Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen. 1. Informationen läggs till handlingarna.

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (10) Kommunstyrelsen Preliminärt bokslut Dnr Kst 2016/26 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen 1. Informationen läggs till handlingarna. Ärendet i korthet Enligt det preliminära bokslutet för är årets resultat 210 miljoner kronor (mnkr). Resultatet inkluderar realisationsvinster på 218 mnkr. Därmed blir det lagstadgade balanskravsresultatet minus 9 mnkr (avrundat). Försäljningar av anläggningstillgångar var budgeterade som inkomster i investeringsbudgeten. Däremot var inte realisationsvinster budgeterade i resultaträkningen. Kommunfullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning innebär krav på ett överskott motsvarande minst en procent av skattenettot (skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning). Varje procent motsvarar 34 mnkr. Nämndernas ekonomiska resultat avviker totalt sett relativt lite mot budgeten. I detta ärende ges en översiktlig redogörelse medan det i årsredovisningen görs analyser, vilka inkluderar avstämning av omfattningen på utförda verksamheter i relation till budgeterade volymer. Bokslutet innehåller oförutsedda poster. Dessa utgörs av kostnader på 44 mnkr och en intäkt på 18 mnkr. Kostnaderna avser marksanering, brand och översvämning. Intäkten avser återbetalning av tidigare inbetalda premier till AFA Försäkring. Verksamhetens nettokostnader ökade mer än skattenettot. Investeringarna uppgick till 976 mnkr, vilket är den högsta nivån någonsin. Handlingar 1. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Bakgrund Syftet med ärendet är att översiktlig redovisa års preliminära ekonomiska resultat. Utförligare analyser ges i årsredovisningen. Det gäller särskilt nämndernas verksamhetsberättelser, inklusive investeringsprojekten. Kommunstyrelseförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11, Jakobsberg Ledningskontoret Postadress: JÄRFÄLLA Jolo Larsson, Controller Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: kommunstyrelsen@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Plusgiro: Bankgiro:

2 (10) I avsnitt 1 redovisas kommunens samlade resultat, medan avsnitt 2 avser nämndernas resultat/budgetavvikelser och prognossäkerhet. 1 Kommunövergripande Sammanfattning Enligt det preliminära bokslutet för är årets resultat 210 mnkr. Resultatet inkluderar realisationsvinster på 218 mnkr. Därmed blir det lagstadgade balanskravsresultatet minus 9 mnkr (avrundat). Detta kan också jämföras med det budgeterade resultatet på 10 mnkr. Försäljningar av anläggningstillgångar var budgeterade som inkomster i investeringsbudgeten. Däremot var inte realisationsvinster budgeterade i resultaträkningen. Kommunfullmäktige beslutade , 54, om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. En del är att Utgångspunkten bör vara att årets resultat ska vara minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt att sträva mot att resultatet ska överstiga 2 procent av detsamma. En procent av skattenettot, såväl i budget som bokslut, är 34 mnkr. Nämndernas ekonomiska resultat avviker totalt sett relativt lite mot budgeten. I detta ärende ges en översiktlig redogörelse medan det i årsredovisningen görs analyser, vilka inkluderar avstämning av omfattningen på utförda verksamheter i relation till budgeterade volymer. Tekniska nämndens bokslut inkluderar kostnader för brand på 3 mnkr och översvämning på 4 mnkr. Till detta kommer marksaneringar etcetera avseende simhallen på 37 mnkr. Sammantaget är det således 44 mnkr oförutsedda kostnader som belastar kommunens samlade resultat. Resultatet inkluderar också en engångsintäkt på 18 mnkr genom AFA Försäkrings återbetalning av tidigare inbetalda premier. Jämfört med 2014 ökar verksamhetens nettokostnader, exklusive realisationsvinster, med 174 mnkr (5,4 %), medan skattenettot ökar med 141 mnkr (4,3 %). Kostnadsökningen inkluderar volymökningar. Investeringarna uppgår till 976 mnkr, vilket utgör 53 procent av den slutliga budgeten på mnkr som inkluderar överföringar från Försäljningen av mark uppgår till 222 mnkr, jämfört med budgeterade 250 mnkr. Därutöver tillkommer ytterligare inkomster på 41 mnkr, vilket ger totala inkomster på 263 mnkr. Låneskulden under året ökade från mnkr till mnkr, således med 420 mnkr. Resultaträkningen, balanskravsavstämning samt enskilda delar Årets resultat enligt resultaträkningen Preliminärt resultat för framgår av nedanstående resultaträkning. Här redovisas även budgetutfallsprognosen per augusti, årsbudgeten och 2014 års bokslut.

