29% av Stockholms ungdomar överväger att lämna staden.

Transkript

1 vinnare av guldbladet 2013 handelskammartidningen EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN stockholm-uppsala 29% av Stockholms ungdomar överväger att lämna staden. utvandrarna bostadsbristen driver var tredje ung stockholmare att flytta handelskammarens rapport skapade debatt i riksdagen huvudstad för huvudkontor FLER GLOBALA FÖRETAG VÄLJER STOCKHOLM fyra spår till uppsala så skapas tusentals bostäder SENASTE NYTT PÅ CHAMBER.SE

2 HANDELSKAMMARTIDNINGEN STHLM # Dags att slå ihop kommuner Innehåll Tidskriften The Economists tankesmedja EIU rankade i våras vilka städer som är de mest attraktiva i dag och vilka som förväntas vara det i framtiden. Stockholm hamnar på en trettonde plats i dag och förväntas ha klättrat till en åttonde Rankningen är bara en i raden av positiva internationella omdömen om Stockholm. I många avseenden går det bra för huvudstadsregionen. Stockholm-Uppsala präglas i dag av historiskt stark tillväxt. Minns hur det var i början av sjuttiotalet då Stockholm krympte och då det till och med var en uttalad politisk ambition att staden inte skulle växa. Det var inte alls bättre förr. Maria Rankka Vd, Stockholms Handelskammare För Handelskammaren är tillväxt sammankopplat med attraktivitet. Attraktiva städer växer och det enda effektiva sättet att stoppa befolkningstillväxten är att bli mindre attraktiv. Men attraktivitet är ett långdistanslopp som kräver ett kontinuerligt arbete för att bli bättre på många områden. Vi pratar ofta om bostäder, infrastruktur, utbildning och kultur. En nog så viktig fråga är hur det politiska beslutsfattandet i regionen är organiserat. Det är kanske ingen fråga i en valrörelse, men den behöver förr eller senare upp på agendan. Vi har 35 olika kommuner med mellan cirka och invånare bara i Stockholms och Uppsala län, samt de två landstingen med cirka respektive invånare. Förutsättningarna är väldigt olika samtidigt som de statliga kraven på kommunerna är desamma oavsett om man är Nykvarn eller Enköping eller Stockholm. Kommunerna utövar stor makt över byggande, marktillgång och infrastruktur. Kollektivtrafiken ligger på landstingskommunal nivå, samtidigt som vinsterna av nya kollektivtrafikinvesteringar i hög utsträckning ligger lokalt och kollektivtrafikresandet i växande grad sker över länsgränserna. Vi frågar oss exempelvis om det skulle ha byggts två stora arenor samtidigt i huvudstadsregionen om Stockholm och Solna varit samma kommun? Det behövs ett förutsättningslöst arbete för att få en bättre ledningsstruktur för regionen. Är inte tiden mogen att slå samman kommuner? Behövs det en regional beslutsnivå med ytterligare befogenheter? Vad är en rimlig organisationsform för kollektivtrafiken? För sjukvården? Har landstinget i nuvarande form spelat ut sin roll? Det handlar om ett effektivare och mer ändamålsenligt beslutsfattande, men också om demokratisk trovärdighet. En mer transparent beslutsstruktur skulle stärka väljarnas möjligheter att göra sina röster hörda. En annan aspekt handlar om krympande partier som får det allt svårare att rekrytera personer som vill och kan ta på sig kommunala förtroendeuppdrag. Huvudstadsregionens framtida attraktivitet är inte enbart ett politiskt uppdrag. Näringslivet kan inte sitta vid sidan av och ropa efter lösningar. Vi måste ta vårt ansvar och vara med. Det kommer vi också att göra. Genom att investera och utveckla verksamheter i regioner. Men också genom att vara en aktiv och konstruktiv aktör i debatten. Peje emilsson Ordförande, Stockholms Handelskammare 10 de unga hotar att flytta Bostadssituationen i Stockholm är ett hot mot stadens framtid. En tredjedel av ungdomarna överväger att flytta, visar Handelskammarens rapport MARIA RANKKA MÖTER EKONOMIPROFESSORN ENRICO MORETTI 5 Fler bostäder med fyra spår till Uppsala 6 Miljarder satsas på tunnelbanan 7 Välkommen till våra nya lokaler 9 Stockholm lockar huvudkontoren 20 Tallink Silja kryssar lugnt som ny medlem 26 Debatt Bjud in internationella universitet 27 Mitt Stockholm holländare, tulldagen och expo var du där eller på andra event? handelskammartidningen Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46. Postadress: Box , Stockholm. Telefon: (vxl) Fax: Hemsida: chamber.se Ansvarig utgivare: Maria Rankka Kontakt: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se Prenumerationsärenden: Katarina Lorenz katarina.lorenz@chamber.se Produktion: OTW Communication otw.se Redaktör: Jonas Fond jonas.fond@otw.se Art director: Kristian Strand kristian.strand@otw.se Omslag: Kristian Strand, Johnér bildbyrå Annonser: Adviser, Åsgatan 2, Järna , adviser.se. Tryck: Edita Västra Aros Repro: Done Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper. Medlem i Sveriges Tidsskrifter. ISSN STHLM # # STHLM 3

3 > NYHETER Gör ditt företag affärer inom EU? Då kan vi på Kommerskollegium kostnadsfritt hjälpa dig! Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och EU:s inre marknad. Vi ger dig råd om hur du kan ta reda på vilka krav som ställs på dina varor och tjänster. Vårt Solvit-center ger dig ytterligare hjälp om du stöter på hinder hos andra myndigheter. För mer information, kontakta oss på telefon eller läs mer på Humanitär hjälp är inget vapen Att vara humanitär handlar alltid om att rädda dem som behöver det mest. Oavsett vem det gäller. Utan att de behöver ge något tillbaka. Men när humanitär hjälp används som ett redskap för militära syften blir människor i kon iktområden lidande. Hjälparbetare riskerar att bli måltavlor och de som är i nöd nås inte av livsviktig hjälp. Låt inte humanitär hjälp bli ett vapen. Säg JA till neutral humanitär hjälp på lakareutangranser.se/humanitar 200x135(magasin)_ny.indd STOCKHOLMARNA POSITIVA TILL FÖRBIFARTEN BYGGET STARTAR REDAN TILL SOMMAREN Sju av tio stockholmare (72 procent) vill bygga Förbifart Stockholm, visar en undersökning av DN/Ipsos. Nu ser de ut att få sin vilja igenom. Trafikverket har fyra spår öppnar för tusentals bostäder En utbyggnad till fyra järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm skulle ge tusentals nya bostäder. Lågt räknat genererar det minst nya bostäder, säger Magnus Åkerman, biträdande regionchef på Handelskammaren i Uppsala. Om dagens flaskhals, där långsamma och snabba tåg samsas på två spår, försvinner medför det flera kringeffekter. Enbart restidsvinsten innebär flera tusen arbetstillfällen. Det visar gemensamma beräkningar som länen i regionen gjort, säger Ola Kahlström, trafik- och samhällsplanerare på Regionförbundet i Uppsala län. Stockholm-Uppsala kan räkna in över en miljon arbetsplatser och står i centrum för något Handelskammaren kallar Huvudkontorsekonomin. 67 procent av alla bolags regionala huvudkontor för Norden finns i Sverige, varav de flesta kring just Stockholm och Uppsala. foto: maria olsson fastställt att bygget av Förbifarten kommer att inledas redan till sommaren. Att bygget av Förbifart Förtätning Uppsala stad Flera tusen bostäder i de sydvästra delarna tillsammans med en förbindelse över ån till stationen vid Bergsbrunna. Stockholm 55 Sävja/Bergsbrunna Minst bostäder om en ny station byggs. sala kommuns styrelseordförande, förklarar att tillväxten hämmas om inte järnvägen byggs ut. Stockholm-Uppsala är en gemensam arbetsmarknadsregion. Fler skulle kunna bo här men arbeta i Stockholm och vice versa. Bättre transportmöjligheter Stockholm kan inledas tidigare än planerat är en fantastisk nyhet för Stockholm. Förbifarten är helt avgörande för Stockholms utveckling, för jobb, bostäder Uppsala Sävja/Bergsbrunna Magnus Åkerman Knivsta bostäder. E18 Sigtuna E4 Knivstas landsbygd/tätorter Ytterligare cirka 670 bostäder. Rosersberg bostäder väster om järnvägen. Alsike bostäder. Alsike Knivsta Märsta betyder mycket för företagen, universiteten och utbytet mellan Akademiska och Karolinska. Jag tror att en fyrspårslösning kommer att förverkligas. Frågan är bara när. Magnus Åkerman är övertygad om att efterfrågan på fler och snabbare tåg är stor. Han ser en fyrspårslösning som det tredje och sista steget att förverkliga: och bättre luft kvalitet, säger finansborgar råd Sten Nordin. Om beslutet överklagas överlämnas ärendet till regeringen för avgörande. 77 E4 Verksamheter Verksamheter och bostäder Arlanda Arlandastad Rosersberg 4 km Upptåget som förlängdes till Upplands Väsby via Arlanda 2006 överträffade snabbt alla prognoser. Tågen blev fulla direkt. SL-pendeln till och från Uppsala infördes i fjol och är också en succé. När skulle en utbyggnad kunna komma igång? Med en snabb process, tre år, bör rimligen byggstart vara 2017 eller lars öhman # STHLM 5 I förslaget till Nationell plan för transportsystemet , pekar Trafikverket ut avsaknaden av en fyrspårig järnväg mellan Stockholm och Uppsala som en brist. Våren 2014 beslutar regeringen om planens innehåll och riktning. Fredrik Ahlstedt (M), Uppillustration: mats jerndahl foto: trafikverket Arlanda stad Med en utbyggd järnväg skapas förutsättningar som kan underlätta möjlig heterna att på sikt förlägga en ny pendeltågsstation utmed Arlandabanan i Arlandastad, vilket kan ge positiva etableringseffekter för berörda verksamhetsområden inom Airport City Stockholm, säger Lars Sundblad, utvecklingsstrateg i Sigtuna kommun.

