Hållbar utveckling. - fem kommuners arbete mot våld i nära relationer. En kartläggning av framgångsfaktorer. Utredare Elisabeth Johansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar utveckling. - fem kommuners arbete mot våld i nära relationer. En kartläggning av framgångsfaktorer. Utredare Elisabeth Johansson 2010-10-31"

Transkript

1 1 Hållbar utveckling - fem kommuners arbete mot våld i nära relationer En kartläggning av framgångsfaktorer Utredare Elisabeth Johansson

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning s 4 Inledning. s 5 Rapportens disposition s 6 Ansvarsområdet våld i nära relationer av Göran Lindén.s 6 Socialtjänstens ansvar idag Ansvarsområdet Ansvarets olika delar Framväxten av kommunal socialtjänst Bakgrunden till denna nya uppgift för socialtjänsten Syfte s 10 Arbetets gång s 10 Definition av begrepp s 10 Kommunerna s 12 Kungälv...s 13 Organisation och samverkan för arbetet mot våld i nära relationer Styrdokument framtagande, antagande, revidering Malmö s 14 Organisation och samverkan för arbetet mot våld i nära relationer övergripande Det dagliga arbetet på IFO i Rosengård Organisation Samverkan Rutiner Styrdokument Tjörn s 18 Organisation och samverkan för arbetet mot våld i nära relationer Det dagliga arbetet Styrdokument Trollhättan.s 20 Organisation och samverkan för arbetet mot våld i nära relationer - övergripande Det dagliga arbetet på IFO Styrdokument Göteborg Stadsdelen Centrum s 23 Att kartlägga behov av kompetensutveckling Utväg Södra Älvsborg s 24 Vad säger kommunerna om framgångsfaktorer? s 25 En folkhälsofråga Inget snack om saken Engagerade politiker Det som man har varit med om att ta fram genomför man om styrdokument Ingen kan göra allt om samverkan och struktur Har man inte kunskapen så ser man inte om kompetensutveckling På IFO är det så mycket akut så man hinner inte med det övergripande om samordnare, uppdrag och mandat Slutsatser och diskussion. s 27 Folkhälsa och politiker Styrdokument Top down och Bottom up Samverkan mellan verksamheter. och mellan kommuner Samverkansstrukturer Kompetensutveckling Kvinnofridssamordnare Att ha mandat

3 3 Och sånt som inte nämns. s 33 Pengar Kvalitetsarbete Allt hänger ihop s 34 Hur svårt är det? Baskunskaper kontra specialistkunskap s 34 Utvecklingsområden s 35 Kvalitetsarbete Arbetet med barnen Arbetet med männen Hela socialtjänsten Hållbar samverkan med frivilligorganisationerna Preventivt arbete Slutord.. s 36 Referenser s 37 Kontaktlista.. s 38 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5

4 4 Sammanfattning Föreliggande rapport har som ambition att med hjälp av exempel från kommuner, som framgångsrikt arbetat mot våld i nära relationer, lyfta fram några av de faktorer som bedöms bidra till en hållbarhet inom området. Medlemskommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund har, genom bland annat styrgruppen för Dialoga Relationsvåldscentrum, uttryckt en önskan att få ta del av goda exempel på detta. De verksamheter som har studerats är kommuncentrala specialistverksamheter och Individ- och familjeomsorgen i fyra kommuner. Ytterligare en kommun ingår, med en stadsdel, i studien. Härifrån redovisas ett gott exempel på ett omfattande arbete med kompetensutveckling inom området våld i nära relationer. Flera av intervjupersonerna i kommunerna nämner många olika faktorer som har betydelse för hållbarheten i arbetet. I samtliga intervjuer med personal vid specialistfunktioner och Individ och familjeomsorgen nämns följande faktorer. Någon rangordning med avseende på betydelse för hållbarheten görs inte. att våld i nära relationer betraktas som en folkhälsofråga Ett folkhälsoarbete har en stor bredd. När våld i nära relationer hanteras som en folkhälsofråga får denna en spridning bland aktörer från olika sektorer och det blir en fråga för många. En särskild tjänsteman finns som har ansvar att driva frågorna och dessutom styrs arbetet av politiker. politikers engagemang i frågan och att den utgör ett prioriterat område Politiker har makt att avgöra om denna fråga ska prioriteras och ge den en egen plats. att styrdokument finns inom området samt att dessa är antagna av politiker och framtagna av berörd personal Styrdokument på området fungerar som ett stöd för den personal som möter människor som lever med våld, både i det direkta arbetet men också på en mer övergripande nivå genom att tala om vad, hur och när man ska jobba med ett visst område. Genom att personal deltagit i framtagandet av dokumentet gynnas förankringen och därmed hållbarheten. samverkan mellan olika sektorer i samhället Flera är de verksamheter som ska arbete med våld i nära relationer. Genom att göra detta i samverkan bidrar var och en med sin specifika kompetens och man hjälps åt att hålla arbetet levande. Till detta kommer samverkan mellan kommuner. För mindre kommuner är en samverkan nödvändig i många stycken, bland annat för att kunna erbjuda insatser till stöd för dem som utsätts eller utsätter andra för våld. kontinuerlig kompetensutveckling för flertalet En baskunskap på området hos det stora flertalet gynnar dem som har behov av insatser. Våldet finns överallt och med en kunskap kan och vågar man som professionell se det. samordnare/personal med särskilt uppdrag inom området En samordnare eller liknande har sitt fokus på området våld i nära relationer. Här finns inte konkurrensen från andra arbetsuppgifter. Hon har mandat och till uppgift att särskilt driva frågor om arbetet mot våld.

5 5 Inledning Våld i nära relationer, i synnerhet mäns våld mot kvinnor, är ett omfattande folkhälsoproblem. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för att de som drabbas av våldet får det stöd, skydd och den hjälp de behöver. För att kunna ta detta ansvar har flera kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) efterfrågat en kartläggning av hur ett sådant arbete kan byggas upp och vad som bidrar till att göra detta arbete hållbart över tid. Behovet av en kartläggning har bland annat lyfts i projektgruppen för Dialoga Relationsvåldscentrum (nedan kallat Dialoga). Kommunerna har efterfrågat goda exempel. Dialoga är ett kunskapscentrum inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Syftet med Dialoga är att erbjuda GR:s kommuner, som samverkar om Dialoga, kompetenshöjande aktiviteter inom området våld i nära relationer. Uppdraget att driva ett kunskapscentrum gav GR till Social resursförvaltning inom Göteborgs Stad. Dialoga vill genom denna kartläggning visa på goda exempel, som ett stöd i det utvecklingsarbete som främjar långsiktighet. Länsstyrelserna runt om i landet genomförde under 2008 och 2009 särskild tillsyn i ett urval av kommuner av deras arbete mot våld i nära relationer. Dessa har sammanställts av länsstyrelserna och Socialstyrelsen i en slutrapport. Rapporten visar att våld mot kvinnor i första hand är en fråga för socialtjänstens Individ- och familjeomsorg. och En del kommuner har länge arbetat mer aktivt och strukturerat kring våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna. Vissa saker skiljer mellan små och stora kommuner, men det finns även skillnader inom stadsdelsnämnderna i storstäderna. (Socialstyrelsen och länsstyrelserna, , sid. 34) Endast några få kommuner har aktivt arbetat mot våld mot närstående inom t.ex. äldreomsorgen. Individ- och familjeomsorgen har i många kommuner ett strukturerat arbete gällande våld i nära relationer, men de saknar ofta kompetens och rutiner inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionsnedsatta personer. (sid. 33) I tillsynsrapporten sägs även att det saknas en struktur för samverkan i flertalet kommuner, även om samverkan finns hos de flesta. Mot ett antal kommuner har länsstyrelserna riktat kritik för att flera barn som bevittnat våld inte uppmärksammats och fått det stöd och den hjälp de kan behöva. Barnet ses inte alltid som en egen individ med egna rättigheter. Denna kartläggning ska belysa vilka faktorer som bidrar till att kommuner på ett långsiktigt sätt arbetar med frågor som rör och utvecklar arbetet mot våld i nära relationer. Vissa av de aspekter som länsstyrelserna och Socialstyrelsen lyft fram i sin rapport och gett kommunerna kritik för kommer härigenom att belysas, men utifrån perspektivet att de är goda exempel. I kartläggningen ingår fyra kommuner med sina kommunövergripande verksamheter och Individ- och familjeomsorgen eller motsvarande. Det är främst inom dessa verksamheter som ett aktivt arbete mot våldet bedrivs, varför det bedömts naturligt att börja ett

6 6 kartläggningsarbete som detta just här. Men det ska ses som en början, då kommuners övriga verksamheter självklart också är viktiga att kartlägga och där det finns goda exempel att lyfta fram. Från ytterligare en kommun beskrivs ett exempel på hur man har arbetat med kompetensförsörjningen inom området våld i nära relationer. Exemplen är delvis hämtade från kommuner som gör ett erkänt gott arbete och har arbetat med frågorna under en längre tid. Rapporten vill alltså lyfta fram goda exempel och kommer inte att fokusera på de brister som länsstyrelsernas och Socialstyrelsens rapport visar på. Urvalet av kommuner är även styrt av ambitionen att belysa exempel från stor, medelstor samt liten kommun. Det finns sannolikt bra exempel på långsiktigt arbete i många kommuner. Vårt urval av kommuner utesluter inte detta. En specialistverksamhet med annan huvudman än kommun ingår också i studien. Rapportens disposition Rapporten börjar med en bakgrund till framväxten av socialtjänstens olika ansvarsområden och dess olika delar, med ett särskilt fokus på våld i nära relationer. Ett kort metodkapitel kommer därnäst. Sedan följer en presentation av de kommuner som ingår i studien, vilken främst baserar sig på intervjupersonernas berättelser. Därefter kommer ett avsnitt om framgångsfaktorerna för hållbarhet. En diskussion och slutsatser, där resultat från tidigare gjorda studier lyfts in kommer sedan. Rapporten avslutas med ett kapitel om utvecklingsområden. Ansvarområdet våld i nära relationer av Göran Lindén Socialtjänstens ansvar idag Kommunernas socialtjänst har av statsmakterna tilldelats ett huvudansvar för insatserna mot våldet och särskilt våldet i de nära relationerna. nämnden har det rättsligt bindande ansvaret både för stöd och hjälp och för god kvalitet i de tjänster som erbjuds, så att samhället tar fullt ansvar för dessa grupper och det utomordentligt utsatta läge de kan befinna sig i. Detta är förstås fundamentalt ur ett perspektiv av mänskliga rättigheter. (Socialstyrelsen, 2010, s 31.) Socialtjänstens övergripande ansvar regleras av socialtjänstlagen. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för en person som vistas i kommunen i de fall när ingen annan tar ansvar/tillgodoser grundläggande behov. Ansvarsområdet Socialtjänsten har alltid det yttersta ansvaret för brottsoffer. Även för det våld som lagförts och det finns en fällande dom har socialtjänsten ansvar för brottsoffren. För den dömde våldsutövaren har kriminalvården ansvaret under verkställighetstiden av en påföljd. Därefter har socialtjänsten ansvaret. För det våld där en fällande dom saknas har socialtjänsten ansvaret för insatserna riktade till våldsutövaren.

7 7 Polis, åklagare och domstol har ansvaret för lagföring av våldsbrotten. Hälso- och sjukvården har ansvar för insatser som är sjukvårdande. Den ska exempelvis ge medicinskt omhändertagande, stöd- och krissamtal, vägledning och hänvisning till andra hjälpinstanser samt dokumentation av skador. Insatser utöver denna hjälp är socialtjänstens ansvar (www.valdinararelationer.se) Även de frivilliga organisationerna är en del av ansvaret. De kan vara utförare av socialtjänst. Den delen i frivilligorganisationernas verksamhet har socialtjänsten ansvar för att kvalitén är god. (Socialstyrelsen, meddelandeblad 2009) Socialtjänsten har sedan lång tid det yttersta ansvaret för barn som far illa på ett sätt som riskerar deras utveckling. Hit hör olika former av våld mot barn. Ett nytt kunskapsområde är de barn som tvingas leva med att en närstående blir utsatt för våld eller en närstående är våldsam. Ansvarets olika delar Socialtjänstens ansvar för insatser mot våld i de nära relationerna regleras i lagstiftning och några styrdokument. * De förebyggande insatserna mot våld omfattar information om stöd som finns i kommunen. Socialtjänsten ska bedriva uppsökande arbete och man ska aktivt arbeta för att identifiera våldsutsatta personer, vuxna som barn. Socialtjänsten ska ha insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående. Insatserna ska ha kvalitet. Det uppnås genom att personalen ska ha kompetens om våld. Socialtjänsten ska ha ett kvalitetssystem inom området för kontroll och uppföljning. Socialtjänsten ska samverka med de myndigheter och andra aktörer utanför kommunen som är inblandade. Även samverkan inom kommunens olika förvaltningar ingår samt samverkan inom socialtjänsten. Personer utsatta för våld ska av socialtjänsten erbjudas det stöd och den hjälp och skydd de är i behov av. Personer som lever i särskilda beroenden ska särskilt uppmärksammas. Till dessa grupper räknas funktionsnedsatta, kvinnor i missbruk, samkönade relationer och personer som lever i hedersförtryck. Uppmärksamhet på barnen ska ske genom att barns situation och behov ska av socialtjänsten bedömas när de upplevt våld mot närstående eller av närstående. Socialtjänsten ska ha insatser för att möta barns behov av stöd och skydd När föräldrar söker samarbetssamtal vid tvister om vårdnad, boende och umgänge, ska våld uppmärksammas av socialtjänsten. I yttranden till domstol ska våld särskilt uppmärksammas och barnens behov av stöd och hjälp bedömas. Framväxten av kommunal socialtjänst Socialvården på 1960-talet var en del av den framväxande offentliga sektor i landet som utgjorde en ryggrad i vår välfärd. Socialvården var då uppdelad i huvudsakligen tre stora ansvarsområden. Det var missbruk, barnavård och ekonomisk socialhjälp. Dessa huvuduppgifter återspeglades i lagstiftningen med tre olika lagar. Huvuduppgifterna *Socialtjänstlagen, Föräldrabalken, Förvaltningslagen, Prop. 1997/98:55, Prop. 2006/07:38, SOU 2006:65, SOSFS 2003:14

