Att bo som barn i en annan familj Att ha sina barn boende i en annan familj Hur känns det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bo som barn i en annan familj Att ha sina barn boende i en annan familj Hur känns det?"

Transkript

1 Att bo som barn i en annan familj Att ha sina barn boende i en annan familj Hur känns det? Margareta Arneke & Ann-Margret Nilsson Meddelandeserien 2009:2

2 Förord Region Halland beslöt att i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet, under perioden genomföra två projekt riktade mot familjehemsvården Hur får barnen tillgång till sina minnen och rötter, och vilken roll spelar socialtjänsten i detta? Hur känner sig föräldrarna vid barnets placering, och hur förhåller sig socialtjänsten till detta? Vi, Margareta Arneke och Ann-Margret Nilsson, båda familjehemssekreterare vid Familjehemsenheten på socialförvaltningen i Halmstad erhöll uppdraget att genomföra dessa två projekt. Vi har båda mångårig erfarenhet av och stort engagemang i frågor som rör fosterbarnsvård. Vi upptäckte tidigt, att mycket i våra projekt sammanföll, så vi beslutade att redovisa dessa i en gemensam rapport Att bo som barn i en annan familj att ha sina barn boende i en annan familj. Hur känns det? Barn i samhällsvård är i fokus i samhällsdebatten idag och det utreds på olika nivåer om hur arbetet med dessa barn på bästa sätt ska kunna utvecklas. Detta projekt syftar till att förbättra arbetet med familjehemsvården i regionen. Ett stort tack till alla föräldrar och barn som intervjuats och som så generöst delat med sig av sina upplevelser och tankar. Ett tack också till våra kollegor på familjehemsenheten i Halmstad, som 1

3 har följt vårt arbete med projektet och stått ut med att lyssna till våra tankar och frågor. Självklart vill vi också tacka vår handledare Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet som har entusiasmerat oss och hjälpt oss att strukturera vårt arbete. Halmstad i januari 2009 Ann-Margret Nilsson Margareta Arneke 2

4 Innehållsförteckning Förord 1 1 Inledning 3 Bakgrund 3 Reflektioner efter mottagandet av domen 5 Begreppsdefinitioner 8 Lagtext som reglerar och berör familjehemsvården 9 Problemformulering och syfte 11 2 Metod 14 Vårt tillvägagångssätt 14 Barnen som deltog i undersökningen 16 Föräldrarna som deltog i undersökningen 17 Fokusgrupper 18 Intervjuernas genomförande 20 Semistrukturerade intervjuer 21 Frågeområden som barnen fick besvara 21 Frågeområden som föräldrarna fick besvara 22 Databearbetning 22 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet 23 Etiskt resonemang 24 3 Tidigare forskning 26 Trender inom fosterbarnsvården 26 Statistik på fosterbarnsvård 28 Relationsorienterat synsätt 30 Fosterföräldraskapet 32 Föräldrars syn på socialtjänsten 33 Om fosterbarn 33 3

5 4 Perspektiv på familj och föräldraskap 36 Familj 36 Hur man ser på föräldraskapet ett annorlunda föräldraskap 38 Barnperspektiv 41 Barndom och barns utveckling 45 Barns bästa 48 Känslan av sammanhang / KASAM , Resultatkapitel 5 Utredning bakgrund placeringsorsak 52 Föräldrarnas berättelse om sin bakgrund 52 Föräldrarnas uppfattning och barnens behov före placeringen 54 Föräldrarnas berättelser om hur det är idag 57 Barnens berättelser om tiden före placeringen 61 Barnens uppfattning om varför de placerades i fosterhem 64 Reflektioner 65 Kring föräldrarna 65 Kring barnen 67 6 Föräldraskap 69 Om att vara mamma 69 Om att vara pappa 74 Hjälp i föräldraskapet utifrån föräldrarnas perspektiv 75 Hade föräldraskapet kunnat se annorlunda ut? 77 Barnens berättelser om sina föräldrar 78 Reflektioner 82 7 Utanförskap brist på känsla av sammanhang 83 Vad har det inneburit att vara förälder på avstånd? 83 Barnen om utanförskap 88 Reflektioner 91 4

6 8 Umgänge 94 Föräldrars berättelse om umgänge 94 Barns berättelser om umgänge 96 Reflektioner 99 9 Socialtjänstens roll 102 Föräldrarnas berättelser 102 om kontakten under utredningstiden 102 efter placeringen 106 idag 108 om förändring av kontakten med barnen 109 om föräldraskapet inför framtiden 110 Barns berättelser om socialtjänsten 115 Reflektioner Tankar och reflektioner 121 Att bo som barn i en annan familj. Hur känns det? 121 Att ha sina barn boende i en annan familj. Hur känns det? 122 Socialtjänstens roll 124 Överflyttning av vårdnaden 126 Barnens behov / socialtjänstens kompetens 129 Sammanfattning 131 Litteratur och källförteckning 133 5

7 Kapitel 1 Inledning Denna studie vill belysa och lyfta fram hur det känns att vara barn och bo i en annan familj än sin biologiska och hur det känns att vara förälder och ha sina barn boende i en annan familj. Det känns viktigt för oss som handläggare inom socialtjänstens fosterbarnsvård att barns och föräldrars berättelser lyfts fram och uppmärksammas. Bakgrund Barn i samhällsvård är i fokus i samhällsdebatten idag och fosterhemsplaceringar av barn och ungdomar har under de senaste tio åren ökat med mer än 25 procent. (Socialstyrelsen Lägesrapport om Individ och Familjeomsorg (IFO) 2008) Region Halland beslöt år 2006 att i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet genomföra två projekt riktade mot familjehemsvården. Projekten innebar att genom undersökning uppmärksamma dels de föräldrar som har sina barn placerade i fosterhem, dels de barn som är fosterhemsplacerade. Syftet var att deras berättelser om sin livssituation och deras erfarenheter ska ge oss som arbetar med barn i familjehemsvård mer kunskap om deras tankar och funderingar. Från början var avsikten att ha två separata projekt men då vi ganska snart kom fram till att mycket i studien sammanfaller, bestämde vi oss för att skriva en gemensam rapport, men att vårt intervjumaterial skulle redovisas var för sig. 6

8 Cirka barn och ungdomar var under år 2006 (Socialstyrelsens Lägesrapport om IFO 2008) placerade i fosterhem. Det är en ökning med sedan år Det vilar ett stort ansvar på kommunernas socialnämnder att se till att de placerade barnen får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållande. Barnen ska också få lämplig utbildning och de som vårdar dessa barn ska få de råd, det stöd och den hjälp som de behöver (SoL 6 kap 7 ). Familjehemsarbete kan liknas vid en trebent pall. På pallen sitter fosterbarnet och pallens ena ben symboliserar socialtjänsten, det andra fosterhemmet och det tredje de biologiska föräldrarna. Om barnet ska kunna sitta tryggt på pallen måste alla ben vara stabila. Om något av benen ger vika ramlar barnet av. Socialtjänstens och fosterhemmens ansvar gällande fosterhemsplacerade barn finns reglerat i Socialtjänstlagen men hur ser vi på det tredje benet, de biologiska föräldrarna? De som på något sätt har blivit underkända som föräldrar och/eller själva konstaterat att de inte räcker till som föräldrar. Vilka krav och förväntningar ställer vi inom socialtjänsten på dem och vilka krav och förväntningar ställer de på oss och sig själva? Och: Hur tryggt är det att sitta på pallen och inte veta om ett av benen kommer att ge vika? För oss som arbetat med fosterbarnsvård under många år har det med tiden blivit allt tydligare hur viktiga de biologiska föräldrarna är för barnen. Att vi inom socialtjänsten förmår samarbeta med fosterhemmen och de biologiska föräldrarna på ett konstruktivt sätt, så att barnet tryggt kan sitta på pallen och få möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt. Att få igång ett fungerande samarbete när barn placeras i fosterhem kan vara en stor utmaning. De olika aktörerna befinner sig i olika faser när fosterhemsplaceringen börjar, vilket nedanstående tydligt belyser. 7

9 Exempel på dom i länsrätten gällande vård av unga enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Meddelad i Halmstad ( ) (Sofia är ett fingerat namn.) DOMSKÄL Länsrätten gör följande bedömning. I målet är utrett att Sofias vårdnadshavare inte har gett Sofia omsorg, trygghet och god fostran utan i stället prioriterat sina egna behov. Det är uppenbart att Sofias hälsa och utveckling skadas av föräldrarnas bristande omsorg om henne. Hon uppvisar nu tecken på skador och risken för ytterligare skador är påtaglig om förhållandena inte ändras. Med hänsyn till vårdnadshavarens ambivalenta inställning till Sofias vårdbehov och hennes oförmåga att ge Sofia goda levnadsförhållanden måste den av socialnämnden föreslagna vårdplanen anses vara vad som nu bäst svarar mot Sofias behov av vård. Då vårdnadshavaren inte samtycker till vårdplanen finns förutsättningar för sökt vård. Länsrätten finner med hänsyn till vad som kommer fram om Sofias beteende och förhållanden i övrigt att beslutet om vård skall gälla omedelbart. DOMSLUT Länsrätten beslutar att Sofia Svensson skall beredas vård enligt 1 andra stycket och 2 LVU 8

10 Reflektioner efter mottagandet av domen..hos socialsekreteraren JA! Det gick äntligen vägen! Här har vi hållit på och kämpat med mamma och Sofia i fyra år. Jourhemsplacering, öppenvårdsinsatser och stödfamilj har varit inkopplade men vi har inte kunnat hjälpa mamma att prioritera Sofia. Hon har alldeles för stora egna behov. Och Sofia har under tiden hunnit fylla sju år och blivit mer och mer mamma för sin mamma. Sofia ska inte behöva ta hand om sin mamma och hennes ångest. Sofia måste få vara barn. Oh, så skönt detta känns. Äntligen känner jag att jag kan hjälpa Sofia. Nu måste jag planera för att flytta Sofia men först måste jag ringa familjehemmet!..hos Sofias mamma Suck! Så mycket ord! Vadå prioritera? Jag har väl ställt upp och gjort allt som dom sagt. Jag kan väl inte hjälpa att jag inte mår bra alltid! Och så ska dom komma hit från socialen i eftermiddag och prata. Vad då om? Och hur ska jag klara mig utan Sofia? Och hur ska Sofia klara sig utan mig? Suck!..hos Sofia Jaha! Nu ska jag flytta. Det sa hon Berit från socialen. Det är bestämt så. Det stod i papperen som mamma fick. Mamma kan inte ta hand om mig och då måste jag flytta till en annan familj. Hur länge ska jag bo där? Det visste hon inte. Och mamma är ledsen och nu har hon gått och lagt sig. Jag hoppas att familjen har en hund. En stor hund och kanske har dom katt med. Det hade den andra familjen som jag bodde hos. 9

11 ..hos fosterföräldrarna Oh, vad spännande! Som vi har väntat! Och redan i morgon kommer hon! Undrar hur hon ser ut. Hoppas att hon kommer att tycka om oss! Oh, nu måste vi se till att rummet kommer i ordning! Arbetet med att få ett fungerande samarbete mellan biologiska föräldrar, fosterbarn, fosterföräldrar och socialtjänsten startar alltså med att samtliga personer befinner sig i olika faser i den process som en fosterhemsplacering innebär. Ju mer kunskap socialtjänsten har om föräldrar och barn, deras tankar och funderingar, desto bättre möjliggörs en bra handläggning i ärendet. Det är inte endast socialtjänsten som behöver kunskap om föräldrars och barns situation, det är också föräldrar och barn själva. En viktig erfarenhet vi har med oss, genom vårt arbete med fosterbarn, är att både föräldrar och barn kan ha bristande kunskaper om sina situationer och grunderna till beslutet att fosterhemsplacera barnet. Både barnen och de vuxna har sin sanning om orsaken och det är inte ofta som den stämmer med socialtjänstens uppfattning. Vi vet att utredande socialsekreteraren förklarar för både föräldrar och barn sitt ställningstagande men det har framgått genom våra intervjuer att vetskapen om denna trots allt är dålig. Fosterbarn är barn som ofta har varit med om många separationer. De flyttas genom samhällets försorg från sitt biologiska ursprung till andra familjer, kanske via jourfamiljer och/eller via flera familjehem, innan de når vuxen ålder. De tog sina första stapplande steg i en jourfamilj, lärde sig cykla i sitt första familjehem och fick kanske åka på semester utomlands i sitt andra familjehem. Vem hjälper dem med dessa minnen när de blir vuxna? Trots goda intentioner från fosterföräldrarna, att de ska 10

