Att bo som barn i en annan familj Att ha sina barn boende i en annan familj Hur känns det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bo som barn i en annan familj Att ha sina barn boende i en annan familj Hur känns det?"

Transkript

1 Att bo som barn i en annan familj Att ha sina barn boende i en annan familj Hur känns det? Margareta Arneke & Ann-Margret Nilsson Meddelandeserien 2009:2

2 Förord Region Halland beslöt att i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet, under perioden genomföra två projekt riktade mot familjehemsvården Hur får barnen tillgång till sina minnen och rötter, och vilken roll spelar socialtjänsten i detta? Hur känner sig föräldrarna vid barnets placering, och hur förhåller sig socialtjänsten till detta? Vi, Margareta Arneke och Ann-Margret Nilsson, båda familjehemssekreterare vid Familjehemsenheten på socialförvaltningen i Halmstad erhöll uppdraget att genomföra dessa två projekt. Vi har båda mångårig erfarenhet av och stort engagemang i frågor som rör fosterbarnsvård. Vi upptäckte tidigt, att mycket i våra projekt sammanföll, så vi beslutade att redovisa dessa i en gemensam rapport Att bo som barn i en annan familj att ha sina barn boende i en annan familj. Hur känns det? Barn i samhällsvård är i fokus i samhällsdebatten idag och det utreds på olika nivåer om hur arbetet med dessa barn på bästa sätt ska kunna utvecklas. Detta projekt syftar till att förbättra arbetet med familjehemsvården i regionen. Ett stort tack till alla föräldrar och barn som intervjuats och som så generöst delat med sig av sina upplevelser och tankar. Ett tack också till våra kollegor på familjehemsenheten i Halmstad, som 1

3 har följt vårt arbete med projektet och stått ut med att lyssna till våra tankar och frågor. Självklart vill vi också tacka vår handledare Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet som har entusiasmerat oss och hjälpt oss att strukturera vårt arbete. Halmstad i januari 2009 Ann-Margret Nilsson Margareta Arneke 2

4 Innehållsförteckning Förord 1 1 Inledning 3 Bakgrund 3 Reflektioner efter mottagandet av domen 5 Begreppsdefinitioner 8 Lagtext som reglerar och berör familjehemsvården 9 Problemformulering och syfte 11 2 Metod 14 Vårt tillvägagångssätt 14 Barnen som deltog i undersökningen 16 Föräldrarna som deltog i undersökningen 17 Fokusgrupper 18 Intervjuernas genomförande 20 Semistrukturerade intervjuer 21 Frågeområden som barnen fick besvara 21 Frågeområden som föräldrarna fick besvara 22 Databearbetning 22 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet 23 Etiskt resonemang 24 3 Tidigare forskning 26 Trender inom fosterbarnsvården 26 Statistik på fosterbarnsvård 28 Relationsorienterat synsätt 30 Fosterföräldraskapet 32 Föräldrars syn på socialtjänsten 33 Om fosterbarn 33 3

5 4 Perspektiv på familj och föräldraskap 36 Familj 36 Hur man ser på föräldraskapet ett annorlunda föräldraskap 38 Barnperspektiv 41 Barndom och barns utveckling 45 Barns bästa 48 Känslan av sammanhang / KASAM , Resultatkapitel 5 Utredning bakgrund placeringsorsak 52 Föräldrarnas berättelse om sin bakgrund 52 Föräldrarnas uppfattning och barnens behov före placeringen 54 Föräldrarnas berättelser om hur det är idag 57 Barnens berättelser om tiden före placeringen 61 Barnens uppfattning om varför de placerades i fosterhem 64 Reflektioner 65 Kring föräldrarna 65 Kring barnen 67 6 Föräldraskap 69 Om att vara mamma 69 Om att vara pappa 74 Hjälp i föräldraskapet utifrån föräldrarnas perspektiv 75 Hade föräldraskapet kunnat se annorlunda ut? 77 Barnens berättelser om sina föräldrar 78 Reflektioner 82 7 Utanförskap brist på känsla av sammanhang 83 Vad har det inneburit att vara förälder på avstånd? 83 Barnen om utanförskap 88 Reflektioner 91 4