8 8 återspeglades även i hur arbetet var organiserat. Det fanns en nykterhets-, en barnavårds- och en socialnämnd. Första hälften av 1970-talet omvandlades dessa i en del kommuner till sociala centralnämnder. Omvandlingen var ett uttryck för behovet att ta ett samlat grepp om socialtjänstens huvudfrågor då de hörde samman. Under 1970-talet kom även barnomsorgen att bli en ny uppgift för socialtjänsten. I och med nya socialtjänstlagen 1981 slog man samman socialtjänstens huvuduppgifter i en lag. Tvångslagstiftningen lades i särskilda lagar. Förändringen medförde att man även fick ansvaret för äldreomsorgen. Perioden har några nya huvuduppgifter tillkommit för socialtjänsten. Dessa är flyktingsmottagande, stöd och service till funktionsnedsatta och den kommunala psykiatrin. Uppgifterna har åtföljts av kompetent personal från landstinget, medel via skatteväxling och/eller statsbidrag. Huvuduppgiften brottsoffer/ våld i nära relationer åtföljs inte av kompetens via personal, medel via skatteväxling eller statsbidrag till verksamhet. De statsbidrag som finns avser utvecklingsarbete och samverkan. Flyktingmottagandet i de svenska kommunerna blev till en början en uppgift för socialtjänsten. Detta ansvarsområde tilldelades kommunerna via avtal med staten. Ingen lagstiftning reglerade ansvaret. Uppgiften innebar att en helt ny klientgrupp tillfördes socialtjänsten. Det fanns ingen samlad kunskap om dess behov. Senaste decenniet har flyktingmottagandet successivt flyttats ut från socialtjänsten och till arbetsförmedlingen. Mot slutet av 2010 sker ytterligare överflyttning genom att arbetsförmedlingen tar över delar av flyktingars ekonomiska bistånd. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning blev en av socialtjänstens huvuduppgifter i och med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Den tillkom 1993 och innebär att de som har vissa uppräknade funktionshinder har en rättighet att få stöd och service från kommunen. Kunskapen om klientgruppen fanns sedan länge inom framför allt landstingen, men lagen medförde även utvidgat ansvar för socialtjänsten att tillmötesgå de funktionsnedsattas rätt att få leva ett tillräckligt bra liv. Med övertagandet följde statsbidrag till verksamheten genom en skatteväxling. Denna täckte en del av kostnaden för kommunen. Den kommunala psykiatrin utvecklades i Psykiatrireformen i mitten av 1990-talet. Det var en ny huvuduppgift för socialtjänsten. Den innebar ett övertagande av uppgifter från landstingen. Boendestöd, daglig verksamhet och rehabilitering flyttades över till kommunerna. Kunskapsöverföring och personal som flyttade över till kommunerna var centralt i den reformen. Övertagandet var kopplat till att statsbidrag till verksamheten fördes över till kommunerna. Detta ansvarsområde finns kvar inom socialtjänsten. Psykiatrireformen följdes av en skatteväxling som täckte en del av kommunens kostnader. Våldet och brottsofferstödet är den senaste huvudfrågan som socialtjänsten fått ansvar för. Det har skett successivt bland annat genom en stegvis allt tydligare lagreglering i SoL perioden 1998 till Lagstiftaren har gått från en bör över till nu gällande skall.

9 infördes i SoL följande lagrum: Socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation. ( 8 a SoL) Lagändringen 2001 medförde att socialnämnden bör verka för brottsoffer och särskilt beakta kvinnor som utsatts för våld kom den nuvarande lydelsen: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. ( 5 kap 11 SoL) Bakgrunden till denna nya uppgift för socialtjänsten Våldet mot kvinnor uppmärksammades i Sverige under 1970-talet av den framväxande kvinnorörelsen. Uppmärksamheten syftade till att påvisa våldet som pågick i den privata familjesfären och som dittills betraktats som privat angelägenhet. Det första begreppet som användes var kvinnomisshandel. En uppgörelse med ett mycket långvarigt kvinnoförtryck tog sin början. De första kvinnojourerna lyfte fram enskilda kvinnors utsatthet. Antalet kvinnojourer ökade i Sverige under 1980-talet och allt fler kvinnor sökte sig dit. Under 1980-talet tog kvinnojourerna i stor omfattning på sig huvudansvaret för stöd och skydd till utsatta kvinnor. Socialtjänstens ansvar för denna fråga innebar i bästa fall - ekonomiskt bidrag samt hänvisning av utsatta kvinnor till lokala kvinnojouren. Eget ansvar på annat sätt från socialtjänstens sida för arbetet mot våldet var svårt att skönja. Kvinnojourerna grundade sitt arbete på dels ett psykologiskt och socialt stöd till kvinnorna, dels på kvinnosolidaritet och feministisk grundsyn om kvinnors bristande rättigheter i samhället. Jämställdhet blev ett viktigt mål för arbetet. Kvinnojourernas bidrag till socialtjänstens kompetensutveckling avsåg framför allt att väcka opinion för att problemet fanns och i mycket större omfattning än vad socialtjänsten insett. Dessutom bidrog man med kunskaper om utsatta kvinnors upplevelser och behov. Under 1990-talet blev kraven allt tydligare på socialtjänsten och dess hantering av våldet. Den statliga Kvinnovåldskommissionen tydliggjorde ett stort utbildningsbehov inom socialtjänsten: Vi anser att medvetenheten måste öka hos socialtjänsten vad beträffar förekomsten av våld mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser. Detta gäller såväl på handläggarnivå som på chefs- och politikernivå (Sammanfattning av Kvinnofrid, SOU 1995:60, sid 2). De statliga utvecklingsmedlen via länsstyrelserna har stimulerat kommunerna till utvecklingsinsatser. Drygt 300 projekt beviljades till kommunerna 2007 och Uppföljningen av projekten tyder på att få socialtjänster utvärderat dessa insatser (1).