12 hålla kontakt i all framtid med sina utflyttade fosterbarn, visar erfarenheten att i de flesta fall tappar fosterbarn och fosterföräldrar kontakten med varandra. När det gäller barn som placerats hos släktingar är vår tidigare erfarenhet, utifrån en intervjuundersökning av släktingplacerade barn (Nätverksstöd 2001), att de barnen upplevde att de inte fått information av socialtjänsten om orsaken till att de blivit placerade. I en FoU rapport (Nilsson 2005) framkommer också att yngre barn, som bor i fosterhem, inte har klart för sig orsaken till varför de bor i fosterhem. I den studien uttrycker en sexårig pojke att han bor i fosterfamilj därför att hans mamma börjat arbeta och i ett samtal, som ingår i denna rapporten säger en 11-årig pojke att mamma har ont i knäna men det är nog inte det. Vi har i denna studie fått ta del av många fosterbarns tankar och funderingar kring sin situation. De har i de flesta fall berättat öppet och de har generöst delat med sig av sin livshistoria. Samtalen med de biologiska föräldrarna har också präglats av en öppenhet och en vilja att dela med sig av tankar och erfarenheter. För oss som socialarbetare med mångårig erfarenhet av fosterbarnsarbete har sammanställningen av denna studie också inneburit att vår syn på föräldrar och barn delvis har förändrats. Vår förhoppning är att denna rapport ska synliggöra barns och föräldrars tankar, så att de ska kunna ge oss ny kunskap och hjälpa oss inom socialtjänsten att utveckla vårt arbete med fosterhemsvård. Begreppsdefinitioner I rapporten används de äldre termerna fosterbarn och fosterföräldrar i stället för de nyare begreppen familjehemsplacerat barn 11

13 och familjehemsföräldrar. Inte för att vi är negativa till de begrepp, som tillkom med den nya Socialtjänstlagen år 1982, utan därför att vi menar att de förstnämnda termerna tydligare klargör vad det handlar om - Att vårda och fostra barn. Vi använder termen fosterhem parallellt med begreppet familjehem i synnerhet då vi refererar till annan forskning. Fosterhem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt ( Socialtjänstförordningens 3 kap 2 (SoF)). Benämningarna fosterbarn eller familjehemsplacerat barn används inte i lagtexter. De barn, som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna, benämns barn eller den unge. Barn är enligt FN:s Barnkonvention alla personer mellan 0 18 år. I denna rapport används ordet fosterbarn om de barn som är placerade i fosterhem, eftersom distinktionen måste göras för att skilja på dessa barn och de barn som bor i det egna hemmet. Jourhem definieras som ett hem där barn akut placeras i avvaktan på att socialnämndens utredning ska bli klar (Erman 2003). I SoL stadgas att när barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller närstående. Dessa hem benämns i rapporten som släktinghem. Lagtext som reglerar och berör familjehemsvården Socialtjänstens arbete regleras till största delen av lagar och förordningar. Nedan redovisar vi kortfattat de som berör familjehemsvården. 12

14 I Socialtjänstlagens portalparagraf formuleras socialtjänstens övergripande mål och grundläggande värderingar som skall vägleda i socialtjänstens samtliga verksamheter. I första kapitlet 2 står att när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Denna formulering svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention. Varje beslut som rör barn måste grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet. Barnperspektivet står ibland i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Föräldrar och barn kan dock inte ses isolerade från varandra. Genom att de vuxna får bästa möjliga stöd av socialtjänsten tillgodoses också barnets intresse. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste dock barnets intresse ha företräde. Enligt Melin (2004) finns ingen officiellt given definition av begreppet barnets bästa. Begreppet har naturligtvis olika innebörd för olika människor och förändras också i takt med att ny kunskap växer fram och värderingar i samhället förändras. Dessutom är det så att det som generellt anses bäst för ett barn inte alltid är det bästa för alla barn. Därför krävs alltid en individuell bedömning av det enskilda barnets behov. I 11 kap SoL regleras socialtjänstens utredningsskyldighet. En utredning som kan komma att ligga till grund för beslut om fosterhemsplacering. I 6 kap 1 SoL behandlas socialnämndens skyldigheter för den som behöver vårdas eller bo i ett hem utanför det egna hemmet, i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden har ansvar för att vården är god samt att den utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. 13

15 Ibland är bedömningen att umgänge för det specifika barnet är umgänge varannan helg och vissa skollov och ibland görs bedömningen att det bästa är temporär total inskränkning i umgänget. Det vill säga en individuell bedömning för varje enskilt barn. Observera att det endast är vid vård enligt LVU som umgängesbegränsning kan komma ifråga och då endast när en överenskommelse inte kan ske med vårdnadshavaren/na. I 6 kap 15 Föräldrabalken (FB) står stadgat om barns rätt till umgänge med sina föräldrar och i 6 kap 2 a regleras i samma lag vilken hänsyn man ska ta till hur umgänget ska utformas. Vård i fosterhem ska inte pågå längre tid än nödvändigt. Socialnämnden har ansvaret för att kontakten mellan föräldrar och barn har den omfattningen att en återförening kan ske utan skada för barnet när förutsättningarna för vård inte längre föreligger. Många barn kommer inte att kunna flytta tillbaka till sina föräldrar. I 6 kap 11 SoL behandlas frågan om överflyttning av vårdnaden. Dessutom framgår i 6 kap 8 SoL och i 13 LVU, att när ett barn har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 FB. I Kommunförbundets vägledning till Socialtjänstlagen (Erman 2001) anges att lagstiftaren tillåter kommunerna att lämna ersättningen till tidigare familjehem, även efter att vårdnaden är överflyttad. På detta sätt har man undanröjt en tidigare svårighet att få familjehemmen att vilja bli vårdnadshavare. 14

16 Problemformulering och syfte Socialsekreterare ska regelbundet ha enskilda samtal med de placerade barnen och ha kontakt med barnens biologiska föräldrar. Beroende på hur förvaltningens organisation ser ut kan ansvaret vara uppdelat på flera handläggare. Tidigare studier samt vår egen erfarenhet visar att socialtjänstens kunskap och bedömning i ärendena sällan överensstämmer med föräldrars och barns uppfattning (Projekt Nätverksstöd 2000 samt Nilsson 2005). Av egen erfarenhet vet vi att biologiska föräldrar har svårt att ta till sig orsaken till att deras barn placeras även om socialsekreteraren gått igenom den utredning som ligger till grund för placeringen med dem. Vidare har vi erfarenhet av att socialtjänstens kunskap om föräldrarnas tankar kring sina barn ofta är bristfällig. Vi vet också av vår tidigare erfarenhet att samtal med barn måste ske inte bara en gång utan vara ständigt återkommande i takt med barnens stigande ålder och mognad under hela placeringstiden för att de ska få möjlighet till förståelse varför de är placerade i fosterhem. Vår kunskap om barns tankar och funderingar kring sin situation är ofta dålig och bristfälligt dokumenterad. I takt med ständiga handläggarbyten faller gammal kunskap ofta bort. Avsikten var att vår studie skulle omfatta en undersökning av fosterhemsplacerade barn och deras föräldrar i hela Halland, d v s i länets sex kommuner Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Hylte, Halmstad och Laholm. Det visade sig dock att det endast blev Halmstad och Varbergs kommuner som till slut kom att ingå i undersökningen. En kommun svarade via mail att: 15

17 Vi ser det inte bara som att fråga och lämna ut namn, adresser och telefonnummer, om vi ska ha ett barnperspektiv. Om vi ska göra detta, vill vi ha nödvändig tid för att fråga på ett bra sätt och även ta hand om det som kommer efter. Vi vet att det kommer upp känslor som behöver mötas tas om hand när man ställer frågor om detta. Och, dessvärre har vi inte utrymme just nu, för att kunna göra det på ett bra sätt, som vi kan stå för. Detta svar fick oss att förstå hur viktigt vårt projekt var att genomföra. Vi, som handläggare, ser det ju som viktigt att det finns tid att prata med placerade barn och deras föräldrar om deras situation under hela placeringstiden. Om inte vi påtar oss ansvaret för detta, vem ska då göra det? För att fånga upp de erfarenheter, som vi efterfrågar hos föräldrarna och barnen i vårt urval, beslöt vi (efter intensiva diskussioner) att utgå från följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna att ha sina barn placerade i en annan familj och vilken förståelse har de för detta? Vilken samhörighet upplever föräldrarna sig ha med sina barn? Vilka minnen har barnen från sin ursprungsfamilj och vem ger dem tillgång till sina rötter? Vilken tillhörighet upplever sig barnen ha gentemot föräldrarna respektive sina fosterföräldrar? Vilken roll spelar socialtjänsten i föräldrars och barns kunskap om sin situation? Fosterbarnen har en kunskap och en erfarenhet av att bo i en annan familj och deras föräldrar av att ha sina barn boende i en annan familj. En unik kompetens som känns viktig för oss att få ta del av för att kunna utveckla fosterhemsarbetet på ett positivt sätt. 16

18 Kapitel 2 Metod Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin är målet att åstadkomma kunskap baserad på erfarenheter från livet (Olsson och Sörensen 1999). Metoden strävar efter att beskriva människors upplevelser av olika fenomen, d v s den enskilde individens perspektiv på sina upplevelser och sin värld. I denna studie är fenomenen barns och föräldrars upplevelse och förståelse av att bo i en annan familj respektive ha sina barn boende i en annan familj. I detta kapitel presenterar vi val av tekniker, urval av de intervjuade barnen och föräldrarna och hur intervjuerna har genomförts. Vi redovisar bearbetningen av resultaten och hur analysen av datamaterialet har utförts. Slutligen diskuterar vi vårt etiska ställningstagande och studiens tillförlitlighet och generaliserbarhet. Vårt tillvägagångssätt De metoder vi bestämt oss för som lämpliga att använda i studien, var att starta med fokusgrupper för barn respektive biologiska föräldrar och utifrån den kunskap de diskussionerna gav, följa upp med enskilda intervjuer. Studien var planerad att genomföras med deltagande barn och föräldrar från samtliga sex kommuner i Halland. Åldern på barnen skulle vara mellan nio och tjugo år och de skulle ha bott i sitt nuvarande fosterhem under minst två år. Barnen skulle inte ha ett begåvningshandikapp. Kriterier för föräldrarna var att de skulle ha barn som varit placerade under minst två år i sitt nuvarande fosterhem. De skulle inte vara inne i ett aktivt missbruk, ha grav 17

19 psykisk ohälsa eller ett begåvningshandikapp. Vi uteslöt av praktiska skäl även de föräldrar som avtjänade fängelsestraff. Slutligen skulle det vara barn och föräldrar som vi inte är eller har varit handläggare för. Vi började med att besöka de olika socialförvaltningarna i Halland, presenterade vårt projekt och överlämnade en skriftlig information. Det framgick vid våra möten att handläggarna i de olika familjehemsenheterna i länet inte kände till detta projekt trots att deras respektive chefer varit med om att besluta att det skulle genomföras. Vi upplevde att det fanns ett stort intresse för vår undersökning och att socialsekreterarna var villiga att inventera vilka barn och föräldrar som skulle kunna medverka. Vi hörde därefter ingenting ifrån länets olika förvaltningar. Efter påminnelse från vår sida återkom slutligen Varbergs socialförvaltning med uppgifter på barn och föräldrar som var villiga att delta. De barn och föräldrar som deltagit i undersökningen kommer endast från Halmstad och Varberg, vilket också beskrivs i föregående kapitel. Detta har gjort urvalet begränsat. Då vi vid genomförandet av samtalen i fokusgrupperna och de därefter följande intervjuerna inte haft kunskap om innehållet i socialtjänstens utredningar, som lett fram till en fosterhemsplacering, har barnens och föräldrarnas berättelser kopplats till deras här och nu situation. 18

20 Barnen som deltog i undersökningen Tabell 1: De aktuella barnen, deras ålder vid placering i det nuvarande familjehemmet, deras ålder vid deltagandet i fokusgrupper och intervjutillfället samt eventuellt tidigare placeringar. Barnets namn Nuvarande ålder Ålder vid placering Placeringstid Tidigare placering Anna 9 år 8 år 1 år nej Bo 10 år 3 år 7 år nej Calle 11 år 3 år 7 år nej Disa 11 år 4 år 7 år nej Erik 11 år 5 år 6 år jourhem Frank 12 år 5 år 7 år nej Göran 12 år 5 år 7 år nej Hanna 12 år 7 år 5 år jourhem Ida 13 år 11 år 2 år nej Jim 13 år 7 år 6 år jourhem Kajsa 14 år 11 år 3 år familjehem/omplacering Lena 14 år 9 år 5 år nej Mats 16 år 9 år 6 år nej Nils 16 år 8 mån 15 år nej Olivia 17 år 2 mån 17 år jourhem Per 17 år 13 år 4 år nej Rita 17 år 15 år 2 år familjehem/omplacering Sven 18 år 15 år 3 år familjehem/omplacering Tom 18 år 8 mån 17 år nej Ulf 20 år 15 år 5 år nej 20 barn i åldrarna 9 20 år och med en sammanlagd erfarenhet av att vara placerade på 132 år. 19

21 Föräldrarna som deltog i undersökningen Tabell 2 De aktuella föräldrarna, deras barns placering i släktfamilj eller annat familjehem samt ungefärlig ålder på barnen, småbarn 0-7 år, yngre barn 8-12 år samt äldre barn år. Namn Fosterhem Ålder på barnen Släkt/ annat Sven annat äldre Stina släkt äldre Sonja annat yngre Klara släkt/annat äldre Maja annat yngre Bodil annat äldre Lotta annat små David annat små Charlotte annat yngre Markus annat yngre Marie annat yngre Mona släkt/annat yngre/äldre Johanna annat yngre/äldre Gerd annat äldre Ulrika annat yngre/äldre Robert annat äldre Sammanlagt 16 föräldrar intervjuades. Dessa föräldrar har tillsammans 31 barn placerade i fosterhem och /eller i släktinghem. Av föräldrarna är sju i arbete, fem uppbär försörjningsstöd, två erhåller sjukbidrag, en går på behandling för sitt missbruk och ytterligare en visade sig vara inne i aktivt missbruk. 20

22 Fokusgrupper Vi valde att inleda studien med fokusgrupper, som är en användbar metod när man vill inhämta kunskap inom ett område där kunskapen tidigare varit begränsad (Wibeck 2000), vilket gör att metoden passar att användas i inledningsfasen av ett projekt. En fokusgrupp träffas vid ett enda tillfälle och under en begränsad tid. Syftet är att inhämta deltagarnas kunskap om ett visst givet område. För att kunna se ett mönster och tendenser i materialet bör man genomföra tre fokusgrupper med ett deltagarantal på fyra till sex personer (Wibeck 2000). Ingen av oss hade någon erfarenhet av att leda en fokusgrupp och enligt Wibeck behövs en ledare, en moderator, för fokusgrupperna som på ett professionellt sätt lyssnar och tar till sig deltagarnas information och synpunkter. Efter samråd med vår handledare uppmuntrade hon oss till att ta ansvaret för fokusgrupperna själva då vi båda har många års erfarenhet av samtal och intervjuer med människor. Vi började med att kontakta föräldrarna per telefon och informera om vad undersökningen handlade om. Två personer tackade nej direkt men 11 föräldrar var positiva till att deltaga. Därefter översände vi en inbjudan per brev som också innehöll skriftlig information om vår undersökning. Vi skrev också att vi skulle kontakta dem per telefon och påminna dem dagen före fokusgruppen skulle träffas. Till den första fokusgruppen kom tre av de inbjudna föräldrarna, en hade med sig en god vän, som också hade barn placerat, så det blev fyra föräldrar. Till den andra fokusgruppen kom inga föräldrar trots att dessa dagen före varit positiva till att komma. Bortfallet blev alltså stort. Det krävs vårdnadshavarens samtycke för att de placerade barnen skulle få deltaga i en fokusgrupp. Tre föräldrar ville inte att deras 21

23 barn skulle vara med. En förälder var upprörd över att vi hade fått tag på hennes mobilnummer. Hon hade däremot inga synpunkter på att hennes barn fick deltaga i fokusgruppen. Några barn ville inte deltaga och i något fall fick vi inte tag i vårdnadshavaren och då gav fosterföräldrarna sitt samtycke. Slutligen hade vi nio barn och ungdomar som kunde deltaga i gruppsamtalen. Två fokusgrupper med barn genomfördes. Den ena fokusgruppen med barn bestod av fyra äldre tonåringar, tre pojkar och en flicka och den andra av fem yngre barn, tre pojkar och två flickor. Inför samtliga fokusgrupper hade vi lånat en lokal av Socialförvaltningen i Varberg. Den låg geografiskt bäst till. Praktiska spörsmål som teknik för att spela in samtalen, mikrofoner och band upptog mycket av vår tid. Vi bjöd också på fika och godis. Vi hade förberett olika frågeområden både för barnen och för föräldrarna men följde också deltagarnas egen diskussion. Tanken var att det då skulle kunna framkomma vad som var viktigt för deltagarna att dela med sig av. Gruppsamtalen spelades in på band och har därefter transkriberats. I föräldrarnas enda fokusgrupp deltog alltså endast fyra personer, tre kvinnor och en man. Samtliga kom till tals och hade mycket att berätta. De blev inte störda av att ha både fikapaus och rökpaus. Samtalet flöt på hela tiden och var mycket intensivt. De hade kunnat fortsätta ytterligare ett par timmar. Samtliga barn berättade om sig och sin familj och sina erfarenheter av att vara ett placerat barn. De var lite tysta till en början men mot slutet av samtalet berättade de alltmer öppet. När bandet i bandspelaren tog slut och behövde bytas i gruppen med de yngre barnen kom samtalet av sig och kom inte i gång igen. 22

24 Intervjuernas genomförande Varje intervju inleddes med en kort presentation om studiens syfte och bakgrunden till vårt intresse att genomföra studien samt att vi skulle använda deras svar som underlag för att utveckla vårt arbete inom familjehemsvården. Vi informerade om att deras berättelser skulle spelas in på band och senare redovisas i en rapport och på ett sådant sätt att det inte skulle kunna gå att identifiera vem som sagt vad. Vidare gavs information om att allt material skulle förstöras efteråt. En tonårsflicka försäkrade sig mycket noga om att hennes mamma inte skulle få tillgång till bandet. Hon blev lovad att återfå bandet sönderklippt och då accepterade hon att bli inspelad. Alla intervjuer med barnen skedde i deras fosterhem och samtliga barn var positiva till att bli intervjuade. Intervjuerna med föräldrarna gjordes företrädesvis i deras hem. Några utfördes dock på socialförvaltningen. Som tidigare framkommit fick vi enbart hjälp att finna föräldrar av en av länets kommuner. Vi gjorde därför en inventering av vilka föräldrar i Halmstad som var möjliga att intervjua och som intervjuaren inte hade handläggarkontakt med. Samtliga föräldrar var vid förfrågan om en enskild intervju mycket positiva och såg detta samtal som en möjlighet att få prata om sin situation och framföra sina åsikter. Vid intervjutillfällena har vi eftersträvat att få vara ostörda och helt ägna oss åt intervjupersonen. Frågor, som ställs kräver reflektion av den som ska svara och man ska helst inte behöva bli avbruten i sina tankar. Det förekom dock kortare avbrott i form av telefonsignaler, en klocka som slog och röster, som störde utanför rummet. En konsekvens av avbrottet kan ha fått som följd att en tänkt tanke aldrig kom till uttryck eller att ett förtroget tillfälle försvann och inte gick att återknyta till. 23

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

MEDDELANDE NR 2008:15. Familjehemsvård i Jönköpings län 2007

MEDDELANDE NR 2008:15. Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 MEDDELANDE NR 2008:15 Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 MEDDELANDE NR 2008:15 Meddelande nr 2008:15 Referens Brigitta Berglund Åhgren, Rättsavdelningen, Sociala

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Familjehemsplacerade barns röster

Familjehemsplacerade barns röster Familjehemsplacerade barns röster 1 Åsa Bringlöv FoU Södertörns skriftserie nr 144/16 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i Botkyrka, Gotland, Haninge,

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Gävle kommun Box 803 801 30 Gävle MOTPARTER 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. BB 2.

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01

Läs mer

Familjehemsplaceringar år 2000

Familjehemsplaceringar år 2000 RAPPORT 2001:17 Familjehemsplaceringar år 2000 Sociala enheten 2001-12-10 Barn placerade i släktinghem och andra nätverkshem LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 502-14223-2000 Förord En av socialtjänstens

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård.

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård. Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Henningsson Tfn: 08-508 10 035 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-04-06 Östermalms stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om familjevård Förslag

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling PM Tyresö kommun 2015-02-09 Socialförvaltningen 1 (7) Sara Strandberg Bengt Isaksson Diarienummer 2015/SN 0030-010 Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst. Tvångsomhändertaganden enligt LVU år 2007 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-17828-2008 FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 13 kapitlet 2 socialtjänstlagen tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet

Läs mer

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet universitet Ingrid Höjer, Det stora problemet med familjehemsvården är att den inte ses som en permanent lösning på ett barns problem, och att den inte fungerar som en sådan. På många sätt är familjehemsvårdens

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Mjölby kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod...

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Nationella adoptioner av barn i familjehem. En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan

Nationella adoptioner av barn i familjehem. En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan Nationella adoptioner av barn i familjehem En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun 7:1 7:2 7:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:216-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

ABCDE. "Föräldrars samtycke till adoption, m.m." Yttrande över Ds 2001:53. Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Föräldrars samtycke till adoption, m.m. Yttrande över Ds 2001:53. Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2001-12-14 DNR 510-929/01 Handläggare: Lars B Strand Tfn: 50809023 Norrmalms stadsdelsnämnd "Föräldrars samtycke

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården UNICEF - FN:s barnfond - Världens ledande banrättsorganisation - FN:s mandat att förverkliga barnets rättigheter - Finns i 190 länder

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar HFD 2016 ref. 31 En kommuns rätt till statlig ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller den rättsliga vårdnaden överförts till

Läs mer

Familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet

Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2.2-871/2015 Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Cecilia Löfgren Telefon: 50825908 Till Socialnämnden 2016-06-14

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Samtalsterapi. Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst.

Samtalsterapi. Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst. Samtalsterapi Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst. den 26 april 2016 Skriven av: Nina Wennström Ninas Fabrik www.ninasfabrik.se SAMTALSTERAPI Reflektioner

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller R 7021/2000 2001-01-22 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 oktober 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över LVU-utredningens betänkande Omhändertagen - Samhällets

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Vart hör jag hemma? -fosterbarns dilemma

Vart hör jag hemma? -fosterbarns dilemma Vart hör jag hemma? -fosterbarns dilemma Intervjustudie av 7 fosterbarns egna upplevelser av sin livssituation Ann-Margret Nilsson Meddelandeserien 2005: 5 Du har tappat ditt ord Du har tappat ditt ord

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer