Omvårdnadsprocessen Josefin Wiking
|
|
- Anders Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omvårdnadsprocessen Josefin Wiking
2 Vilka förväntningar har du på det här lärandetillfället? UTTRYCK DINA FÖRVÄNTNINGAR!
3 Mål för dagens undervisning 1) Förståelse för omvårdnadsprocessens olika steg 2) Inblick i vad som ingår i en heltäckande datainsamling/omvårdnadsbedömning (steg 1) 3) Reflektion kring delaktighet/personcentrering 4) Reflektion kring evidensbaserad praktik 5) Nyfikenhet att lära mer om processen (speciellt steg 1)
4
5 PROBLEMLÖSNINGSMETOD TANKESTRUKTUR
6 Omvårdnadsprocessens syfte: - Systematiskt identifiera patientens behov (problem/risker/resurser) - Planera och utföra omvårdnaden - Individanpassa omvårdnaden - Utvärdera åtgärderna
7
8 Omvårdnadsprocessens olika steg UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer) (Florin, 2014)
9 Omvårdnadsprocessens olika steg UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING KRITISKT TÄNKANDE GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER DIALOG MED VÅRDTAGAREN OMVÅRDNADS- DIAGNOS (Florin, 2014) PLANERING (mål, ordinationer)
10 Vad säger Socialtjänstlagen? Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (SoL, 1 kap, 1 ) Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne (SoL, 3 kap, 5 )
11 Vad säger Hälso- och sjukvårdslagen? Hälso- och sjukvården skall --- bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. (HSL 2 a ) En patient ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, (HSL 2 b )
12 Ny patientlag från 2015 Syftar till att ytterligare stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlag (2014:821)
13 Delaktighet vad innebär det? VAD ÄR DELAKTIGHET FÖR DIG?
14
15 Svensk studie visade att sjuksköterskor identifierade ca hälften av de omvårdnadsbehov som patienterna (n=80) själva ansåg sig ha. Kontext: akutsjukvård. (Florin, Ehrenberg & Ehnfors, 2005)
16 engagemang utbyte av information/ kunskap involvering maktbalans DELAKTIGHET samarbete bra relation patientcentrering
17 Hur kan sjuksköterskan främja patientens delaktighet? Delge information Uppmuntra frågor, information och synpunkter Agera inbjudande och stöttande Vara genuint engagerad i dialogen Använda ett vardagligt språk Visa att hen ser personen bakom patienten (Tobiano, Marshall, Bucknall & Chaboyer, 2015)
18 Utmaningar för delaktighet? Svårt sjuk/funktionshindrad patient Olika syn och förväntningar på delaktighet Osäkerhet kring möjlighet att delta Uppgiftsorienterad sjuksköterska Upptagen/stressad sjuksköterska Upplevelse av lågt engagemang hos sjuksköterska Bristande information från sjuksköterska (Tobiano, Marshall, Bucknall & Chaboyer, 2015)
19 Personcentrerad omvårdnad och främjande av delaktighet VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER: - Personens egen beskrivning av hälsosituationen nu/tidigare. - Personens hemsituation, kontaktnät och levnadsvanor. - Personens önskemål/förväntningar/kunskaper. - Personens egen utvärdering av åtgärder. - Förtroende! Dialog! Partnerskap!
20 Personcentrerad vård är väl inget nytt. Vi arbetar personcentrerat sedan länge. Att förändra är svårt. Att förändra det man tror sig veta är svårare. Att förändra det man tror sig redan göra är svårare.
21 Omvårdnadsprocessens olika steg UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer) (Florin, 2014)
22 Steg 1 DATAINSAMLING: Bedöma patientens hälsosituation Identifiera nuvarande tecken och symtom Inhämta information om hur hälsosituationen varit framtill aktuell vårdkontakt
23 Datainsamling - bedömning
24 Objektiva data (tecken) Kan observeras av andra Subjektiva data (symtom) Uppfattas/upplevs av patienten
25 Skillnader mellan ett medicinskt perspektiv och ett omvårdnadsperspektiv.? (Ekman, 2014)
26 Ett holistiskt perspektiv istället för ett sjukdomsinriktat perspektiv! (oavsett profession)
27 HUR? - Intervju/samtal - Kroppsundersökning - Observation - Journalhandlingar - Andra professioners bedömningar - Information från närstående
28 VAD KRÄVS FÖR ATT DATAINSAMLING OCH BEDÖMNING SKA BLI HELTÄCKANDE? Teknisk kompetens Mellanmänsklig kompetens Intellektuell kompetens (Lunney, 2013)
29 Kritiskt tänkande i omvårdnadspraktik Öppensinnighet Flexibilitet Kreativitet Kontextuellt perspektiv Informationssökande Analyserande Logiskt resonemang (Rubenfeld & Scheffer, 2010)
30 Tre vanliga riskbedömningsinstrument inom svensk äldreomsorg Downton Fallrisk-index (Risk för fall) Norton (Risk för trycksår) Minimal Nutritional Assessment (MNA) (Risk för undernäring/undernäring) Identifierar riskfaktorer - gynnar åtgärdstänkande