10 10 Förutom kvinnojourerna har brottsofferjourerna, Rädda Barnen och BRIS haft en påverkan på socialtjänsten. Socialtjänsten står inför uppgiften att ta till sig kunskap och omvandla den till synsätt och arbetsmetoder som är verksamma mot våldet inom ramen för en myndighets arbete och i enlighet med socialtjänstlagen. Statliga bidrag till verksamheter utgår inte. Medel till utvecklingsarbete finns dock att söka. Syfte Syftet med rapporten är att till Dialogas samverkande kommuner återföra beskrivningar av framgångsfaktorer för hållbarhet över tid avseende arbetet mot våld i nära relationer, som ett underlag för kommunerna att kunna bygga sitt fortsatta arbete på. Arbetets gång Fem kommuners arbete mot våld i nära relationer, på olika nivåer, har studerats. De fem kommunerna är Göteborg, Kungälv, Malmö, Tjörn och Trollhättan. Göteborg och stadsdelsförvaltningen Centrum valdes ut som ett gott exempel på hur man kan arbeta med kompetensutveckling. Skälet till att Kungälv valdes ut var att här ligger det övergripande ansvaret för frågor som rör arbetet mot våld i nära relationer hos folkhälsosamordnaren, vilket bedömdes intressant att studera betydelsen av. Malmö och Trollhättan är två kommuner som under, en i sammanhanget, lång tid arbetat med frågorna. Båda kommunerna har också fått mycket uppmärksamhet för sitt goda arbete. Då rapporten ska kartlägga faktorer som bidrar till ett hållbart arbete och visa på goda exempel, var det naturligt att valet föll på kommuner som jobbat länge och framgångsrikt med frågorna. Tjörns kommun valdes för sin storleks skull. Eftersom det bland Dialogas samverkande kommuner finns små kommuner, bedömdes det viktigt att det i rapporten även fanns exempel på hur man i en liten kommun arbetar mot våldet. Det bedömdes även intressant att lyfta in en icke-kommunal verksamhets perspektiv på hållbarheten i det arbete som utförs på Individ och Familjeomsorgen och i kommunen för övrigt. Av den anledningen ingår även Utväg Södra Älvsborg i studien. Kartläggningen bygger främst på intervjuer med tjänstemän i de fem utvalda kommunerna. Nio intervjuer har gjorts med totalt 15 personer som på olika sätt arbetar mot våld i nära relationer i dessa kommuner och en intervju har gjorts med barnsamordnaren på Utväg Södra Älvsborg. Uppgifter och information hämtade från kommunernas hemsidor och styrdokument samt från andra studier ingår också i rapporten. För mer om tillvägagångssättet, se bilaga 1. Definition av centrala begrepp Nedan följer definitioner och förtydligande av begrepp som används i rapporten. I andra sammanhang kan begreppen ha annan innebörd.

11 11 Checklista Konkret stöd i det direkta arbetet med den utsatta, som till exempel konkreta frågor att ställa, tips på åtgärder att vidta både för den professionelle och den enskilde, telefonnummer till andra aktörer. Handlingsplan/Handlingsprogram Begreppen används liktydigt. Det avser skrivelse framtagen av tjänstemän, ofta fastställd av politiker. Skrivelsen är långsiktig. Innehållet är bland annat: definition av våld i nära relationer mål och organisation för arbetet när handlingsplanen ska revideras beskrivning av hur information om arbetet sprids områden där samverkan bör ske och med vilka förhållningssätt Handläggningsrutiner Konkret stöd i det direkta arbetet med den utsatta: ärendegång, när ska utredning inledas, vad ska utredas, i vilka situationer tas kontakt med interna och externa samverkansparter, olika för olika enheter, beroende på uppdrag och målgrupp, kan i vissa delar likna checklista. Hållbart eller långsiktigt arbete Arbetet bedrivs på ett stabilt sätt, i en organisation som är planerad att vara över tid, är okänsligt för exempelvis personalomsättning, till skillnad från kortvariga och tillfälliga insatser. Arbetet är känt för de berörda. Samverkan När någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. (Boklund, A s 47) Screening Metodiskt sätt fråga alla, eller alla inom en viss grupp, om de är eller varit utsatta för våld i en nära relation. Styrdokument En samlad benämning på handlingsplan, handlingsprogram, folkhälsoplan, handläggningsrutiner och checklistor. Våld i nära relationer Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar och skadar, får denna person att göra något mot sin vilja, eller avstå från att göra något den vill. Våldet kan ta olika uttryck: Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja eller i oförenlighet med sin egen mognad. Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet

12 12 kan också vara materiellt som aggressiva handlingar riktade mot materiella ting som skapar oro och rädsla. Ekonomiskt förtryck av en närstående ses också som våld. Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar, att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Förtrycket skapar begränsat handlingsutrymme och verkar nedvärderande. Källa: Kommunerna I följande avsnitt finns beskrivningarna av kommunerna, deras organisering av arbetet och resurser. Dessa är baserade på intervjupersonernas berättelser, kommunernas hemsidor och styrdokument. Nedanstående tabell innehåller vissa fakta för de fyra av de fem kommuner som ingår i kartläggningen med beskrivningar av övergripande verksamheter och IFO, för att möjliggöra en inbördes jämförelse, men även en jämförelse med läsarens egen kommun. Anledningen till att Göteborg/SDN Centrum inte ingår i tabellen är att endast stadsdelens arbete med kompetensutvecklingsplanen beskrivs i rapporten. Kungälv Malmö/Rosen Tjörn Trollhättan gård Invånare / I arbete, år 83% 65%/39% 83% 78% Utrikesfödda 8% 30%/60% 6% 16% Andel hushåll m försörj.stöd Uppgift om Sambo utan barn 5% med barn andel hushåll 2% 5% 15% 10% 12% Ensamst. män saknas utan barn 36% 39% med barn 38% 1% 2% Ensamst. kvinnor 2% 12789/2524 utan barn med barn personer 22% 17% 35% 16% 29% 12% Antal / anställda i kommunen folkhälsofråga Ja Ja Ja Ja specialistenhet Ja Ja Ja, i samverkan m annan kommun Ja Källa: SCB samt kommunernas hemsidor

