Omvårdnadsdiagnos.k. Joachim Eckerström
|
|
|
- Kristin Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omvårdnadsdiagnos.k Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, Fil. mag. Forskningskoordinator Självvald inläggning (SI) vid emo?onell instabilitet Högskoleadjunkt vid Röda Korsets Högskola 1
2 Agenda 12:30 Genomgång av hemuppgia 13:30 Fika 13:45 Feedback från ssk på avd. 151 Lathund u?från omv-diagnoser Tips på omvårdnadverktyg jnanda redskap för omv.planer AR tänka på vid upprärande av omv-plan 15:15 Reflek?on och summering
3 HemuppgiA UppräRa en omvårdnadsplan innehållandes omvårdnadsdiagnos enligt NANDA-I samt med?llhörande omvårdnadsmål och åtgärder. Skriv även ner en kort sammanfaening avseende pa.entens hälso.llstånd, vilken låg?ll grund för omvårdnadsplanen. Reflektera under veckan på fördelar och svårigheter med omvårdnadsdiagnos?k enligt NANDA-I.
4 HemuppgiA 5-8 minuter per person Bakgrundsinforma?on Kön, ålder, intagningsorsak, medicinsk diagnos, ev. övrigt Omvårdnadsplan Omvårdnadsdiagnos Mål (långsik?gt mål och kortsik?gt mål) Omvårdnadsåtgärder (SammanfaRning i Excel)
5 Agenda 12:30 Genomgång av hemuppgi] 13:30 Fika 13:45 Feedback från ssk på avd. 151 Lathund u?från omv-diagnoser Tips på omvårdnadverktyg jnanda redskap för omv.planer AR tänka på vid upprärande av omv-plan 15:15 Reflek?on och summering
6 Feedback från ssk på avd. 151 Hur har du upplevt det ar upprära omvårdnadsplaner u?från omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA Interna?onal? (Eventuella fördelar och nackdelar?) Fördelen är a7 alla använder samma mall och jag upplever det som lä7are a7 använda denna mall istället för a7 själv hi7a på diagnoser, de7a kan dock ibland vara en nackdel om man inte hi7ar någon passande diagnos. Man blir lite låst. PosiDvt med e7 gemensamt språk. Svårt a7 det inte alldd finns kännetecken, relaterande faktorer, omvårdnadsmål som passar Dll en viss diagnos.
7 Feedback från ssk på avd. 151 Vilka är de vanligaste omvårdnadsdiagnoserna som ni använt er av i omvårdnadsplanerna? Ängslan/oro Sömnsvårighet Självskadebeteende Känner hopplöshet Risk för våld mot sig själv
8 Feedback från ssk på avd. 151 Vad skulle du önska ar vi fördjupar oss kring vid utbildnings?llfället onsd. 8/11? (Vad vill du veta mer om?) Gärna hur omvårdnadsplanerna kan användas mer prak?skt. Hur sker en utvärdering prak?skt på avdelningen under en rela?vt kort vård?d?
9 Agenda 12:30 Genomgång av hemuppgi] 13:30 Fika 13:45 Feedback från ssk på avd. 151 Lathund u.från omv-diagnoser Tips på omvårdnadverktyg jnanda redskap för omv.planer AR tänka på vid upprärande av omv-plan 15:15 Reflek?on och summering
10 Konkreta omvårdnadsverktyg: Samtal Iden?fiera vad som skapar oro Regelbundna samtal som ger pa?enten utrymme ar urrycka sir mående samt hur oro kan förebyggas Krisplan (upprära ny eller utvärdera?digare) Andningsövningar (Tips från kompendium) Veckoschema Skapa en strukturerad vardag Ordinera FaR Planerade uppföljningar e]er fysisk ak?vitet Stödja pa?enten ar skapa en ny vana av ar hålla sig fysisk ak?v. 10