31 Downton Fall Risk Index KRITISKT TÄNKANDE!
32 Bedömningsinstrument som stöd Minskar risken för subjektiva bedömningar Som en stöd/vägledning i bedömningen. Sjuksköterskans individuella bedömningen är det som gäller!
33 Aktuella tecken, symtom och bedömningar = kallas Omvårdnadsstatus (i journalen)
34 I ÄLDREOMSORGEN: TVÅ OLIKA STRUKTURER FÖR DOKUMENTATION AV STATUS - ICF (internationell klassifikation, skapad av fysioterapeuter och arbetsterapeuter) - VIPS (svensk struktur, skapad av sjuksköterskor) VIPS täcker omvårdnadsdata bättre än ICF gör! (Florin, Ehrenberg, Ehnfors & Björvell, 2013)
35 Olika områden behöver täckas in vid datainsamling och bedömning. Exempel utifrån VIPS-sökord Sökord enl. VIPS (2014) används för att sortera information i patientjournalen
36 Kommunikation Följer uppmaningar? Förstår/gör sig förstådd? Talsvårigheter? Nedsättning hörsel/syn? Vakenhet? Orienteringsgrad? Exempel bedömningsinstrument: Glasgow Coma Scale (GCS)
37 Kunskap/Utveckling Minnessvårigheter? Kunskap/behov av information? Hälsouppfattning/sjukdomsinsikt? Vilja och förmåga till egenvård/samarbete/delaktighet? Hjälpmedel? Exempel bedömningsinstrument: Mini Mental Test (MMT)
38 Förvirringstillstånd: tillfällig förvirring/ akut hjärnsvikt - beror på överbelastning/akut hjärnstress - yttrar sig ofta som nedsatt koncentrationsförmåga, feltolkningar av sinnesintryck, desorientering, minnesstörning, hallucinationer, sömnstörningar Riskfaktorer? Konsekvenser? Dags att tänka till! TIPS!
39 Andning/Cirkulation Tecken på luftvägsproblem, t.ex. cyanos, rosslig andning, hosta? Upplevelser av andningssvårigheter? Cirkulationsproblem som t.ex. blödning, ödem, perifer kyla? Kroppstemperatur? Exempel mätbar data: Andningsfrekvens, syresättning, blodtryck, puls, temp, mäta svullnad i cm.
40 Nutrition/Ätande Aptit? Törst? Vad fungerar? Svårigheter att föra mat till munnen? Svårigheter att tugga/svälja? Munstatus? Måltidsvanor? Tecken/symtom på t.ex. uttorkning eller malnutrition? Exempel bedömningsinstrument: MNA (Minimal Nutritional Assessment)
41 Elimination Urinuttömning och avföringsmönster. Vad fungerar bra? Svårigheter? Symtom/tecken på inkontinensproblem? Vanor vid toalettbesök? Hjälpmedel? Exempel bedömningsinstrument: Bristolskalan
42 Pinsamt att prata om? Rösta!
43
44 Hud/vävnad Skador/förändringar på hud/slemhinnor? Sår? Rodnad? Klåda? Utslag? Munstatus? Exempel "bedömningsinstrument": Gradering av trycksår: kategori 1-4
45 Aktivitet/ADL Förmåga att klara dagligt liv: hygien (inkl. munhygien!), påklädning, toalettbesök, födointag. Nedsättning i extremitet, förflyttningsförmåga, stelhet. Inaktivitet. Exempel bedömningsinstrument: Sunnaas ADL-index
46 Sömn/Vila Dygnsrytm? Upplevelse av sömnen? Svårt att somna? Vaknar ofta? Faktorer som hindrar/underlättar sömn/vila? Trötthet/utvilad efter sömn? Orkeslöshet? Exempel mätbar data: Be patienten gradera sin sömnkvalitet mellan 0-10.
