rent praktiskt utan även vara verifierade i syfte att användas i kombination. Det är tillverkaren som ansvarar för märkningen, vars mått och utformning m m finns fastställt i lag. Alla hjälpmedel betraktas som medicintekniska produkter. De ska vara CEmärkta och regleras enligt lagen om medicintekniska produkter. Med CE-

15 märkningen visar tillverkaren att produkten uppfyller kraven, är säker och att man tar ansvar för produkten. Tillverkarens ansvar gäller bara då produkten används och underhålls på det sätt som anges i information som medföljer produkten. All teknisk utrustning kräver information, instruktion och handböcker för att bli rätt använda och fungera väl. Vid nyanskaffning av medicintekniska produkter krävs utförlig information till den personal som ska använda utrustningen vad gäller underhåll och hur man hanterar utrustningen. Ingen utrustning är komplett förrän denna information har utförts. Medicintekniska produkter omfattar en mängd olika produkter från enkla förbrukningsartiklar som katetrar och sterila förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar. De omfattar hjälpmedel vid rörelsehinder, hjälpmedel för kognitivt stöd och kommunikation och hjälpmedel vid medicinsk behandling. Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar liksom arbetstekniska hjälpmedel hanteras som medicintekniska produkter. Handbok En digital handbok finns tillgänglig i Västra Götaland och uppdateras kontinuerligt. Handboken består av tre delar policy, riktlinjer och produktanvisningar. Varje användare ansvarar själv för att använda den aktuella versionen. Länk till Handboken är Handboken är indelad i sex olika huvudgrupper där personliga hjälpmedel finns för: Kognitivt stöd och kommunikation Hörselskada Medicinsk behandling Rörelsehinder Synskada Ortoser, Proteser och skor På varje produktanvisningsblad framkommer bl.a. vem som är förskrivare, kriterier, mål för hjälpmedlet samt vem som har kostnadsansvar (region eller kommun)

16 Hjälpmedel i olika situationer Grundprincipen är att en person med funktionshinder skall få sina behov av hjälpmedel tillgodosedda oavsett var hon eller han vistas. Regionen eller kommunen ansvarar för förskrivning av personliga hjälpmedel i det dagliga livet. Personliga hjälpmedel förskrivs ej till fritidsboende. I åtagandet ingår heller inte förskrivning av produkter för sport, hobby eller motion. Personligt hjälpmedel som behövs i det dagliga livet Individuellt utprovade hjälpmedel är t.ex. rullstolar, gånghjälpmedel och lyftselar. Hjälpmedel som fordras för att en person med funktionshinder själv eller med hjälp av någon annan skall kunna tillgodose sina grundläggande personliga behov Hjälpmedel som är relaterade till den funktionshindrades individuella behov och som samtidigt möjliggör vård och behandling i hemmet Hjälpmedel för vård och behandling som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsfunktion eller som kan behövas efter en medicinsk behandlingsinsats för att personen skall fungera i hemmet och närmiljö Medicinteknisk utrustning/förbrukningsartiklar Utrustning som behövs i samband med vård och behandling. Exempel: Blodsockermätare, blodtrycksmätare, stetoskop, termometer, injektionssprutor, kanyler, oxygenutrustning med tillbehör, Tens-stimulator, diskdesinfektor/spol, slemsug, infusionspumpar, droppställning, otoskop etc. Katetrar för olika ändamål t.ex. urinkateter, inkontinensprodukter Personalens arbetsmiljö Arbetsgivaren ansvarar för att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö, vilket innefattar olika former av individuella anpassningar. Arbetsgivaren skall enligt Arbetsmiljölagen ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbete. Arbetsgivaren har därmed ansvar för att vidta åtgärder och anskaffa/underhålla hjälpmedel för att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland personal/arbetstagare. Detta omfattar lokaler, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar.

17 Det går vanligen inte att mot den boendes vilja genomföra förändringar i hemmet för att förbättra personalens arbetsmiljö t e x installation av en personlyft och/eller en ny säng. Arbetsmiljölagen är dock överordnad socialtjänstlagen i vissa fall. Detta innebär att vid långvarigt eller ofta förekommande arbete med vissa kroppsställningar så har arbetsmiljölagen företräde. Oftast går det att komma överens och lösa problemet om syftet med förändringen kan klarläggas.

18 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2008:1 Vårdgivarens ansvar 4 Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i ledningssystemet finns rutiner för hur verksamheten ska organiseras för att möjliggöra en säker användning och hantering av medicintekniska produkter. De uppgifter som en vårdgivare har tilldelat en verksamhetschef ska dokumenteras. Verksamhetschefens ansvar 6 Verksamhetschefen ska efter uppdrag, ansvara för att: 1. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används på patienter 2. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs, utlämnas respektive tillförs till patienter 3. de medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna informationssystem är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter 4. information från tillverkare och myndigheter om de medicintekniska produkterna finns tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen och annan berörd personal 5. rutinerna inom ramen för ledningssystemet finns tillgängliga för hälsooch sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal 6. medicintekniska produkter som förskrivits, utlämnats eller tillförts till patienter kan spåras 7 Verksamhetschefen ska, efter uppdrag, göra en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonalens och annan berörd personals utbildningar är adekvata mot bakgrund av den kompetens som krävs för att: 1. vara utbildningsansvarig 2. förskriva och utlämna medicintekniska produkter till patienter 3. ta fram skriftliga anvisningar för specialanpassade produkter 4. vara anmälningsansvarig, vilket innebär att göra anmälningar enligt 6 kap. avseende negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter

19 Verksamhetschef Har det samlade ledningsansvaret för att omsätta vårdgivarens mål i rutiner för verksamheten Ansvarar för att god vård ges och resurser finns Ska se till att personalen har kompetens för de arbetsuppgifter de tilldelats Ta fram och fastställa kvalitetssystem Att rutiner finns för hantering av produkter Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar All hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar och lyder under lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Vem som är hälso- och sjukvårdspersonal regleras i LYHS. 8 Den hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera medicintekniska produkter och till dessa anslutna informationssystem ska ha kunskap om: 1. produkternas funktion 2. riskerna vid användning och hantering 3. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse har inträffat 4. funktionskontroll innan användning enligt de av tillverkaren givna instruktionerna om sådan finns Hälso- och sjukvårdspersonal ska kontrollera de medicintekniska produkterna innan de används på patienter. Kontrollen ska göras enligt de av tillverkaren givna instruktioner om sådana finns Hälso- och sjukvårdspersonal Ansvara för att arbetsuppgifterna fullgörs i överenskommelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Rapportera avvikelser Skall föra journal Medverka i kvalitetsutvecklingsarbete Inhämta kunskap om lagar inom sitt verksamhetsområde

20 Förskrivarens ansvar 9 Den som förskriver, utlämnar eller tillför en medicinteknisk produkt till en patient ska identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven. I denna uppgift ska ingå att: 1. prova ut och anpassa produkten till patienten 2. samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, utlämnade eller tillförda produkter 3. bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt 4. ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det behövs 5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enligt med tillverkarens säkerhetsföreskrifter 6. instruera och träna användaren 7. se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll och 8. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan

21 Kvalitetssäkring Inventering Att aktuell förteckning över MTP finns. Förteckningen skall innehålla information om inventarienummer, apparatslag, typ, placering, inköpsår, pris, garantitid, förebyggande underhåll och vem/vilken firma som skall utföra det. Vid kassering skall orsak, datum och signatur på den som beslutat om kassation. Utbildning/Användning Att personal som skall använda produkten är utbildad och att bruksanvisningar finns tillgängliga. All personal skall känna till produktens funktion, risker vid användning och hantering. Underhåll Att personal kontinuerligt funktionskontrollerar och rengör produkter/hjälpmedel. Att förebyggande underhåll och kontroller genomförs av behörig person Funktionskontroll Funktionskontroll innan användning enligt de av tillverkaren givna instruktioner om sådan finns Utrangeringar/omdisponeringar/återlämning Att produkter som av olika anledningar inte används återlämnas. Förskrivning Den som förskriver, utlämnar eller tillför MTP ska identifiera patientens behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven Rapport om avvikelser Skriftlig rapportering ska göras enligt riktlinjer för avvikelsehantering. Samtliga negativa händelser och tillbud med MTP skall rapportera

22 Utbildning och kompetens Ansvarig enhetschef svarar för att all personal genomgår en grundläggande utbildning i hur olika MTP ska användas. Utbildningen ska vara återkommande och följas upp regelbundet. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera, instruera och handleda omvårdnadspersonal avseende användandet av MTP hos vårdtagare på individnivå vid utprovningstillfället. Utbildning för MTP-ombud Utbildning för MTP-ombud bör genomföras en gång per år. Utbildningen skall innehålla både teori och praktik. Utbildningen genomförs av arbetsterapeuter, sjukgymnaster m fl.

23 ANSVARSFÖRDELNING FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Vårdgivaren är skyldig att dokumentera uppgift om ansvarig person och gällande rutiner SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Befogenheter och ansvar skall preciseras och fördelas så att all personal vet sitt ansvar för medicintekniska produkter. Ordinatörens/förskrivarens ansvar Ordinatören ansvarar för att arbetsuppgifterna utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patientjournal skall föras under hela processen enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) och i enligt med Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården (SOSFS 2008:14) Förskrivaren skall: Följa de lagar, förordningar samt regiongemensamma och lokala riktlinjer som gäller inom hjälpmedelsområdet I samråd med patienten och i förekommande fall med dennes närstående: 1. Bedöma behov ur medicinsk synvinkel med hänsyn tagen till sociala pedagogiska, psykologiska och tekniska aspekter 2. Utreda det totala hjälpmedelsbehovet och relatera det till andra åtgärder Prova ut produkt Välja specifik produkt Ansvara för att hjälpmedlets funktion kontrolleras innan det tas i bruk Instruera och träna med patienten Informera patienten muntligt och skriftligt och vid behov utforma individanpassad information om hjälpmedelsanvändningen Informera patienten om vart han eller hon vänder sig när det handlar om frågor, reparation, underhåll, återlämning av hjälpmedel och förändrade hjälpmedelsbehov Överföra information om fortsatt behov av åtgärder till den som övertar behandlingsansvaret Följa upp och utvärdera effekten och nyttan av förskrivningen mot uppsatta mål

24 Arbetsledaransvar Enhetschefen ansvarar för att de medicintekniska produkterna används på ett säkert sätt utifrån de regler som finns fastställda inom enheten. Enhetschefen/arbetsledaren ansvarar för att omvårdnadspersonalen har tillräckliga kunskaper för att kunna hantera hjälpmedel de använder i sitt dagliga arbete Enhetschefen ansvarar för att personalen får kontinuerlig utbildning och kunskap i användandet av medicintekniska produkter Att förskrivaren meddelas när ny personal är i behov av utbildning Har ansvar för att det upprättas lokala rutiner för skötsel enligt tillverkarens anvisningar och kunskap om hantering av produkterna enligt nedan. Omvårdnadspersonalens ansvar Kontroll av produktens funktion innan den används i enlighet med tillverkarens givna instruktioner Att följa ordinatörens instruktion vid användandet av produkten Se till att produkten underhålls och rengörs regelbundet Se till att ingen personlig förskriven produkt används till någon annan än till den vilken produkten är ordinerad till Anmäla brister och fel eller misstanke om brister i funktion till förskrivaren Kontakta förskrivaren då vårdtagarens vikt, funktionsnivå eller behov har förändrats på ett sådant sätt att det påverkar användandet avlyft eller sele Återlämna hjälpmedel som inte längre används av vårdtagare Vid återlämning ska hjälpmedlet vara väl rengjort MTP ombudens ansvar Att ansvara för MTP-pärmen och hålla den aktuell. Skall sätta in nya instruktioner och plocka bort inaktuella papper Upprätta inventarieförteckning för grundutrustningen och hålla den aktuell Att vara informerad om nyheter om MTP Att kvalitetssäkring tas upp som en punkt på APT. Detta för att samtliga personal skall kunna känna sitt ansvar och få den information som behövs Informera såväl nyanställd personal som vikarie om vad kvalitetssäkring av MTP innebär

25 Upprätta rutiner för rengöring samt funktionskontroll av hjälpmedel tillsammans med enhetschefen All personal ansvarar för att kontinuerlig kontroll utföres på medicintekniska produkter. Detta för att brister, fel och slitage ska upptäckas innan tillbud/skada sker. Hälso- och sjukvårdspersonal yrkesansvar Den hälso- och sjukvårdspersonal som är formellt kompetent eller är delegerad att använda de medicintekniska produkterna har ett självständigt yrkesansvar för sitt handlande inom sitt kompetensområde. Det innebär att man: Får endast använda sådan utrustning som man har kompetens för Göra funktions- och säkerhetskontroll innan utrustningen tas i drift Meddela sin arbetsledare eller den som delegerar viss uppgift om man saknar nödvändig kompetens Rapportera till medicinskt ansvarig sjuksköterska vid tillbud och olyckor eller risk för sådan Patientens/brukarens ansvar Vanligtvis ansvarar antingen den person som har en funktionsnedsättning eller den som assisterar, det vill säga personal och i vissa fall närstående för allmänt underhåll, rengöring och förvaring av individuellt förskrivna hjälpmedel. När en patient får ett hjälpmedel förskrivet är detta ett lån och hjälpmedlet skall återlämnas då behovet upphört Hjälpmedlet ska skötas och underhållas enligt hjälpmedlets bruksanvisning Ta kontakt med ordinatör eller hjälpmedelsenheten om problem med hjälpmedlet uppstår Ersätta skadat eller förekommet hjälpmedel

26 ANSKAFFNING Hjälpmedelsförvaltningen ansvarar för försörjning av hjälpmedel till region och kommuner inom Västra Götaland. Inom Hjälpmedel finns fem verksamhetsområden där Hjälpmedelscentral (HMC) i Skövde ingår samt Inkontinenscentrum Västra Götaland. Hjälpmedelsförvaltningen arbetar med egna upphandlingar av hjälpmedelsartiklar. Inkontinenscentrum ansvarar för upphandling av produkter och distributör gällande inkontinenshjälpmedel. Nya rutiner för hjälpmedel angående nytt avtal Skara kommun har tidigare haft ett köp och säljsystem med Hälpmedelscentralen (HMC) i Skövde. Ett avtal för hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland har nu tecknats som innebär en del förändringar. Det nya avtalet innebär att Skara kommun tillsammans med 48 kommuner och VGregionen hanterar både köpta hjälpmedel och hyrda. Ett mindre buffertförråd finns att tillgå vid akuta ärenden. I detta förråd finns idag både hyrhjälpmedel samt köphjälpmedel. Hjälpmedlen finns uppdelade och märkta i förrådet. Automatisk lagerpåfyllnad i buffertförråd Förrådet fylls på en gång per vecka med antal artiklar som är uttagna via websesam enl. fastställd lista. En lagerränta betalas för artiklarna i buffertförrådet. Buffertförrådet skall betraktas mer som ett akutförråd. De artiklar som inte är akuta utan kan planeras bör beställas från Område Hjälpmedel och levereras via vanlig leverans. Leverans och hämtning Vid beställning av hjälpmedel skall leveransadress anges, Område hjälpmedel levererar då hjälpmedlet direkt till patientens vistelseadress eller till beställande enhet. Hjälpmedlet får inte tas i bruk innan patienten fått instruktioner av förskrivaren om hur hjälpmedlet fungerar och ska användas.

27 Ankomstkontroll Ny utrustning eller nya produkter måste alltid kontrolleras vid ankomsten. Vid varumottagning kontrolleras att utrustningen, tillhörande dokumentation och tjänster levereras enligt avtal. Medicintekniska produkter skall ankomstkontrolleras av utsedd person som är väl förtrogen med konstruktion, användning och skötsel av utrustningen. Personförskrivna produkter får inte tas i bruk innan denne fått instruktion av förskrivare om hu hjälpmedlet ska användas och hur det fungerar. Checklista vid ankomst av medicinteknisk produkt Vid ankomst: Vid uppackning: Montering: Kontrollera att: Har rätt vara levererats? Finns skador på emballaget? Något som ser skadat ut? Finns alla delar med? Lösa delar som skall monteras? Behöver någon del skruvas fast? Finns produktbeskrivning? Finns bruksanvisning? Finns skötselråd? Följ bruksanvisning/manual Hjul och bromsar är ok Säker utrustning, säker installation, säkert underhåll, säker användning Montering och installation av hyrhjälpmedel Leverantören av hyrhjälpmedel ansvarar för hela processen från beställning till montering/installation i patientens bostad. Med montering/installation avses montering, uppsättning, installation av hjälpmedel i patientens bostad som kräver teknisk kompetens. Leverantören skall utföra funktionskontroll enligt tillverkarens anvisningar av hjälpmedlet vid montering/installation.

28 UNDERHÅLL - KONTROLL, SERVICE OCH BESIKTNING Förebyggande underhåll Förebyggande underhåll är åtgärder för att förebygga uppkomst av fel och för att säkerställa patientsäkerheten. Förebyggande underhåll ska utföras på hjälpmedel med den periodicitet och efter de kontrollscheman/motsvarande som anges i tillverkarens anvisning eller enligt gällande krav från myndigheter. Funktionskontroll Funktionskontroll utförs regelbundet av ansvarig personal/användare efter tillverkarens anvisningar. Vid kontroll bedöms produktens status och eventuella behov av service. Det är viktigt att hjälpmedlet kontrolleras regelbundet. Omfattningen av funktionskontrollen beror på hjälpmedlets komplexitet och typ. Funktionskontroll innebär: Hjälpmedlet provas i den situation som det är tänkt att användas i Alla funktioner kontrolleras och provas utifrån de krav som finns angivna i kravspecifikation Man bedömer om produkten är säker att använda. Besiktning Besiktning utförs av en person med för ändamålet adekvat teknisk utbildning. Vid besiktning skall ett besiktningsprotokoll upprättas av vilket skall framgå produktens kondition med eventuella brister som skall åtgärdas. Lyfthjälpmedel har särskilda krav på kontroll och underhåll. Detta görs fortlöpande i nuläget av Guldman AB en gång per år på kommunens ägda lyftar. Vid besiktning av personlyftar skall provbelastning genomföras. Protokoll från besiktning lämnas till hjälpmedelsteknikern på hjälpmedelsverksamheten. Om besiktning inte har utförts enligt rutiner skall MAS/verksamhetschef informeras. Kontroll, service och besiktning skall utföras med de intervaller som tillverkaren föreskriver. Lyfthjälpmedel skall kontrolleras årligen.

29 Köphjälpmedel Löpande underhåll sköts av hjälpmedelstekniker på de hjälpmedel som är köpta hjälpmedel. Detta sker i samband med att hjälpmedel återlämnas efter användning, då en genomgång av produkten görs innan den lämnas ut till ny användare. Dessutom görs underhåll och reparation löpande när personal påtalar behov. Det kan innebära att för ett hjälpmedel skall kunna återställas i fullgott skick behöver vissa delar som slits mycket bytas som t.ex. hjul. Vissa hjälpmedel kontrolleras årligen som sängar, lyftar etc. Hyrhjälpmedel Reparation/rekonditionering av hyrhjälpmedel sköts inte längre av kommunens hjälpmedelstekniker. Dessa tjänster ingår i den funktionstjänst som vi köper och utförs av leverantörens personal. Återtag och transporter ingår i funktionshyran och ska ske så snabbt som möjligt efter avrop, d v s när registrering av återlämnat hjälpmedel gjorts i websesam. Lagning kan utföras i hemmet eller också hämtar man det. Överenskommelse görs med leverantör. Tjänster vid hyrhjälpmedel är logistik, montering/installation, ankomst/leveranskontroll, förebyggande och avhjälpande underhåll, rekonditionering, försäkring, biträde vid utredning av medicinteknisk avvikelse, återtag och utrangering. Rekonditionering Rekonditionering är de åtgärder som utförs på ett hjälpmedel som är återlämnat från en patient innan det kan förskrivas till annan patient. Rekonditionering innebär att hjälpmedlet återställs till fullgott skick inom ramen för det av tillverkaren avsedda ändamål. Endast funktionsdugliga hjälpmedel får användas. Vid fara för säkerheten ska hjälpmedlet tas ur bruk omedelbart. Sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast avgör när en medicinteknisk produkt/hjälpmedel ej är funktionsdugligt. Utrangering Utrangering är när ett hjälpmedel permanent tas ur drift. Utrustning som av ett verksamhetsområde bedöms uttjänt skall utrangeras. Inventariet plockas då bort från inventarieförteckning. Det är den medicintekniska funktionen som bedömer om medicinteknisk utrustning skall utrangeras. Beslut om utrangering fattas av ekonomiansvarig enhetschef för köpta hjälpmedel. För hyrhjälpmedel skall samtliga återlämnas till leverantören. Leverantören ansvarar för bedömning av när utrangering ska ske och att utrangerade hjälpmedel kasseras på ett miljövänligt sätt.

30 LATHUND FÖR UNDERHÅLL OCH KONTROLL Produkt Att kontrollera Vem gör/ansvarar för El-sug Funktion, slangar, materialskada TENS-apparat Funktion, elektroder, kablar, batterier Värmevantar Funktion, materialskada, kablar Blodtrycksmätare Funktion, Behandlingsbrits/ Tippbräda Träningsutrustning Antidecubitusmadrass Dynor Pump/aggregat till Antidecubitusmadrass El-säng Personlyft-mobil Personlyft tak/båge Lyftsele materialskada Lås- och höjfunktion, materialskada, fixeringsband Materialskada, skruvar åtdragna, ev. kedjor och vajrar Luftmängd, materialskada Funktion, slangar och kontakt Materialskada, hjul, höj- och låsfunktion, nödsänkning Batterier, nödfunktioner. benskänklar, bygel, urkrokningsskydd, hjul Nödfunktioner, bygel och urkrokningsskydd Materialskador, slitage Rollator Hjul, broms- och låsfunktion, handtag sitter fast Gåbord Hjul, broms- och låsfunktion, broms, höjfunktion, ev. batteri laddat Vid fel kontakta Kontroll/ datum SSK Fackman Var 4:e vecka SG Fackman Var 4:e vecka AT Fackman Var 4:e vecka SSK Kasseras Var 4:e vecka SG Fackman Var 3:e vecka AT/SG Fackman Var 3:e vecka MTP-ombud, vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal Vårdpersonal MTP-ombud vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal SSK, AT, SG SSK Enhetschef AT AT, SG AT, SG Kasseras AT SG SG Dagligen Dagligen Var 4:e vecka Var 4:e vecka Var 4:e vecka Var 4:e vecka/efter varje tvätt Var 4:e vecka Var 4:e vecka

31 Produkt Att kontrollera Vem gör/ansvarar för Rullstol Vårdaggregat till rullstol Vårdarbälte Toalettförhöjning, fast och fristående Mobil duschstol Tippskydd, låsfunktion, luft i däck, materialskada Kontakt, låsskruvar, funktion Materialskada, slitage, fixlockspänne Stabilitet, materialskada Hjul, lås- och höjfunktion, tippfunktion, materialskada MTP-ombud vårdpersonal AT MTP-ombud vårdpersonal MTP-ombud vårdpersonal MTP-ombud vårdpersonal Vid fel kontakta AT, SG Fackman SG AT AT Kontroll/ datum Var 4 :e vecka Var 4:e vecka Var 4:e vecka Var 4 :e vecka Förutsättningar för att omvårdnadspersonal ska göra kontroller är att de har reell kompetens för uppgiften.

32 GRUNDUTRUSTNING I SÄRSKILDA BOENDEN OCH DAGCENTRALER Hjälpmedel i särskilt boende och dagverksamhet Varje enhet skall vara grundutrustad enligt beslut på den grundutrustning som skall finnas i Skara kommun. Görs det en bedömning att vårdtagaren har behov av ett individuellt utprovat och anpassat hjälpmedel förskrivs det som personligt hjälpmedel och ingår inte i grundutrustningen. Kravet på grundutrustning skall vara uppfyllt innan ett personligt hjälpmedel förskrivs. Personliga hjälpmedel är individuellt utprovade till namngivna personer enligt förskrivningsprocessen Grundutrustning är hjälpmedel som behövs och skall finnas generellt inom en verksamhet för att kunna utföra en god och säker vård. Utöver det sortiment som det lokala hjälpmedelsförrådet tillhandahåller finns s.k. grundutrustning på kommunens särskilda boenden inom äldreomsorgen. Dessa produkter används mer generellt, men ska enligt instruktioner föregås av en individuell bedömning av lämplighet för varje vårdtagare innan de används. Dessa närförråd skall vara enhetliga i vad som skall finnas i förråden. Förråden ska ha en inventarieförteckning. Ansvarig MTP-ombud ska ansvara för att det finns aktuell förteckning på grundutrustning i det särskilda boendet. Ansvariga skall minst en gång per år kontrollera och följa upp denna förteckning. De har även det yttersta ansvaret för att ej funktionsdugliga medicintekniska produkter återsänds till hjälpmedelsförrådet. Om möjligt skall samtliga medicintekniska produkter registreras med undantag för förbrukningsartiklar. Uppgifter som skall registreras är följande: Produkttyp, placering samt periodicitet på besiktning och service. Enklare hjälpmedel Särskilt boende, dagcenter och dagverksamheter skall vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar normala behov för den vård som skall bedrivas. Till de hjälpmedel som inräknas hör anpassade glas, bägare, muggar, pet-emotkanter, tallrikar, bestick, antihalkunderlägg samt olika modeller av fotpallar, stollyft. Vissa av dessa hjälpmedels kan beställas från hjälpmedelsförrådet.

33 Grundutrustning i särskilt boende Sängar, inkl tillbehör till sängen som dävert och grindar, hålfibermadrasser, glidlakan Personlyft, vårdbälten, Vendela Gåbord Fristående toalettförhöjningar, dusch/toastolar på hjul, duschpallar Transportrullstol, standardutrustad som kan användas av flera brukare Se rutin av grundutrustning i Skara kommun. Individuellt utprovade hjälpmedel Lyftselar Gånghjälpmedel Turner Rullstolar med variationsmöjlighet av sittställning Andra hjälpmedel för specifika individuella behov Omdisponering av grundutrustning När medicintekniska produkter av säkerhets- eller användningsmässiga orsaker inte passar verksamhetens behov skall de omdisponeras. Utrustning som inte uppfyller säkerhetskrav tas ur bruk. Varje förskrivare har ansvar för att endast säkra och för vårdtagaren medicinskt ändamålsenliga produkter används. Alla hjälpmedel som eventuellt skall omdisponeras skall till hjälpmedelsförrådet för översyn av hjälpmedelstekniker. Detta kan innebära att utrustningen: Omplaceras, d v s placeras på en annan enhet Utrustningen placeras i förråd Utrustningen kasseras Utrustning i nattpersonalens bilar Vendela Gåbälte Bltr-manchett B-glucosapparat

34 Hjälpmedlen är sorterade utifrån följande: A. Grundutrustning i särskilt boende B. Individuellt utprovat/förskrivning av hjälpmedel C. Utrustning i bil Produkt Nivå A Nivå B Nivå C Sängar X Tillbehör till säng X dävert, grindar Glidlakan X Hålfibermadrass X Lyft mobil X Vårdbälten X Vendela X Gåbord Fristående toalettförhöjning X Dusch/toastolar på hjul X Duschpallar X Transportrullstol X Lyftselar Gånghjälpmedel Turner Rullstolar m ställningsbar sittställn. Vendela Gåbälte Blodtrycksmanchett Blodsockermätare X X X X X X X X

35 Rutiner för grundutrustning i Skara kommun Service och avhjälpande underhåll ansvaras av Skara kommuns hjälpmedels reparatör. Service och kontroll av vissa hjälpmedel som t.ex. säng, transportrullstol, duschvagn/-stol/-pall görs regelbundet och registreras på en lista. När ett hjälpmedel som ingår i Grundutrustningen behöver åtgärdas (lagas, rekonditioneras) Kontakta/maila Skara kommuns hjälpmedelsreparatör och anmäl felet. Hjälpmedelsreparatören planerar in åtgärd och informerar enhetschefen för enheten, när det kommer att göras. Enhetschefen informeras av hjälpmedelsreparatören när åtgärden är slutförd samt resultat. Då hjälpmedelsreparatören inte är i tjänst 1. Försök att lösa det på plats, ibland finns det reservhjälpmedel eller hjälpmedel som inte används på i det särskilda boendet 2. Kontakta tjänstgörande arbetsterapeut/sjukgymnast som då kan: Beställa rekonditionering av det kundägda hjälpmedlet av leverantören Tillfällig förskrivning av hyreshjälpmedel När ny Grundutrustning behöver beställas 1. Ansvarig enhetschef för enheten samt berörd arbetsterapeut ansvarar för att tillsammans se över behovet och göra en bedömning. 2. Arbetsterapeuten utformar ett förslag som grundas på en kvalitets- och kostnads bedömning. 3. Förslaget lämnas till ansvarig enhetschef för hjälpmedel, förslaget diskuteras. Enhetschefen fattar ett beslut. 4. Arbetsterapeuten informerar hjälpmedelsreparatör om beslutet och som i sin tur, beställer hjälpmedlet/hjälpmedlen i WebSesam. Rengöring och funktionskontroll av hjälpmedel görs av omvårdnadspersonal enligt de rutiner som är upprättade av enhetschef och MTP-ombud i boendet. Alla Hjälpmedel ska kunna spåras/sökas fram i systemet, så därför är det viktigt att alla förändringar meddelas till ansvarig EC för hjälpmedel samt hjälpmedelsreparatör! Anette Svensson Nordlander Enhetschef

36 SPECIALANPASSNING OCH ANPASSNING Specialanpassning av medicinteknisk produkt Kan man inte tillgodose det individuella behovet genom att anpassa hjälpmedlet finns möjligheten att gå vidare och ta fram en produkt som specialanpassas. En medicinteknisk produkt är specialanpassad om den har tillverkats efter en behörig yrkesmans, skriftliga anvisning för att användas endast av viss angiven patient och att den behörige på sitt ansvar har givit produkten speciella konstruktionsegenskaper. Vem som får utfärda anvisning för specialanpassning fastställs av vårdgivaren. En specialanpassad produkt får inte CE-märkas. Eventuellt tidigare CE-märkning skall plockas bort. För att utföra specialanpassning måste verksamheten vara registrerad hos Läkemedelsverket. En specialanpassad medicinteknisk produkt får användas av viss angiven patient. Bruksanvisning skall finnas på svenska Specialanpassning kan ske genom att man: Kombinerar produkter på ett sätt som tillverkaren inte avsett Gör konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg på en färdig produkt Konstruerar och tillverkar en ny produkt Använder produkten på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde Dokumentation av specialanpassningen skall kunna återfinnas via patientjournalen och vi den märkning som finns på produkten. En specialanpassad medicinteknisk produkt skall innehålla en s.k. förklaring med: Uppgifter som gör det möjligt att identifiera produkten, identifikationsnummer En bekräftelse på att produkten är avsedd endast för en viss patient samt patientens namn Namnen på den behörige som har utfärdat skriftlig anvisning och i förekommande fall namnet på vårdenhet Produktens speciella egenskaper såsom de anges i aktuell medicinsk förskrivning En bekräftelse på att produkten överensstämmer med de väsentliga kraven för medicintekniska produkter och i förekommande fall, angivande av vilka väsentliga krav som inte helt har uppfyllts och skälen för detta.

37 Anpassning av medicinteknisk produkt Med anpassning menas att ett hjälpmedel justeras för att anpassa den enskilde patienten och att det sker inom ramen för vad tillverkaren medger. En anpassning kan uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör som anvisas av tillverkaren och/eller genom justering av inställbara funktioner. Man kan också anpassa ett hjälpmedel genom att kombinera det med befintliga produkter på marknaden om tillverkarna har godkänt kombinationen. Skillnaden anpassning specialanpassning av ett hjälpmedel Rullstolar tillverkas och säljs som regel i ett basutförande. Med hjälp av tillbehör som armstöd, fotstöd sits m m kan rullstolen anpassas till olika behov. Tillverkarens intention är att rullstolen med tillbehör skall kunna anpassas till användarens individuella behov trots att tillverkaren inte vet vem som kommer att använda stolen. I sådana fall CE-märks rullstolen med tillbehör. Anpassaren är då inte tillverkare av en specialanpassad produkt. Skulle stolen däremot på uppdrag av förskrivaren behöva ändras i sin konstruktion, t ex genom att någon del av grundkonstruktionen tas bort eller ett stag svetsas på, blir situationen en annan. I dessa fall är hjälpmedelsteknikern sannolikt tillverkare av en specialanpassad produkt. Gränsen är definitivt inte kristallklar mellan anpassade produkter och produkter som specialanpassas efter behov.

38 TILLBUD OCH OLYCKOR RAPPORTERING All personal ska omgående anmäla fel eller brister av MTP till tjänstgörande sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast/arbetsgivare. Vid alla incidenter skall alltid medicinskt ansvarig sjuksköterska kontaktas och incidenten skall skrivas på avvikelseblankett och/eller dokumenteras i avvikelsemodulen. Sjuksköterskan kan nås dagtid på sin enhet/område genom kommunens växel eller via sin mobiltelefon. Kväll/natt/helg via mobiltelefon 070/ Arbetsterapeut/sjukgymnast kan nås via Äldrecentrum, kommunens växel eller via sin mobiltelefon. Orsak till tillbud och olyckor Tillbud och olyckor kan bero på: Konstruktions- och tillverkningssvagheter Brister i kunskaper och färdigheter hos personal Brister i rutiner och samordning Utrustning som används i fel situation Ofullständig eller felaktig information Felaktigheter och brister i märkningen eller bruksanvisning Vid tillbud eller risk för tillbud Produkter som misstänks vara felaktiga bör inte undersökas eller repareras av personal utan att hjälpmedelstekniker eller annan behörig har haft möjlighet att göra en bedömning av produkten och det som inträffat. De produkter som är inblandade ska tydligt märkas upp med att det är trasigt och tillsammans med bruksanvisningar och förpackningar tas till vara för att möjliggöra en utredning. Produkten/materialet som har rapporterats defekt eller felaktigt bör förvaras så att det inte oavsiktligt används och så att det senare blir möjligt att göra en utförlig och meningsfull utredning. För hyrhjälpmedel ansvarar Område hjälpmedel och skall kontaktas, övriga köphjälpmedel skall lämnas till det lokala hjälpmedelsförrådet. Vid fel på medicinteknisk produkt: Avbryt undersökningen/behandlingen/användandet Tag utrustningen omedelbart ur bruk Gör inga försök att reparera

39 Kasta inte bort något Rapportera snarast till närmaste arbetsledare Skriv ner händelseförloppet i en avvikelserapport som översändes till MAS Genom avvikelserapportering finns det möjlighet att spåra och varna för bristfälligt material och att uppmärksamma och avhjälpa felaktiga hanteringsrutiner. Vid olyckor är det viktigt att snabbt starta en utredning för att fördela ansvaret korrekt så att incidenten eller olyckan inte upprepas. Incidenter och olyckor kan förebyggas. Händelseanalys Då en händelse inträffat, som medfört att en vårdtagare kommit till allvarlig skada eller kunde ha skadats allvarligt bör en händelseanalys utföras. Analysen ger kunskap om hur och varför händelsen inträffade. Den ger även information om vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser upprepas. Händelseanalysen ger svar på följande frågor: Vad har hänt? Varför har det hänt? Hur förhindras en upprepning av händelsen? Hade det genomförts regelbundna kontroller av den involverade utrustningen och var kontrollerna dokumenterade? Fanns det lämplig utrustning för att utfärda arbetsprocesserna? Följde enheten föreskrifter, specifikationer och bruksanvisningar gällande aktuell utrustning/apparatur? Hade denna typ av utrustning fungerat korrekt och använts på lämpligt sätt tidigare? Uppfyllde den involverade utrustningen gällande specifikationer och föreskrifter? Fanns bruksanvisning och andra nödvändiga instruktioner i direkt anslutning till utrustningen? Var personalen utbildade på rätt sätt för att sköta den utrustning som var inblandad i den negativa händelsen/tillbudet?

40 Handläggning av tillbud Myndighetsansvaret för produkter inom medicinteknik delas mellan Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läkemedelsverket utövar tillsyn över medicintekniska tillverkare och deras produkter. Myndigheten övervakar bland annat tillverkarens utredningar och åtgärder samt följer upp effekten av vidtagna åtgärder. Socialstyrelsen utövar tillsyn av den yrkesmässiga användningen av produkterna. Anmälan görs av medicinsk ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder, analyserar, sammanställer och följer upp tillbudet. Rapporterar till såväl tillverkaren/leverantören och Läkemedelsverket. Rapport sker även till Område hjälpmedel. Vid Lex Maria anmälan sker anmälan även till Socialstyrelsen. Blankett ifylls av ansvarig ordinatör/förskrivare eller den leg personal som tagit emot avvikelsen. Blanketten skickas efter kontakt till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Blankett finns att hämta Egentillverkade medicintekniska produkter Anmälan om negativa händelser och tillbud med egentillverkade medicintekniska produkter ska alltid göras till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen skall ges möjlighet att undersöka den inblandade produkten. Rapportering till Yrkesinspektionen Enligt arbetsförordningen ska arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta yrkesinspektionen vid olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet som har föranlett dödsfall eller svårare personskada eller som har drabbat flera arbetstagare samtidigt. Detta gäller också vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Denna anmälan sköts av arbetsledare/enhetschef.

41 ORDINATION/UTPROVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Kompetens Ett grundkrav för all hjälpmedelsordination är den yrkeskompetens som anges i respektive produktanvisning. Hjälpmedelskunskap skall ingå i ordinatörens utbildning i aktuellt yrke/profession. Vårdgivaren har ansvar för att säkerställa att de utsedda ordinatörerna har rätt kompetens, att de har de kunskaper som krävs för arbetsuppgiften och att ordinationskompetensen upprätthålls. Den som är nyutbildad eller ny som ordinatör och saknar erfarenhet på hjälpmedelsområdet skall ha tillgång till handledning av erfaren ordinatör. Enhetschefen ansvarar för att ny personal i samband med introduktion har/får den kompetens som krävs. Förskrivningsrätten utgår från om man har den yrkesutbildning och kompetens som krävs för att förskriva hjälpmedel. I den kommunala hälso- och sjukvården kan personliga hjälpmedel ordineras av legitimerad personal såsom arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. Vad varje yrkesgrupp ordinerar styrs av produktgrupp och ordinationskompetens. Ordinationsrätt kan ej delegeras. Förskrivningsrätt kan ej delegeras. Ett register över samtliga förskrivare skall finnas i verksamheten och vara godkänd av verksamhetschef. Förskrivningsprocessen Att förskriva ett hjälpmedel är en del i behandling och rehabilitering. Förskrivaren ansvarar för att: Att bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig hjälpmedelsprodukt Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Dokumentera föreskrivet hjälpmedel i journal Förskrivaren ska instruera användare, närstående och personal både teoretiskt och praktiskt hur ett förskrivet hjälpmedel ska användas och skötas. Förskrivaren skall även informera om vilken service som finns och vem man vänder sig till om frågor uppstår.

42 Behovsbedömningen sker utifrån en helhetsbedömning och skall planeras och genomföras i samverkan med vårdtagaren.

43 Förskrivningsprocessen Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja specifik produkt Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Förskrivaren har ansvaret för uppföljningen så länge uppföljningsansvaret inte är överfört till någon annan eller att förskrivaren gjort en noggrann utvärdering och avslutat ärendet samt gjort en dokumentation angående detta i journalen.

44 Dokumentation av medicintekniska produkter Dokumentation av de medicintekniska produkterna är mycket viktig. Den ska innehålla all information som behövs för att en produkt ska kunna användas på ett sätt som är säkert för patienten, närstående och personal. Dokumentationen av produkten: Bruksanvisning som lämnas med produkten, en kopia behålls av förskrivaren Instruktioner för handhavande Skötselinstruktioner Fullständig teknisk dokumentation En journalhandling skall alltid innehålla: Uppgift om patientens identitet Väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården/insats (anamnes) Uppgifter om ställd diagnos och anledning till mer betydande åtgärder Väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder Uppgift om den information som har lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning Av journalen skall framgå: Vem som är förskrivare Målsättning med förskriven produkt Typ av produkt Riskfaktorer Riskanalys Skriftlig/muntlig instruktion/information ev. ordination till patient Skriftlig/muntlig ordination/instruktion till annan personal Överlåtelse av delar i förskrivningsprocessen Om flera befattningshavare ansvarar för förskrivningsprocessens olika delar skall det klart framgå av dokumentationen i vilka delar de ansvarat Dokumentation i förhållande till förskrivningsprocessens olika delar

45 Lathund för förskrivning av förflyttningshjälpmedel Hjälpmedel Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner Glidlakan Person med funktionsnedsättning som behöver stöd och hjälp vid förflyttning Att brukare själv eller med vårdares hjälp kan ändra läge i sängen Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas, vid behov tillsammans med vårdare Glidmatta Mini-move Person med funktionsnedsättning som har svårighet att förflytta sig i säng, från säng till stol Att brukare med hjälpmedlet, självständigt eller med vårdares hjälp klarar förflyttning Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas Glidskiva Person med funktionsnedsättning som ej klarar förflyttning från t ex säng rullstol, rullstol bil Att brukare med hjälpmedlet självständigt eller med vårdares hjälp klarar förflyttning Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas Lyftband Typ Fleximove Person med funktionsnedsättning som har svårt att medverka vid förflyttning Att underlätta förflyttning för både brukare och vårdare Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas tillsammans med vårdare

46 Hjälpmedel Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner Vårdbälte Ingår som grundutrustning I SÄBO Person med funktionsnedsättning som behöver stöd och hjälp vid förflyttning Att brukare med vårdares hjälp får en säker och samtidigt så aktiv förflyttning som möjligt Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas tillsammans med vårdare Vendelamatta Ingår som grundutrustning I SÄBO Person med funktionsnedsättning som har svårt att medverka vid förflyttning Att underlätta för både förflyttning för både brukare och vårdare Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas, tillsammans med vårdare Vridplatta Ingår som grundutrustning I SÄBO Person med funktionsnedsättning som har svårt att medverka vid förflyttning Att underlätta förflyttning för både brukare och vårdare Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas tillsammans med vårdare Vridplatta med handtag, Överflyttningsplattform m hjul Person som kan stå men inte själv flytta sina fötter och upplever att det känns tryggare vid förflyttningar om de har något att hålla sig i Att brukare med vårdares hjälp får en säker och samtidigt så aktiv förflyttning som möjligt Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas tillsammans med vårdare

47 Hjälpmedel Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner Taklyft Person med funktionsnedsättning som har betydande svårigheter vid förflyttning och där mobil lyft ej fungerar Att underlätta och möjliggöra förflyttningar på ett för brukare och vårdare skonsamt och säkert sätt Alternativa förflyttningssätt och mobil lyft skall ha provats och uteslutits. Efter installation görs utprovning av lyft och lyftsele av förskrivaren. Uppresningslyft, mobil personlyft Person med funktionsnedsättning som har betydande svårigheter vid förflyttning Att brukare med vårdares hjälp får en säker och samtidigt så aktiv förflyttning som möjligt Återkommande bedömning av uppresningsförmåga fordras. Lyften skall alltid provas ut i den miljö där den skall användas Lyft sele Person som efter bedömning skall förflyttas med lyft skall ha en personligt utprovad sele Att underlätta möjliggöra förflyttning på ett för brukaren skonsamt och säkert sätt Välj sele utifrån brukarens individuella behov. Prova ut rätt storlek och märk ut lämplig ögla. Selen skall utprovas ihop med aktuell lyft/lyftbygel och kombinationen ska vara godkänd enligt aktuell kombinationslista

48 FÖRSKRIVARE/ORDINATÖRER Behörighet att förskriva förbrukningsartiklar Sjuksköterskor har behörighet att förskriva förbrukningsartiklar som används vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens efter särskild utbildning. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen ska ansvara för att: 1. utse vem eller vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som ska få förskrivningsrätt 2. göra bedömningar, i enligt med 3 kap.7, av behörig personals utbildningar och kompetens 3. förteckna vilka förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånerna som var och en av dem som har förskrivningsrätt får förskriva utifrån vars och ens kompetens

49 Förskrivare av förbrukningsartiklar vid urin och tarminkontinens Vallehemmet Distriktssköterska Marie Johansson Tel: , Midgård Frejan Ardalagården Ardala hemvård Korttiden Viktoriagården Viktoria hemvård Valle hemvård Brogårn Distriktssköterska Johanna Snögren Tel: , Sjuksköterska Claesson Christina Tel: , Distriktssköterska Erika Ek Tel: , Sjuksköterska Karin Almersved Tel: , Sjuksköterska Elisabeth Alfredsson Tel: , Distriktssköterska Pelle Wallgren Tel: , Sjuksköterska Annika Ståhl Tel: Sjuksköterska Belkes Arzoomand Tel: , Sjuksköterska Ann Karlsson Tel: Sjuksköterska Helena Wallin Tel: , Sjuksköterska Sara Ek Tel: , Distrikssköterska Anette Sandberg Tel: ,

50 Djäkne hemvård Malmgården Skarahemmet Handikappomsorgen Sjuksköterska Ek Malena Tel Sjuksköterska Helena Bergmansson Tel: Sjuksköterska Holmberg Åsa Tel: , Sjuksköterska Margareta Hellström Tel: , Sjuksköterska Marita Winkvist Tel: , Sjuksköterska Else-Britt Sävhammar Tel: , Sjuksköterska Anna Swahn-Ekelund Tel: ,

51 Förskrivare av personliga hjälpmedel Titel Namn Arbetsplats adress Telefonnr Arbetsterapeut Eva Eriksson Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Annika Karlsson Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Annika Månsson Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Marcus Karlsson Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Annelie Hellberg Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut (vik för Annelie Hellberg) Arbetsterapeut Alida Johansson Johanna Bohrén Äldrecentrum Skara kommun Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Birgitta Eriksson Handikappomsorgen Fontänen Sjukgymnast Ulrica Ericsson Äldrecentrum Skara kommun Sjukgymnast Anna Krantz Äldrecentrum Skara kommun Sjukgymnast Malena Eklund Äldrecentrum Skara kommun Förskrivare av EP-larm Handikappomsorgen Sjuksköterska Anna Swahn-Ekelund Tel:

52 Förskrivare av antidecubitusmadrasser Vallehemmet Midgård Frejan Ardalagården Ardala hemvård Korttiden Skarahemmet Viktoriagården/Viktoria hemvård Valle hemvård Djäkne hemvård Brogårn Malmgården Natt Distriktssköterska Marie Johansson Tel: , Distriktssköterska Johanna Snögren Tel: , Sjuksköterska Claesson Christina Tel: , Distriktssköterska Erika Ek Tel: , Sjuksköterska Elisabeth Alfredsson Tel: , Distriktssköterska Pelle Wallgren Tel: , Sjuksköterska Annika Ståhl Tel: Sjuksköterska Ann Karlsson Tel: Sjuksköterska Helena Wallin Tel: , Sjuksköterska Malena Ek Tel: , Sjuksköterska Helena Bergmansson Tel: Distriktssköterska Anette Sandberg Tel: , Sjuksköterska Holmberg Åsa Tel: , Distriktssköterska Susanne Nolkrantz Tel: ,

53 TRYCKAVLASTANDE PRODUKTER Att tänka på vid användning av madrass/dyna Vid användande av tryckavlastande madrass/dyna skall det finnas så lite som möjligt (överkast, filtar, dubbla inkontinensöverdrag etc.) mellan användaren och produkten. Detta för att få bästa möjliga effekt av den tryckavlastande funktionen. Det är viktigt att man inte bäddar fast om madrassen/dynan utan låter lakan, inkontinensskydd etc. hänga löst kring dynan. Dynor skall vara rätt monterade efter tvätt rätt placerade i rullstolen Se BRUKSANVISNING!

54 Tryckavlastning för hälar Tryckavlastning av hälar kan ske med Ligasanoplattor Hälavlastning Heelift Heelift Original Heelift Mjuk Heelift Sträck Elbowlift Hälar kan avlastas m kilkudde Hälar kan avlastas enkelt med en vanlig huvudkudde

55 Förskrivning av höftskyddsbyxa Förskrivare: I Skara kommun förskriver sjukgymnast Personer i verksamheten som har riskbedömts och befunnits ha en stor risk för fall vid fallriskbedömning får erbjudande om att få höftskyddsbyxor. Målgrupp: Personer med: Diagnostiserad osteoporos eller stark misstanke om detta Tidigare höftfraktur Lågt BMI Ökad fallrisk och där man har utfört fallpreventiva åtgärder Nedsatt kognitiv förmåga Före förskrivning Riskbedömning enligt Downtons Fall Risk Index För personer med 3 poäng eller mer genomförs åtgärder för fallprevention Om fallrisken kvarstår trots åtgärder bedöms personens behov av höftskyddsbyxa Information till person, anhörig och/eller vårdpersonal är grundläggande för att höftskyddsbyxa ska användas och få avsedd effekt Utprovning Prova ut lämplig storlek efter mått. Höftmåttet ska tas över stussen på bredaste stället i centimeter. Två par höftskyddsbyxor erbjuds gratis till målgruppen och tillhandahålls på Äldrecentrum. Uppföljning Tre månader efter utskrivning bör personens situation och användning av höftskyddsbyxa följas upp

56 Förskrivning av Antidecubitusmadrasser Sjuksköterskor som har gått förskrivningskursen är ansvariga och äger rätt att skriva ut antidecubitusmadrasser för verksamheten. Samråd skall ske med arbetsterapeut eller sjukgymnast när kombination sker med personligt förskriven säng, när sängens funktion påverkas av madrassen och om förflyttningssituationen i eller till och från sängen påverkas. Patienter med risk för att utveckla trycksår ska så tidigt som möjligt få en tryckavlastande madrass. Patientens bedömda risk att få trycksår eller graden på ett redan utvecklat trycksår avgör vilken typ av madrass som skall väljas. Madrassen måste väljas efter patientens behov, kroppsbyggnad och vikt. Även ett mycket lågt tryck kan stänga blodflödet i hudens minsta blodkärl. Madrass väljs utifrån: Riskbedömning enl. Modifierad Nortonskala Sårgrad Patientkomfort Patientens rörelse./förflyttningsförmåga Vikt och kroppsbyggnad Tillgänglighet Tradition Preventiv behandling Tänk på att varje lager ovanpå madrassen försämrar den tryckavlastande effekten. Nedanstående madrasser finns i lager i förrådet och skall i första hand tas därifrån. Fibermadrass Carebed Sof Care Optimal 5zon Optimal 5zon BM (bäddmadrass 7 cm) Dokumentera i Websesam från lager 910 eller 1310 Samtliga luftmadrasser ordineras från lager 1310 (hyrhjälpmedel) Madrass Optimal 5 zon 15 cm är hyrhjälpmedel, övriga madrasser av skum (optimal 5 zon, 7 cm) från lager 910 (inköpta hjälpmedel)

57 Utvärdering och uppföljning Funktion och nytta av hjälpmedlet skall alltid följas upp och utvärderas. Det ligger på förskrivaren att bedöma om hjälpmedelsbehovet kvarstår och ta ställning till nya och/eller kompletterande åtgärder. Annan befattningshavare kan dock överta behandlings- och därmed uppföljningsansvaret. Detta kan bli aktuellt när förskrivaren skriver ut i något annat område än vad han/hon själv har ansvaret för. Det är dock viktigt att en ordentlig överrapportering sker till den sjuksköterska som tar över ansvaret. Det är viktigt att en instruktion/rapport om skötsel, inställning, pumpning m.m. ges inte bara till den ansvariga sjuksköterskan utan även till berörd personal skall ha denna information. Överflyttning av baskod i websesam Blankett för hjälpmedelsorder finns i websesam. Du hittar den när du går in i web/sesam/blanketter&rutiner/hjälpmedelsorder. För att kunna förskriva behöver du registrera dig i websesam. Glöm inte att byta baskod vid förskrivning. Vid all inskrivning av patienter i kommunens hälso- och sjukvård skall en baskodsändring göras i websesam. Det vill säga de patientgrupper som ingår i kommunens hälso- och sjukvårdsansvar enligt HSL 18. Byte av baskod innebär ett ändrat betalningsansvar för brukarens hjälpmedel. Vid ev. utskrivning från kommunens hälso- och sjukvård skall primärvården meddelas som då gör en baskodsändring och kostnaden går då tillbaka. Ansvariga på Kontaktpunkten skall meddelas i kommunen när det är aktuellt med byte av baskod som sedan vidarebefordrar det till primärvården. Kontroll och uppföljning av decubitusmadrasser Förebyggande och behandlande antidecubitusmadrasser utlämnas av förskrivande sjuksköterska efter säkerställande att produkten är funktionsduglig och lämplig. Förskrivaren ansvarar för att kontinuerligt underhåll och funktionskontroll sker dagligen. Detta kan utföras av annan sjuksköterska eller omvårdnadspersonal efter instruktion från förskrivande sjuksköterska. Bruksanvisning skall alltid finnas tillgänglig. Rengöring Se bruksanvisning för aktuell madrass.

58 Dagliga kontroller För fullgod effekt av utprovad antidecubitusmadrass är det viktigt att dagligen kontrollera att: Det finns luft i madrassen Eventuella slangar och sladdar ej är klämda Madrassen är hel och ren Brukaren inte upplever/uttrycker något obehag av madrassen Se även bruksanvisning.

59 VÄGLEDNING VID VAL AV MADRASS Låg risk för trycksår Hög risk för trycksår/ trycksår grad 1-2 Mycket hög risk för trycksår/ trycksår grad 3-4 Bild. Beskriver madrassval efter trycksårsrisk Välj en statisk madrass med luft eller skum: Optimal 5-Zon, Optimal Solett, Pentaflex Elegance, Soft Euroflex Hygien, TT, Sof Care, Blue Air Välj en luftväxlande madrass med eller utan sensorer. Plexus Overlay, Air Express Overlay, Profi Care, Auto Sure Float, Nimbus Professionl Välj en low air loss-madrass : Auto Aire Select eller i komplicerade fall Clinitronsäng. Upphandlade madrasser i Västra Götalandsregionen OBS! Sortimentet kan komma att ändras Optimal 5-Zon Optimal Solett Pentaflex Elegance Soft Euroflex Hygien

60 TT Sof Care Blue Air Plexus Overlay Air Express Overlay Profi Care

61 Auto Sure Float Nimbus Professional Auto Aire Select Clinitron

62 FÖRFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL Glidmatta Glidskiva Flexibälte Vendela Turner vridplatta Turner vridplatta