Delårsrapport Fastställd av KF

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport 2010-07-31. Fastställd av KF 2010-10-28"

Transkript

1 Delårsrapport Fastställd av KF

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Arboga kommun Box Arboga Telefon: Organisationsnummer: Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: E-post: 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Snabba fakta Resultatet enligt resultaträkningen uppgick vid utgången av juli månad till 1,6 mkr, vilket är ett underskott jämfört med budget på 1,1 mkr. Resultatet enligt resultaträkningen bedöms vid utgången av år uppgå till 4,6 mkr. Prognosen för år i förhållande till budgeterat resultat, 2,7 mkr, resulterar i ett överskott på 1,9 mkr. Nämnderna prognostiserar ett överskridande jämfört med budget uppgående till 10,4 mkr. Prognosen för finansieringen av kommunens verksamheter visar på ett överskott på 12,3 mkr. Periodens nettoinvesteringar uppgick till 16,7 mkr. Prognosen för år uppgår till drygt 70 mkr, vilket underskrider budgeten med 12,2 mkr. Befolkningen i Arboga var personer 30 juni. Vid halvårsskiftet hade kommunen 957 anställda. Visste du att under delårsperioden Var 83 procent av kommunens anställda kvinnor. Fyllde Ekbacksbadets utomhusbad 40 år. Fanns cirka 90 hälsoinspiratörer i kommunen. Har cirka 100 ärenden relaterade till bygglov/bygganmälan och cirka 520 ärenden relaterade till miljö- och hälsoskydd handlagts. Var andelen studerande som fullföljer sina studier vid den gymnasiala vuxenutbildningen 98 procent. Startade 37 nya företag i Arboga. Hade 51 procent av medarbetarna inom förskolan högskoleutbildning. Innehållsförteckning Snabba fakta 2 Organisationsöversikt 4 Förvaltningsberättelse 5 Kommunfullmäktiges strategiska områden 6 Boende 8 Livsmiljö 9 Service och tillgänglighet 11 Näringsliv 12 Besökare 13 Utbildning 14 Kommunikation 16 Kommunen som arbetsgivare 17 Omvärldsorientering 18 Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning 20 Medarbetare 23 Drift- och investeringsredovisning 25 Verksamhetsredovisning 26 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse 26 Barn- och utbildningsnämnd 29 Fritids- och kulturnämnd 31 Miljö- och byggnämnd 33 Socialnämnd 35 Teknisk nämnd 37 Kommunägda företag och organisationer 41 Ekonomisk redovisning 44 Resultaträkning 44 Noter till resultaträkning 45 Kassaflödesanalys 46 Balansräkning 47 Noter till balansräkning 48 Noter till balansräkning, forts. 49 Redovisningsprinciper 50 Ordlista och förklaringar 52 3

4 ORGANISATIONSÖVERSIKT Organisationsöversikt I Arboga kommun bildar socialdemokraterna och vänsterpartiet majoritet. Tillsammans har de 21 av de 41 mandaten i kommunfullmäktige. KOMMUNFULLMÄKTIGES MANDATFÖRDELNING (41 MANDAT) Socialdemokraterna 18 Moderaterna 7 Folkpartiet 4 Centerpartiet 3 Omsorgspartiet 3 Vänsterpartiet 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 1 Inom tekniska nämndens verksamhet återfinns kommunens bostadsverksamhet (ABO) med 320 lägenheter. 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden Kommunfullmäktige beslutade år 2007 om fyra övergripande visioner som ska gälla för perioden Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. Arbogabon är trygg, jämställd och jämlik och har stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden. Arboga kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. Här finns en kreativ miljö och en god service byggd på nära samverkan mellan näringsliv, föreningar och samhälle. Kommunen har en stabil befolkningsutveckling med över invånare år Utifrån visionerna beslutar kommunfullmäktige om strategiska områden och mål inom dessa områden. Kommunstyrelsen och nämnderna har för sina respektive områden beslutat om detaljmål samt mått för att mäta måluppfyllelsen. Följande strategiska områden har beslutats för perioden Boende Livsmiljö Service och tillgänglighet Näringsliv Besökare Utbildning Kommunikation Kommunen som arbetsgivare Redovisning av måluppfyllelse Vid informationen om mål och måluppfyllelse i delårsrapporten anges en färg vid varje mål. Färgerna visar graden av måluppfyllelse. Målet är uppfyllt eller bedöms uppfyllas under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Målet är delvis uppfyllt eller bedöms bli delvis uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Minst 80 procent. Målet bedöms inte vara uppfyllt eller bli uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Målet har inte kunnat bedömas. 5