13 13 Kungälv Kungälv är en medelstor kommun med sina knappa invånare. Kommunen är organiserad i sju olika sektorer. Det övergripande ansvaret för frågor som rör våld i nära relationer ligger i Kungälvs kommun hos Folkhälsorådet och utvecklingsledaren för folkhälsoarbetet, eller folkhälsosamordnaren. Hon har sin tillhörighet i Sektorn för Kultur- och samhällsservice. Andra sektorer är Arbetsliv och stöd, dit Individ och familjeomsorgen hör, Skola och Vård och äldreomsorg. Utvecklingsledaren för folkhälsa är den tjänsteman som intervjuats i Kungälv. Våld i nära relationer har varit en av flera frågor som hanterats inom ramen för folkhälsoarbetet, ända sedan slutet av 1990-talet anordnades två stora folkhälsofora på initiativ av politikerna i kommunstyrelsen. Syftet med dessa fora var att ta fram områden som var viktiga att arbeta med ur ett folkhälsoperspektiv. Ett av dessa områden var kvinnors hälsa. Utvecklingsledaren för folkhälsa fick uppdraget att arbeta vidare med denna fråga och bjöd in till en arbetsgrupp för att starta arbetet. Efter en tid enades gruppen om att våld mot kvinnor särskilt behövde lyftas i ett arbete som handlade om kvinnors hälsa. Efter en återkoppling till politikerna i Kommunstyrelsen fick arbetsgruppen ett nytt uppdrag, som omfattade även våld i nära relationer riktat mot kvinnor. År 2000 kom man på allvar igång med arbetet. Organisation och samverkan för arbetet mot våld i nära relationer För folkhälsoarbetet har samordnaren Folkhälsorådet, en beredningsgrupp, en chefsgrupp och flera arbetsgrupper till sitt förfogande. För arbetet mot våld i nära relationer finns en specifik arbetsgrupp. I alla grupper finns representanter från ett flertal myndigheter och organisationer. I grupperna sitter politiker och tjänstemän från olika sektorer i kommunen, från hälso- och sjukvårdens olika delar, polisen, ideella organisationer och kyrkan. Se bilaga 2. Det är med andra ord ett arbete som involverar många aktörer och spänner över många olika områden. För nya frågor, av mer begränsad eller tillfällig karaktär, sätter samordnaren samman nya grupper. För styrning och ledning av arbetet finns de mer övergripande nivåerna, medan Arbetsgruppen Våld i nära relationer har i uppdrag att mer konkret utveckla arbetet. Det var arbetsgruppen som 2004 tog fram den första gemensamma handlingsplanen mot våld i nära relationer. Vid tiden för intervjun, som gjordes inom ramen för denna studie, pågår revideringen av densamma. Vidare har arbetsgruppen arrangerat utbildningar och föreläsningar. Dessa har vänt sig till personal hos de samverkande verksamheterna, men även till elever, både på grund- och gymnasieskolan, och deras föräldrar. Det finns en strävan att personal ute i verksamheterna ska ha en grundkompetens gällande våld i nära relationer, även om det numera finns specialistverksamheter. Dessa specialistverksamheter, Krismottagningen för kvinnor, Krismottagningen för män och barnsamordningen med Trappansamtal, startade för cirka två år sedan och är också ett resultat av arbetsgruppens jobb. Krismottagningen för män drivs tillsammans med grannkommunen Ale. Alla verksamheter är lokaliserade till Familjerådgivningen. Samordnaren berättar att man på Familjerådgivningen numera frågar alla familjer man möter om det förekommer våld, s.k. screening. Arbetsgruppen arbetar också med marknadsföring och tar fram informationsmaterial. Folkhälsosamordnaren är sammankallande i gruppen.

14 14 För barnen finns även verksamheten Trampolinen. Här erbjuder man olika stödgrupper bland annat för barn som lever med våld. Ytterligare en resurs i kommunen är den lägenhet för utsatta kvinnor och deras barn som socialtjänsten förfogar över. I kommunen finns också en ideell kvinnojour. Finansieringen av olika aktiviteter såsom till exempel utbildning, informationsmaterial, verksamheter samt löner för folkhälsans personal sker med folkhälsosamordnarens budget och olika projektmedel. När det gäller Krismottagningarna finansieras de för andra året i rad av utvecklingsmedel från länsstyrelsen. Enligt ansökan till Kommunstyrelsen som föregick ansökan till länsstyrelsen om dessa medel, ska kommunen avsätta medel till verksamheterna den dagen länsstyrelsen inte beviljar vidare medel. Samordnaren berättar att hon alltid känt sig välkommen på Kommunstyrelsen. Politikerna lyssnar och förstår vikten av folkhälsoarbetet, säger hon. Detta gäller även kommunchefen och hon menar att det har stor betydelse för arbetet i sin helhet vad politiker och högste chefen i kommunen tycker. Styrdokument dokument upprättas av antas av Folkhälsoplanen Folkhälsorådet Kommunstyrelsen och HSN 4 Gemensam handlingsplan - Arbetsgruppen Kommunstyrelsen våld i nära relationer Våld i nära relationer Socialtjänstens handlingsplan och handlingsprogram Malmö I Malmö Stad bor totalt personer. Kommunen består av tio stadsdelar och storleken på dessa varierar mellan invånare. Förutom stadsdelsförvaltningarna finns även kommungemensamma förvaltningar och verksamheter, däribland Social resursförvaltning. Hit hör de kommungemensamma verksamheterna för arbetet mot våld i nära relationer. Här återfinns också samordnaren för Kvinnofridsprogrammet. Hon är en av intervjupersoner i Malmö. I stadsdelen Rosengård har enhetschefen och två socialsekreterare vid Vuxenenheten på Individ och Familjeomsorgen intervjuats. I mitten av 1990-talet tog politikerna i dåvarande Välfärds- och folkhälsokommittén initiativ till en kartläggning av det stöd som kunde erbjudas personer, som utsatts för våld i nära relationer. Kommittén gav i uppdrag åt Södra Innerstaden att göra kartläggningen. En tidigare studie, gjord av sjukvården, hade visat att Södra Innerstaden var den stadsdel i Malmö, som hade störst andel av kvinnor som sökte läkare på grund av våld. Kartläggningen visade att stödet i kommunen var bristfälligt och tjänstemännen återkom till Välfärds- och folkhälsokommittén och bad om att få i uppdrag att jobba vidare med frågan. Ett stort politiskt engagemang för dessa frågor i kombination med att regeringen vid den här tidpunkten i

15 15 Kvinnofridspropositionen hade föreslagit att kommuner skulle upprätta handlingsplaner för kvinnofrid, gjorde att det blev det raka spåret direkt, säger samordnaren. Uppdraget man fick innebar just att ett sådant kommunalt handlingsprogram skulle utarbetas och för detta inrättades en tjänst. Vid ungefär samma tidpunkt gjorde både sjukvården och polisen motsvarande kartläggningar och kom fram till att även deras arbete med målgruppen hade brister. De tre myndigheterna beslöts sig då för att gå samman i arbetet mot våldet. Organisation och samverkan för arbetet mot våld i nära relationer - övergripande En myndighetsövergripande samverkan tog alltså sin början på grund av att det fanns ett stort behov av att stärka myndigheternas arbete med frågorna och stödet till våldsutsatta, berättar samordnaren för kvinnofridsprogrammet. En struktur för samverkan lades och en styrgrupp, en arbetsgrupp, en samverkansgrupp och en kontaktpersonsgrupp inrättades i slutet av talet. På detta sätt blev olika nivåer inom organisationerna involverade i arbetet. I grupperna fanns representanter för de samverkande myndigheterna och organisationerna. Se bilaga 3. Denna struktur består ännu idag. Samordnaren är sammankallande i grupperna. Förutom den myndighetsövergripande samverkan finns även en samverkan inom respektive myndighet. Arbetsgruppen fick inledningsvis uppdraget att upprätta ett handlingsprogram. Detta handlingsprogram var klart och antogs av ett enigt Kommunfullmäktige Dessförinnan hade mycket arbete med handlingsprogrammet gjorts i respektive myndighet och organisation. På det sättet var programmet känt och förankrat redan då det antogs. Genom detta gemensamma arbete skapades också en samsyn omkring frågor som gäller våld i nära relationer. Samverkansgruppen sammanträder tre gånger per termin och har så gjort sedan bildandet Medlemmarna i gruppen har ett särskilt mandat. Men hur man fått mandatet kan variera, enligt samordnaren. När någon slutar utses en ny representant. Representanterna i de olika grupperna för tillbaka information och kunskap till sina respektive verksamheter. Fortfarande, efter alla år, prioriteras oftast mötena av medlemmarna. Den utbredda samverkan har betytt att kvinnofridsprogrammet blivit känt runt om i kommunen. Samverkansgrupperna arbetar, under ledning av samordnaren för Kvinnofridsprogrammet, på de olika nivåerna med att utveckla arbete mot våld i nära relationer. Verksamheter som startats och åtgärder som genomförts sedan handlingsprogrammet infördes är bland andra Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn Kriscentrum för män Kriscentrum för barn och ungdomar Embla skyddat boende för flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersvåld Yrkesgemensamma handböcker Utbildningsinsatser Informationsinsatser (Malmö Stads Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor och barn i Malmö, 2009) I Malmö Stad ligger det kommunövergripande ansvaret för arbetet mot våld i nära relationer, som tidigare nämnts, på Social resursförvaltning. Där finns, förutom samordnaren för Kvinnofridsprogrammet, Enheten för stöd och utveckling, dit bland annat Kriscentrum för kvinnor och barn, Kriscentrum för barn och ungdomar och Kriscentrum för män hör.

16 16 På Kriscentrum för barn och ungdomar finns socialarbetare, polis och läkare. Koncept Karin är en verksamhet dit en kvinna som har polisanmält att hon är utsatt för våld kan komma. Här finns också flera yrkeskategorier. Här kan man också arbeta med mannen som utsatt kvinnan. När det gäller utbildning på området säger samordnare att stadsdelarna själva anordnar utbildningar. Ibland finns hon med och bidrar med sin kunskap, men hon anser att det är viktigt att stadsdelarna själva tar ansvar för planering och genomförande för att underlätta och säkra implementeringen. Malmö har blivit uppmärksammat för sitt goda arbete mot våldet. År 2007 vann Malmö kommun den svenska uttagningen och nominerades som Sveriges kandidat till European Crime Prevention Awards. Det dagliga arbetet på IFO i Rosengård Organisation Ansvaret för insatserna till stöd för kvinnor som är utsatta för våld ligger i stadsdelen Rosengård på Individ och Familjeomsorgen och Vuxenenheten. På enheten arbetar en sektionschef, en enhetschef och 13 socialsekreterare. Här har man arbetat med utsatta kvinnor och deras barn under lång tid, långt innan kommunens handlingsprogram kom till. Tidigare fanns en särskild kvinnofridsgrupp på enheten bestående av tre socialsekreterare. Dessa socialsekreterare fick bland annat en högskoleutbildning inom området våld i nära relationer och blev specialister. De jobbade fram rutiner, vilka fortfarande finns kvar. De fungerade som konsulter till sina kollegor och spred kunskap. Gruppen lades dock ner som en besparingsåtgärd. Två av de tre socialsekreterarna finns fortfarande kvar på enheten. Idag arbetar alla socialsekreterare på enheten med frågorna. På enheten finns alltid ett eller flera kvinnofridsärenden pågående samtidigt, vilket ger mycket praktik, erfarenhet och kunskap. Förutom kunskap om hur det är att leva med våld, vilka stödinsatser som kan vara lämpliga för personer i den situationen, om bemötande och vilka resurser som finns i kommunen, finns det kännedom om till exempel kvinnojourer som är belägna på orter där det kan bli möjligt för kvinnan att få ett eget boende. Socialsekreterarna säger att detta är en kunskap som kommer av mycket praktiskt arbete inom området. De säger vidare att man jobbar med våldsärenden som med andra ärenden. De tillhör vardagen. Kompetensen är stor även på de andra enheterna och man känner sig trygg i arbetet. De intervjuade påtalar att Rosengård är Sveriges fattigaste stadsdel. Andelen invånare utan arbete är betydligt högre än i landet och kommunen i övrigt. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Detta gör förutsättningarna i stadsdelen speciella. Samverkan När det finns behov av ekonomiskt bistånd, vilket oftast är fallet, tar socialsekreteraren kontakt med en ekonomihandläggare. Det är ett enkelt samarbete och det löser sig alltid., säger en av socialsekreterarna. De går på våra bedömningar och vet vad som ska göras. När en utsatt kvinna har barn går alltid en anmälan till Utredningsenheten Barn & ungdom, som bedömer om en utredning ska inledas eller inte. Samarbetet med polisen var mer utbrett tidigare, men nu upplever personalen på enheten att det inte finns tid för detta längre hos polisen. Enhetschefen menar att de skulle behöva

17 17 polisens stöd och hjälp bland annat för personalens säkerhet. Vi jobbar i en stadsdel med mycket gängkriminalitet och mycket annat., säger hon. Men även om inte samarbetet är särskilt utbrett tycks det finnas ett förtroende för socialtjänstens arbete hos polisen, som spontant kan ringa och rådfråga i något ärende som är aktuellt. Det finns ett naturligt samarbete med hälso- och sjukvården i de enskilda ärendena. Socialsekreterarna och enhetschefen beskriver det på följande sätt: Vårdcentralen här, kan komma in till oss när kvinnan är här, den ligger precis här. (---) Om det kommer patienter till dom, kilar vi över gatan. På så sätt har det blivit ett naturligt samarbete. De berättar att man försökt få till stånd ett mer övergripande samarbete med vården, men att det varit svårare. (---) Men när det behövs runt klienterna så funkar det. Klienten i centrum. Rutiner Det finns tydliga rutiner för arbetet med utsatta kvinnor. Förutom de kommungemensamma handböckerna finns en lokal handbok, lokala handläggningsrutiner och checklistor. De är idag så väl inarbetade att socialsekreterarna inte längre behöver titta i dokumenten i det dagliga arbetet. Arbetet har blivit till en vana. Två rutiner som är resultatet av enhetens många erfarenheter gäller tolkanvändning och resor. Man använder sig så gott som alltid av telefontolkar för att skydda kvinnorna. Det finns erfarenhet av tolkar i rummet som brutit sekretessen och informerat anhöriga till kvinnan om mötet med socialtjänsten. När det gäller taxiresor har personalen på socialkontoret ett upparbetat samarbete med speciella taxichaufförer för säkra transporter. Idén kommer utifrån att man i Köpenhamn har upptäckt ett nätverk av taxichaufförer som åtar sig att leta efter kvinnor som flytt från sina män. Vid anmälningar om störningar i boendet från hyresvärdar har man alltid en beredskap för att det kan röra sig om våld. Även detta är något som den långa erfarenheten har lett fram till. Styrdokument dokument upprättas av antas av Handlingsprogram för insatser vid Samordnaren och en Kommunfullmäktige våld mot kvinnor och barn tvärsektoriell samarbetsgrupp Handböcker: Handbok för yrkesverksamma om våldsutsatta kvinnor i missbruk för personal som möter utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck för personalgrupper som möter kvinnor utsatta för våld eller hot barn som upplever våld i familjen Samordnaren och projekt bättre boende för hemlösa kvinnor lokala samverkansgrupper samverkansgruppen för kvinnofrid tillsammans med experter på resp område

18 18 män som utövar våld mot närstående kvinnor Handläggningsrutiner med checklistor Personal på resp verksamhet Tjörn Tjörn är en i sammanhanget liten kommun med sina ca invånare. Det var också därför den valdes ut som en av de kommuner som skulle ingå i kartläggningen. Kommunen är organiserad i fyra förvaltningar; Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Socialförvaltningen. Till detta kommer kommunala bolag och kommunkansliet. I Tjörn har arbetet mot våldet inte pågått under lika lång tid som i de andra kommunerna i studien. År 2006 ansökte kommunen om utvecklingsmedel hos länsstyrelsen för att intensifiera arbetet mot våld i nära relationer. Detta utgjorde det egentliga startskottet för arbetet. Vid länsstyrelsens tillsyn fick kommunen en del kritik och personalen såg resultatet av tillsynen som en utmaning att jobba vidare med. Idag finns en projektledare/samordnare för arbetet mot våld i nära relationer. Hon är projektanställd på deltid och har sin ordinarie anställning som samordnare i grannkommunen Orust. Hennes uppdrag är att, i samverkan med andra, utveckla arbetet mot våld i nära relationer genom att bland annat utveckla samverkan, upprätta rutiner, anordna utbildningar, utveckla stöd och boende för våldsutsatta kvinnor och barn och ta fram informationsmaterial. Projektledaren/samordnaren är en av intervjupersoner på Tjörn. Dessutom deltog socialtjänstens representanter i Kvinnofridsgruppen i en gruppintervju. Möjligheternas ö Organisation och samverkan för arbetet mot våld i nära relationer Våld i nära relationer definieras som en folkhälsofråga i Tjörns kommun liksom i de övriga kommunerna som ingår i studien. I och med det arbetar Rådet för folkhälsa och hållbar utveckling med frågan och den är ett av fyra prioriterade områden. I rådet sitter representanter från kommunen och hälso- och sjukvården. Rådet för hälsa och hållbar utveckling har tagit fram en övergripande plan för arbetet mot våld i nära relationer. Under våren 2007 bildades en styrgrupp med uppdrag att börja arbeta med frågorna. Denna består av ledningen för ett flertal olika myndigheter och organisationer. Detta innebär att samverkan vilar på en bred grund. Se bilaga 4. Gruppen jobbar vidare och träffas fyra gånger per år. Styrgruppen har bland annat tagit fram en gemensam utbildningsserie för olika personalkategorier. Sammankallande för gruppen är samordnaren tillsammans med folkhälsoplaneraren. Under 2008 beslöt styrgruppen att bilda ett nätverk med kontaktpersoner från de olika verksamheterna. Målet med kontaktpersonerna är att: De olika representanterna ska besitta specialkompetens inom området och möjlighet att lotsa när problematiken uppstår inom den egna organisationen. Få en nulägesbeskrivning av problemets omfattning i Tjörns kommun. De olika representanterna utifrån sina erfarenheter ska vara delaktiga när det gäller diskussion kring olika förbättringsåtgärder av rutiner och checklistor. (Tjörns kommuns Handlingsplan)

19 19 En av socialtjänstens kontaktpersoner säger i intervjun att man nu hjälps åt med att utforma uppdraget som kontaktperson. Som ett led i arbetet har Individ- och familjeomsorgen tagit fram en handbok inom ansvarsområdet våldsutsatta kvinnor och deras barn. Syftet med handboken är att ge socialtjänstens personal vägledning i konkreta fall. När det kommer till de insatser som erbjuds finns bland annat ett samarbete med den närliggande kommunen Stenungsund omkring Krismottagningen för kvinnor respektive män. Mottagningen är belägen på Familjerådgivningen i Stenungsund. I Stenungsund finns även en kvinnojour dit kvinnor från Tjörn kan vända sig i mån av plats. För att möta behovet av boende för våldsutsatta kvinnor och barn, som önskar stanna kvar i hemkommunen, används idag en verksamhet som ursprungligen tog emot ungdomar och familjer med annan problematik. I kommunen finns också verksamhet för barn som bevittnat våld. Man uppger att Tjörns kommun har inspirerats av Trollhättans kommun i sitt arbete mot våld i nära relationer, bland annat med idén med kontaktpersoner och anordnande av utbildningar. Det dagliga arbetet Ansvaret för det direkta stödet till utsatta personer ligger i Tjörns kommun inom Individ- och familjeomsorgen, där man arbetar gemensamt på de olika enheterna för att ge stöd och hjälp. När en kvinna är utsatt för våld och har barn aktualiseras ärendet alltid för bedömning i Barnoch Familjeenheten. Är någon i behov av akut hjälp under kvällar och helger finns det möjlighet att kontakta Räddningstjänstens tjänsteman i beredskap, som i sin tur tar kontakt med cheferna på Individoch familjeomsorgen. Personer i behov av stöd kan, som tidigare nämnts, även ha en kontakt med Kriscentrum i Stenungsund. Samarbetet inom IFO fungerar väldigt bra, menar de representanter som deltar i intervjun. Den fysiska närheten bidrar till att det är enkelt att samverka. En av fördelarna i den lilla kommunen är att man där känner varandra, vilket underlättar samverkan även utanför den egna organisationen. Trots att ett aktivt arbete mot våld i nära relationer endast pågått under fyra år har man i kommunen åstadkommit mycket. En övergripande plan samt en handbok för IFO:s personal har upprättats. En styrgrupp har bildats, som lagt en struktur för sina möten. En gemensam utbildningsserie har tagits fram. Till detta har en projektledare för arbetet anställts. Styrdokument dokument upprättas av antas av Verksamhetsplan (Folkhälsan) Folkhälsoplaneraren Kommunstyrelsen Handlingsplan våld i nära Folkhälsoplaneraren Kommunfullmäktige Relationer Handbok för socialtjänstens personal IFO

20 20 Trollhättan I Trollhättan lever cirka personer. Kommunen är organiserad i åtta förvaltningar och flera kommunala bolag. Ansvaret för samordning och utveckling av arbetet mot våld i nära relationer ligger på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Kriscentrum för kvinnor, män och barn/resurscentrum för kvinnofrid Väst. Verksamheten leds av en enhetschef. Trollhättans kommun har under en lång rad av år arbetat mot våld i nära relationer. Redan 1983 beslutade sig de kvinnliga politikerna i kommunfullmäktige, över blockgränserna, att motionera om att man skulle starta en kvinnojour. Motionen antogs och beslut fattades att två personer skulle anställas för att driva verksamheten. Till detta startade man en ideell förening och löste på så vis bemanningen på kvällar och helger. Detta var inledningen på ett framgångsrikt arbete. Organisation och samverkan för arbetet mot våld i nära relationer övergripande För allt arbete mot våld i nära relationer finns en struktur. En styrgrupp och en arbetsgrupp finns och vid behov även samrådsgrupp. Man gör i Trollhättan en åtskillnad på förebyggande och operativt arbete. Eftersom våld i nära relationer definieras som en folkhälsofråga, precis som i de andra kommunerna, utgör Folkhälsorådet styrgrupp för det förebyggande arbetet. Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan en rad olika myndigheter och organisationer. Vidare finns en arbetsgrupp, bestående av chefer från de samverkande parterna, kallad Kvinnofridsgruppen. Gruppen bildades 1999 och har som uppdrag att forma det förebyggande arbetet och utveckla verksamheter. Enhetschefen har i uppdrag att medverka i metodutvecklingen och att samverka internt och externt och finns med i dessa grupper. För det operativa arbetet finns samma struktur för samverkan, en styrgrupp, en arbetsgrupp och vid behov en samrådsgrupp. Det gäller såväl arbetet på Barnahuset eller ett tillfälligt projekt. Enhetschefen för Kriscentrum säger att dessa tre led finns vart man än tittar. Se bilaga 5. Samtliga som ingår i dessa grupper har ett särskilt mandat och ett engagemang för frågorna. Vi jobbar inte utan mandat, (---). Det kan inte vara så att Du har inget för dig du kan ta den här gruppen (---) måste finnas mandat, annars blir det ingenting. säger enhetschefen. Kravet på mandat gäller även kvinnofridsinstruktörerna. Det är personal som genom utbildning fått en särskild kompetens inom området. Instruktörerna finns hos de samverkande Myndigheterna och organisationerna och de har ett specialuppdrag vid sidan av sitt ordinarie uppdrag. Uppdraget som instruktör innebär bland annat att hålla sig uppdaterad i frågor som rör våld i nära relationer, fungera som bollplank till kollegor och vara med och ta fram rutiner för arbete i den egna verksamheten. Samverkansgrupperna under ledning av enhetschefen, har anordnat flera utbildningar och konferenser riktade till de samverkande parternas personal. Man har också arrangerat utbildning om hedersproblematiken för elever inom gymnasieskolan. Varje år hålls utbildning till kvinnofridsinstruktörer. Förutom utbildning satsas det mycket på marknadsföring och information. I Trollhättan finns Kriscentrum för kvinnor. Det startade 1983 efter beslut i Kommunfullmäktige. Om detta fanns en politisk enighet. På Kriscentrum finns ett skyddat boende för kvinnor. Boendet drivs i samverkan med en ideell kvinnojour, vars medlemmar bemannar jouren kvällar, nätter och helger. På dagtid finns här kommunalt anställd personal.

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar:

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar: RAPPORT 1(25) Resultatredovisning och Länsstyrelsens bedömning av socialtjänstens arbete i Malmö stad, SDF Hyllie med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bakgrund Regeringen har gett samtliga

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012-09-03 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden

HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID. Bakgrund. Problembeskrivning. Socialförvaltningen. 2013-04-30 Socialnämnden Socialförvaltningen 2013-04-30 Socialnämnden HANDLINGSPLAN FÖR FAMILJEFRID Bakgrund Sveriges regering och riksdag har under de senaste åren aktivt arbetat för att stödet till brottsoffer och då särskilt

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare

Ansökan om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare Ansökan om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare Läs anvisningarna innan ni börr fylla i ansökan och använd

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015 tiilaga ~s 2015/36/1 Kriscentrum för Män SALA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ink. 2015-01- O 2 Till Socialnämnden i Sala kommun Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män för verksamhetsår 2015

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Projekt Kvinnofrid Svalövs kommun

Projekt Kvinnofrid Svalövs kommun P r o j e k t p l a n 2009-11-16 2010-07-15 Projekt Kvinnofrid Svalövs kommun Mäns våld mot kvinnor måste uppmärksammas som ett hot mot hälsa, jämlikhet och demokrati för kvinnor och flickor i hela världen

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, ideella föreningar m.fl. Nr 2/2012 Februari 2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer