Handelskammaren Mittsverige AB Remissvar gällande BK74-vägnät för Västernorrland och Region Jämtland

Transkript

1 Handelskammaren Mittsverige AB Regionchef Anders Eriksson Remissvar gällande BK74-vägnät för Västernorrland och Region Jämtland Representerar: Holmen Skog AB, Gällö skog, SCA, Callans Trä, Sundfrakt, Högland såg & hyvleri AB, Norrskog, Norra skogsägarna, Nätraälven skog, Reaxcer, Domsjö fiber samt Örnfrakt. Till: Trafikverket region Mitt Inledning För norra Sverige (Västernorrland, Region Jämtland, Västerbotten och Norrbotten) har rekordstora investeringar i det privata näringslivet gjorts under senare år. Efter de enorma satsningarna i gruvnäringen i nordligaste delen av landet, har investeringar i mångmiljardklassen följts upp inom skogsindustrin. Inte minst med tanke på SCA, 7,8 miljarder klart 2018, och Metsä Board Husum som under 2016 avslutade en investering om 2 miljarder SEK. Andra mindre arbetsgivare i tillverkningsoch träindustrin investerar eller har planer på att investera, relativt stora summor i region Jämtland men även i Västernorrland. Vi erbjuder staten och Trafikverket att investera i BK 4 vägnät i vår region för effektivare transportlösningar, fortsatt tillväxt och stärkt konkurrenskraft. En möjlighet till hävstångseffekt av de ovan nämnda privata jättesatsningar som görs i regionen för basnäringar som utgör en viktig del av landets exportnetto. Skogslänen utifrån inriktningen i uppdraget som Trafikverket fått, står också angivna som en geografi av särskilt intresse för BK 4. I en successiv process för införandet. Den dominerande industrin i regionen med stora transportbehov är skogsindustrin, transportbehoven är därför som störst från inlandet och ytterområden där råvaran växer, till kustlandet för vidareförädling eller centralt belägna produktionsanläggningar i större städer. Järnvägsnätet är mycket begränsat och bärigheten dålig, om det ens finns spår ut i glesbygdens skogsmarker. Det innebär att möjligheterna för kostnadseffektiva transportlösningar i första hand måste utvecklas för lastbilstransporter i vår region parallellt med en upprustning av befintligt järnvägsnät. För skogsindustrin generellt är absolut de största volymerna av råvara inte föremål för järnvägstransport främst utifrån att transportsträckan är för kort. För många branscher utgör transporter en mycket liten andel av förädlingsvärdet. Så är det inte inom skogsindustrin. För skog- och trävaru industrin utgör transportkostnaden en relativt hög andel av totala produktionskostnaden. Faktaunderlag från branschorganisationen Skogsindustrierna pekar på en så hög andel som 25-30%. Det medför att små eller stora effektiviseringarna av transporter är ett område i starkt fokus inom näringen.

2 Praktiskt förhållningssätt Vi som representerar trä- och skogsindustrier samt transportorganisationer i vår region har lång och god erfarenhet av att hitta praktiska lösningar som inte tär på våra enskilda vägar och infrastruktur i onödan. Vinter trafikförordningen är en sådan lösning där lägre klassade vägar får BK1 bärighet under vintertid på frusen vägbana. Ett annat exempel är skyltning eller trafikljus för att förhindra mötande fordon på en bro med begränsad bärighet. I de fallen broar inte klarar BK4 anser vi att Trafikverket bör undersöka möjligheten för de specifika broarna, att göra bron tillgänglig för 64 -alt. 68 ton där så är möjligt fram tills dess en åtgärd är planerad för BK4 standard. Det kommer att underlätta mycket i logistiskt hänseende att göra sådana broar tillgängliga för fordon som idag är typgodkända för 68 ton. Dessutom ökar samhällsnyttan samt gör investeringarna i fordon mer kostnadseffektiva för näringslivet. Vi anser att i de fall ett vägstråk endast begränsas av en bro bör vägen ändå klassas BK4 om det finns produktionsanläggningar alt. järnvägsterminaler som ändå kan lösa transportbehovet på sträckorna på ömse sidor bron, fram tills dess en åtgärd för bron är planerad att ske för BK4 standard. Vår förhoppning är att Trafikverket beaktar liknande praktiska lösningar i sitt förhållningsätt vid införandet av BK4. En för oss viktig förutsättning är att stråktänket genomsyrar hela införande processen för BK 4. Särskilt viktigt att ha med i beaktandet är ändarna av stråken för att funktionaliteten upprätthålls. I vissa fall in mot industriområden och hamnar, är inte Trafikverket väghållare utan det är kommunen som äger vägarna. Vid upplåtande för BK 4 är det därför avgörande att inblandade kommuner är väl införstådda med utbyggnaden av BK4 vägar, medvetna om samhällsnyttan och synkroniserade med processerna inom Trafikverket. Teknikens möjligheter Flera forskningsrapporter och erfarenheter i näringen visar på positiva effekter med fordon utrustade med CTI (Control Tire Inflation). Tekniken möjliggör justering av lufttryck som gör att däcksytan ökar och marktrycket minskar. Vi förordar att Trafikverket ska ta hänsyn till dessa teknikförbättringar och göra anpassningar möjliga. Förslag ligger sedan tidigare till Trafikverket om att tekniken gör det möjligt att exempelvis på BK2 klassad väg, köra med CTI utrustade fordon, som om det vore BK1 klassad väg. Samma förhållningssätt borde gälla för BK1 - Bk4 för fordon med CTI utrustning. På det sättet används transportkapacitet bättre även om vägen ännu inte åtgärdats för BK 4 fullt ut. Riskerna bedömer vi är små i förhållande till den ökade tillgänglighet och flexibiliteten som skapas på vägnätet. Tekniken har använts i Sverige och prövats under relativt lång tid för skogstransporter och fordonsflottan med CTI har vuxit.

