Kapitel 3. Skatter, marginalskatter och progressivitet 39
|
|
- Britta Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll Förord 15 Författarnas förord 17 Kapitel 1. Inledning 19 Bakgrund och syfte 19 Metod 21 Avgränsningar 22 Bokens uppläggning 23 DEL I Kapitel 2. Metod och modell 27 Inkomstbegrepp, avdrag och skatter 27 Sammanräknad nettoinkomst och hushållsinkomst 29 Modellbeskrivning: Mikrodelen 30 Indelning av beskattningsenheterna i kategorier 30 Beräkning av den statliga skatten för en enskild beskattningsenhet 31 En formalisering av avdragsbestämmelserna 32 Skatteskalorna 34 Modellbeskrivning: Aggregeringsdel 35 Modellens prediktionsförmåga 38 Kapitel 3. Skatter, marginalskatter och progressivitet 39 Inledning 39 Definitioner 39 Skattekurvor 40 Marginalskatter 50 Höga marginalskatter vid låga inkomster 50 Elasticitet i inkomst efter skatt 52 Effektiv skatt, marginalskatt och inkomstutjämning 55 Jämförelse med proportionell skatt 59 Jämförelsens syfte 59 Effekter på inkomstfördelningen före skatt 60 Tillvägagångssätt 62 Resultat 65 Sammanfattning 66 5
2 Kapitel 4. Inkomstskatt och inkomstutjämning 68 Inledning 68 Inkomst före skatt lika med sammanräknad nettoinkomst 69 Obligatoriska arbetsgivareavgifter 70 Olika deklarerade avdragsgilla kostnader 70 Korrektionspost 71 Ej deklarerade inkomster 72 Presentation av olikhetsmåttet 73 Inledning 73 Traditionella olikhetsmått 74 Egenskaper hos Atkinsons mått i jämförelse med övriga mått 75 Parameterns roll 77 Måttets tolkning 78 Inkomstfördelning före och efter skatt Kategoriindelning 80 Partiella effekter av förändringar i parametrar och inkomstnivå 87 Växande avdrag 88 Avtrappade avdrag 91 Förändringar i den statliga skatteskalan 92 Folkpensionsavgifter 93 Kommunalskatten 93 Höjningar av inkomstnivån 94 Inbördes jämförelse mellan parametrarna 95 Simuleringsresultaten och den observerade skattemässiga utjämningen 96 Sammanfattande synpunkter 97 Appendix till kapitel 4: Lorenz-kurvor, sociala välfärdsfunktioner och olikhetsmått 98 Kapitel 5. Inkomstskatten i ett stabiliseringspolitiskt perspektiv 106 Inledning 106 Problem vid skattningar av aggregerade skattefunktioner 107 Skatteautomatik 113 Inkomstskatten som inbyggd stabilisator 113 Simuleringsansats för skattning av inbyggd flexibilitet 118 Alternativa antaganden 129 Avdragens respektive skattesatsernas bidrag till automatiken 131 Jämförelse med tidsserieskattningar 133 Atgärdseffekter 136 Statsskatteskalan 137 Andra skattepolitiska parametrar 139 Kapitel 6. E//ekter av åtgärder och automatik Inledning 143 Budgeteffekter av åtgärder och automatik 146 6
3 Metod 146 Resultat 147 Residualernas tolkning 151 Stabiliseringspolitiska verkningar 154 Den ändrade inkomstfördelningens effekter 157 Nivåeffekterna 161 Struktureffekten 162 Effekter av indexreglering 163 Jämförelser med andra beräkningar av åtgärdseffekter 166 Kapitel 7. Sammanfattning 170 Inledning 170 Centrala drag i den personliga inkomstbeskattningens utveckling »Inkomstbeskattningens uppgifter» i relation till den observerade utvecklingen 173 Utvecklingen efter DEL II Kapitel 8. Redogörelse för avdrags-, skatte- och avgiftsbestämmelser 179 Inledning 179 Begreppet sammanräknad nettoinkomst 179 Beskattningsenheternas kategoriindelning 181 Översikt över behandlade avdrag 184 Ej behandlade avdrag mellan sammanräknad nettoinkomst och beskattningsbar inkomst 189 Parametrar för bestämning av statlig inkomstskatt 190 Bestämmelser för beräkning av kommunal inkomstskatt 194 Bestämmelser för folkpensionsavgift 195 Bestämmelser för sjukförsäkringsavgift 196 Beskattning av samboende äkta makar 197 Uppbörd av inkomstskatt 197 Kapitel 9. Inkomststatistik och inkomstfördelningar 199 Inledning 199 Kort om taxeringsstatistikens inkomstfördelningsdata 199 Använd inkomststatistik Använd inkomststatistik Inkomstfördelningsstatistikens kvalitet 202 Officiella inkomstfördelningsdata insamling, bearbetning och tillförlitlighet 202 Korrigeringar av materialet för Officiella inkomstfördelningsdata Kategoriernas inkomstfördelningar 206 Kategoriindelning
4 Två metoder använda vid härledning av kategoriernas inkomstfördelningar Kategoriindelning Kategoriindelning Inkomsttagarnas fördelning inom inkomstklasserna 214 Frekvensfunktionens utseende i den lägsta inkomstklassen 215 Frekvensfunktionen i mel1aninterval1en 215 Frekvensfunktionen i de övre intervallen 216 Inkomstfördelningen r, Kapitel 10. Modellen 217 Inledning 217 Avdragens behandling 217 Avdragsfunktioner 217 Förvärvsavdrag 218 Försäkringsavdrag 220 Ortsavdrag 222 Grundavdraget 223 Statliga och kommunala extraavdrag för nedsatt skatteförmåga 223 En enskild. beskattningsenhets inkomstutveckling 226 Avdrag för sjukförsäkringsavgift 226 Avdrag för kommunalskatt och folkpensionsavgifter 227 Skattebetalningen för en enskild beskattningsenhet 229 Beskattning av makar Aggregeringsdelen 234 Kapitel 11. Undersökning av modellens tillförlitlighet 238 Inledning 238 Modellförutsägelser och utfall 238 Skatter och inkomstbegrepp 238 Förändringar 241 Avdrag 241 Diskussion av felen och deras orsaker 242 Inkomstbegrepp vid taxering till kommunal och statlig skatt 243 Taxerad inkomst och beskattningsbar inkomst 243 Sjukförsäkringsavgiften 243 Folkpensionsavgiften 244 Variabelförteckning till del II 245 Tabellbilaga 248 Summary 256 Contents 270 8
5 List of figures 272 List of tables 273 Litteratur och källor 277 Figurer 1. Schema över mikromodel1ens uppbyggnad Ett växande avdrag som funktion av avdragsbasen Ett avtrappat avdrag som funktion av avdragsbasen Den statliga skatten som funktion av beskattningsbar inkomst Skatter och inkomstfördelning för ensamstående (17-66 år) utan barn Skatteskala som är progressiv med fallande marginalskatt och skatteskala som är degressiv Skattekurvor vad avser ensamstående utan barn 1953, 1960, 1970 och Skattekurvorvad avser gift man, makan ej taxerad, 1953, 1960, 1970 och Skattekurvor avseende total skatt för ensamstående pensionärer 1953, 1960, 1970 och Skattekurvor beräknade på realinkomst för ensamstående utan barn 1953, 1960, 1970 och Skattekurvor beräknade på realinkomst för gift man, makan ej taxerad, 1953, 1960, 1970 och Marginalskattekurvor för gift man, makan ej taxerad, 1953, 1960, 1970 och Marginalskattekurvor för ensamstående utan barn 1953,1960, 1970 och Marginalskatt för ensamstående utan barn Elasticitet i inkomst efter skatt för gift man, makan ej taxerad, 1953, 1960, 1970 och Jämförelse mellan progressiv och proportionell skatt som ger samma intäkter Skattekurva, marginalskattekurva och medelskatteuttag för gift man, makan ej taxerad, Andel inkomsttagare med lägre effektiv skatt och med lägre marginalskatt än det genomsnittliga skatteuttaget i olika kategorier Balanspunkt för den effektiva skatten Lorenz-kurva Skärande Lorenz-kurvor Bestämning av Aför två inkomsttagare Inkomstolikhetsmåttens utveckling före och efter skatt för vissa kategorier Höjning av marginalskatten i ett intervall av statsskatteskalan Test på den aggregerade skattefunktionens linearitet A~gregerad marginalskatt och aggregerad genomsnittlig skatt för total personlig inkomstbeskattning
6 27. Aggregerad marginalskatt och aggregerad genomsnittlig skatt för statlig skatt Aggregerad marginalskatt och aggregerad genomsnittlig skatt för kommunalskatt Skatteelasticiteter på makronivå för total, statlig och kommunal inkomstskatt Makroelasticitet i inkomst efter skatt Makrosamband mellan hushållsinkomster och personlig inkomstskatt Makrosamband mellan hushållsinkomster och statlig inkomstskatt Statsskatteskalans förändring vid manipulation av marginalskattesatsen i ett intervall Intäkter från personliga inkomstskatter och avgifter Budgeteffekter av statliga åtgärder jämförda med effekter av övriga åtgärder och automatik 1952/ / Åtgärds- och automatikeffekter på intäkter från personlig inkomstbeskattning 1952/ / Ett makroperspektiv på utvecklingen av systemet för personlig inkomstbeskattning Trendmässig intäktsutveckling och kortsiktiga skattefunktioner Uppbörd av skatt på inkomster intjänade år t Illustration av»klassindelningsomläggningar» Rörelser mellan inkomstklasser Schema över framräkning av baser för kommunalskatteavdrag och avdrag för folkpensionsavgift Observerade procentuella förändringar i skatteintäkterna jämförda med av modellen förutsagda förändringar 1952/ / Tabeller 1. Den personliga inkomstbeskattningens andel av BNP och av den totala beskattningen Samband mellan inkomstbegrepp, avdrag och skatter vid taxering till statlig och kommunal skatt Hushållens inkomstsummor som ej ingår i sammanräknad nettoinkomst enligt nationalräkenskaperna Modellens kategoriindelning I modellen behandlade avdrag Inkomstfördelning i kategorin ensamstående över 67 år Avvikelser i procent mellan beräknat och observerat skatteutfall , medelvärde och standardavvikelser Effektiv skatt för ensamstående utan barn och gift man, makan ej taxerad, 1953, 1961, 1970 och Kostnader för att jämna ut marginalskattekurvan för låga inkomster
7 10. Andel inkomsttagare som tjänar mera än v procent på det aktuella skattesystemet i jämförelse med ett proportionellt med samma uttag Skillnad mellan hushållens förvärvsinkomster enligt nationalräkenskaperna och hushållens sammanräknade nettoinkomst enligt inkomstfördelningsstatistiken Avdrag för underskott i förvärvskälla och allmänna avdrag för löntagare Relationer mellan olika kategoriindelningar och Effekter på inkomstolikheten efter skatt aven höjning av ortsavdragen med 20 procent 1960 och Effekter på inkomstfördelningen efter skatt aven höjning av kommunalskatteavdragets minimibelopp Effekter på inkomstfördelningen efter skatt aven höjning i grundavdragets maximibelopp Effekter på olikhetsmåttet av simulerade förändringar i den statliga skatteskalans marginalskattesatser Effekter på inkomstfördelningen efter skatt aven höjning i folkpensionsavgiftens procentsats Förändringar i olikhetsmåttet förorsakade av 1971 års skatteomläggning och aven simulerad tjugoprocentig (ca 4 kr) höjning av kommunalskattesatsen Förändringar i olikhetsmåttet förorsakade av 1971 års skatteomläggning och aven simulerad femtioprocentig höjning av alla inkomster före skatt Effekter på olikhetsmåttet av parameterförändring som ger 100 miljoner kronor i intäktseffekt Åtgärder som ger samma effekt på måttet som en kronas höjning av den kommunala utdebiteringen Regressionsskattningar av aggregerade marginalskatter inkomståret Preliminärskattebetalningarnas avvikelser från påförd skatt vad gäller fysiska personer Makrokarakteristik av den personliga inkomstskatten vissa år Makrokarakteristik av den personliga inkomstskatten på kategorinivå 1961, 1965, 1970 och Skattningar av inbyggd flexibilitet vid olika antaganden om förändringar i inkomsternas relativa fördelning Skattningar av inbyggd flexibilitet vid stora inkomstökningar och variabelt kommunalskatteavdrag Makroelasticiteter i skattebaser och skattekvoter vissa år Budgeteffekter vid förändringar istatsskatteskalans marginalskattesatser Budgeteffekter vid förändringar i valda skattepolitiska instrument Nyckelns användning på 1973 års skatteomläggning Budgeteffekter vid förändringar i valda skattepolitiska instrument Sammanställning av viktigare parameterförändringar
8 35. Effekter av åtgärder och automatik på summa personliga inkomstskatter år t i procent av personlig inkomstskatt år (t-l) 1952/ / Effekter av åtgärder och automatik på statlig inkomstskatt år t i procent av statlig inkomstskatt år (t-l) 1952/ / Effekter av åtgärder och automatik på kommunal inkomstskatt år t i procent av kommunal inkomstskatt år (t-l) 1952/ / Åtgärds- och automatikeffekter 1970/71 utan hänsyn till skattereduktionen Åtgärds- och automatikeffekter på statlig inkomstskatt 1970/71 med hänsyn till skattereduktionen Årliga förändringar i priser och medelinkomster 1952/ / Automatikeffekter på summa personliga inkomstskatter år t i procent av personlig inkomstskatt år (t-l) 1952/ / Automatikeffekter på statlig inkomstskatt år t i procent av statlig inkomstskatt år (t-l) 1952/ / Automatikeffekter på kommunal inkomstskatt år t i procent av kommunal inkomstskatt år (t-l) 1952/ / Inflationseffekter - en sammanställning Effekter på skatten av förändringar i totalantalet beskattningsenheter samt renodlade omfördelningseffekter 1952/ / Effekt på aggregerad genomsnittlig skatt vid en enprocentig nivåförändring av inkomstfördelningen 1960, 1965 och Effekt på aggregerad genomsnittlig skatt av förändringar i inkomstfördelningen med och utan indexreglering 1960/61, 1965/66 och 1970/ Beräkningar av skattebortfall vid indexreglering av den direkta skatten på fysiska personer 1966 och Budgeteffekter av åtgärder inkomståret 1962 enligt prop. 1961: 188 och modellen Budgeteffekter av åtgärder inkomståret 1966 enligt prop. 1965: 1 och modellen Medelskatt och makromarginalskatt i procent för olika typer av skatt vissa år Lutning på olika skatteintäktskurvor 1970 och Inkomster och inkomstfördelning för hushåll m. m Relationen mellan totala hushållsinkomster enligt nationalräkenskaperna och sammanräknad nettoinkomst Tablå över skatte- och avdragsreglernas kategoriindelning Översikt över vissa avdrag Kommunala ortsavdrag inkomståret Allmänna avdrag (utom underskott i förvärvskälla) vid taxering till statlig skatt taxeringsåret 1962 (fysiska personer) Medelskatter och marginalskatter i den statliga skatteskalan Kommunal medeldebitering Parametrar för folkpensionsavgift
9 62. Genomsnittliga sjukförsäkringsavgifter i de allmänna sjukkassorna Sammanräknad nettoinkomst enligt inkomststatistiken före och efter korrektioner jämfört med verkligt utfall Skattemässig behandling av K- och P-försäkringar Data utnyttjade vid försäkringsavdragen Folkpensionens storlek samt parametrar i folkpensionärers extra avdrag för nedsatt skatteförmåga Procentuella avvikelser från faktiskt utfall - en jämförelse mellan integral- och medelvärdesansatser 1960 och Procentuella avvikelser mellan förutsagda och observerade värden av olika aggregerade skatte- och inkomstbelopp Jämförelse mellan totalbelopp av allmänna avdrag, som de framkommit ur modellen och ur specialundersökningar av SCB taxeringsåren 1959 och
En progressiv skatt i en inflationsekonomi
/ ;J ej;;./ ULF JAKOBSSON-GÖRAN NORMANN En progressiv skatt i en inflationsekonomi 468 Den personliga inkomstbeskattningen har under lång tid varit ett av de viktigaste medlen vad gäller utjämning av hushållens
SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET
SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)
Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster
17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.
