Slutrapport genomförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport genomförande"

Transkript

1 Sid 1 (14) Projektnamn Barns rättigheter- vuxnas skyldigheter Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektidé Det övergripande syftet med projektet "Barns rättigheter vuxnas skyldigheter" är att genom kompetensutveckling och ökad samverkan införa ett barnperspektiv i alla frågor som rör barn och unga inom deltagande verksamheter. Genomförandet har skett i form av föreläsningar/ konferenser, utbildningar i metoder att samtala med barn, metodgrupper bestående av deltagare från de olika verksamheterna samt ett systematiskt arbete med att införa kunskaper om Barnkonventionen i skolan med stöd av RRSA-metoden. Resultat Cirka 600 personer har deltagit i de olika kompetensutvecklingsaktiviteterna. Av dem har ca 150 medarbetare fått utbildning i olika metoder för att samtala med barn. En metodutveckling inom Individ och familjeomsorgens barn och ungdomsenheter har således skett. 25 metodgruppsmöten har genomförts. Metodgruppernas arbete har också lett till ett bildspel som stöd för att öka kunskapen om barnkonventionen inom de egna verksamheterna samt en skrift som vägleder lärare vid misstanke om att ett barn far illa. Två skolor i Västra Göteborg har under projekttiden arbetat med RRSA-metoden som stöd för att barnkonventionssäkra skolan. Arbetet utvärderas av UNICEF utsedd extern utvärderare. Projektledningen har genomfört en spridningskonferens för att sprida såväl metoder som resultat till intressenter utanför deltagande verksamheter. Man har i projektet också arbetat för att sprida det arbetsmaterial metodgruppernas arbete lett fram till bildspelet om Barnkonventionen samt en samverkansguide med rubriken om barn far illa. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Problem och behov som projektet avsåg att fokusera kring Barn och ungdomar är en grupp som ofta diskrimineras på grund av ålder. Deras åsikter och behov riskerar att hamna i skymundan av vuxnas behov. Barn och ungas vardag är i stor utsträckning beroende av det bemötande de får och de beslut som fattas. Skola, fritidsverksamhet och olika typer av stöd till barn och familjer är viktiga för barn och unga. Där behövs att professionella vuxna, som möter barn, har goda kunskaper om barns rättigheter så de kan bevaka barnens intressen så att de inte utsätts för diskriminering på grund av ålder.

2 Sid 2 (14) Av tradition styrs barns och ungdomars rättigheter av ett vuxet perspektiv. Men både Barnkonventionen och svensk lagstiftning innebär att ett barnperspektiv ska beaktas i alla frågor som rör barns och ungdomars situation. Barnperspektivet innebär också att barn och ungdomar ska få komma till tals, och att deras åsikter ska bli hörda. Genom att anlägga ett barnperspektiv kan beslut med bättre kvalitet fattas, vi kan bättre förebygga problem och befintliga resurser används effektivare. Projektet Barns rättigheter vuxnas skyldigheter har gett kompetensutveckling till medarbetare inom deltagande verksamheter kompetensutvecklingen har syftat till att öka barnperspektivet och barnets eget perspektiv i de olika verksamheterna och att bidra till att samverkan och samsyn runt barns rättigheter förstärks. Projektets ambitioner att göra skillnad Barns rättigheter Vuxnas skyldigheter är ett kompetensutvecklingsprojekt. Genom olika former av insatser avser man göra skillnad. De storkonferenser projektet genomfört skall öka kunskapen dels om Barnkonventionen och dels om medverkande verksamheters arbete man skall öka kunskapen om varandras organisationer, uppdrag och metoder. De lokala utbildningsinsatserna barnsamtal, tejping och MI är metoder som skall göra skillnad i det direkta arbetet med barn. Projektet avser också att göra skillnad genom ökad samverkan, därför har diskussioner på storkonferenser skett i tväproffesionella grupper där samtliga deltagande verksamheter var representerade. För att stärka samverkan har projektets deltagande verksamheter arbetet i tvärsammansatta metodgrupper. Syftet med metodgrupperna har varit att öka kunskapen om varandra och skapa en samsyn runt barns rättigheter. I Västra Göteborg har två skolor arbetat med RRSA - Rights Respecting School Award - en metod för att utbilda skolpersonal och elever i Barnkonventionen. Ett sätt att säkerställa att barn och vuxna känner till barns rättigheter. I projektet genomfördes två aktiviteter av transnationell karaktär. Projektledning och metodgruppsdeltagare genomförde två studiebesök Edinburgh/Skottland för att studera RRSA-metoden Oslo/Norge för att besöka verksamheter/organisationer som arbetar med barnrättsfrågor Resultat och förslag till goda lösningar Deltagandet på storkonferenser har varit relativt högt Storkonferens som arbetsmodell ger genom föreläsningar en ökad kunskap om ämnet. Konferensernas eftermiddagar har innehållit diskussionsgrupper med representation från deltagande verksamheter. Diskussionerna har lyft frågeställningar med anknytning till Barnkonventionen och förmiddagens tema föreläsningar. Konferensutvärderingarna visar att arbetsmodellen är uppskattat och att tvärsammansatta grupper ger en ökad kunskap och förståelse för varandras verksamheter och uppdrag. Projektet har arbetat med två metodgrupper, Västra Göteborg och LUANKO (Lundby-Angered- Kommungemensamma verksamheter) vars syfte har varit att utveckla samverkan. Metodgrupperna har letts av en extern metodhandledare. Arbetet i metodgrupperna har sett olika ut, i Västra Göteborg har fokus varit på samverkan mellan skola och Individ och familjeomsorg. I metodgruppen LUANKO har fokus varit på ökad kunskap och förståelse för varandras organisationer och uppdrag samt att skapa en samsyn runt barns rättigheter. Utvärderingar av metodgruppsarbetet har visat att det funnits behov av ett tydligare uppdrag till metodgrupperna. Det är viktigt att uppdrag till arbetsgrupper/metodgrupper är tydliga, samt att det finns ett tydligt uppdrag till den som leder grupperna. Den kompetenssatsning man gjort för medarbetare inom verksamheterna har fungerat väl. Cirka 150 medarbetare har gått utbildning i metoder som skall öka förutsättningarna för att göra barnets röst hörd. Utbildningarna har varit av god kvalitet och lett till en metodutveckling

