Psykiatrisk omvårdnad

Transkript

1 Psykiatrisk omvårdnad Nya omvårdnadsdelar i vårdprogrammen Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, Fil. Mag. Doktorand, Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet och självskadebeteende m Vad är omvårdnad? Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. omfattar det praktiska och kliniska (patientnära) arbetet. omfattar även vetenskapliga studier av och teoribildningen kring sjuksköterskans arbete. Referens: Wikipedia Länk: 1

2 Omvårdnad syftar till att hjälpa en person att planera och genomföra handlingar som hör till det dagliga livet i syfte att förbättra hälsa/friskhet, förebygga ohälsa/sjukdom samt återställa och bevara hälsa/friskhet. Referens: Wikipedia Länk: m Vad är psykiatrisk omvårdnad? Referens: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård Länk: 2

3 Agenda Omvårdnad i vårdprogrammen, bakgrund Vad är NANDA-I? Praktisk tillämpning Sammanfattning Gemensam reflektion Regionala vårdprogrammen Finns på Psykiatristöd ( Grunden för det kliniska arbetet inom psykiatri och beroendevård i Stockholms läns landsting. Evidensbaserat innehåll Belyser exempelvis: symtom, utredning och behandling 3

4 Dåvarande omvårdnadsprocess Omvårdnadsstatus (inkomststatus och uppdaterat status) Omvårdnadsanamnes Omvårdnadsplan Omvårdnadsanteckning Omvårdnadsepikris 4

5 Brister - Journalrevision (HT 2014) Omvårdnadsepikris saknades i de flesta fallen. Då en omvårdnadsplan var upprättad saknades utvärdering av planen samt dess omvårdnadsåtgärder. Generellt svårt att följa en omvårdnadsprocess då omvårdnadsanamnes och inkomststatus inte följdes upp med omvårdnadsplan, uppdaterad status samt utvärdering av omvårdnadsåtgärderna. Behov En tydligare struktur inom omvårdnadsprocessen som underlättar att samtliga moment genomförs Ersätta fritext-diagnoser med ett evidensbaserat diagnossystem Tydliggöra sjuksköterskan bedömning och initierade åtgärder Omvårdnadsforskning Behov: Tydligare struktur Ersätta fritext-diagnoser Tydliggöra omvårdnadsbedömningen = Implementera användningen av omvårdnadsdiagnoser 5

6 Omvårdnadsdiagnoser Beskriver det problem som skapar lidande och är besvärande för det dagliga livet. En omvårdnadsdiagnos är grunden för valet av omvårdnadsåtgärder. Risker och resurser kan även formuleras som omvårdnadsdiagnoser. Omvårdnadsdelarna i vårdprogrammen Grunden utgörs av NANDA Internationals omvårdnadsdiagnoser Förslag på kort- respektive långsiktiga mål Omvårdnadsåtgärder Vad är NANDA-I? 6

7 Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Bakgrund Skötare: 226 st Läkare (ej ST, AT): 108 st Psykologer: 78 st Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Bakgrund Skötare: 226 st Läkare (ej ST, AT): 108 st Ini$alt en nordamerikansk organisa$on, grundades 1982 Psykologer: 78 st Utveckling av standardiserad omvårdnadsterminologi -> omvårdnadsdiagnoser Senaste 20 åren har det varit ökat engagemang ifrån hela världen I dagsläget är det 40 länder som är medlemmar i NANDA Interna$onal NANDA-I 2002 by@e NANDA (North American Nursing Diagnosis Associa$on) namn $ll NANDA Interna$onal (NANDA-I). Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Om Skötare: NANDA-I ( 226 st Läkare (ej ST, AT): 108 st Psykologer: 78 st 7

8 Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Om Skötare: NANDA-I ( 226 st Slogan: Läkare Defining (ej the Knowledge ST, AT): of Nursing 108 st Psykologer: 78 st Nursing diagnosis ( Nursing diagnoses communicate the professional judgments that nurses make every day to our pa3ents, colleagues, members of other disciplines and the public. Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Pågående Skötare: arbete 226 st Läkare (ej ST, AT): 108 st Sjuksköterskor ifrån samtliga världsdelar arbetar med NANDA-I: Psykologer: i läroböcker 78 st klinisk praxis forskning Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Till varje omvårdnadsdiagnos ingår följande: Skötare: 226 st Läkare (ej ST, AT): 108 st Definition Psykologer: Kännetecken 78 st Relaterade faktorer Referenser Finns på Utveckling och förfining utav diagnoser pågår kontinuerligt. 8

9 Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Taxonomi Skötare: 226 st Läkare (ej ST, AT): 108 st Psykologer: 78 st Antal omvårdnadsdiagnoser 235 st 13 domäner Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Taxonomi - omvårdnadsdiagnoserna är indelade under följande domäner: Skötare: 226 st Läkare (ej ST, AT): 108 st Psykologer: 78 st Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Taxonomi - omvårdnadsdiagnoserna är indelade under följande domäner: Skötare: 226 st Hälsofrämjande Läkare Nutrition (ej ST, AT): 108 st Domän 1 Domän 2 Domän 3 Domän 4 Domän 5 Domän 6 Domän 7 Domän 8 Domän 9 Elimination/utbyte Psykologer: Aktivitet/Vila 78 st Domän 10 Domän 11 Domän 12 Domän 13 Perception/Kognition Självuppfattning Roller/Relationer Sexualitet Stresshantering/Stresstolerans Livsprinciper Säkerhet/Skydd Välbefinnande Växande/Utveckling 9

10 Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Taxonomi - omvårdnadsdiagnoserna är indelade under följande domäner: Skötare: 226 st Läkare (ej ST, AT): 108 st Domän 1 Domän 2 Domän 3 Domän 4 Domän 5 Domän 6 Domän 7 Domän 8 Domän 9 Hälsofrämjande, ex: Saknar meningsfull sysselsättning Nutrition, ex: Näringsintag: mindre än kroppsbehovet Elimination/utbyte, ex: Förstoppning Aktivitet/Vila, ex: Sömnsvårighet Perception/Kognition, ex: Akut förvirring Självuppfattning, ex: Känner hopplöshet Roller/Relationer, ex: Nedsatt förmåga till social interaktion Sexualitet, ex: Sexuell dysfunktion Stresshantering/Stresstolerans, ex: Ängslan/oro Psykologer: 78 st Domän 10 Livsprinciper, ex: Bristande följsamhet Domän 11 Säkerhet/Skydd, ex: Risk för våld mot sig själv Domän 12 Välbefinnande, ex: Social isolering Domän 13 Växande/Utveckling Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Exempel på vanligt förekommande omvårdnadsdiagnoser i psykiatrisk öppenvård (Thomé Skötare: et al., 2014): 226 st Läkare (ej ST, AT): 108 st Domän 7 Roller/Rela;oner Psykologer: 78 st Omvårdnadsdiagnosen: Nedsa& förmåga.ll social interak.on Domän 9 Stresshantering/Stresstolerans Omvårdnadsdiagnosen: Ängslan/Oro Domän 1 Hälsofrämjande Omvårdnadsdiagnosen: Nedsa& förmåga a& sköta egen hälsa Andra professioner December 2013 (tillsvidareanställda): Exempel på vanligt förekommande omvårdnadsdiagnoser på psykiatriska vårdavdelningar Skötare: (Shiraishi 226 et st al., 2009): Läkare (ej ST, AT): 108 st Domän 4 Ak;vitet/Vila Psykologer: 78 st Omvårdnadsdiagnosen: Sömnsvårigheter Domän 11 Säkerhet/Skydd Omvårdnadsdiagnosen: Risk för fall 10

11 Omvårdnadsprocessen enligt NANDA-I NANDA-I relaterat till SLL-VP NANDA-I relaterat till SLL-VP 11

12 NANDA-I relaterat till SLL-VP NANDA-I relaterat till SLL-VP NANDA-I relaterat till SLL-VP 12

13 NANDA-I relaterat till SLL-VP NANDA-I relaterat till SLL-VP NANDA-I relaterat till SLL-VP 13

14 NANDA-I relaterat till SLL-VP Omvårdnadens praktik Bild hämtad från NANDA-I Omvårdnadsdiagnoser , s Omvårdnadens praktik Bild hämtad från NANDA-I Omvårdnadsdiagnoser , s