4 HANDELSKAMMARTIDNINGEN VINNARE AV GULD- BLADET 2013 EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOCKHOLM-UPPSALA NYA T-BANEKARTAN GER BOSTÄDER SÅ KLARAR ELECTROLUX KRISERNA UPPÅT FÖR UPPSALAS FÖRETAG TILL NYA CHAMBER.SE HKS_1303.indd :43 > NYHETER > NYHETER Stockholm klättrar på Europatoppen över värsta trafikstäderna Teknikföretaget Tomtom presenterar en rapport där Stockholm är Nordens mest trafikdrabbade stad. Restiderna är i genomsnitt 36 procent längre i rusningstrafik än på tider då trafiken flyter fritt enligt företagets mätningar. Förra året var den siffran 30 procent. Det innebär att Stockholm klättrat från tionde till åttonde plats på listan över Europas värst trafikdrabbade städer. Värst i Europa 1. Moskva, 65 % (ny) 2. Istanbul, 57 % (1) 3. Warszawa, 44 % (2)... 8: Stockholm, 36 % (10) Förra årets placering inom parentes övernattningar på hotell, vandrarhem, campingplatser och i stugor gjordes i Stockholms län under årets sju första månader, en ökning med 1 procent jämfört med rätt ska vara rätt I förra numret av Handelskammartidningen STHLM föll en del i Helene Hellmark Knutssons titel bort. Hon är finanslandstingsråd i opposition (S). så här skulle nya söder mälarstrand se ut Våga utveckla Stockholms stad, uppmanar arkitektbyrån Alma. För att tackla bostadsbristen har byrån tagit fram ett förslag för minst bostäder och över kvadratmeter lokaler och kontor mellan Hornsgatan och Söder Mälarstrand. Bilden visar hur det skulle kunna se ut om det byggs hela vägen ner mot kajkanten. FOTO: alma arkitekter BUDGETERAR FÖR BOSTÄDER Stockholm växer så det knakar. För att möta befolknings tillväxten planerar Stockholms stad att bygga nya bostäder till I Stockholms stads budget för 2014 höjdes ambitionerna för bostadsbyggandet. Den nya satsningen 40/20 innebär att stadens målsättning om att bygga bostäder till 2030 höjs till bostäder. Detta är något som Stockholms Handelskammare länge har eftersträvat. Sten Nordin (M), finansborgarråd och kommunstyrelsens ordförande i Stockholms stad säger: Den ökade byggtakten är helt nödvändig för att Stockholms goda tillväxt ska kunna fortsätta. Med tanke på Stockholms unga befolkning är jag extra glad att det blir så många nya små bostäder. 40/20 Sten Nordin markanvisningar Varav markanvisningar för små bostäder ytterligare bostäder står redo att flytta in i Totalt färdigställda bostäder till illustration: kristian strand miljardsatsning på tunnelbanan Barkaby station Hjulsta 2 Barkabystaden Hässelby strand Åkeshov Alvik Regeringen satsar 25,7 miljarder på en utbyggd tunnelbana med 9 stationer och nya bostäder. Det här är utmärkt, men det är också viktigt att planeringen av projekten påbörjas så snart som möjligt med tanke på den kraftiga befolkningstillväxt regionen har, säger Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare. I förra numret av Handelskammartidningen STHLM presenterades rapporten som visade siffror på att en utbyggnad av tunnelbanan skulle generera Arenastaden Hagastaden nya bostäder. Nu har staten, Stockholms läns landsting och de berörda kommunerna, enats om ett första steg mot detta. Det blir nio nya stationer efter T-Centralen Liljeholmen Mörby centrum Ropsten Norsborg Fruängen Hagsätra Farsta strand Skarpnäck 1 Gullmarsplan Nacka Forum den gröna och den blå linjen, och nya bostäder. Totalt innebär detta en investering i utbyggnad av Stockholms tunnelbana på 19,5 miljarder kronor. Med investeringar i fordon och depåer uppgår de samlade investeringarna till 25,7 miljarder kronor, skriver alliansens fyra partiledare på DN debatt. Utbyggnadens skeden 1 En ny tunnelbana från Odenplan till Arenastaden via Hagastaden. Byggstart 2016 och trafikstart till Hagastaden cirka En förlängning av Blå linjen 2 från Akalla till Barkarby station via station Barkarbystaden. Bygg-start senast 2016 och trafikstart ska ske omkring En förlängning av Blå linjen 3 från Kungsträdgården till Gullmarsplan, via Södermalm med en ny station vid Sofia för att knyta ihop förlängningen med dagens Gröna linje. Byggstart senast 2018, trafikstart cirka En förlängning av Blå linjen 4 från Kungsträdgården till Nacka Forum, med nya stationer vid Hammarby Sjöstad, Sickla, Saltsjö-Järla och Nacka Forum. Byggstart senast 2018, trafikstart cirka Tidtabell enligt metro.se NIO HÅLLPLATSER på GRÖNA OCH BLÅ LINJEN OCH BOSTÄDER FRAMTIDENS STOCKHOLM Kungsträdgården 3 Sofia 4 Hammarby kanal Saltsjö-Järla Sickla Stockholm kommer 2030 vara den huvudstad i Europa som växer allra snabbast. För att möta detta har de berörda kommunerna Stockholms stad, Solna, Nacka och Järfälla åtagit sig att bygga bostäder samtidigt som de nya t-banelinjerna. Staten står för 53 procent av finansieringen av tunnelbanebygget. Omkring 4,6 miljarder tas från statliga anslag. Resten ska komma från trängselskatter. Maxnivån på Essingeleden sätts till 30 kronor och maxnivån på innerstadsringen höjs till 35 kronor. Packat och klart HANDELSKAMMAREN FLYTTAR IN I FRAMTIDEN MED NYA LOKALER Efter 84 år på klassisk mark väntar nya lokaler för Stockholms Handelskammare. Vi är beroende av att vara synliga, därför blir det här ett bra läge, säger Maria Rankka, vd på Handelskammaren. De senaste två åren har Stockholms Handelskammare befunnit sig i tillfälliga lokaler på Malmskillnadsgatan. Från början var tanken att det som varit Handelskammarens hem sedan 1927, kontoret på Västra Trädgårdsgatan, bara skulle lämnas tillfälligt medan det byggdes om. Det var ett fantastiskt hus som vi fick som donation av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 1927 men det är inte lätt att bedriva en effektiv verksamhet i ett kulturskyddat hus och kostnaderna för en modernisering skulle ha blivit alltför höga, säger Peje Emilsson, styrelseordförande för Stockholms Handelskammare. Nu är förhoppningen att den nya adressen, Brunnsgatan 2, ska bli en plats lika förknippad med Stockholms Handelskammare som den gamla. Vi kan lägga mycket av vår verksamhet i egna lokaler. Vi kommer också ha ett centralt läge vilket är viktigt då vi är beroende av ett högt flöde av människor och att vi är synliga, säger Maria Rankka. Flytten är planerad till den andra halvan av februari Välkommen till oss! Kom och se Handelskammarens nya lokaler, den 8-11 april har vi öppet hus på Brunnsgatan 2. Peje Emilsson, ordförande i Handelskammaren, och Maria Rankka, vd på Handelskammaren, inspekterar renoveringen på Brunnsgatan. Handelskammaren vill framföra ett varmt tack till familjen Wallenberg både för donationen 1927 och för att vi nu kan avyttra fastigheten och därmed göra en flytt till nya mer ändamålsenliga lokaler, säger Peje Emilsson. Jacob Wallin Espwall Nya lokalen på Brunnsgatan 2 Kommer att ha en yta på m 2 för kontor och möteslokaler. Kontoret kommer bestå av två våningar. En med effektiva möteslokaler. En med arbetslokaler. När möteslokalerna är tillgängliga kommer det finnas möjlighet för medlemmar att utnyttja dessa. foto: anna bergkvist IT-kollen Tycker du att det är svårt att hänga med i den interaktiva världen? Handelskammarens it-politiska expert Fredrik Sand hjälper dig att hålla koll på det nyttigaste. appar att hålla koll på Fredrik Sand Har du svårt att komma i ordning eller komma på vad du ska göra? Workflowy (ios) hjälper dig att göra att göra-listor. Fungerar i telefonen, på plattan och på datorn med ett enkelt och avskalat gränssnitt. Höga sms-kostnader? Prova WhatsApp (flera OS) som skickar meddelanden över mobildatanätet eller wi-fi. Du kan även skapa grupper av användare. Vill du titta på en annan skärm? Tv.nu-appen (flera OS och webbplats) hanterar hela 190 kanaler och man kan lägga in sitt eget kanalpaket, filtrera för film och sport. i twitterflödet I Stockholm finns den högsta koncentrationen av ambassader och konsulat i Norden. De är upp till 30 procent fler än i övriga nordiska huvudstäder. Det blir också allt vanligare att ambassader använder twitter. Finlands ambassad (@FinAmbSthlm) utlyser tjänster och gratulerar författare. USA:s ambassad har också ett konto (@usembassysweden). Både den brittiske ambassadören Paul Johnston (@HMAPaulJohnston) och Frankrikes Jean-Pierre Lacroix (@AmbassadorFR) har egna konton utöver ambassadernas (@UKinSweden Representerade bland twitterkontona finns även Taiwan (@TMISweden) och Kenya (@kenembsweden). 6 STHLM # # STHLM 7

5 > NYHETER Stockholm framröstat som europas Bästa kryssningsdestination Stockholm är Europas bästa kryssningsdestination. Det är den prestigefyllda tidningen Cruise som delar ut priset Cruise international Award 2013 som Bästa destination i Europa, och det bygger på en omröstning bland kryssningspassagerarna. Det är ett fint kvitto på att resenärerna uppskattar Stockholm. Kryssningsresenärerna spenderar totalt en halv miljard kronor under sitt besök, viktiga inkomster för turistnäringen med restaurangbesök, shopping och hotellnätter, säger Helena Bonnier, ordförande i Stockholms Hamn AB kryssningspassagerare besökte Stockholms hamnar under perioden 26 april 29 oktober. Det är nytt rekord med fler passagerare än stormakt på huvudkontor FLER LÄGENHETER TILL UTHYRNING Den förenklade andrahandsuthyrningen har lett till 50 procent fler uthyrningslägenheter i Stockholms innerstad. Det är bättre än vi hade vågat hoppas på, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert på Handelskammaren. FROM WORKPLACE TO CREATIVE SPACE DÄRFÖR VÄLJER FLER GLOBALA FÖRETAG STOCKHOLM SOM SÄTE Sverige är världsledande på huvudkontor. Bara Schweiz har fler globala huvudkontor per miljon invånare, visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare. Av de totalt 14 globala huvudkontoren som har sitt säte i Sverige återfinns elva i Stockholm. Stockholm har vunnit på att allt fler ser Norden som en viktig region i Europa. Det gör att fler företag lägger sina huvudkontor för regionen här. Ska utvecklingen fortsätta ställer det krav på kompetensförsörjning, förutsättningar för rådgivningsföretagen och på Stockholm som huvudstad, säger Fredrik Sand, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare och författare till rapporten Huvudkontorens ekosystem, som publicerades i oktober. Att vara ett säte för huvudkontor ger goda spridningseffekter i ekonomin, bland annat genom högre lönenivåer. Huvudkontoren skapar en efterfrågan på specialiserade och internationellt konkurrenskraftiga tjänster och driver den avancerade rådgivningsmarknaden. Den behövs för att huvudkontoren ska stanna Huvudkontor i Stockholm År 2010 hade följande globala företag sina huvudkontor i Stockholm: Ericsson, SCA, Scania, Atlas Copco, Electrolux, Assa Abloy, Securitas, SAS, Autoliv, Husqvarna och Swedish Match. och för att vi ska kunna locka till oss fler. Ännu har inget internationellt bolag sitt huvudkontor för Europa här men det kan vara ett mål även om konkurrensen med de riktigt stora städerna i Europa är svår. Kanske skulle det gå i en bransch som it och telekom, säger Fredrik Sand. SOFIA STRIDSMAN I dessa länder finns flest globala huvudkontor/miljon invånare: 1) Schweiz 2) Sverige 3) Singapore 4) Irland 5) Japan 6) Kuwait 7)Finland 8) USA 9) Danmark 10)Taiwan. Källa: Rapporten Huvudkontorens ekosystem från Stockholms Handelskammare Sedan den 1 februari i år gäller nya regler som underlättar för bostadsrättsägare att ta ut en hyra som bättre motsvarar kostnaderna. Och de nya reglerna har inneburit en ökning av antalet andrahandsettor för uthyrning, skriver Svenska Dagbladet. Den omdiskuterade lagen om förenklad andrahandsuthyrning fungerar. Det här är bättre än vad vi hade vågat hoppas på. Syftet med lagen var att öka antalet uthyrningslägenheter. Så har också skett på kort tid, säger Daniella Waldfogel. På Blocket har utbudet av andrahandslägenheter ökat med 30 procent på ett år. Bostad Direkt såg en ökning med 47 procent. Statistiken som Blocket redovisar pekar entydigt mot att fler lägenheter kommer ut på marknaden och en tidigare svart hyressektor kan bli laglig. Det är en viktig signal till ansvariga politiker att gå vidare med andra reformer för en friare bostadsmarknad, säger Daniella Waldfogel. # STHLM 9

6 Dokument stoppa flykten en TREDJEDEL AV STOCKHOLMS UNGDOMAR överväger ATT flytta från stan på grund av bostadsbristen Unga människor gillar Stockholmsregionen. Trots det funderar en tredjedel av dem på att flytta härifrån. Läget är allvarligt. Den dåligt fungerande bostadsmarknaden hotar Stockholms framtid, säger Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare. Reportage: Mikael Bergling & Fredrik Nejman På uppdrag av Stockholms Handelskammare har undersökningsföretaget United Minds frågat åringar i Stockholm, Uppsala och övriga Sverige hur de ser på sin egen och Stockholmsregionens framtid. Undersökningen visar att unga människor verkligen tycker om huvudstaden, inte minst arbetsmöjligheterna, det kommersiella och kulturella utbudet och närheten till naturen. - Det är positivt att unga människor gillar Stockholm och vill bo här. Jag tycker heller inte att det är något problem, utan tvärtom något bra, att unga människor vill röra på sig och prova att bo någon annanstans. Det som är trist och problematiskt är om man gör det av fel skäl, på grund av bostadsbristen, säger Maria Rankka. Föga förvånande uppger en majoritet av de yngre i undersökningen att bristen på bostäder är Stockholmsregionens mest negativa sida. - Nästan oavsett vad en diskussion i Stockholmsregionen ska handla om, så övergår den ganska snabbt till att gälla bostadssituationen. Så allvarligt är det. Görs inget snabbt riskerar den dessutom bli ännu värre. - En stor del av vår befolkningstillväxt beror på att det föds många barn här. Det är barn som om 20 år eller så, ska flytta hemifrån. Då kan situationen vara ännu värre om inte unga i åldern har deltagit i United Minds undersökning om hur de ser på sin egen och Stockholmsregionens framtid. Handelskammarens rapport om huvudstadsregionens unga hittar du på chamber.se utbudet av bostäder har ökat rejält. Som tur är finns det ingen naturlag som säger att det inte ska byggas eller att det ska vara låg rörlighet på bostadsmarknaden. Vad bör man göra? - Det gäller att genomföra ganska många av de förslag som redan finns för att underlätta och få fram fler bostäder och skapa en fungerande bostadsmarknad. Det snabbaste sättet är att ändra regleringen på hyresmarknaden. Det gjorde man i Finland för några år sedan och då ökade utbudet av bostäder. Självklart behöver också byggandet öka rejält. För att det ska ske krävs det en genomgripande reformering av byggmarknaden. Bland annat behövs det ganska stora förändringar i det statliga regelverket och de kommunala planprocesserna. - Svenskar tror ofta att brist på hyresbostäder i stora städer är en naturlag. Så är det inte. I de flesta huvudstäder går det ganska snabbt att hitta bostäder, även om det kan vara dyrt. Där finns ofta också ett utbud av olika kvalitet. Det går alltså att göra något åt dagens situation i Stockholm. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att man kan göra saker och ting annorlunda och då får man också annorlunda resultat. Krävs det även förändringar av den administrativa indelningen av Stockholmsregionen för att bostadsbyggandet ska öka? - Jag tycker att man kan fråga sig om det är rimligt att vi i Stockholms och Uppsala län har 35 primärkommuner och två landsting. Skillnaden i storlek mellan kommunerna varierar från invånare till invånare. Det är dessutom samma lagstiftning som styr en kommun på invånare som en på Är det rimligt att ha alla de här administrativa gränserna? Tiden är mogen för en diskussion om vad som är en rimlig organisationsform. Maria Rankka menar att det även finns stora brister i den offentliga ansvarsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna. - Staten och landstingen ansvarar för kollektivtrafiken medan bostäderna är ett kommunalt ansvar, vilket bidrar till att systemet hackar. Självklart borde man samtidigt planera för bostäder och kollektivtrafik, och dessutom göra det i samma rör. Vad ska man göra åt de kommuner som inte ser till att det byggs bostäder? - Det ska inte vara ett alternativ. Ska man få del av infrastrukturinvesteringar är det självklart att man ska bygga. Dessutom kommer kommuner som växer för lite och som inte bygger, få enorma problem med kompetensförsörjningen. Vem ska till exempel arbeta i deras äldrevård om det inte finns någonstans att bo? 29% av Stockholms ungdomar överväger att flytta från staden på grund av bostadsbristen. Det gäller att genomföra ganska många av de förslag som redan finns. Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare. 10 STHLM # # STHLM 11

7 Dokument här hittade hon bostad MADELENE, 19, HAR REDAN FLYTTAT FRÅN STOCKHOLM: JAG VILLE INTE BO HEMMA Madelene Schiller, 19, är en av de ungdomar som är i fokus i Handelskammarens rapport. Hon har redan lämnat Stockholm och flyttat till Lund. Jag ville inte plugga och tvingas bo kvar hemma, säger hon. I Stockholm är kötiden över två år för en studentbostad. I Lund tog det mindre än en månad för Madelene Schiller att få ett studentrum. - Det var en anledning till att jag flyttade från Stockholm. Det är väldigt långa köer för den som vill hyra och höga priser för den som ska köpa bostad i Stockholm, säger hon. Flera av hennes kompisar från gymnasiet har gjort likadant. Några har hamnat i Göteborg, någon på Gotland. - En del har flyttat för att de hittat en speciell utbildning, andra för att de vill ha ett eget boende, säger Madelene Schiller. Och det kan de inte få i Stockholm. - Inte jag heller. Jag hade bott kvar hemma om jag pluggat i Stockholm. Jag vill inte det. Dessutom ville jag prova något nytt, att bo i en annan stad. Flytten från familjens lägenhet på Östermalm till ett studentrum i Lund har gått bra, tycker hon. - Vi bor 15 stycken i korridoren 57 % av de unga bostadsrättsinnehavarna har fått hjälp av familjen för att finansiera sitt boende på grund av höga priser och dålig tillgång på hyresrätter. där vi delar kök. Det är ett bra sätt att lära känna människor. Jag trivs med mitt boende här i Lund. Och Madelene Schiller gillar sina studier också. Hon ska bli civilingenjör med ekosystemteknisk inriktning. Om knappt fem år är hon klar om allt går enligt planerna. Flyttar du tillbaka till Stockholm sedan? - Jag hoppas det. Jag trivs bra i Stockholm, det är en fantastisk stad, min hemstad. Enda problemet är hur hon ska hitta boende. - Det borde naturligtvis byggas fler bostäder, åt både studenter och andra. Jag förstår att det inte görs på ett par år. Det tar lång tid, säger hon. En fördel i jämförelse med många andra stockholmare och många som flyttar hit är att Madelene Schillers föräldrar gav henne ett försprång. - Dom började spara i SKB (Stockholms kooperativa bostadsförening) när jag var liten. Jag hoppas jag kan få en lägenhet där den dagen jag flyttar tillbaka. Madelene Schiller, här utanför universitetsbyggnaden i Lund, flyttade från Stockholm för att plugga. Jag vill inte plugga och tvingas att bo kvar hemma, säger hon. Det borde naturligtvis byggas fler bostäder, åt både studenter och andra. Madelene Schiller, studerande. Madelene Schiller Ålder: 19. Gör: Började plugga ekosystemteknik vid Lunds universitet i september. Utbildning: Gick ut Marina läroverket i Danderyd i våras. Bor: Studentrum i Lund. Stockholm i framtiden: Absolut. Jag vill tillbaka om jag får möjlighet till ett bra boende. foto: ola torkelsson satsa mer på små lägenheter Det räcker inte att bara bygga fler student - bostäder. Satsa mer på ungdomsbostäder och små lägenheter också, säger Teo Strömdahl Östberg, ordförande för SSCO, Stockholms studenters centralorganisation. Minst studenter och studentbostäder i Stockholm. Det är en omöjlig ekvation som gör att kötiden för en studentbostad är över två år. Enda lösningen på problemet är att bygga. Stockholm behöver fler studentbostäder, hyresrätter, bostadsrätter och hus. Fler bostäder gör det inte bara lättare för unga att få tag på en bostad ett större utbud skulle även Teo Strömdahl leda till effektivare Östberg flyttkedjor, säger Teo Strömdahl Östberg. Varför bygger inte Stockholms Studentbostäder, SSSB, som SSCo är med och styr, fler studentbostäder? På SSCO påverkar vi SSSB så gott vi kan. SSSB har över studentbostäder i pågående och planerade projekt under de kommande åren i Stockholm. Vi kan inte förvänta oss att en stiftelse i SSSB:s storlek kan tillgodose hela behovet av studentbostäder. 12 STHLM # # STHLM 13

8 Dokument fokus på rapporten het debatt i riksdagen Politikerna i duell efter Handelskammarens siffror om bostadskrisen Rakt in i plenisalen. I 40 minuter. Handelskammarens rapport var i fokus i en tuff riksdagsdebatt. Det är en kylslagen novemberkväll. I riksdagens talarstol står Teres Lindberg (S), viftar med Handelskammarens rapport Ha kul och leva livet och säger: För att citera Stockholms Handelskammare så utgör Stockholms dysfunktionella bostadsmarknad regionens verkliga akilleshäl. Det blir startskottet på en debatt där hon själv och bostadsminister Stefan Attefall (KD) är huvudpersoner. Det började med att jag läste om Handelskammarens rapport i tidningen. Den var intressant, berättar Teres Lindberg, när Handelskammartidningen träffar henne minuterna före debatten. Den var så intressant att hon skrev en interpellation till Stefan Attefall med fakta ur rapporten som grund. Interpellationen (frågan) lyder: Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med bostadsproblematiken i Stockholm? Under debatten radar Stefan Attefall upp åtgärder som en ny bostadsförsörjningslag, enklare regler för andrahandsuthyrning och förenklade beslutsprocesser. Vi har gjort de största reformerna i svensk bostadspolitik på årtionden, säger Stefan Attefall. Stefan Attefall bostadsminister I talarstolen: 9 min och 55 sek. Nämnde Handelskammaren: Två gånger. Sagt i debatten: Handelskammaren är ganska duktig på att måla upp problemen. Teres Lindberg läste först om rapporten i Handelskammartidningen. Stockholms Handelskammares rapport Ha kul och leva livet låg till grund för riksdagsdebatten om bostadsbristen i Stockholm. Men Teres Lindberg låter sig inte imponeras. Allra minst av de förenklade uthyrningsreglerna: Snälla bostadsminister, ett plus ett är två, inte tre eller fyra. Det är två. Medan Teres Lindberg är ensam debattör bland de rödgröna får Stefan Attefall uppbackning av tre allianskamrater. En av dem, Oskar Öholm (M), tycker att Teres Lindberg borde berömma regeringen, inte minst för att den dagen före debatten presenterat en satsning på 25 miljarder på en t-baneutbyggnad och en plan på nya bostäder. Jag menar inte att hon ska applådera att bostadsministern skriver in sig i historieböckerna. Men jag tycker att hon kanske kan vara lite glad. Teres Lindberg replikerar: Jag är jätteglad att efter sju års motstånd så har Moderaterna i regeringen satt sig över sina kollegor i Stadshuset och landstinget och kommit överens om att kovända i frågan om utbyggnad av tunnelbanan. Grattis. Under debatten får Teres Lindberg och Socialdemokraterna kritik för att de mest klagar på alliansens bostadspolitik utan att själv komma fredrik nejman med förslag. Teres text Gunnar Andrén ledamot skatteutskottet I talarstolen: 6 min och 13 sek (två inlägg). Nämnde Handelskammaren: Noll gånger. Sagt i debatten: Det spelar inte så stor roll om man bor i Uppsala, Strängnäs eller Nacka. Det viktigaste är hur lång restid du har till jobbet. Fredrik Nejman intervjuar Stefan Attefall. Lindberg slår ifrån sig och kommer med två förslag: Lägg ned Bromma flygplats och bygg bostäder där och låt Bogesundslandet bli en helt ny spännande stadsdel. Men i stället för att bygga på Bogesundslandet, som med en bro från Lidingö är en mil från city så fixar regeringen en svampskog genom att göra Bogesundslandet till naturreservat. Sluta med att göra stadsnära områden till naturreservat, ryter Teres Lindberg. Och så fortsätter det. Allianspolitikerna slår mot Teres Lindberg och S och hon slår tillbaka. När klockan närmar sig tio på kvällen är den 40 minuter långa debatten över. Då har Handelskammaren nämnts elva gånger, med största säkerhet riksdagsrekord. Ja, det blev ju några gånger, säger Stefan Attefall när han lämnar plenisalen. Vad tyckte du om debatten? Som ofta med bostadsdebatter blev det ganska platt utan konkreta förslag från S. Teres Lindberg vill bygga på Bromma, men det är inget som hennes parti står bakom. I riksdagen anna bergkvist foto Teres Lindberg tycker att den här typen av debatt är viktig: De sätter lite press på regeringen, inte minst då den också tvsändes. Oskar Öholm ledamot civilutskottet I talarstolen: 6 min och 23 sek. Nämnde Handelskammaren: Noll gånger. Sagt i debatten: Jag tycker att Teres Lindberg ska komma upp ur skyttegraven och vara lite glad. Det började med att jag läste om Handelskammarens rapport i tidningen. Teres Lindberg (S), ledamot skatteutskottet. Ola Johansson ledamot civilutskottet I talarstolen: 5 min och 33 sek. Nämnde Handelskammaren: Fem gånger. Sagt i debatten: Jag förstår att udden är riktad mot Stadshuset, men den kunde lika gärna riktas mot Börshuset i Göteborg där de rödgröna inte kan leverera bostadsbyggande. Teres Lindberg ledamot skatteutskottet I talarstolen: 7 min och 7 sek. Nämnde Handelskammaren: Fyra gånger. Sagt i debatten: Till Stockholm dras unga kreativa människor som Sveriges så väl behöver för att kunna konkurrera med omvärlden. Regina Kevius (M). Tomas Rudin (S). borgarråden om bostadsbristen Båda säger att de har ett stort ansvar för bostadsbristen. Och att det behövs byggas fler små bostäder. Här kommenterar borgarråden Regina Kevius (M) och Tomas Rudin (S) bostadsbristen för ungdomarna. Hur stort ansvar har du för bostadsbristen? Regina Kevius: Som ordförande i stadsbyggnadsnämnden har jag ett ansvar att leda arbetet med att ta fram detaljplaner och ge bygglov som möjliggör nya bostäder. Ett viktigt ansvar har även Läs fler exploateringsnämnden så att det finns mark att bygga på. Tomas Rudin: på chamber.se Politiker har ett ansvar för bostadsbristen. Vi vet att det går att bygga, eftersom vi gjorde det när vi styrde i Stockholm senast. Nu kan vi utvärdera snart åtta år av borgerligt styre, och det går inte att kalla det för något annat än ett misslyckande. Vilka är de tre viktigaste åtgärderna för att fler ungdomar ska vilja stanna i Stockholm? Regina Kevius: Att det byggs många fler små bostäder för unga, att kollektivtrafiken byggs ut samt att Stockholms utbud av utbildning, arbetstillfällen, idrott och nöjesliv fortsätter att utvecklas. Tomas Rudin: Vi behöver se till att det byggs fler bostäder generellt, och framför allt att det byggs fler prisvärda bostäder som unga har råd att bo i. Det är också avgörande att se till att kollektivtrafiken fungerar och byggs ut. Slutligen behövs det fler jobb och fler studieplatser i regionen. frågor & svar 14 STHLM # # STHLM 15

9 > M aria rankka möter enrico moretti Den urbaniserade professorn Geografi är en allt viktigare faktor bakom ekonomiskt välstånd. Framgång föder framgång och gör att välutbildade personer och innovatörer dras till vissa platser. Som Silicon Valley, Austin och Stockholm. Kreativiteten blomstrar. Man får ut mer trots att kostnaderna för löner och lokaler är högre, säger ekonomiprofessor Enrico Moretti i ett möte med Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka. text: sofia stridsman foto: magnus fond Enrico Moretti är uppmärksammad för sin forskning om kunskapsekonomier och varför jobb i stor utsträckning skapas i vissa specifika städer och regioner. Som professor i nationalekonomi vid Berkeley-universitetet i Kalifornien har han fenomenet framför ögonen, med Silicon Valley bara några mil söderut. Tidigare i höst var han i Sverige, inbjuden av Stockholms Handelskammare för att delta i ett seminarium och berätta om sina rön. Jag är född och uppväxt i Milano, som är en ganska välbärgad stad med hög produktivitet. Bara sju-åtta mil bort finns städer som är helt annorlunda. De här stora skillnaderna är ännu tydligare i USA, inte minst i San Francisco-området. Det har inte funnits någon riktigt god förklaring till dessa konstraster och det är först på senare tid som nationalekonomer har börjat göra framsteg i sin forskning kring urbanisering. Hur ska de andra, mindre framgångsrika, orterna överleva? Hur kommer det sig att alla inte flyttar därifrån? Eller varför flyttar inte företagen dit, där det är billigt? säger Enrico Moretti. Maria Rankka: Varför gör de inte det? Därför att människorna som arbetar på företagen trivs mycket bättre på platser som är högpresterande och innovativa. De här skillnaderna började ta fart på och 90-talen. Vad hände då? Man måste börja redan före andra världskriget. Då hade platser som Detroit, Cleveland och Philadelphia den bäst betalda arbetskraften i världen. De hade tillgång till avancerade industrimaskiner och infrastrukturen var bra. Man kunde genom tillgången till fysiskt kapital förutspå ekonomisk framgång. Från 1980-talet och framåt gäller inte det längre sedan dess har det handlat om humankapital, alltså hur välutbildad och specialiserad arbetskraften är. Det är det som avgör tillväxten om man tittar 20 år framåt i tiden, säger Moretti och betonar att det inte handlar om att arbetskraften skulle ha högre IQ i Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare, mötte ekonomiprofessorn Enrico Moretti för ett samtal om att geografi är en allt viktigare faktor bakom ekonomiskt välstånd. Man kan skapa förutsättningar, men inte tvinga fram ett kluster. San Francisco än i Detroit, utan att det omgivande ekosystemet ser helt annorlunda ut. Enrico Moretti konstaterar att det finns allt mer ekonomisk forskning som talar för att ett företags framgång i stor utsträckning beror på vilken typ av omgivning det befinner sig i. De tre senaste decennierna har städer med en hög andel universitetsutbildade invånare och nyskapande arbetsgivare vunnit mark, medan andra orter dras med problem som utflyttning, låg utbildningsnivå hos befolkningen och brist på arbeten. I USA är hjärnklustren, som Moretti kallar dem, koncentrerade till öst- och västkusterna och bland annat Austin i Texas. Gemensamt för många av dessa platser är att det har funnits en nyckelaktör som satt bollen i rullning. I Silicon Valleys fall hette företaget Fairchild Semiconductor, i Seattle var det Microsoft och i Austin Dell. Det blir en vändpunktsdynamik; När en stad eller region väl har börjat attrahera innovativa människor och företag förändras ekosystemet och blir ännu mer tilltalande för ännu fler innovatörer, säger Moretti och konstaterar att snöbollseffekten lett till ökade ekonomiska skillnader mellan de amerikanska städerna på vinnarsidan och de på förlorarsidan. En del har klarat omställningen till den nya ekonomin bra, andra har inte gjort det utan har stagnerat. Det mest extrema exemplet i USA är Detroit, som var 1950-talets motsvarighet till Silicon Valley. I dag har i princip alla högutbildade lämnat staden. Enrico Moretti om politikers möjligheter att underlätta för växande regioner. Enrico Moretti Gör: Professor i nationalekonomi vid University of California i Berkeley. Är också knuten till programmet för infrastruktur och urbanisering vid International growth centre, ett samarbete mellan London School of Economics och Oxforduniversitetet. Bor: San Francisco. Ålder: 45. Familj: Gift, har en femårig son. Intressen: Jag gillar utomhusaktiviteter. Jag cyklar, springer och ägnar mig åt fågelskådning. Favoritstad: Los Angeles. Det är en av USA:s bäst bevarade hemligheter. Många har fördomar mot LA, men jag bodde där i fyra år och blev helt såld. Övrigt: Har haft uppdrag för Världsbanken. Är författare till den uppmärksammade boken The New Geography of Jobs, av tidskriften Forbes kalllad den mest läsvärda boken STHLM # # STHLM 17

10 > M aria rankka möter enrico moretti 18 STHLM # Ett företags framgång beror i stor utsträckning på vilken typ av omgivning det befinner sig i, konstaterar Enrico Moretti. verige är det land inom EU där urbaniseringen går snabbast och Stockholm och Oslo är de två snabbast växande huvudstäderna i Europa. Vad kan politiker göra för att underlätta för regioner som växer? Humankapitalet den Frågan man får ställa sig är vem som ska tjäna på det ökade välståndet. Enrico Moretti om vikten av en fungerande infrastruktur i en växande region. välutbildade arbetskraften rör sig dit jobben finns. De dras till samma platser. Det är lätt att se mönstren i efterhand, men det som är så frustrerande för våra politiker är att det här inte är något som går att planera. Det lagstiftarna kan göra är att ha ett klimat som är öppet gentemot innovatörer och företagare och att ta bort hinder. Men det är ärligare att säga till dem som det är: ni kan skapa förutsättningar, men ni kan inte tvinga fram ett kluster. Det är inte så det funkar. Vilka hinder kan våra politiker ta bort? En av de bästa sakerna de kan göra på nationell nivå är ha en generös invandringspolitik gentemot välutbildade personer. Det råder ingen tvekan om att Australien och Kanada varit mycket framgångsrika på det området. Kanada har ett poängsystem för att välja ut personer med utbildningar och yrken som landet är i behov av. Hur viktig är infrastrukturen för att en region ska växa? Här i Stockholm råder det brist på bostäder och många har långa pendlingstider till sina jobb. Det är av avgörande betydelse. Jag arbetar faktiskt med ett forskningsprojekt om detta just nu. Många av klustren vi pratat om finns i tättbebyggda städer, som San Francisco och Boston. Hur ser man exempelvis på att bygga på höjden i Stockholm? Det är väldigt kontroversiellt, men vi är för det. Inte i de allra äldsta delarna av staden, men det finns centrala områden som skulle tjäna på att få skyskrapor, menar vi. När efterfrågan på arbetskraft ökar sker detsamma med boendekostnaderna. Frågan man får ställa sig är vem som ska tjäna på det ökade välståndet ska det vara de som jobbar eller de som äger marken? Att bygga nytt och hålla boendekostnaderna nere ger klustren förutsättningar att fortsätta växa över tid. Maria Rankkas möten Maj 2012 Stefan Löfven Partiledare (S) Infrastrukturfrågor är jätteviktiga. Om transporterna inte fungerar kan inte Stockholm vara en tillväxtmotor. Oktober 2012 Harriet Wallberg Henriksson Rektor vid Karolinska Institutet Göran Hägglund måste ta ett ansvar för universitetssjukvården i det här landet. December 2012 Fredrik Reinfeldt Statsminister (M) Sverige, och framför allt Stockholm, är väldigt välpositionerat för att möta konkurrensen. Februari 2013 Eva Åkesson Rektor vid Uppsala universitet De utländska studenter som genomgår en lång utbildning måste ges möjlighet att stanna och bidra till näringslivet i Sverige. Maj 2013 Anders Borg Finansminister (M) Bostadsmarknaden i Stockholm är en fråga för jobb och livskraft i hela Sverige. Oktober 2013 Keith McLoughlin Vd Electrolux Stockholm har de rätta förutsättningarna att locka globala företag att etablera sina huvudkontor här. Läs intervjuerna på chamber.se Drottning SILVIA EN JUBILEUMSBOK Med denna bok vill vi visa en annan bild av vår drottning kvinnan, ledaren och entreprenören med hopp om att vi alla ska få en mer fullödig bild. Maud Olofsson FÖRFATTARE: Roger Lundgren FÖRLAG: Swedish Royal Media FORMAT: 200 mm x 295 mm, hårdpärm med kappa SIDOR: 300 ISBN: Finns i närmaste bokhandel. Läs mer om boken: I 70 år fyller Drottningen år. Inför firandet lanserar vi en jubileumsbok, som ger en unik inblick i drottningens vardag som yrkeskvinna. I boken berättar hon öppenhjärtigt om sitt liv, sin familj och sitt livsverk. Hon berättar hur det var att flytta till ett nytt land med en ny kultur och dessutom lära sig drottningrollen, men också vilka förebilder hon hade i detta. Vidare hur det var att kombinera denna roll med att vara småbarnsmamma erfarenheter och lärdomar hon idag kan föra vidare till sin egen dotter. Få kungligheter i historien har varit lika aktiva och personligt involverade i sociala engagemang som drottning Silvia och genom åren har hon fått ta emot flera hedersbetygelser och priser för sina humanitära insatser. Trots ett oerhört intensivt schema, ägnar drottning Silvia stor del av sin tid åt sina olika organisationer för barnens rättigheter. FÖRUTOM DROTTNINGEN medverkar även en rad andra profiler, såväl familjemedlemmar och personliga vänner som kollegor och företagare, som på ett personligt sätt berättar om drottningen och hennes livsverk utifrån olika vinklar. Allt överskott går oavkortat till: Global Child Forum hette tidigare World Child & Youth Forum

11 > MEDLEMMAR här är våra nya medlemmar Kintore Kompetens AB kintore.se Hittastyrelse Nordic AB hittastyrelse.se Gothia Financial Group AB gothiagroup.com/sv/ Pointguard AB pointguard.se Arocell AB arocell.se Bilskadecenter i Enköping AB bilskadecenter.se Villa Anna AB villaanna.se Enatus Consulting AB enatus.se Islamguidens Halalcertifiering AB halalcertifiering.se Plushögskolan AB plushogskolan.se Alfareal AB alfareal.se HeliAir Film AB heliairsweden.com Edenvik Reklambyrå AB edenvik.se Macat Affärsutveckling AB macat.se Coop Butiksutveckling AB coop.se Global Focus Stockholm AB globalfocus.net O2 Vind AB o2.se Rödl & Partner Nordic AB roedl.com/se CAG Arete AB cag.se von Lode advokat ab vonlode.com KaribuProject karibuproject.com Uppsala Stadsteater AB uppsalastadsteater.se Fiomi Diagnostics AB fiomi.se Codemill AB codemill.se Directoffice AB directoffice.se R A Motor AB ramotor.se Powersales Communication international Ekonomisk Förening Wefixit Svenska AB wefixit.se Elkin Kommunikation Pulselavage AB pulselavage.se Bio-Works Sweden AB bio-works.net Anders Ramsell Konsult AB Människor I Gemenskap Ek för EGC Management AB LTU AB ltuab.se Prodelox AB prodelox.se V Mavroudis Cohr Group Bildtext Sverige bildtext AB bildtext bildljhb cohrgroup.com köjn knj ökjö kjk ökj ökj ökjb Nativa nativa.se Net-Worx ökjköj AB kjö networx.se ökjb ökjb ökbö. Botkyrka Stadsnät AB botkyrkastadsnat.se Barock Produktion AB barockproduktion.se Sweden handels export & import Horton International AB hortoninternational.com AA International AB aainternational.se Daniel Wellington AB danielwellington.com Rånäs Slott AB ranasslott.se Trias AB Ett skepp kommer lastat Det kan dyka upp oväntade synergieffekter bara genom att finnas i ett sammanhang där beslut fattas och frågor lyfts. Janis Pavuls, kommunikations - chef på Tallink Silja. Janis Pavuls är kommunikationschef på Tallink Silja, som nyligen blev medlem i Stockholms Handelskammare. Tallink Silja kryssar mot nya målgrupper Som Östersjöns största passagerar- och fraktflottbolag har Tallink Silja länge varit en viktig aktör för Stockholms turistnäring. Men som medlem i Stockholms Handelskammare är rederiet nykomling. I dag ser konkurrenssituationen för Tallink Silja inte likadan ut som för tio år sedan. I takt med att lågprisbolagen har ökat i antal, framför allt när det gäller flyg, finns det nu möjligheter för kunder att välja fler destinationer än tidigare. I det perspektivet ser vi det som oerhört viktigt för oss att bredda marknaden och visa på möjligheterna att turista i närområdet, säger Janis Pavuls, kommunikationschef på Tallink Silja. Tallink Siljas verksamhet Stockholm med hela dess omnejd är Tallink Siljas absolut viktigaste upptagningsområde. Att nå nya kundgrupper från huvudstaden ser Janis Pavuls som ett viktigt steg att ta när marknaden förändras. Vi kommer förhoppningsvis att snart presentera en strategi över hur vi ska nå nya kundgrupper bland stockholmarna som ännu inte har provat våra tjänster. Vi ser att det finns grupper som vi verkligen skulle vilja jobba med. Det ska vi försöka bearbeta på bästa möjliga sätt. Att Tallink Silja inte blev medlem i Handelskammaren tidigare ser Janis Pavuls inte att det finns någon specifik orsak till, annat än att saker ibland tar tid. Men när det blev aktuellt såg Tallink Silja det som naturligt. Eftersom vi är en stark aktör regionalt ser vi det som en självklarhet att vara med. Det kan dyka upp oväntade synergieffekter bara genom att finnas i ett sammanhang där beslut fattas och frågor lyfts, säger Janis Pavuls. Jacob Wallin Espwall 19 fartyg ingår i Silja Tallinks flotta. Varje år transporteras 9,3 miljoner passagerare, fraktenheter och nästan en miljon personbilar. Från år 2002 och sju år framåt har Silja Tallink investerat 1,8 miljarder euro i flottförnyelse. Från Stockholmsregionen har Tallink Silja daglig trafik till fyra destinationer i tre olika länder. Åbo och Helsingfors i Finland, Tallin, Riga, samt Åland. foto: björn leijon Adress: Box , Stockholm Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46 Telefon: Fax: E-post: info@chamber.se Postgiro: Bankgiro: Kontorstid: Hemsida: chamber.se Handelsintyg: Malmskillnadsgatan 46, 7 trappor Box Stockholm Telefon: E-post: handelsdokument@chamber.se Skiljedomsinstitutet: Malmskillnadsgatan 46 Handelskammarens Uppsalakontor: Klostergatan Uppsala Tel: Fax: Verkställande direktör: Maria Rankka Vice verkställande direktör: Johanna Unghanse Styrelse: Peje Emilsson, styrelseordförande, Kreab Gavin Anderson AB Yvonne Berglund, vice ordförande och kassaförvaltare Yvonne Berglund Konsult AB Michael Wolf, vice ordförande, Swedbank Erica Wiking-Häger, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Eva Gidlöf Johan Karlström, Skanska AB Peter Kopelman, Kopelman consulting AB Ann-Christin Norrström, Länsförsäkringar Uppsala Birgitta Stymne Göransson, Fryshuset Eva Swartz Grimaldi Bianchi Café & Cycles Per-Olof Söderberg, Söderberg & Partners Imran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice AB Detta är vi Stockholms Handelskammare är den ledande organisationen för företag och företagare i huvudstadsregionen, som omfattar Stockholms och Uppsala län. Vår verksamhet spänner från det lokala till det internationella planet och vi är engagerade i allt som kan förbättra företagens villkor, från bostadsmarknaden i regionen till internationell frihandel. Vi är en populär mötesplats för våra drygt medlemsföretag som har en halv miljon anställda. Handelskammaren är också en betrodd tredjepart med ett av världens ledande skiljedomsinstitut. När du behöver hjälp: Medlemsinformation: Anna Malmgren Press: Andreas Åström Internationell handel: Marianne Dott Tull, handelsintyg och carneter: Expeditionen Källkodsdeponering: Evelina Wahlström Affärsnätverk: Ellinor Edenvik Analys och policy: Fredrik Johansson Skiljedomsinstitutet: Adress: Box , Stockholm Annette Magnusson E-post till Stockholms Handelskammarens personal: fornamn.efternamn@chamber.se Mer kontaktinformation finns på chamber.se Användbara hemsidor: chamber.se Stockholms Handelskammare sccinstitute.se Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut institutetmotmutor.se Institutet mot mutor 20 STHLM # # STHLM 21

12 > VIMMEL > VIMMEL Intresset var stort för Tulldagen STOCKHOLM HAR MYCKET ATT LÄRA AV NORRLAND En karg avfolkningsbygd på väg att tyna bort? Glöm det Norrland är Sveriges nybyggarland. Tulldagen lockade hundratals deltagare Frank Hojem om succén med ishotellet i Jukkasjärvi. Maria Rankka välkomnade till lunchseminariet. På Handelskammarens lunchseminarium med fokus på Norrland sa Fredrik Lindegren, konstnärlig ledare för kulturhuvudstadsåret Umeå 2014: Man kan inte förändra en fastighets läge, men man kan förändra miljön omkring den. Skapar man kultur runt fastigheten höjer man också värdet. Man måste erkänna kulturen som en drivkraft för våra samhällen. Frank Hojem, kommunikationsdirektör på LKAB, betonade vikten av att tro på galna projekt. Ishotellet i Jukkasjärvi hotades redan på idéstadiet eftersom ingen riktigt visste hur man skulle bevilja bygglov för något som smälter bort varje vår. Stockholmaren Chris Heister, landshövding i Västerbotten , talade om åren i norr som de bästa i sitt liv. Fredrik Lindegren, konstnärlig ledare för kulturhuvudstadsåret Umeå Ett av de samtal som hölls under seminariet. Camilla Rönnblom, Geodis Wilson Sweden AB. Mellan de elva seminarierna på Tulldagen fanns det tid för mingel. Tulldagen är Sveriges största mötesplats för tullfrågor. I år samlade Tulldagen 369 deltagare, 24 utställare, 11 olika seminarier med totalt 18 talare. Dag Klackenberg, vd Svensk Handel, talade om vikten av fungerande import och Kommerskollegiums GD Lena Johansson om dataöverföring och digitalisering. Importmomsens framtid och den nya tullagstiftningen UCC fick ett särskilt fokus. Deltagarna fick också tid till att mingla med talare, branschkollegor och utställare. Tullverkets generaltulldirektör Therese Mattsson inledde dagen med att tala om de stora förändringarna som kommer ske för Tullverket och därmed för näringslivets tullhantering de kommande åren. I de fördjupade seminariepassen som fyllde större delen av dagen fick deltagarna mer information om detta och mycket annat. Dagen avslutades med mingel efter en paneldiskussion om framtiden för internationell handel. Maria Rankka, Tommy Pilarp, Transportindustriförbundet, och Magnus Runnbeck, Business Sweden. Frank Hojem, kommunikationsdirektör, LKAB. Erica Lind, Karibu Project. Fredrik Lindegren talade under lunchen. Till vänster Lena Runestig, Plushögskolan, och till höger finns Linda Norstedt, Macat Affärsutveckling AB. Nya kontakter på HandelskammarExpot 50 utställande företag från olika branscher och några hundra intresserade besökare samlades på Porslinsfabriken under höstens HandelskammarExpo. Chris Heister, landshövding, menar att det i Norrland finns en öppenhet och lojalitet mot andra människor som många kan lära av. Johan Lange, Ledarskapsutveckling LUCK. foto: Björn Leijon Annika Östman, Tullsupport. Richard Jönsson, Descartes. Under HandelskammarExpo har företag möjlighet att visa upp sig och skapa nya affärskontakter. Utbudet och blandningen var stor, med allt från företag som sysslar med app-tjänster, ekonomianalysverktyg eller projektledningstjänster, till smycken och kontorsmaterial. Maud Karlsson, OHB Sweden AB, och Christina Persson på Tullsupport. Christian Meijer från KGH Customs services AB deltog på Tulldagen. Monica Welin, Schenker AB, och Eva Fahlén, SAS Cargo Sweden AB. foto: Björn Leijon foto: Björn Leijon Johan Fredsberg, Open Mind, och Katarina Wiklund, Lean Concepts. Vanessa Klein, Lean Concepts. Björn Söderström, PA-Resurs. Ayesha Amilon, WSI Pro E Solutions, och Martin Ström, Kinnarps Interior. 22 STHLM # # STHLM 23

13 > VIMMEL OCH KOMMANDE EVENT > EXPERTpanelen foto: Björn Leijon Nils van Dijkman, ordförande i Svenska Handelskammaren i Nederländerna, Nederländernas ambassadör Filip de Heer och Kerstin Gerlagh, Svenska Handelskammaren i Nederländerna. Sverige har ett starkt varumärke i Holland Närmare 500 svenska företag är etablerade i Holland. Seminariet Do business with the Netherlands var ett samarrangemang med den svenska Handelskammaren i Nederländerna och ordförande Nils van Dijkman hade med sig en affärsdelegation på över 20 personer. Bland annat deltog Per Cederlund, ansvarig för Filippa K:s etablering i Holland, och Daniel van Til, ansvarig för Handelsbankens kontor i södra Amsterdam. Per Cederlund berättade att holländare älskar Sverige och svenskarna vilket innebär att vi har ett starkt varumärke. Holländarna kommunicerar rakt och tydligt, ekonomiskt tänkande är en livsstil och det gäller att förbereda sin etablering noga. Daniel van Til berättade att Handelsbanken på 11 år öppnat 18 lokala bankkontor. Daniel van Til, kontorsansvarig Handelsbanken, södra Amsterdam Nederländerna. Patrick Kadel, Kadel Skandinavien AB. Kathy Dolk, Dolk and Hesper. Turid Carlsson, Sveriges Lantbruksuniversitet och Lawrence Masle, Up There Everywhere, Amsterdam Nederländerna. Ambassadör Filip de Heer och Honorary Consul General Ben Vree, Rotterdam. Åsa Sånemyr, Hope Production, Per Cederlund, Filippa K i Nederländerna, och Ola Gejde, Daimon AB. Missa inte Skriv upp de här dagarna i kalendern! 12 december Bostäder till unga med norsk modell I Norge har man provat en ny form av bostadssparande där unga får låna pengar till bostad med separata och fördelaktiga villkor. Det lotsar inte bara in de unga på bostadsmarknaden, utan stimulerar också byggandet av nya bostäder. En panel diskuterar systemet och möjligheten att överföra det med svenska förutsättningar. Klockan , fika från 7.30, Malmskillnadsgatan januari Handelskammarens SkiljedoMSinstituts branschkväll Advokater, domare och företagare möts för att prata om utveckling av svensk skiljedomslösning samt internationella trender. Deltar gör justitiedepartementets statssekreterare Magnus Graner, hovrättspresident Fredrik Wersäll och SCC:s generalsekreterare Annette Magnusson. Branschkvällen startar klockan mars Retorikfrukost Retorikexperten Barbro Fällman berättar om sjustegsmodellen under en frukost i Handelskammarens lokaler, Malmskillnadsgatan 46, 7 trappor, klockan För närmare information om tid och plats se chamber.se Du frågar vi svarar Behöver du hjälp med ett knivigt problem eller undrar över något som rör Handelskammarens arbete? Stockholms Handelskammare sitter på en enorm kunskapsbank. Mejla dina frågor till info@chamber.se. VAD HÄNDER OM JAG INTE SVARAR? Mitt företag har delgivits en påkallelseskrift* i ett skiljeförfarande. Måste jag anlita ombud och vad händer om jag låter bli att svara? Svar: Delgivningsbrev som följer med en påkallelseskrift innehåller en svarsfrist på två veckor från brevets ankomstdatum. Samtidigt förväntas inte svarandeparten att skicka in ett fullständigt svaromål inom så kort tid, utan i det initiala skedet räcker det att kortfattat ge sin syn på frågan. Det vill säga om man medger eller bestrider kärandens yrkanden. Om man har svårt att besvara stämningen inom två veckor är det viktigt att kontakta oss på Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut och begära anstånd. Det medges i regel med en vecka eller längre om inte käranden motsätter sig detta. Låter man bli att svara får man en påminnelse och skiljeförfarandet fortsätter. Tvisten avgörs inte genom tredskodom (då en part uteblir från rättegångsförhandlingen) utan skiljenämnden kommer att pröva talan i sak. Advokattvång finns inte i ett svenskt skiljeförfarande. Man kan anlita ombud eller företräda sig själv utan extern hjälp. * Påkallelseskrift kan jämföras med stämningsansökan till tingsrätten. VI BEHÖVER HJÄLP MED IMPORTEN Mitt företag har utvecklat en ny produkt som vi tillverkar utomlands. Vi vill nu importera en första sändning till Sverige för försäljning. Hur ska vi klassificera vår vara? Svar: Att klassificera er vara innebär att ni väljer rätt varukod enligt en EU-gemensam förteckning som kallas tulltaxan, Taric. Det är ofta inte helt enkelt eftersom varenda produkt ska kategoriseras med en tiosiffrig kod. Tulltaxan innehåller visserligen över varukoder, men är ändå ett trubbigt system särskilt med den teknikutveckling som råder inom it-branschen. Alla varor går att klassificera och lyckas ni inte själva så är det viktigt att ni tar hjälp av Tullverket eller får goda råd från oss på Handelskammaren. Men kom ihåg att det är ni som importör som är ansvarig för att rätt varukod används. Varukoden säkerställer nämligen att ni betalar rätt tull och andra avgifter samt att ni följer de importbestämmelser som gäller för just er produkt. Om varan är svårklassificerad och ni känner er osäkra så bör ni söka ett bindande klassificeringsbesked (BKB). BKB är juridiskt bindande om vilken varukod er vara har och gäller inom hela EU i sex år. Ansökan görs på särskild blankett till Tullverket. Hur finansieras nya t-banan? Regeringen, Stockholms läns landsting och fyra Stockholmskommuner har kommit överens om en utbyggnad av tunnelbanan med nio stationer till en kostnad av 25 miljarder kronor. Vem ska betala? Svar: Handelskammaren har arbetat för utbyggd tunnelbana i 20 år. Detta är därför en stor seger för vårt opinions- och påverkansarbete. Den utbyggda tunnelbanan kommer huvudsakligen att finansieras med hjälp av intäkter från höjda trängselskatter och trängselskatt på Essingeleden. Det ska dra in 9 av de 25 miljarderna. De fyra kommunerna står för sammanlagt fem miljarder, landstinget för sju miljarder och staten för knappt fyra miljarder. Handelskammaren hade hoppats att staten skulle ta ett större finansiellt ansvar för att bygga ut infrastrukturen i Sveriges viktigaste tillväxtregion. I det västsvenska paketet (som är en stor utbyggnad av infrastrukturen i Göteborg) räknas trängselskatten som en regional medfinansiering och staten står för 50 procent av kostnaden utöver det. Utbyggd tunnelbana är en utomordentligt viktig investering för att Stockholm ska kunna fortsätta växa. ALLT FLER YNGRE ANVÄNDER INTERNET Hur ser det ut med internetanvändningen i Sverige? Svar: Internetanvändandet fortsätter att krypa neråt i åldrarna. I år använder en majoritet av treåringarna internet åtminstone någon gång ibland (cirka 55 procent), och 87 procent av sexåringarna gör samma sak, enligt en rapport från Statens medieråd. Var femte person över 75 år använder internet dagligen (Svenskarna och Internet 2012). Vanligaste uppkopplingen i dag är en bärbar dator och näst vanligast är en mobil uppkoppling. Och förändringen går snabbt när det gäller internetanvändare. Andelen som har tillgång till internet i sin mobiltelefon mer än fördubblades på två år var den 54 procent. Det gäller att ha förståelse för sin målgrupp. Gränssnitt och lösningar måste anpassas för att fler i bägge ändarna av ålderskurvan använder dem och vilken skärm de faktiskt tittar på och kanske också var de befinner sig. Samtidigt kan det vara dyrt och krångligt att göra sitt innehåll tillgängligt på flera plattformar och i olika format. Tänk noga igenom vem ska använda ditt innehåll, hur och var och var beredd på att utvecklingen går snabbt. välkommen som medlem Vi gör skillnad Stockholms Handelskammare driver frågor som är avgörande för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i huvudstadsregionen. Som medlem bidrar du till att skapa opinion och påverka beslutsfattare så att regionen kan utvecklas som en attraktiv plats för både företag och människor. Ett nätverk för näringslivet Stockholms Handelskammare är en affärs mässig mötesplats med fokus på kontakter, affärsnytta och internationell handel. Genom relevanta arrangemang och ett tjugotal olika affärsnätverk skapar vi ständigt möjligheter för nya kontakter som utvecklar affärerna. Och......som medlem får du ett vip-kort med fritt inträde till Stockholmsmässan, rabatter på viktiga handelsdokument och Handelskammartidningen STHLM. Ansök här chamber.se/ blimedlem FOTO: STOCKHOLMSMÄSSAN NAtALIA PETRIK Jurist vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut fredrik edholm tullspecialist anna wersäll expert på infrastrukturfrågor Fredrik Sand Expert på IT-politiska frågor Behöver du hjälp med en knivig fråga eller ett problem som du inte riktigt vet hur du ska hantera? Mejla din fråga till våra experter: info@chamber.se 24 STHLM # # STHLM 25

14 > DEBATT Utländska toppuniversitet i Sverige? Allt fler av de bästa universiteten i världen öppnar filialer i andra länder. Ett aktuellt förslag går ut på att förenkla det svenska regelverket, bjuda in lärosätena och utnyttja de redan etablerade kontakterna, för att Sverige ska kunna fortsätta vara en ledande forsknings nation. JA Högre utbildning och forskning i världsklass är avgörande för om Sverige ska vara ett attraktivt land för företagande, jobb och välfärd i framtiden. Att öppna den svenska högskolan för nya influenser, för nya aktörer, är centralt för att vässa kvaliteten och stärka konkurrenskraften. Hindren för att exempelvis etablera ett utländskt lärosäte i Sverige är mycket höga. Och i relation till hur andra länder agerar har Sverige hamnat rejält på efterkälken. Om något av världens ledande universitet överväger att öppna en filial i norra Europa, bör Sverige ha som mål att vara ett huvudalternativ. Ett sådant toppuniversitet, i exempelvis Stockholm, skulle kunna ha stor betydelse för studenter, forskare och näringsliv. Stockholms läns landsting har beräknat att det kommer att råda en brist på högutbildade på mellan och personer i Stockholmsregionen Ett sätt att fokusera utvecklingen av huvudstadsregionen är att locka utländska universitet att etablera sig i regionen. Men för nya aktörer som vill etablera ett utländskt universitet ska ha etablerat filial här före maria rankka vd, stockholms handelskammare sig inom högskolesektorn i Sverige är regelverket krångligt. Bedömningarna sker av myndigheterna från fall till fall och det ställs orimligt höga krav på färdiga investeringar. Sverige bör kunna ha som mål att ett utländskt universitet ska ha etablerat filial här före För att utländska universitet ska ha oss i åtanke, behöver de vara medvetna om att Sverige är positivt inställt. Regeringen bör aktivt driva på i den riktningen i sina internationella kontakter. Många svenska lärosäten har redan i dag samarbeten med utländska lärosäten. De bör involveras i arbetet med att underlätta för utländska etableringar. Likaså behöver den eller de kommuner, där det finns intresse och möjlighet att stå värd för detta, tidigt inkluderas i diskussionerna. Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare vill uppmana regeringen, och andra berörda aktörer, att inleda arbetet med att positionera Sverige som ett attraktivt alternativ för utländska toppuniversitets filialer och generellt underlätta för fler nya aktörer att etablera sig inom högskolesektorn. tobias krantz chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv NEJ De stora forskningsuniversiteten i Sverige befinner sig redan i dag mitt i en globaliserad akademi med internationell samverkan och konkurrens som sin livsluft. Det gör att problembeskrivningen som utgör grund för förslaget kan ifrågasättas. Bara i Stockholm har vi tre lärosäten som befinner sig bland de hundra högst rankade i världen: KI, KTH och Stockholms universitet. Sammantaget placerar vi oss rent kvalitativt redan i en absolut toppdivision internationellt. Därtill är vi mer än dubbelt så stora som något annat lärosäte i landet, och står för mellan en fjärdedel och en tredjedel av landets högre utbildning och forskning. Vad skulle en filialetablering egentligen tillföra? Visst vore det fantastiskt att få ett svenskt Harvard eller Oxford! Det kan dock med fog ifrågasättas om en filial verkligen skulle bli nyckeln till vässad kvalitet och stärkt konkurrenskraft, som Tobias Krantz och Maria Rankka vill tro. Om internationella toppuniversitet skulle etablera sig i Sverige skulle det knappast innebära att de främsta forskarna automatiskt kom hit. Om internationella toppuniversitet skulle etablera sig i Sverige skulle det knappast innebära att de främsta forskarna automatiskt kom hit. Även med en filialetablering verkar dessa universitet under helt andra förutsättningar i sina länder än vad de skulle kunna göra i Sverige, vad gäller exempelvis regelverk och praxis vid donationer eller studie avgifter. Det är frågor som inte låter sig lösas i en handvändning. I syfte att vässa kvaliteten och stärka konkurrenskraften skulle det tillföra mer att utveckla internationella samarbeten och rekryteringar. Vetenskapsrådet finansierar redan i dag rekryteringen av internationella toppforskare. Ett välkommet komplement vore ett rimligt tilltaget stipendieprogram som skulle stimulera inflödet av utomeuropeiska studenter. Utbyte och konkurrens över nationella gränser är här för att stanna. Men bättre än filialetableringar är att de starka forskningsuniversiteten i Sverige får bättre möjligheter att erbjuda svar på akademins och samhällets behov. Astrid Söderbergh Widding Rektor, Stockholms universitet Håller du med? Tycker du att Maria Rankka, Tobias Krantz eller Astrid Söderbergh Widding har fel? Diskutera på facebook.com/stockholmshandelskammare Min Stockholm mitt stockholm skrattar varje dag med stockholmare Namn: Henriette Fenger Ellekrog. Ålder: 47. Kommer från: Danmark. Yrke: Executive Vice President HR & Communication på SAS. Tid i Sverige: 6 år, sedan Vad är det bästa med Stockholm? Skärgården! Kombinationen av stad och vatten gör Stockholm helt unik. Stockholm stad har också en atmosfär som rymmer både skandinavisk närhet och samtidigt ger en känsla av en äkta storstad. Vad är det sämsta med Stockholm? Nu är jag mycket förälskad i Stockholm, så det är svårt att komma på något dåligt. Men ska jag nämna något så blir det trafiken som inte alltid fungerar så smidigt när många bilar ska igenom få tunnlar. Vad har överraskat dig mest under din tid i Stockholm? Hur mycket stockholmarna går ut och äter. Det är inte alltid enkelt att få bord på en restaurang mitt i veckan Vad har fått dig att skratta i Stockholm? Stockholmarna. Jag arbetar med några härliga människor i Stockholm och vi skrattar varje dag! Vilken är din favoritplats/byggnad? Puh, det är svårt. Det finns så många vackra och speciella byggnader i Stockholm. Stadshuset, till exempel, eller stadsbiblioteket vid Odenplan. Till mina favoriter hör också Hagaparken under min löprunda när morgonsolen skiner över Brunnsviken. Och att sitta på en restaurang intill vattnet, eller ta en båttur under Stockholms broar. FOTO: magnus fond 26 STHLM # # STHLM 27

15 POSTTIDNING B AVSÄNDARE Handelskammartidningen STHLM Box Stockholm BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (aj adressidan) DIN STÖRSTA TILLGÅNG ÄR DIN FÖRMÅGA ATT KOMMUNICERA Använd video för att marknadsföra och förlänga livslängden på dina evenemang. Engagera dina deltagare före, under och efter mötet. Nå en större publik oavsett tid och plats. Möjlighet till interaktion och säker leverans av ditt videoinnehåll förbättrar effekten av ditt evenemang. Qbricks tjänster för video och webb-tv är lätta att använda och tillgängliga när du har tid. Du bestämmer vilka filmer som du vill visa - resten tar vi hand om. SVERIGE NORGE DANMARK FINLAND SPANIEN FRANKRIKE TYSKLAND POLEN INFO@QBRICK.COM