11 Konkreta omvårdnadsverktyg: Samtal Pa?entens sömnvanor Vardagsru?ner Kost Fysisk ak?vitet Socialt (arbete, ekonomi) Något som oroar pa?enten Stödja pa?enten ar påverka det som skapar oro Sömndagbok Följa pa?entens sömnmönster Se om de livss?lsförändringar som görs påverkar sömnmönstret Sömnhygieniska råd Iden?fiera vad som kan förbärra förutsärningarna för en god sömn Uppföljande samtal e]er förändring Avslappning Avslappningsmusik Mindfulnessövning 11
12 Konkreta omvårdnadsverktyg: Kedjeanalys Introducera pa?enten för kedjeanalyser, ucör vid behov Iden?fiera vad som är triggers för pa?enten Diskutera och samtala om alterna?va lösningar Färdighetslista Gå?llsammans igenom färdighetslistan för ar finna några sär som kan hjälpa pa?enten ar distrahera tankarna när det är som jobbigast Krisplan (upprära ny eller utvärdera?digare) Veckoschema Skapa en strukturerad vardag 12
13 Agenda 12:30 Genomgång av hemuppgi] 13:30 Fika 13:45 Feedback från ssk på avd. 151 Lathund u?från omv-diagnoser Tips på omvårdnadverktyg jnanda redskap för omv.planer AR tänka på vid upprärande av omv-plan 15:15 Reflek?on och summering
14 jnanda Genomgång av jnanda. 14
15 Agenda 12:30 Genomgång av hemuppgi] 13:30 Fika 13:45 Feedback från ssk på avd. 151 Lathund u?från omv-diagnoser Tips på omvårdnadverktyg jnanda redskap för omv.planer AE tänka på vid uppräeande av omv-plan 15:15 Reflek?on och summering
16 Omvårdnadsdiagnos.k ER vanligt format som används när man lär sig omvårdnadsdiagnoser: (omv.dia.) relaterat?ll (orsak/ relaterad faktor) som manifesteras av (kännetecken). IneffekDvt stresshantering relaterat?ll odllräcklig Dlltro Dll den egna förmågan a7 hantera en situadon som manifesteras av destrukdvt beteende mot sig själv. 16
17 Planering/interven.on När omvårdnadsdiagnoserna är iden?fierade Måste en prioritering ske för ar kunna prioritera vården Hög prio: exempelvis akuta behov, diagnoser med hög grad av samstämmighet med känntecken/relaterade faktorer/riskfaktorer) 17
18 VIPS-modellen Välbefinnande Integritet Preven?on Säkerhet 2013 En forskningsbaserad modell för dokumenta?on av omvårdnad i pa?entjournalen. Ger enhetlig och systema?sk struktur för ar beskriva och kommunicera väsentlig informa?on om pa?entens omvårdnad. ER komplement?ll NANDA-I. Länk: hrps://
19 Sökord enl. VIPS för bedömningsfasen omvårdnadsanamnes och -status
20 Omvårdnadsanamnes Kontaktorsak Hälsohistoria/Vårderfarenhet Pågående vård Överkänslighet Socialt Levnadsvanor (Ehrenberg, Ehnfors & Thorell-Ekstrand, 2013)
21 Omvårdnadsstatus Kommunikation Kunskap/Utveckling Andning/Cirkulation Nutrition/Ätande Elimination Hud/Vävnad Aktivitet/ADL Sömn/Vila Smärta/Sinnesintryck Sexualitet/Reproduktion Psykosocialt Andligt/Kulturellt Säkerhet Sammansatt status (Ehrenberg, Ehnfors & Thorell-Ekstrand, 2013)
22 Omvårdnadsmål Journalföring av omvårdnadsmål utifrån SMART-kriterierna: Specifikt Mätbart (i möjligaste mån) Accepterat Realistiskt Tidsangivet
23 Omvårdnadsåtgärder Journalföring av ordinerade åtgärder: Vad ska göras? Hur ska det göras? När/hur ofta ska det göras? Vem ska göra det?
24 Utvärderingar Kontinuerlig utvärdering av åtgärder. Resultatet syns i uppdaterat status. Utvärderingen (d.v.s. om målet uppnåtts eller ej?) journalförs i omvårdnadsplanen
25 Omvårdnadsepikris Den slutliga utvärderingen av given vård och behandling ska journalföras i en epikris efter vårdepisodens slut. Varje profession som varit delaktig i journalen ska bidra med sin del till epikrisen; medicinsk epikris av läkare, omvårdnadsepikris av sjuksköterska, sjukgymnastikepikris, arbetsterapiepikris o.s.v. (Vårdhandboken)
26 Agenda 12:30 Genomgång av hemuppgi] 13:30 Fika 13:45 Feedback från ssk på avd. 151 Lathund u?från omv-diagnoser Tips på omvårdnadverktyg jnanda redskap för omv.planer AR tänka på vid upprärande av omv-plan 15:15 Reflek.on och summering
Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården
18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning
Psykiatrisk omvårdnad
Psykiatrisk omvårdnad Nya omvårdnadsdelar i vårdprogrammen Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, Fil. Mag. Doktorand, Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet och
Omvårdnadsdiagnostik. Joachim Eckerström
Omvårdnadsdiagnostik Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, Fil. mag. Forskningskoordinator Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet Högskoleadjunkt Röda Korsets
Nyckelord VIPS / NANDA
Nyckelord VIPS / NANDA Ingår i: MeSH Aktivitet? Aktivitetsintolerans Allergisk reaktion på latex Amning Andlig frustration Andligt välbefinnande Andligt/Kulturellt? Andning/Cirkulation Andningsmönster
Omvårdnadsdiagnostik Josefin Wiking
Omvårdnadsdiagnostik 160121 Josefin Wiking Definition nursing : Vad är omvårdnad? Nursing encompasses autonomous and collaborative care of individuals of all ages, families, groups and communities, sick
Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Omvårdnadsprocessen
Figure 11-2 The five overlapping phases of the nursing process. Each phase depends on the accuracy of the other phases. Each phase involves critical thinking. Omvårdnadsprocessen ANNELI JÖNSSON, SJUKSKÖTERSKA,
Samtalsteknik: Mo#verande samtal
Samtalsteknik: Mo#verande samtal Joachim Eckerström Doktorand, Karolinska Ins0tutet Specialistsjuksköterska i psykiatri Agenda Mo#verande samtal Bakgrund Faser Samtalsstrategier 1 Bakgrund - Det finns
Riktlinje Dokumentation HSL
1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar
Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande
Omvårdnadsprocessen The nursing process Anneli Jönsson leg sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand anneli.jonsson @med.lu.se The nursing process is a conceptual framework that enables the student
NANDA pedagogiskt instrument i specialistutbildningen. Teresa Sörö Högskoleadjunkt, Kursansvarig Intensivvårdsutbildningen Röda Korsets Högskola
NANDA pedagogiskt instrument i specialistutbildningen Teresa Sörö Högskoleadjunkt, Kursansvarig Intensivvårdsutbildningen Röda Korsets Högskola Uppdrag från SLL Specialistutbildning inom intensivvård 30-40
Omvårdnadsprocessen Josefin Wiking
Omvårdnadsprocessen 160120 Josefin Wiking Vilka förväntningar har du på det här lärandetillfället? UTTRYCK DINA FÖRVÄNTNINGAR! Mål för dagens undervisning 1) Förståelse för omvårdnadsprocessens olika steg
Målgrupp. Primärvården
Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen
April Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Individuella Grundläggande Behov. Omvårdnadsplan. Grupp 4
Omvårdnadsplan Grupp 4 Allmänna uppgifter: Namn: Olle Andersson Personnummer: 19320203-4678 Datum: 050128 Sign: 050128, M.S. Sjuksköterskestuderande Närstående: Mikael Andersson (Son) Adress: Skogshuggarvägen
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
JOURNALGRANSKNING Rutin 10.5.
JOURNALGRANSKNING Rutin 10.5. Mål Granska journaldokumentation för att säkerställa dokumentationen, finna förbättringsområden och få en kvalitetsutveckling i syfte att tillförsäkra patienten en god och
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Revideringar i denna version
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10933 su/med 2017-11-30 6 Innehållsansvarig: Sofi Andersson Stavridis, Vårdenhetschef, Avdelning 323 (sofan3) Godkänd av: Mats Johansson Synnergren,
Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård. Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård
Malin Perers Specialistsjuksköterska intensivvård Elin Erlandson Specialistsjuksköterska intensivvård Teamet Förbättringsmodellen Kartläggningen enligt 5P Målformulering Förbättringsidéer Coach En specialissjuksköterska
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg SWEDPOS Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering Pia Dellson Specialistläkare i onkologi och psykiatri Enheten för cancerrehabilitering
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Rutiner för dokumentation och journalhantering inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet)
Riktlinje 4/ Dokumentation LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för dokumentation och journalhantering inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig
RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser
RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser Antagen av xx nämnden xx-xx-xx xx Dokumentet gäller som längst fram till 20xx-xx-xx Dokumentägare: Irene Eklöf RUTIN 1(3) Rutin för anslutning
Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES
1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade
Diagnostik och dokumentation inom omvårdnad del I Hösten 2011
Diagnostik och dokumentation inom omvårdnad del I Hösten 2011 Föreläsare Cecilia Hane Persson Kopiering får endast ske efter överenskommelse med CHP Varför journalföring av omvårdnad? Skyldighet enl. lagar
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov 2 (11) NATIONELL KLINISK SLUTEXAMINATION FÖR SJUKSKÖTERSKEEXAMEN BEDÖMNINGSUNDERLAG VID PRAKTISKT
ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad
ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP International Classification of Nursing Practice Catrin Björvell, leg ssk, Med dr Jan Florin, leg ssk, Med dr Inger Jansson, leg ssk, Fil
Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre
Riktlinje 6/ Dokumentation Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre Inledning
Kvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap Kvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal Författare: Ann-Katrin Pettersson Jennie Hellström Uppsatskurs,
Dialektisk beteendeterapi (DBT)
Dialektisk beteendeterapi (DBT) Behandling som främjar en långsiktig förändring hos patienterna Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator för Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet
Omvårdnadsdokumentation -granskning av omvårdnadsjournaler inom psykiatrisk slutenvård
Institutionen för omvårdnad hälsa och kultur Omvårdnadsdokumentation -granskning av omvårdnadsjournaler inom psykiatrisk slutenvård Författare Åsa Vejedal Handledare för bakgrund och metod, Stina Lundgren
Omvårdnadsdokumentation enligt VIPS modellen på sjukhem En studie av sjuksköterskors vårddokumentation vid svenska sjukhem
Utvikling i sykepleien. Nursing Development Omvårdnadsdokumentation enligt VIPS modellen på sjukhem En studie av sjuksköterskors vårddokumentation vid svenska sjukhem 40 Birgit Fagrell, leg. sjuksköterska,
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v
Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Linda Stridh leg sjukgymnast Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Barn och ungdomssjukhuset,
Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017
Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017 AKTIVITET 1. Lärande mål: Kommunikation/Undersökning/Medicinsk teknik Målgrupp: Sjuksköterskestudenter
EXAMENSARBETE. Omvårdnadsdokumentation Vad dokumenterar den svenska sjuksköterskan? En litteraturöversikt
EXAMENSARBETE Institutionen för vård och natur Omvårdnadsdokumentation Vad dokumenterar den svenska sjuksköterskan? En litteraturöversikt Nursing documentation What does the Swedish nurse document? Examensarbete
Starta en HSL-journal. Börja med att söka efter personnummer
Dokumentets namn Procapita lathund SSK-dokumentation Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2015-08-30 Reviderad 2018-06-01 Starta en HSL-journal. Börja med att söka
TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning
2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning
Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning och gällde från och med
Medicinska fakulteten SJSE15, Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa, 26,5 högskolepoäng Person-centered Care and Patient Learning in Relation to Symptoms and Signs of Illness,
PRIM-VIPS i omvårdnadsjournalen
Campus Falun Institutionen för hälsa och samhälle Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 51-60 poäng Fristående kurs 2005 PRIM-VIPS i omvårdnadsjournalen Antal använda sökord före och efter dokumentationscirkel
Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag 070328 Hélène Pessah-Rasmussen
Skånejournalen-Stroke Kvalitetsregisterdag 070328 Hélène Pessah-Rasmussen En patient, en journal en inmatning Dokumentationssystem som stöd för det individuella och multidisciplinära/tvärprofessionella
Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik
Kompensutveckling i matematik
Kompensutveckling i matematik Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Anneli Bengtsson - Uppdragspedagog förskoleklass Jaana Kiiskinen - Ma/NT-utvecklare Inspirerande kompetensutveckling i matema4k i
Kons6tuering av projektgrupp
Kons6tuering av projektgrupp 1. Utse projektledare Vem skall vara projektledare? Vad innebär de5a ledarskap? Hur skall vi kommunicera när vi inte träffas fysiskt? Vilken ambi6onsnivå skall vi ha? Vad skall
Traumapatientens omvårdnadsepikris
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Traumapatientens omvårdnadsepikris Sjuksköterskors uppfattning om innehållet Författare Sebastian Bengtsson Caroline Gatu Examensarbete 15 hp Sjuksköterskeprogrammet
Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg
Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg Kvalitetsindikatorerna som beskrivs i den här boken är avsedda att användas som gemensamma mått på omvårdnadens kvalitet. För att regelbundet kunna utvärdera kvaliteten
Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp. Lärare: Siv Rosén (SR), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR),
Kurs: Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp Datum: 2017-11-17 Antal frågor: 5 huvudfrågor Lärare: Siv Rosén (SR), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Hur trygg är jag i kontaktmannaskapets arbetsuppgifter?
Bilaga B Arbetsbeskrivning Hur trygg är jag i kontaktmannaskapets arbetsuppgifter? Kontaktmannaarbetsuppgifter AVD 92 Ansvarar för den basala psykiatriska omvårdnadsarbetet Kontaktmannaskapet präglas av:
Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg
Det svåra samtalet A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg 180308 Allians light Redan vid handslaget I dörren på vägen ut Tredje
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 7, avd 51 Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Exempelsamling för den verksamhetsförlagda delen i sjuksköterskeprogrammet
Till studenterna Exempelsamling för den verksamhetsförlagda delen Innehållet är en förteckning av olika moment som du kan ha nytta av att känna till och komma i kontakt med under den verksamhetsförlagda
Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun
i Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Dokumentet gäller för, personalkategori: Alla
Omvårdnadsdiagnoser : definitioner och klassifikationer PDF ladda ner
Omvårdnadsdiagnoser : definitioner och klassifikationer 2015-2017 PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. Omvårdnadsdiagnoser: Definitioner och klassifikation är en tydlig guide till omvårdnadsdiagnoser
Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker
Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,
Bedömning utifrån lärandemål och betygskriterier under verksamhetsförlagd utbildning
Bedömning utifrån lärandemål och betygskriterier under verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utgör en betydande del av sjuksköterskeprogrammet
En utvecklingspotential NANDA OCH VIPS i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:59 En utvecklingspotential NANDA OCH VIPS i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation Helena Hartmann Marie Louise Lidman
Instruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal
Sid 1(8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontor, Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-15 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Instruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal Språket
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Starta en HSL-journal. Börja med att söka efter personnummer
Lathund Utgåva Antal sidor 2 26 Dokumentets namn Procapita lathund SSK-dokumentation Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2015-08-30 Reviderad 2016-07-19 Starta
Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?
Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa
Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning
Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kursen finns en integrering mellan teoretiskt innehåll och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursplanens lärandemål
Region Östergötland. Geriatriska kliniken
Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatrik läran om ålderdomen och dess sjukdomar Antal medarbetare ca 90 st Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, administratörer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Drömmar. Agenda. Personligt ledarskap Uppgi7er Prak-sk info. Varför har du den drömmen? Vad gör du för a? förverkliga den? Om ingen dröm, varför?
Personlig effek-vitet PERSONLIGT LEDARSKAP HT1 Aseel Berglund 1 2 Agenda Personligt ledarskap Uppgi7er Prak-sk info 3 4 Drömmar Framgångsrika personer Fram-dsorienterade har en vision för sig själv, sin
Ökade krav på dokumenta0on Vad innebär det?
Ökade krav på dokumenta0on Vad innebär det? Eva Mårell- Olsson eva.marell- olsson@edsuci.umu.se Ins7tu7onen för 7llämpad utbildningsvetenskap Avd. Interak7va medier och lärande Umeå universitet Vad säger
En ny dokumentationsmodell, som är gemensam för alla i vårdteamet. Karin Nilsson Verksamhetsutvecklare
En ny dokumentationsmodell, som är gemensam för alla i vårdteamet Karin Nilsson Verksamhetsutvecklare Hur dokumenterar vi här på Lasarettet i Enköping? Vi använder totalt ca 100 olika dokumentationsmallar
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Dokumentation- en hörnsten i personcentrerad vård
Dokumentation- en hörnsten i personcentrerad vård Anna Forsberg-professor anna.forsberg@med.lu.se Disciplinen omvårdnad Kunskap om Hälsa Fridfull och värdig död Ett gott liv trots sjukdom eller funktionshinder
Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL
Utskrivningsprocess Inlagd på sjukhus Initiering av Utskrivningsplanering Hemma Bedömning inför GRÖN GUL RÖD < 72 tim uppföljande telefonsamtal Utskrivningsprocess Vägen ut INVENTERING Planera för god
Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415 OMTENTAMEN I
Sjuksköterskeprogrammet HT 2012 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Datum: 2013-01-12 Antal frågor: Fråga 1-4 kirurgisk vård respektive 5-8 medicinsk vård. Lärare: Maria Hälleberg Nyman
SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab
Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Planerad vårdtid: 5-7 dagar Vanliga vårdproblem under vårdtiden och generella målformuleringar: Vårdproblem: Otillräcklig kunskap om vårdförlopp,
Orkidektomi vid testikelcancer
2015-12-02 24644 1 (5) Sammanfattning Operativ åtgärd där man opererar bort testikel/testiklarna genom ett ljumsksnitt. Indikation är oftast misstanke om testis tumör, en mindre vanlig indikation är kraftig
15-2-9. Personlig effek-vitet. PERSONLIGT LEDARSKAP HT1 Aseel Berglund. Linköpings universitet 1
1 Personlig effek-vitet PERSONLIGT LEDARSKAP HT1 Aseel Berglund 2 Linköpings universitet 1 ! Ingenjörs) professionalism1 2014)20171 2014/20151 2015/20161 2016/20171 HT11 Personlig1effektivitet1!! HT21
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
Prak&ska anvisningar för IT- verktyget Meddix. kommunika&on vid samordnad individuellplanering
Prak&ska anvisningar för IT- verktyget Meddix kommunika&on vid samordnad individuellplanering 15 januari 2018 1 Logga in i Meddix Högerklick på länken nedan och välj öppna hyperlänk hips://www.meddix.se/
SINR13, Omvårdnad med inriktning intensivvård IV, 15 högskolepoäng Intensive Care Nursing IV, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Medicinska fakulteten SINR13, Omvårdnad med inriktning intensivvård IV, 15 högskolepoäng Intensive Care Nursing IV, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden
ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL
ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta
Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur
Fackspråk för omvårdnad införande av ICNP, kliniska erfarenheter och interventionsstudie Vitalis 21 maj 13-14
Fackspråk för omvårdnad införande av ICNP, kliniska erfarenheter och interventionsstudie Vitalis 21 maj 13-14 Ingela Karlsson, Sjuksköterska, med. dr., Karlstads universitet Lena Klerfors, Utbildnings/utvecklingssjuksköterska,
Margit Farkas BUP Västmanland E-mail: margit.farkas@ltv.se Svenska BUP-kongressen, 2013 BUP-s akutmottagning; länsövergripande uppdrag BUP vårdavdelning (Avdelning 99) 5 vårdplatser + 1 överbeläggningsplats
Kontaktsjuksköterska och Vårdförloppskoordinator
Kontaktsjuksköterska och Vårdförloppskoordinator Vem gör vad? Den na&onella cancerstrategin (SOU 2009:11) Varje pa(ent ska få en fast kontaktperson på den cancervårdande kliniken med sy7e a8: förbä8ra
Ångest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Medicinska fakulteten SJSF15, Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa, 26,5 högskolepoäng Person-centered Care and Patient Learning in Relation to Symptoms and Signs of Illness,
Smärtskattning är guld värd
Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet
Skri,liga omdömen och betygssä=ning i prak?ken
Skri,liga omdömen och betygssä=ning i prak?ken Hur ser vägen från kursplaner?ll skri,liga omdömen och betyg ut i prak?ken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skri,liga omdömen Vid
Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun
Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden
Arbetsterapi KURSKATALOG NEUROPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN
Arbetsterapi KURSKATALOG NEUROPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN Höstterminen 2016 Information De grupper som vi på neuropsykiatriska mottagningen erbjuder är riktade till dig som har en ADHD/ADDdiagnos. Anmälan
Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen
25 okt 2018 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 3 VAE211 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används vid Sjuksköterskeprogrammets
www.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål
Demens ABC Stöd till handledare Demens ABC är ett utmärkt verktyg för att höja kvaliteten på vården på arbetsplatsen. För att få diplom måste man självständigt genomgå utbildningen och klara kunskapstestet.
BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
VIPS i Norden- Ensartet dokumentation utopi eller virkelighed? Ingrid Thorell-Ekstrand
VIPS i Norden- Ensartet dokumentation utopi eller virkelighed? Ingrid Thorell-Ekstrand Kort historik VIPS-modellen kom i första boken 1992 för praktiskt vårdarbete Flera revideringar har gjorts, senast
Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog
Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog VC Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Välj ut 2-3 områden som är extra viktiga att diskutera Beställarorganisation Inför uppföljningsdialog
Ett samtal om dagen i heldygnsvård
Ett samtal om dagen i heldygnsvård Åsa Steinsaphir, BISAM Viktor Arrbo Bodin, ssk Norra Stockholms psykiatri Vi vill ha mera samtal som initieras av personal på förutbestämda tider Beslut i ledningsgrupp:
Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning