LYCK. Tema: Familjens ekonomi UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR 1/2009

Transkript

1 UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR 1/2009 LYCK SLANTEN Tema: Familjens ekonomi Utgivare: Swedbank och Sparbankerna Produktion och redaktion: Bee Production Form: Edita Communication

2 TEMA: FAMILJENS EKONOMI Vet du hur mycket pengar en familj lägger på mat och boende i månaden? Juniorreportrar på ekonomiskt uppdrag Emmie Andersson, Tanja Omari och Marcus Gustafsson fick en dag pröva på att vara Lyckoslantens juniorreportrar. De ställde många bra och svåra frågor till Ylva Yngveson, som är expert på familjens ekonomi. hela världen handlar med varandra och företag har anställda i många länder, inte bara i sitt eget land. I början kanske länder i exempelvis Afrika påverkades lite mindre. Nu när priserna på metaller och andra råvaror påverkats kommer även de länderna att känna av sämre tider. För många länder i världen är råvarorna det viktigaste man har att sälja till andra länder. Som barn har du inte ansvar för familjens ekonomi. Men du påverkas av hur mycket pengar din familj har. Därför är det bra för alla barn att veta mer om vad saker kostar för familjen och vad som gör hur mycket pengar en familj har att röra sig med. Lyckoslantens lät tre juniorreportrar från Västerås intervjua Ylva Yngveson, som är expert på privatekonomi. Text & foto: Eva Brandsma Emmie Andersson, Tanja Omari och Marcus Gustafsson går alla tre i sexan på Håkantorpsskolan i Västerås. De har pratat mycket om ekonomi i sina klasser. Inte minst de senaste månaderna då många nyheter har handlat om finanskris, lågkonjunktur och arbetslöshet. Nu har Emmie,Tanja och Marcus samlat på sig frågor om ekonomi som de vill ha svar på. Ylva Yngveson åkte till Håkanstorpsskolan för att svara på frågorna. Hon kan mycket om familjeekonomi och arbetar som chef för Institutet för Privatekonomi. Frågorna från reportrarna var både många, kloka och ibland svåra. Här kan du se några av dem. Och vad Ylva svarade. Hur startade finanskrisen? Finanskrisen handlar om en hel kedja av händelser. Den startade i USA. Där ville man hjälpa folk att köpa hus, även dem som egentligen inte riktigt hade råd. När räntorna blev höga fick de som hade lånat pengar för att köpa hus svårt att betala av sina lån till bankerna. De ville då sälja sina hus. Men då fanns det inte längre tillräckligt många som ville köpa. Det gjorde att priserna på bostäder sjönk. En del kunde inte sälja huset alls. Bankerna lånar själva upp pengar för att sedan låna ut pengarna till privatpersoner. Nu blev de som lånat ut pengar till bankerna oroliga för att de inte skulle kunna få pengarna tillbaka. Därför ville inte lika många låna ut pengar till bankerna. Det startade finanskrisen. Finanskrisen spred sig sedan över världen, bland annat hit till Sverige. När folk i ett så stort land som USA får mindre pengar och köper färre saker, då påverkas hela världen. När folk handlar mindre, behöver färre saker tillverkas och då finns det färre jobb i till exempel en fabrik. Därför blir så många arbetslösa. Påverkar lågkonjunkturen och finanskrisen alla länder eller bara några? Hm. Alla, tror jag, eftersom vi har en så global ekonomi. Det betyder att länder i Om föräldrarna har skulder och de dör, måste barnen betala skulderna då? Barn behöver inte betala skulder för någon annan. De vanligaste skulderna i en familj är lån i bostad. Det finns försäkringar man kan ta så att den vuxna som kanske blir ensam kvar slipper betala hela huslånet om någon vuxen skulle dö. Då har familjen större chans att ha råd att bo kvar. Om båda föräldrarna blir arbetslösa, hur får man pengar då? De flesta som arbetar betalar varje månad till det som heter a-kassan. Det är en försäkring som betyder att man får en ersättning varje månad om man blir arbetslös. Man kan ha en extra försäkring för att få högre belopp varje månad om man blir arbetslös. Ett sätt att klara av att bli arbetslös är också att när man har lön, spara en del av pengarna varje månad. De flesta får mycket mindre pengar att leva på när de blir arbetslösa. Då kan man behöva byta sin bostad till en som är mindre och billigare. Man kan också behöva flytta till en annan ort där det finns jobb. Familjen kan behöva titta över alla sina kostnader, börja köpa begagnat, dra in på semesterresor och fritidssysslor som kostar för mycket. Det är jobbigt men det måste gå. Har man en del pengar sparade kan det underlätta. Räcker barmbidraget för att betala vad ett barn kostar? Nej, ett barn kostar mycket mer än vad barnbidraget ger varje månad. (Barnbidraget är på kronor per barn och månad). Vi har räknat ut att ett barn kostar ungefär en miljon kronor under sin uppväxt. 16

3 ill: Amanda Hellberg Kan man låna hur mycket pengar som helst av banken? Nej. Banken tittar på hur ekonomin ser ut för den som vill låna pengar. Sedan räknar banken ut hur mycket han eller hon klarar av att betala tillbaka varje månad. Lånar man till ett hus eller lägenhet är själva bostaden en säkerhet för banken. Ofta, i alla fall efter ett tag, är bostaden värd mer pengar än vad man har lån på. Klarar man inte av lånen, säljer man sin bostad och betalar av till banken. Sms-lån är ett stort problem för många i dag. Det är alldeles för lätt att ta ett sms-lån och det behövs ingen säkerhet för att få lån. Många får stora skulder som de inte kan betala tillbaka för att de tagit många sms-lån. Vad är en aktie? En aktie är en del i ett företag. Äger man en aktie äger man en del av företaget. Säg att ni kom på en smart idé att ni skulle tillverka solfångare för att få energi Min budget Vecko-/månadspeng Extrainkomster (exempelvis om du hjälper till extra hemma) Övriga inkomster Summa inkomster att värma hus. Men själva har ni inte tillräckligt med pengar för att köpa in maskiner och material i början. Då kan ni erbjuda andra personer att gå in med sina pengar i ert bolag. Folk kan få köpa aktier, det vill säga andelar i bolaget. Ni kan då tillverka och sälja solfångarna och om företaget växer och går bra, då får aktieägarna del av den vinsten. På Stockholms fondbörs kan man köpa och sälja aktier i stora företag. Hur ska en budget se ut? Först och främst tittar man på alla inkomster som finns i familjen. Det är till exempel lön och barnbidrag. Sedan räknar man bort skatten. Det man då har kvar är de pengar som en familj har att röra sig med. Sedan tittar man på alla utgiftsposter. Först tittar man på alla fasta utgifter som man alltid måste ha pengar till. Det är till exempel pengar till bostaden, el, vatten, telefon och försäkringar. När man dragit av Nöjen (bio, dvd, cd) Mat (hamburgare, pizza, fika) Spel och leksaker Godis Resor (buss, tåg) Mobiltelefon Böcker och tidningar Sport och hobby Hygien och smink Kläder och skor Presenter Sparande Övrigt Summa utgifter de fasta utgifterna kan man räkna ut hur mycket pengar det finns kvar till mat, kläder och några nöjen. Om man inte bara tittar på barnfamiljer utan på alla hushåll så är boendet den största utgiften. Maten kommer på andra plats. Vet ni hur mycket en barnfamilj lägger på mat varje månad? Tanja, Emmie och Marcus tar en paus i sin utfrågning och funderar istället kronor, säger Tanja. Mellan och kronor, säger Marcus. Ja, ni gissar bra, säger Ylva. En familj med två vuxna och barn lägger ungefär kronor på mat varje månad. Och i genomsnitt ungefär 500 kronor för sitt boende. Gör en budget Ylva tycker att det är bra att träna sig på att göra en budget redan som barn när man har egen månadspeng. Vad vill du att pengarna ska räcka till och hur får du dem att räcka? Du kan till exempel inte göra av med allting varje månad om du ska köpa en större sak längre fram. Tanja, Emmie och Marcus får olika mycket pengar. Tanja får ingen fast summa. Hon får pengar när hon behöver. Hon tjänar också pengar hemma när hon passar småsyskon eller dammsuger. Emmie får 200 kronor i månadspeng som ska räcka till godis, bio och om hon fikar med kompisar. Marcus får 250 kronor i månadspeng. Förutom att de ska räcka till det som Marcus vill ha, ska pengarna också räcka att köpa presenter för. Hur mycket månadspeng? Swedbank gör undersökningar som visar hur mycket barn i olika åldrar får i genomsnitt i månadspeng. Här är resultatet från senaste undersökningen: Ålder Månadspeng 100 kronor kronor kronor kronor På kan du skriva ut budgeten. Här finns också Lektionstips till din lärare kronor kronor 1

4 TEMA: FAMILJENS EKONOMI Planera och få koll på pengarna Även om man tjänar mycket pengar behöver det inte betyda att man har en massa pengar över. En familj som till exempel har ett stort hus, en bil och en båt, kanske har mindre pengar över än en familj som tjänar mindre men bor i ett mindre hus och inte har bil. Mycket handlar det om planering och vad man väljer att lägga pengarna på. Vissa familjer har jättemycket pengar och andra har mindre. Men en sak har de gemensamt. Alla måste planera vad de lägger sina pengarna på. En familj som tjänar mycket och bor dyrt kan faktiskt ha bara lite pengar kvar till annat. En familj som tjänar mindre men planerat annorlunda kan ha mycket pengar kvar. Här får du veta mer om familjens ekonomi. Text: Carina Christiansen Illustration: Liv -Jenny En familj som bor i ett stort hus med flera bilar och en pool kan faktiskt ha mindre pengar att handla för än en familj i en liten lägenhet utan vare sig bil eller pool. När det handlar om pengar är planering det allra viktigaste, säger Ylva Yngveson. Ylva är chef för Institutet för Privatekonomi och är expert på familjens ekonomi. En svensk familj med två vuxna och barn har i genomsnitt kronor 18 att handla för varje månad. I alla fall om båda föräldrarna har lön. Det kan låta som väldigt mycket pengar. Men familjen har ganska mycket att betala också. I genomsnitt har de kronor i utgifter. De som planerar noga vad de köper, har chans att få mer pengar över. Ylva Yngvesons råd till familjer med för lite pengar över varje månad, är att skriva ned vad de köper på ett papper. Använd en rad för varje typ av utgift. Gör det under minst en hel månad. Även minsta tuggummi ska med. När de räknat ihop siffrorna och ser hur mycket det blir kan de fundera på om de köpt de bästa grejerna. Handlar de av gammal vana eller bara för att de plötsligt fick lust? Saker som inte är jätteviktiga? Nästa steg är att tänka igenom vad de verkligen vill använda pengarna till. Det kan ju finnas andra och bättre saker att lägga pengarna på. Det betyder att de gör en budget, en plan framåt. I en budget skriver man upp hur mycket pengar man får in och vad man sedan ska betala för de olika sakerna. Om familjen har höga kostnader för till exempel mobiltelefonen kanske man kan se om några samtal är onödiga och om man kan vänta med att säga det man vill tills man träffas. De pengar som familjen sparar in kanske räcker till bio? Att bo kostar mest Alla familjer har förstås en massa saker som de måste köpa. Det allra dyraste är oftast bostaden. Den familj som köper ett hus eller en lägenhet kan få betala flera hundra tusen kronor och ofta flera miljoner kronor. Så mycket pengar har inte många. Inte ens den familj som är superexpert på att planera. Då kan de vuxna gå till banken och fråga om de kan få låna pengar. När de lånat pengar måste de sedan betala av lånet, en summa varje månad. De måste också betala ränta för lånet. Vi låtsas att det finns en familj som heter Husman och de har köpt ett jättestort hus. Då måste de kanske betala

5 Familjens utgifter foto: istockphotos Familjens utgifter Två föräldrar med barn En förälder med barn Villa, radhus eller lägenhet 500 kronor kronor Sporter, leksaker, resor, hotell, hobbyer, böcker, mobiler, telefon, bio, tidningar, TV-avgift kronor kronor Bil, bensin, busskort Mat och dryck Kläder och skor Möbler, mattor, köksgrejer Övriga kostnader till exempel sjukvård, barnvakt, restaurangbesök Totalt per månad 5 00 kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronoror 950 kronor 800 kronor kronor kronor Bästa sättet att får mer pengar över när allt är betalt är att planera. Det gör man bäst genom att göra en budget. Man skriver upp vad man har för inkomster och drar sedan av utgifterna. Då kan man se vad man kanske kan ändra på och på det sättet få mer pengar över. Sedan gäller det förstås att följa sin nya budget också. Annars blir det ju ingen ändring. källa: SCB ganska mycket för lånet varje månad. Om de också köpt en bil är det samma sak. Förmodligen har de lånat pengar för att köpa bilen. Då måste de betala för det lånet också. Svenska familjer med två vuxna och barn betalar i genomsnitt 500 kronor varje månad för sin bostad. I genomsnitt betalar de dessutom 5 00 kronor varje månad för bil och busskort. Maten kostar också. År 200 köpte en familj mat i mataffären för kronor i månaden. Då räknas inte den mat de köpte på restauranger och korvkiosker och sådant. Tänk om familjen Husman också har två stora hungriga hundar, en katt, fyra hamstrar, en båt och ytterligare en bil? Då har de väldigt stora utgifter varje månad. Om familjen Husman tycker att de skulle vilja ha mer pengar för exempelvis kläder och semestrar skulle de alltså kunna köpa billigare mat, ringa mindre eller sälja en av bilarna. Det kan de räkna ut genom att göra en budget. I budgeten får de se vart pengarna tar vägen och det är först då de har chans att gör ändringar. När de vet hur deras budget ser ut kan de göra upp en plan och en ny budget som de tycker passar familjen bättre. Då har de större chans att få mer pengar över till annat de vill göra. Det gäller sedan att hålla budgeten också. Gratis skolmat inte självklart I Sverige är skolmaten gratis. Det står till och med skrivet i skollagen att den ska vara gratis. Sverige är ganska ensamt om att ha gratis skollunch. Ett annat land som också har gratis skollunch är Finland. Skolmat finns i flera länder, som Storbritannien, Italien, Tyskland, Malaysia, Nya Zeeland, Mexiko och USA. Men där måste föräldrarna betala om deras barn ska få äta på skolan. I många andra länder, där det inte serveras någon skolmat alls, får eleverna själva ta med sig mat till skolan om de ska få något i magen. Det kan vara en smörgås och mjölk och kanske lite frukt. År 2006 kostade skolmaten i Sverige i genomsnitt kronor per elev och år. Då har man räknat in både råvaror, personal och transporter. I genomsnitt kostar en skollunch ungefär 8-9 kronor, men skillnaderna är stora mellan olika kommuner. Skollunchen kan kosta alltifrån 4 till 13 kronor per lunch. För även om det är lag på att skollunchen ska vara gratis så är det kommunerna runtom i landet som själva bestämmer hur mycket den får kosta. Källa: och Skolmaten i Sverige är gratis. Den betalas med skattepengar. I många andra länder får barnen ta med mat själva. I en del länder får föräldrarna själva betala för skolmaten. foto: Scanpix 19 ill: Amanda Hellberg

6 TEMA: FAMILJENS EKONOMI Olika sätt att få pengar ill: Lena Forsman Största delen av svenska familjers pengar kommer från föräldrarnas lön som de får när de jobbar. De kan vara anställda på ett företag och få lön eller ha egna företag. Föräldrar kan få föräldrapenning när barnen är små. Det betyder att de får betalt av staten varje månad när de är hemma och tar hand om barnen. Man kan få föräldrapenning under sammanlagt 480 dagar. Det är sammanlagt lite mer än ett år. När ett barn är sjukt kan en förälder eller en annan vuxen också få ersättning för att vara hemma och ta hand om barnet. Om en vuxen går i skolan för att utbilda sig vidare kan han eller hon få studiemedel. Det består av både bidrag och lån. Själva lånet ska sedan betalas tillbaka. Ibland händer det att vuxna blir sjuka och inte kan jobba. Under den första tiden som man är sjuk får man behålla det mesta av lönen från jobbet. Är man sjuk under längre tid får man sjukpenning. När vi jobbar får vi pengar i form av lön. Om vi inte kan jobba utan är sjuka kan vi få sjukpenning. Olika bidrag hjälper till Alla familjer har rätt till barnbidrag som betalas ut till en av föräldrarna. Det är kronor i månaden per barn. Har familjen flera barn är barnbidraget större. Då får man flerbarnstillägg. För att familjer som inte har så höga inkomster ska ha råd med tillräckligt stor bostad finns det bidrag. Det heter bostadsbidrag. Det är svårt för framförallt barnfamiljer med bara en vuxen att ha råd med en tillräckligt stor bostad. När jag blir större kanske jag får ett syskon. Då får min familj flerbarnstillägg. Om jobbet tar slut Ibland är tiderna svårare och då kan många företag vara tvungna att säga upp anställda. De blir då arbetslösa och får inte längre ut någon lön. Under tiden man söker nytt jobb kan man få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Den ger mindre pengar än man hade i lön. Men den hjälper i alla fall till att man klarar ekonomin någorlunda. Skatterna betalar De flesta bidrag och bistånd och sjukpenning kommer från staten. Dessa pengar kommer från de skatter som alla som arbetar i Sverige måste betala. De betalar genom skatten pengar som kan hjälpa till om något händer, att man till exempel blir sjuk. 20 Låna eller spara? Även om man gör en budget och planerar för sina utgifter väldigt noga kan det hända att man i alla fall behöver köpa mer än vad man tänkt sig. Det kan till exempel vara en ny ryggsäck eftersom den gamla gått sönder, eller att det gått hål i regnstövlarna. Därför behöver man planera också för sådana saker. Ibland kan något som är stort och dyrt gå sönder, till exempel ett kylskåp eller en tv. Det är bra att ha sparat en mindre summa pengar varje månad. Pengar som man sedan kan ta av när det behövs. Då blir det inte så jobbigt om det händer något oplanerat. När man ska köpa en riktigt stor sak, en bil eller ett hus, är det svårt att spara ihop alla pengar i förväg. Det kan ta för lång tid. Till sådana inköp kan det vara bra att låna. Man kan inte låna till hela priset, men en stor del. Det kostar olika mycket att låna pengar beroende på var man lånar pengarna. Man kan jämföra räntan och avgifterna på olika lån så att lånet inte blir onödigt dyrt. Om man ska köpa en bil för kronor kan man få låna som mest kronor. När lånet är betalt kan bilen ha kostat kronor. Ibland kan det löna sig att låna även till andra saker. Om till exempel tv:n där hemma är gammal och snart kommer att gå sönder kan man passa på att titta efter en tv på rea. Betalar man tillbaka lånet snabbt kan kostnaden för lånet tillsammans med kostnaden för rea-tv:n bli lägre än om man hade köpt tv:n till fullt pris. ill: Lena Forsman

7 Hur många timmar kostar en fotboll? Vissa vuxna tjänar jättemycket och andra tjänar mindre. Om man lägger ihop alla löner i Sverige och sedan delar alla pengarna lika mellan dem som får lön, får man fram en medellön. År 200 var medellönen i Sverige kronor per månad. Den som jobbar heltid jobbar ofta 40 timmar varje vecka. På en månad blir det cirka 160 timmar (40 timmar x 4 veckor = 160 timmar). Man kan dela månadslönen kronor med alla timmar som den vuxna måste jobba för de pengarna. Då blir det 161 kronor per timme. När man betalat skatt blir det ungefär 120 kronor kvar. Lyckoslanten har räknat ut hur många timmar en vuxen måste jobba för att kunna köpa olika saker. Vi har tagit fram ungefärliga priser på sakerna i listan. Vissa grejer kan säkert vara billigare eller dyrare. En chipspåse En biobiljett En ridlektion En fotboll Ett par jeans Ett par gympadojor En cykel I-pod En tv En bil (begagnad) Priset i kronor (på ett ungefär) 25 kronor 65 kronor 100 kronor 19 kronor 250 kronor 349 kronor kronor kronor 000 kronor kronor Priset i timmar på jobbet 13 minuter 33 minuter 50 minuter 1 timme och 29 minuter 2 timmar och 5 minuter 2 timmar och 55 minuter 8 timmar och 20 minuter 19 timmar och 10 minuter 58 timmar och 20 minuter 833 timmar och 20 minuter Källa: Lyckoslanten, SCB foto: isockphoto Var det billigare förr? Kanske brukar din pappa säga För 30 år sedan kostade minsann glassen Top Hat bara två kronor det var billigt det! Frågan är om han har rätt. Det kan du själv kolla. Gå in på På prisomräknaren kan du jämföra priser från förr med vad de motsvarar idag. Kronans värde förändras för varje år och för det mesta minskar kronans värde. Det gör att en Top Hat som kostade två kronor år 198 borde kosta lite mer än sju kronor idag ifall man bara räknar på kronans förändrade värde. Men i affären idag kostar en Top Hat 13 kronor. Alltså har en Top Hat blivit dyrare att köpa idag än den var för 30 år sedan. En liter bensin Ett barnbidrag per månad En villa En vanlig lön En BigMac-hamburgare En semesterresa till Kreta för en person i två veckor En diskmaskin 198 1,85 kr 185 kr kr kr 9,5 kr kr kr Kronans värde 198 Januari 2009 jämfört med 2008 Slutsats 10,24 kr kr kr kr 38 kr kr 3 90 kr 2 kr =,50 kr 185 kr = 6 kr kr = kr kr = kr 10 kr = 36,50 kr kr = kr kr = 8 80 kr Lösningar dyrare idag mer värt ungefär samma mer lön ungefär samma billigare mycket billigare Källa: SCB, Institutet för Privatekonomi och Lyckoslanten Kompassen hjälper till Tycker du att det är roligt och vill pröva på att räkna inkomster och utgifter kan du gå in på webbsidan Där finns bland annat ett budgetverktyg där du kan räkna ut din egen familjs budget. Du kan också få hjälp med att räkna ut hur mycket och hur länge du behöver spara för att komma upp i olika summor. Och köper du till exempel en chokladkaka i veckan kan du på Ekonomikompassen räkna ut hur mycket choklad du köper för på ett år. Lyckokryss: 01/09 Tema: Familjens ekonomi Lösenord: Budgetmöte DEN SLANTEN BÖR RÄCKA TILL HELA SJU DAGARS UTGIFTER SMIDIGA OCH MJUKA I KROPPEN BEREDD MAMMA RIKTIG RODD- TA UTAN ÄPPEL- MU OSIS BÅT LOV R DRICKA S DET ÄR HEMMET FÖR BILEN TASKIG ÄR OCH MAN I OSCHYSST DUSCHEN V E C K O P E N G E N A JOBBA MED Bildidé: Föräldrarna T K A L A sitter och kämpar budgeten: lån, mat, kläder.. Barnen R A K som står bredvid: godis, leksaker.. A TRASSEL & G ETT ORD KAN LÖN R E SOM SEN I Ö EN FRÅGA OM TID D EN VILL BIT AV HA HELA I KALL L U A GAV BEBIS KNÄPP- SKALLE PUNG- BJÖRN KVASTEN som I D I O OBAMA- med SMAKAR LAND Amortering, billån, MUMS INTE G O D O UTAN KURVA FINSK INÅT U S A HÄLSAT KOMMER VALUTA ÄKTA Dataspel, FÖRST KÄRLEKS- MAN A E U R O M FULL BLIR KRYDDA OCH AV P L O TE DRAS OXE OREDA ÅKTE Ö R T BORT IBLAND K FATTIG- DOM N E N MITT PÅ SVERIGEMÄ- PADDEL ANNAT BENET PIGG & INTE SÅ STERSKAP FÖR FRISK STORA MÖBLERA SVÄRD TONÅRING K S S M NYBADAD DE LÅSAS MOTSAT- UTGIFT. HJÄLP PÅ TRAVEN TILL DET FRIA EUROPAMÄ- STOPPAT I N K O M S T U T E STERSKAP UNDAN OCH Å R A ÄR S T SMÅ- AVLIDA FLODER SUGS VID ÄR JU OSCHYSST GULLIG STÄDNING KOLOR FÄRG Å A R N S E G A TASKIG B U D G E T M Ö T E OCH D Ö RADIE N R Ä R SNURRIG BARA ALLA ETT DET LÅNGT Y R KLOCKA R RA FINNS VÄGG- UTTAG ÄR ORÖRD TELEFON TÅRTA BERÄT- TADE TITTA! GULLIG GER E L ALIEN O D E L A D E M DRYCK D I E S E L M O S S T I TRAKTOR- BRÄNSLE POTATIS- RÖRA GRISIGT STÄLLE CIRKEL- TECKEN A KON- TRAKT BRÖSTET PUMPS A V T A L A M M A D E S K O R Dolda orden: Good och Evil 4-bitars pussel 1. Curling 2. Isfiske 3. Slalom 5. Snowboard 4. Hundspann 6. Skridskor Huvudstäder: Sverige: Stockholm, Danmark: Köpenhamn, Norge: Oslo, Indien: New Delhi, Irland: Dublin, Kanada: Ottawa, Kina: Peking, Ryssland: Moskva, Vietnam: Hanoi, Österike: Wien Bildgåtor Korsordet Sudoku