3 Sid 3 (14) i verksamheterna. En tid efter utbildningarna genomförde projektledningen en undersökning av i vilken omfattning man använder metoderna. En viktig uppföljning av kompetenssatsningen men svårigheter i att få tillräckligt med svar vid e-post enkät som metod. En personlig kontakt hade kunnat öka andelen svaranden. Projektet har uppnått sina mål avseende antal deltagande personer i de olika aktiviteterna det är dock svårt att säga något om effekten av insatserna. Metodgruppernas arbete har gett resultat i form av två konkreta produkter. I Västra Göteborg har samverkan i metodgruppen lett till att man tryckt en broschyr som fastställer hur skolan skall agera om man känner oro för att ett barn far illa. I LUANKO har man med stöd av ett bildspel om Barnkonventionen skapat förutsättningar för en gemensam syn på barns rättigheter i sina respektive verksamheter. Påverkan och genomslag Individnivå Ökad kunskap om barns rättigheter Nya metoder för att samtala med barn och ge barn en röst Ökad kontakt med kollegor i samverkande parter Organisationsnivå Ökad samverkan mellan skola och Individ och familjeomsorg i Västra Göteborg Samsyn avseende barns rättigheter mellan Individ och familjeomsorg, Social resursförvaltning, BUP, Bojen och Polisen i Västra Götalands regionen Arbetsformer för implementering av Barnkonventionen i skolan med stöd av RRSAmetoden System och strukturnivå Spridning av projektets resultat till andra verksamheter Utvärdering av RRSA-metoden som svensk modell för att Barnkonventionscertifiera skolor som genomförs av UNICEF. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektets syfte Det övergripande syftet med projektet "Barns rättigheter - vuxnas skyldigheter" är att införa ett barnperspektiv i alla frågor som rör barn och unga inom deltagande verksamheter. Projektets mål/ delmål Mätbara projektmål för genomförandet är: Deltagarnas kunskaper kring Barnkonventionen och samverkanspartners uppdrag skall kontinuerligt öka. 340 personer deltar i kompetensutveckling kring Barnkonventionen, lokala utbildningsinsatser och metodutveckling för att säkerställa att barn inte diskrimineras på grund av ålder personer (8-12 från respektive grupp) deltar i metodgruppsarbete, (totalt 11 metodgruppsmöten under projektperioden) för att fördjupa och implementera kunskapen i det lokala arbetet. 150 personer i chefsposition i Göteborg får grundläggande utbildning i Barnkonventionen och barnrättsperspektiv, för att säkerställa att projektets resultat blir