3 Prioritering av vägnätet för BK4 i Västernorrland och region Jämtland Vi har i vårt underlag använt oss av Skogforsk data för skogsflöden som publicerades Kartunderlaget som bifogas remissvaret är framtaget i samverkan med Trafikverket Mitt i Härnösand samt Skogforsk. Vår utgångspunkt är att fokusera på prioriteringen som av Trafikverket omnämns som fas 2. I första fasen ska upplåtandet av vägnätet ske i första hand på vägavsnitt som inte kräver några åtgärder, eller efter små åtgärder där kostnaden är begränsad. Det mycket begränsade vägnätet som utpekats av Trafikverket, utgår vi ifrån i vårt remissvar kommer att upplåtas för BK4 i enlighet med inriktningen att inom 1 år fr.o.m. att beslutet är taget öppna dessa vägar. Kartunderlaget som bifogas är de stråk och vägar vi identifierade som mycket viktiga för införande av BK4 i fas 2. I tidigare remissvar, inskickad i maj 2015, var vår övergripande målsättning att hela BK1 vägnätet ska upplåtas för BK4. Den målsättningen gäller fortfarande för vår region. Sammanfattning av utfall Trafikverkets underlag och Handelskammarens förslag Resultatet visar att det är skillnad i hur skogsbruket kan utnyttja de båda vägnäten (Tabell 1). Baserat på kartan BK4_TRV (se bilaga 1.) kan skogsbruket transportera 9 % av volymen medan 4% av transportarbetet. Om det vägnät som skogsbruket önskar öppna kan 23 % av volymen med 19 % av transportarbetet utföras på BK4 vägnätet. Nyttan för skogsbruket ökar med nästan 5 gånger med näringens förslag. Tabell 1. Skogsbrukets transporter som sammanfaller med BK4_TRV respektive BK4_Näringen i region Mitt. VIKT (TON) VIKT (%) TRANSPORTARB. (MILJ. TONKM) TRANSPORTARB. (%) BK4_TRV % % BK4_NÄRINGEN % % TOTALT % %

4 Broar att åtgärda för att få funktionella vägstråk BK4 Region Jämtland, totalt av näringen prioriterade 8 st. Bro efter väg 749 Bro efter väg 346 Bro efter väg 346 Över Öljan vid Ärås Över Åstån vid Hallviken Över Djupån vid Tullingsås Över Strömsundet vid Strömsund Vid Rörström Över Långan vid Litsnäset Över Rörströmsälven Över Rörströmsälven norra delen Västernorrlands län, totalt av näringen prioriterade 11 st. Bro efter väg 83 Bro efter väg 86 Bro efter väg 305 Bro efter väg 315 Bro efter väg 315 Bro efter väg 315 Bro efter väg 331 Bro efter väg 331 Bro efter väg 331 Bro efter väg 983/ 1035 Bro efter väg 1075 I Ånge Vid Kävsta Vid Stöde Över Gillån Över Länsterån Över Säterån Vid Nordantjäl Vid Helgum Vid Bergeforsen Mellan Junsele - Bredbyn Vid Västanå

5 Remissvar från Handelskammaren Mittsverige AB Av följande företag undertecknad Handelskammaren Mittsverige AB Anders Eriksson Anders Åström, Jonas Auzelius Mats Andersson Catarina Lundgren Anders Öberg Holmen Skog AB Gällö skog AB SCA Callans Trä AB Markus Sundström Christoffer Larsson Jim Salvin Jörgen Bergh Sundfrakt Högland såg & hyvleri Norrskog Norra skogsägarna Martin Norberg Jesper Hellqvist Jan-Eric Lindberg Patrik Lundgren Nätraälven skog Reaxcer Örnfrakt Domsjö fiber Bilaga 1 Analys gjord av: Asmoarp Victor, Davidsson Aron, Flisberg Patrik

6 Utvärdering av två förslag på BK4-vägnät i Region Mitt Under sommaren och hösten 2016 pågår ett arbete i Trafikverkets regionala bärighetsgrupper med att ta fram ett förslag på BK4-vägnät. Som faktaunderlag till dessa diskussioner har Skogforsk gjort en utvärdering av skogsbrukets möjligheter att nyttja två uppsättningar BK4-vägnät. Syftet är att öppna så stort vägnät som möjligt som också ger så stor nytta som möjligt. Skogsbrukets önskan är att hela BK1-vägnätet uppgraderas till BK4, men Trafikverket har bedömt det som omöjligt inom ramen för nuvarande budget. I detta PM utvärderas två vägnät, det ena är ett första utkast från Trafikverket (kallas nedan BK4_TRV) och det andra är ett önskemål från näringslivet (kallas nedan BK4_Näringen). Utöver de utvalda vägnäten väljer modellen att tillåter 74 ton på alla kommunala och privata vägar, något som är en förenkling mot verkligheten. Vägnäten utvärderas mot Skogsbrukets transporter 2012 och ruttning är gjord med Krönt Vägval 3.1 på NVDB-data från För att en transport ska markeras ut i underlaget måste den kunna köra hela vägen från avlägg till industri på vägnät som tillåter 74 ton, inga omlastningar eller omvägar tillåts. Förklaring av vägnäten: BK4_TRV bygger på ett vägnät som i remissunderlaget till region Mitt kallats Nytt BK4 Klass 1-2 samt med hänsyn till brorestriktioner enligt SvagaBroarBK4 (Lista ) BK4_Näringen utgår från BK4_TRV men inkluderar även av näringen utpekat vägnät enligt remissunderlaget, dvs. utan brorestriktioner. Resultatet visar att det är skillnad i hur skogsbruket kan utnyttja de båda vägnäten (Tabell 1). På BK4_TRV kan skogsbruket transportera 9 % av volymen medan 4 % av transportarbetet. Om det vägnät som skogsbruket önskar öppnas kan 23 % av volymen med 19 % av transportarbetet utföras på BK4 vägnätet. Nyttan för skogsbruket ökar med nästan 5 gånger med näringens förslag. forts. bilaga 1

7 Tabell 1. Skogsbrukets transporter som sammanfaller med BK4_TRV respektive BK4_Näringen i region Mitt. VIKT (TON) VIKT (%) TRANSPORTARB. TRANSPORTARB. (MILJ. TONKM) (%) BK4_TRV % % BK4_NÄRINGEN % % TOTALT % % Nedan följer kartor på hur skogsbruket skulle kunna utnyttja de båda vägnäten BK4_TRV (Figur 1) och BK4_Näringen (Figur 2). Observera att analysen enbart behandlar flöden som går inom Region Mitts geografi, därav uppstår en gränsområdesproblematik både norr och söder om analyserat område där skogsbruket med alla säkerhet skulle kunna nyttja vägnätet i något större omfattning än vad kartorna visar. Eftersom denna analys bygger på historiska transporter från 2012 kan det ha skett omstruktureringar i industrin som man bör beakta vid ett beslutstagande, det är också viktigt att påpeka att det kan finnas lokala fel i dataunderlaget.

8 forts. bilaga 1 Figur 1. Flödeskarta över hur skogsbruket kan utnyttja BK4_TRV, svaga broar som direkt berör vägnät eller kan vara ett hinder för att komma in på det utpekade vägnätet är med. Flödena är angivna i ton per vägsegment.

9 forts. bilaga 1 Figur 2. Flödeskarta över hur skogsbruket kan utnyttja BK4_Näringen. Flödena är angivna i ton per vägsegment.