LYCK. Tema: Sveriges ekonomi UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR

Transkript

1 UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR LYCK SLANTEN Tema: Sveriges ekonomi Utgivare: Swedbank och sparbankerna Produktion och redaktion: Bee Production Form: Edita Communication

2 TEMA: SVERIGES EKONOMI kronor! Så mycket är allt vi gör och tillverkar i Sverige värt Sveriges ekonomi är värd miljarder kronor. Det är värdet av allt som vi som bor i Sverige och gör blir det kronor Mycket lön = mycket skatt Grundtanken i vårt skattesystem är att alla betalar skatt efter hur mycket pengar var tillverkar och gör. Av alla de per år. Det är miljarder kronor. Dessa och en tjänar. Den som tjänar mycket pengar pengarna gör vi av med ungefär pengar kallas för Bruttonationalprodukten. ska betala mer skatt än den som hälften själva. Resten går Ordet förkortas BNP. tjänar lite. till kommuner, landsting och staten. Dessa pengar ska betala BNP kan bli högre om vi jobbar fler timmar och om vi jobbar effektivare. Att Skattepengarna är till för sådant som alla i Sverige kan använda eller få hjälp av. skolor, sjukhus, vägar och jobba effektivare betyder att vi kan göra fler Sammanlagt är skatterna på ungefär mycket mer. Det är så vi i Sverige har bestämt att vi vill göra. Text: Ylva Yngveson och Lena Loheim Kangevik illustration: Lena Forsman För att kunna ha det bra behöver vi i Sverige våra företag som tillverkar produkter eller utför tjänster. En produkt kan vara en saker på en timme. Att jobba fler timmar behöver inte betyda att vi måste jobba längre dagar. Om fler personer av dem som bor i Sverige jobbar, ökar också BNP. Det är bland annat därför det är viktigt att många har arbete i ett land. Det är inte bara hur många som arbetar som är viktigt för ett lands ekonomi. Det miljarder kronor. Oavsett hur mycket du betalar i skatt har du rätt att få hjälp av de saker som skatterna betalar. Det här gäller alla, även de som inte betalar någon skatt alls. Om du till exempel blir sjuk får du hjälp av läkare, alla barn får gå i skola och du får använda vägar och kan ringa polisen om du bil, en tvättmaskin, en cd-press eller en kan till exempel också handla om hur haft inbrott. En del skatt går till sjuk penning mjölkkartong. En tjänst kan vara hårklippning, en ögonoperation eller städning. Bland det viktigaste vi lever på i Sverige idag är skogen och järnet. Lika viktiga är alla de idéer och all den kunskap som finns hos oss som bor och jobbar här. Lägger vi ihop allt som vi tillverkar mycket semester folk har rätt till. I Sverige har vi rätt till fem veckors semester. I USA har många människor semester i bara en eller två veckor. Och på en vecka går det arbetade timmar. Därför kan det göra stor skillnad hur mycket ledighet man brukar ha i ett land. och pension och för att ge till dem som behöver mer pengar för att klara sig, till exempel bostadsbidrag. Men barnbidragen betalas ut till alla barnfamiljer även om en del familjer skulle klara sig utan dem. Det är för att Sverige mår bra av att ha många barnfamiljer. I år fyller barnbidraget 60 år. 16

3 0 000 kronor Om det går bra för svenska företag går det bra för Sverige. Flera olika skatter Det finns många olika skatter. Vi betalar skatt på till exempel bensin, energi, bilar, alkohol och tobak. Och så finns det moms. Det är en skatt som läggs på allt vi köper, till exempel mjölk och glass. Moms pengarna går till staten. En av de största skatterna vi betalar är skatten på våra löner. Den kallas för inkomstskatt. Största delen av den skatten går till kommunen och landstinget där vi bor. Företagen betalar också skatt, bland annat en skatt för sina anställda. Den skatten kallas arbets givaravgift och går till staten. För att det ska gå bra för Sverige framöver behöver företagen gå bra. Då behöver de sälja sådant som vi i Sverige eller människor i andra länder vill ha. När företagen går bra har vi alla nytta av det. Då går det bra för Sverige. Då blir det mer skattepengar till staten och kommunerna och fler kan få jobb i företagen. Och ju fler som får jobb desto fler kan betala skatt till staten och dessutom köpa mer saker och tjänster av affärer och företag. Och ju mer affärerna och företagen säljer desto mer behöver företagen tillverka och då kan de anställa fler. På det sättet går Sverige runt och det kan bli bättre för oss alla. foto: Scanpix Regeringens budget Regeringen gör en budget som handlar om Sveriges ekonomi för ett år framåt. Den kallas för budgetpropositionen. Den innehåller regeringens plan för statens ekonomi. Här skriver regeringen hur höga skatterna ska bli under det kommande året. Här finns också förslag på hur man vill använda statens alla pengar. Riksdagen fattar sedan beslut om förslaget, propositionen, ska gälla. Vad regeringen bestämmer i sin budget påverkar hela Sveriges ekonomi. De olika besluten påverkar ofta också din familjs ekonomi. Visste du att budget är ett engelskt ord som betyder säck eller bylte? Vad är en budget? I en budget skriver man ner hur mycket inkomster och utgifter man planerar att ha. Du kan göra en budget för din veckopeng för att hålla reda på hur mycket pengar du har och hur mycket pengar du gör av med. Svenska staten och alla Sveriges kommuner måste göra en budget. Det står i lagen. Men även företag och organisationer gör en budget. Ofta gör de en budget för ett år i taget. När man gjort sin budget för året kan man efter ett tag jämföra den med hur det egentligen blev. Efter till exempel tre månader kan man kontrollera hur stora utgifterna och inkomsterna varit i verkligheten. Stämmer inte budgeten med verkligheten måste man rätta till budgeten. Har man slösat för mycket kanske man bestämmer sig för att snåla. Har man tjänat mer pengar än man trodde när man skrev budgeten, kan man köpa mer saker eller spara pengarna. 17

4 TEMA: SVERIGES EKONOMI Vem bestämmer över Sveriges ekonomi? Politikerna i riksdagen bestämmer mycket över Sverige. De bestämmer vilka lagar vi ska ha i landet och om statens budget. Med det menas att de bestämmer hur statens pengar ska användas. De bestämmer hur mycket vi ska betala i skatt till staten. De bestämmer sedan vad skattepengarna ska användas till, bland annat till barnbidrag. Om folk verkar bli mer försiktiga och inte vill handla lika mycket som tidigare kan regeringen sänka skatter eller höja bidrag. Då får vi mer pengar över att köpa saker för. Det är finanspolitik. Det är finansministern som har hand om regeringens finanspolitik. Till kommuner och landsting har vi också röstat fram politiska partier. De bestämmer över de skattepengarna som kommer in till kommunen och till landstinget. Varje kommun bestämmer till exempel hur mycket pengar som ska gå till skolan. Riksbanken är också viktig för Sveriges ekonomi. Den har hand om Sveriges penningpolitik. Riksbanken ska se till att den svenska kronan inte förlorar i värde. foto: riksdagen När vi handlar för mycket kan varorna bli dyrare. Det här är penningpolitik Ibland talar man om att ekonomin blir för het. Med det menas att folk handlar så mycket att företagen måste tillverka mer. Då kan det bli svårt att få fram fler varor. Det kan också vara svårt för företagen att få tag på personer att anställa. Då kan de behöva locka med högre lön. Det kan göra varorna dyrare. Då är det risk för att kronan blir mindre värd att det blir inflation (här nedan kan du läsa mer om inflation). Om det är risk för hög inflation kan Riksbanken bestämma att höja räntan. Ränta är den kostnad man betalar till banken för att få låna pengar. När räntan höjs blir det till exempel dyrare att bo för den som har lånat pengar för att köpa sin bostad. Och kostar det mer att bo får man inte lika mycket pengar över att köpa saker för. Det är inte heller bra för Sveriges ekonomi om vi är alltför försiktiga och inte handlar tillräckligt med saker. Då går det inte lika bra för de svenska företagen. Det finns risk att fler blir arbetslösa när företagen ska tillverka färre saker. Då kan Riksbanken sänka räntan för att få fler att handla mer. Det är penningpolitik. 18 Inflation = när kronan blir billigare och varor blir dyrare 1968: När pengar tappar värde heter det inflation. Då blir det dyrare att köpa saker. När din mamma och pappa var barn kunde en kola kosta fem öre. Idag kostar kanske en likadan kola en krona. Det är mycket som blir dyrare hela tiden. Men lönerna höjs också. När fler får mer pengar att handla för är det fler som vill köpa samma saker. Då kan priset stiga på dessa saker och det blir inflation. För hög inflation är inte bra. Att priser och löner stiger lite är bra, men de får inte stiga för fort. Då blir det obalans i ekonomin. Det är Riksbanken som ska se till att det inte blir för hög inflation. 15 kronor 2008: Idag får du betala ungefär 15 kronor för en glass. När dina föräldrar var små kunde de köpa cirka sju glassar för 15 kronor. 15 kronor Glasskälla: SCB

5 Import och export En hel del av det vi producerar i Sverige säljer vi till andra länder. Det kan till exempel vara bilar, telefoner, stål och papper. Att sälja till andra länder kallas export. Samtidigt köper vi in mycket från andra länder. Till exempelvis kläder, skor, bananer och andra bilar. Att köpa av andra länder kallas import. Sverige handlar mycket med andra länder. Jämfört med många andra länder använder vi en stor del av vår ekonomi till att importera saker. Det gör att Sveriges ekonomi är mycket beroende av om det går bra eller dåligt i andra länder. Jämfört med många andra länder handlar Sverige mycket från utlandet. Sveriges ekonomi är mycket beroende av vad som händer i världen. Sverige bestämmer inte allt själv Eftersom Sverige är ett litet land är vi beroende av vad som händer i andra länder. Det gör att vi inte bestämmer allt själva. I Indien och Kina kan de till exempel tillverka kläder billigare än vi kan. Därför är det ingen idé att ha klädfabriker i Sverige. Då får vi istället se till att ha duktiga modedesigner som kan rita kläder och låta tillverka kläderna utomlands. Då kan Sverige få företag som ritar och säljer modekläder istället för att vi har klädfabriker. Vi påverkas också av hur bra det går för stora länder i världen. I till exempel USA förlorar just nu många personer pengar på att priset på bostäder sjunker. Då blir amerikanerna mer försiktiga och handlar inte lika mycket. Det påverkar även våra svenska företag som får sälja mindre till dem som bor i USA. Och säljer våra svenska företag mindre så går det sämre för dem. Det påverkar förstås hela Sveriges ekonomi. Hög och låg? Vad är en konjunktur? Ibland går det uppåt för Sverige och ibland går det neråt. Det kallas för högkonjunktur och lågkonjunktur. Ordet konjunktur används ofta när vi talar om ett lands ekonomi. Konjunkturen kan vara hög eller låg. Vi brukar kalla det för högkonjunktur och lågkonjunktur. När det är högkonjunktur går det bra för landet. Då är det många som har arbete och det går bra för företagen. De kan då sälja många varor och tjänster. När det är högkonjunktur finns det risk för att ekonomin blir för het. När det är lågkonjunktur är det risk att fler blir arbetslösa. Då går företagen sämre eftersom de inte kan sälja lika mycket av sina varor och tjänster. De kan inte heller ha så många anställda. Det gör att fler blir arbetslösa. Prognos = att försöka titta in i framtiden Ibland är det lågkonjunktur och ibland är det högkonjunktur. Många vill veta hur konjunkturen ska bli men det är svårt att räkna ut i förskott. Ändå måste man försöka se vart konjunkturen är på väg. Då kan man göra prognoser. Dessa ska göra det lättare för företagen och politikerna att planera för framtiden. Men många gånger blir det annorlunda än man trodde därför behöver prognoser göras om då och då. 19

6 TEMA: SVERIGES EKONOMI Du måste ha fyllt 13 år För att få arbeta måste du ha fyllt 13 år. Alla som arbetar under år 2008 får tjäna kronor utan att betala skatt eller avgifter. Ända upp tills du fyller 18 gäller särskilda regler för ditt arbete. Efter att du har fyllt 16 år får du till exempel för första gången arbeta heltid. Fram tills du är 16 år får du bara ha lättare sommarjobb och extrajobb på helgerna. Men bara om dina föräldrar tillåter det. Du som är tolv år och yngre får inte jobba. Men du får göra lättare sysslor, till exempel hjälpa till om din familj har en bondgård. Du får också Men jag vill inte jobba, jag vill spela WoW. Förresten är jag bara 12 år! sälja majblommor med mera. Men du ska själv bestämma när, var och hur mycket du ska jobba. Tänk också på att du inte ska ta hand om för stora summor pengar själv. ill: Doodlemachine Luxemburg är rikast Människorna i Luxemburg är rikast i Europa. Om man med rik menar de som har högst BNP per Capita. Bulgarien har lägst BNP per Capita i Europa. Här kan du jämföra några länder i Europa. Land Luxemburg Norge Danmark Sverige Finland Bulgarien BNP per Capita euro euro euro euro euro euro BNP per Capita. Vad är det? Slår man ut alla pengarna man producerar i ett land, på alla som bor i ett land, får man något som kallas för BNP per Capita. Capita betyder huvud på latin och med det menar man invånare. Räknar man ut BNP per capita i andra länder så går det att jämföra olika länders ekonomier med varandra. Vissa länder tjänar mer pengar än andra per person, andra mindre. Ju högre BNP per capita desto rikare är ofta landet. ill: Doodlemachine Siffrorna gäller för 2006 och alla summor är omräknade i euro för att man ska kunna jämföra dem. ill: Doodlemachine 20 Offentlig och privat sektor Ofta när vi pratar om Sveriges ekonomi delar vi upp landet i två delar. Dessa är offentlig sektor och privat sektor. Med privat sektor menar vi alla privata företag. Ett företag kan ägas av en eller flera personer. Det kan vara ett litet företag med bara en person eller ett jättestort med flera tusen människor anställda. Företag och privatpersoner betalar skatt som går till Sverige och den offentliga sektorn. Till den offentliga sektorn hör till exempel skolor, äldreboende, försvaret och polisen. Det mesta i den offentliga sektorn hjälps vi tillsammans åt att betala genom våra skatter. I Sverige har vi valt att ha en stor offentlig sektor. För att vi ska ha råd med detta krävs det att det kommer in mycket pengar till den offentliga sektorn genom skatter. Så här används skattepengarna räknat per hundralapp Alla som arbetar betalar skatt på sin inkomst. För varje hundralapp man betalar i skatt går olika mycket till olika saker. Här kan du se exempel på hur mycket pengar per hundralapp som går till vad: Utbildning Till exempel förskola, grundskola, gymnasium Hälso- och sjukvård Till exempel allmän sjukvård, läkemedel, tandläkare Försvar Både försvaret som arbetar i Sverige och utomlands Samhällskydd och lag och ordning Till exempel polis, räddningstjänst, domstolar, fängelser Kultur och fritidsverksamhet Till exempel bilbliotek, muséer, idrottsanläggningar Miljöskydd Till exempel att ta hand om våra sopor, sanera oljeutsläpp 14 kronor och 30 öre 12 kronor och 90 öre 3 kronor och 20 öre 2 kronor och 60 öre 2 kronor 40 öre Källa: Skatteverket Källa: Eurostat I Sverige äger vi mycket gemensamt. Det är den offentliga sektorn.

7 Alla vuxna får rösta Sverige är en demokrati. Det betyder bland annat att alla vuxna medborgare har rätt att rösta när det är val. Valet är vart fjärde år. De vuxna röstar då på vilka politiska partier de vill ska bestämma i riksdagen. Det parti eller de partier som får flest röster bildar regering. Man röstar också på vilka partier man tycker ska bestämma i det landsting och i den kommun där man bor. Politikerna tar sedan hand om de pengar som staten, kommunen och landstinget ska använda. Sköter inte politikerna pengarna på ett bra sätt finns det risk att de röstas bort vid nästa val. Men hallå! Anders Borg är Sveriges finansminister. Det innebär att han är chef över svenska statens ekonomi. Vad är det roligaste och svåraste med att vara finansminister? Det roligaste är att jag får vara med och jobba för att fler ska få ett arbete. Det svåraste är nog att bestämma vad vi ska använda skattepengarna till. Vad är det bästa med Sveriges ekonomi just nu? Det bästa är att så många kommer tillbaka från att ha varit sjuka och arbetslösa till att börja arbeta. Det gör att Sverige får in mer skattepengar som vi kan använda till bra saker som skola och sjukvård. Hur mycket får dina barn i vecko eller månadspeng? Mina flickor är 7 år och de får 20 kronor i veckan. Min pojke är 11 så han får 40 kronor. Sveriges ekonomiska framtid Många pratar mycket om Sveriges framtid och hur den ska bli. Vi lever allt längre och därför blir det många fler äldre än tidigare. Samtidigt kommer inte antalet människor, som är i åldern då man jobbar, att öka tillräckligt mycket. Hur ska framtidens skatter räcka till skolor och sjukvård, till exempel? Det här är stora och viktiga frågor som politikerna behöver planera för. Och alla vi i Sverige behöver fundera över hur vi vill att vårt land ska fungera i framtiden. Det låter som om ni politiker bråkar med varandra ganska ofta. Hur känns det när ni gör det? När man tycker olika om saker och ting kan det ibland låta lite hårt. Även om vi har olika idéer om politiken tycker jag bra om mina politiska motståndare som människor. Om du fick bestämma allt själv hur skulle det se ut då i Sverige? Även om jag fick bestämma allt själv skulle jag inte kunna göra allt jag vill på en gång. Jag hade fortsatt att förbättra möjligheterna för människor att få jobb och så hade jag arbetat för att barn ska lära sig mer i skolan. Som finansminister gör du en budget för hela landet. Hur noga är du med att göra budget för dig själv? Jag och min familj har bra koll på vår ekonomi. Jag tycker det är bra om man kan spara lite varje månad och funderar noga om man verkligen behöver köpa allt det där som man kan vilja ha med en gång. Vilka var dina bästa och sämsta ämnen i skolan? Jag var ganska duktig på samhällsvetenskapliga ämnen och matematik. Jag var sämre på tyska. När du var barn vad drömde du om att bli när du blev stor? Jag ville jobba med djur och natur Du är den ende killen i regeringen som har långt hår. Sparar du till sämre tider? Jag tycker mest det är snyggt med långt hår. Alla får se ut som de vill så att de känner sig bekväma. Om du fick göra bara roliga saker på dagarna vad skulle du göra då (obs inte jobb!)? Jag tycker om att gå i skogen och vara med mina barn. Jag tycker om att arbeta med olika saker. Jag tror det är bra att jobba med både kroppen och huvudet. Då lär man sig saker och mår bra. Lösningar MÅSTE VÄL DEN SOM SKA SKÖTA PENGARNA GÅ PÅ FÖRST SKIVAS BILLJUD KALLA MED NILS HYVEL EKMAN OSIS METER BJÖRN- HAR JU BOSTAD NIO LIV KAN T KRYSSAS E K O N O M I K U R S GÅR TILL SKOLAN Lyckokryss: 03/08 Tema: Sveriges ekonomi DAG- CYKEL- NUMMER Lösenord: LAMPAN JORD- L Y S E T SKRED D A T U M BUDGETARBETE KLOCKAN KAN MAN Bildförslag: Två killar räknar STÅ PÅ FÖR ATT NÅ SIMFÅGEL pengar och planerar inköp H E L T U R E T HANDLADE T Å INTE GOJA av leksaker. TRASIGT MYNT SPECIELL NAKEN INTE NI V I SKOLA A R A LAG T I A DIAMANT REPE- SPRIT- FINNS TERA SORT PÅ BRASOR FLAKET G I N S T E N B ETT ORD ÄR JU BOR I FUND- OKOMPLI- FÖR SÅ- VISSA EGYPTEN VILD- DANT SOM BEN BL.A. KATT ELAK ERING CERADE D KAOS T A N K E SNO E N K L A KRONOR, EURO, KRYDDA ÖLAND DOLLAR MATEN OCH O.S.V. TRIPPEL GOTLAND V A L U T O R S A L T A Ö A R DOFT NÅGOT ATT KVINNA SIST I STYRA MED BREV HUGG- TYCKA VERKTYG GENAST FLASKA A R O M R A T T D A M ASK P S FÖRSTÅ SIG PÅ KOMMER RUMPA FÖRST VISAR STORFILMER Y X A B E G R I P A KRAFT E T T A FÖRE- TAGSFÖR- CENTI- VILL VÄL KORTNING METER FRUSEN A B B U D G E T A R B E T E N KOMMER EFTER KOMMA UGGLA KORT FÖR JÄTTE ALUMINIUM KALLT VATTEN HÅLLER D E C I M A L U V A L U I S VÄRMEN ANFALL SITTER T E R M O S A T T A C K I N N E FÅNGE KORT- VÄXTA Kuben Kub B Den som kommer sist vinner Grodan sa: -Byt häst! Gåtor: 1. En banan som tagit nattarbete som gurka 2. Dubbelt så långt som ett halvt snöre. 3. Han har lämnat skalet på stranden Sedlarna: A = Kenya B = Ryssland C = Storbritannien D = Japan E = Sverige F = Sydafrika G = Kina H = Tyskland I = USA J = Kanada K = Estland