Taxeringsutfallet Taxeringsåret 2008, inkomståret 2007 OE0701
Enheten för statistik om offentlig ekonomi 2008-11-04 1(6) Taxeringsutfallet Taxeringsåret 2008, inkomståret 2007 OE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen
Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt
Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt
Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning
Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 4 juni, 2019 SNS Introduktion I Sverige är marginalskatter på arbetsinkomst olika
klyfta mellan de marginalskatter på arbete som medel- och höginkomsttagare
Sammanfattning Frågan hur skatte- och bidragssystemet bör utformas tillhör de allra mest fundamentala i en modern välfärdsstat. Staten tar in skatt för att finansiera gemensamma angelägenheter som polis
TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering
Brant Skatt. - skatten på arbete. Mikael Halápi
Brant Skatt - skatten på arbete Mikael Halápi 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 1 INLEDNING...5 2 MÖJLIGHETERNA ATT BEGRÄNSA HÖGA MARGINALSKATTER...9 2.1 Andelen som betalar statlig inkomstskatt...9
Modeller för hushållssektorns inkomster, skatter och sparande
BILAGA 2 Modeller för hushållssektorns inkomster, skatter och sparande av GÖRAN NORMANN 2.1 Inledning Hushållssektorn, sådan den definieras i nationalräkenskaperna, utgör en mycket betydelsefull sektor
Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007
Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 SKV 433 utgåva 17. Utgiven i december 2006. *Skatteverket 1(16) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 2 3 Tabellernas
Detaljerad innehållsförteckning
Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17
Taxeringsutfallet Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013 OE0701
NR/OEM 2015-02-04 1(6) Taxeringsutfallet Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013 OE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Del III Särskilda redovisningar
139 Del III Särskilda redovisningar 140 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning
Skattenyheter från Visma Spcs
Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4
Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015
JO 42 SM 1701 Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och 2015 Incomes of agricultural households 2014 and 2015 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst
Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) OE0701. Innehåll
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Taxeringsutfallet Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013 OE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...
PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19
1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller
#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se
#ESOkunskap Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 24 april, 2019
Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel
1 (15) PM 2016-12-19 Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Det är bra att ha rätt kunskap om de ekonomiska konsekvenserna när man
PM Dok.bet. PID
1 (14) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar
PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19
1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller
Taxeringsutfallet Taxeringsår 2013, inkomstår 2012 OE0701
NR/OEM 2014-02-11 1(7) Taxeringsutfallet Taxeringsår 2013, inkomstår 2012 OE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
NORSKA OCH SVENSKA MODELLER ÖVER PERSONLIG INKOMSTBESKATTNING
INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT ULF JAKOBSSON NORSKA OCH SVENSKA MODELLER ÖVER PERSONLIG INKOMSTBESKATTNING @) Industriens Utredningsinstitut 2 INNEHÅLL Förord 3 L Inledning 4 2. Modell erna s allmänna
2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag...
*Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5
Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2015, beskattningsår Statistiska centralbyrån SCBDOK (9) OE0701. Innehåll
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Taxeringsutfallet Deklarationsår 2015, beskattningsår 2014 OE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...
StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo
och andra maken / x skatten kronor, det vill säga
SAMBESKATTNING OCH SÄRBESKATTNING AV JUR. KAND. EVA BERGSTRÖM MILES Under första hälften av 1900-talet (liksom tidigare) ifrågasattes inte att mannens och hustruns inkomster och förmögenhet skulle sambeskattas
Ytterligare skattesänkning för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattesänkning för pensionärer Maj 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4
Kommunalskatterna 2009
Kommunalskatterna 2009 OE0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare
STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:
STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,
Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2017
JO 42 SM 1901 Jordbrukarhushållens inkomster 2017 Incomes of agricultural households 2017 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2017 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst
Skärpt beskattning av Stockholmsregionen
Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Rapport 2004: 3 Förord Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor. Samtidigt fungerar vår region som statens kassako. För att belysa
REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster
2008-08-13 Rnr 63.08 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster I promemorian föreslås dels att det så kallade jobbskatteavdraget förstärks och delvis
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller
Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE
106 Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE 7. SKATT OCH INKOMSTFÖRDELNING FÖR INDIVIDER OCH HUSHÅLL 107 7 Skatt och inkomstfördelning
Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2016
JO 42 SM 1801 Jordbrukarhushållens inkomster 2016 Incomes of agricultural households 2016 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2016 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Efter skatteomläggningen?