15 Omvårdnadens praktik Bild hämtad från NANDA-I Omvårdnadsdiagnoser , s Vinster med NANDA-I Ökad tydlighet för patienten vid upprättandet av omvårdnadsplanen Tydliggör omvårdnadsbedömningen Ett gemensamt språk för omvårdnaden Strukturerar upp och underlättar i den kliniska arbetet Ökad patientsäkerhet Vad är NANDA International? Att använda omvårdnadsdiagnoser förbättrar alla aspekter av omvårdnadspraxisen, allt ifrån att få professionell respekt till att säkerställa en enhetlig dokumentation som representerar sjuksköterskan professionella kliniska bedömningar och korrekt dokumentation som underlag för ersättning. NANDA-I finns för att utveckla, förbättra och främja en terminologi som på ett korrekt sätt återspeglar sjuksköterskors kliniska bedömningar. (Omvårdnadsdiagnoser , s. 156) 15

16 Komma igång med att använda NANDA-I Psykiatristöd.se omvårdnadsdelarna Införskaffa boken (studentlitteratur.se): Omvårdnadsdiagnoser (3:e uppl.) Definitioner och klassifikationer Redaktörer: Herdman & Kamitsuru Praktisk tillämpning Medicinsk diagnos Depression Omvårdnadsdiagnos Näringsintag: mindre än kroppsbehovet Sömnsvårighet Ängslan/oro Omvårdnadsåtgärder - Mat- och vätskeregistrering. - Diskutera nutritionsbehov, aktivitet och sambandet däremellan. - Gå igenom sömnhygieniska råd med patienten. - Erbjuda samtal. Uppmuntra patienten att berätta om sina känslor och bekymmer Stöd för evidensbaserad medicin 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 Implementering inom NSP Omvårdnadsdiagnoser i fritext jämfört med NANDA-I Brister med Fri-text-diagnoser: Svårt att lokalisera omvårdnadsproblem, -risker och -resurser jämfört med standardiserad diagnostik. Försvåra för ett omvårdnadsdiagnostiskt resonemang med patienten, de övriga i omvårdnadsteamet samt övriga involverade yrkesgrupper, på grund av avsaknad av ett gemensamt diagnostiskt utgångsläge. Diagnostiken blir i dessa fall allt för avhängig av den enskilde sjuksköterskans preferenser utifrån vad hen tycker är viktigt. Valet av egna formuleringar riskerar också att omvårdnadsdiagnosen hänger löst på och följer inte omvårdnadsprocessen, eftersom det inte finns vare sig konkreta mål eller åtgärder kopplade till fritextdiagnoserna. Ofta är tidskrävande att formulera psykiatriska omvårdnadsdiagnoser i fritext samt att det finns risk för minskad innehållsvaliditet och reliabilitet när man konstruerar diagnoser på fri hand. Implementering inom NSP Implementering inom NSP Näringsintag mindre än/mer än kroppsbehovet Förstoppning Nedsatt förmåga till social interaktion Ängslan/oro Risk för självmord Risk för våld mot andra 21

22 Implementering inom NSP Utfall effektmål Följande effektmål, vad användandet av NANDA-I skulle leda till, var satta i projektplanen: Ökad struktur och tydlighet avseende omvårdnadsarbetet. Ett gemensamt språk för omvårdnadspersonalen. Ett tydliggörande av omvårdnadspersonalens kompetens och bedömning. Tydlig implementering av de regionala vårdprogrammen. Ökad patientsäkerhet. Organisatoriska fördelar genom att omvårdnadsarbetet blir mera mätbart. Att omvårdnadspersonal behöver tillbringa mindre tid med dokumentation, då de inte behöver ägna tid åt att fundera över formuleringar och ordval. Att genomförda omvårdnadsåtgärder utgår från evidens och blir inte beroende av vad den individuella sjuksköterskan som sätter diagnosen har för erfarenhet och utbildning. Sammanfattning Ger ett gemensamt språk för omvårdnad Tydligare kommunikation gentemot patienten, underlättar bl.a. gällande Journalen via nätet Digitalt verktyg jnanda finns på Gemensam reflektion -Synpunkter? -Frågor? Tankar? Mail: joachim.eckerstrom@rkh.se 22

