Slutrapport Barns rättigheter Vuxnas skyldigheter

Transkript

1 Slutrapport Barns rättigheter Följeforskning/Lärande utvärdering Ekan AB Ekan AB

2 Christian Maloney av 57 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING ÖVERSIKT KORT OM FÖLJEFORSKNING HUR HAR FÖLJEFORSKNINGEN GÅTT TILL I PROJEKT BRVS SLUTRAPPORTENS FRÅGESTÄLLNINGAR MÅLUPPFYLLELSE AV PROJEKTET UTVÄRDERING AV SAMVERKANSMODELLEN MELLAN STADSDELAR OCH VERKSAMHETER. BIDRAR SAMVERKAN MED SÄRSKILDA EFFEKTER TILL ARBETET? UTVÄRDERING AV MODELLEN FÖR KOMPETENSUTVECKLING (STORKONFERENSER, METODGRUPPER, LOKALA UTBILDNINGSINSATSER) UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRD HALVDAGSUTBILDNING FÖR CHEFER I DELTAGANDE VERKSAMHETER UPPFÖLJNING OCH SUMMERING AV EFFEKTERNA AV BARNS RÄTTIGHETER - VUXNAS SKYLDIGHETER ANALYS OCH REKOMMENDATIONER KRING HUR VERKSAMHETERNA BÖR ARBETA VIDARE EFTER PROJEKTETS SLUT EKANS REFLEKTIONER... 35

3 Christian Maloney av 57 1 Sammanfattning Projektet Barns Rättigheter Vuxnas Skyldigheter har pågått under perioden 1 maj 2010 till sista april 2012 och har haft det övergripande syftet att införa ett barnperspektiv i alla frågor som rör barn och unga inom deltagande verksamheter. Projektet har varit ett samarbetsprojekt mellan inledningsvis tre stadsdelar(tynnered, Gunnared och Lundby) som sedan efter en omorganisation i Göteborgs Stad blev två (Lundby, Västra Göteborg och SDF Angered) I projektorganisationen har även ingått vissa enheter från Social Resursförvaltning, Polisen, BUP samt Stiftelsen Bojen. Projektet har arbetat med primärt fem olika ansatser: Gemensamma storföreläsningar, specifika utbildningsinsatser, metodgruppsmöten mellan samverkande organisationer, RRSA i skolan och chefsutbildningar. Projektet har haft följande mål: 1) Deltagarnas kunskaper kring barnkonventionen och samverkanspartners uppdrag skall kontinuerligt öka. a. Resultat: Deltagarna beskriver att de har fått större kunskap om barnkonventionen men förståelsen för samverkanspartnernas uppdrag har varierat. 2) 340 personer deltar i kompetensutveckling kring barnkonventionen, lokala utbildningsinsatser och metodutveckling för att säkerställa att barn inte diskrimineras på grund av ålder. a. Resultat: Det totala antalet deltagare till var 528 personer. Målet för projektet är uppfyllt 3) personer (8-12 från respektive grupp) deltar i metodgruppsarbete, (totalt 11 metodgruppsmöten under projektperioden) för att fördjupa och implementera kunskapen i det lokala arbetet. a. Resultat: Det har under projektet genomförts 22 metodgruppsmöten med minst 8 deltagare. Målet för projektet är uppfyllt. 4) 150 personer i chefsposition i Göteborg får grundläggande utbildning i barnkonventionen och barnrättsperspektiv, för att säkerställa att projektets resultat blir strategiskt förankrat. Till dessa utbildningar kommer även fackliga representanter att bjudas in. a. Resultat: 150 personer i chefsposition har deltagit i utbildningar, metodgrupper och storkonferenser. På de specifika utbildningar som anordnades för enbart chefer och politiker var det 78 personer. 5) 340 personer deltar i kompetensutveckling kring genusperspektiv och jämställdhet med fokus på personalfrågor och metoder som utgår ifrån ett jämställdhetsperspektiv.

4 Christian Maloney av 57 2 Översikt a. Resultat: 227 personer deltog i storkonferenser och/eller metodgruppsmötet om genus och jämställdhet. Målet nåddes ej. Denna slutrapport syftar till att sammanfatta erfarenheterna av den följeforskning som har skett på projektet Barns Rättigheter Vuxnas Skyldigheter under hela projektperioden. Projektet har pågått under perioden maj 2010 till april 2012 och har haft det övergripande syftet att införa ett barnperspektiv i alla frågor som rör barn och unga inom deltagande verksamheter. Som en del av utvärderingsarbetet inom ramen för ett projekt som är medfinansierat av ESF-rådet, har det skett lärande utvärdering/följeforskning under projektperioden. Denna rapport är slutrapport för projektets utvärdering och kommer att ingå i projektets övergripande slutrapport. 3 Kort om följeforskning Följeforskning är en utvärderingsmetodik som används bland annat i projekt finansierade av ESF, för att på ett tydligare sätt skapa ett mervärde för projektet under arbetets gång och på så sätt bidra till att projektet ska få bättre förutsättningar att nå sina projektmål. Med följeforskning menas löpande utvärdering (lärande utvärdering). Följeforskaren ska vara ett bollplank och löpande ge synpunkter och råd till dem som håller i genomförandet av projekt och program. Följeforskningen skall ha en framåtsyftande och utvecklingsstödjande ansats, med utgångspunkt i projektets syfte, mål och aktivitetsplan som finns angivna i projektets beslut. Det gäller också att kritiskt och konstruktivt skärskåda hur projektet arbetar med att nå sina mål och lever upp till de kriterier som ställts upp. Ett av syftena med följeforskning är att stödja projektet samtidigt som det utvärderas. I andra utvärderingskoncept tar utvärderaren endast rollen som kritisk granskare. Följeforskningen skall täcka hela spektret av utvärderingen, som kan illustreras i Figur 1 Utvärderingsmodell för följeforskning, som beskriver olika kategorier av utvärdering där följeforskning innefattar alla fyra kategorierna av utvärdering. Figur 1 Utvärderingsmodell för följeforskning

5 Christian Maloney av 57 Med att stödja avses således att löpande följa projektgruppens arbete och med ett utifrånperspektiv uppmärksamma på avsteg från projektplan, syfte och mål. En av de viktigaste förutsättningarna som genomförandeutvärderare är att man både skall utvärdera och återkoppla kontinuerligt under projektets gång. Detta gör att genomförandeutvärderaren har ett parallellt uppdrag i att tillföra kunskap om t.ex. alternativa metoder och tekniker för att optimera insamlingen av information. En kontinuerlig dialog med projektledningen är därför en viktig del i arbetet. 4 Hur har följeforskningen gått till i projekt BRVS 4.1 Ekans utvärdering Ekans utvärdering har skett enligt modellen i Figur 2 Följeforskningsupplägg BRVS. Kontinuerlig dialog med projektledningen Halvtidsseminarium 5 sep 2011 Slutseminarium 23 feb 2012 Deltagande i avslutnings- och spridningskonferensen 22 mar Sep 2010 April 2012 Planering av utvärdering sep 2010 nov 2010 Dialog med projektledare/projektgrupp Allmän projektgranskning & projektplan Självskattningsformulär Självvärderingsblankett Dokumentationshantering Utvärderingsplanering Avstämnings rapport 1 feb 2011 Avstämnings rapport 2 jun 2011 Avstämnings rapport 3 Jan 2011 Slutrapport mar 2012 Figur 2 Följeforskningsupplägg BRVS 4.2 Planering av utvärderingen Allmän projektgranskning har varit en del i att bedöma projektets måluppfyllelse och har bestått i att inventera och analysera den dokumentation som fanns om projektet och se om syfte och mål, metodval, m.m. var tydliga, realistiska och stämde överens med projektets mål. I arbetet ingick också

6 Christian Maloney av 57 stöd kring hur projektet skulle arbeta med måluppfyllelse och beskrivning av sina resultat för relevanta intressenter. Projektgranskningen och kvalitetssäkringen av projektplanen genomfördes under hösten Självskattningsformulär Projektet hade innan Ekan upphandlades tagit fram ett självskattningsformulär som delades ut på storkonferensen i augusti Ekan kvalitetssäkrade självskattningsformuläret som projektet tagit fram. Projektet har under projektet ansvarat för utdelning, insamling och sammanställning av svaren av självskattningsformulären. Ekan har ansvarat för kvalitetssäkring samt analys av resultaten. Utdelning har skett på storkonferens 10 december 2010 Utdelning har skett på storkonferens 14 april 2011 Utdelning har skett på storkonferens 17 nov Självvärderingsblanketter Metodgrupperna har varit målgruppen för självvärderingsblanketten som bygger på deras subjektiva upplevelse om projektet. Cirka 31 personer ingår totalt i båda grupperna. Ekan ansvarade för att konstruera självvärderingsblanketten samt att analysera resultaten. Projektet har ansvarat för utdelning, insamling och sammanställning av svaren. Utdelning har skett på gemensamt metodgruppsmöte 16 december 2010 Utdelning har skett i samband med gemensamt metodgruppsmöte 12 maj 2011 Utdelning har skett i samband med gemensamt metodgruppsmöte i 10 november 2011 Utdelning har skett i samband med enskilda metodgruppsmöten i mars Intervjuer Ekan har genomfört ett antal intervjuer med utvalda deltagare i projektet under våren En dialog fördes mellan projektledningen och Ekan för att gemensamt välja ut vilka intervjuer som skulle genomföras. Intervjuerna har varit en del av underlaget för slutrapporten.

7 Christian Maloney av Avstämningsrapporter Ekan har levererat tre avstämningsrapporter samt denna slutrapport i enlighet med projektets önskemål och i enlighet med den kvalitetsplan som upprättades av Ekan i samband med att utvärderingen påbörjades. Som underlag för avstämningsrapporterna har Ekan använt projektplan, kvalitetsplan, underlaget för dialogen med projektledaren & projektgruppen, självvärderingsunderlag, självskattningsunderlag samt dokumentation från halvtidsseminariet, se kapitel 4.8. Avstämningsrapport 1 - januari 2011 Avstämningsrapport 2 - maj 2011 Avstämningsrapport 3 - januari Slutrapport I samband med projektets avslutning har Ekan med underlag från avstämningsrapporterna, projektets eget material, intervjuer med projektdeltagare samt erfarenheter från slutseminariet skrivit denna slutrapport för utvärderingen av projektet. I denna rapport summeras projektets erfarenheter och en slutlig utvärdering av måluppfyllelsen görs. Denna slutrapport inkluderas sedan av projektet i den samlade slutrapporten för hela projektet. Slutrapport - april Halvtidsseminarium Halvtidsseminariet bestod i att deltagare från metodgrupperna och styrgrupperna bjöds in till en gemensam eftermiddag för att diskutera hur projektets erfarenheter skulle kunna få ett reellt genomslag i de olika deltagande verksamheterna. Genomfördes den 5 september Avslutningsseminarium Avslutningsseminariet bestod i att deltagare från metodgruppen och styrgrupperna gemensamt inventerade vad som hade hänt i verksamheterna och vilka insatser som var lämpliga att genomföra för att barnperspektivet och arbetet med Barnkonventionen skulle fortsätta, efter det att projektet avslutats. Genomfördes den 23 februari 2012

8 Christian Maloney av Kontinuerlig dialog med projektledningen För att säkerställa ett aktivt stöd till projektledning och projektgrupp har det under projektets gång skett en kontinuerlig dialog mellan projektledningen och Ekan. Intervallet för dialogen och bollplanksträffarna har varierat beroende på vilken fas projektet har befunnit sig i. En kontinuerlig dialog med projektledningen har också skapat förutsättningarna för ett iterativt projektarbete där insatserna har modifierats under projektets gång beroende hur förutsättningarna har förändrats. Ekan har ansvarat för dokumentering av mötena med projektledningen. Har genomförts ca en gång varannan månad 4.11 Deltagande i projektets avslutnings- och spridningskonferens Ekan deltog vid projektets avslutnings- och spridningskonferens och presenterade där huvudinnehållet i denna slutrapport. Genomfördes i mars Jämställdhet & tillgänglighet Projektet har genomfört en storkonferens med fokus på mångfald och etnicitet i april 2011 och en storkonferens som har behandlat genus och jämställdhet i november Projektet har också i december 2012 genomfört ett metodgruppsmöte som uteslutande fokuserade på jämställdhet. Projektet har haft information om tillgänglighetsaspekterna för styrgruppen med stöd av ESF-rådet. Vidare har projektet använt tillgänglighetsprövade lokaler och efterfrågat aktivt i alla inbjudningar särskilda behov som deltagarna kan tänkas ha. Projektet har kontinuerligt följt upp hur andelen kvinnor/män som deltar i projektet ser ut. Fram till och med november 2011 var t.ex. 17,9 % varit män. Andelen kvinnor/män har varit i stort sett varit sedan projektstart, opåverkat stigande deltagarantal. Andelen tycks även ungefärligen överensstämma med den skeva könsfördelning som finns inom deltagande verksamheter. (För SDF Lundby gäller exempelvis fördelningen 16 % män för socialsekreterare, 14 % män för lärare yngre åldrar och 45 % män för äldre åldrar.) Återkoppling har skett genom löpande diskussion under projektperioden

9 Christian Maloney av 57 5 Slutrapportens frågeställningar I enlighet med projektets utvärderingsupplägg och kvalitetsplan, ska slutrapporten besvara följande frågeställningar: - Måluppfyllelse för projektet - Utvärdering av samverkansmodellen mellan stadsdelar och verksamheter. Bidrar samverkan med särskilda effekter till arbetet? - Utvärdering av modellen för kompetensutveckling (storkonferenser, metodgrupper, lokala utbildningsinsatser) - Uppföljning av genomförd halvdagsutbildning för chefer i deltagande verksamheter - Summering av effekterna av Barns rättigheter - vuxnas skyldigheter. - Analys och rekommendationer kring hur verksamheterna bör arbeta vidare efter projektets slut 6 Måluppfyllelse av projektet 6.1 Utmaningar med projektmålen i BRVS Flera av målen för projekt BRVS bygger på att deltagare vid storkonferenserna har uppskattat och bedömt sin egen kunskap och kompetens. Dessa uppskattningar har sedan jämförts över tid för att se i vilken omfattning kunskapen bedöms ha ökat. I ursprungsansökan till ESF-rådet var avsikten att det skulle vara ett sammanhållet kurspaket där samma deltagare deltog. Detta har emellertid inte blivit fallet. Dels har den nya stadsdelsreformen i Göteborg medfört att flera av personerna har bytts ut och dels har innehållet på konferenserna lockat olika deltagare. Detta gör att de mätningar som jämför utvecklingen har varit mycket grova och det är svårt att dra några långtgående slutsatser av dessa. Som exempel kan nämnas att på den fjärde storkonferensen deltog 40 procent deltagarna på en storkonferens för första gången. En annan faktor som påverkar underlaget är svarsfrekvensen hos deltagarna, i förhållande till de som lämnat in sina självskattningsblanketter. Som visas i Tabell 1 Svarsfrekvens storkonferens är det ungefär 50 procent av de som har närvarat som även har lämnat in självskattningsblanketten. Även detta bidrar till att underlaget blir osäkert och att de slutsatser som kan dras har en osäkerhetsfaktor. Det är därför viktigt att dessa siffror läses som indikationer och att dessa har använts som underlag för diskussioner i projektet och prioriteringar av pågående insatser. Däremot så är det inte underlaget tillräckligt statistiskt säkerställt för att kunna dra alltför långtgående slutsatser.

10 Christian Maloney av 57 Tabell 1 Svarsfrekvens storkonferens Datum 18 aug dec apr nov 2011 Deltagare/ självskattningssvar 200/ / /97 196/100 Deltagarnas kunskaper kring Barnkonventionen och samverkansorganisationers uppdrag skall kontinuerligt öka Kunskaperna kring Barnkonventionen har undersökts genom att deltagarna på storkonferenserna har fått göra självskattningar av sin egen kompetens och hur den används i den egna organisationen. Då utbytet av deltagare varierade extra kraftigt mellan den 14 april 2011 och den 17 november 2011, bör siffrorna tolkas försiktigt, då jämförelserna inte kan göras mellan samma grupper. Deltagarna har fått redovisa på en skala 1-5 där 1 motsvarar liten kunskap och 5 motsvarar stor kunskap. Fråga 1 berör Barnkonventionen direkt och är således en sådan fråga där projekt har haft en större möjlighet att påverka genom sina insatser. Fråga 2 till och med 4 är frågor som berör den egna arbetsplatsen, där det istället blir den egna organisationen som kan påverka och förändra resultatet av dessa frågor. Fråga 1 Uppskatta din kunskapsnivå om: Barnkonventionen och dess olika artiklar % 10% 20% 30% 40% 50% den 17 nov % 6% 33% 41% 18% den 14 april % 10% 36% 46% 9% den 18 augusti % 14% 41% 37% 6% Medelvärde 17-nov 3,7 14-apr 3,5 18-aug 3,3

11 Christian Maloney av 57 Barnkonventionens övergripande intentioner Medelvärde 17-nov 3,9 14-apr 3,8 18-aug 3,5 0% 10% 20% 30% 40% 50% den 17 nov % 5% 25% 43% 26% den 14 april % 5% 27% 43% 23% den 18 augusti % 8% 35% 40% 14% Fråga 2 I vilken utsträckning tillämpas Barnkonventionen i praktiken i ditt dagliga arbete? I vilken utsträckning tillämpas Barnkonventionen i praktiken i ditt dagliga arbete? Medelvärde 17-nov 3,3 14-apr 3,6 18-aug 3,3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% den 17 nov % 14% 42% 39% 4% den 14 april % 8% 36% 48% 8% den 18 augusti % 16% 43% 36% 3% Fråga 3 Hur väl känner du igen dig i följande påståenden?

12 Christian Maloney av 57 På vår arbetsplats finns principen om att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder % 10% 20% 30% 40% 50% den 17 nov % 4% 15% 44% 34% den 14 april % 1% 14% 38% 46% den 18 augusti % 7% 24% 43% 25% Medelvärde 17-nov 4,0 14-apr 4,3 18-aug 3,8 Detta finns förankrat i arbetssätt och styrdokument Medelvärde 17-nov 3,7 14-apr 3,9 18-aug 3,6 0% 10% 20% 30% 40% 50% den 17 nov % 5% 25% 38% 27% den 14 april % 7% 13% 45% 32% den 18 augusti % 7% 37% 40% 15%

13 Christian Maloney av 57 Vi har rutiner för lämpliga åtgärder för att säkerställa att alla barn har en möjlighet att utvecklas ifrån sina förutsättningar Medelvärde 17-nov 3,3 14-apr 3,5 18-aug 3,2 0% 10% 20% 30% 40% 50% den 17 nov % 13% 27% 42% 12% den 14 april % 11% 30% 41% 14% den 18 augusti % 15% 44% 34% 4% Vi respekterar barns åsikter i frågor som rör dem % 10% 20% 30% 40% 50% den 17 nov % 5% 18% 47% 28% den 14 april % 4% 16% 44% 34% den 18 augusti % 4% 34% 44% 18% Medelvärde 17-nov 3,9 14-apr 4,0 18-aug 3,7

14 Christian Maloney av 57 Fråga 4 Hur väl anser du att samverkan mellan olika förvaltningar och organisationer fungerar idag? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% den 17 november % 25% 54% 11% 1% den 14 april % 21% 59% 8% 0% den 18 augusti % 31% 56% 10% 0% Medelvärde 17-nov 2,6 14-apr 2,5 18-aug 2,7 Sammanfattning ökad kunskap om Barnkonventionen Den grupp, som dock var kraftigt förändrad till sin sammansättning, som svarade på frågorna den 17 november är överlag inte lika positiva, eller skattar sin kunskap lika högt, som de som svarade den 14 april. De beskriver att de bättre känner till Barnkonventionens artiklar och dess övergripande intentioner men på frågorna om hur kunskaperna används i den egna organisationen syns en minskning. På frågorna om samverkan mellan olika organisationer, har resultatet ökat något, men inte alls till den nivån som uppmättes före omorganisationen. Förutom det faktum att det inte har varit samma deltagare på varje konferens, finns det också anledning att fundera över i vilken utsträckning temat för respektive storkonferens har lockat olika deltagare. Det kan vara så att de som lockats av temat för konferensen den 17 nov, genus och jämställdhet, representerar en grupp som skiljer sig avseende sin kunskap om den egna organisationen och dess arbetssätt, jämfört med den grupp som deltog den 14 april. Emellertid så innebär resultatet att första delen i projektmålet uppfylls (Deltagarnas kunskaper kring Barnkonventionen skall kontinuerligt öka) men att det finns anledning för de deltagande organisationerna att reflektera över hur det kommer sig att deltagarna upplever att de använder sig av kunskaperna i lägre omfattning än tidigare, trots att deras kunskap har ökat.

15 Christian Maloney av 57 Ökad kunskap om samverkansorganisationers uppdrag Kunskapsnivån om samverkansorganisationernas olika uppdrag har mätts genom att deltagare har grupperats i tre olika kategorier (IFO, Skola och Kommungemensamt) som sedan har uppskattat vilken kunskap de har om respektive samverkansorganisation. Dessa frågeställningar har sedan omvandlats till ett värde mellan 1-4 och ett medelvärde har räknats fram för att kunna se om det har skett en ökning. Det underlag som samlades in på storkonferensen den 18 augusti har använts för att jämföra med resultatet den 14 april. Skillnader mellan dessa presenteras som resultat den 14 april. Resultatet från storkonferensen den 17 november har sedan jämförts med resultatet från den 14 april och presenteras som resultat den 17 november. Då svarsfrekvensen har varierat mellan de olika grupperna och inom respektive fråga, är det framför allt intressant att analysera om huruvida en ökning kan identifieras. Notera att då målet är att undersöka ökningen, kan ett lågt ökningsvärde bero på att man redan i hög utsträckning känner till en verksamhet och därför inte har lärt sig mer. Även här påverkar förändringen i sammansättningen på storkonferensera resultatet. För att se och dra slutsatser av denna art hänvisas till den fullständiga resultatredovisningen av tabellerna i bilaga 4. Resultatet av medelvärdesförändringen presenteras i följande tre diagram.

16 Christian Maloney av 57 Medelförändring Kommungemensamma verksamheter Bojen Socialjouren Kriscentrum för kvinnor Familjerättsbyrån Barnhuset Polisen BUP Psykologenheten Väster Skolan SDF Västra Göteborgs olika enheter inom Individ- och familj SDF Angereds olika enheter inom Individ- och familj SDF Lundbys olika enheter inom Individ och familj -0,80-0,60-0,40-0,20 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 SDF Lundbys SDF Angereds SDF Västra Göteborgs olika olika olika Psykologen enheter enheter enheter Skolan heten BUP Polisen Barnhuset Familjerätts Kriscentrum Socialjoure byrån för kvinnor n inom inom inom Väster Bojen Individ och Individ- och Individ- och familj familj familj 14-apr 0,79 0,99 0,72 0,40 0,15 0,30 0,36 0,59 0,50 0,61 0,45 0,07 17-nov -0,35-0,46-0,42 0,00-0,34-0,25-0,03-0,45-0,70-0,46-0,32 0,16 14-apr 17-nov Medelvärde 0,49-0,30 Median 0,48-0,34 I gruppen Kommungemensamma verksamheter ingår de personer som inte arbetar inom IFO eller skolan, samt de som inte har angett sin organisationstillhörighet. Vid mätningen den 14 april visar svaren på att kunskapen om samverkansorganisationerna hade ökat. Detta har däremot ändrats i mätningen den 17 november. Kunskapen om samverkansorganisationerna har minskat på alla områden, förutom för Bojen. Detta betyder att projektmålet inte har uppfylls.

17 Christian Maloney av 57 Medelförändring Skola Bojen Socialjouren Kriscentrum för kvinnor Familjerättsbyrån Barnhuset Polisen BUP Psykologenheten Väster Skolan SDF Västra Göteborgs olika enheter inom Individ- och familj SDF Angereds olika enheter inom Individ- och familj SDF Lundbys olika enheter inom Individ och familj -0,20-0,10 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 SDF Lundbys SDF Angereds SDF Västra Göteborgs olika olika olika Psykologen enheter enheter enheter Skolan heten BUP Polisen Barnhuset Familjerätts Kriscentrum Socialjoure byrån för kvinnor n inom inom inom Väster Bojen Individ och Individ- och Individ- och familj familj familj 14 apr 0,26 0,19 0,02 0,23 0,16-0,11-0,01 0,28 0,08 0,03 0,13 0,12 17 nov 0,17 0,25 0,30 0,27 0,21 0,12 0,18 0,04 0,19 0,24 0,12 0,45 14 apr 17 nov Medelvärde 0,11 0,21 Median 0,12 0,20 Som ses i tabellerna ovan så upplever skolpersonalen att de har fått en större eller oförändrad kunskap för samtliga samverkansorganisationer. Målet för denna grupp är därför uppfyllt. Däremot så kan man se att för vissa t.ex. Barnhuset, så har kunskapen minskat under perioden.

18 Christian Maloney av 57 Medelförändring IFO Bojen Socialjouren Kriscentrum för kvinnor Familjerättsbyrån Barnhuset Polisen BUP Psykologenheten Väster Skolan SDF Västra Göteborgs olika enheter inom Individoch familj SDF Angereds olika enheter inom Individ- och familj SDF Lundbys olika enheter inom Individ och familj -0,40-0,20 0,00 0,20 0,40 0,60 SDF Lundbys olika enheter inom Individ och familj SDF Angered s olika enheter inom Individoch familj SDF Västra Götebor gs olika enheter inom Individoch familj Skolan Psykolo genhete n Väster BUP Polisen Barnhus et Familjer ättsbyrå n Kriscent Socialjo rum för uren kvinnor 14-apr -0,25 0,07-0,19 0,19 0,06 0,01 0,30 0,00 0,25 0,26 0,26 0,00 17-nov 0,57-0,13 0,45 0,04 0,04 0,17-0,13-0,07-0,09-0,35-0,36 0,24 Bojen

19 Christian Maloney av apr 17-nov Medelvärde 0,08 0,03 Median 0,06-0,02 Medelvärdet på kunskapsökningen har minskat något, men med ett så pass lågt värde att det, med hänsyn till deltagaromsättningen, kan anses vara irrelevant. Mer intressant är att det finns en sådan skillnad mellan de olika verksamheterna. Emellertid har det inte skett en ökning, vilket gör att målet inte är uppfyllt. Sammanfattande reflektioner avseende kunskap om samverkansorganisationer Kunskapen för samverkansorganisationerna har inte ökat lika konsekvent som vid den sista mätningen och istället minskat på ett antal områden. Värt att notera är att skolans personal konsekvent visar en större kunskap medan den kommungemensamma gruppen är mer osäker på sina samarbetspartners. Sammansättningen av deltagarna kan delvis förklara en del av resultaten. Vid mötet den 17 november var det 46 % av IFO-deltagarna som kom från Lundby, 29 % från Angered och 26 % från Västra Göteborg. Detta skulle kunna förklara varför fler hade hög kunskap om Lundby än om övriga stadsdelar. Däremot så hade deltagarna lägre kunskaper om Angered än om Västra Göteborg, trots att de hade lika stor procentuell representation. Svaret till denna fråga behöver därför sökas någon annanstans. 340 personer deltar i kompetensutveckling kring Barnkonventionen, lokala utbildningsinsatser och metodutveckling för att säkerställa att barn inte diskrimineras på grund av ålder. Detta har mätts genom antal deltagare på storkonferenser och lokala utbildningsinsatser. (Anm. 340 unika individer skall ha deltagit i en utbildningsinsats under projektets gång.) Projektet har registrerat antalet deltagare vid de fyra storkonferenserna, i metodgrupperna och vid samtliga utbildningsinsatser. Det totala antalet deltagare till var 528 personer. Förutom detta så tillkommer deltagarna i spridningskonferensen. Projektet har därmed uppfyllt sitt mål att 340 personer skall delta i kompetensutveckling personer (8-12 från respektive grupp) deltar i metodgruppsarbete, (totalt 11 metodgruppsmöten under projektperioden) för att fördjupa och implementera kunskapen i det lokala arbetet

20 Christian Maloney av 57 Detta har mätts genom antal deltagare i metodgrupper, och antal genomförda tillfällen. (Förtydligande: Minst 8 personer från varje metodgrupp skall delta vid minst 11 metodgruppsmöten) Under projektets gång har det genomförts 23 metodgruppsmöten med följande deltagarantal: METODGRUPP LUANKO METODGRUPP VÄSTRA GÖTEBORG Datum Antal deltagare Datum Antal deltagare Enskilt Enskilt Enskilt Enskilt Enskilt Enskilt Enskilt Enskilt Enskilt Enskilt Gemensamt möte Gemensamt möte Gemensamt möte De rödmarkerade och understrukna mötestillfällena representerar icke-kvalificerande möten. Detta gör att det i projektet har genomförts 12 kvalificerade möten för Luanko och 10 möten för Västra Göteborg. Projektet har således nått målet med 11 godkända metodgruppsmöten. Projektet har haft svårt att få hög närvaro, framför allt i Västra Göteborg och den kontinuerliga närvaron har varit en konstant utmaning under hela projekttiden. 150 personer i chefsposition i Göteborg får grundläggande utbildning i Barnkonventionen och barnrättsperspektiv, för att säkerställa att projektets resultat blir strategiskt förankrat. Till dessa utbildningar kommer även fackliga representanter att bjudas in. Detta har mätts genom antal deltagare på "chefsutbildningarna". (Anm. Projektet har efter ansökan lagt till att politiker i stadsdelsnämnderna bjuds in.) Den specifika chefsutbildningen genomfördes vid två tillfällen där målet för utbildning var att nå 150 chefer och politiker inom de verksamheter som deltagit i projektet. Totalt kom 78 deltagare varv 17 var politiker. Projektet uppnådde således inte målet att i en chefsutbildning nå 150 personer, däremot

21 Christian Maloney av 57 har projektet uppnått målet att minst 150 chefer deltagit i utbildningar, metodgrupper och storkonferenser. 340 personer deltar i kompetensutveckling kring genusperspektiv och jämställdhet med fokus på personalfrågor och metoder som utgår ifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta har mätts genom antal deltagande aktörer i storkonferensen med motsvarande tema samt antal deltagande aktörer i metodgrupper. Vid storkonferensen avseende genusperspektiv och jämställhet den 17 november deltog 196 personer. Tillsammans med de 31 deltagarna i metodgruppen ger detta ett maximalt värde på 227 personer. Detta är inte tillräckligt och projektet har därför inte nått upp till detta projektmål. 7 Utvärdering av samverkansmodellen mellan stadsdelar och verksamheter. Bidrar samverkan med särskilda effekter till arbetet? I arbetet med BRVS har det funnits en målsättning om att öka samverkan mellan de deltagande organisationerna. Detta har framför allt skett i metodgrupperna, samt i de samtal som har skett i gruppdiskussionerna på storkonferenserna och i de metodutbildningar som har genomförts. I det material som har samlats in och i intervjuer med projektdeltagare och projektledning har följande fyra faktorer framkommit som viktiga lärdomar avseende samverkan: 1) Metodgruppernas olika sammansättning 2) Avsaknaden av ett tydligt uppdrag 3) Personbaserade nätverk 4) Utmaningen i Göteborgs stads organisationsförändring Metodgruppernas olika sammansättning. Det har varit en stor skillnad mellan de olika metodgruppernas förutsättningar för att etablera samverkan. I LUANKO-gruppen har det varit personer från ett antal olika verksamheter. Detta har medfört att det inte har funnits lika självklara områden eller metoder för samverkan som det har varit i den andra metodgruppen. Däremot har gruppen fått information om andras verksamheter, vilket för de flesta har gett ett mervärde.

22 Christian Maloney av 57 Metodgruppen i Västra Göteborg har haft en tydlig inriktning gentemot skolan och på metoden RRSA. Detta har gjort, både på gott och ont, att denna metod och dess implementering har varit huvudfokus i denna grupp. RRSA är en modell där man arbetar med att implementera barnkonventionen tillsammans med barnen. Det finns idag ett särskilt stöd till detta en pedagog med uppdrag att jobba med modellen i Önneredsskolan och Kannebäcksskolan (tvåmastaren). Vidare har gruppen också arbeta med att skapa tydliga strukturer för samverkan mellan IFO och skola när man i skolan upptäcker eller misstänker att ett barn far illa (broschyren). Detta har ibland medfört att andra samverkansbehov har fått stå tillbaka och således behöver utvecklas utanför projektet BRVS. Det har också lyfts frågor om grupperna var sammansatta på ett optimalt sätt? Hos några av deltagarna fanns en känsla av att grupperna först sattes ihop, till stor del beroende på vilka stadsdelar som hade gjort projektansökan, och sedan så försökte man få till en samverkan mellan dessa. Ett annat alternativ hade varit att först se vilka områden där samarbetet skulle förbättras och sedan sätta ihop grupperna efter detta. Det fanns också olika tankar om i vilken utsträckning det största behovet var att samverka med andra insatser, jämfört med att öka samverkan inom sin egen organisation. Avsaknaden av ett tydligt uppdrag I de intervjuer och enkäter som har genomförts, framgår det att ett stort antal deltagare i framför allt LUANKO gruppen upplever att de inte har haft ett tillräckligt tydligt uppdrag och mål med sitt deltagande i metodgrupperna. Det har inte funnits ett tydligt uppdrag att etablera systematiska samarbetsstrukturer och flera av de som har varit med har beskrivit att de själva inte befinner sig tillräckligt högt uppe i organisationen för att kunna besluta om eller implementera den sortens strukturer. Detta har medfört att det har funnits en viss frustration och osäkerhet och ett önskemål att det hade behövt vara fler chefer med i grupperna för att kunna förstå och fatta de beslut som skulle ha behövts. Som en åtgärd för att fortsätta arbetet i den egna organisationen har det tagits fram ett bildspel där man skapar en gemensam plattform och ett stöd för hur man implementerar barnkonventionen i de olika verksamheterna som ingått i metodgruppen. Personbaserade nätverk En stor del av den samverkan som har etablerats är på en personberoende nivå snarare än på en systematisk nivå. De flesta beskriver att de har fått en ökad kontaktyta med ett antal personer och att detta har skapat ett mervärde för deras deltagande i projektet. Individer som har hittat varandra kommer att lättare kunna ta kontakt och veta vem som är lämplig att tala med, men som med alla personberoende nätverk, så följer nätverken med individen vid ett byte av arbete eller position. En viktig aspekt i detta är det idag redan finns etablerade nätverk på många ställen, t.ex. SSPF och Väst BUS, och projektet inte skulle ersätta dessa.

23 Christian Maloney av 57 Utmaningen i Göteborgs stads organisationsförändring Något som har försvårat för projektet är den omorganisation av Göteborgs Stad som har pågått samtidigt som projektet. Göteborg slog ihop sina 20 stadsdelar till 10 och rekryterade om ett stort antal chefspositioner, främst på sektors- och områdeschefsnivån. Detta har medfört framför allt tre effekter 1) Organisationen har inte sett likadan ut, vilket har gjort det svårt att etablera samverkan. 2) Personer, framför allt chefer, har i högre utsträckning än vanligt bytt arbetsuppgifter. 3) Personer har känt sig tvingade att prioritera bort BRVS för att hantera effekterna av organisationsförändringen. Dessa tre saker har gjort att det har varit svårt att få till den kontinuitet som skulle ha behövts för att få till ett systematiserat samarbete. Trots dessa utmaningar, så upplever de flesta deltagarna att det har varit värdefullt att etablera de personliga kontakterna och att det ändå har givit intressanta insikter i andras verksamhet, även om samarbetet inte har kommit lika långt som deltagarna skulle ha önskat. 8 Utvärdering av modellen för kompetensutveckling (storkonferenser, metodgrupper, lokala utbildningsinsatser) 8.1 Storkonferensdeltagarnas uppfattning om Projekt Barns Rättigheter Vuxnas Skyldigheter Metod Ekan har kvalitetsgranskat den utvärderingsblankett och de frågor som projektet tagit fram för att utvärdera storkonferenserna. Underlaget för slutsatserna är den sammanställning av frågor och kommentarer som projektet själv har tagit fram. Resultatet av de kvantitativa frågorna presenteras i diagrammet nedan.

24 Christian Maloney av 57 Hur nöjd är du med eftermiddagens gruppdiskussioner? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 18-aug dec apr nov-11 0% Inte alls nöjd Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Mycket nöjd Hur nöjd är du med upplägget (föreläsningar på f.m. och gruppdiskussioner på e.m.)? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 18-aug dec apr nov-11 0% Inte alls nöjd Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Mycket nöjd

25 Christian Maloney av 57 Hur nöjd är du med dagens konferens som en helhet? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 18-aug dec apr nov-11 0% Inte alls nöjd Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Mycket nöjd Som framgår att diagrammen så upplever de flesta deltagarna kontinuerligt över tid att de är nöjda med konferenserna och eftermiddagens gruppdiskussioner. Gruppdiskussionen har fått något högre betyg på de två sista konferenserna den 14 april respektive den 17 november. Detta tyder på att beslutet att organisera diskussionen i andra grupper var ett korrekt beslut, vilket har medfört en ökning i deltagarnas upplevelser. Som tidigare angetts är det endast ca hälften av deltagarna som fyllt i utvärderingarna vid varje konferens. De övriga har oftast avvikit före/under gruppdiskussionerna. Konferenserna har också haft olika innehåll och med detta sannolikt lockat olika deltagare. Det som ändå kan urskiljas är att de som var med på konferensen den 10 december (Utvecklingspsykologiska perspektiv på barnrätt och samverkan) inte var lika nöjda som de som deltog på de andra konferenserna. 8.2 Metodgruppernas uppfattning om Projekt Barns Rättigheter Vuxnas Skyldigheter Metod Ekan har tillsammans med projektledningen tagit fram en självvärderingsblankett för att samla in tankar och erfarenheter från metodgrupperna. Dessa har delats ut enligt följande planering: Metodgruppsmöte 16 december 2010, metodgruppsmöte 12 maj 2011 och metodgruppsmöte 10 november 2011 samt vid enskilda metodgruppsmöten under vecka I Tabell 2 Utvärdering metodgrupperna på nästa sida, redovisas resultaten för de kvantitativa frågorna på enkäten.

26 Christian Maloney av 57 Totalt medelvärde på respektive fråga över tid: Tabell 2 Utvärdering metodgrupperna FRÅGA MEDELVÄRD E avstämnings -rapport 1 (Max = 5) MEDELVÄR DE avstämning s-rapport 2 (Max = 5) MEDELVÄR DE avstämning s-rapport 3 (Max = 5) 1. Hur väl blir du informerad om det som händer i projektet 4,0 4,0 4,4 4,3 2. Hur väl blir du informerad om det som händer i metodgruppen? 4,3 4,3 4,5 4,4 MEDELVÄR DE slutrapport (Max = 5) 3. Hur väl tycker du att projektledningen utför sitt uppdrag? 6. Hur väl tycker du att arbetssättet med metodgrupp och metodhandledning fungerar i projektet? 12. I vilken utsträckning har projektets insatser ökat dina kunskaper om Barnkonventionen, dess artiklar och övergripande intentioner? 13. I vilken utsträckning har du överfört dessa kunskaper till din hemmaorganisation? 19. I vilken utsträckning riktar sig storkonferenserna till rätt målgrupp? 20. I vilken utsträckning har storkonferenserna behandlat relevanta frågor och ämnen? 21. Tycker du att storkonferenserna har gett med tillräckligt med nytta/värde utifrån investerad tid och investerade resurser? 4,1 4,1 4,1 4,3 3,4 3,2 4,3 3,5 3,7 3,7 4,6 3,8 2,8 2,8 3,5 3,6 3,5 3,4 3,9 4,0 3,6 3,5 3,8 4,1 3,2 3,1 3,5 3,6 I jämförelserna mellan de olika avstämningstillfällena så ses en successiv en ökning på de flesta områden. Metodgrupperna får något lägre resultat på den sista mätningen och likaså analysen om på vilket sätt projektet har ökat kunskapen om Barnkonventionen. Den största ökningen jämfört med starten på arbetet, är hur deltagarna skattar att de har överfört kunskaperna till sin egen organisation, vilket också är ett av huvudmålen med projektet.

27 Christian Maloney av 57 Fritextsvaren I fritextsvaren på blanketten, beskriver under hela projektets gång deltagarna att en av de största fördelarna med metodgrupperna är att de har fått en individuell kontakt med andra deltagare, vilket gör att de upplever att det är lättare att ta kontakt för att kunna lösa gemensamma frågor. Överlag upplevs nätverkandet, insikten i varandras arbete och det ökade förtroendet mellan deltagarna som några av de viktigaste vinsterna med metodgruppernas arbete. Ett antal deltagare beskriver att de gärna hade sett tydligare styrning från styrgrupp och chefer över vilka resultat som projektet skulle leverera. Några beskriver också att förankringsarbetet bland chefer inte har fungerat, vilket gör att det är svårare att få effekt på hemmaplan. Ett antal beskriver att det hade varit bättre om metodgrupperna redan från början hade haft tydligare mål att arbeta mot. Närvaron och kontinuiteten i deltagandet har under hela projektet varit ett problem. Detta har medfört att det inte är samma deltagare varje gång, vilket medför att det är svårt att lära känna varandra tillräckligt väl. Arbetet i gruppen har också hela tiden behövts starta om. Metodhandledaren har under projektets gång upplevts tillföra energi och struktur för att gruppens arbete ändå skall gå framåt. Storkonferenserna upplevs som positiva av det stora flertalet och de flesta upplever att innehållet har varit relevant och värdefullt. I tabellen på föregående sida kan också ses att det skiljer sig på några områden mellan de olika grupperna. Metodgruppen från Västra Göteborg upplever att arbetet i metodgruppen fungerat bättre än LUANKO-gruppen. Västra Göteborg anser också att de i större utsträckning har överfört kunskapen till sin egen hemmaorganisation. Överlag är också Västra Göteborgs deltagare mer nöjda med storkonferenserna. Värt att påminna om är att LUANKO är en betydligt mer diversifierad grupp till sin sammansättning, vilket gör att exempelvis svaret på fråga 13 blir mer varierat för LUANKO än för Västra Göteborg. 8.3 Lokala utbildningsinsatser De lokala utbildningsinsatserna kan delas upp i framför allt två block: LUANKO Motiverande intervjuer(mi) TEJPING Barnsamtal

28 Christian Maloney av 57 Västra Göteborg (Skola och IFO) RRSA Relationskompetens Samverkansutbildning MI - LUANKO 62 personer gick igenom en utbildning i Motiverande Intervjuer (MI), som är en metod för att kunna genomföra bättre samtal genom att skapa en egen motivation till förändring hos individen. Utvärderingarna har skett genom ett antal frågor där deltagarna fick beskriva vad de tyckte om utbildningen. Det stora flertalet har varit nöjda med utbildningen och tyckte att det skulle ge dem ett mervärde i arbetet på hemmaplan. Några små invändningar mot tempot i utbildningen fanns med, men det övergripande intrycket var mycket positivt. I avslutningsseminariet och i intervjuerna så lyfts det fram att eftersom metoden inte är lika tydligt avgränsad som t.ex. Tejpingen, så har detta gjort att det inte har varit lika enkelt att tillämpa den på ett tydligt sätt i verksamheten. Tejping - LUANKO Tejping är en metod där människor genom att använda en alter-ego figur och genom att visuellt interagera med denna kunna få stöd i att beskriva sin tillvaro. Sammanlagt har 102 personer gått utbildningen under två heldagar. Utvärderingarna visar att en övervägande majoritet anser att utbildningen motsvarat eller överträffat förväntningarna. Det som flest anser ha varit det mest positiva är de engagerade och inspirerade föreläsarna, de konkreta exemplen från verkligheten, möjligheten att öva samt upplägget i stort där kombinationen av teori och praktik varit av stor betydelse. Det har funnits ett stort intresse och engagemang från deltagarna. En övervägande del anger att de kommer att använda metoden framöver. Metodgruppsdeltagare från flera olika verksamheter, som gått utbildningen, har berättat att de kommit igång med Tejping som samtalsmetod. Andra, som redan haft materialet har blivit inspirerade att arbetar mer med metoden samt har utvecklat den vidare. I Lundby har intresserad personal träffats för att bygga sina egna alter ego- dockor (som behövs för metoden). I de intervjuer som genomförts i januari-februari 2012 så lyfts det fram i intervjuerna att Tejpingen ha varit ett lyft och den har ånyo fått en mer framträdande roll i verksamheten.

29 Christian Maloney av 57 Barnsamtal - LUANKO Utbildning har genomförts i att samtala med barn och har haft 60 deltagare. Exempel på frågeställningar som har lyfts har varit av arten: Hur genomför du ett samtal för att värna barnets integritet? Hur inleder du ett samtal och närmar dig barnet på barnets villkor? Hur tolkar du det barnet säger med ord och det som barnet visar på andra sätt? Hur stödjer du barnet att våga prata och orka tala om svåra upplevelser? RRSA-Modellen Västra Göteborg RRSA är en metod som används i över 800 brittiska skolor med mycket goda resultat. Målet med RRSA är att, i samarbete med Unicef, medvetandegöra skolbarn och deras lärare om barnkonventionens första 42 artiklar. Man vill på detta sätt stödja ungas utveckling och stärka deras självbild, civilkurage, empati, trygghet och bildning. En RättsRespekterande Skola jobbar dagligen för att samtliga barn på skolan skall känna att de räknas, att de behövs och att de är jämlikar. RRSA syftar m till att minska kränkningar och skapa en trygg läromiljö. RRSA- modellen utgår i den brittiska versionen från 18 kriterier som skolan skall uppfylla, från skolledningsnivå och ner till det pedagogiska dagliga arbetet. Det innebär att HELA skolan ska lära sig om Barnkonventionen och att den skall genomsyra ALL verksamhet i skolan. När alla kriterierna är uppfyllda får skolan en certifiering av Unicef och kan därefter arbeta vidare för att bli en inspirationsskola och nå ytterligare en certifiering. Projektet Barns Rättigheter-Vuxnas Skyldigheter har tillsammans med Unicef Sverige, Kannebäcksskolan, Önneredsskolan och övriga deltagande verksamheter Västra Göteborg under två år arbetat med att ta fram en svensk modell av RRSA. RRSA modellen utvärderas i särskild ordning av företaget MR-piloterna som arbetar på uppdrag av UNICEF och detta ska resultera i en färdig rapport under maj Relationskompetens Västra Göteborg Inom skolan har kurser i relationskompetens genomförts. I detta genomförande har 34 utvärderingar samlats in. Det samlade intrycket av kursen var att det var ett bra diskussionsmaterial och att det var givande att få tiden att samtala med sina kollegor. Det som önskades var att det hade kunna varit ännu mer handledning och att det teoretiska materialet var lite tungt

30 Christian Maloney av 57 Samverkansutbildning Västra Göteborg Under projektets gång har det genomförts föreläsningar om hur samverkan organiseras på bästa sätt. Det som framkommit i dessa föreläsningar har varit vikten av att formalisera nätverk och samverkan för att säkerställa att de håller över tid och inte är avhängiga en enskild persons närvaro. 9 Uppföljning av genomförd halvdagsutbildning för chefer i deltagande verksamheter (Genomförd och skriven av projektledare Christina Sjödahl) Utbildningen genomfördes vid två tillfällen och målet för utbildning var att nå 150 chefer och politiker inom de verksamheter som deltagit i projektet. Totalt kom 78 deltagare varv 17 var politiker. Projektet uppnår alltså inte att målet att i en chefsutbildning nå 150 personer, däremot har projektet uppnått målet då minst 150 chefer deltagit i utbildningar och storkonferenser. Vid det första utbildningstillfället kom 40 personer varav 25 besvarade utvärderingsenkäten = 62,5% svaranden Vid det andra utbildningstillfället kom 38 personer varav 22 besvarade utvärderingsenkäten = 57,8% svaranden Hur nöjd är du med dagens konferens som helhet jan Missnöjd Inte alls nöjd Varken eller Nöjd Mycket nöjd 09-feb

31 Christian Maloney av 57 Hur nöjd är du med upplägget jan 6 09-feb Missnöjd Inte alls nöjd Varken eller Nöjd Mycket nöjd Hur nöjd är du med föreläsningarna? Deltagarna fick skatta på en 10-gradig skala där 1 var mycket dåligt och 10 mycket bra. När kommer räkningen omkostnader för en barn- och ungdomsfientlig politik. 30/1 Mv 8,4 9/2 Mv7,5 Att införa barnkonventionen i det dagliga arbetet från teori till praktik. Rädda Barnen 30/1 Mv4,9 9/2 Mv7,1 10 Uppföljning och summering av effekterna av Barns rättigheter - vuxnas skyldigheter Det primära syftet med projektet BRVS har varit att införa ett barnperspektiv i alla frågor som rör barn och unga inom deltagande verksamheter. Detta har mätts genom de projektmål som redovisas i kapitel 6 Måluppfyllelse av projektet. I de svar som deltagare på storkonferenserna och metodgruppsmedlemmarna har redovisat, så visar siffrorna på att det har skett en kunskapsökning om barnkonventionen och dess intentioner Intervjuer Som en del i uppföljningen och för att se vilken effekt projektet har haft i verksamheterna, har det genomförts 7 intervjuer av deltagare i metodgrupperna och/eller styrgruppen. Syftet med dessa intervjuer har varit att försöka få en fördjupad bild av de effekter som projektet har haft i

32 Christian Maloney av 57 verksamheten. Dessutom bidrar dessa intervjuer till att påminna deltagarna om det som har gjorts i projektet och bidrar på så sätt till spridning och konsolidering av kunskaperna. Urvalet har gjorts på subjektiva grunder i samråd mellan projektledningen och utvärderarna. Intervjupersonerna har valts ut utifrån vilken organisation de kommer ifrån och vilken roll de har i den organisationen. Detta har skett i syfte att samla in information från olika källor samtidigt som de intervjuade har varit på sådana positioner att de bedöms fortsatt kunna påverka effekterna i sinn egen organisation. Antalet har begränsats p.g.a. praktiska och ekonomiska skäl. Intervjuerna har gjorts i de intervjuades egen organisation, och i de fall där det har varit praktiskt möjligt, har också deras närmaste chef fått frågor kring projektets effekter i verksamheten. Intervjumallen bifogas som bilaga 5. Intervjuresultat I de intervjuer som genomfördes av Ekan under januari och februari 2012 så beskriver intervjupersonerna att projektet har bidragit till att förtydliga och påminna respektive verksamhet om barnperspektivet och om innehållet i barnkonventionen. Alla verksamheter arbetar med barn på olika sätt och upplever att de arbetar målmedvetet för barnens bästa, men att konsekvent påminnas om barnperspektivet har varit en viktig del i projektet. Hos en del har barnperspektivet tydligt lyfts fram, medan andra har sett att det har skapat ett tillfälle att återigen aktualisera barnperspektivet. Trots att de arbetar med barn i princip hela tiden, var alla de intervjuade överens om att barnperspektivet är något som man måste arbeta aktivt med för att det skall få ett genomslag i verksamheten. Detta har projekt BRVS hjälpt till med och genom detta lyckats öka barnperspektivet i de deltagande verksamheterna. De olika organisationerna har genom utbildningarna och dialogen med varandra arbetat med tolkningen av begreppen och på vilket sätt barnkonventionen skall implementeras. Detta har gjort att frågan om barnperspektivet har blivit tydligare. Någon av de intervjuade beskrev att de hade resonerat i sin verksamhet, på vilket sätt de skulle säkerställa att barnet själv fick komma till tals och att det inte bara skulle vara barnets föräldrar som förde barnets talan. En av de intervjuade beskriver också att barnens perspektiv inte har en lika stark röst i hanteringen som de vuxnas, vilket gör att det ställer högre krav på aktörerna att ta tillvara och lyssna på barnen. Den stora utmaningen beskriver flera av de tillfrågade är att verkligen se till så att projektets målsättningar och metoder hålls vid liv efter att projektet har avslutats. Eftersom det hela tiden kommer nya saker att hantera och ta ställning till, så gäller det för verksamheterna att lyfta fram hur viktigt barnperspektivet och metoderna är, så att det blir en fortsatt medvetenhet i organisationen. Det har framkommit i intervjuerna att en del av deltagarna upplever att det inte alltid har varit rätt samarbetspartners i de olika mötena för att fullt ut kunna utveckla samverkan. Sammansättningen har inte fullt ut baserats på de olika verksamheternas behov, utan snarare utifrån ett intresse från de olika verksamheterna. Detta har gjort att samtalen på storkonferenserna och metodgrupperna har gett mer

33 Christian Maloney av 57 till vissa än det har till andra. På samma sätt beskrevs de kontakter och nätverk som har uppkommit; för en del har det varit helt rätt personer som de har träffat och det har också skapat nya kontaktvägar. Andra har inte sett den direkta nyttan av att etablera nätverk med de andra deltagarna, även om det har varit intressant att se en del andra verksamheter och höra hur andra arbetar. Något som också tydligt beskrivs som ett direkt mervärde av projektet är resultatet av den kompetensutveckling som har skett. De specifika metoderna och utbildningarna har bidragit med ett mervärde i verksamheterna och bedöms redan vara implementerade och används på flera håll. På flera ställen har redan resurser avsatts för att vidmakthålla och vidareutveckla de kompetensområden som har gåtts igenom, och på andra ställen finns det långt gånga planer på liknande insatser. Utmaningen med detta upplevdes som att säkerställa att nyanställda fick utbildning inom dessa områden, samt att se till att det blir en spridning till andra inom stadsdelen, som inte har genomgått dessa utbildningar. På samma sätt som i medvetandet om barnperspektivet, så har vissa fått helt nya metoder att arbeta med medan andra har påmints om nyttan och mervärdet i metoder som de redan arbetar med, eller som de tidigare har haft men som kanske har hamnat lite i skymundan. En väldigt tydlig effekt är det arbete som bedrivs inom RRSA-metoden i skolan. Här har flera skolor börjat arbeta efter detta, mer om detta beskrivs i stycket om RRSA-Modellen på sid 29. Storkonferenserna har också överlag också uppfattats som positiva. Ett stort antal medarbetare, chefer och politiker har deltagit i föreläsningar som syftar till ett barnperspektiv i verksamheterna. De har varit välorganiserade med relevant innehåll och det har också varit givande att resonera med varandra efter föreläsningarna och lyssna på varandras tankar och erfarenheter. På samma sätt som det återspeglas i utvärderingarna, så hade det varit uppskattat om fler hade stannat kvar hela eftermiddagen och också att samma personer i större utsträckning hade varit med på alla konferenserna, för att skapa kontinuitet över tid. Vad avser nätverk och samverkan, så har detta i större utsträckning utvecklats på ett personligt plan än på en organisatorisk nivå. Det finns en ökad förståelse för varandras verksamheter och deltagarna har lärt känna flera olika personer, vilket kommer att underlätta samarbetet under en överskådlig framtid. Detta nätverk består både av en ökad förståelse för hur olika organisationer fungerar, men också en personlig kännedom och kontakt med flera viktiga samarbetspartners. Detta har medfört att det inte känns lika jobbigt att lyfta luren och ringa som en respondent uttrycker sig. Emellertid så medför detta att de nätverk som har byggts upp till stor del försvinner när deltagare slutar eller byter arbete. Svårigheten med att skapa långsiktiga samverkansstrukturer baserat på relationsnätverk var också något som lyftes på den samverkansutbildning som skedde. Den sista punkten som lyfts fram som en tydlig effekt är det nätverk som har utvecklats mellan de olika medverkande i projektet. Metodgruppernas arbete har skilt sig åt genom deras sammansättning. Den ena gruppen (LUANKO), har haft en mer diversifierad sammansättning medan Västra Göteborg har haft en tydlig skolinriktning.

34 Christian Maloney av 57 Detta har gjort att det har varit svårare för Luanko att hitta gemensamma områden, medan Västra Göteborg har haft en tydlig målfokus i metoden RRSA och också kommit längre i sitt samarbete. 11 Analys och rekommendationer kring hur verksamheterna bör arbeta vidare efter projektets slut Chefernas medverkan och förståelse Det har framkommit under projektets gång att det är viktigt att det finns en förståelse och en acceptans på olika chefsnivåer för projektets slutsatser och erfarenheter. Detta för att erfarenheterna skall få genomslag i verksamheten och fortsätta leva vidare efter projektets slut. Det skulle också vara önskvärt om någon, eller några, fick ett tydligt ansvar att fortsätta arbeta vidare med frågan inom respektive stadsdel/organisation. Etablera metoderna i verksamheten En viktig del i att etablera metoderna i verksamheten är att fortsatt arbeta med de metoder som deltagarna har kompetensutvecklats inom, samt inom de nätverk som har vuxit fram. Som stöd i detta har projektet tagit fram dokumentation i form av en samverkansfolder om barn som far illa samt ett bildspel från LUANKO om barnkonventionen, som kan användas i det fortsatta arbetet. De två övergripande slutsatserna som lyftes på avslutningsseminariet var att: 1) De som har genomgått utbildningen behöver vidhålla sin kompetens och sina kontakter. 2) De som har genomgått utbildningen och etablerat nätverk, behöver arbeta med att sprida sina kunskaper till andra inom den egna stadsdelen eller till andra samarbetspartners.

35 Christian Maloney av 57 Upprätthålla nätverken Baserat på metodgruppernas slutsatser om sitt arbete, är det viktigt att identifiera de samarbetsvägar som behöver utvecklas och utifrån detta fortsätta med att implementera Barnkonventionen. De nätverk som har etablerats under projektet gång kan vara en viktig del i detta arbete. Kontinuerligt dialog kring begrepp och tolkning En avslutande reflektion från deltagarna på avslutningsseminariet var att det är viktigt att fortsätta diskutera alla begrepp och dess innebörd. Genom att de olika professionerna och kompetenserna för en dialog om innebörden i begreppen, kommer skillnaderna i tolkningen upp till ytan. Eftersom detta är en naturlig process, behöver organisationen vara öppnare för att göra denna analys och i mindre utsträckning ta begreppen för givna. I arbetet under projekt BRVS har deltagarna kommit en bra bit på väg, nu återstår att implementera detta i den ordinarie verksamheten. 12 Ekans reflektioner En del av Ekans uppdrag som extern utvärderare av Barns rättigheter Vuxnas skyldigheter är att reflektera över projektet och dess utvärdering. Övergripande intryck I rollen som utvärderare är det lätt att fastna i de detaljer som skulle kunna förbättras. Emellertid är det viktigt att lyfta sig från alla delar och se helheten. Projekt BRVS har arbetat under svåra yttre förhållanden, under det att Göteborgs Stad genomförde den största omorganisationen på 20 år. Att i denna förändring försöka utveckla systematiska samarbetsformer är inte lätt. Trots detta har projektet lyckats med lyfta upp och påminna om barnkonventionen och barnperspektivet i den dagliga verksamheten, vilket också har varit mycket uppskattat av deltagarna och gett positiva effekter i verksamheten. Projektets målsättningar En del av projektets målsättningar har varit svåra att utvärdera. Att statistiskt säkerställa om det skett en ökning i en så pass stor grupp, som kraftigt har varierat i sin sammansättning och sin närvaro under två års tid, är mycket svårt och tar mycket tid. Den ursprungliga projektplanen byggde på att det skulle vara samma grupp som genomgick ett gemensamt utbildningsprogram. Om så hade varit fallet, så skulle det ha varit enklare att följa och utvärdera projekts mål. Storleken på den inbjudna gruppen samt dess sammansättning av bl.a. chefer, medförde att vilket gjorde att det blev svårare att mäta projektmålen. I den mån ett liknande projekt skulle genomföras, skulle det ha varit lämpligt att ha andra mål för att kunna följa upp dem på ett mer rättvisande sätt.

36 Christian Maloney av 57 Projektet har också haft två mål där måluppfyllnaden har varit beroende av att ett stort antal deltagare skulle komma på en storföreläsning(genus och jämställdhet) eller två utbildningstillfällen (chefsutbildningarna). Då det visade sig att närvaroprognoserna inte höll, fanns det begränsad möjlighet till att korrigera insatserna för att nå målet. Genom att sprida ut insatserna över tid hade det funnits större möjligheter att nå målen. Generella utmaningar att arbeta i projekt Syftet Projektansökan Syfte och mål Projektslut - Projektmål 4) Effekter Projektgenomförande 1) Gemensam tolkning och förståelse 2) Komma ihåg syfte och mål 3) Rollernas åtagande Figur 3 Utmaningar i att arbeta i projekt Projektet BRVS har haft vissa svårigheter, som till viss del har sitt samband med att det är ett projekt. Ett projekt skiljer sig från en löpande verksamhet på flera sätt, men ett av de viktigaste är att ett projekt har a) ett eller flera specifika syften, b) har definierade resurser avsatta för sin verksamhet och c) också är tidsatt med en tydlig start och ett tydligt slut. I Figur 3 Utmaningar i att arbeta i projekt visas fyra av de utmaningar som projektet har haft att arbeta med. 1) En av de svårigheter som har återfunnits i projektet BRVS har varit att skapa en gemensam tolkning och förståelse av vad projektets syfte har varit och på vilket sätt som detta skulle uppnås. En viss del i detta kan härledas till att projektet ursprungligen bestod av två olika projekt som sedan sammanfogades. Detta har bl.a. medfört att det har varit olika fokus i de olika metodgrupperna. Projekt BRVS hade sannolikt undanröjt en del initiala utmaningar om mer tid hade investerats i början för att skapa denna gemensamma bild av projektet, både

37 Christian Maloney av 57 syfte och mål samt hur projektet skulle arbeta. T.ex. så saknade metodgrupperna tydliga målsättningar för sitt arbete under lång tid. 2) Ytterligare en utmaning är att under projektets gång kontinuerligt påminna varandra om denna målbild. Det finns alltid en risk att ordinarie verksamhet vill ta del av projektets resurser och/eller ställer nya krav på sina projektdeltagare. Detta är något som projektet har fått lägga mycket tid på att hantera. 3) När en organisation eller projektdeltagare åtar sig att vara med och genomföra ett projekt, ingår ett ansvar och ett åtagande för att axla sin roll och vara med under hela projekttiden. Detta har varit en svår uppgift för projektet, inte minst beroende på den stora omorganisationen som skett i Göteborgs stad. Emellertid så har detta gjort att bl.a. styrgruppen inte har fungerat på det sätt som skulle önskas. Delar av styrgruppen har mer eller mindre frivilligt tvingats att prioritera bort sitt deltagande medan andra har försökt delta så mycket som möjligt. Detta skapar inte de bästa förutsättningarna för ett projekt, eftersom en projektledning behöver det stöd och beslutsmandat som en väl fungerande styrgrupp besitter. 4) Det är viktigt när projekt planeras att det är tydligt vilken effekt som eftersträvas. Projekt genomförs för att något skall hända i en verksamhet och det skall bli resultat. Det är därför viktigt att man i hög utsträckning försöker mäta effekterna av genomförd verksamhet och i mindre grad aktiviteter. Projekt BRVS har i sina projektmål en stor andel aktivitetsmål. I ett nytt genomförande av liknande art, vore det lämpligt att se om det i högre utsträckning skulle vara möjligt att hitta mer effektrelaterade mål för att tydligare se om det har hänt något i verksamheten. Prioritering och närvaro En av de svåraste utmaningarna för projektet var den varierade närvaron av deltagare. Detta har medfört utmaningar för storgruppskonferenserna, men framför allt för metodgrupperna och deras arbete. Projektledningen har upplevt att det har varit svårt att få projektet tillräckligt högt prioriterat och detta har gjort att arbetet har blivit lite lidande. En stor del av detta är sannolikt organisationsförändringen i Göteborg, vilket skedde under en mycket olycklig tid för projekt BRVS och dess ambition.

38 Christian Maloney av 57 Bilaga 1 Självskattningsblankett Barns rättigheter vuxnas skyldigheter 1. På vilken arbetsplats arbetar du? 2. Uppskatta din kunskapsnivå före dagens föreläsningar: (där 1 motsvarar- kände inte till alls och 5 kände till mycket väl) Barnkonventionen och dess olika artiklar: Barnkonventionens övergripande intentioner I vilken utsträckning tillämpas Barnkonventionen i praktiken, i ditt dagliga arbete? Hur väl känner du igen dig i följande påståenden: (där 1 motsvarar- känner inte alls igen mig och 5 motsvarar- känner igen mig mycket väl) På vår arbetsplats finns principen om att barnets bästa ska komma i främsta rummet med vid alla åtgärder Detta finns förankrat i arbetssätt och styrdokument.

39 Christian Maloney av Vi har rutiner för lämpliga åtgärder för att säkerställa att alla barn har möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar Vi respekterar barns åsikter i frågor som rör dem Hur väl känner du till projektets samarbetspartners uppdrag? (gradera din kunskapsnivå) Jag har ingen kunskap Jag har viss kunskap Jag har god kunskap Jag har mycket god kunskap SDF Lundby Barn- och ungdomsenhet SDF Gunnareds olika enheter inom Individ- och familj SDF Tynnereds olika enheter inom Individ- och familj Skolan Psykologenheten Väster BUP Polisen Barnhuset Utväg Familjerätten Kriscentrum för kvinnor Socialjouren Bojen

40 Christian Maloney av Hur väl anser du att samverkan mellan olika förvaltningar/organisationer fungerar idag? Vad fungerar bra? 8. Vad fungerar mindre bra? 9. Hur skulle samverkan kunna förbättras enligt din åsikt?

41 Christian Maloney av 57 Bilaga 2 utvärderingsblankett för storkonferens 1. Hur nöjd är du med dagens konferens som helhet? Inte alls nöjd Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Mycket nöjd 2. Vad har varit extra bra? 3. Vad har varit mindre bra? 4. Hur nöjd är du med upplägget (föreläsningar på förmiddagen och gruppdiskussioner på eftermiddagen) Inte alls nöjd Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Mycket nöjd