47 Smärta/Sinnesintryck Var/när/hur gör det ont? Utlösande/lindrande faktorer? Tecken på smärta? Förändring i syn/hörsel/lukt/smak/känsel/balans? Exempel bedömningsinstrument smärta: Visual Analog Scale (VAS)
48 Sexualitet/Reproduktion Hinder för sexualitet? Sexuella besvär?
49 Sexualitet är en integrerad del i varje människans personlighet Det är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte heller summan av våra erotiska liv. --- Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa. (WHO, 1975)
50 Att beakta kopplat till sexualitet i äldreomsorgen?
51 Psykosocialt Emotionellt: Sinnesstämning? Känslor? Tillit? Otrygghet? Lugn? Rädsla? Stress? Sorg? Apati? Personlig integritet? Motivation: Hopp? Optimism? Känsla av sammanhang? Maktlöshet? Stresshantering? Roller/Relationer: Roller? Social förmåga? Familjerelationer? Ensamhet? Ansvar?
52 Andligt kulturellt Tro/värderingar/kultur/religion/livsåskådning? Ritualer/klädsel/symboler/bönetider? Meningsfullhet? Syn på lidande och död? Källor till hopp? Känslor av skuld/skam/straff?
53
54 Datainsamlingen behöver kartlägga personens egna resurser liksom personens problem och svårigheter.
55 DATAINSAMLINGEN ÄR BYGGNADSMATERIALET FÖR DIAGNOS OCH PLANERING!
56 UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)
57 Steg 2 OMVÅRDNADSDIAGNOS: Identifiering av problem/risker/resurser som kan behandlas/förebyggas/stärkas med omvårdnadsåtgärder. Fastställs genom en analys av hälsosituationen. Diagnos (grek.) = konsten att särskilja
58 Tre olika typer av omvårdnadsdiagnoser Problemdiagnos - en klinisk bedömning av ett aktuellt hälsoproblem där omvårdnad skulle hjälpa patienten T.ex. "Näringsintag: mindre än kroppsbehovet"
59 Riskdiagnos - en klinisk bedömning av ett potentiellt hälsoproblem där patienten löper ökad risk att utveckla problemet om inte förebyggande omvårdnadsåtgärder sätts in T.ex. "Risk för undernäring"
60 Hälsofrämjande diagnos - en klinisk bedömning av ett hälsotillstånd som fungerar tillfredsställande redan nu men som kan förstärkas ytterligare. T.ex. "Potential för förbättrad nutrition"
61 UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)
62 Steg 3 PLANERING: - Identifiering av mål (förväntat/önskvärt hälsotillstånd) - Ordination av omvårdnadsåtgärder
63 Mål bör vara "smarta" Specifika Mätbara (i möjligaste mån) Accepterade Realistiska Tidsangivna
64 Exempel mål Inom 1 vecka kunna genomföra toalettbesök med assistans av en person. Frånvaro av hudskada inom 2 veckor. Under vårdtiden själv klara att inta tillräckligt med näring. Minskad upplevelse av trötthet dagtid, ESAS < 5, inom 4 dagar.
65 OBS! Målet ska vara ett förväntat status hos patienten. T.ex. "Tillräckligt dagligt kaloriintag per os inom 3 dagar." Målet är inte vårdpersonalens åtgärder! Påminna om att äta och dricka." FEL!
66 Ordination av åtgärder Vad ska göras? Hur ska det göras? När/hur ofta ska det göras? Vem ska göra det?
67 Evidensbaserad praktik VAD MENAS MED DET?
68 Evidensbaserad vård i praktiken? GISSA RÄTT SVAR!
69 Källor för evidensbaserad vård? - Vårdhandboken - Socialstyrelsens riktlinjer (t.ex. vård och omsorg vid demenssjukdom) - SBU (Statens beredning för medicinska utvärderingar) - Reviewartiklar - Enskilda studier
70
71 UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)
72 Steg 4 GENOMFÖRANDE Genomföra ordinerade/planerade åtgärder.
73 UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)
74 Steg 5 UTVÄRDERING Har målet uppnåtts? T.ex. Klarar patienten att själv sköta insulinadministreringen? Upplever patienten ökad trygghet? Har såret minskat i storlek? Har patientens kaloriintag ökat?