3 (10) Årets resultat uppgår till 210 mnkr. Motsvarande resultat för 2014 var 385 mnkr. I resultatet ingår poster som inte ska vara med vid avstämning mot det lagstadgade balanskravet, nämligen realisationsvinster från försäljning av mark och fordon på 218 mnkr (167 mnkr år 2014). Årets resultat exklusive dessa poster uppgår till - 9 mnkr. Motsvarande resultat 2014 var 218 mnkr, och inkluderade en värdeöverföring från Järfällahus AB på 193,5 mnkr. Denna bokfördes som finansiell intäkt. Resultaträkning Prel bokslut Prognos 2 Budget Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 1 037, ,3 763,6 918,4 Verksamhetens kostnader , , , ,0 Avskrivningar -147,5-147,0-172,1-144,4 Verksamhetens nettokostnader , , , ,0 Skatteintäkter 2 900, , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning 482,5 482,8 472,1 464,2 Finansiella intäkter 48,8 38,7 20,9 237,5 Finansiella kostnader -54,7-41,7-62,4-50,1 Resultat före extraordinära poster 209,6 204,8 10,0 385,2 Extraordinära intäkter ,0 Extraordinära kostnader ,0 Resultat 209,6 204,8 10,0 385,2 Avstämning mot balanskravet, mnkr Prel bokslut Prognos 2 Budget Bokslut 2014 Årets resultat enl resultaträkning 209,6 204,8 10,0 385,2 - avgår realisationsvinster mark -218,1-228,8 0,0-166,8 - avgår realisationsvinster fordon -0,3 0,0 0,0-0,4 Årets balanskravsresultat -8,8-24,0 10,0 218,0 Årets resultat innebär att vare sig det lagstadgade balanskravet (intäkterna ska överstiga kostnaderna) eller det budgeterade årets resultat (10 mnkr) uppnås. God ekonomisk hushållning innebär ytterligare krav, närmare preciserat till 34 mnkr. Jämfört med 2014 ökar verksamhetens nettokostnader, exklusive realisationsvinster, med 174 mnkr (5,4 %), medan skattenettot ökar med 141 mnkr (4,3 %). Kostnadsökningen inkluderar volymökningar. Verksamhetens intäkter och kostnader, brutto Verksamhetens intäkter ökade med 120 mnkr jämfört med Exklusive realisationsvinster är ökningen 68 mnkr (+ 9,1 %). Verksamhetens kostnader ökade med 239 mnkr (+ 6,3 %) jämfört med 2014.

4 (10) Avskrivningar Avskrivningarna uppgår till 147 mnkr, vilket är en ökning med 3 mnkr jämfört med Med hänsyn till de omfattande investeringarna är detta en liten ökning. Förklaringarna är att närmare sjuttio procent av årets investeringar är pågående (och därmed har inte avskrivningar påbörjats) och att en betydande del av tidigare investeringar hade 2014 som slutavskrivning (d.v.s. sista år då avskrivning görs). Även avvikelsen mot budgeten förklaras främst i att andelen pågående investeringar är så stor. Införandet av komponentavskrivningar har, särskilt i övergången, försvårat precisionen i budgetarbetet. Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna uppgår till 2,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 122 mnkr (+ 4,4 %) jämfört med Det lägre utfallet mot budget förklaras främst av något lägre avräkningar för 2014 och än beräknat. Det senare uppvägs av bättre utfall, jämfört med budgeten, i inkomst- och kostnadsutjämningssystemen. En särskild mindre regleringspost mellan staten och kommunsektorn, med syfte att över tid göra avräkningar mellan de två sektorerna, ger ett sämre utfall än budgeterat. Särskilt kan också noteras att LSS-kostnaderna för Järfälla i det för denna verksamhet särskilda utjämningsystemet, ökade från 37 mnkr 2014 till 49 mnkr. Detta var budgeterat. Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Intäkterna uppgår till 49 mnkr och kostnaderna till 55 mnkr. Intäkterna avser främst kapitalförvaltningen 39 mnkr samt aktieutdelning och intäkter för borgensavgifter på sammantaget drygt 9 mnkr - de två sistnämnda posterna i allt väsentligt från Järfällahus AB (JHAB). De finansiella kostnaderna avser främst räntor på lån 32 mnkr, kapitalförvaltning 12 mnkr, ränta på pensionsavsättning 4 mnkr samt en KPI-uppräkning för medfinansieringen för tunnelbanan till Barkarby. Den senare posten uppgår till 5,7 mnkr och är en indexering av de 800 mnkr som avsattes i 2014 års bokslut som kommunens medfinansiering. Av de höga finansiella intäkterna i bokslutet 2014 var 193,5 mnkr en värdeöverföring från JHAB. Investeringar och försäljningar Investeringsutgifterna uppgår till 976 mnkr, vilket kan jämföras med 841 mnkr 2014 (och 553 mnkr vardera åren 2012 och 2013). Jämfört med budgeten på mnkr innebär det en genomförandegrad på 53 procent. Denna är lägre än de senaste åren, men det är således en avsevärt högre volym än tidigare. Inkomster hänförliga till anläggningstillgångar uppgick till 263 mnkr.

5 (10) Av inkomsterna avser 220 mnkr markförsäljningar, vilka var budgeterade till 250 mnkr. Ett projekt i budgeten (Viksjö centrum) genomfördes redan Två projekt är senarelagda, Källtorpsvägen/Ulvsättravägen och Alpvägen. Delar av inkomsterna avseende Barkarbystaden är budgeterade Resterande inkomster, som inte var budgeterade, avser främst 22 mnkr från CA Fastigheter som finansiering av cirkulationsplatsen vid Kodaktomten och 19 mnkr för sopsugsanslutningar i Barkarbystaden. Uppföljningen av de enskilda investeringsprojekten sker i årsredovisningen. Det gäller såväl utgifter som inkomster. Låneskulden Låneskulden under året ökade från mnkr till mnkr, således med 420 mnkr. Investeringarna har likviditetsmässigt finansierats genom försäljningar och minskning av likviditeten. Genom att avskrivningar är kostnad men inte utbetalning, tillför resultaträkningen ett större likviditetstillskott än vad som utgörs av årets resultat. Soliditeten Kommunens finansiella mål uttrycks i ett inriktningsmål om att den långsiktiga betalningsberedskapen ska vara god. Effektmålet anges som att soliditeten ska vara positiv, pensionsskulden inräknad. Denna är 13,4 procent, vilket kan jämföras med 10,6 procent Förbättringen beror dels på årets resultat och dels på att det samlade pensionsåtagandet minskar. Kapitalförvaltningen Kommunfullmäktige beslutade den 28 september 2018, 119, att avveckla kapitalförvaltningen, räntedelen under och aktiedelen senast under I december avyttrades finansiella tillgångar på 411 mnkr. Dessa har använts på följande sätt. Kommunen hade ett tillfälligt lån på 150 mnkr under delar av hösten som förföll i december. Detta lån behövde inte förlängas. Det gäller också två lån som förföll i januari 2016, på 150 respektive 100 mnkr. Se även text under avsnittet Finansnetto, ovan. 2 Resultat och prognossäkerhet 2.1 Nämndernas resultat I tabellen nedan redovisas styrelsens och nämndernas resultat. Där redovisas också resultatet i procent av bruttoomslutningen samt resultatet föregående år.

6 (10) Nämnd Resultat, mnkr Resultat i % av bruttoomslutning Resultat 2014, mnkr Kommunstyrelsen 4,2 1,5 2,5 Barn- och ungdomsnämnden 8,4 0,3-7,6 Kompetensnämnden -14,3-2,3-8,6 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 2,3 1,5 1,4 Socialnämnden 1,3 0,1 10,0 Familjerättsnämnden 0,3 5,3 0,1 Tekniska nämnden, skattefinansierat -11,6-1,6 13,3 Tekniska nämnden, VA 0,0 0,0 11,6 Tekniska nämnden, Avfall 0,0 0,0 0,0 Miljö- och bygglovsnämnden 3,8 14,5 5,3 TOTALT -5,7-0,1 28,0 Som framgår av tabellen redovisas för nämnderna sammantaget ett resultat på -5,7 mnkr, vilket är - 0,1 procent. Störst överskott redovisas för barn- och ungdomsnämnden medan de största underskotten redovisas för kompetensnämnden och tekniska nämndens skattefinansierade verksamheter. De största procentuella avvikelserna redovisas för miljö- och bygglovsnämnden och familjerättsnämnden. För båda, och särskilt den sistnämnda, gäller att även begränsade budgetavvikelser i kronor ger stora procentuella avvikelser. Nämndernas resultat/avvikelser kommenteras kortfattat nedan. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett resultat på + 4,2 mnkr. Överskottet beror huvudsakligen på lägre kostnader än budgeterat för utredningar (som var avsett för samtliga förvaltningar) och kapitalkostnader samt att de politiska partierna inte har förbrukat sina budgetar. Dock har kostnader för främst kommunens utbyggnad av ITinfrastruktur fortsatt att öka. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett resultat på + 8,4 mnkr. Förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett överskott på 10,9 mnkr. Intäkterna är 2,1 mnkr högre än budgeterat, vilket beror på högre intäkter från avgifter, momsersättning och sålda platser. De högre intäkterna från avgifter beror på att kommunen har gjort en jämförelse mellan de inkomster som hushållen uppgivit mot de inkomster som finns redovisade hos skatteverket. Kostnaderna är 8,6 mnkr lägre än budget. Kostnad för barnpeng och övriga kostnader understiger budget då antalet barn är 133 färre än budgeterat. Verksamhetsområdet utbildning redovisar ett underskott på 0,9 mnkr. Kostnaderna för elevpeng inom förskoleklass är högre än budgeterat vilket beror på 18 fler än

7 (10) budgeterat. Antal grundskoleelever har inte ökat i den omfattning som beräknats i befolkningsprognosen, vilket gör att kostnaderna för elevpeng är lägre än budgeterat (13 elever). Antal elever inom grundsärskolan är i nivå med budget. Däremot har kostnaden för de externt placerade eleverna ökat, liksom transportkostnader. Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett underskott på 1,6 mnkr. Intäkterna är 0,5 mnkr högre än budgeterat, vilket beror på högre intäkter från avgifter och sålda platser. De högre intäkterna från avgifter beror på att kommunen har gjort en jämförelse mellan de inkomster som hushållen uppgivit mot de inkomster som finns redovisade hos skatteverket. På kostnadssidan finns ett underskott om 2,6 mnkr för platsbidrag. Kompetensnämnden Nämndens redovisade resultat är -14,3 mnkr. De största avvikelserna återfinns inom gymnasieutbildningen som har ett underskott på 12,7 mnkr, där Mälargymnasiet och NT-gymnasiet står för nästan hela underskottet. Främsta förklaringen är färre elever än budgeterat, vilket inneburit motsvarande lägre intäkter. Inom vuxenutbildningen redovisas ett underskott på 1,5 mnkr, vilket förklaras av volymökningar för SFI. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Årets resultat är ett överskott om 2,3 mnkr. Överskottet beror till största del på att medel för aktivitets- och föreningsstöd inom Kultur samt Idrott och fritid inte nyttjats fullt ut samt lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster inom kansli och Kultur och kulturskola. Socialnämnden Socialnämnden redovisar ett överskott på 1,3 mnkr som fördelar sig enligt följande. Äldreomsorgen redovisar ett överskott om 12,4 mnkr, vilket främst avser lägre kostnader än budgeterat inom hemtjänst och särskilt boende. Funktionshinderområdet redovisar ett underskott om 12,4 mnkr som avser högre kostnader än budgeterat inom timrelaterat stöd och bostad med särskild service. Individ- och familjeomsorgen redovisar ett överskott om 1,5 mnkr, vilket främst avser lägre kostnader än budgeterat inom vuxenvård och ekonomiskt bistånd. Familjerättsnämnden Familjerättsnämnden redovisar ett överskott om 0,3 mnkr. Tekniska nämnden Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett underskott på 11,6 mnkr. Från och med år ingår även transport och verkstad samt fastighetsavdelningen i den skattefinansierade verksamheten.

8 (10) Avvikelserna mot budget beror främst på följande, mnkr. Väg- och trafik - 0,7 Park- och natur - 0,6 Kart och GIS + 0,2 Anläggning + 0,8 Fastighet - 10,6 Transport och verkstad + 1,9 Fastighetsavdelningens underskott beror främst på kostnader för vattenskador i flera byggnader, framförallt den omfattande översvämningen i Jakobsbergsskolan. Kostnaden var 4,4 mnkr, men ytterligare kostnader kan tillkomma Branden i en omklädningsbyggnad vid Bolindervallen förorsakade sanerings- och rivningskostnader på 2,9 mnkr. Avgiftsfinansierade verksamheter De två avgiftsfinansierade verksamheterna är vatten- och avlopp och avfall. Resultaten, differensen mellan intäkter och kostnader, har förts till respektive verksamhets balansräkning. I båda fallen redovisas ett resultat på noll. VA-verksamheten hade ett resultat på 16,9 mnkr, vilket redovisas i balansräkningen som en skuld till va-kollektivet. Avfallsverksamhetens resultat var - 5,9 mnkr. Detta minskar den tidigare uppbokade skulden till avfallskollektivet. Miljö- och bygglovsnämnden Miljö- och bygglovsnämnden redovisar ett resultat på 3,8 mnkr. Miljö- och hälsoskydds överskott är 1,7 mnkr. Personalkostnaderna var 2,2 mnkr och intäkterna 0,5 mnkr lägre än budgeterat. Verksamheten bygglov redovisar ett överskott på1,8 mnkr. Personalstyrkan har förstärkts under året, vilket möjliggjort utökad ärendehantering och därmed också ökade intäkter. 2.2 Nämndernas prognossäkerhet Nedan redovisas nämndernas prognosavvikelser, dels i mnkr och dels i procent av bruttoomslutningen. Med prognos 2 avses delårsrapporten per augusti. Det finns ett generellt behov att utveckla arbetet med prognoser, avseende både driftoch investeringsverksamheterna. Det gäller rapportering och uppföljning såväl mellan verksamheter och förvaltningsledningar och mellan dessa och den centrala ekonomifunktionen. Prognoser, oftast tillsammans med annan information, ligger till grund för beslut om både budgetar och enskilda sakärenden. Det bör särskilt framhållas att precision i budgetar och prognoser ställs inför stora utmaningar i växande verksamheter.

9 (10) Nämnd Resultat, mnkr Prognosavvikelser Prel bokslut - Prognos 2 Prel bokslut Prognos 2 mnkr procent Kommunstyrelsen 4,2 0,5 3,7 1,3 Barn- och ungdomsnämnden 8,4 8,5-0,1 0,0 Kompetensnämnden -14,3-21,1 6,8 1,1 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 2,3 0,6 1,7 1,1 Socialnämnden 1,3-9,7 11,0 0,6 Familjerättsnämnden 0,3 0,2 0,1 1,9 Tekniska nämnden, skattefinansierat -11,6-10,0-1,6-0,2 Tekniska nämnden, VA 0,0 0,0 0,0 0,0 Tekniska nämnden, Avfall 0,0 0,0 0,0 0,0 Miljö- och bygglovsnämnden 3,8 2,5 1,3 5,0 TOTALT -5,7-28,5 Som framgår av ovan blev resultatet i bokslutet avsevärt bättre än vad som prognostiserades i samband med delårsbokslutet. Störst avvikelser i kronor har socialnämnden och kompetensnämnden. Störst avvikelse i procent redovisas för miljö- och bygglovsnämnden. Nedan redovisas förvaltningarnas kommentarer till avvikelserna. Kommunstyrelsen Jämfört med prognosen per augusti är resultatet förbättrat med 3,7 mnkr. Detta beror främst på att budgeten för utredningar inte har använts samt att verksamheterna har uppmanats att vara extra sparsamma. De från september höjda interna ersättningarna för arbete med exploateringsprojekt, har bidragit till att samhällsbyggnadskontorets befarade underskott på 1,3 mnkr kunnat undvikas. Resultatet för kommunens ITinfrastruktur har dock försämrats ytterligare med 1,5 mnkr jämfört med prognosen. Barn- och ungdomsnämnden Bokslutet överensstämmer med prognosen i samband med delårsrapporten. Det har dock varit variationer i prognoserna under året. Kompetensnämnden Bokslutet är 6,8 mnkr bättre än prognosen. Vuxenutbildning fick under hösten besked om statliga medel på om 2 mnkr. Mälargymnasiet minskade underskottet med 4,5 mnkr genom att mottagandet av nyanlända ökade. Fler elever i språkintroduktionen under hösten innebar att kostnaden per elev blev lägre. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Det förbättrade resultatet på 1,7 mnkr beror främst på att medel för aktivitets- och föreningsstöd inom Kultur samt Idrott och fritid inte nyttjats fullt ut.

10 (10) Socialnämnden Prognosavvikelsen på +11,0 mnkr fördelar sig på Äldreomsorg, (+ 3,5 mnkr), främst beroende på lägre kostnader än förväntat inom ordinärt boende, Funktionshinder, (-0,7 mnkr), främst beroende på ökade kostnader inom timrelaterat stöd och Individoch familjeomsorg, (+8,4 mnkr), främst beroende på dämpad kostnadsutveckling inom vuxen och ungdom. Dock blev överskottet inom ekonomiskt bistånd lägre än i prognosen. Tekniska nämnden Prognosavvikelsen om -1,6 mnkr beror främst på att det fanns en rad osäkerhetsfaktorer som översvämningen i Jakobsbergsskolan, ökade kostnader för vatten- och fuktskador i flera byggnader, branden i Bolindervallen samt att underhållsåtgärder som i större utsträckning än tidigare bokförs på driftresultatet istället för investeringsprojekten. Miljö- och bygglovsnämnden Resultatet blev 1,3 mnkr bättre än vad som angavs i prognosen. Förklaringarna är på kostnadssidan arvoden och utbildning och på intäktssidan bygglovs ökade ärendemängd. Christina Rapp Lundahl Kommundirektör Ingvar Håkansson Ekonomidirektör Expedieras till Samtliga nämnder