4 Sid 4 (14) strategiskt förankrat. 340 personer deltar i kompetensutveckling kring genusperspektiv och jämställdhet med fokus på personalfrågor och metoder som utgår ifrån ett jämställdhetsperspektiv. Projektets resultat Kvantitativa resultat Cirka 600 personer har deltagit i kompetensutveckling kring Barnkonventionen, i form av storkonferenser, lokala utbildningsinsatser och metodutveckling, för att säkerställa att barn inte diskrimineras på grund av ålder. 25 metodgruppsmöten har genomförts 78 chefer och politiker har deltagit i en utbildning i Barnkonventionen och barnrättsperspektiv. Ytterligare ett antal chefer har deltagit i andra aktiviteter 227 personer har deltagit i kompetensutveckling runt genusfrågor Kvalitativa resultat Ett av projektets kvalitativa mål var att deltagarnas kunskaper kring Barnkonventionen och samverkanspartners uppdrag skall kontinuerligt öka. Avsikten var att jämföra kunskaper, om Barnkonventionen och om de deltagande verksamheternas kunskaper om varandra, över tid. Mätningarna gjordes i form av självskattningar i samband med storkonferenserna. Mätningar genomfördes vid tre tillfällen. Tanken var från början att det skulle vara samma personer som deltog vid konferenserna men under projekttiden har staden genomgått en omorganisation vilket påverkat den målsättningen. Projektledning har inte heller varit tillräckligt tydliga med att deltagarna i storkonferenserna skall vara de samma vid varje konferens. Istället har innehållet i konferensen styrt vilka deltagare som kommit. Resultatet av det blir att mätningarna inte är tillförlitliga. Projektledningen har ansvarat för utdelning, insamling och sammanställning av svaren av självskattningsformulären. Den externa utvärderaren har ansvarat för kvalitetssäkring samt analys av resultaten. Den externa utvärderaren har i sin analys kommit fram till att kunskaperna om Barnkonventionen ökat men att det finns anledning fundera över hur man använder kunskaperna inom den egna organisationen. I metodgrupperna har metodhandledaren följt upp varje möte med en skriftlig reflektion över vad som fungerat bra/mindre bra och justerat innehåll och struktur. Den externa utvärderaren har genomfört två uppföljningsseminarier där man diskuterat arbetsform och nytta. Den externa utvärderaren har också genomfört självvärderingar i metodgrupperna. Självvärderingarna har genomförts vid fyra tillfällen. Resultatet av dem visar att deltagarna i metodgrupperna överfört kunskaper till sin egen organisation. Metodgruppernas arbete har också resulterat i två olika material för att, dels öka intern samverkan, dels stödja en gemensamt synsätt runt barns rättigheter. Projektet har genomfört lokala utbildningssatsningar i metoder att samtala med barn. Med stöd av projektledningens egna uppföljning av i vilken omfattning man använder sig av metoderna kan man säga att metoderna används i Barn- och ungdomsenheterna i stadsdelarna Lundby och Angered. Man kan också säga att medarbetarna uppfattar utbildningen som tillräcklig för att man skall känna sig trygga att använda metoden och man ser det som bra metoder för att lyfta fram barnets röst. (se redovisning i kapitel 4, Arbetssätt) Den arbetsmodell som man använt för att implementera Barnkonventionen bland elever och skolpersonal (RRSA) kommer att utvärderas separat av UNICEF. Det projektet kan säga är att det genomförts en mängd olika aktiviteter bland lärare, övrig skolpersonal och barn på de två deltagande skolorna, för att öka kunskapen om Barnkonventionen. Lärande Under slutfasen av projektet blir det tydligt att det är viktigt att man under hela projekttiden

5 Sid 5 (14) håller fokus på vilka uppdrag de olika aktörerna i projektet har. Man kan inte vara nog tydlig med uppdragsformuleringar. En erfarenhet är att projektet kunde vara tydligare med uppdragsbeskrivning till de båda metodgrupperna och till dess metodhandledare. Vilket också framkommer i de intervjuer den externa utvärderaren genomfört. Ett annat förbättringsområde är också att kvalitetssäkra formen för återkoppling till styrgruppen så att det finns ett underlag att styra utifrån. För att göra det kan man skapa ett antal återkommande punkter och nyckeltal att presentera för styrgruppen. Styrgruppens uppdrag måste också vara tydligt. I uppdraget till den externa utvärderaren finns ett uppdrag att kvalitetssäkra formulär och analyser vid sådana uppdrag är det alltid bra att specificera vad det innebär att kvalitetssäkra. Avvikelser budgetavvikelser Deltagandet på den storkonferens, med tema genusperspektiv och jämställdhet, nådde inte sitt kvantitativa mål på 340 deltagare i konferensen. Antalet deltagare var 227 personer. Konferensen följdes upp på metodgruppsdiskussionerna. Chefs- och politiker utbildningen i barnkonventionen och barnrätt genomfördes vid två olika tillfällen och nådde inte upp till målsättningen på 150 deltagare. 78 personer deltog sammanlagt vide båda utbildningstillfällena. Budgetavvikelser Inom ramen för RRSA-arbetet fanns det medel avsatt för aktiviteter. I samråd med ESFrådets handläggare omdisponerades medel från aktivitet till lön, för att en medarbetare skulle fungera som ett pedagogiskt stöd i arbetet med RRSA-metoden. Vad hade kunnat göras bättre? Chefsutbildningen kunde genomförts i varje medverkande stadsdel enligt ansökan det skulle möjligen ökat deltagande i stadsdelarna. Storkonferensen med tema genus och jämställdhet nådde inte upp till målet avseende antal deltagare ämnet kanske hade lämpat sig för andra former av aktiviteter till exempel mindre arbetsplatsanknutna workshops. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Huvudsakligt arbetssätt Metoder Kompetensutveckling o Utbildningar o Konferenser o Gemensamma seminarier i metodgrupperna Samverkan o Metodgruppsmöten o Tvärsamansatta arbetsgrupper i samband med konferenser o Gemensamma seminarier i metodgrupperna o Styrgruppsmöten/ledningsgrupp i Västra Göteborg Aktiviteter Lokala utbildningssatsningar

6 Sid 6 (14) 151 personer har deltagit i de lokala utbildningssatsningarna som främst vänt sig till stadsdelarna Lundby och Angered samt Social resursförvaltning. Flera personer har gått flera utbildningar. Totalt har man presterat 235 utbildningsplatser i Barnsamtal, Tejping och MI. För att undersöka i vilken omfattning man använder sig av de utbildningarna genomförde projektledningen en e-post enkät. Undersökningen skickades ut till 151 personer varav 47 svarade. En svarsfrekvens på 31 %. Den största andelen svar kom från Lundby och Angered. (se bilaga 1) Barnsamtal Antal deltagare: 60 personer Omfattning per grupp: Två heldagsföreläsningar hösten Innehåll: Att ha ett barnperspektiv i socialt arbete Hur kommunicerar barn i olika åldrar samt hur ser deras tankevärld ut Förhållningssätt och genomförande av barnsamtal Tejping Antal deltagare: 103 personer Rent praktiskt innebär Tejping att man i låter barnet/familjen visuellt gestalta sitt nätverk, sin livssituation, en inre eller yttre konflikt eller en traumatisk upplevelse med hjälp av målade träfigurer. Det hela utspelar sig på en scen som tejpas upp på ett bord. För mindre barn kan scenen utgöras av en sandlåda på ett bord. MI Antal deltagare: 72 personer Omfattning per grupp: dagar Innehåll grundkurs på 2 dagar: MI-samtalet: förhållningssätt och struktur Tekniker för aktivt lyssnande Motivationsfaktorer: angelägenhet och tilltro Hantering och utforskning av ambivalens och motstånd Relationskompetens I metoden ligger fokus på relationer utifrån tre perspektiv, den vuxnes del, barnets del och relationen som sådan. Det är den vuxne som har ansvaret, och den del som kan påverkas är den egna delen. Detta påverkar i sin tur barnet och relationen. Genom att skapa en bra relation får barnet bättre självbild vilket medför att självkänslan kan utvecklas på ett positivt sätt. Genom att bygga upp självkänslan hos barnet kan hon/han börja ta större eget ansvar. Projektet genomförde en påbyggnadsutbildning i Relationskompetens hösten 2010 feb Därigenom gavs lärarna konkreta verktyg för att stärka och bygga relationer. Barn som bevittnat våld Cirka 40 medarbetare deltog i seminariet om barn som bevittnat våld. Storkonferenser Vid de gemensamma storkonferenserna har samtliga anställda i deltagande parters verksamheter bjudits in. Fem konferenser har genomfört Uppstartkonferens om samverkan och barnrätt Utvecklingspsykologi Etnicitet och mångfald Genus och jämställdhet Spridningskonferens

7 Sid 7 (14) Konferenserna har genomförts som heldagar, där förmiddagarna bestod av tematiska föreläsningar/utbildning, och eftermiddagarna har ägnats åt diskussioner i tvärgrupper. Dagarna skapar kontaktytor mellan deltagande partners, och säkerställer att erfarenhetsutbyte sker. Utbildning för chefer och politiker Projektet har genomfört en ½dags utbildning för chefer och politiker, vid två tillfällen. Utbildningen innehöll föreläsningar om samhällsekonomiskt perspektiv samt exempel på hur man kan omsätta Barnkonventionens innehåll i våra verksamheter. 78 personer deltog, vilket innebar att projektet inte nådde målet att 150 chefer skall får utbildning i Barnkonventionen och barnrättsperspektiv. I projektets olika aktiviteter - som helhet har minst 150 chefer och politiker deltagit. Metodgrupper Två metodgrupper bildades. De bestod av cirka 10 medarbetare fråni Västra Göteborg samt cirka 20 medarbetare från deltagande verksamheter i Angered, Lundby och kommuncentrala verksamheter. Deras uppdrag var bland annat att vara ambassadörer för projektets mål och syfte in i den egna verksamheten. Grupperna har träffats tre till fyra gånger/termin varav två möten var interna, och ett möte i metod-tvärgrupper för att utbyta erfarenheter. Syftet med metodgrupperna var att: Fördjupa kunskaperna om Barnkonventionen Klargöra arbetsplatserna konkreta arbetssätt och arbetsmetoder Fördjupa kunskaper om, för arbetsplatserna, relevanta metoder och arbetssätt. Relatera arbetsplatsernas/metodgruppernas konkreta arbetssätt och metoder till Barnkonventionen. Metodgrupperna leddes av en metodhandledare. Gruppernas fokus var olika och olika utbildning i metoder/arbetssätt kom att krävas. Gemensamt för samtliga grupper var behovet av samverkan för att klara av att leva upp till Barnkonventionens artiklar. Fokus för respektive metodgrupp redovisas nedan: Västra Göteborg I metodgruppen ingår Individ och familjeomsorg, skola, Psykologenheten Väster (inom ramen för elevhälsoarbetet)sam BUP Väster. Medarbetarna har tagit del av utbildningsinsatser som erbjuds kring Barnkonventionen och kring barnperspektivet. Verksamheterna prövar och utvecklar metoder för samverkan och hur man bemöter barnen. Två skolor i Västra Göteborg har knutits till projektet för att arbeta med att implementera Barnkonventionen hos vuxna och barn i skolan, Önneredsskolan och Kannebäcksskolan Tremastaren. I Storbritannien har UNICEF startat Rights Respecting School Award (RRSA) för att hjälpa skolor att integrera Barnkonventionen i arbetet. Det har visat sig ge goda resultat och 800 skolor i Storbritannien har genomgått modellen. Inom denna metodgrupp har man prövat RRSA på två skolor. UNICEF Sverige har kontaktats under projekttiden och ett samarbete har inletts. De två skolorna i Västra Göteborg har prövat RRSA-modellen. Syftet har varit att skapa en svensk RRSA-modell för att barnkonventionscertifiera skolor. UNICEF utvärderar arbetet separat. LUANKO Stadsdelarna Lundby och Angered tillsammans med Social resursförvaltning, BUP, Bojen och Polisens utredningsenhet har valt att samarbeta i en metodgrupp, med fokus på bemötandet av utsatta barn. I metodgruppen ingår representanter från flera verksamheter, som behöver samverka kring barn och unga i behov av skydd och stöd. Representanter från de olika verksamheterna arbetar gemensamt för att på bästa sätt

8 Sid 8 (14) tillgodose barn och ungas behov och rättigheter. Det är av högsta vikt att de professionella som möter barnen har goda kunskaper om barns rättigheter och kan bevaka barnens intresse så att de inte utsätts för diskriminering på grund av ålder. Material Ett resultat av de båda metodgruppernas arbete är de båda arbetsmaterial man tagit fram. Ett bildspel om Barnkonventionen skall säkerställa att metodgruppens alla deltagande verksamheter har en gemensam plattform avseende Barnkonvention och barnrättsperspektiv. En samverkansguide för Västra Göteborg skall säkerställa att alla inom skolan skall känna till vilka olika vägar man kan välja att hantera situationen då man misstänker att ett barn far illa. Vad hade kunnat göras bättre? Att styrgrupp och ledningsgrupp i ett tidigt skede säkerställer att medarbetare som gått utbildningar har ett metodstöd i arbetet. Metodstödet kan bestå av till exempel ett nätverk av de medarbetare som gått utbildning. Man bör också säkerställa att nya medarbetare kan tillämpa metoderna Ge ett tydligare uppdrag till metodgrupper och metodhandledare Säkerställa att deltagarna i storkonferenserna var samma personer vid varje tillfälle för att kunna mäta kunskapsökningen via självskattning Säkerställa spridning av bildspelet om Barnkonventionen så att det finns tillgängligt för fler verksamheter utanför projektet Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Deltagande aktörer Deltagare i ansökan 2009 var SDF Tynnered, SDF Gunnared, SDF Lundby (projektägare), Polismyndigheten i Västra Götalandsregionen samt Social Resursförvaltning. En omorganisation inom Göteborgs stad innebar en sammanslagning av stadsdelarna vilket rent konkret betydde att projektet fick en ytterligare spridning. Efter omorganisationen i Göteborgs Stad och efter att ha inlett samarbete med några ytterligare verksamheter så har följande verksamheter ingått i projektledning och projektorganisation: SDF Lundby Barn- och ungdomsenheten (projektägare) Myndighetsutövning, bistånd, service Resursenheten Barn o unga Ekonomiskt bistånd Vuxenheten SDF Angered Myndighetsutövning, bistånd, service Barn o Unga 1 och 2 Resursenheten Barn- o unga Familjehemsenheten Stöd och försörjning Vuxenenheten SDF Västra Göteborg Myndighetsutövning, bistånd, service Barn- och ungdomsenheten Försörjningsstöd Öppenvården

9 Sid 9 (14) Resursverksamheten Psykologenheten Kannebäcksskolan/Tremastaren Önneredsskolan Utvecklingsenheten Västra Götalandsregionen BUP Hisingen BUP Frölunda BUP Gamlestaden Social Resursförvaltning, Socialjouren Kriscentrum för kvinnor Barnhuset Familjerättsbyrån Bojen (ideell stiftelse) Polismyndigheten i Västra Götalandsregionen, Polisens Utredningsenhet Organisation och engagemang Projektet har haft en styrgrupp bestående av områdeschefer och enhetschefer för deltagande verksamheter, en ledningsgrupp i Västra Göteborg bestående av en utvecklingsledare, enhetschefer, rektorer från deltagande skolor samt pedagogisk handledare för RRSA-arbetet samt två metodgrupper som har handletts av en metodhandledare. Deltagarna i metodgrupperna har varit nyckelpersoner som fungerat som implementeringsbärare i sina respektive verksamheter. Avseende ekonomiska resurser så har parternas insats varit deltagandet i aktiviteterna i projektet, det vill säga konferenser, utbildningar och möten i styrgrupp/ledningsgrupp eller metodgrupp. Projektet har till 100 % finansierats av ESF-rådet. Den omorganisation som genomfördes i staden kom att påverka framförallt styrgruppens sammansättning och därmed kontinuiteten i styrgruppsarbetet. Efter omorganisationen bestämdes att deltagarna skulle bestå främst av områdeschefer. I en del fall har detta delegerats till enhetschefer (operativ nivå), vilket gör det svårare att verka på strategisk nivå och påverka inom organisationen. Styrgruppsmötena har haft karaktär av informationsmöten där projektledarna lämnat lägesrapporter om ekonomi och aktiviteter samt eventuella avvikelser från den ursprungliga handlingsplanen. Deltagandet har varit lågt under senaste året, vilket antas spegla en arbetssituation där akuta situationer krävt att chefer på operativ nivå varit delaktiga. Metodgrupperna har varit mera stabila i sin sammansättning och engagemanget från deltagarna har varit stort. Projektledningen har bestått av en projektledare, ursprungligen på 100 %, en administratör på 75 % samt en projektekonom på 25 %. Efter en tid gick projektledaren ned i tjänst till 75 % och resterande 25 % gick över till administratören som därmed delade projektledartjänst till 25 %. Det finns fördelar med ett delat projektledarskap men det är viktigt att rollerna är tydliga och att det består av kompetenser som kompletterar varandra. En mycket viktig roll i ett projekt, så också i detta projekt, är projektekonomen som kontinuerligt följer budgetarbetet, återkopplar till projektledaren och ESF-rådet. I projektets slutfas gick administratören/projektledaren på föräldraledighet och med kort varsel anställdes en projektadministratör/projektledare på 50 % -80 %.