75 UTVÄRDERING (av omvårdnadsresultat) DATAINSAMLING GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER OMVÅRDNADS- DIAGNOS PLANERING (mål, ordinationer)
76 Omvårdnadsproblem eller medicinskt problem? - Går delvis in i varandra. - Kan förändras över tid. - Kan SSK ordinera åtgärderna?? - Fokus på konsekvenser i dagligt liv? Både omvårdnadskompetens och medicinsk kompetens krävs i många fall!
77 The nursing process is only as good as the nurse who uses it. (Wilkinson, 2011)
78 Mål för dagens undervisning 1) Förståelse för omvårdnadsprocessens olika steg 2) Inblick i vad som ingår i en heltäckande datainsamling/omvårdnadsbedömning (steg 1) 3) Reflektion kring delaktighet/personcentrering 4) Reflektion kring evidensbaserad praktik 5) Nyfikenhet att lära mer om processen (speciellt steg 1)
79 Förväntningar uppfyllda? TYCK TILL!
80 Utvärdera responsmetoden! HUR HAR DET FUNGERAT?
81 Tekniken då? Och nivån? Har tekniken fungerat? Och hur var nivån på undervisningen?
82 Tack för ert deltagande!
Omvårdnadsdiagnostik Josefin Wiking
Omvårdnadsdiagnostik 160121 Josefin Wiking Definition nursing : Vad är omvårdnad? Nursing encompasses autonomous and collaborative care of individuals of all ages, families, groups and communities, sick
Läs merOmvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården
18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning
Läs merOmvårdnadsdiagnos.k. Joachim Eckerström
Omvårdnadsdiagnos.k Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, Fil. mag. Forskningskoordinator Självvald inläggning (SI) vid emo?onell instabilitet Högskoleadjunkt vid Röda Korsets
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merRUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser
RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser Antagen av xx nämnden xx-xx-xx xx Dokumentet gäller som längst fram till 20xx-xx-xx Dokumentägare: Irene Eklöf RUTIN 1(3) Rutin för anslutning
Läs merFörebyggande arbete kring brukaren
Förebyggande arbete kring brukaren Riskbedömningar HSL. Riskinventering SoL och LSS Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Skribent MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård-
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merAssessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande
Omvårdnadsprocessen The nursing process Anneli Jönsson leg sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand anneli.jonsson @med.lu.se The nursing process is a conceptual framework that enables the student
Läs merOmvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merNyckelord VIPS / NANDA
Nyckelord VIPS / NANDA Ingår i: MeSH Aktivitet? Aktivitetsintolerans Allergisk reaktion på latex Amning Andlig frustration Andligt välbefinnande Andligt/Kulturellt? Andning/Cirkulation Andningsmönster
Läs merICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad
ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP International Classification of Nursing Practice Catrin Björvell, leg ssk, Med dr Jan Florin, leg ssk, Med dr Inger Jansson, leg ssk, Fil
Läs merNationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov 2 (11) NATIONELL KLINISK SLUTEXAMINATION FÖR SJUKSKÖTERSKEEXAMEN BEDÖMNINGSUNDERLAG VID PRAKTISKT
Läs merStandardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin
Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen Janne Florin 2017-05-16 En profession Att vara sjuksköterska innefattar att ha en professionell identitet Tillhöra en profession Man
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merRiktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Silvia Sandin Viberg, Socialdirektör SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 1.0 1(5) Författare Datum: Datum fastställande: Anders Engelholm 2018-11-20
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merOmvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (5) Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA Syfte Att skapa en enhetlig omvårdnadsdokumentation på avdelningen som leder till ökad patientsäkerhet. Omfattning Gäller
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merManual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen
Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett
Läs merDokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK
Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK 2013-04-17 Bakgrund Under 2010-2013 deltar kommunerna och primärvården
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merOmvårdnadsprocessen
Figure 11-2 The five overlapping phases of the nursing process. Each phase depends on the accuracy of the other phases. Each phase involves critical thinking. Omvårdnadsprocessen ANNELI JÖNSSON, SJUKSKÖTERSKA,
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 3 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurskod: OM4350 Studentens namn Studentens personnummer
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merPLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall
PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall Verksamhet Datum 110824 Version 2 Innehåll Vår vision...3 Våra mål...3 Riskbedömning...4
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merFörebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merVak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Läs merRapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och. omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2016 och
Älvsjö stadsdelsförvaltning Verksamhetsområde äldre, funktionsnedsatta och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2017-03-03 Handläggare Kristina Ström Telefon: 08-508 23 504 Till Älvsjö stadsdelsnämnd
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merRapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2017
Älvsjö stadsdelsförvaltning Enheten för äldre Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2018-03-05 Handläggare Kristina Ström Telefon: 08-508 23 504 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2018-03-22 Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer
Läs merEtt omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa
Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås
Läs merInformation till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning
Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kursen finns en integrering mellan teoretiskt innehåll och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursplanens lärandemål
Läs merStudent Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Läs merRedogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNING EN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-06 Handläggare: Ulla Lönn Telefon: 08-508 09 082 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Redogörelse till Socialstyrelsens
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merSvensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende
Svensk standard Kvalitetsstandard för: Omsorg Service Omvårdnad Rehabilitering För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merRapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga vård- och omsorgsboende, Kristallgården och Älvsjö servicehus 2015
Älvsjö stadsdelsförvaltning Enheten för äldre Tjänsteutlåtande Dnr:1.2.1.12 2016 Sida 1 (9) 2016-01-11 Handläggare Kristina Ström Telefon: 08-508 23 504 Till Älvsjö stadsdelsnämnd Den 4 februari 2016 Rapport
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merBedömningsinstrument Mälardalsmodellen
25 okt 2018 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 3 VAE211 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används vid Sjuksköterskeprogrammets
Läs merFall-och fallskadeprevention
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merAllmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.
Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser
Läs merNär kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?
När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merOmvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening
Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård Konferens i Malmö 13-14 december 2017 Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. ideell förening
Läs merSenior alert - plan för att arbeta med vårdprevention
(Version 2018-08-24) Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention Verksamhet Datum Sida 2 (17) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert 3 Ett preventivt arbetssätt 4 Bakomliggande orsaker
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merPsykiatrisk omvårdnad
Psykiatrisk omvårdnad Nya omvårdnadsdelar i vårdprogrammen Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, Fil. Mag. Doktorand, Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet och
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merRiktlinje för arbete med BPSD-registret
Riktlinje för arbete med BPSD-registret Dokumenttyp: Riktlinje Giltigt f.r.o.m: 2016-12-01 Befattning: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Utvecklingsledare Sida 1 av 9 Version/D.nr: Upprättad av: Gun Andersson
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46
Läs merStrukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017
Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017 AKTIVITET 1. Lärande mål: Kommunikation/Undersökning/Medicinsk teknik Målgrupp: Sjuksköterskestudenter
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Läs merIndividuella Grundläggande Behov. Omvårdnadsplan. Grupp 4
Omvårdnadsplan Grupp 4 Allmänna uppgifter: Namn: Olle Andersson Personnummer: 19320203-4678 Datum: 050128 Sign: 050128, M.S. Sjuksköterskestuderande Närstående: Mikael Andersson (Son) Adress: Skogshuggarvägen
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merMålgrupp. Primärvården
Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen
Läs merKurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs
Läs merKurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merStudentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder
Läs merRiktlinje Dokumentation HSL
1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merDEL 1. Denna del täcker Lärandemål (LM) 1, 3 och 5 Rättande lärare: Ann-Mari Campbell
DEL 1 Denna del täcker Lärandemål (LM) 1, 3 och 5 Rättande lärare: Ann-Mari Campbell Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merSlutenvård, somatiken
Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Slutenvård, somatiken Vägledning för handledare i kamratlärande Innehåll Introduktion... 1 Referenser... 2 Förslag praktiskt tillvägagångssätt vid kamratlärande... 3
Läs merBedömning utifrån lärandemål och betygskriterier under verksamhetsförlagd utbildning
Bedömning utifrån lärandemål och betygskriterier under verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utgör en betydande del av sjuksköterskeprogrammet
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merPLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården
PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merTill dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Allmän del Reviderat 2019 Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Författarna
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merProvmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merOmvårdnadsdiagnostik. Joachim Eckerström
Omvårdnadsdiagnostik Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, Fil. mag. Forskningskoordinator Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet Högskoleadjunkt Röda Korsets
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs: CHECKLISTA FÖR KÖRKORTSÖVNINGAR, METODÖVNINGAR SAMT KLINISK UTBILDNING 1. Kommunicera med och bemöta patienter kommunicera med patienter
Läs mer