6 KOMMUNFULLMÄKTIGES STRATEGISKA OMRÅDEN Kommunfullmäktiges strategiska områden Samlad bedömning Under det första halvåret minskade Arbogas befolkning med 34 personer. För att få fler att flytta till Arboga vill kommunen erbjuda en mångfald av alternativa bostäder, både i tätorten och på landsbygden. Tillgången på villatomter är god liksom tillgången på tomtmark för lägenheter. Planarbete pågår både inom Arboga tätort och vid Hällarna, Frösshammarsön, för att det fram till årsskiftet ska finnas nya planer omfattande 120 bostäder. Planeringen för ett nytt trygghetsboende framskrider. I Arboga ska kommunen ge ett gott stöd till utsatta och marginaliserade grupper i samhället. För att nå så många som möjligt har informationen till aktuella grupper utvecklats. I början av året invigdes Arbogas nya digitala hus som ett led i att erbjuda invånarna ett varierat utbud av fritids- och kulturaktiviteter. Arbetet med att Arboga ska ta ett aktivt ansvar för en bra miljö och en hållbar utveckling pågår, bland annat genom städning av gatumiljö samt utredning av behov av marksanering och miljöförbättrande åtgärder. Under delåret har kommunen fattat beslut om vårdgarantier som innebär att personer som bor på äldreboenden eller har hemtjänst har rätt till en timmes personlig tid i veckan samt möjlighet till utökad utevistelse och utökad städning. Arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i kommunens lokaler pågår och en tredjedel av åtgärderna kommer att vara slutförda innan årsskiftet Barnen i Arboga ska ha en trygg miljö, vilket en undersökning bland eleverna i Arbogas skolor visar att de har. En ändring i detaljplanen för kvarteret Porsen har beslutats i kommunfullmäktige vilket ger förutsättningar för ett nytt trygghetsboende. Näringslivet i Arboga har förstärkts under årets första sju månader med fler registrerade företag inom nya branscher och fler nystartade företag. ICA:s etablering av en livsmedelsaffär är ett exempel. Arbogas satsning på att bli ett logistiknav i Sverige har inneburit att Starka betongindustrier förlagt sitt centrallager för Mellansverige i Arboga. Besöksnäringen bedöms ha ökat i Arboga under årets sju första månader. Fler publika evenemang har genomförts och de etablerade evenemangen rapporterar fler besökare än tidigare. Satsningar har gjorts på att förstärka informationen om Arboga. Ett nytt arbetssätt har införts i skolan och alla elever i årskurs 7-9 ska få en bärbar dator från och med höstterminen. Syftet är att fler elever ska nå de nationella målen. Inom grundskolans årskurser F 3 är riktvärdet cirka 20 elever per klass. Genomsnittet i klasserna uppgår till under 20 elever men fortfarande finns ett antal klasser där elevantalet överstiger 20 elever. I augusti 2009 valde 37,1 procent av Arbogaungdomarna Vasagymnasiet och den preliminära siffran för höstterminen är 41,3 procent. Målsättningen är minst 50 procent. Arbogas arbete med att få en högre andel högskoleutbildad personal till förskolan har resulterat i en ökning av andelen från 44 procent år 2009 till 51 procent vårterminen. Goda kommunikationer med buss och tåg är en viktig faktor för Arboga och kommunen fortsätter att driva frågan om stomlinjetrafik med buss på sträckan Arboga Götlunda Örebro. Kollektivtrafiken har under helger förbättrats mellan Arboga och Örebro genom att fler turer tillkommit. Även under arbetspendlingstid avgår från och med år fler tåg från Arboga station än tidigare. 6

7 KOMMUNFULLMÄKTIGES STRATEGISKA OMRÅDEN Under våren har en chefsutbildning genomförts. Den medarbetarenkät som redovisades under våren visar att 44 procent av medarbetarna är ganska eller mycket nöjda med kommunen som arbetsgivare. 39 procent svarade att kommunen varken var bra eller dålig som arbetsgivare. Arbetet med att erbjuda deltidsanställda, som så önskar, utökad tjänstgöringsgrad bevakas när tillfälle ges. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska de sju första månaderna under år. Satsningarna på det förebyggande hälsoarbetet har ökat bland annat genom fler hälsoinspiratörer. 7

8 STRATEGISKT OMRÅDE: BOENDE Strategiskt område: Boende Arboga är en attraktiv kommun att bo i genom att bostadsbyggandet stimuleras. Detta bör ske genom att erbjuda en inspirerande mångfald av alternativa bostadsområden. Vi vill främja byggandet av nya bostäder för Arbogabor och nyinflyttade och skapa centralt belägna bostäder för seniorer. Stadsmiljön i centrum och utefter Arbogaån bevaras och upprustningen av de unika miljöerna fortsätter. Vidare arbetar vi för ökad service till Arbogaborna utanför tätorten. Andelen outhyrda lägenheter i bostadsbeståndet i kommunen ska minska årligen. Ett övergripande mål för Arboga kommun är att erbjuda attraktiva tomter både i och utanför Arbogas tätort. Under perioden har flera planer och program tagits fram i syfte att öka antalet tomter och utveckla nya områden för byggnation. Bland annat finns nu ett planprogram och en första detaljplan för kvarteret Åbrinken. Planen medger ett helt nytt bostadsområde nära Arbogaån och nära centrum. Andra områden där planprogram eller detaljplaner tagits fram eller håller på att tas fram är kvarteren Rönnen, Porsen och Marknaden. Syftet med kvarteret Rönnen är att erbjuda tomter för villabebyggelse i centrala Arboga. I kvarteret Porsen planeras ett äldreboende och i kvarteret Marknaden har företaget Bovieran visat intresse för att bygga ett seniorboende. Ett nytt optionsavtal har även tecknats för Lisenborg. Optionsavtalet innebär att företaget Seniorer Hus & Hem AB har förtur för byggnation av parhus. Under våren har tekniska nämnden antagit ett planprogram för Frösshammarsön/Hällarna och detaljplanearbetet har påbörjats. Syftet är att skapa förutsättningar för nya upplåtelseformer. Arbetet för att göra kommunens bostadsområden attraktiva för de boende och locka fler hyresgäster till kommunens bostäder fortgår. Ambitionen är att minska antalet outhyrda lägenheter. Vakansgraden för ABO:s lägenheter har legat på cirka tio procent under år i jämförelse med 17 procent år Arbetet för att skapa ett nytt trygghetsboende i kvarteret Porsen fortsätter. Bland annat ser en projektgrupp över vilken verksamhet och vilket innehåll som ska finnas i trygghetsboendet. Ett första utkast till förslag har tagits fram. Arbogaåns norra strand har varit föremål för utredning under våren. Det har visat sig att det finns stora stabilitetsproblem utmed kajen mellan Herrgårdsbron och Varvsgatan. Arbetet kommer att delas upp i nio etapper. Den första etappen kan förhoppningsvis påbörjas under hösten. I slutet av perioden invigdes en ny brygga vid Arbogaåns södra strand, strax intill Strandgården. Bryggan ska vara en plats för rekreation för både Arbogabor och besökare. Bryggan är byggd så att den är tillgänglig för personer med funktionshinder. Mål och måluppfyllelse Övergripande mål I Arboga kommun skapas årligen alternativa boendeformer i varierande miljöer. Nya detaljplaner både i och utanför Arboga tätort antas under planperioden. Under planperioden tas nya planer omfattande totalt 120 lägenheter i flerfamiljshus eller villor fram. Måluppfyllelse Tillgången på villatomter är god och tomter kan erbjudas på olika platser. Tomtmark för lägenheter finns inom Ljungdalsområdet och planering pågår även för andra områden. Planarbete pågår på olika platser inom Arboga tätort samt vid Hällarna. Pågående planarbete kommer att uppfylla målet. Kvarteret Porsen medger byggnation av cirka 90 lägenheter. Plats för resterande lägenheter kommer att finnas i andra planer till exempel Åbrinken och Rönnen. 8

9 STRATEGISKT OMRÅDE: LIVSMILJÖ Strategiskt område: Livsmiljö Arboga är en trygg och säker kommun att leva i. Vi skapar en trygg miljö och förebygger brott. Vi verkar för att fler poliser placeras i Arboga och anlitar vid behov väktare för att öka tryggheten. Ett annat sätt att förebygga brott är att stärka de sociala nätverken för Arbogas befolkning. Arboga kännetecknas av en inspirerande livsmiljö. I Arboga ges alla tillgång till ett varierat utbud av fritids- och kulturaktiviteter genom ett fortsatt generöst kommunalt stöd till dessa verksamheter. Folkhälsoarbetet prioriteras. Idrottsplatser tillhandahålls i kommunen. Vi förbättrar tryggheten för dem som reser till ridhuset. Ungdomars inflytande och ansvar utökas. I Arboga tar vi ett aktivt ansvar för en bra miljö och en hållbar utveckling. Fjärrvärme ska i ännu större utsträckning ersätta olja och el för uppvärmning. Den höga andelen biobränsle i fjärrvärmen bibehålles och bostadsuppvärmningen med förnyelsebara energislag uppmuntras. Återvinningsstationerna behålles. Arboga har ett bra samhällsklimat där jämställdhet präglar allt arbete. I Arboga ges ett gott stöd till utsatta och marginaliserade grupper. Socialförvaltningens förebyggande arbete på samhälls- och gruppnivå stärks, våldutsatta kvinnor stöds och kvinnojourens arbete uppmuntras. Missbrukarvården erbjuder flera kommunala öppenvårdsalternativ och barnperspektivet genomsyrar allt arbete. Flyktingmottagandet fortsätter i den omfattning som kommunen klarar och Arboga har ett väl fungerande integrationsarbete. Skolans och förskolans personal har kunskap i HBT-frågor och genuspedagogik. Kommunen arbetar aktivt för att förbättra informationen till alla som bor i Arboga. För att nå dem som har behov av socialförvaltningens tjänster utvecklas både pappersinformationen och informationen på webbplatsen. Socialförvaltningen arbetar även med uppsökande verksamhet till alla som är över 75 år och som inte har insatser av socialförvaltningen. Under året har en ungdomsguide tagits fram med telefonnummer och webbadresser till kommunens resurser och andra organisationer som stöttar och hjälper ungdomar. Guiden har delats ut till elever från årskurs 7 till och med gymnasiet. Kommunen arbetar även med att utveckla dialogen med föreningslivet för att ge föreningar så bra förutsättningar som möjligt att bedriva verksamhet. Beslut om att anlägga motionsslingan Hälsans Stig har tagits under året för att öka möjligheterna till trygg och säker motion. En utredning om Ekbacksområdet har gjorts för att se vilka förutsättningar som finns att utveckla området till en mer omfattande idrottsanläggning. I början av året invigdes Arbogas nya digitala hus, som ger möjlighet att direktsända musik- och teaterföreställningar samt visa digital bio i Arboga. Brottsförebyggande rådet i Arboga, BRÅ, samordnar kommunens brottsförebyggande arbete och har bland annat tagit fram en skrivelse om hälsoriskerna med energidrycker. Handeln har kontaktats och informerats och en önskan om åldergräns för inköp av energidrycker har framförts. Ungdomsfullmäktige har under skolavslutningen genomfört ett drogfritt arrangemang som riktar sig till högstadie- och gymnasieelever. För att finansiera arrangemanget beviljades anslag ur Samfond 2. Evenemanget blev mycket välbesökt. 9

10 STRATEGISKT OMRÅDE: LIVSMILJÖ Under skolavslutningen anlitades även väktarinsatser i centrum och inför skolavslutningen genomfördes informationsinsatser för att locka fler vuxna att engagera sig i Vuxna på stan. Byggnationen av ett nytt gruppboende har påbörjats på Trädgårdsgatan. Boendet byggs för att vara så energieffektivt som möjligt. Mål och måluppfyllelse Övergripande mål Andelen fastighetsnära miljöhus/sorteringsutrymmen ökar varje år. På industriområdet mellan Arbogaån och järnvägen utefter Norra Ågatan är gatumiljön uppstädad och behovet av marksanering och miljöförbättrande åtgärder inom området klarlagd. Fritids- och kulturverksamheten ska bidra till ett aktivt föreningsliv. Det kommunala trygghetssystemet når alla som har ett behov av samhällets stöd. Måluppfyllelse En bygglovansökan om miljöhus har lämnats in till miljöoch byggnämnden under årets första sju månader. Projektet kommer att genomföras under hösten. Prognosen är att målet nås. Kommunen stöttar föreningarna med råd och aktiva insatser samt hjälper dem som vill starta en förening. Socialförvaltningen arbetar med att utveckla informationen som ska nå ut till boende i Arboga. Pappersinformationen distribueras till alla som är över 75 år och som inte har insatser av socialförvaltningen. Senior + bedriver uppsökande verksamhet till alla personer över 75 år och som ej har några insatser från socialförvaltningen. Huruvida informationen är tillgänglig för alla som behöver samhällets stöd kan inte bedömas. 10

11 STRATEGISKT OMRÅDE: SERVICE OCH TILLGÄNGLIGHET Strategiskt område: Service och tillgänglighet Arboga är känt för trygghet och service för våra äldre och funktionshindrade. Vi bygger trygghetsoch serviceboende med möjlighet till både integritet och gemenskap. Tjänster och tillgänglighet är utvecklade för att underlätta vardagen. Möjligheten till vägledning och stöd i kontakten med vård och myndigheter är förbättrad. Arboga är en trygg miljö för barn. Antalet barn i barngrupperna i förskolan är färre. Kommunens verksamheter bedrivs i huvudsak i egen regi. Alternativa driftsformer och konkurrensutsättning av kommunens verksamheter hanteras från fall till fall, som en naturlig del i kommunens olika beslutsprocesser. Socialnämnden erbjuder aktiviteter till äldre personer som bor hemma. Under våren har utbudet av aktiviteter ökat, genom att merparten av de aktiviteter som erbjuds på kommunens särskilda boenden även varit öppna för äldre som bor hemma. Socialnämnden har under våren tagit beslut om så kallade vårdgarantier. Vårdgarantierna har tagits fram i samråd med handikapprådet och pensionärsrådet. De vårdgarantier som beslutats är att boende på särskilda boenden och personer med hemtjänst ska ha rätt till en timmas personlig tid i veckan där de kan bestämma vad de vill ha hjälp med. Alla har också rätt till en schemalagd aktivitet varje dag. Utevistelse samt städning i mer än två rum och kök är också vårdgarantier som ska gälla. Arbetet för att skapa ett nytt trygghetsboende i kvarteret Porsen fortsätter. Bland annat ser en projektgrupp över vilken verksamhet och vilket innehåll som ska finnas i boendet. Ett första utkast till förslag har tagits fram. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder i kommunens lokaler fortgår under resten av året. En tredjedel av åtgärderna kommer att vara utförda innan slutet av år. Antalet barn i förskolan och förskoleklass har minskat och barngrupperna har blivit mindre. Trenden ser ut att hålla i sig på grund av ett vikande befolkningsunderlag. Enkätundersökningar under våren visar att eleverna i Arbogas skolor känner sig trygga. Mål och måluppfyllelse Övergripande mål Vårdgaranti med servicenivå och tidsangivelser är införd. Fler barn, unga, vuxna och äldre med behov av insatser har möjlighet att bo kvar hemma. Byggnation av ett nytt trygghetsboende påbörjas år. Barnomsorg erbjuds på obekväma arbetstider senast år Måluppfyllelse Vårdgarantin är införd och ett utvecklingsarbete pågår för att alla enheter ska kunna erbjuda vårdgarantierna med de servicenivåer och tidsangivelser som beslutats. En enhet har genomfört garantierna, två enheter har delvis genomfört dem. Bedömningen är att alla enheter kan erbjuda samtliga garantier innan år För vuxna personer samt personer med hemtjänst uppnås målet. För barn och unga nås inte målet. Målet har inte uppnåtts när det gäller att ta emot utskrivningsklara personer från sjukhus. Samlad bedömning är att målet inte uppnås. Ändring av detaljplan för kvarteret Porsen behandlas i kommunfullmäktige i augusti. Barn- och utbildningsnämnden budgeterar för målet Bedömningen är att målet nås. 11

12 STRATEGISKT OMRÅDE: NÄRINGSLIV Strategiskt område: Näringsliv Antalet arbetstillfällen i Arboga ökar. Detta skapas med en kombination av ett bra näringslivsklimat, genom goda relationer och en konstruktiv dialog mellan kommunen och våra företagare samt en kreativ miljö för nyföretagande och entreprenörskap. Vårt lokala näringsliv ges bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas. Arbogas centrum utvecklas till en än mer levande stadskärna. Genom aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia bidrar vi till att utveckla turism och besöksnäringen, som en allt viktigare näringsgren för Arboga. Arbogas näringsliv har förstärkts under delåret. En viss nedgång under lågkonjunkturen år 2009 kunde märkas, men inriktningen på ett mer differentierat näringsliv har medfört att riskerna spridits. På det viset har de enskilda branscher som drabbades av 2009 års kris inte påverkat helheten för Arbogas näringsliv särskilt mycket. Arboga har haft en tillväxt inom bland annat logistik och befintligt näringsliv har gjort vissa satsningar även under lågkonjunkturen. Nu fortsätter satsningarna och flera verkstadsföretag anställer, växer och investerar. Att utveckla Arboga som logistiknav har visat sig lyckosamt. Invigningen av försvarets centrallager under år 2009 var en milstolpe. Under våren har ännu en logistiketablering skett då Starka Betongindustrier etablerade sitt centrallager för Mellansverige i Arboga. I och med etableringen förvärvade företaget Kilenkryssets anläggning där de förutom logistik- och lagerytor även bygger ut produktionskapaciteten. Det skapar cirka 30 nya arbetstillfällen utöver de tio befintliga. Framtida utveckling på Marieborgsområdet blir att skapa en omlastningscentral för att kunna locka ytterligare logistiketableringar. Nyföretagandet visar en ökning jämfört med samma tid förra året. Även det totala antalet aktiva företag i Arboga följer trenden från föregående år och visar en ökning första halvåret. Inom sektorn handel har nya företag tillkommit inom branscher som inte funnits representerade tidigare. Allt tyder på att utvecklingen mot ett mer differentierat och specialiserat näringsliv fortsätter. Detta gäller både inom handeln och traditionella tjänste- och industriföretag. Mål och måluppfyllelse Övergripande mål Arbetsmarknaden breddas så att Arboga år 2012 tillförts minst tre företag inom områden som inte fanns representerade år Arboga kommuns service till företagen förbättras årligen och senast år 2011 är Arboga bland de tio bästa i SBAs serviceundersökning. Antalet nystartade och verksamma företag är minst 30. Överlevnadstiden för dessa ska vara högre än genomsnittet i länet. Antalet arbetstillfällen i Arboga ökar varje år. Måluppfyllelse Två registrerade företag inom branscher som inte hade representation 2008 har tillkommit. Bedömningen är att målet kommer att uppnås. Nästa serviceundersökning utförs år Målet kan inte mätas år. Antalet nystartade företag med F-skattsedel perioden januari-juni år var 37 stycken, vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år. Statistik och analys av företagens överlevnad sedan år 2009 kan göras först år Antal förvärvsarbetande med arbetsplats i Arboga var: 2006: personer, 2007: personer, 2008: personer. Redovisning från SCB för år 2009 sker i februari år

13 STRATEGISKT OMRÅDE: BESÖKARE Strategiskt område: Besökare Genom en fortsatt satsning på en inspirerande miljö i all planering och byggnation och aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia, bidrar vi till att utveckla turism och besöksnäringen. Speciellt viktigt blir det att se besökarna, som en kontaktpunkt för att ge information om Arboga och via gott värdskap påverka dem att återkomma till Arboga. Under delåret har en fortsatt satsning skett på utveckling av inspirerande evenemang och mötesplatser med tonvikt på kultur och historia. Speciellt viktigt har det varit att se besökarna som en kontaktpunkt för att ge information om Arboga och via gott värdskap få dem att vilja återkomma. Den samlade bedömningen är att värdet av den totala turismen kommer att öka med minst fem procent under år. Under delåret har satsningar gjorts för att förstärka informationen och marknadsföringen via exempelvis annonser, webbplats och informationsskyltar. Satsning har även skett i form av personlig marknadsföring på publika platser. Om det är möjligt att nå målsättningen att öka antalet besökare på evenemangen med tio procent per år samt antalet besökare i Arboga med fem procent är i nuläget inte mätbart, bland annat eftersom den samlade statistiken för turismutvecklingen redovisas årligen via den så kallade TEM-undersökningen. Men flera indikatorer tyder på en positiv trend. Enligt färsk statistik från Västmanlands kommuner och Landsting (VKL) har antalet besöksnätter ökat i området Köping, Arboga och Kungsör under perioden januari till juni. Antalet publika evenemang har ökat jämfört med föregående år och flera av evenemangen rapporterar fler besökare. Näringsidkare som känner av turistströmmar rapporterar också en ökning av kunder från intilliggande orter som Västerås, Eskilstuna, Örebro, Hallstahammar med flera. Den samlade bedömningen är att besöksnäringen ökat under första halvåret och att det finns goda förutsättningar att nå målet. Mål och måluppfyllelse Övergripande mål Antalet besökare ökar med minst fem procent per år. Mötesplatserna i Arboga utvecklas och lockar fler att vistas där. Måluppfyllelse Den samlade bedömningen utifrån ett antal indikatorer är att besöksnäringen ökat under delåret. Det finns goda förutsättningar att uppnå målet vid årets slut. Ett sätt att utveckla de naturliga mötesplatserna i stadskärnan är att skapa fler publika evenemang i mindre skala. Satsningarna på Torglördagar är ett av flera exempel. De har varit välbesökta och har gett förutsättningar för Arbogabor att träffas. Genom att koncentrera dagligvaruhandeln till centrum ökar rörelsen i centrum och stadskärnan blir en naturlig träffpunkt. Etableringen av ytterligare en stor butik i centrum har bidragit till detta. Nygatan har möblerats med nya bänkar och växter för trivsamma möten. 13

14 STRATEGISKT OMRÅDE: UTBILDNING Strategiskt område: Utbildning Arboga är känt för en bra skolmiljö. Klasserna i våra grundskolors lägre årskurser har ett riktvärde på ca 20 elever. Arbetet med elever med behov av särskilt stöd prioriteras. Jämställdhet och jämlikhet är grundläggande värdeord i skolans arbete. Vasagymnasiet är attraktivt för våra ungdomar och programutbudet breddas till exempel genom samarbete med närliggande gymnasier. Skolan samarbetar med näringslivet och inspirerar till ungt företagande och entreprenörskap. Medel har avsatts för att varje elev i grundskolans och särskolans årskurs 7-9 ska få en egen bärbar dator. Syftet är att fler elever ska nå de nationella målen. Eleverna kommer att få datorerna under höstterminen. Samarbetet med Saab i Arboga har fortsatt och en ny kull elever började på Saab Tekniska gymnasium hösten. Ett samarbete har även skett mellan kommunstyrelseförvaltningens näringslivsenhet och Vasagymnasiet för att stärka Ung företagsamhet. har andelen elever från andra kommuner som studerar på Vasagymnasiet ökat. Från 23 procent under år 2009 till 38 procent i årskurs 1 vårterminen. Andelen högskoleutbildad personal inom förskolan har ökat från 44 procent år 2009 till 51 procent vårterminen. Även inom fritidshemmen har en ökning skett under året. Trots ökningen ligger Arboga fortfarande under riksgenomsnittet. Andelen elever som är godkända i alla ämnen har minskat från år 2009, då andelen var 80 procent. Under vårterminen var andelen 72,8 procent. Andelen studerande som fullföljer sina studier vid den gymnasiala vuxenutbildningen är hög, 98 procent, läsåret 2009/. Kommunfullmäktiges mål om att riktvärdet för antalet elever i grundskolans lägre årskurser F- 3 ska vara 20 per klass år 2012 har ännu inte uppnåtts. Snittantalet i Arbogas skolor är under 20 barn men det finns ett antal klasser där antalet övertiger 20 barn. Det förklaras av att föräldrar föredrar att ha sina barn i en närliggande skola framför att ha dem i klasser, som har 20 elever eller färre. Arbogas barn och elever ska uppleva att de har en god och trygg arbetsmiljö. För att mäta detta har under våren enkäter genomförts med elever i grundskolan och gymnasiet samt med föräldrar till förskolebarn. På en femgradig skala blev medelbetyget 4,28. Att få minst 50 procent av Arbogaungdomar att välja Vasagymnasiet har inte lyckats. Däremot 14

15 STRATEGISKT OMRÅDE: UTBILDNING Mål och måluppfyllelse Övergripande mål Riktvärdet för antalet elever i grundskolans lägre årskurser, F 3 är 20 elever per klass höstterminen Andelen Arbogaungdomar som studerar på Vasagymnasiet är minst 50 procent. Arbogas barn och elever upplever en god och trygg arbetsmiljö. Måluppfyllelse Varje läsår anpassas organisationen efter den demografiska utvecklingen. Under första halvåret var snittantalet elever 18,9 i förskoleklass och 18,7 i årskurs 1-3. Det finns dock ett antal klasser där antalet övertiger målet 20,0. Det förklaras av att föräldrar föredrar att ha sina barn i en närliggande skola framför att ha dem i klasser, som har enbart 20 elever. Bedömningen är att målet nås år I augusti 2009 började 167 Arbogaungdomar födda 1993 gymnasieskolan. 37,1 procent av dem valde Vasagymnasiet. Höstterminen beräknas 179 elever födda 1994 påbörja studier i årskurs 1 på gymnasiet. 41,3 procent har preliminärt valt Vasagymnasiet. Under vårterminen har enkäter genomförts med samtliga föräldrar i förskolan samt med samtliga elever i årskurserna 2, 5 och 8 i grundskolan, årskurs 2 i gymnasiet samt 7-9 i särskolan. Barn- och utbildningsnämnden har satt måttet för måluppfyllelse Minst betyget 3 på en 5-gradig skala. Medelbetyget ligger mellan 3,54 (åk 8) och 4,64 (åk 5). Det totala medelbetyget är 4,28. 15

16 STRATEGISKT OMRÅDE: KOMMUNIKATION Strategiskt område: Kommunikation Arboga befäster positionen som knutpunkt för kollektivtrafik i närregionen både för buss och tåg. Turtätheten utökas och omfattar en större del av dygnet. Speciellt beaktas bra kommunikationer för arbetspendlare. Arbetspendlingen till och från Arboga är omfattande. Närmare 40 procent av den arbetsföra befolkningen pendlar ut och drygt 30 procent av dem som arbetar i Arboga är inpendlare. Arboga har, näst efter in- och utpendlingen mot Köping, störst pendling till och från Örebro, Västerås, Kungsör och Eskilstuna. Ett EU-finansierat projekt, MerKoll, drivs tillsammans med Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen. Projektet tittar bland annat på hur busstrafiken kan utvecklas. I länet pågår, genom Mälab, arbetet med att ta fram ett trafikförsörjningsprogram för tågtrafiken där kommunerna och landstinget tillsammans ska formulera en uppfattning om vilket behov av trafikering som finns i Mälardalen. Fler genomgående tåg på Svealandsbanan har bidragit till fler förbindelser till och från Örebro. Övriga tåg, som vänder i Arboga, trafikeras av en lillpendel och för resenärer från Arboga och Kungsör sker ett byte i Eskilstuna för vidare färd mot Stockholm. Under året har arbetet med att driva frågorna om stomlinjetrafik med buss, som ett komplement till tågtrafiken, på sträckan Arboga Götlunda Örebro, fortsatt. Några tågförbindelser mitt på dagen har tillkommit på Mälarbanan till och från Örebro. Någon utökning med ytterligare en sen förbindelse från Örebro har inte uppnåtts under delåret. I arbetspendlingstid finns dock timmestrafik med tåg mellan Stockholm och Örebro i vardera riktningen. Mål och måluppfyllelse Övergripande mål Kollektivtrafiken under helger mellan Arboga och Örebro ska förbättras. Kollektivtrafik till och från Örebro och Stockholm ska minst uppgå till en förbindelse per timme förmiddag och eftermiddag. Måluppfyllelse Under våren har två dubbelturer tillkommit mellan klockan och 14.30, måndag till lördag, mellan Örebro och Stockholm. I arbetspendlingstid finns timmestrafik med tåg mellan Stockholm och Örebro i vardera riktningen. Under år avgår fler tåg från Arboga station jämfört med år

17 STRATEGISKT OMRÅDE: KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE Strategiskt område: Kommunen som arbetsgivare Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare med bra arbetsmiljö. För anställda i Arboga kommun är heltidsarbete en rättighet, deltidsarbete en möjlighet. Det innebär att den enskilde som önskar utökad arbetstid även kan erbjudas detta på annan arbetsplats i kommunen. Arboga kommun har fortsatt arbetet med att utveckla kommunen till att vara en attraktiv arbetsgivare. Under våren redovisades svaren på den medarbetarenkät som genomförts. Det samlade betyget för Arboga kommun som arbetsgivare visar att 44 procent är ganska eller mycket nöjda med kommunen som arbetsgivare. 39 procent är varken nöjda eller missnöjda. På frågan om den anställde trivs på sin arbetsplats svarade 82 procent att de är ganska eller mycket nöjda. På frågan hur de anställda uppfattar arbetsmiljön svarade drygt 60 procent att de är mycket, ganska eller varken eller nöjda med den psykiska belastningen samt med möjligheten till stöd vid hög arbetsbelastning. Under år 2011 kommer en ny medarbetarenkät att genomföras så att jämförelser kan göras. Under det första halvåret har 127 rekryteringar gjorts, både internt och externt. Kommunen har inte mött några svårigheter att rekrytera till verksamheterna med undantag för de tekniska områdena där det funnits vissa svårigheter att få kvalificerade sökanden. Arbetet med att erbjuda de som önskar utökad sysselsättningsgrad fortsätter. När deltidtjänster blir vakanta undersöks möjligheten till utökad sysselsättningsgrad. Förvaltningarna undersöker även möjligheten till kombinationstjänster för att höja sysselsättningsgraden. Vid organisationsförändringar och nyanställningar beaktas önskemål om sysselsättningsgrad. Det har framgått att många av de som tillfrågats om utökad sysselsättningsgrad enbart är intresserade av en utökning om tjänsten är knuten till specifika tider, avdelningar eller verksamheter. Satsningar på hälsoarbete sker kontinuerligt i kommunen. Syftet är att minska sjukfrånvaron. Aktiviteter som pågår är olika former av arbetslagsutveckling samt friskvårdsaktiviteter i form av stegtävlingar och viktkurser. I Arboga kommun finns nu cirka 90 hälsoinspiratörer som arbetar aktivt med det hälsofrämjande arbetet. Kommunfullmäktige har beslutat att införa en friskvårdspeng som kan bytas ut mot friskvårdstimmen. Förhoppningen är att fler ska få möjlighet att få bidrag till sitt hälsoarbete. Under de första sju månaderna under år har den totala sjukfrånvaron fortsatt att sjunka medan långtidssjukfrånvaron varit oförändrad jämfört med föregående årsskifte. Förvaltningarna är informerade om utvecklingen och vidtar åtgärder. Fram till och med juli månad uppgick antalet sjukdagar till 10,7 dagar per anställd och prognosen är knappt 22 dagar per anställd för år. Mål och måluppfyllelse Övergripande mål Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare. Arboga kommun ska eftersträva att alla anställda erbjuds önskad sysselsättningsgrad. Sjuktalet minskas till under 27 dagar per år och anställd år Måluppfyllelse Enligt genomförd medarbetarenkät är 44 procent mycket eller ganska nöjda med Arboga kommun som arbetsgivare. 39 procent är varken nöjda eller missnöjda. En medvetenhet finns hos samtliga förvaltningar och när tillfälle ges erbjuds önskad sysselsättningsgrad. Prognosen för år uppgår till knappt 22 dagar. Målet bedöms bli uppnått. 17

18 OMVÄRLDSORIENTERING Omvärldsorientering Internationellt Utvecklingen i världsekonomin har varit stark under året men återhämtningen går nu in i en lugnare fas. Det finns en del svaghetstecken i USA, medan Europa ser lite starkare ut än väntat. I USA kommer återhämtningen att ta längre tid än väntat. Enligt Riksbankens prognos kommer USA:s ekonomi (BNP-utvecklingen) att öka med 3,2 procent under år. Anledningen till det är bland annat en stark ekonomisk-politisk stimulans. Tillväxten kommer att mattas av något under åren 2011 och 2012 när effekterna av stimulansen avtar. Det finns dock preliminär statistik som tyder på att den amerikanska tillväxten mattas av redan nu. Ett svaghetstecken är att bostadsmarknaden inte har börjat återhämta sig efter det djupa fallet i samband med finanskrisen. Sysselsättningen ökade i juli men är fortfarande något lägre än förväntat. Arbetslösheten var samtidigt oförändrad och låg kvar på 9,5 procent. De amerikanska hushållens behov att öka sitt sparande håller tillbaka den privata sektorns efterfrågan de kommande åren. I Asien har tillväxten varit mycket stark i början av året. Det är framför allt efterfrågan från Kina som har gynnat de övriga länderna i regionen. Inom euroområdet är Riksbankens prognos att BNP-tillväxten blir 0,8 procent i år men att den kommer att öka under åren 2011 och Det är främst exporten som står bakom uppgången i euroområdet. Exportutvecklingen gynnas av den starka tillväxten i Asien och av att euron har försvagats i förhållande till andra valutor. Samtidigt har de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder lett till en rad finanspolitiska åtstramningspaket som kommer att dämpa den inhemska efterfrågan framöver. Åtstramningspaketen är nödvändiga för att på lång sikt uppnå en stabil utveckling av de offentliga finanserna. På kort sikt kommer de dock att dämpa BNP-tillväxten. Sverige Den svenska ekonomin återhämtar sig snabbt efter djupdykningen i samband med finanskrisen och har utvecklats starkt under år. Enligt preliminär statistik kommer tillväxten (BNP) att stiga med 4,3 procent. För år 2011 förväntas en tillväxt på 3,4 procent och år 2012 med 3,0 procent. Världshandeln har ökat snabbt, vilket har bidragit till att svensk export har tagit ordentlig fart. Prognosen är att den svenska exporten växter med över 10 procent helåret. 18

19 OMVÄRLDSORIENTERING Trots att sysselsättningen har ökat förhållandevis snabbt under året faller arbetslösheten tillbaka långsamt och prognosen för riket är att den inte kommer att understiga 8 procent förrän under senare delen av år Det beror på att arbetskraften ökar eftersom fler söker sig till arbetsmarknaden när chansen att få ett jobb ökar. De svenska hushållen har historiskt sett ett högt sparande. Vändningen på arbetsmarknaden har bidragit till att hushållen är mycket optimistiska i sin syn på ekonomin och prognoserna är att hushållen ökar konsumtionen snabbare än inkomsterna stiger åren och därmed faller sparandet tillbaka något. Arboga För Arboga kommun liksom för många andra mindre kommuner är befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen av central betydelse. Befolkningen i Arboga kommun minskade under första halvåret med 34 personer jämfört med årsskiftet 2009/. Invånarantalet uppgick den sista juni till personer. Både flyttningsnettot och födelsenettot var negativt (-12 respektive -22). Den preliminära befolkningen uppgår i dagsläget (slutet av augusti månad) till invånare. Arboga kommun har en befolkningsstruktur som kännetecknas av relativt många personer i åldern 45 år och äldre. Även i åldern 7 19 år har Arboga kommun högre andel än riket. I åldrarna 65 år och äldre finns jämförelsevis stort antal invånare, betydligt fler än jämfört med genomsnittet i riket. I kostnadsutjämningen kompenseras kommuner med en befolkningsstruktur med många invånare i de kostsamma åldrarna. Arbetslösheten i juli månad i Arboga kommun är högre än i riket och i länet. Det är främst ungdomsarbetslösheten som är betydligt högre jämförelsevis. 19

20 EKONOMISK ANALYS OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning Resultat Resultatet enligt resultaträkningen uppgick vid utgången av juli månad till 1,6 mkr, vilket är ett underskott jämfört med budget på 1,1 mkr. Resultatet enligt resultaträkningen bedöms vid utgången av år uppgå till 4,6 mkr. Prognosen för år i förhållande till budgeterat resultat, 2,7 mkr, resulterar i ett överskott på 1,9 mkr. Orsaken till det prognostiserade positiva resultatet är framförallt att finansieringen av kommunens verksamhet redovisar ett överskott jämfört med budget uppgående till 12,3 mkr, nämnderna bedömer ett negativt resultat uppgående till 10,4 mkr. En anledning till att resultatet i delårsbokslutet och det prognostiserade resultatet skiljer sig åt är de höga kostnaderna för snöröjning som drabbade kommunen under vårvintern Resultatutveckling (tkr) De samlade överskotten för åren uppgår till 14,7 mkr reducerat med reavinster. Dessa samlade överskott kommer att användas för att täcka oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar som leder till underskott. Kommunstyrelsen följer den ekonomiska utvecklingen i kommunen månatligen. Verksamhetens nettokostnader Nämnderna prognostiserar ett överskridande jämfört med budget uppgående till 10,4 mkr. Tekniska nämnden samt socialnämnden redovisar tillsammans ett prognostiserat underskott uppgående till 9,4 mkr jämfört med budget. Tekniska nämndens fastighetsförvaltning förväntas ge ett underskott uppgående till 2,5 mkr som direkt kan kopplas till ABO, medan tekniska förvaltningen förväntas uppvisa ett underskott uppgående till 1,8 mkr. Inom socialnämndens verksamhetsområde är det främst försörjningsstödet samt åtgärder inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som prognostiserar ett underskott jämfört med budget Balanskravsavstämning Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga dess kostnader uppfylls i delårets resultat, 1,6 mkr. Från periodens resultat ska reduceras reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Reavinsterna uppgår hittills till 1,0 mkr vilket innebär att resultatet enligt balanskravet uppgår till 0,6 tkr de sju första månaderna. Balanskravet uppnås även om det prognostiserade resultatet blir verklighet (3,6 mkr). Miljö- och byggnämnden prognostiserar ett underskott på 0,8 mkr jämfört med budget och kommunstyrelseförvaltningen bedömer ett mindre underskott uppgående till 0,1 mkr. Övriga nämnder bedömer ett resultat i nivå med budget. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Prognosen för skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning redovisar ett överskott jämfört med budget uppgående till 9,7 mkr. Arboga kommun följer de prognoser som Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar. Den senaste prognosen från SKL (augusti ) visar en ökning av skatteunderlaget jämfört med tidigare. Det är främst den preliminära avräkningen för år som visar ett överskott (7,6 mkr) jämfört med budget. Även slutavräkningen för år 2009 bedöms ge ett överskott (3,8 mkr). 20

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport 2009-07-31

Delårsrapport 2009-07-31 Snabba fakta Delårsrapport -07-31 www.arboga.se Antagen av kommunfullmäktige -10-22 1 Snabba fakta Produktion: Arboga kommun Omslagsbild: Den lyckliga Arbogafilosofen av Rickard Brixel Version: -10-12

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8)

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Delårsrapport 2005 Lansering av ny hemsida och marknadsstödsystem under sommaren 2005 (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Agenda. Prel bokslutsiffror 2014. Reviderad Budget 2015. Övriga frågor

Agenda. Prel bokslutsiffror 2014. Reviderad Budget 2015. Övriga frågor Agenda Prel bokslutsiffror 2014 Reviderad Budget 2015 Övriga frågor Prel Resultat 2014 Prel. resultat före dispositioner + 31 Mkr VA verksamhet + 1,5 Mkr Renhållningsverksamhet + 2 Mkr Förändring Eget

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport per 2015-08-31 Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens delårsrapport. Revisionen hemställer

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Bokslut i korthet 2010 Piteå kommun

Bokslut i korthet 2010 Piteå kommun Datum 211-2-8 Sida 1 (9) Handläggare BOKSLUT I KORTHET Version 1. Bokslut i korthet 21 Piteå kommun 2 Resultaträkning kommunen (TKR) Utfall jan-dec 21 Budget 21 Avvikelse mot budget 21 Utfall jan-dec 29

Läs mer