Detaljerad innehållsförteckning

Transkript

1 Detaljerad innehållsförteckning D E T A I L E D T A B L E O F C O N T E N T S 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv Skattesystemets huvuduppgifter Finansieringen av offentliga utgifter Stabiliseringspolitiken Fördelningspolitiken Allokeringspolitiken Grundläggande beskattningsprinciper Intresseprincipen Skatteförmågeprincipen Inkomst- och utgiftsskatt Nominell och real beskattning En ekonomisk klassificering av olika skatter Direkta och indirekta skatter Skattesubjekt och skatteobjekt En fyrdelning av de svenska skatterna Direkta skatter på arbete Indirekta skatter på arbete Skatter och avgifter Konsumtionsskatter som indirekta skatter på arbete Olika marginalskattebegrepp några räkneexempel Punktskatter på näringslivets faktoranvändning Direkta skatter på kapital Indirekta skatter på kapital Skatt på sparande och skatt på investeringar Skatter i ett historiskt perspektiv Från sam- till särbeskattning Från direkt till indirekt beskattning Successiv breddning av skattebaserna under 1980-talet Utgiftsskatt och real beskattning års skattereform Utvecklingen efter skattereformen Den offentliga sektorn i nationalräkenskperna Inledning Kort om nationalräkenskaperna Offentliga sektorns inkomster och utgifter Skatterna ökar sin andel av offentliga sektorns inkomster Offentliga sektorns utgifter konsumtion större än transfereringar Offentliga sektorns finansiella sparande numera positivt Totala skatter och skatte- och avgiftskvoten Skatter i nationalräkenskapssystemet Offentliga sektorns utgifter per ändamål Stor del av de offentliga utgifterna till socialt skydd Minskade utgifter för bostadsförsörjning och samhällsplanering samt kultur. Ökade utgifter för hälso- och sjukvård, utbildning samt socialt skydd Totala skatter i Sverige Totala skatterna i Sverige miljarder år Fastställda skatter och betalda skatter Beskattning i tre stationer Skatternas roll för utjämning av de ekonomiska resurserna mellan hushållen

2 4 Skatt på arbete Historik Skatt på arbete idag Den arbetande befolkningen och arbetsinkomsterna Omfördelningsbehov mellan aktiva och passiva perioder i livet Förändringen av antalet arbetade timmar av betydelse för skattepolitiken Ca individer har förvärvsinkomster över kr Administrativa uppgifter kring skatt på arbete Inkomsterna redovisas i en inkomstdeklaration Individernas inkomstskatt slut-regleras en gång per år Arbetsgivarna betalar preliminärskatten varje månad Direkt skatt på individernas inkomster av förvärvsarbete De taxerade förvärvsinkomsterna miljarder kronor år personer gör avdrag för resor till och från arbetet Fler kvinnor än män pensionssparar Skatteberäkningen grundas på taxerad förvärvsinkomst Grundavdraget är puckelformat Statliga och kommunala inkomstskatten Marginalskatt och marginaleffekter Mer om kommunalskatten Kommunalskatten proportionell Utveckling av kommunalskatten Kommunalskatten varierar med högst fem procent Högst skattekraft i Danderyd, lägst i Borgholm Kommunalskatten vidarebefordras från staten till kommunerna Bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting Socialavgifter Olika former av socialavgifter Underlag och avgiftssatser Undantagsregler för avgiftsuttaget Beskattning av tjänstegruppliv Skatten tas ut av försäkringsföretag m.fl Skattesatser Andra nedsättningar m.m Skattereduktion för byggnadsarbeten ( ROT-avdraget ) åren Sjöfartsstöd Skatt på kapital Historik Skatt på kapital idag Kapitalskatterna 101 miljarder Nationalförmögenheten och förmögenheten i hushållssektorn Nationalförmögenheten rikets samlade tillgångar efter avdrag för skulder Hushållens tillgångar och skulder Fastighetsskatt Taxeringsvärdet 75 procent av marknadsvärdet Olika skattesatser för olika fastighetstyper Stora skillnader i värdena på småhus Beskattningen av hus-hållens finansiella kapitalinkomster och skulder Sammansättningen av hushållens finansiella förmögenhet Skatt på finansiella kapitalinkomster Förmögenhetsskatt Förmögenhetsskatten uppgick till 4 miljarder Proportionell förmögenhetsskatt sedan Värderingsreglerna i förmögenhetsbeskattningen Sammansättning av beskattningsbara förmögenheten Hushållens beskattningsbara förmögenhet 560 miljarder Bolagsskatt Övriga skatter på kapital Arvs- och gåvoskatt Kupongskatt

3 5.8.3 Avkastningsskatt på pensionsfonder Stämpelskatt Skatt på varor och tjänster Inledning Moms och punktskatter Harmonisering inom EU Skatter på varor och tjänster utgör en fjärdedel av alla skatter Mervärdesskatt (moms) Moms betalas på det egna mervärdet Nästan alla varor och tjänster är skattepliktiga Gemenskapsinterna förvärv Distansförsäljning mellan EU-länder Redovisning, beskattningsunderlag och omsättning Momsuppbörden Redovisning efter skattesats Momsuppbörden per bransch Punktskatter Inledning Energi- och andra miljörelaterade skatter Skatt på alkoholdrycker och tobak Skatt på fordon Skatt på import Övriga punktskatter Företagsbeskattning Inledning Grundläggande principer Det bokföringsmässiga resultatet utgångspunkten Kvittning och rullning Företagsstrukturen i Sverige Företagens storlek Internationella företag och hemmamarknadsföretag Olika företagsformer Juridiska personers skatt Förändringar vid skattereformen Dubbelbeskattning Skatten för juridiska personer 91 miljarder kronor år Få företag står för större delen av överskottet Branschvis fördelning av över- och underskott Bokföringsmässigt resultat och skattemässiga justeringar Fysiska personer som näringsidkare Antalet näringsidkare Redovisat resultat Expansion med lågbeskattade medel Räntefördelning positiv eller negativ Reserveringsmöjligheter Nyföretagandet i Sverige Överlevnadsgraden bland de nystartade företagen har minskat Skatt, inkomstfördelning och förmögenhet Inledning Om inkomststatistik Den direkta beskattningen av individen Den direkta skatten utgör drygt en tredjedel av inkomsten Beskattningen mindre progressiv Något högre marginalskatt Påverkan av inkomstökning på bidrag och avgifter Omfördelning genom skatter och bidrag Också höginkomsttagaren är bidragstagare Omfördelning mellan generationer

4 8.3.3 Hushållens disponibla inkomst miljarder Hushållens disponibla inkomst har ökat Inkomstutvecklingen Jämförelser av disponibel inkomst Inkomstspridningen ökade under 1990-talet Kapitalinkomsternas betydelse har ökat Inkomstutveckling för olika grupper Arbetsinkomsterna ökade Kvinnors och mäns förmögenhet Få äger mycket Miljonärer Kvinnor innehar mindre än hälften av nettoförmögenheten Skatteskulder och uppbördsförluster Inledning Många orsaker till att inte skatten betalas Restföring indrivning preskribering Influtna belopp efter åtgärd Uppbördsförlusternas storlek och sammansättning Uppbördsförlusternas förändring på lång sikt Fördelning av uppbördsförlusterna Skuldbalansen Skatteskulderna drygt 37 miljarder Gamla fordringar osäkra fordringar Antal med skatteskulder Skatteskulderna ojämnt fördelade Fel och fusk Inledning Terminologi och olika undersökningsmetoder m.m Olika begrepp Direkta och indirekta metoder Svartarbetets omfattning Riksrevisionsverkets utredningar rörande svart arbete Skatteverkets undersökningar om svartarbete Särskilt om egenföretagarnas svartarbete Särskilt om svartarbete för hushållen Svarta sektorn från nationalräkenskaperna Monetära skattningar av den dolda ekonomin Skattefusk kopplat till individernas finansiella tillgångar Kontrolluppgifter minskar fel och fusk Skattefelet i aktieförsäljningar Kapitalplaceringar utomlands Skattefusk med punktskattebelagda varor Stora incitament till fusk och öppna gränser Svartsprit Smuggelcigaretter Illegal handel med olja och bensin Gränsöverskridande transaktioner Internet och elektronisk handel m.m Momsbedrägerier Andra skattefel med internationell anknytning Revisionsresultat som uppskattningsmetod Skatteverkets bedömning av skattefelets storlek Skattefuskets utbredning Löntagares deklarationsfusk med övriga avdrag Löntagares deklarationsfusk med reseavdrag Kontrolluppgiftsbedrägerier och svart lön Fysiska personers oredovisade inkomster i utlandet Mer utbrett fusk i vissa branscher Utbudet av svartarbete

5 Efterfrågan på svartarbete Skattefuskets orsaker Skattefuskets effekter Skattekontroll och skattebrott Inledning Skatteverkets kontroll Omfattande material att kontrollera Många deklarationer ändras vid skattekontrollen Skattebrott upptäcks vid skatterevisioner Skattekontrollens effekter Om hot och tvång i skatteutredningen Förelägganden och viten Tvångsåtgärder och betalningssäkring Administrativa sanktioner Skattetillägg Förseningsavgifter Skattebrott m.m Skattebrottslagen BRÅ ansvarar för den officiella statistiken inom rättsväsendet Brottsanmälningar och antalet personer misstänkta för skatteoch bokföringsbrott Skatteverket biträder i brottsutredningar Domar Straffmätning Attityder till skattesystemet och Skatteverket Inledning Inställningen till skattesystemet Runt hälften tycker illa om skattesystemet Skattekontot fungerar bra Broschyrer och blanketter Service i form av modern teknik Företagen och skattefusk Synen på Skatteverkets sätt att arbeta Fler företag i kontakt med Skatteverket En majoritet är nöjda med kontakten med Skatteverket Högt förtroende för Skatteverket Skatteverkets sätt att arbeta Ökande andel utan åsikt Återkommande svarsmönster Hur ser företagen på de olika kvalitetsområdena? Administration av skattesystemet Inledning Den politiska nivån Skatteadministrationen Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet Tullverket Tingsrätterna som beskattningsmyndigheter Övriga myndigheter Rättsväsendet och skatterna Överklaganden Skattebrott Vad kostar skatteadministrationen? Skatternas historia under 1900-talet Inledning Utgångsläget Skattesystemet Skatteadministrationen

6 14.3 Perioden Skattesystemet Skatteadministrationen Perioden Skattesystemet Skatteadministrationen Perioden efter Skattesystemet Skatteadministrationen Svenska skatter i internationell jämförelse Inledning Jämförelser av BNP PPP tar bort skillnaden i prisnivåer Skattekvoten Skattekvoten inget entydigt mått Skattekvotens sammansättning Nedbrytning av skattekvoten Skatt på arbete Olika definitioner och regelsystem Jämförelser av disponibel inkomst mer neutrala Höga marginalskatter för höginkomsttagare Skatt på kapital Rörliga skattebaser Internationella jämförelser är svåra att göra Sänkta skattesatser en trend inom företagsbeskattningen Skatt på varor och tjänster Samarbete inom EU Momsen har stor betydelse för handeln inom EU Vissa punktskatter har gemensamma EU-regler EU och skattepolitiken Skattebaserna mer eller mindre rörliga Skatterna påverkar EU:s budget EU-samarbetet har kommit långt inom moms och punktskatter