r L BO E CARLSSON: Efter skatteomläggningen? De provisoriska skatteomläggningarna före regeringsskiftet 1976 ledde till ständiga höjningar av marginalskatterna för dem som tjänade mer än en genomsnittlig
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler
Kommunalskatterna 2016 OE0101
NR/OEM 2015-12-17 1(8) Kommunalskatterna 2016 OE0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Kommunalskatterna 2000
Kommunalskatterna 2000 OE0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare
Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN
2005:4 Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN 0283-0965 Inledning och sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för budgetår 2005 fått följande
12 Skattetabeller. 12.2 Allmänna skattetabeller
Skattetabeller, Avsnitt 12 1 12 Skattetabeller 12.1 Inledning Regler om skattetabeller finns i 12 kap. SFL. I det kapitlet finns bestämmelser om allmänna skattetabeller (12 kap. 2 och 3 SFL), se avsnitt
REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)
218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian
Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2012
JO 42 SM 1401 Jordbrukarhushållens inkomster 2012 Incomes of agricultural households 2012 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2012 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt
2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259
2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den
Inkomststatistik - totalräknad 2008 HE0108
BV/EV 20-01-12 1() Inkomststatistik - totalräknad 2008 HE08 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Del II Skattebaser och skatteinkomster
37 Del II Skattebaser och skatteinkomster 38 Genom 1902 års taxeringsreform överfördes den direkta beskattningen till staten och självdeklarationsplikt infördes. För första gången infördes progressiv statlig
av arbetet, lönen och skatterna Inkomstfördelningen som resultat Juni 2010 Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits?
Inkomstfördelningen som resultat av arbetet, lönen och skatterna Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits? Juni 2010 Eva Löfbom Omslag: Emelie Ek är ansvarig för sociala medier på Volkswagen
Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011
UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras
Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag...
*Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5
Kommunalskatter 2017 OE0101
NR/OEM 2016-12-19 1(7) Kommunalskatter 2017 OE0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och
5.1 Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag... 6
*Skatteverket 1(22) Version 1.1 Version 1.1: uppdateringar i avsnitt 3 och 7.4.3 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner...
SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD
SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att
Nettointäkter m.m. för jordbrukare 1998
Nettointäkter m.m. för jordbrukare 1998 JO0903 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE A.2 Statistikområde Jordbrukets ekonomi A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
Kvinnorna i toppen av den svenska inkomstfördelningen
Kvinnorna i toppen av den svenska inkomstfördelningen Presentation på SNS, 8 mars 2018 Anne Boschini, SOFI, Stockholms universitet Kristin Gunnarsson, UCFS, Uppsala universitet Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan
Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver
Ett förstärkt jobbskatteavdrag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ett förstärkt jobbskatteavdrag September 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4
Skatter och avgifter av skattenatur 2012
Offentlig ekonomi 2013 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Skattekvoten uppgick till 43,6 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna
5. Mätning av överskottsefterfrågan på bostäder Undersökningens uppläggning 24
Innehällsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. INLEDNING 13 l. Bakgrunden 13 2. Grundläggande hypoteser beträffande bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer 14 3. Syftet och grundmaterialet 15 4. Metodproblem
Avräkning av utländsk skatt (credit) Hjälpblankett för privatpersoner
Avräkning av utländsk skatt (credit) Hjälpblankett för privatpersoner Innan inkomst och skattebeloppen förs in på sidorna 15 ska eventuell progressionshöjning och alternativ exempt ha beaktats (SKV 2702)
Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag...
*Skatteverket 1(20) TEKNISK BESKRIVNING Datum 2016-12-05 Dnr Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas
Inkomststatistik - totalräknad 2007 HE0108
Befolkning och välfärd/ekonomisk välfärd 2009-01-14 1(14) Inkomststatistik - totalräknad 2007 HE0108 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Ett förstärkt jobbskatteavdrag
Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU11 Ett förstärkt jobbskatteavdrag Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag (prop. 2007/08:22) om ett förstärkt jobbskatteavdrag och om vissa justeringar
kronor respektive 14 miljarder kronor. Den lägre summan avser den reducerade skatt pensionärer med pension upp till kronor i månaden har i
I den allmänna debatten om pensioner används begreppet pensionärsskatt för att omtala att pensionärer betalar mer i inkomstskatt i jämförelse med dem som arbetar och får ta del av det så kallade jobbskatteavdraget.
Detaljerad innehållsförteckning
Detaljerad innehållsförteckning D E T A I L E D T A B L E O F C O N T E N T S 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 16 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga
DEN OMÖJLIGA INKOMSTSKATTEN
DEN OMÖJLIGA INKOMSTSKATTEN Av direktör BERTIL östergren DEN progressiva inkomstskatten på fysiska personer har relativt sent blivit en integrerande del av nationernas skattesystem. Omkring sekelskiftet
11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103
Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa
Ett förstärkt jobbskatteavdrag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ett förstärkt jobbskatteavdrag Juni 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Lagtext...4 1.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Skatter och avgifter av skattenatur 2013
Offentlig ekonomi 2014 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Utfallet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter ökade med 3,9 procent år. Utfallet uppgick till totalt 88,2
Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll
JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter
Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...
Sänkt skatt på förvärvsinkomster
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på förvärvsinkomster Juni 2008 1 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229);
2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag...
*Skatteverket 1(21) 2014 12-16 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder...
Inkomststatistik - totalräknad 2004 HE0108
Befolkning och välfärd/ekonomisk välfärd 2006-12-12 1(13) Inkomststatistik - totalräknad 2004 HE0108 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Beskattningens icke-fiskala syften
1 Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium 2008 Ekonomisk generalrapport Beskattningens icke-fiskala syften av Tobias Lindhe 1 och Jan Södersten 2 1 Tobias Lindhe, Skatte- och Tullavdelningen,
Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet
Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet Arbete beskattas relativt hårt 7% 7% Skatt på arbete Skatt på konsumtion 27% 59% Skatt på kapitalinkomst (individnivå) Skatt på företagsvinster
DANNE NORDLING: skattetrycket
DANNE NORDLING: skattetrycket I sin artikel analyserar pol mag Danne N ordting vad som hänt på skatteområdet sedan skattereformen 1971. Den blev orsaken till att lönerevisionerna 197 2 medförde en katastrof
Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan
Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen
REMISSYTTRANDE SN 157/2007 Fi 2007/5092. Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag
27-8-16 REMISSYTTRANDE SN 157/27 Fi 27/592 Finansdepartementet 13 33 Stockholm Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag Föreningen Svenskt Näringsliv, som beretts tillfälle avge yttrande
Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015
1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor
Skatter och avgifter av skattenatur 2011
Offentlig ekonomi 2012 Skatter och avgifter av skattenatur Skattekvoten 43,4 procent år Skattekvoten uppgick till 43,4 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna
Skattereduktion för hushållstjänster år 2008
Landsorganisationen i Sverige 2010-03-16 1(7) Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad, EOA Anna-Kirsti Löfgren Skattereduktion för hushållstjänster år 2008 Individer År 2008 fick 90 400 individer,
RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 105 a inkomstskattelagen och 2 lagen om skatteskalorna för 2003 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN
98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning
26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter?
421 26 Egenavgifter Sammanfattning Egenavgifter är en del av de socialavgifter som ska betalas enligt socialavgiftslagen (SAL). Socialavgifter enligt SAL utgörs av arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. eller
Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder
1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast
Jordbrukarhushållens inkomster 2001
Jordbrukarhushållens inkomster 2001 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. ) JO0903 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE A.2 Statistikområde Jordbrukets ekonomi
Avräkning av utländsk skatt (credit) Hjälpblankett för privatpersoner
Avräkning av utländsk skatt (credit) Hjälpblankett för privatpersoner Innan inkomst och skattebeloppen förs in på sidorna 15 ska eventuell progressionshöjning och alternativ exempt ha beaktats (SKV 2702)
2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84?
2009 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? Det svenska skattesystemet för inkomster är obegripligt för den som inte är expert. Förutom
Skattekraft och skattesats - var sak på sin plats?
Rapport 2008 Mikael Halápi Skattekraft och skattesats - var sak på sin plats? 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING...5 2 KOMMUNALSKATTEN...7 2.1 Taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter...7