23 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet 23

24 24

25 Fokus vid EIPS-vård: Struktur Delat beslutsfattande Tydlighet Kontinuitet Fokus vid EIPS-vård: Dagliga aktiviteter Hög personaltäthet (med särskilt intresse) Vid behov: Intermittent tillsyn, istället för kontinuerlig övervakning Lugna rum (sinnesstimulerande rum) Lovande resultat: Stödja egenvård Uppmuntra till självreglering av känslor 25

26 Självvald inläggning Sker som en omvårdnadsintervention vid hotande kris Delat beslutsfattande mellan patient och omvårdnadspersonal Förändrar synen av vården för EIPS 26

27 Medicinsk diagnos EIPS Omvårdnadsdiagnos Självskadebete ende Sömnsvårighet Ängslan/oro Omvårdnadsåtgärder - Upprätta tillsammans med patienten en krisplan för vilka strategier som kan användas vid självskadetankar och tecken på försämrat psykiskt mående. - Gå igenom sömnhygieniska råd med patienten. - Erbjuda samtal. Uppmuntra patienten att berätta om sina känslor och bekymmer. Hur gör man en omvårdnadsbedömning? Utifrån omvårdnadsprocessen: 80 Bedömning Insamling av subjektiv och objektiv data: Vitala tecken Intervju med patienten och närstående Fysisk undersökning Granskning av tidigare information och journal Information om patientens styrkor (resurser/möjligheter till hälsofrämjande vård) Föreligger risker = Grunden för omvårdnadsdiagnostik är ett kliniskt resonemang

28 Kliniskt resonemang Särskilja normala och onormala data/information Kombinera data som hänger ihop Känna igen vilka data som saknas Identifiera inkonsekvenser i data Göra tolkningar =Klinisk bedömning: är en tolkning eller slutsats om en patients behov, bekymmer eller hälsoproblem och/eller beslut att agera (eller avstå). 82 Hur gör man en omvårdnadsbedömning? Utifrån omvårdnadsprocessen: Datainsamling Kliniskt tänkande för att formulera hypoteser eller förklaringar om aktuella problem/risker/resurser. Utifrån kunskap om begrepp i omvårdnadsvetenskap 83 Bedömningsfasen 1: Datainsamling 2: Kunskap från omvårdnadsvetenskap 3: Kliniskt resonemang = Klinisk bedömning En expertsjuksköterska kan snabbt identifiera kluster av kliniska tecken från bedömningsunderlaget och direkt gå vidare med att ställa omvårdnadsdiagnoser. En sjuksköterska med mer begränsad erfarenhet eller en nybörjare genomgår en process med olika steg för att kunna ställa lämpliga omvårdnadsdiagnoser

29 Omvårdnadsdiagnostik En omvårdnadsdiagnos är en klinisk värdering av en mänsklig reaktion hos en individ på ett hälsotillstånd/livsprocess/sårbarhet. En omvårdnadsdiagnos är grunden för valet av omvårdnadsåtgärder för att nå resultat som ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde. 85 Omvårdnadsdiagnostik Problemfokuserad omvårdnadsdiagnos Omfattar kännetecken och relaterade faktorer Riskdiagnos för omvårdnad Omfattar riskfaktorer Hälsofrämjande omvårdnadsdiagnos Omfattar kännetecken (Relaterade faktorer kan användas om de förbättrar förståelsen av diagnosen) 86 Omvårdnadsdiagnostik Ett vanligt format som används när man lär sig omvårdnadsdiagnoser: (omv.dia.) relaterat till (orsak/relaterad faktor) som manifesteras av (kännetecken). Ineffektivt stresshantering relaterat till otillräcklig tilltro till den egna förmågan att hantera en situation som manifesteras av destruktivt beteende mot sig själv

30 Psykiatristod.se 30