6 8 Umgänge 94 Föräldrars berättelse om umgänge 94 Barns berättelser om umgänge 96 Reflektioner 99 9 Socialtjänstens roll 102 Föräldrarnas berättelser 102 om kontakten under utredningstiden 102 efter placeringen 106 idag 108 om förändring av kontakten med barnen 109 om föräldraskapet inför framtiden 110 Barns berättelser om socialtjänsten 115 Reflektioner Tankar och reflektioner 121 Att bo som barn i en annan familj. Hur känns det? 121 Att ha sina barn boende i en annan familj. Hur känns det? 122 Socialtjänstens roll 124 Överflyttning av vårdnaden 126 Barnens behov / socialtjänstens kompetens 129 Sammanfattning 131 Litteratur och källförteckning 133 5

7 Kapitel 1 Inledning Denna studie vill belysa och lyfta fram hur det känns att vara barn och bo i en annan familj än sin biologiska och hur det känns att vara förälder och ha sina barn boende i en annan familj. Det känns viktigt för oss som handläggare inom socialtjänstens fosterbarnsvård att barns och föräldrars berättelser lyfts fram och uppmärksammas. Bakgrund Barn i samhällsvård är i fokus i samhällsdebatten idag och fosterhemsplaceringar av barn och ungdomar har under de senaste tio åren ökat med mer än 25 procent. (Socialstyrelsen Lägesrapport om Individ och Familjeomsorg (IFO) 2008) Region Halland beslöt år 2006 att i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet genomföra två projekt riktade mot familjehemsvården. Projekten innebar att genom undersökning uppmärksamma dels de föräldrar som har sina barn placerade i fosterhem, dels de barn som är fosterhemsplacerade. Syftet var att deras berättelser om sin livssituation och deras erfarenheter ska ge oss som arbetar med barn i familjehemsvård mer kunskap om deras tankar och funderingar. Från början var avsikten att ha två separata projekt men då vi ganska snart kom fram till att mycket i studien sammanfaller, bestämde vi oss för att skriva en gemensam rapport, men att vårt intervjumaterial skulle redovisas var för sig. 6

8 Cirka barn och ungdomar var under år 2006 (Socialstyrelsens Lägesrapport om IFO 2008) placerade i fosterhem. Det är en ökning med sedan år Det vilar ett stort ansvar på kommunernas socialnämnder att se till att de placerade barnen får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållande. Barnen ska också få lämplig utbildning och de som vårdar dessa barn ska få de råd, det stöd och den hjälp som de behöver (SoL 6 kap 7 ). Familjehemsarbete kan liknas vid en trebent pall. På pallen sitter fosterbarnet och pallens ena ben symboliserar socialtjänsten, det andra fosterhemmet och det tredje de biologiska föräldrarna. Om barnet ska kunna sitta tryggt på pallen måste alla ben vara stabila. Om något av benen ger vika ramlar barnet av. Socialtjänstens och fosterhemmens ansvar gällande fosterhemsplacerade barn finns reglerat i Socialtjänstlagen men hur ser vi på det tredje benet, de biologiska föräldrarna? De som på något sätt har blivit underkända som föräldrar och/eller själva konstaterat att de inte räcker till som föräldrar. Vilka krav och förväntningar ställer vi inom socialtjänsten på dem och vilka krav och förväntningar ställer de på oss och sig själva? Och: Hur tryggt är det att sitta på pallen och inte veta om ett av benen kommer att ge vika? För oss som arbetat med fosterbarnsvård under många år har det med tiden blivit allt tydligare hur viktiga de biologiska föräldrarna är för barnen. Att vi inom socialtjänsten förmår samarbeta med fosterhemmen och de biologiska föräldrarna på ett konstruktivt sätt, så att barnet tryggt kan sitta på pallen och få möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt. Att få igång ett fungerande samarbete när barn placeras i fosterhem kan vara en stor utmaning. De olika aktörerna befinner sig i olika faser när fosterhemsplaceringen börjar, vilket nedanstående tydligt belyser. 7

9 Exempel på dom i länsrätten gällande vård av unga enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Meddelad i Halmstad ( ) (Sofia är ett fingerat namn.) DOMSKÄL Länsrätten gör följande bedömning. I målet är utrett att Sofias vårdnadshavare inte har gett Sofia omsorg, trygghet och god fostran utan i stället prioriterat sina egna behov. Det är uppenbart att Sofias hälsa och utveckling skadas av föräldrarnas bristande omsorg om henne. Hon uppvisar nu tecken på skador och risken för ytterligare skador är påtaglig om förhållandena inte ändras. Med hänsyn till vårdnadshavarens ambivalenta inställning till Sofias vårdbehov och hennes oförmåga att ge Sofia goda levnadsförhållanden måste den av socialnämnden föreslagna vårdplanen anses vara vad som nu bäst svarar mot Sofias behov av vård. Då vårdnadshavaren inte samtycker till vårdplanen finns förutsättningar för sökt vård. Länsrätten finner med hänsyn till vad som kommer fram om Sofias beteende och förhållanden i övrigt att beslutet om vård skall gälla omedelbart. DOMSLUT Länsrätten beslutar att Sofia Svensson skall beredas vård enligt 1 andra stycket och 2 LVU 8

10 Reflektioner efter mottagandet av domen..hos socialsekreteraren JA! Det gick äntligen vägen! Här har vi hållit på och kämpat med mamma och Sofia i fyra år. Jourhemsplacering, öppenvårdsinsatser och stödfamilj har varit inkopplade men vi har inte kunnat hjälpa mamma att prioritera Sofia. Hon har alldeles för stora egna behov. Och Sofia har under tiden hunnit fylla sju år och blivit mer och mer mamma för sin mamma. Sofia ska inte behöva ta hand om sin mamma och hennes ångest. Sofia måste få vara barn. Oh, så skönt detta känns. Äntligen känner jag att jag kan hjälpa Sofia. Nu måste jag planera för att flytta Sofia men först måste jag ringa familjehemmet!..hos Sofias mamma Suck! Så mycket ord! Vadå prioritera? Jag har väl ställt upp och gjort allt som dom sagt. Jag kan väl inte hjälpa att jag inte mår bra alltid! Och så ska dom komma hit från socialen i eftermiddag och prata. Vad då om? Och hur ska jag klara mig utan Sofia? Och hur ska Sofia klara sig utan mig? Suck!..hos Sofia Jaha! Nu ska jag flytta. Det sa hon Berit från socialen. Det är bestämt så. Det stod i papperen som mamma fick. Mamma kan inte ta hand om mig och då måste jag flytta till en annan familj. Hur länge ska jag bo där? Det visste hon inte. Och mamma är ledsen och nu har hon gått och lagt sig. Jag hoppas att familjen har en hund. En stor hund och kanske har dom katt med. Det hade den andra familjen som jag bodde hos. 9

11 ..hos fosterföräldrarna Oh, vad spännande! Som vi har väntat! Och redan i morgon kommer hon! Undrar hur hon ser ut. Hoppas att hon kommer att tycka om oss! Oh, nu måste vi se till att rummet kommer i ordning! Arbetet med att få ett fungerande samarbete mellan biologiska föräldrar, fosterbarn, fosterföräldrar och socialtjänsten startar alltså med att samtliga personer befinner sig i olika faser i den process som en fosterhemsplacering innebär. Ju mer kunskap socialtjänsten har om föräldrar och barn, deras tankar och funderingar, desto bättre möjliggörs en bra handläggning i ärendet. Det är inte endast socialtjänsten som behöver kunskap om föräldrars och barns situation, det är också föräldrar och barn själva. En viktig erfarenhet vi har med oss, genom vårt arbete med fosterbarn, är att både föräldrar och barn kan ha bristande kunskaper om sina situationer och grunderna till beslutet att fosterhemsplacera barnet. Både barnen och de vuxna har sin sanning om orsaken och det är inte ofta som den stämmer med socialtjänstens uppfattning. Vi vet att utredande socialsekreteraren förklarar för både föräldrar och barn sitt ställningstagande men det har framgått genom våra intervjuer att vetskapen om denna trots allt är dålig. Fosterbarn är barn som ofta har varit med om många separationer. De flyttas genom samhällets försorg från sitt biologiska ursprung till andra familjer, kanske via jourfamiljer och/eller via flera familjehem, innan de når vuxen ålder. De tog sina första stapplande steg i en jourfamilj, lärde sig cykla i sitt första familjehem och fick kanske åka på semester utomlands i sitt andra familjehem. Vem hjälper dem med dessa minnen när de blir vuxna? Trots goda intentioner från fosterföräldrarna, att de ska 10

12 hålla kontakt i all framtid med sina utflyttade fosterbarn, visar erfarenheten att i de flesta fall tappar fosterbarn och fosterföräldrar kontakten med varandra. När det gäller barn som placerats hos släktingar är vår tidigare erfarenhet, utifrån en intervjuundersökning av släktingplacerade barn (Nätverksstöd 2001), att de barnen upplevde att de inte fått information av socialtjänsten om orsaken till att de blivit placerade. I en FoU rapport (Nilsson 2005) framkommer också att yngre barn, som bor i fosterhem, inte har klart för sig orsaken till varför de bor i fosterhem. I den studien uttrycker en sexårig pojke att han bor i fosterfamilj därför att hans mamma börjat arbeta och i ett samtal, som ingår i denna rapporten säger en 11-årig pojke att mamma har ont i knäna men det är nog inte det. Vi har i denna studie fått ta del av många fosterbarns tankar och funderingar kring sin situation. De har i de flesta fall berättat öppet och de har generöst delat med sig av sin livshistoria. Samtalen med de biologiska föräldrarna har också präglats av en öppenhet och en vilja att dela med sig av tankar och erfarenheter. För oss som socialarbetare med mångårig erfarenhet av fosterbarnsarbete har sammanställningen av denna studie också inneburit att vår syn på föräldrar och barn delvis har förändrats. Vår förhoppning är att denna rapport ska synliggöra barns och föräldrars tankar, så att de ska kunna ge oss ny kunskap och hjälpa oss inom socialtjänsten att utveckla vårt arbete med fosterhemsvård. Begreppsdefinitioner I rapporten används de äldre termerna fosterbarn och fosterföräldrar i stället för de nyare begreppen familjehemsplacerat barn 11

13 och familjehemsföräldrar. Inte för att vi är negativa till de begrepp, som tillkom med den nya Socialtjänstlagen år 1982, utan därför att vi menar att de förstnämnda termerna tydligare klargör vad det handlar om - Att vårda och fostra barn. Vi använder termen fosterhem parallellt med begreppet familjehem i synnerhet då vi refererar till annan forskning. Fosterhem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt ( Socialtjänstförordningens 3 kap 2 (SoF)). Benämningarna fosterbarn eller familjehemsplacerat barn används inte i lagtexter. De barn, som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna, benämns barn eller den unge. Barn är enligt FN:s Barnkonvention alla personer mellan 0 18 år. I denna rapport används ordet fosterbarn om de barn som är placerade i fosterhem, eftersom distinktionen måste göras för att skilja på dessa barn och de barn som bor i det egna hemmet. Jourhem definieras som ett hem där barn akut placeras i avvaktan på att socialnämndens utredning ska bli klar (Erman 2003). I SoL stadgas att när barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller närstående. Dessa hem benämns i rapporten som släktinghem. Lagtext som reglerar och berör familjehemsvården Socialtjänstens arbete regleras till största delen av lagar och förordningar. Nedan redovisar vi kortfattat de som berör familjehemsvården. 12

14 I Socialtjänstlagens portalparagraf formuleras socialtjänstens övergripande mål och grundläggande värderingar som skall vägleda i socialtjänstens samtliga verksamheter. I första kapitlet 2 står att när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Denna formulering svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention. Varje beslut som rör barn måste grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet. Barnperspektivet står ibland i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Föräldrar och barn kan dock inte ses isolerade från varandra. Genom att de vuxna får bästa möjliga stöd av socialtjänsten tillgodoses också barnets intresse. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste dock barnets intresse ha företräde. Enligt Melin (2004) finns ingen officiellt given definition av begreppet barnets bästa. Begreppet har naturligtvis olika innebörd för olika människor och förändras också i takt med att ny kunskap växer fram och värderingar i samhället förändras. Dessutom är det så att det som generellt anses bäst för ett barn inte alltid är det bästa för alla barn. Därför krävs alltid en individuell bedömning av det enskilda barnets behov. I 11 kap SoL regleras socialtjänstens utredningsskyldighet. En utredning som kan komma att ligga till grund för beslut om fosterhemsplacering. I 6 kap 1 SoL behandlas socialnämndens skyldigheter för den som behöver vårdas eller bo i ett hem utanför det egna hemmet, i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden har ansvar för att vården är god samt att den utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. 13

15 Ibland är bedömningen att umgänge för det specifika barnet är umgänge varannan helg och vissa skollov och ibland görs bedömningen att det bästa är temporär total inskränkning i umgänget. Det vill säga en individuell bedömning för varje enskilt barn. Observera att det endast är vid vård enligt LVU som umgängesbegränsning kan komma ifråga och då endast när en överenskommelse inte kan ske med vårdnadshavaren/na. I 6 kap 15 Föräldrabalken (FB) står stadgat om barns rätt till umgänge med sina föräldrar och i 6 kap 2 a regleras i samma lag vilken hänsyn man ska ta till hur umgänget ska utformas. Vård i fosterhem ska inte pågå längre tid än nödvändigt. Socialnämnden har ansvaret för att kontakten mellan föräldrar och barn har den omfattningen att en återförening kan ske utan skada för barnet när förutsättningarna för vård inte längre föreligger. Många barn kommer inte att kunna flytta tillbaka till sina föräldrar. I 6 kap 11 SoL behandlas frågan om överflyttning av vårdnaden. Dessutom framgår i 6 kap 8 SoL och i 13 LVU, att när ett barn har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 FB. I Kommunförbundets vägledning till Socialtjänstlagen (Erman 2001) anges att lagstiftaren tillåter kommunerna att lämna ersättningen till tidigare familjehem, även efter att vårdnaden är överflyttad. På detta sätt har man undanröjt en tidigare svårighet att få familjehemmen att vilja bli vårdnadshavare. 14

16 Problemformulering och syfte Socialsekreterare ska regelbundet ha enskilda samtal med de placerade barnen och ha kontakt med barnens biologiska föräldrar. Beroende på hur förvaltningens organisation ser ut kan ansvaret vara uppdelat på flera handläggare. Tidigare studier samt vår egen erfarenhet visar att socialtjänstens kunskap och bedömning i ärendena sällan överensstämmer med föräldrars och barns uppfattning (Projekt Nätverksstöd 2000 samt Nilsson 2005). Av egen erfarenhet vet vi att biologiska föräldrar har svårt att ta till sig orsaken till att deras barn placeras även om socialsekreteraren gått igenom den utredning som ligger till grund för placeringen med dem. Vidare har vi erfarenhet av att socialtjänstens kunskap om föräldrarnas tankar kring sina barn ofta är bristfällig. Vi vet också av vår tidigare erfarenhet att samtal med barn måste ske inte bara en gång utan vara ständigt återkommande i takt med barnens stigande ålder och mognad under hela placeringstiden för att de ska få möjlighet till förståelse varför de är placerade i fosterhem. Vår kunskap om barns tankar och funderingar kring sin situation är ofta dålig och bristfälligt dokumenterad. I takt med ständiga handläggarbyten faller gammal kunskap ofta bort. Avsikten var att vår studie skulle omfatta en undersökning av fosterhemsplacerade barn och deras föräldrar i hela Halland, d v s i länets sex kommuner Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Hylte, Halmstad och Laholm. Det visade sig dock att det endast blev Halmstad och Varbergs kommuner som till slut kom att ingå i undersökningen. En kommun svarade via mail att: 15

17 Vi ser det inte bara som att fråga och lämna ut namn, adresser och telefonnummer, om vi ska ha ett barnperspektiv. Om vi ska göra detta, vill vi ha nödvändig tid för att fråga på ett bra sätt och även ta hand om det som kommer efter. Vi vet att det kommer upp känslor som behöver mötas tas om hand när man ställer frågor om detta. Och, dessvärre har vi inte utrymme just nu, för att kunna göra det på ett bra sätt, som vi kan stå för. Detta svar fick oss att förstå hur viktigt vårt projekt var att genomföra. Vi, som handläggare, ser det ju som viktigt att det finns tid att prata med placerade barn och deras föräldrar om deras situation under hela placeringstiden. Om inte vi påtar oss ansvaret för detta, vem ska då göra det? För att fånga upp de erfarenheter, som vi efterfrågar hos föräldrarna och barnen i vårt urval, beslöt vi (efter intensiva diskussioner) att utgå från följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna att ha sina barn placerade i en annan familj och vilken förståelse har de för detta? Vilken samhörighet upplever föräldrarna sig ha med sina barn? Vilka minnen har barnen från sin ursprungsfamilj och vem ger dem tillgång till sina rötter? Vilken tillhörighet upplever sig barnen ha gentemot föräldrarna respektive sina fosterföräldrar? Vilken roll spelar socialtjänsten i föräldrars och barns kunskap om sin situation? Fosterbarnen har en kunskap och en erfarenhet av att bo i en annan familj och deras föräldrar av att ha sina barn boende i en annan familj. En unik kompetens som känns viktig för oss att få ta del av för att kunna utveckla fosterhemsarbetet på ett positivt sätt. 16

18 Kapitel 2 Metod Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin är målet att åstadkomma kunskap baserad på erfarenheter från livet (Olsson och Sörensen 1999). Metoden strävar efter att beskriva människors upplevelser av olika fenomen, d v s den enskilde individens perspektiv på sina upplevelser och sin värld. I denna studie är fenomenen barns och föräldrars upplevelse och förståelse av att bo i en annan familj respektive ha sina barn boende i en annan familj. I detta kapitel presenterar vi val av tekniker, urval av de intervjuade barnen och föräldrarna och hur intervjuerna har genomförts. Vi redovisar bearbetningen av resultaten och hur analysen av datamaterialet har utförts. Slutligen diskuterar vi vårt etiska ställningstagande och studiens tillförlitlighet och generaliserbarhet. Vårt tillvägagångssätt De metoder vi bestämt oss för som lämpliga att använda i studien, var att starta med fokusgrupper för barn respektive biologiska föräldrar och utifrån den kunskap de diskussionerna gav, följa upp med enskilda intervjuer. Studien var planerad att genomföras med deltagande barn och föräldrar från samtliga sex kommuner i Halland. Åldern på barnen skulle vara mellan nio och tjugo år och de skulle ha bott i sitt nuvarande fosterhem under minst två år. Barnen skulle inte ha ett begåvningshandikapp. Kriterier för föräldrarna var att de skulle ha barn som varit placerade under minst två år i sitt nuvarande fosterhem. De skulle inte vara inne i ett aktivt missbruk, ha grav 17

19 psykisk ohälsa eller ett begåvningshandikapp. Vi uteslöt av praktiska skäl även de föräldrar som avtjänade fängelsestraff. Slutligen skulle det vara barn och föräldrar som vi inte är eller har varit handläggare för. Vi började med att besöka de olika socialförvaltningarna i Halland, presenterade vårt projekt och överlämnade en skriftlig information. Det framgick vid våra möten att handläggarna i de olika familjehemsenheterna i länet inte kände till detta projekt trots att deras respektive chefer varit med om att besluta att det skulle genomföras. Vi upplevde att det fanns ett stort intresse för vår undersökning och att socialsekreterarna var villiga att inventera vilka barn och föräldrar som skulle kunna medverka. Vi hörde därefter ingenting ifrån länets olika förvaltningar. Efter påminnelse från vår sida återkom slutligen Varbergs socialförvaltning med uppgifter på barn och föräldrar som var villiga att delta. De barn och föräldrar som deltagit i undersökningen kommer endast från Halmstad och Varberg, vilket också beskrivs i föregående kapitel. Detta har gjort urvalet begränsat. Då vi vid genomförandet av samtalen i fokusgrupperna och de därefter följande intervjuerna inte haft kunskap om innehållet i socialtjänstens utredningar, som lett fram till en fosterhemsplacering, har barnens och föräldrarnas berättelser kopplats till deras här och nu situation. 18

20 Barnen som deltog i undersökningen Tabell 1: De aktuella barnen, deras ålder vid placering i det nuvarande familjehemmet, deras ålder vid deltagandet i fokusgrupper och intervjutillfället samt eventuellt tidigare placeringar. Barnets namn Nuvarande ålder Ålder vid placering Placeringstid Tidigare placering Anna 9 år 8 år 1 år nej Bo 10 år 3 år 7 år nej Calle 11 år 3 år 7 år nej Disa 11 år 4 år 7 år nej Erik 11 år 5 år 6 år jourhem Frank 12 år 5 år 7 år nej Göran 12 år 5 år 7 år nej Hanna 12 år 7 år 5 år jourhem Ida 13 år 11 år 2 år nej Jim 13 år 7 år 6 år jourhem Kajsa 14 år 11 år 3 år familjehem/omplacering Lena 14 år 9 år 5 år nej Mats 16 år 9 år 6 år nej Nils 16 år 8 mån 15 år nej Olivia 17 år 2 mån 17 år jourhem Per 17 år 13 år 4 år nej Rita 17 år 15 år 2 år familjehem/omplacering Sven 18 år 15 år 3 år familjehem/omplacering Tom 18 år 8 mån 17 år nej Ulf 20 år 15 år 5 år nej 20 barn i åldrarna 9 20 år och med en sammanlagd erfarenhet av att vara placerade på 132 år. 19

21 Föräldrarna som deltog i undersökningen Tabell 2 De aktuella föräldrarna, deras barns placering i släktfamilj eller annat familjehem samt ungefärlig ålder på barnen, småbarn 0-7 år, yngre barn 8-12 år samt äldre barn år. Namn Fosterhem Ålder på barnen Släkt/ annat Sven annat äldre Stina släkt äldre Sonja annat yngre Klara släkt/annat äldre Maja annat yngre Bodil annat äldre Lotta annat små David annat små Charlotte annat yngre Markus annat yngre Marie annat yngre Mona släkt/annat yngre/äldre Johanna annat yngre/äldre Gerd annat äldre Ulrika annat yngre/äldre Robert annat äldre Sammanlagt 16 föräldrar intervjuades. Dessa föräldrar har tillsammans 31 barn placerade i fosterhem och /eller i släktinghem. Av föräldrarna är sju i arbete, fem uppbär försörjningsstöd, två erhåller sjukbidrag, en går på behandling för sitt missbruk och ytterligare en visade sig vara inne i aktivt missbruk. 20

22 Fokusgrupper Vi valde att inleda studien med fokusgrupper, som är en användbar metod när man vill inhämta kunskap inom ett område där kunskapen tidigare varit begränsad (Wibeck 2000), vilket gör att metoden passar att användas i inledningsfasen av ett projekt. En fokusgrupp träffas vid ett enda tillfälle och under en begränsad tid. Syftet är att inhämta deltagarnas kunskap om ett visst givet område. För att kunna se ett mönster och tendenser i materialet bör man genomföra tre fokusgrupper med ett deltagarantal på fyra till sex personer (Wibeck 2000). Ingen av oss hade någon erfarenhet av att leda en fokusgrupp och enligt Wibeck behövs en ledare, en moderator, för fokusgrupperna som på ett professionellt sätt lyssnar och tar till sig deltagarnas information och synpunkter. Efter samråd med vår handledare uppmuntrade hon oss till att ta ansvaret för fokusgrupperna själva då vi båda har många års erfarenhet av samtal och intervjuer med människor. Vi började med att kontakta föräldrarna per telefon och informera om vad undersökningen handlade om. Två personer tackade nej direkt men 11 föräldrar var positiva till att deltaga. Därefter översände vi en inbjudan per brev som också innehöll skriftlig information om vår undersökning. Vi skrev också att vi skulle kontakta dem per telefon och påminna dem dagen före fokusgruppen skulle träffas. Till den första fokusgruppen kom tre av de inbjudna föräldrarna, en hade med sig en god vän, som också hade barn placerat, så det blev fyra föräldrar. Till den andra fokusgruppen kom inga föräldrar trots att dessa dagen före varit positiva till att komma. Bortfallet blev alltså stort. Det krävs vårdnadshavarens samtycke för att de placerade barnen skulle få deltaga i en fokusgrupp. Tre föräldrar ville inte att deras 21

23 barn skulle vara med. En förälder var upprörd över att vi hade fått tag på hennes mobilnummer. Hon hade däremot inga synpunkter på att hennes barn fick deltaga i fokusgruppen. Några barn ville inte deltaga och i något fall fick vi inte tag i vårdnadshavaren och då gav fosterföräldrarna sitt samtycke. Slutligen hade vi nio barn och ungdomar som kunde deltaga i gruppsamtalen. Två fokusgrupper med barn genomfördes. Den ena fokusgruppen med barn bestod av fyra äldre tonåringar, tre pojkar och en flicka och den andra av fem yngre barn, tre pojkar och två flickor. Inför samtliga fokusgrupper hade vi lånat en lokal av Socialförvaltningen i Varberg. Den låg geografiskt bäst till. Praktiska spörsmål som teknik för att spela in samtalen, mikrofoner och band upptog mycket av vår tid. Vi bjöd också på fika och godis. Vi hade förberett olika frågeområden både för barnen och för föräldrarna men följde också deltagarnas egen diskussion. Tanken var att det då skulle kunna framkomma vad som var viktigt för deltagarna att dela med sig av. Gruppsamtalen spelades in på band och har därefter transkriberats. I föräldrarnas enda fokusgrupp deltog alltså endast fyra personer, tre kvinnor och en man. Samtliga kom till tals och hade mycket att berätta. De blev inte störda av att ha både fikapaus och rökpaus. Samtalet flöt på hela tiden och var mycket intensivt. De hade kunnat fortsätta ytterligare ett par timmar. Samtliga barn berättade om sig och sin familj och sina erfarenheter av att vara ett placerat barn. De var lite tysta till en början men mot slutet av samtalet berättade de alltmer öppet. När bandet i bandspelaren tog slut och behövde bytas i gruppen med de yngre barnen kom samtalet av sig och kom inte i gång igen. 22

24 Intervjuernas genomförande Varje intervju inleddes med en kort presentation om studiens syfte och bakgrunden till vårt intresse att genomföra studien samt att vi skulle använda deras svar som underlag för att utveckla vårt arbete inom familjehemsvården. Vi informerade om att deras berättelser skulle spelas in på band och senare redovisas i en rapport och på ett sådant sätt att det inte skulle kunna gå att identifiera vem som sagt vad. Vidare gavs information om att allt material skulle förstöras efteråt. En tonårsflicka försäkrade sig mycket noga om att hennes mamma inte skulle få tillgång till bandet. Hon blev lovad att återfå bandet sönderklippt och då accepterade hon att bli inspelad. Alla intervjuer med barnen skedde i deras fosterhem och samtliga barn var positiva till att bli intervjuade. Intervjuerna med föräldrarna gjordes företrädesvis i deras hem. Några utfördes dock på socialförvaltningen. Som tidigare framkommit fick vi enbart hjälp att finna föräldrar av en av länets kommuner. Vi gjorde därför en inventering av vilka föräldrar i Halmstad som var möjliga att intervjua och som intervjuaren inte hade handläggarkontakt med. Samtliga föräldrar var vid förfrågan om en enskild intervju mycket positiva och såg detta samtal som en möjlighet att få prata om sin situation och framföra sina åsikter. Vid intervjutillfällena har vi eftersträvat att få vara ostörda och helt ägna oss åt intervjupersonen. Frågor, som ställs kräver reflektion av den som ska svara och man ska helst inte behöva bli avbruten i sina tankar. Det förekom dock kortare avbrott i form av telefonsignaler, en klocka som slog och röster, som störde utanför rummet. En konsekvens av avbrottet kan ha fått som följd att en tänkt tanke aldrig kom till uttryck eller att ett förtroget tillfälle försvann och inte gick att återknyta till. 23

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Vart hör jag hemma? -fosterbarns dilemma

Vart hör jag hemma? -fosterbarns dilemma Vart hör jag hemma? -fosterbarns dilemma Intervjustudie av 7 fosterbarns egna upplevelser av sin livssituation Ann-Margret Nilsson Meddelandeserien 2005: 5 Du har tappat ditt ord Du har tappat ditt ord

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för 2012-05-077 Dnr 6.1-24822/2012 1(9) Regler och tillstånd Monica Jacobson monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

BARNET I FOKUS. när de familjehemsplacerade barnen skall träffa sina biologiska föräldrar

BARNET I FOKUS. när de familjehemsplacerade barnen skall träffa sina biologiska föräldrar GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Socialt arbete Familjeterapeuterna Korsvägen AB Fortbildning för familjehemssekreterare Med fokus på handledning av familjehem HT 2006 BARNET I FOKUS när de familjehemsplacerade

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

En modell för avslutandet av familjehemsvården

En modell för avslutandet av familjehemsvården En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB)

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-08-27 SN-2013/3437.719 1 (2) HANDLÄGGARE gunnel.hartvig-egebark@huddinge.se Socialnämnden Översyn av riktlinjer för barn

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Tommy Lindell Advokatbyrån Allemans i Malmö AB Rörsjögatan 26 B 211 37

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras?

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras? Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj Familjehem Idag kallas det som tidigare hette fosterhem för familjehem. Som familjehem tar man emot ett eller flera barn/ungdomar under en kortare eller längre

Läs mer

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1 Promemoria 2015-05-18 S2015/3723/FST Socialdepartementet Förslag till införande av en ny placeringsform för barn och unga (stödboende) i socialtjänstlagen (2001:453) Författningsförslag Härigenom föreskrivs

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden Dnr SN11/72 Riktlinjer för placeringar av barn och unga Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/72 2/13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av familjehem... 3 Syfte... 3 Barnperspektivet och

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av barnärende hos socialnämnden i Karlslcrona. Med den kritik som ges avseende brister i handläggningen avslutas ärendet.

BESLUT. Tillsyn av barnärende hos socialnämnden i Karlslcrona. Med den kritik som ges avseende brister i handläggningen avslutas ärendet. /(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2015-02-10 Dnr 8.5-16859/2014-6 1(8) Avdelning syd Ingrid Andersson lngrid.andersson@ivo.se Socialnämnden i Karlslcrona konnnun 371 83 Karlslcrona Ärendet Tillsyn

Läs mer