10 Sid 10 (14) Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhet I projektansökan står det att projektledningen skall diskutera och medvetandegöra förekomsten av den könsmässiga obalansen i personalgrupperna att fler pojkar än flickor blir uppmärksammade inom socialtjänsten Projektet har i lägesrapporterna presenterat en könsuppdelat statistik. Man har haft en målsättning att 44% av deltagarna i projektet skall vara män. Av deltagarna har 18 % varit män. Inom ramen för metodgruppsmötena belyste deltagarna, det fakta att fler pojkar än flickor blir uppmärksammade inom socialtjänsten, med erfarenheter från de egna verksamhetsområdena. Diskussionerna ledde inte till några konkreta åtgärder eller förändringar utan var mer av karaktären, erfarenhetsutbyte. Projektet har genomfört en storkonferens och ett metodgruppsmöte som fokuserade på jämställdhet och genusfrågor. Vid konferensen genomfördes bland annat en föreläsning på temat jämställdhet, kopplat till det barnrättsliga perspektivet. Konferensen presenterade också en arbetsmetod för genusfrågor - Machofabriken - som vänder sig till barn och unga. Efter föreläsningen fanns tillfälle till diskussioner i tvärgrupper. Efterkommande metodgruppsmöte fokuserade på jämställdhet vad gäller personalfrågor, bemötandet av barn samt genusstyrda skillnader i uppmärksamhet. I samband med metodmötena informerade projektledningen om det arbetsmaterial runt genus- och jämställdhetsfrågor som Göteborgs Stad tagit fram. Utmaningen har varit att väcka och hålla igång intresset för jämställdhetsfrågor. Projektet nådde inte målet med antal deltagare i storkonferensen med tema genus och jämställdhet. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Tillgänglighet i projektet För att säkerställa att alla potentiella projektdeltagare kan delta i projektet på lika villkor har projektledningen frågat deltagande aktörer om någon har särskilda behov. Syftet var att kunna anpassa utbildningen efter deltagarnas förutsättningar. Projektet ska i sin helhet vara tillgängligt även för deltagare med funktionsnedsättning. Detta ur fyra aspekter : Fysisk tillgänglighet. Lokalerna måste vara utformade så att det är möjligt för alla att ta sig fram och verka i dessa. Tillgänglig verksamhet. Så att vi utifrån medvetenhet och kunskap förhåller oss till varandra så att medarbetare inte känner sig diskriminerade. Kommunikativ tillgänglighet. Alla ska kunna höra och ta del i våra diskussioner. Genom våra rutiner att fråga alla deltagare i god tid inför varje tillfälle, har vi möjlighet att anlita teckentolk, boka lokal med teleslinga och god akustisk miljö samt kunna erbjuda andra hjälpmedel om behov finns. Informativ tillgänglighet. Informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den.

11 Sid 11 (14) Vid styrgruppsmötet i september 2010 höll Processtödet för tillgänglighet en basutbildning i tillgänglighet. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet har inte arbetat med några regionala prioriteringar. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Spridning och påverkan Alla deltagare i projektet har förankrat sitt deltagande på ledningsnivå i respektive organisation, vilket är en förutsättning för att projektresultaten ska kunna leva vidare och föras in i verksamheterna. Metodgruppernas deltagare sitter på positioner i verksamheterna där de har möjlighet till påverkan och implementering av resultat. Sociala resursförvaltningen har ett uppdrag att arbeta över hela Göteborg stad, vilket gör deras deltagande till en garant för att resultaten kan spridas i alla Göteborgs stadsdelar. I styrgrupp har tanken varit att det skulle sitta chefer på strategisk nivå, det har delvis fallerat då flera chefer på den nivån delegerat uppdraget till enhetschefer. I ledningsgruppen för Västra Göteborg har man säkerställt att chefer ur olika verksamhetsområden skola, IFO/FH och BUP ger stöd för samverkan i metodgruppen. Projketledningen har under projekttiden skickat nyhetsbrev till alla deltagare i projektet. Till avsluts- och spridningskonferensen bjöd projektet in olika intressenter, såsom politiker, stadsledningskontoret, utvecklingsledare inom IFO/FH samt verksamhetsutvecklare och chefer inom alla stadsdelar. Spridningskonferensen vände sig också till BUP, Polisen och barnrättsorganisationer. Genom att sprida erfarenheterna och projektresultat sattes fokus på barnrättsfrågan. Projektets idéer och erfarenheter till annan verksamhet Metodgrupperna har framställt två olika typer av arbetsmaterial där syftet med materialet är att det dels skall underlätta spridning av kunskaper runt barns rättigheter och dels klargöra vilka skyldigheter skolpersonal har då man misstänker att ett barn far illa. Projketledningen har deltagit i flera nätverk där man getts möjlighet att sprida kunskap om, och resultat från projektet. Ytterligare påverkans arbete för att nå längre För att säkerställa ett fortsatt intresse för frågan bjöd projektledningen in SKL till slutkonferensen. Det var ett sätt att informera om det nationella arbete som pågår om Barnkonventionen. Stadsdelarna bör fortsätta bevaka och/eller delta i SKL s arbete Ett steg i rätt rikning kan vara att stadsdelarna utser särskilt ansvariga för

12 Sid 12 (14) barnrättsfrågor Det finns ett behov av att arbeta med Barnkonventionen och barnrättsfrågor inom funktionshinders området Att fortsätt arbetet med att Barnkonventionssäkra skolor Vad hade kunnat göras bättre? Säkerställa att styrgruppens sammansättning består av chefer på strategisk nivå och att samverkande organisationer inom projektet är överens om det. För att säkra förankring och spridning i deltagande verksamheter skall det inte vara möjligt att delegera sitt uppdrag i styrgruppen. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Extern utvärdering (se bilaga 2) Den externa utvärderarens metod har varit följeforskning. Man har följt projektet över tid och föreslagit justeringar för att säkra måluppfyllelse. Den externa utvärderaren har genomfört inledande arbetsmoment med planering av utvärderingen, skapande av gemensam målbild med projektledningen, framtagning av självvärderingsblankett, kvalitetssäkring av självskattningsblanketter och resonemang kring projektlogiken. 20 dokumenterade arbetsmöten med projektledningen 2 seminarier med styrgrupp, projektledning och metodgrupper (halvtid och avslut) fördjupade presentationer av uppdrag och resultat för styrgruppen undersökningar av metodgruppernas arbete inför respektive rapport 3 undersökningar av måluppfyllelse avseende ökad kunskap om barnkonventionen och varandras organisationer(storkonferenserna) 3 delrapporteringar 7 intervjuer av projektdeltagare inför slutrapport deltagande i spridningsseminarium 2 nätverksträffar för kompetensspridning mellan ESF-projekt slutrapport Vad hade kunnat göras bättre? Projektledningen hade kunnat följa upp uppdraget till utvärderaren tydligare för att förtydliga innebörden av vad till exempel kvalitetssäkring innebar i detta sammanhang. För att få ut så mycket som möjligt från följeforskningen bör man säkra att det finns utvärderingskompetens i projektledningen. Vid följeforskning som utvärderingsmetod är det av värde att utvärderaren har ämnes/ områdeskunskap. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Konferensutvärderingar

13 Sid 13 (14) Alla storkonferenser har utvärderats med hjälp av en enkät till deltagarna. Enkäten har efterfrågat Hur nöjd är du med dagens konferens som helhet? Vad som varit bra/dåligt Hur nöjd man är med upplägget Hur nöjd man är med lokalerna Hur nöjd man är med gruppdiskussionerna Vad kan förbättras till nästa konferens Resultatet har analyserats för att göra förbättringar till kommande konferenser. Utvärdering av chefsutbildning Chefsutbildningen utvärderades med en enkät vid båda tillfällen. Svarsfrekvens på enkäten var cirka 60 %. Resultatet återkopplades efter första genomförda tillfälle till föreläsare så att de hade tillfälle att förändra upplägg. Resultatet återkopplades också till styrgruppen. Metodgrupps utvärderingar Under projekttiden har man genomfört 25 metodgruppsmöten. Metodgruppsmötena har alltid avslutats med en återkoppling där gruppmedlemmarna fritt skrivit vad som upplevts som bra och mindre bra med metodmötet. Återkopplingen har lämnats till metodhandledaren som justerat sitt upplägg och genomförande. Materialet har sedan sammanställts av projektledningen. Utvärdering av lokala utbildningar Barnsamtal, Tejping och MI Projektledningen har utvärderat utbildningarna med en enkät med öppna frågeställningar Har kursen motsvarat dina förväntningar? Beskriv. Vad har varit bra? Vad har varit mindre bra? Tror du att du kommer att kunna tillämpa det du lärt dig under kursen i ditt arbete? (om nej- varför inte?) Anser du att informationen du fick före kursstart var tillräcklig? Tips inför kommande utbildningar Övriga synpunkter Uppföljning av lokala utbildningssatsningar - Barnsamtal, Tejping och MI Cirka ½ år efter utbildningarna genomförde projektledningen en e-post enkät där man efterfrågade i vilken omfattning och vid vilka tillfällen man använde metoderna. Man fick också skatta om man ansåg utbildningarna gav tillräcklig kunskap för att använda metoderna. I frisvar fick man också möjlighet att svara på hur man kan förbättra arbetet. Vad hade kunnat göras bättre? I uppföljningar av storkonferenser, metodgruppsutvärderingar och utbildningsutvärderingar har man använt öppna frågeställningar. För att dra största möjliga nytta av svaren bör man utarbeta en modell för hur man systematiskt bearbetar de öppna svaren. Använd svarsfrekvens som ett mått på tillförlitlighet Använd bakgrundsvariabler för att på ett enkelt sätt fördjupa kunskaperna man får från svaren. Använd Excel för att sortera svar om det inte finns ett enkätbearbetningsprogram. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Framgångsfaktorer Erfarenheter från Barns rättigheter Vuxnas skyldigheter Tydlig ansökan

14 Sid 14 (14) Barn rättigheter vuxnas skyldigheter har haft en tydlig projektansökan som varit till hjälp vid genomförande och uppföljning av projektet. Styrgrupp med chefer på strategisk nivå för att projektet skall få spridning Efter omorganisationen i Göteborg hade projektet ökade möjligheter till spridning eftersom fler delar av staden blev involverade. Konsekvensen för styrgruppsarbetet blev dock att flera chefer byttes ut och att flera chefer på strategisk nivå prioriterade bort styrgruppsarbete. Man delegerade till operativa chefer som på grund av sitt uppdrag och sin arbetssituation inte alltid kunde delta på möten. Tydliga uppdrag till deltagande parter och grupper (styrgrupp, metodgrupper, projektledning, extern utvärderare) Ett förbättringsområde för projektet är att göra tydliga och uppföljningsbara uppdragshandlingar till de olika parterna och grupperna. Det är också viktigt att med jämna mellanrum även gå tillbaka och följa upp en sådan uppdragshandling. Kvalitetssäkring av återkoppling till styrgruppen genom en mall för återkoppling och/ eller nyckeltal. Projektledningen har återkopplat budget, aktiviteter och avvikelser. Säkra att det finns kunskap om uppföljning och systematisk bearbetning av information (enkätsvar t ex) i projektledning. Metodval/genomförande Projketet har i genomförandet arbetat strategisk med att ge kunskap och skapa förutsättningar för att dela erfarenheter genom upplägget på storkonferenser och arbetet i metodgrupperna som delvis kopplats till kunskapinnehållet i konferenserna. Metodgrupperna har också varit ett forum för att utveckla och säkerställa framtida samverkan inom och mellan verksamheter. Återkoppling och delaktighet Projketledningen har sett det som viktigt att snabbt och tydligt återkoppla händelser som anteckningar från möten och uppföljningar av aktiviteter. Projektdeltagarna skall känna sig delaktiga i hela projektet för att kunna verka som goda ambassadörer för projektets syfte och mål. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? SDF Lundby, enhetschef Lena Magnusson SDF Lundby, projektekonom Rebecca Andersson SDF Angered, områdeschef Maria Reinholdsson SDF Västra Göteborg, områdeschef Bodil Sandqvist SDF Västra Göteborg, enhetschef Elsebeth Åhling-Winroth (RRSA-metoden) VGR, BUP Hisingen enhetschefchef, Gunlög Hedtjärn

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (11) Projektnamn RAPS Region Skånes Arbetsmarknadspolitiska Satsning Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Ge en sammanfattande

Läs mer

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat.

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Datum: PK 2010-6 2011-03-25 Kontaktperson: Titti Norling Slutrapport Projektnamn: Kompetensutveckling Rättviksföretag genomförande Diarienr: 2009-3060004 Projektperiod : 2009-02-02 2010-12-31 Syftet med

Läs mer

Slutrapport Barns rättigheter Vuxnas skyldigheter

Slutrapport Barns rättigheter Vuxnas skyldigheter Slutrapport Barns rättigheter Följeforskning/Lärande utvärdering Ekan AB 2012-04-25 Ekan AB Christian Maloney 2012-04-25 2 av 57 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ÖVERSIKT... 4 3 KORT OM FÖLJEFORSKNING...

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst. Ämnen, förslag och prioriteringar från Open Space om yrkesrollen

Tillsynsutveckling i Väst. Ämnen, förslag och prioriteringar från Open Space om yrkesrollen Tillsynsutveckling i Väst Ämnen, förslag och prioriteringar från Open Space om yrkesrollen Innehåll Om detta dokument... 3 Tema Yrkesrollen vem finns vi till för?... 3 Hög andel deltog... 3 Så ska vi använda

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Ventus Art Lunge Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. "VAL är ett utvecklingsprojekt för kulturarbetare och

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (9) Projektnamn Vägen ut Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Verksamheten socialtjänst- socialbidrag har sedan 2006 arbetat

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf 2015 Forskningsprojekt 2014 Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Tack till KB för finansiering! Karen Nowé Hedvall,

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal 2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (7) Projektnamn Karriär i Halland Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [1348052608867] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Karriär i

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport. Namn: Christer Oscarsson Roll i projektet: Projektägare / Ordf. i Främjandet. Telefon: E-post:

Slutrapport. Namn: Christer Oscarsson Roll i projektet: Projektägare / Ordf. i Främjandet. Telefon: E-post: Slutrapport 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2011-02-14 Projektnamn Lokal Utvecklingsplan Hälleviksstrand Journalnummer 2010-5891 Diarienummer TM074 Stödmottagare/projektägare

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Mall för slutrapport av projekt

Mall för slutrapport av projekt 1(10) Promemoria Diarienummer 2010-03-02 2009-3080028 Agneta Nordin 0941-14000 Mall för slutrapport av projekt Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3 Projekt Konkurrenskraft i samverkan Nyhetsbrev 3 2012 08 01 2012 09 30 Projektinformation ESF-projektet Konkurrenskraft i samverkan har nu varit igång sedan 1 februari 2012 och kommer att fortgå till och

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer