KVALITETSSÄKRING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSSÄKRING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER"

Transkript

1 KVALITETSSÄKRING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Äldre och handikappomsorgen Skara kommun ÅR 2010 Reviderad år 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FLIK ALLMÄNT När behov uppstår av medicinteknisk produkt Rutin för hämtning eller återlämnande av hjälpmedel Telefonlista MTP-ombud inom äldre- och handikappomsorgen Begreppsdefinitioner REGELVERK Lagar och föreskrifter som styr medicintekniska produkter Medicintekniska produkter Ansvar vid användning enligt SOSFS 2008:1 Kvalitetssäkring ANSVARSFÖRDELNING FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Ordinatörens/förskrivarens ansvar Arbetsledaransvar Omvårdnadspersonalens ansvar MTP-ombudets ansvar Hälso- och sjukvårdspersonal - yrkesansvar Patienten/brukarens ansvar ANSKAFFNING Leverans och hämtning Ankomstkontroll Montering och installation av hyrhjälpmedel UNDERHÅLL KONTROLL, SERVICE OCH BESIKTNING Förebyggande underhåll Funktionskontroll Besiktning Köphjälpmedel Hyrhjälpmedel Lathund för underhåll och kontroll GRUNDUTRUSTNING I BOENDEN/DAGCENTRAL Hjälpmedel i särskilt boende och dagcentral Enklare hjälpmedel Grundutrustning i särskilt boende Individuellt utprovade hjälpmedel Omdisponering av grundutrustning Utrusning i nattpersonalens bilar Rutiner för grundutrustning Lathund för kontroll av grundutrustning

3 SPECIALANPASSNING OCH ANPASSNING Specialanpassning av medicinteknisk produkt Anpassning av medicinteknisk produkt TILLBUD OCH OLYCKOR - RAPPORTERING 8 Orsak till tillbud och olyckor Vid tillbud eller risk för tillbud Händelseanalys Handläggning av tillbud ORDINATION/UTPROVNING AV PERSONLIGA 9 HJÄLPMEDEL Kompetens Förskrivningsprocessen Dokumentation av medicintekniska produkter Lathund för förskrivning av förflyttningshjälpmedel FÖRSKRIVARE/ORDINATÖRER 10 Behörighet att förskriva förbrukningsartiklar Förskrivare av personliga hjälpmedel Förskrivare av EP-larm Förskrivare av Antidecubitusmadrasser TRYCKAVLASTANDE PRODUKTER 11 Att tänka på vid användning av madrass/dyna Tryckavlastning för hälar Förskrivning av höftskyddsbyxa Förskrivning av Antidecubitusmadrass Vägledning vid val av madrass FÖRFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL 12 ANVÄNDNING AV STÅLYFT/UPPRESNINGSLYFT 13 ANVÄNDNING AV PERSONLYFTAR OCH LYFTSELAR Utprovning, förskrivning, uppföljning Handhavande av lyft och sele Checklista för användning av personlyft ANVÄNDNING AV TIPPBRÄDA 15 ANVÄNDNING AV SÄNGGRINDAR OCH SÄNGSKYDD 16 ANVÄNDNING AV BLADDERSCAN 17 KONTROLL OCH SKÖTSEL AV NÄRINGSPUMPAR KONTROLL AV BLODTRYCKSMANCHETT Blankett för arbetsorder 19

4 KONTROLL OCH SKÖTSEL AV SLEMSUG 20 KONTROLL OCH SKÖTSEL AV SPOL- OCH DISKDESINFEKTOR Olika desinfektorer Loggbok/dokumentation Rengörings och temperaturkontroll Daglig kontroll och underhåll Årlig service Blankett för kontroller LATHUND FÖR RENGÖRING AV HJÄLPMEDEL Användarens ansvar Rengöring av hjälpmedel vid smitta Skötsel av rullstol Skötsel av gåbord Skötsel av käppar/kryckkäpp Skötsel av rollator Skötsel av hygienstol/duschstol Skötsel av sängar REGLER OCH ANVISNING VID LÅN AV HJÄLPMEDEL Anvisning till ordinatör Anvisning till låntagare Blankett Låneförbindelse REGLER FÖR RULLSTOL MED HJÄLPMOTOR SOM ANHÖRIGSTÖD Blankett Låneförbindelse REGLER FÖR TRAPPKLÄTTARE

5 ALLMÄNT När behov uppstår av medicinteknisk produkt När ett behov av en medicinteknisk produkt uppstår kan Du vända dig till din arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska. Till arbetsterapeuten vänder Du dig vid: Bedömning, utprovning och förskrivning av individuellt utprovade hjälpmedel som underlättar det dagliga livets aktiviteter. Bostadsanpassningar För att få instruktioner och råd i vardagliga situationer, ges till omvårdnadspersonal och anhöriga. Rådgivning angående patientförflyttningar m. m Utprovning och förskrivning av förflyttningshjälpmedel Till sjukgymnasten vänder Du dig vid: Utprovning och förskrivning av förflyttningshjälpmedel m. m Träning och rådgivning vid funktionsnedsättningar, smärta m. m Rådgivning angående patientförflyttningar m. m Till sjuksköterskan vänder Du dig vid: När behov av medicinteknisk utrustning uppstår kan Du vända dig till Din sjuksköterska. Ansvarig sjuksköterska inom arbetsenheten bedömer behov av medicinteknisk utrustning och beslutar tillsammans med enhetschefen vad som behövs för verksamheten. Vid större inköp kontaktas medicinskt ansvarig sjuksköterska för rådgivning. Vid akuta behov på helger, kvällar/nätter Vid behov av Antidecubitusmadrass kontakta tjänstgörande sjuksköterska (nyckel finns på Korttidsenheten för kommunens hjälpmedelsförråd).

6 Vid akut behov av personlyft så finns det tre mobila hopfällbara personlyftar att tillgå. De finns att tillgå på följande platser: Receptionen på Frejan, hjälpmedelsförrådet på Ardalagården samt i träningsrummet på Husaren.

7 Rutin för hämtning och återlämnande av hjälpmedel Hyreshjälpmedel Förskrivare (arbetsterapeut, sjuksköterska eller sjukgymnast) ska vid återlämning av hjälpmedel avregistrera hjälpmedlet i websesam snarast samt lägga en arbetsorder om hämtning i websesam. Leverantören ska efter registrering av återlämnat hjälpmedel hämta hjälpmedel från angiven plats. Om den enskilde har hjälpmedel på två platser t.ex. Korttiden och egna hemmet så måste order för hämtning läggas på två order, en om hämtning på Korttiden och en för hämtning i det egna hemmet. Hjälpmedel som ägs av Skara kommun Dessa ska transporteras till hjälpmedelsförrådet Skara kommun. Funktionshyrda hjälpmedel Icke skrymmande hjälpmedel Transport av 1. anhöriga 2. personal (oavsett yrkeskategori) Skrymmande hjälpmedel Transport beställs av hjälpmedelsreparatör Skara kommun Rutin då enskild inte är i behov av hjälpmedel Sjuksköterska tar kontakt med arbetsterapeut/sjukgymnast om att den enskilde är avliden, ska flytta eller liknande. Man kommer överens om vem som gör vad. Förskrivare faxar/lämnar en hjälpmedelslista till omvårdnadspersonalen, så att de kan göra en inventering av hjälpmedel hos den enskilde. Omvårdnadspersonal kontaktar handläggande förskrivare och gör en återkoppling. Förskrivare skriver en hämtorder i websesam. Hämtordern lämnas/faxas till ansvarig omvårdnadspersonal.

8 Ansvarig förskrivare ska dagen efter att Område hjälpmedel har hämtat hjälpmedlen, städa i websesam dvs. se över att det inte finns några förskrivna hjälpmedel kvar på den personen. Alla hjälpmedel som har hämtats ska vara borta i websesam. De hjälpmedel som man inte hittar ska sökas efter och sen ev. anmälas som försvunna.

9 Telefonlista Arbetsterapeuter Sjukgymnast Hjälpmedelstekniker 32776, Område hjälpmedel Sjuksköterska Se telefonlista på resp. enhet MAS/verksamhetschef 32589, Enhetschef Äldrecentrum 32651

10 MTP OMBUD INOM HANDIKAPPOMSORGEN Arbetsplats Namn Telefonnummer Pärm Bumerangen Anna Johansson Sara Gustafsson Fontänen Birgitta Eriksson Tråden Lena Larsson Åkerstigen 86 Björn Sandberg Stenåsgatan Lillemor Johansson Pia Gustavsson Ängsstigen Barbro Henriksson Nikolai Gränd Elly Borg Åsbrinksgatan Martin Johansson Saknas Personliga assistenter Lotta Svantesson 32597, Anneli Persson Zabrije Zahiri 32597, Socialpsykiatrin Anja Dahlin Saknas

11 MTP-OMBUD INOM ÄLDREOMSORGEN Arbetsplats Namn Telefonnum mer Frejan Djäkne hemvård Ann-Christin Ohlsson Ewa Lundgren Camilla Bergqvist Maria Krantz Ann-Charlotte Andersson Brogår n hemvård Annika Holst 32124? Lotta Svensson Valle hemvård Camilla Hermansson Gunilla Friberg Larsson Ardala hemvård Susanne Molin Christina Andersson Midgård Ann-Christine Johansson Christina (Tina) Strömberg Viktoria hemvård Sandra Andersson Kristin Nordström Vallehemmet Monika Nylander Eva Johansson Ardalagården Kristina Edin Marie Svensson Skarahemmet Carina Svensson Pärmnr Malmgården Viktoriagården Korttiden A Korttiden B Dagverksamhet Lisbeth Heimar Julanta Svensson Maria-Sofia Brunberg Birgitta Johansson Susanne Lindström-Banjac Martina Åkervall Else-Karin Karlsson 2492 Frejan Maria Lagergren 2892 Ardala 4,

12 Begreppsdefinitioner Begrepp Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Förskrivare Förklaring Dokument som finns på Består av politisk antagna riktlinjer och produktanvisningar avseende förskrivning av hjälpmedel i Västra Götaland. Produktanvisningarna reglerar bl.a. kriterier för att ett hjälpmedel förskrivet och vem/vilka som är behöriga förskrivare. Förskrivare skall vara godkänd av medicinskt verksamhetsansvarig, utsedd att förskriva hjälpmedel i tjänsten och vara registrerad i vårdgivarens register över förskrivare. Förskrivaren är en person som innehar den yrkesutbildning och kompetens som krävs för att förskriva hjälpmedel. Förskrivning Innebär: - Bedöma behov av insats - Välja lämplig produkt, prova ut, anpassa - Ev. specialanpassa - Instruera, träna och informera - Följa upp och utvärdera Medicinskt underlag Rekonditionering Utrangering Anpassning Specialanpassning Handling som skall innehålla tillräcklig medicinsk information för ställningstagande till val av behandling Innebär att hjälpmedlet återställs till fullgott skick inom ramen för det av tillverkaren avsedda ändamål Avses när ett hjälpmedel permanent tas ur drift Avses de åtgärder som krävs för att det ska passa vårdtagaren. Anpassningen sker inom tillverkarens ramar Hjälpmedlet och/eller tillbehör kombineras på annat sätt än vad tillverkaren avsett

13 REGELVERK FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Sedan den 1 september 2001 utövar Läkemedelsverket, med stöd av förordningen (1993:876) om medicintekniska produkter ändrad genom förordningen (2001:552) tillsyn över medicintekniska produkter och deras tillverkare. Läkemedelsverket svarar vidare för de föreskrifter som behövs för att klargöra de krav som anges i 6 lagen (1993:584) om medicintekniska produkter. Socialstyrelsen utövar tillsyn över hur medicintekniska produkter används inom hälso- och sjukvården samt över de produkter som tillverkas inom vården och som endast skall användas i den egna verksamheten (SOSFS 2008:1). Även andra myndigheter ansvarar för verksamhetsområden som berör medicintekniska produkter: Elsäkerhetsverket, Statens Strålskyddsinstitut, Arbetsmiljöverket m fl. Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjer för MTP: SFS 1993:584 SFS 1993:876 SOSFS 2008:1 SOSFS 2005:28 SOSFS 2005:12 SFS 1982:763 SFS 1998:531 Svensk författningssamling. Lag om medicintekniska produkter Svensk författningssamling. Förordning om medicintekniska produkter Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsplikt enligt Lex Maria Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Svensk författningssamling. Hälso- och sjukvårdslag Svensk författningssamling. Lag om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (gäller t.o.m ) SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag (gäller from ) SFS 1993:1068 Svensk författningssamling. Förordning om elektrisk material Samtliga ovannämnda lagar och föreskrifter bör vara kända av all personal som har ansvar för medicintekniska produkter

14 Medicintekniska produkter Innehållet i denna pärm är en praktisk tillämpning av de riktlinjer som Socialstyrelsen har utfärdat samt ett komplement till vad som finns i handboken för personligt förskrivna hjälpmedel. Regelverk - medicintekniska produkter Med medicintekniska produkter (MTP) avses enligt Lag om medicintekniska produkter SFS 1993 :584 en produkt som skall användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor: 1. Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom. 2. Påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder. 3. Undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process. 4. Kontrollera befruktning Sjukvårdshuvudmännens skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel fastläggs i Hälso- och sjukvårdslagen enligt HSL 19982:763. Av 2 e i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) framgår att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Socialstyrelsen har utarbetat föreskrifter SOSFS 2 008:1 om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Ansvarsfördelning mellan vårdgivare, verksamhetschef respektive hälso- och sjukvårdspersonal har förtydligats och nya bestämmelser om ledningssystem och rutiner har tagits fram. Det möjliggör en säker användning och hantering av medicintekniska produkter och främjar det riskförebyggande arbetet för en god vård. Medicinteknisk produkt - CE-märkning I och med att Sverige ingår i EU, får endast CE-märkta medicintekniska produkter marknadsföras. Även tillbehör till CE-märkt produkt skall vara CE-märkta och för att kunna användas tillsammans måste de inte bara passa ihop rent praktiskt utan även vara verifierade i syfte att användas i kombination. Det är tillverkaren som ansvarar för märkningen, vars mått och utformning m m finns fastställt i lag. Alla hjälpmedel betraktas som medicintekniska produkter. De ska vara CEmärkta och regleras enligt lagen om medicintekniska produkter. Med CE-

15 märkningen visar tillverkaren att produkten uppfyller kraven, är säker och att man tar ansvar för produkten. Tillverkarens ansvar gäller bara då produkten används och underhålls på det sätt som anges i information som medföljer produkten. All teknisk utrustning kräver information, instruktion och handböcker för att bli rätt använda och fungera väl. Vid nyanskaffning av medicintekniska produkter krävs utförlig information till den personal som ska använda utrustningen vad gäller underhåll och hur man hanterar utrustningen. Ingen utrustning är komplett förrän denna information har utförts. Medicintekniska produkter omfattar en mängd olika produkter från enkla förbrukningsartiklar som katetrar och sterila förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar. De omfattar hjälpmedel vid rörelsehinder, hjälpmedel för kognitivt stöd och kommunikation och hjälpmedel vid medicinsk behandling. Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar liksom arbetstekniska hjälpmedel hanteras som medicintekniska produkter. Handbok En digital handbok finns tillgänglig i Västra Götaland och uppdateras kontinuerligt. Handboken består av tre delar policy, riktlinjer och produktanvisningar. Varje användare ansvarar själv för att använda den aktuella versionen. Länk till Handboken är Handboken är indelad i sex olika huvudgrupper där personliga hjälpmedel finns för: Kognitivt stöd och kommunikation Hörselskada Medicinsk behandling Rörelsehinder Synskada Ortoser, Proteser och skor På varje produktanvisningsblad framkommer bl.a. vem som är förskrivare, kriterier, mål för hjälpmedlet samt vem som har kostnadsansvar (region eller kommun)

16 Hjälpmedel i olika situationer Grundprincipen är att en person med funktionshinder skall få sina behov av hjälpmedel tillgodosedda oavsett var hon eller han vistas. Regionen eller kommunen ansvarar för förskrivning av personliga hjälpmedel i det dagliga livet. Personliga hjälpmedel förskrivs ej till fritidsboende. I åtagandet ingår heller inte förskrivning av produkter för sport, hobby eller motion. Personligt hjälpmedel som behövs i det dagliga livet Individuellt utprovade hjälpmedel är t.ex. rullstolar, gånghjälpmedel och lyftselar. Hjälpmedel som fordras för att en person med funktionshinder själv eller med hjälp av någon annan skall kunna tillgodose sina grundläggande personliga behov Hjälpmedel som är relaterade till den funktionshindrades individuella behov och som samtidigt möjliggör vård och behandling i hemmet Hjälpmedel för vård och behandling som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsfunktion eller som kan behövas efter en medicinsk behandlingsinsats för att personen skall fungera i hemmet och närmiljö Medicinteknisk utrustning/förbrukningsartiklar Utrustning som behövs i samband med vård och behandling. Exempel: Blodsockermätare, blodtrycksmätare, stetoskop, termometer, injektionssprutor, kanyler, oxygenutrustning med tillbehör, Tens-stimulator, diskdesinfektor/spol, slemsug, infusionspumpar, droppställning, otoskop etc. Katetrar för olika ändamål t.ex. urinkateter, inkontinensprodukter Personalens arbetsmiljö Arbetsgivaren ansvarar för att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö, vilket innefattar olika former av individuella anpassningar. Arbetsgivaren skall enligt Arbetsmiljölagen ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbete. Arbetsgivaren har därmed ansvar för att vidta åtgärder och anskaffa/underhålla hjälpmedel för att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland personal/arbetstagare. Detta omfattar lokaler, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar.

17 Det går vanligen inte att mot den boendes vilja genomföra förändringar i hemmet för att förbättra personalens arbetsmiljö t e x installation av en personlyft och/eller en ny säng. Arbetsmiljölagen är dock överordnad socialtjänstlagen i vissa fall. Detta innebär att vid långvarigt eller ofta förekommande arbete med vissa kroppsställningar så har arbetsmiljölagen företräde. Oftast går det att komma överens och lösa problemet om syftet med förändringen kan klarläggas.

18 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2008:1 Vårdgivarens ansvar 4 Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i ledningssystemet finns rutiner för hur verksamheten ska organiseras för att möjliggöra en säker användning och hantering av medicintekniska produkter. De uppgifter som en vårdgivare har tilldelat en verksamhetschef ska dokumenteras. Verksamhetschefens ansvar 6 Verksamhetschefen ska efter uppdrag, ansvara för att: 1. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används på patienter 2. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs, utlämnas respektive tillförs till patienter 3. de medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna informationssystem är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter 4. information från tillverkare och myndigheter om de medicintekniska produkterna finns tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen och annan berörd personal 5. rutinerna inom ramen för ledningssystemet finns tillgängliga för hälsooch sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal 6. medicintekniska produkter som förskrivits, utlämnats eller tillförts till patienter kan spåras 7 Verksamhetschefen ska, efter uppdrag, göra en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonalens och annan berörd personals utbildningar är adekvata mot bakgrund av den kompetens som krävs för att: 1. vara utbildningsansvarig 2. förskriva och utlämna medicintekniska produkter till patienter 3. ta fram skriftliga anvisningar för specialanpassade produkter 4. vara anmälningsansvarig, vilket innebär att göra anmälningar enligt 6 kap. avseende negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter

19 Verksamhetschef Har det samlade ledningsansvaret för att omsätta vårdgivarens mål i rutiner för verksamheten Ansvarar för att god vård ges och resurser finns Ska se till att personalen har kompetens för de arbetsuppgifter de tilldelats Ta fram och fastställa kvalitetssystem Att rutiner finns för hantering av produkter Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar All hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar och lyder under lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Vem som är hälso- och sjukvårdspersonal regleras i LYHS. 8 Den hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera medicintekniska produkter och till dessa anslutna informationssystem ska ha kunskap om: 1. produkternas funktion 2. riskerna vid användning och hantering 3. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse har inträffat 4. funktionskontroll innan användning enligt de av tillverkaren givna instruktionerna om sådan finns Hälso- och sjukvårdspersonal ska kontrollera de medicintekniska produkterna innan de används på patienter. Kontrollen ska göras enligt de av tillverkaren givna instruktioner om sådana finns Hälso- och sjukvårdspersonal Ansvara för att arbetsuppgifterna fullgörs i överenskommelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Rapportera avvikelser Skall föra journal Medverka i kvalitetsutvecklingsarbete Inhämta kunskap om lagar inom sitt verksamhetsområde

20 Förskrivarens ansvar 9 Den som förskriver, utlämnar eller tillför en medicinteknisk produkt till en patient ska identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven. I denna uppgift ska ingå att: 1. prova ut och anpassa produkten till patienten 2. samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, utlämnade eller tillförda produkter 3. bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt 4. ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det behövs 5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enligt med tillverkarens säkerhetsföreskrifter 6. instruera och träna användaren 7. se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll och 8. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan

21 Kvalitetssäkring Inventering Att aktuell förteckning över MTP finns. Förteckningen skall innehålla information om inventarienummer, apparatslag, typ, placering, inköpsår, pris, garantitid, förebyggande underhåll och vem/vilken firma som skall utföra det. Vid kassering skall orsak, datum och signatur på den som beslutat om kassation. Utbildning/Användning Att personal som skall använda produkten är utbildad och att bruksanvisningar finns tillgängliga. All personal skall känna till produktens funktion, risker vid användning och hantering. Underhåll Att personal kontinuerligt funktionskontrollerar och rengör produkter/hjälpmedel. Att förebyggande underhåll och kontroller genomförs av behörig person Funktionskontroll Funktionskontroll innan användning enligt de av tillverkaren givna instruktioner om sådan finns Utrangeringar/omdisponeringar/återlämning Att produkter som av olika anledningar inte används återlämnas. Förskrivning Den som förskriver, utlämnar eller tillför MTP ska identifiera patientens behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven Rapport om avvikelser Skriftlig rapportering ska göras enligt riktlinjer för avvikelsehantering. Samtliga negativa händelser och tillbud med MTP skall rapportera

22 Utbildning och kompetens Ansvarig enhetschef svarar för att all personal genomgår en grundläggande utbildning i hur olika MTP ska användas. Utbildningen ska vara återkommande och följas upp regelbundet. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera, instruera och handleda omvårdnadspersonal avseende användandet av MTP hos vårdtagare på individnivå vid utprovningstillfället. Utbildning för MTP-ombud Utbildning för MTP-ombud bör genomföras en gång per år. Utbildningen skall innehålla både teori och praktik. Utbildningen genomförs av arbetsterapeuter, sjukgymnaster m fl.

23 ANSVARSFÖRDELNING FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Vårdgivaren är skyldig att dokumentera uppgift om ansvarig person och gällande rutiner SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Befogenheter och ansvar skall preciseras och fördelas så att all personal vet sitt ansvar för medicintekniska produkter. Ordinatörens/förskrivarens ansvar Ordinatören ansvarar för att arbetsuppgifterna utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patientjournal skall föras under hela processen enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) och i enligt med Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården (SOSFS 2008:14) Förskrivaren skall: Följa de lagar, förordningar samt regiongemensamma och lokala riktlinjer som gäller inom hjälpmedelsområdet I samråd med patienten och i förekommande fall med dennes närstående: 1. Bedöma behov ur medicinsk synvinkel med hänsyn tagen till sociala pedagogiska, psykologiska och tekniska aspekter 2. Utreda det totala hjälpmedelsbehovet och relatera det till andra åtgärder Prova ut produkt Välja specifik produkt Ansvara för att hjälpmedlets funktion kontrolleras innan det tas i bruk Instruera och träna med patienten Informera patienten muntligt och skriftligt och vid behov utforma individanpassad information om hjälpmedelsanvändningen Informera patienten om vart han eller hon vänder sig när det handlar om frågor, reparation, underhåll, återlämning av hjälpmedel och förändrade hjälpmedelsbehov Överföra information om fortsatt behov av åtgärder till den som övertar behandlingsansvaret Följa upp och utvärdera effekten och nyttan av förskrivningen mot uppsatta mål

24 Arbetsledaransvar Enhetschefen ansvarar för att de medicintekniska produkterna används på ett säkert sätt utifrån de regler som finns fastställda inom enheten. Enhetschefen/arbetsledaren ansvarar för att omvårdnadspersonalen har tillräckliga kunskaper för att kunna hantera hjälpmedel de använder i sitt dagliga arbete Enhetschefen ansvarar för att personalen får kontinuerlig utbildning och kunskap i användandet av medicintekniska produkter Att förskrivaren meddelas när ny personal är i behov av utbildning Har ansvar för att det upprättas lokala rutiner för skötsel enligt tillverkarens anvisningar och kunskap om hantering av produkterna enligt nedan. Omvårdnadspersonalens ansvar Kontroll av produktens funktion innan den används i enlighet med tillverkarens givna instruktioner Att följa ordinatörens instruktion vid användandet av produkten Se till att produkten underhålls och rengörs regelbundet Se till att ingen personlig förskriven produkt används till någon annan än till den vilken produkten är ordinerad till Anmäla brister och fel eller misstanke om brister i funktion till förskrivaren Kontakta förskrivaren då vårdtagarens vikt, funktionsnivå eller behov har förändrats på ett sådant sätt att det påverkar användandet avlyft eller sele Återlämna hjälpmedel som inte längre används av vårdtagare Vid återlämning ska hjälpmedlet vara väl rengjort MTP ombudens ansvar Att ansvara för MTP-pärmen och hålla den aktuell. Skall sätta in nya instruktioner och plocka bort inaktuella papper Upprätta inventarieförteckning för grundutrustningen och hålla den aktuell Att vara informerad om nyheter om MTP Att kvalitetssäkring tas upp som en punkt på APT. Detta för att samtliga personal skall kunna känna sitt ansvar och få den information som behövs Informera såväl nyanställd personal som vikarie om vad kvalitetssäkring av MTP innebär

25 Upprätta rutiner för rengöring samt funktionskontroll av hjälpmedel tillsammans med enhetschefen All personal ansvarar för att kontinuerlig kontroll utföres på medicintekniska produkter. Detta för att brister, fel och slitage ska upptäckas innan tillbud/skada sker. Hälso- och sjukvårdspersonal yrkesansvar Den hälso- och sjukvårdspersonal som är formellt kompetent eller är delegerad att använda de medicintekniska produkterna har ett självständigt yrkesansvar för sitt handlande inom sitt kompetensområde. Det innebär att man: Får endast använda sådan utrustning som man har kompetens för Göra funktions- och säkerhetskontroll innan utrustningen tas i drift Meddela sin arbetsledare eller den som delegerar viss uppgift om man saknar nödvändig kompetens Rapportera till medicinskt ansvarig sjuksköterska vid tillbud och olyckor eller risk för sådan Patientens/brukarens ansvar Vanligtvis ansvarar antingen den person som har en funktionsnedsättning eller den som assisterar, det vill säga personal och i vissa fall närstående för allmänt underhåll, rengöring och förvaring av individuellt förskrivna hjälpmedel. När en patient får ett hjälpmedel förskrivet är detta ett lån och hjälpmedlet skall återlämnas då behovet upphört Hjälpmedlet ska skötas och underhållas enligt hjälpmedlets bruksanvisning Ta kontakt med ordinatör eller hjälpmedelsenheten om problem med hjälpmedlet uppstår Ersätta skadat eller förekommet hjälpmedel

26 ANSKAFFNING Hjälpmedelsförvaltningen ansvarar för försörjning av hjälpmedel till region och kommuner inom Västra Götaland. Inom Hjälpmedel finns fem verksamhetsområden där Hjälpmedelscentral (HMC) i Skövde ingår samt Inkontinenscentrum Västra Götaland. Hjälpmedelsförvaltningen arbetar med egna upphandlingar av hjälpmedelsartiklar. Inkontinenscentrum ansvarar för upphandling av produkter och distributör gällande inkontinenshjälpmedel. Nya rutiner för hjälpmedel angående nytt avtal Skara kommun har tidigare haft ett köp och säljsystem med Hälpmedelscentralen (HMC) i Skövde. Ett avtal för hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland har nu tecknats som innebär en del förändringar. Det nya avtalet innebär att Skara kommun tillsammans med 48 kommuner och VGregionen hanterar både köpta hjälpmedel och hyrda. Ett mindre buffertförråd finns att tillgå vid akuta ärenden. I detta förråd finns idag både hyrhjälpmedel samt köphjälpmedel. Hjälpmedlen finns uppdelade och märkta i förrådet. Automatisk lagerpåfyllnad i buffertförråd Förrådet fylls på en gång per vecka med antal artiklar som är uttagna via websesam enl. fastställd lista. En lagerränta betalas för artiklarna i buffertförrådet. Buffertförrådet skall betraktas mer som ett akutförråd. De artiklar som inte är akuta utan kan planeras bör beställas från Område Hjälpmedel och levereras via vanlig leverans. Leverans och hämtning Vid beställning av hjälpmedel skall leveransadress anges, Område hjälpmedel levererar då hjälpmedlet direkt till patientens vistelseadress eller till beställande enhet. Hjälpmedlet får inte tas i bruk innan patienten fått instruktioner av förskrivaren om hur hjälpmedlet fungerar och ska användas.

27 Ankomstkontroll Ny utrustning eller nya produkter måste alltid kontrolleras vid ankomsten. Vid varumottagning kontrolleras att utrustningen, tillhörande dokumentation och tjänster levereras enligt avtal. Medicintekniska produkter skall ankomstkontrolleras av utsedd person som är väl förtrogen med konstruktion, användning och skötsel av utrustningen. Personförskrivna produkter får inte tas i bruk innan denne fått instruktion av förskrivare om hu hjälpmedlet ska användas och hur det fungerar. Checklista vid ankomst av medicinteknisk produkt Vid ankomst: Vid uppackning: Montering: Kontrollera att: Har rätt vara levererats? Finns skador på emballaget? Något som ser skadat ut? Finns alla delar med? Lösa delar som skall monteras? Behöver någon del skruvas fast? Finns produktbeskrivning? Finns bruksanvisning? Finns skötselråd? Följ bruksanvisning/manual Hjul och bromsar är ok Säker utrustning, säker installation, säkert underhåll, säker användning Montering och installation av hyrhjälpmedel Leverantören av hyrhjälpmedel ansvarar för hela processen från beställning till montering/installation i patientens bostad. Med montering/installation avses montering, uppsättning, installation av hjälpmedel i patientens bostad som kräver teknisk kompetens. Leverantören skall utföra funktionskontroll enligt tillverkarens anvisningar av hjälpmedlet vid montering/installation.

28 UNDERHÅLL - KONTROLL, SERVICE OCH BESIKTNING Förebyggande underhåll Förebyggande underhåll är åtgärder för att förebygga uppkomst av fel och för att säkerställa patientsäkerheten. Förebyggande underhåll ska utföras på hjälpmedel med den periodicitet och efter de kontrollscheman/motsvarande som anges i tillverkarens anvisning eller enligt gällande krav från myndigheter. Funktionskontroll Funktionskontroll utförs regelbundet av ansvarig personal/användare efter tillverkarens anvisningar. Vid kontroll bedöms produktens status och eventuella behov av service. Det är viktigt att hjälpmedlet kontrolleras regelbundet. Omfattningen av funktionskontrollen beror på hjälpmedlets komplexitet och typ. Funktionskontroll innebär: Hjälpmedlet provas i den situation som det är tänkt att användas i Alla funktioner kontrolleras och provas utifrån de krav som finns angivna i kravspecifikation Man bedömer om produkten är säker att använda. Besiktning Besiktning utförs av en person med för ändamålet adekvat teknisk utbildning. Vid besiktning skall ett besiktningsprotokoll upprättas av vilket skall framgå produktens kondition med eventuella brister som skall åtgärdas. Lyfthjälpmedel har särskilda krav på kontroll och underhåll. Detta görs fortlöpande i nuläget av Guldman AB en gång per år på kommunens ägda lyftar. Vid besiktning av personlyftar skall provbelastning genomföras. Protokoll från besiktning lämnas till hjälpmedelsteknikern på hjälpmedelsverksamheten. Om besiktning inte har utförts enligt rutiner skall MAS/verksamhetschef informeras. Kontroll, service och besiktning skall utföras med de intervaller som tillverkaren föreskriver. Lyfthjälpmedel skall kontrolleras årligen.

29 Köphjälpmedel Löpande underhåll sköts av hjälpmedelstekniker på de hjälpmedel som är köpta hjälpmedel. Detta sker i samband med att hjälpmedel återlämnas efter användning, då en genomgång av produkten görs innan den lämnas ut till ny användare. Dessutom görs underhåll och reparation löpande när personal påtalar behov. Det kan innebära att för ett hjälpmedel skall kunna återställas i fullgott skick behöver vissa delar som slits mycket bytas som t.ex. hjul. Vissa hjälpmedel kontrolleras årligen som sängar, lyftar etc. Hyrhjälpmedel Reparation/rekonditionering av hyrhjälpmedel sköts inte längre av kommunens hjälpmedelstekniker. Dessa tjänster ingår i den funktionstjänst som vi köper och utförs av leverantörens personal. Återtag och transporter ingår i funktionshyran och ska ske så snabbt som möjligt efter avrop, d v s när registrering av återlämnat hjälpmedel gjorts i websesam. Lagning kan utföras i hemmet eller också hämtar man det. Överenskommelse görs med leverantör. Tjänster vid hyrhjälpmedel är logistik, montering/installation, ankomst/leveranskontroll, förebyggande och avhjälpande underhåll, rekonditionering, försäkring, biträde vid utredning av medicinteknisk avvikelse, återtag och utrangering. Rekonditionering Rekonditionering är de åtgärder som utförs på ett hjälpmedel som är återlämnat från en patient innan det kan förskrivas till annan patient. Rekonditionering innebär att hjälpmedlet återställs till fullgott skick inom ramen för det av tillverkaren avsedda ändamål. Endast funktionsdugliga hjälpmedel får användas. Vid fara för säkerheten ska hjälpmedlet tas ur bruk omedelbart. Sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast avgör när en medicinteknisk produkt/hjälpmedel ej är funktionsdugligt. Utrangering Utrangering är när ett hjälpmedel permanent tas ur drift. Utrustning som av ett verksamhetsområde bedöms uttjänt skall utrangeras. Inventariet plockas då bort från inventarieförteckning. Det är den medicintekniska funktionen som bedömer om medicinteknisk utrustning skall utrangeras. Beslut om utrangering fattas av ekonomiansvarig enhetschef för köpta hjälpmedel. För hyrhjälpmedel skall samtliga återlämnas till leverantören. Leverantören ansvarar för bedömning av när utrangering ska ske och att utrangerade hjälpmedel kasseras på ett miljövänligt sätt.

30 LATHUND FÖR UNDERHÅLL OCH KONTROLL Produkt Att kontrollera Vem gör/ansvarar för El-sug Funktion, slangar, materialskada TENS-apparat Funktion, elektroder, kablar, batterier Värmevantar Funktion, materialskada, kablar Blodtrycksmätare Funktion, Behandlingsbrits/ Tippbräda Träningsutrustning Antidecubitusmadrass Dynor Pump/aggregat till Antidecubitusmadrass El-säng Personlyft-mobil Personlyft tak/båge Lyftsele materialskada Lås- och höjfunktion, materialskada, fixeringsband Materialskada, skruvar åtdragna, ev. kedjor och vajrar Luftmängd, materialskada Funktion, slangar och kontakt Materialskada, hjul, höj- och låsfunktion, nödsänkning Batterier, nödfunktioner. benskänklar, bygel, urkrokningsskydd, hjul Nödfunktioner, bygel och urkrokningsskydd Materialskador, slitage Rollator Hjul, broms- och låsfunktion, handtag sitter fast Gåbord Hjul, broms- och låsfunktion, broms, höjfunktion, ev. batteri laddat Vid fel kontakta Kontroll/ datum SSK Fackman Var 4:e vecka SG Fackman Var 4:e vecka AT Fackman Var 4:e vecka SSK Kasseras Var 4:e vecka SG Fackman Var 3:e vecka AT/SG Fackman Var 3:e vecka MTP-ombud, vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal Vårdpersonal MTP-ombud vårdpersonal MTP-ombud, vårdpersonal SSK, AT, SG SSK Enhetschef AT AT, SG AT, SG Kasseras AT SG SG Dagligen Dagligen Var 4:e vecka Var 4:e vecka Var 4:e vecka Var 4:e vecka/efter varje tvätt Var 4:e vecka Var 4:e vecka

31 Produkt Att kontrollera Vem gör/ansvarar för Rullstol Vårdaggregat till rullstol Vårdarbälte Toalettförhöjning, fast och fristående Mobil duschstol Tippskydd, låsfunktion, luft i däck, materialskada Kontakt, låsskruvar, funktion Materialskada, slitage, fixlockspänne Stabilitet, materialskada Hjul, lås- och höjfunktion, tippfunktion, materialskada MTP-ombud vårdpersonal AT MTP-ombud vårdpersonal MTP-ombud vårdpersonal MTP-ombud vårdpersonal Vid fel kontakta AT, SG Fackman SG AT AT Kontroll/ datum Var 4 :e vecka Var 4:e vecka Var 4:e vecka Var 4 :e vecka Förutsättningar för att omvårdnadspersonal ska göra kontroller är att de har reell kompetens för uppgiften.

32 GRUNDUTRUSTNING I SÄRSKILDA BOENDEN OCH DAGCENTRALER Hjälpmedel i särskilt boende och dagverksamhet Varje enhet skall vara grundutrustad enligt beslut på den grundutrustning som skall finnas i Skara kommun. Görs det en bedömning att vårdtagaren har behov av ett individuellt utprovat och anpassat hjälpmedel förskrivs det som personligt hjälpmedel och ingår inte i grundutrustningen. Kravet på grundutrustning skall vara uppfyllt innan ett personligt hjälpmedel förskrivs. Personliga hjälpmedel är individuellt utprovade till namngivna personer enligt förskrivningsprocessen Grundutrustning är hjälpmedel som behövs och skall finnas generellt inom en verksamhet för att kunna utföra en god och säker vård. Utöver det sortiment som det lokala hjälpmedelsförrådet tillhandahåller finns s.k. grundutrustning på kommunens särskilda boenden inom äldreomsorgen. Dessa produkter används mer generellt, men ska enligt instruktioner föregås av en individuell bedömning av lämplighet för varje vårdtagare innan de används. Dessa närförråd skall vara enhetliga i vad som skall finnas i förråden. Förråden ska ha en inventarieförteckning. Ansvarig MTP-ombud ska ansvara för att det finns aktuell förteckning på grundutrustning i det särskilda boendet. Ansvariga skall minst en gång per år kontrollera och följa upp denna förteckning. De har även det yttersta ansvaret för att ej funktionsdugliga medicintekniska produkter återsänds till hjälpmedelsförrådet. Om möjligt skall samtliga medicintekniska produkter registreras med undantag för förbrukningsartiklar. Uppgifter som skall registreras är följande: Produkttyp, placering samt periodicitet på besiktning och service. Enklare hjälpmedel Särskilt boende, dagcenter och dagverksamheter skall vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar normala behov för den vård som skall bedrivas. Till de hjälpmedel som inräknas hör anpassade glas, bägare, muggar, pet-emotkanter, tallrikar, bestick, antihalkunderlägg samt olika modeller av fotpallar, stollyft. Vissa av dessa hjälpmedels kan beställas från hjälpmedelsförrådet.

33 Grundutrustning i särskilt boende Sängar, inkl tillbehör till sängen som dävert och grindar, hålfibermadrasser, glidlakan Personlyft, vårdbälten, Vendela Gåbord Fristående toalettförhöjningar, dusch/toastolar på hjul, duschpallar Transportrullstol, standardutrustad som kan användas av flera brukare Se rutin av grundutrustning i Skara kommun. Individuellt utprovade hjälpmedel Lyftselar Gånghjälpmedel Turner Rullstolar med variationsmöjlighet av sittställning Andra hjälpmedel för specifika individuella behov Omdisponering av grundutrustning När medicintekniska produkter av säkerhets- eller användningsmässiga orsaker inte passar verksamhetens behov skall de omdisponeras. Utrustning som inte uppfyller säkerhetskrav tas ur bruk. Varje förskrivare har ansvar för att endast säkra och för vårdtagaren medicinskt ändamålsenliga produkter används. Alla hjälpmedel som eventuellt skall omdisponeras skall till hjälpmedelsförrådet för översyn av hjälpmedelstekniker. Detta kan innebära att utrustningen: Omplaceras, d v s placeras på en annan enhet Utrustningen placeras i förråd Utrustningen kasseras Utrustning i nattpersonalens bilar Vendela Gåbälte Bltr-manchett B-glucosapparat

34 Hjälpmedlen är sorterade utifrån följande: A. Grundutrustning i särskilt boende B. Individuellt utprovat/förskrivning av hjälpmedel C. Utrustning i bil Produkt Nivå A Nivå B Nivå C Sängar X Tillbehör till säng X dävert, grindar Glidlakan X Hålfibermadrass X Lyft mobil X Vårdbälten X Vendela X Gåbord Fristående toalettförhöjning X Dusch/toastolar på hjul X Duschpallar X Transportrullstol X Lyftselar Gånghjälpmedel Turner Rullstolar m ställningsbar sittställn. Vendela Gåbälte Blodtrycksmanchett Blodsockermätare X X X X X X X X

35 Rutiner för grundutrustning i Skara kommun Service och avhjälpande underhåll ansvaras av Skara kommuns hjälpmedels reparatör. Service och kontroll av vissa hjälpmedel som t.ex. säng, transportrullstol, duschvagn/-stol/-pall görs regelbundet och registreras på en lista. När ett hjälpmedel som ingår i Grundutrustningen behöver åtgärdas (lagas, rekonditioneras) Kontakta/maila Skara kommuns hjälpmedelsreparatör och anmäl felet. Hjälpmedelsreparatören planerar in åtgärd och informerar enhetschefen för enheten, när det kommer att göras. Enhetschefen informeras av hjälpmedelsreparatören när åtgärden är slutförd samt resultat. Då hjälpmedelsreparatören inte är i tjänst 1. Försök att lösa det på plats, ibland finns det reservhjälpmedel eller hjälpmedel som inte används på i det särskilda boendet 2. Kontakta tjänstgörande arbetsterapeut/sjukgymnast som då kan: Beställa rekonditionering av det kundägda hjälpmedlet av leverantören Tillfällig förskrivning av hyreshjälpmedel När ny Grundutrustning behöver beställas 1. Ansvarig enhetschef för enheten samt berörd arbetsterapeut ansvarar för att tillsammans se över behovet och göra en bedömning. 2. Arbetsterapeuten utformar ett förslag som grundas på en kvalitets- och kostnads bedömning. 3. Förslaget lämnas till ansvarig enhetschef för hjälpmedel, förslaget diskuteras. Enhetschefen fattar ett beslut. 4. Arbetsterapeuten informerar hjälpmedelsreparatör om beslutet och som i sin tur, beställer hjälpmedlet/hjälpmedlen i WebSesam. Rengöring och funktionskontroll av hjälpmedel görs av omvårdnadspersonal enligt de rutiner som är upprättade av enhetschef och MTP-ombud i boendet. Alla Hjälpmedel ska kunna spåras/sökas fram i systemet, så därför är det viktigt att alla förändringar meddelas till ansvarig EC för hjälpmedel samt hjälpmedelsreparatör! Anette Svensson Nordlander Enhetschef

36 SPECIALANPASSNING OCH ANPASSNING Specialanpassning av medicinteknisk produkt Kan man inte tillgodose det individuella behovet genom att anpassa hjälpmedlet finns möjligheten att gå vidare och ta fram en produkt som specialanpassas. En medicinteknisk produkt är specialanpassad om den har tillverkats efter en behörig yrkesmans, skriftliga anvisning för att användas endast av viss angiven patient och att den behörige på sitt ansvar har givit produkten speciella konstruktionsegenskaper. Vem som får utfärda anvisning för specialanpassning fastställs av vårdgivaren. En specialanpassad produkt får inte CE-märkas. Eventuellt tidigare CE-märkning skall plockas bort. För att utföra specialanpassning måste verksamheten vara registrerad hos Läkemedelsverket. En specialanpassad medicinteknisk produkt får användas av viss angiven patient. Bruksanvisning skall finnas på svenska Specialanpassning kan ske genom att man: Kombinerar produkter på ett sätt som tillverkaren inte avsett Gör konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg på en färdig produkt Konstruerar och tillverkar en ny produkt Använder produkten på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde Dokumentation av specialanpassningen skall kunna återfinnas via patientjournalen och vi den märkning som finns på produkten. En specialanpassad medicinteknisk produkt skall innehålla en s.k. förklaring med: Uppgifter som gör det möjligt att identifiera produkten, identifikationsnummer En bekräftelse på att produkten är avsedd endast för en viss patient samt patientens namn Namnen på den behörige som har utfärdat skriftlig anvisning och i förekommande fall namnet på vårdenhet Produktens speciella egenskaper såsom de anges i aktuell medicinsk förskrivning En bekräftelse på att produkten överensstämmer med de väsentliga kraven för medicintekniska produkter och i förekommande fall, angivande av vilka väsentliga krav som inte helt har uppfyllts och skälen för detta.

37 Anpassning av medicinteknisk produkt Med anpassning menas att ett hjälpmedel justeras för att anpassa den enskilde patienten och att det sker inom ramen för vad tillverkaren medger. En anpassning kan uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör som anvisas av tillverkaren och/eller genom justering av inställbara funktioner. Man kan också anpassa ett hjälpmedel genom att kombinera det med befintliga produkter på marknaden om tillverkarna har godkänt kombinationen. Skillnaden anpassning specialanpassning av ett hjälpmedel Rullstolar tillverkas och säljs som regel i ett basutförande. Med hjälp av tillbehör som armstöd, fotstöd sits m m kan rullstolen anpassas till olika behov. Tillverkarens intention är att rullstolen med tillbehör skall kunna anpassas till användarens individuella behov trots att tillverkaren inte vet vem som kommer att använda stolen. I sådana fall CE-märks rullstolen med tillbehör. Anpassaren är då inte tillverkare av en specialanpassad produkt. Skulle stolen däremot på uppdrag av förskrivaren behöva ändras i sin konstruktion, t ex genom att någon del av grundkonstruktionen tas bort eller ett stag svetsas på, blir situationen en annan. I dessa fall är hjälpmedelsteknikern sannolikt tillverkare av en specialanpassad produkt. Gränsen är definitivt inte kristallklar mellan anpassade produkter och produkter som specialanpassas efter behov.

38 TILLBUD OCH OLYCKOR RAPPORTERING All personal ska omgående anmäla fel eller brister av MTP till tjänstgörande sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast/arbetsgivare. Vid alla incidenter skall alltid medicinskt ansvarig sjuksköterska kontaktas och incidenten skall skrivas på avvikelseblankett och/eller dokumenteras i avvikelsemodulen. Sjuksköterskan kan nås dagtid på sin enhet/område genom kommunens växel eller via sin mobiltelefon. Kväll/natt/helg via mobiltelefon 070/ Arbetsterapeut/sjukgymnast kan nås via Äldrecentrum, kommunens växel eller via sin mobiltelefon. Orsak till tillbud och olyckor Tillbud och olyckor kan bero på: Konstruktions- och tillverkningssvagheter Brister i kunskaper och färdigheter hos personal Brister i rutiner och samordning Utrustning som används i fel situation Ofullständig eller felaktig information Felaktigheter och brister i märkningen eller bruksanvisning Vid tillbud eller risk för tillbud Produkter som misstänks vara felaktiga bör inte undersökas eller repareras av personal utan att hjälpmedelstekniker eller annan behörig har haft möjlighet att göra en bedömning av produkten och det som inträffat. De produkter som är inblandade ska tydligt märkas upp med att det är trasigt och tillsammans med bruksanvisningar och förpackningar tas till vara för att möjliggöra en utredning. Produkten/materialet som har rapporterats defekt eller felaktigt bör förvaras så att det inte oavsiktligt används och så att det senare blir möjligt att göra en utförlig och meningsfull utredning. För hyrhjälpmedel ansvarar Område hjälpmedel och skall kontaktas, övriga köphjälpmedel skall lämnas till det lokala hjälpmedelsförrådet. Vid fel på medicinteknisk produkt: Avbryt undersökningen/behandlingen/användandet Tag utrustningen omedelbart ur bruk Gör inga försök att reparera

39 Kasta inte bort något Rapportera snarast till närmaste arbetsledare Skriv ner händelseförloppet i en avvikelserapport som översändes till MAS Genom avvikelserapportering finns det möjlighet att spåra och varna för bristfälligt material och att uppmärksamma och avhjälpa felaktiga hanteringsrutiner. Vid olyckor är det viktigt att snabbt starta en utredning för att fördela ansvaret korrekt så att incidenten eller olyckan inte upprepas. Incidenter och olyckor kan förebyggas. Händelseanalys Då en händelse inträffat, som medfört att en vårdtagare kommit till allvarlig skada eller kunde ha skadats allvarligt bör en händelseanalys utföras. Analysen ger kunskap om hur och varför händelsen inträffade. Den ger även information om vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser upprepas. Händelseanalysen ger svar på följande frågor: Vad har hänt? Varför har det hänt? Hur förhindras en upprepning av händelsen? Hade det genomförts regelbundna kontroller av den involverade utrustningen och var kontrollerna dokumenterade? Fanns det lämplig utrustning för att utfärda arbetsprocesserna? Följde enheten föreskrifter, specifikationer och bruksanvisningar gällande aktuell utrustning/apparatur? Hade denna typ av utrustning fungerat korrekt och använts på lämpligt sätt tidigare? Uppfyllde den involverade utrustningen gällande specifikationer och föreskrifter? Fanns bruksanvisning och andra nödvändiga instruktioner i direkt anslutning till utrustningen? Var personalen utbildade på rätt sätt för att sköta den utrustning som var inblandad i den negativa händelsen/tillbudet?

40 Handläggning av tillbud Myndighetsansvaret för produkter inom medicinteknik delas mellan Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läkemedelsverket utövar tillsyn över medicintekniska tillverkare och deras produkter. Myndigheten övervakar bland annat tillverkarens utredningar och åtgärder samt följer upp effekten av vidtagna åtgärder. Socialstyrelsen utövar tillsyn av den yrkesmässiga användningen av produkterna. Anmälan görs av medicinsk ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder, analyserar, sammanställer och följer upp tillbudet. Rapporterar till såväl tillverkaren/leverantören och Läkemedelsverket. Rapport sker även till Område hjälpmedel. Vid Lex Maria anmälan sker anmälan även till Socialstyrelsen. Blankett ifylls av ansvarig ordinatör/förskrivare eller den leg personal som tagit emot avvikelsen. Blanketten skickas efter kontakt till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Blankett finns att hämta Egentillverkade medicintekniska produkter Anmälan om negativa händelser och tillbud med egentillverkade medicintekniska produkter ska alltid göras till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen skall ges möjlighet att undersöka den inblandade produkten. Rapportering till Yrkesinspektionen Enligt arbetsförordningen ska arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta yrkesinspektionen vid olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet som har föranlett dödsfall eller svårare personskada eller som har drabbat flera arbetstagare samtidigt. Detta gäller också vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Denna anmälan sköts av arbetsledare/enhetschef.

41 ORDINATION/UTPROVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Kompetens Ett grundkrav för all hjälpmedelsordination är den yrkeskompetens som anges i respektive produktanvisning. Hjälpmedelskunskap skall ingå i ordinatörens utbildning i aktuellt yrke/profession. Vårdgivaren har ansvar för att säkerställa att de utsedda ordinatörerna har rätt kompetens, att de har de kunskaper som krävs för arbetsuppgiften och att ordinationskompetensen upprätthålls. Den som är nyutbildad eller ny som ordinatör och saknar erfarenhet på hjälpmedelsområdet skall ha tillgång till handledning av erfaren ordinatör. Enhetschefen ansvarar för att ny personal i samband med introduktion har/får den kompetens som krävs. Förskrivningsrätten utgår från om man har den yrkesutbildning och kompetens som krävs för att förskriva hjälpmedel. I den kommunala hälso- och sjukvården kan personliga hjälpmedel ordineras av legitimerad personal såsom arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. Vad varje yrkesgrupp ordinerar styrs av produktgrupp och ordinationskompetens. Ordinationsrätt kan ej delegeras. Förskrivningsrätt kan ej delegeras. Ett register över samtliga förskrivare skall finnas i verksamheten och vara godkänd av verksamhetschef. Förskrivningsprocessen Att förskriva ett hjälpmedel är en del i behandling och rehabilitering. Förskrivaren ansvarar för att: Att bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig hjälpmedelsprodukt Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Dokumentera föreskrivet hjälpmedel i journal Förskrivaren ska instruera användare, närstående och personal både teoretiskt och praktiskt hur ett förskrivet hjälpmedel ska användas och skötas. Förskrivaren skall även informera om vilken service som finns och vem man vänder sig till om frågor uppstår.

42 Behovsbedömningen sker utifrån en helhetsbedömning och skall planeras och genomföras i samverkan med vårdtagaren.

43 Förskrivningsprocessen Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja specifik produkt Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Förskrivaren har ansvaret för uppföljningen så länge uppföljningsansvaret inte är överfört till någon annan eller att förskrivaren gjort en noggrann utvärdering och avslutat ärendet samt gjort en dokumentation angående detta i journalen.

44 Dokumentation av medicintekniska produkter Dokumentation av de medicintekniska produkterna är mycket viktig. Den ska innehålla all information som behövs för att en produkt ska kunna användas på ett sätt som är säkert för patienten, närstående och personal. Dokumentationen av produkten: Bruksanvisning som lämnas med produkten, en kopia behålls av förskrivaren Instruktioner för handhavande Skötselinstruktioner Fullständig teknisk dokumentation En journalhandling skall alltid innehålla: Uppgift om patientens identitet Väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården/insats (anamnes) Uppgifter om ställd diagnos och anledning till mer betydande åtgärder Väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder Uppgift om den information som har lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning Av journalen skall framgå: Vem som är förskrivare Målsättning med förskriven produkt Typ av produkt Riskfaktorer Riskanalys Skriftlig/muntlig instruktion/information ev. ordination till patient Skriftlig/muntlig ordination/instruktion till annan personal Överlåtelse av delar i förskrivningsprocessen Om flera befattningshavare ansvarar för förskrivningsprocessens olika delar skall det klart framgå av dokumentationen i vilka delar de ansvarat Dokumentation i förhållande till förskrivningsprocessens olika delar

45 Lathund för förskrivning av förflyttningshjälpmedel Hjälpmedel Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner Glidlakan Person med funktionsnedsättning som behöver stöd och hjälp vid förflyttning Att brukare själv eller med vårdares hjälp kan ändra läge i sängen Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas, vid behov tillsammans med vårdare Glidmatta Mini-move Person med funktionsnedsättning som har svårighet att förflytta sig i säng, från säng till stol Att brukare med hjälpmedlet, självständigt eller med vårdares hjälp klarar förflyttning Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas Glidskiva Person med funktionsnedsättning som ej klarar förflyttning från t ex säng rullstol, rullstol bil Att brukare med hjälpmedlet självständigt eller med vårdares hjälp klarar förflyttning Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas Lyftband Typ Fleximove Person med funktionsnedsättning som har svårt att medverka vid förflyttning Att underlätta förflyttning för både brukare och vårdare Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas tillsammans med vårdare

46 Hjälpmedel Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner Vårdbälte Ingår som grundutrustning I SÄBO Person med funktionsnedsättning som behöver stöd och hjälp vid förflyttning Att brukare med vårdares hjälp får en säker och samtidigt så aktiv förflyttning som möjligt Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas tillsammans med vårdare Vendelamatta Ingår som grundutrustning I SÄBO Person med funktionsnedsättning som har svårt att medverka vid förflyttning Att underlätta för både förflyttning för både brukare och vårdare Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas, tillsammans med vårdare Vridplatta Ingår som grundutrustning I SÄBO Person med funktionsnedsättning som har svårt att medverka vid förflyttning Att underlätta förflyttning för både brukare och vårdare Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas tillsammans med vårdare Vridplatta med handtag, Överflyttningsplattform m hjul Person som kan stå men inte själv flytta sina fötter och upplever att det känns tryggare vid förflyttningar om de har något att hålla sig i Att brukare med vårdares hjälp får en säker och samtidigt så aktiv förflyttning som möjligt Utprovas i den situation där hjälpmedlet skall användas tillsammans med vårdare

47 Hjälpmedel Kriterier Mål med hjälpmedlet Utprovningsrutiner Taklyft Person med funktionsnedsättning som har betydande svårigheter vid förflyttning och där mobil lyft ej fungerar Att underlätta och möjliggöra förflyttningar på ett för brukare och vårdare skonsamt och säkert sätt Alternativa förflyttningssätt och mobil lyft skall ha provats och uteslutits. Efter installation görs utprovning av lyft och lyftsele av förskrivaren. Uppresningslyft, mobil personlyft Person med funktionsnedsättning som har betydande svårigheter vid förflyttning Att brukare med vårdares hjälp får en säker och samtidigt så aktiv förflyttning som möjligt Återkommande bedömning av uppresningsförmåga fordras. Lyften skall alltid provas ut i den miljö där den skall användas Lyft sele Person som efter bedömning skall förflyttas med lyft skall ha en personligt utprovad sele Att underlätta möjliggöra förflyttning på ett för brukaren skonsamt och säkert sätt Välj sele utifrån brukarens individuella behov. Prova ut rätt storlek och märk ut lämplig ögla. Selen skall utprovas ihop med aktuell lyft/lyftbygel och kombinationen ska vara godkänd enligt aktuell kombinationslista

48 FÖRSKRIVARE/ORDINATÖRER Behörighet att förskriva förbrukningsartiklar Sjuksköterskor har behörighet att förskriva förbrukningsartiklar som används vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens efter särskild utbildning. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen ska ansvara för att: 1. utse vem eller vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som ska få förskrivningsrätt 2. göra bedömningar, i enligt med 3 kap.7, av behörig personals utbildningar och kompetens 3. förteckna vilka förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånerna som var och en av dem som har förskrivningsrätt får förskriva utifrån vars och ens kompetens

49 Förskrivare av förbrukningsartiklar vid urin och tarminkontinens Vallehemmet Distriktssköterska Marie Johansson Tel: , Midgård Frejan Ardalagården Ardala hemvård Korttiden Viktoriagården Viktoria hemvård Valle hemvård Brogårn Distriktssköterska Johanna Snögren Tel: , Sjuksköterska Claesson Christina Tel: , Distriktssköterska Erika Ek Tel: , Sjuksköterska Karin Almersved Tel: , Sjuksköterska Elisabeth Alfredsson Tel: , Distriktssköterska Pelle Wallgren Tel: , Sjuksköterska Annika Ståhl Tel: Sjuksköterska Belkes Arzoomand Tel: , Sjuksköterska Ann Karlsson Tel: Sjuksköterska Helena Wallin Tel: , Sjuksköterska Sara Ek Tel: , Distrikssköterska Anette Sandberg Tel: ,

50 Djäkne hemvård Malmgården Skarahemmet Handikappomsorgen Sjuksköterska Ek Malena Tel Sjuksköterska Helena Bergmansson Tel: Sjuksköterska Holmberg Åsa Tel: , Sjuksköterska Margareta Hellström Tel: , Sjuksköterska Marita Winkvist Tel: , Sjuksköterska Else-Britt Sävhammar Tel: , Sjuksköterska Anna Swahn-Ekelund Tel: ,

51 Förskrivare av personliga hjälpmedel Titel Namn Arbetsplats adress Telefonnr Arbetsterapeut Eva Eriksson Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Annika Karlsson Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Annika Månsson Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Marcus Karlsson Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Annelie Hellberg Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut (vik för Annelie Hellberg) Arbetsterapeut Alida Johansson Johanna Bohrén Äldrecentrum Skara kommun Äldrecentrum Skara kommun Arbetsterapeut Birgitta Eriksson Handikappomsorgen Fontänen Sjukgymnast Ulrica Ericsson Äldrecentrum Skara kommun Sjukgymnast Anna Krantz Äldrecentrum Skara kommun Sjukgymnast Malena Eklund Äldrecentrum Skara kommun Förskrivare av EP-larm Handikappomsorgen Sjuksköterska Anna Swahn-Ekelund Tel:

52 Förskrivare av antidecubitusmadrasser Vallehemmet Midgård Frejan Ardalagården Ardala hemvård Korttiden Skarahemmet Viktoriagården/Viktoria hemvård Valle hemvård Djäkne hemvård Brogårn Malmgården Natt Distriktssköterska Marie Johansson Tel: , Distriktssköterska Johanna Snögren Tel: , Sjuksköterska Claesson Christina Tel: , Distriktssköterska Erika Ek Tel: , Sjuksköterska Elisabeth Alfredsson Tel: , Distriktssköterska Pelle Wallgren Tel: , Sjuksköterska Annika Ståhl Tel: Sjuksköterska Ann Karlsson Tel: Sjuksköterska Helena Wallin Tel: , Sjuksköterska Malena Ek Tel: , Sjuksköterska Helena Bergmansson Tel: Distriktssköterska Anette Sandberg Tel: , Sjuksköterska Holmberg Åsa Tel: , Distriktssköterska Susanne Nolkrantz Tel: ,

53 TRYCKAVLASTANDE PRODUKTER Att tänka på vid användning av madrass/dyna Vid användande av tryckavlastande madrass/dyna skall det finnas så lite som möjligt (överkast, filtar, dubbla inkontinensöverdrag etc.) mellan användaren och produkten. Detta för att få bästa möjliga effekt av den tryckavlastande funktionen. Det är viktigt att man inte bäddar fast om madrassen/dynan utan låter lakan, inkontinensskydd etc. hänga löst kring dynan. Dynor skall vara rätt monterade efter tvätt rätt placerade i rullstolen Se BRUKSANVISNING!

54 Tryckavlastning för hälar Tryckavlastning av hälar kan ske med Ligasanoplattor Hälavlastning Heelift Heelift Original Heelift Mjuk Heelift Sträck Elbowlift Hälar kan avlastas m kilkudde Hälar kan avlastas enkelt med en vanlig huvudkudde

55 Förskrivning av höftskyddsbyxa Förskrivare: I Skara kommun förskriver sjukgymnast Personer i verksamheten som har riskbedömts och befunnits ha en stor risk för fall vid fallriskbedömning får erbjudande om att få höftskyddsbyxor. Målgrupp: Personer med: Diagnostiserad osteoporos eller stark misstanke om detta Tidigare höftfraktur Lågt BMI Ökad fallrisk och där man har utfört fallpreventiva åtgärder Nedsatt kognitiv förmåga Före förskrivning Riskbedömning enligt Downtons Fall Risk Index För personer med 3 poäng eller mer genomförs åtgärder för fallprevention Om fallrisken kvarstår trots åtgärder bedöms personens behov av höftskyddsbyxa Information till person, anhörig och/eller vårdpersonal är grundläggande för att höftskyddsbyxa ska användas och få avsedd effekt Utprovning Prova ut lämplig storlek efter mått. Höftmåttet ska tas över stussen på bredaste stället i centimeter. Två par höftskyddsbyxor erbjuds gratis till målgruppen och tillhandahålls på Äldrecentrum. Uppföljning Tre månader efter utskrivning bör personens situation och användning av höftskyddsbyxa följas upp

56 Förskrivning av Antidecubitusmadrasser Sjuksköterskor som har gått förskrivningskursen är ansvariga och äger rätt att skriva ut antidecubitusmadrasser för verksamheten. Samråd skall ske med arbetsterapeut eller sjukgymnast när kombination sker med personligt förskriven säng, när sängens funktion påverkas av madrassen och om förflyttningssituationen i eller till och från sängen påverkas. Patienter med risk för att utveckla trycksår ska så tidigt som möjligt få en tryckavlastande madrass. Patientens bedömda risk att få trycksår eller graden på ett redan utvecklat trycksår avgör vilken typ av madrass som skall väljas. Madrassen måste väljas efter patientens behov, kroppsbyggnad och vikt. Även ett mycket lågt tryck kan stänga blodflödet i hudens minsta blodkärl. Madrass väljs utifrån: Riskbedömning enl. Modifierad Nortonskala Sårgrad Patientkomfort Patientens rörelse./förflyttningsförmåga Vikt och kroppsbyggnad Tillgänglighet Tradition Preventiv behandling Tänk på att varje lager ovanpå madrassen försämrar den tryckavlastande effekten. Nedanstående madrasser finns i lager i förrådet och skall i första hand tas därifrån. Fibermadrass Carebed Sof Care Optimal 5zon Optimal 5zon BM (bäddmadrass 7 cm) Dokumentera i Websesam från lager 910 eller 1310 Samtliga luftmadrasser ordineras från lager 1310 (hyrhjälpmedel) Madrass Optimal 5 zon 15 cm är hyrhjälpmedel, övriga madrasser av skum (optimal 5 zon, 7 cm) från lager 910 (inköpta hjälpmedel)

57 Utvärdering och uppföljning Funktion och nytta av hjälpmedlet skall alltid följas upp och utvärderas. Det ligger på förskrivaren att bedöma om hjälpmedelsbehovet kvarstår och ta ställning till nya och/eller kompletterande åtgärder. Annan befattningshavare kan dock överta behandlings- och därmed uppföljningsansvaret. Detta kan bli aktuellt när förskrivaren skriver ut i något annat område än vad han/hon själv har ansvaret för. Det är dock viktigt att en ordentlig överrapportering sker till den sjuksköterska som tar över ansvaret. Det är viktigt att en instruktion/rapport om skötsel, inställning, pumpning m.m. ges inte bara till den ansvariga sjuksköterskan utan även till berörd personal skall ha denna information. Överflyttning av baskod i websesam Blankett för hjälpmedelsorder finns i websesam. Du hittar den när du går in i web/sesam/blanketter&rutiner/hjälpmedelsorder. För att kunna förskriva behöver du registrera dig i websesam. Glöm inte att byta baskod vid förskrivning. Vid all inskrivning av patienter i kommunens hälso- och sjukvård skall en baskodsändring göras i websesam. Det vill säga de patientgrupper som ingår i kommunens hälso- och sjukvårdsansvar enligt HSL 18. Byte av baskod innebär ett ändrat betalningsansvar för brukarens hjälpmedel. Vid ev. utskrivning från kommunens hälso- och sjukvård skall primärvården meddelas som då gör en baskodsändring och kostnaden går då tillbaka. Ansvariga på Kontaktpunkten skall meddelas i kommunen när det är aktuellt med byte av baskod som sedan vidarebefordrar det till primärvården. Kontroll och uppföljning av decubitusmadrasser Förebyggande och behandlande antidecubitusmadrasser utlämnas av förskrivande sjuksköterska efter säkerställande att produkten är funktionsduglig och lämplig. Förskrivaren ansvarar för att kontinuerligt underhåll och funktionskontroll sker dagligen. Detta kan utföras av annan sjuksköterska eller omvårdnadspersonal efter instruktion från förskrivande sjuksköterska. Bruksanvisning skall alltid finnas tillgänglig. Rengöring Se bruksanvisning för aktuell madrass.

58 Dagliga kontroller För fullgod effekt av utprovad antidecubitusmadrass är det viktigt att dagligen kontrollera att: Det finns luft i madrassen Eventuella slangar och sladdar ej är klämda Madrassen är hel och ren Brukaren inte upplever/uttrycker något obehag av madrassen Se även bruksanvisning.

59 VÄGLEDNING VID VAL AV MADRASS Låg risk för trycksår Hög risk för trycksår/ trycksår grad 1-2 Mycket hög risk för trycksår/ trycksår grad 3-4 Bild. Beskriver madrassval efter trycksårsrisk Välj en statisk madrass med luft eller skum: Optimal 5-Zon, Optimal Solett, Pentaflex Elegance, Soft Euroflex Hygien, TT, Sof Care, Blue Air Välj en luftväxlande madrass med eller utan sensorer. Plexus Overlay, Air Express Overlay, Profi Care, Auto Sure Float, Nimbus Professionl Välj en low air loss-madrass : Auto Aire Select eller i komplicerade fall Clinitronsäng. Upphandlade madrasser i Västra Götalandsregionen OBS! Sortimentet kan komma att ändras Optimal 5-Zon Optimal Solett Pentaflex Elegance Soft Euroflex Hygien

60 TT Sof Care Blue Air Plexus Overlay Air Express Overlay Profi Care

61 Auto Sure Float Nimbus Professional Auto Aire Select Clinitron

62 FÖRFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL Glidmatta Glidskiva Flexibälte Vendela Turner vridplatta Turner vridplatta

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER REGION STOCKHOLMS INNERSTAD MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTE RSKOR MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILITERING Sid 1 (21) UTFÄRDAD 2005-07-01 REVIDERAD 2013-03-05 HANDBOK STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER MEDICINTEKNISK HANDBOK I REGLER OCH RUTINER INNEHÅLLSFÖRTECKNING LAGSTIFTNING... 4 Socialstyrelsens författningssamling... 4 Lagar... 4 Förordningar... 4 Föreskrifter... 5 SYFTE... 6 MÅL... 6 ANSVAR..6

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Verksamhetschefer och MAS/MAR i Södertörn Stockholms län och Gotland Riktlinjer och rutiner om MTP gemensamma

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter (MTP)/Hjälpmedel

Riktlinje för medicintekniska produkter (MTP)/Hjälpmedel RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2013-11-26 Ulrika Ström, Eva Franzén Ulrika Ström, Eva Franzén, Förvaltningsledningen 2 2014-04-08 Ulrika Ström, Eva Franzén Ulrika Ström, Eva Franzén, Förvaltningsledningen

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare.

Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare. 2012-01-20 1 (5) BILAGA 4 DEFINITIONER TJÄNSTER Utprovning Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare. Anpassning

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Riktlinjer Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Antagen av Kommunstyrelsen 94/2010 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-180 00 i www.tierp.se Riktlinjer

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/38-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se.

Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/38-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/38-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Q-RA Äldrenämnden Uppföljning hemsjukvård

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel

21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel HSL rutiner 21:1 INKONTINENS 21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel 21:4 Förskrivare inkontinensartiklar - lista

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL 4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE Med förskrivare avses det som tidigare benämndes ordinatör. I dessa riktlinjer är begreppet ordinatör ersatt med begreppet förskrivare. På samma

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Lånevillkor för dig som lånar rullstol

Lånevillkor för dig som lånar rullstol Lånevillkor för dig som lånar rullstol Innehåll Lån av hjälpmedel 3 Bruksanvisning och instruktion 4 Reparation 4 Du bekostar själv 4 Flytt 4 Ersättningsskyldighet 5 Återlämning 5 Regelbunden rengöring

Läs mer

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel.

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel. 3. ALLMÄNNA REGLER DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Individuella hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ryms inom begreppet Personliga hjälpmedel för det dagliga livet vilket betyder: hjälpmedel som

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Manólis Nymark Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Illustrationer:

Läs mer

KVALITETSHANDBOK FÖR HJÄLPMEDEL/MTP

KVALITETSHANDBOK FÖR HJÄLPMEDEL/MTP KOMMUNERNA I GÄVLEBORG KVALITETSHANDBOK FÖR HJÄLPMEDEL/MTP 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid KVALITETSHANDBOK HJÄLPMEDEL/MTP 3-4 BAKGRUND - SYFTE 4-6 DEFINITION AV HJÄLPMEDEL/MTP ANSVARSFÖRDELNING I KOMMUNEN

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Direktiv för användning och hantering av medicintekniska produkter och system inom Västerbottens läns landsting

Direktiv för användning och hantering av medicintekniska produkter och system inom Västerbottens läns landsting Direktiv för användning och hantering av medicintekniska produkter och system inom Västerbottens läns landsting 2009-05-19 INNEHÅLL Inledning 1 Lagen 1 Föreskrifter 1 Västerbottens läns landstings tolkning

Läs mer

22. Riktlinje för risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

22. Riktlinje för risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård 22. Riktlinje för risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Gemensam för Södertörn 2011-11-01 Rev.2012-02-17 MAS/MAR i Södertörn Stockholms län Denna riktlinje har tagits fram av Erland

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer